DIABETESVÅRD. Årsmöte 27 april Anmälan till Diabetesforum april 2017 via eller

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Årsmöte 27 april 2017 Anmälan till Diabetesforum april 2017 via eller

2

3 DIABETESVÅRD NR Ordföranden har ordet God fortsättning på det nya året, vi i styrelsen ser fram mot ett händelserikt år då vi har Diabetesforum att se fram emot i april och då vi är aktiva i flera pågående projekt. Ingela Bredenberg. Vad är då på gång undrar ni kanske? Dels är det flera aktiviteter med Svensk sjuksköterskeförening. På föreningsstämman beslutades i juni 2015 att tillsätta en utredning med syfte att utveckla samarbetet mellan föreningen och sektioner och nätverk. Utredningens förslag till beslut ska presenteras på Föreningsstämman år Krister Gustafsson har representerat vår förening och framfört att föreningens intresse inte är att kopplas ihop med andra föreningar. Avslutande workshop är den 20 januari. Krister har också representerat oss i dokumentationsmöten på SSF. Mer information kommer när allt är klart. Prediabetesprojektet är i stort i hamn och en folder om detta kommer att tryckas via SSF. Stort tack till Lillemor Fernström som varit projektledare i detta samt alla ni som kom på mötet i Stockholm och bidrog med er erfarenhet och kunskap som gjorde att arbetsgruppen kunde sammanställa arbetet. Vi hoppas nu att vi ska hinna få till en ansökan för att få bidrag för att pröva modellen. Det mest spännande just nu är att vi varit inbjudna till Charlotta George sakkunnig patientsäkerhet på Socialstyrelsen och jurist Martina Holmström. Jag och Lena Insulander var där och framförde våra åsikter om förskrivningsrätt av läkemedel för specialistutbildade diabetessjuksköterskor. De skall diskutera detta med sina chefer och se om det är möjligt, det kommer att krävas ett stort arbete av dem. Vi skall ses igen i vår och ha uppföljning på detta som vi ser fram emot så fortsättning följer. Om detta arbete påbörjas så kommer det ta tid lång tid att genomföra. Detta har ju föreningen arbetat med i flera omgångar nästan så länge som jag har varit medlem. Ingela Lavin och jag företrädde föreningen på Värdsdiabetesdagen i Umeå. Mer om detta finns att läsa om i tidningen. Våra ledtal som presenterades i förra numret har varit med i många diskussioner och är ett bra underlag till att diskutera bemanningen på arbetsplatsen. Tyvärr har vi i Stockholmsregionen svårt att rekrytera nya kollegor för tillfället det är få eller inga sökande när tjänster utlyses både i primärvård och på sjukhus. Vore trevligt att få feedback från er hur det ser ut i resten av landet. Styrelsen täcker ju vissa delar men inte hela landet. Vi har fler områden där vi har aktiviteter på gång som vi kommer att presentera när beslut är tagna om vad vi ska prioritera och när vi kommer fram till resultat så klart. På vår hemsida så uppdateras nyheter snabbast så ta som vana att gå in och uppdatera dig på den. Då era mailadresser tyvärr inte uppdateras i samband med tex byte av arbetsplats så får vi oändligt många felmedelande när vi skickar mail och gör detta endast i nödfall till få utvalda. Önskar ni kontrollera era uppgifter eller ändra dem så vänd er tillkrister@sfsd.se. Vi i styrelsen ser fram emot att träffa er på Forum april. Programmet uppdateras fortfarande med vissa justeringar så håll koll på Forums hemsida. Hoppas att ni skall finna flera intressanta föredrag. Och att vi ses på årsmötet. Ingela Bredenberg T Andra INNEHÅLL hormoners påverkan s NDR nyhetsbrev 4 Diabetessjuksköterskeutbildning 6 Studie: livskvalitet registerdata 7-16 SFSD i Almedalen Gravida med typ 1 mår bra 30 Ledtal, diabetessjuksköterskor Diabetessjuksköterskans roll 34 Sjukdomsförebyggande metoder 36 Ung diabetes 37 Rekommenderat blodtrycksmål ifrågasätts 38 FEND New Insulin Delivery Recommendations 47-68

4 Nyhetsbrev Vi på NDR vill börja med att tacka er alla för det gångna året. Nu ser vi fram emot ett nytt år med nya och spännande utmaningar i det viktiga arbetet att förbättra diabetesvården. Nya hemsidan Glimtar från 2016 års resultat Preliminära resultat för HbA1c och blodtryck visar att trenden är positiv. Andelen personer med diabetes som når behandlingsmålen för HbA1c och blodtryck ökar. Det gäller för såväl primärvården som landets specialistkliniker. Vi var riktigt oroliga förra året när blodtrycksresultaten pekade neråt och det känns skönt att det vänt åt rätt håll igen, men det är fortfarande alldeles för många patienter som har högt blodtryck. Inget landsting uppfyller blodtrycksmålen i de Nationella riktlinjerna och det är långt kvar för de allra flesta, både i primärvården och på medicinklinikerna. Forskning Vi ser att täckningsgraden fortsätter stiga och under året har över individer rapporterats in till registret. Det betyder att vården rapporterar in allt fler av de personer som har diabetes. Med högre täckningsgrad ökar förutsättningarna för jämlik vård och ger ett bättre underlag för uppföljning av diabetesvården. En förklaring till den allt bättre täckningsgraden kan vara en fortsatt ökad direktöverföring från journal till register. Årsrapporten beräknas vara klar i april men glöm inte att du alltid kan följa resultatutvecklingen i Knappen ( Vi vill uppmana dig som enskild användare att regelbundet kontrollera att det du tänkt rapportera över till NDR också hamnar NDR:s där. patientenkät Hittar du avvikelser testas eller vill du just få hjälp nu. att kontrollera dina inrapporteringar så är du välkommen att höra av dig till oss per telefon eller epost. Du hittar kontaktuppgifter på Ett mycket spännande 2017 Ett gammalt talesätt säger att man ska inte sälja skinnet innan björnen är skjuten men vi kan inte låta bli att berätta lite om det som är i görningen. Diabetesenkäten går inom kort in i pilotfas och i och med det kommer vi att öppna upp för patienterna att kunna se sin diabetesprofil. Registrering Vi skapar en av egen insulinpumpar yta för patienterna med e-tjänster för att besvara enkäten, se på resultatet och även se sina medicinska resultat. Detta är en milstolpe i registrets utveckling och vi hoppas att det kommer leda till ökad patientmedverkan. Vi kommer också att uppgradera Knappen till version 2. Under åren sedan knappen lanserades 2014, har vi fått in en hel del värdefulla förbättringsförslag från er användare och utvecklingsarbetet är nu i full gång. Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare Rapporteringen blir inte automatiskt bättre med direktöverföring Tyvärr ser vi att med direktöverföringen så ökar risken att inrapporteringen på enskilda variabler kan minska och under året har vi också sett flera exempel på detta. Det finns risk att registerkvaliteten på sikt försämras om detta inte rättas till och det är viktigt att ansvariga i landstingen Excess Mortality hjälper till att lösa among Persons with Type 2 Diabetes problemen.

5 DIABETESVÅRD NR Nyhetsbrev från Ung Diabetes Vill du veta vad som händer i Ung Diabetes? Läsa om pågående projekt och kanske ta del av intressanta evenemang nära dig? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer ut minst 4 gånger per år! Gå in på och fyll i dina uppgifter. 1. KEB 17 Vi bestiger Kebnekaise Sommaren 2017 ger sig Ung Diabetes ut på ett äventyr. Då bestiger vi Kebnekaise, Sveriges högsta berg m.ö.h. för att samla in pengar till Diabetesfonden och projektet Life for a Child. Att bestiga Kebnekaise är en tuff prövning. Att göra det med en diabetesdiagnos är ännu tuffare. Diabetes är en ständig kamp mot höga och låga blodsockervärden. Genom att bestiga Sveriges högsta topp vill vi visa att vi är större än våra toppar och dalar. Vill du veta mer så gå in på Vårt mål är att samla in 100 kr per meter vi tar oss upp för berget. Vill du vara med och bidra till insamlingen? Gå in på besök charitystorm.org/fundraisers/keb-17/ för att skänka en gåva direkt. 2. Kick-Off 2017 Den 7-9 april kommer vi, för tredje året i rad, genomföra en kick-off för dig mellan år som vill driva diabetesrelaterade projekt. Ung Diabetes, Box 1107, Sundbyberg, Telefon: , Fax: info@ungdiabetes.se, Under kick-offen kommer vi att jobba med teman som ledarskap, projekt och kommunikation. Vi kommer tillsammans ta oss igenom workshops och diskussioner samt ta del av inspirerande föreläsningar. Målet är att du ska få inspiration och de verktyg som krävs för att kunna genomföra ett projekt på hemmaplan. Nya såväl som gamla deltagare är välkomna att delta. Inbjudan kommer du kunna hitta här: Vi kommer även ge mer info på våra sociala medier. 3. Linnéas projekt För ett år sedan deltog Linnéa Jansson på Ung Diabetes kick-off. Hon kände att hon ville göra något för att uppmärksamma diabetes. En sjukdom hon fick för snart 3 år sedan och som hon själv haft fördomar om. Kick-offen resulterade i en fotoutställning där Linnéa delar med sig av sin relation till sjukdomen och försöker väcka nyfikenhet för diabetes på ett odramatiskt sätt. Jag valde att göra en fotoutställning för att lyfta mycket av de saker som jag tyckte glömdes bort när jag blev sjuk. Det är fokus på känslorna kring att få veta att, man ska leva med en kronisk sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet på ett sätt som inte blir så kliniskt och medicinskt, berättar Linnéa. Läs mer om Linnéas fotoutställning och hur du ska gå tillväga om du själv vill ställa ut den på ett evenemang i nästa nummer av Allt om Diabetes. 4. Världsdiabetesdagen Hoppas ni hade en lika bra Världsdiabetesdag som vi hade! Ung Diabetes befann sig på olika platser runtom i Sverige, bland annat i Umeå, Göteborg och Stockholm. Vi föreläste, pratade med diabetesrelaterade företag, tog del av intressanta föreläsningar och sålde Ung Diabetes produkter. Vi vill också tacka våra lokala representanter som engagerade sig runtom i landet. Tillsammans kan vi göra skillnad

6 6 DIABETESVÅRD NR ISPAD, Valencia oktober 2016 ISPADS årliga konferens hölls denna gång i ett varmt och soligt Valencia dit deltagare från barn-och ungdomskliniker i hela världen samlats. Årets tema var Utbildning och nya teknologier- förbättra diabetesvården. Här kommer ett axplock från konferensen. Ingela Lavin, Anna-Lena Brorsson och Anna Lindholm Olinder. Dag 1 Dagens första föreläsning hölls av Desmond Schats läkare och professor vid Florida universitet, som vunnit ISPADs Prize of Achievment i år. Han undrade varför det är så tyst kring diabetes, en sjukdom som dödade 5 miljoner människor Varför reagerar inte media och beslutsfattare? Han jämförde bl.a. med HIV och cancer som får stor publicitet och stora resurser. Det måste bli en förändring för att kunna stoppa diabetespandemin. Nästa symposium handlade om träning och diabetes. Francesca Annan, dietist från England pratade om kostens betydelse vid fysisk aktivitet. Francesca arbetar bl.a. med att utbilda idrottare och vårdpersonal i hur de skall hantera den glykemiska kontrollen så att idrottaren skall kunna utöva sin sport på bästa sätt. Hon sitter också i en expertpanel för JDRF PEAK (T1D Performance in Exercise And Knowledge) som arbetar med att ta fram riktlinjer för vårdpersonal och personer med diabetes kring diabetes och fysisk aktivitet. Francesca talade om vikten av att anpassa kost och insulin vid idrottande. Vid spontana aktiviteter brukar det fungera bäst att äta extra kolhydrater, men vid planerade aktiviteter kan även insulindosen behöva justeras. Det är viktigt att individualisera eftersom olika sporter kräver olika mycket kolhydrater. Hon avrådde från att plocka bort insulinpump vid idrott. Mike Riddell läkare och professor från Canada som bl.a. skrivit boken Getting pumped - en insulinpumpguide för aktiva personer med diabetes- talade om fysiologi vid träning. Även han talade om vikten av att individualisera råd. Blodsockersvaret blir helt olika vid anaerob eller aerob träning. Vid anaerob träning (t.ex. styrketräning/sprint) stiger ofta blodsockret medan det vid aerob träning (ex. löpning) ofta sjunker. Många sporter innehåller både anaerob och aerob aktivitet vilket ibland kan göra det enklare att hålla ett jämnt blodsocker. Symposiet avslutades med en föreläsning av Gavin Griffiths som vid 8-års ålder fick sin diagnos typ 1 diabetes. Han fick tidigt veta från sina vårdgivare att det var besvärligt med träning och diabetes och fick inte det stöd han behövde. I stället testade han sig fram på egen hand och idag är han en multisportare med stort engagemang kring diabetes hos barn och ungdomar. På hemsidan diathlete.org kan du läsa mer om honom och hans utbildningsprogram för barn och ungdomar. Frida Sundberg läkare från drottning Silvias sjukhus i Göteborg pratade om CGM hos friska barn mellan 2-8 år. Resultatet visade att barnen hade ett medelglukos på 5,3 mmol/l (4,6-6,0 mmol/l). På morgonen, kring kl.05, var blodsockret som lägst (3,9 5,1) och vid 21-tiden på kvällen var det som högst (4,7 7,1 mmol/l). Glukosvärden < 4 mmol/l var ovanligt (medianvärde 7 %) och endast 2 % av värdena låg < 3,5 mmol/l. Korey Hood från universitetet i Stanford berättade om en studie där föräldrar till små barn med CGM fick strukturerat stöd kring rädsla för hypoglykemi och stress kring diabetes. Trots att vi idag har avancerade hjälpmedel är det fortfarande många som inte når HbA1c-målen. Vi får inte glömma att de avancerade hjälpmedlen skall användas av människor. I sin studie såg Karen att rädsla för hypoglykemi minskade och behandlingstillfredställelsen med CGM ökade då föräldrarna fått stöd kring sin oro och rädsla. Barnens glukosvärden låg även längre tid inom målområdet då föräldrarna fått stöd. Vincent Mc Darby från National Childrens Research Centre i Dublin presenterade en studie där de tittat på ungdomar och deras föräldrars syn på diabetesvården och när de är mogna att ta ett större ansvar. Skillnaderna var signifikanta. Ungdomarna ville tidigare få möjlighet att träffa läkare själva. När det gällde frågan hur ofta de önskade få komma på läkarbesök var det ingen skillnad mellan barn och föräldrar. Var tredje månad föredrogs om den metabola kontrollen var god, vid bristande metabol kontroll önskade de få komma var sjätte vecka. Dag 2 Patricia Colton ansvarig för ätstörningsprogrammet på Toronto General Hospital talade om ätstörningar hos tonårs-

7 DIABETESVÅRD NR flickor med diabetes. Hon sa att hetsätning är mycket vanligt hos unga kvinnor med diabetes ca 45-80% är drabbade. Det är även vanligt att hoppa över sina insulindoser/dra ner på insulinet för att behålla sin vikt. Många faktorer som är kopplade till livet med diabetes bidrar till en ökad sårbarhet: 1. Missade insulindoser- vad beror det på? Är det en önskan att undvika insulin för att undvika viktuppgång eller okunskap? Det finns många tips på nätet där ungdomar kan läsa om hur man kan undvika att gå upp i vikt genom att ta mindre insulin. Genom att undvika insulin undviker man viktuppgång, känningar, tänka på diabetes etc. 2. Dietrestriktioner- försök att ta kontroll över sitt matintag. Är associerad med en pendlande vikt och dessa flickor tenderar att överäta då de mår dåligt. En ätstörning startar ofta med bantning. 3. Viktförändringar- flickor med diabetes har en högre risk att utveckla en ätstörning. Viktnedgång vid insjuknande i puberteten kan vara ett tillstånd flickan vill tillbaka till. 4. Hantera livet med diabetes- familjens engagemang och stöd är av stor betydelse och även graden av självbestämmande. Varningssignaler kan vara missnöje med sin kropp/vikt, missade insulindoser, försämrad diabeteskontroll, uteblir från besök, varierande vikt, depression. Vid misstanke om ätstörning är det viktigt med tidig psykologkontakt och familjebaserad terapi. Hälsoriskerna överväger ofta inte möjligheten att vara smal för dessa flickor. Patricia rekommenderar att vårdteamet fokuserar på normalt ätande och en tät uppföljning där teamet talar om för- och nackdelar med ätstörning, fyller kunskapsluckor och minskar fokus på vikt. Olle Korsgren professor vid Uppsala universitet, talade om ö-cellstransplantationer. Största hindret för transplantationer är brist på donatorer och därmed liten tillgång till ö-celler. Många studier pågår med att odla fram insulinproducerande stamceller. In vitro fungerar det att få cellerna att producera insulin, men det är mer tveksamt att transplantera dessa på människor. Risken finns att de kan utvecklas till cancerceller, producera insulin ohämmat etc. Stamcellstransplantationer är för framtiden och kommer kanske så att förbli. Edvard Montanya läkare och professor från Barcelona talade om kliniska frågor kring stamcellstransplantation. Han berättade att av de patienter som transplanterats enligt Edmontonprotokollet är ca 50 % insulinfria efter fem år. Indikationerna för Ö-cellstransplantation är i dagsläget patienter som saknar varningstecken för hypoglykemi (hypoglycemia unawareness) och/eller okontrollerbara svängningar i blodglukos. Andra fall kan vara patienter som står på immunsupprimerande läkemedel på grund av transplantation av annat organ. Fortfarande är det en minoritet av patienterna som kan erbjudas ö-cellstransplantation på grund av toxiciteten i immunsupprimerande läkemedel och brist på donatorer. Dag 3 Hans Veeze barnläkare från Nederländerna berättade om specialiserade diabetescenter för barn- och ungdomar- Diabeter. I dagsläget finns det fem centra i Nederländerna. Dessa centra karaktäriseras främst av stark fokus på individualiserad vård och användande av teknik. Sjuksköterskorna träffade betydligt fler patienter eftersom de inte längre gjorde så många administrativa uppgifter. De hade också värnat om att miljön skulle vara hemtrevlig och personalen hade privata kläder (detta var enbart en mottagning, behövdes sjukhusvård remitterades patienterna till sjukhus). De hade även utvecklat ett webbaserat system där patienterna kunde ladda ned sina data och-om de ville- dela med vårdpersonalen. Alla glukosvärden visades i en färg där rött var mycket högt och blått var lågt. De hade lagt in en färgskala med 8 olika färger för att patienterna snabbt skulle se en förbättring. Från Denver rapporterade Cari Berget om telemedicin i hemmet som de testat under ett år för unga vuxna (CoYoT1). Patienterna hade i snitt tre virtuella besök via telemedicin per år och ett fysiskt besök på kliniken. Forskarna såg att besöksfrekvensen ökade med denna metod. Antalet personer som hade minst fyra besök per år ökade från 22 % till 67 %. Att erbjuda telemedicin till unga vuxna kan vara en framgångsrik väg för vården att nå denna grupp. Den stora mängden flyktingar som kommit till Europa det senaste åren innebär nya utmaningar för vården. Detta talade Birgit Rami-Mehar från Wien om. De har jämfört data från flyktingbarn (födda i Afghanistan, Syrien, Iran och Irak) med data från barn födda i Tyskland och Österrike. De fann 175 barn med typ 1 diabetes i gruppen flyktingar. Dessa barn hade signifikant högre HbA1c, få hade pump (6,6 %) och de hade fler hypoglykemier med coma. Jämfört med infödda barn möts flyktingbarnen av flera utmaningar såsom- språkliga hinder, annan syn på vård och behandling från hemlandet, svårigheter att få tillgång till hälso- och sjukvård, andra matvanor och ätmönster, avsaknad av undervisningsmaterial på hemspråket etc. Timothy Jones från Perth presenterade en studie om allvarliga hypoglykemier där de jämfört data från 2002 och De såg att trots att medelhba1c har sjunkit har antalet svåra hypoglykemier minskat från 28/100 pat.år 2002 till 3/100 pat.år De har även tittat på nedsatt förmåga att känna symtom på låga blodsockervärden. De flesta studier visar på att ca 20 % av både barn och vuxna med typ 1 diabetes är drabbade och dessa patienter har en starkt ökad risk att drabbas av allvarliga hypoglykemier. För att identifiera vilka patienter som är i risk användes ett modifierat frågeformulär (Clarke). Det är viktigt att vi identifierar vilka patienter som är i risk för att kunna förebygga allvarliga hypoglykemier. Barbara Anderson professor, psykolog och beteendevetare från Texas presenterade en studie om vad som karaktäriserar unga vuxna (18-25 år) som når mål HbA1c < 53 mmol/mol. De unga vuxna är i en känslig utvecklingsfas med många förändringar i livet. Socialt- förändringar i relationer, emotionellt-frigörelse från familjen, geografiskt- flytta till annan ort, ekonomiskt- bli självförsörjande. Vid övergång från barn till vuxenmedicinsk klinik förlorar många kontinuiteten i diabetesvården. Tillståndet för de ungdomar med T1D och psykiatriska/neuropsykiatriskaproblem försämras de närmaste 8 åren enligt internationella studier och dessa ungdomar har en ökad risk för mikrovaskulära komplikationer och en för tidig död. Familjerelaterade konflikter är också starkt förknippade med ett högre HbA1c. Sammanfattningsvis visade Anderson att endast 18 % av de unga vuxna nådde ett HbA1c < 53 mmol/mol. Det karaktäristiska för denna grupp var-: Mer frekventa blodsockerkontroller/ dag, mer fysisk aktivitet, använder kolhydraträkning Färre diabetesrelaterade familjekonflikter Upplevde mindre diabetesbörda Bättre livskvalité

8 8 DIABETESVÅRD NR Elisabeth Jelleryd, dietist från Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm presenterade en studie där de tittat på effekter av kolhydraträkning från diabetesdebut. De såg att kolhydraträkning minskar insulinbehovet med bibehållen metabol kontroll. Flickor som kolhydraträknade hade en kraftigare viktuppgång än de som inte gjorde det. Möjligen kan detta bero på att de har en mer liberal inställning till fett och proteiner och på så sätt får i sig mer energi. Styrkan i kolhydraträkning ligger framförallt att det är ett bra hjälpmedel att dosera insulin på, patienterna tycker om det och följsamheten ökar. Vid Medtronics symposium talades det framförallt om MiniMed 640G. Vid användande av denna pump med CGM är det viktigt att låta pumpen göra jobbet och inte agera vid nedåtpilar. Basaldosen kan ofta ökas med 15 % eftersom pumpen själv korrigerar och stänger av sig vid risk för låga värden. Ragnar Hanås, läkare från Uddevalla, talade om vikten av god metabol kontroll redan i barnaåren p.g.a. det metabola minnet. I Sverige kommer därför HbA1c-målet för barn och ungdomar att sänkas till 48 mmol/mol. I USA lanseras i höst den första Closed loop hybrid pumpen MiniMed 670G tillsammans med en ny förbättrad sensor. Denna pump kan styra basaldosen men patienterna måste fortfarande ange kolhydrater då de äter. Dag 4 Dagen inleddes med en session om nya teknologier. Steve Griffen, JDRF, talade om framtiden och att closed loop systemen närmar sig. Första hybriden MiniMed 670G lanseras som sagt hösten 2016 i USA och finns förhoppningsvis i Europa inom en inte allt för avlägsen framtid. I dagsläget är den dock endast godkänd för personer > 14 år. Det finns fortfarande många utmaningar innan closed loop kan fungera fullt ut. Infusionsseten måste bli bättre och helst inte behöva bytas så ofta som idag. Sensorerna måste bli tillförlitligare och smidigare. Insulinerna måste bli snabbare, ev. administreras intraperitonealt. Andra läkemedel kan behöva tilläggas för att hålla ett jämnt blodsocker, t.ex. glukagon eller GLP1 agonister. På dagtid stora utmaningar för closed loop-systemet. Dagar ser olika ut- olika måltider både mängd och innehåll kan skilja mycket, olika typer av aktivitet, insulineffekten kan variera etc. Viktigt att hjälpmedel är enkla och smidiga att använda. Skall pumparna bli mindre behövs mer koncentrerat insulin. Vid symposiet Är diabetes en emotionell börda för tonåringar och unga vuxna med T1DM? talade Jill Weissberg-Benchell, professor och barnpsykolog om att aspekter på att vara tonåring/ung vuxen påverkar metabol kontroll och livskvalité. Diabetes är en mycket krävande sjukdom och det behövs stöd från ett diabetesteam för att kunna hantera den. För tonåringar kan det vara extra svårt eftersom de ofta är mycket impulsiva. Diabetes är ingen gör det själv- sjukdom. Relationen mellan beteende och resultat är ofta liten- jag har gjort allting rätt idag och ändå är mitt blodsocker högt, omgivningen har ofta mycket liten förståelse för vad det innebär att ha diabetes, skam och skuld skuld är den värsta komplikationen till diabetes, behöva ljuga för sin familj och omgivning (gömma godis, säga att man tagit insulin m.m.) Problemet är också att belöningen för att ta sitt insulin och kontrollera blodsocker ligger i en avlägsen framtid. Föräldrarna är ofta oroliga och det är lätt att det blir konflikter då tonåringen många gånger kan känna sig anklagad och ifrågasatt av föräldrar. Föräldrarna känner sig ofta som diabetespoliser. I familjer där man har en positiv relation fungerar även diabetesvården bättre. Uppmuntra föräldrarna att se det positiva i sina barn och prata om vilka bra egenskaper de har. Elisabeth Northam, neuropsykolog från Melbourne pratade om att minska diabetesbördan- det är något för hela familjen och diabetesteamet. Vi har olika syn och olika kunskaper om sjukdomen. Som vårdpersonal har vi mer kunskap om sjukdomens orsaker, behandling, prognos medan patienten har mer kunskap om sitt liv med diabetes. Ungdomar och deras föräldrar har ofta olika syn på vad som är viktigt i livet och när föräldrarna prioriterar diabetes högt prioriterar ungdomarna den lågt. Föräldrarna känner sig ofta oroliga och ifrågasatta och de önskar kontinuitet i vården, att personalen inte skall vara för stressad, att alla medlemmar i teamet ger samma råd och möjlighet att själva få prata med vårdpersonalen utan att barnet är närvarande. Mental ohälsa är vanligt hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes. 14 olika studier visar att förekomst av symtom på depression fanns hos 30 % av barnen med T1D i åldrarna 7-17 år och det finns en stark koppling till försämrat HbA1c i denna grupp. Northam undrade om det kan vara så att diabetes leder till en skada i neuronet och förändringar i neurotransmittorerna? Skulle denna gå att behandla med läkemedel? Hursomhelst är kopplingen mellan nedstämdhet och försämrad metabol kontroll stark och vården måste bli bättre på att ta hand om detta. Goda resultat från kliniken är beroende av- förmåga att lyssna individualiserad vård- smart användning av tekniska hjälpmedel uppmärksamhet på mental hälsa samt nyfikenhet på alternativa sätt att nå optimal diabetesvård. Det visades förstås många intressanta posters. Bl.a. fanns där en poster från universitetet i Leicester som visade att deltagande i en kör tillsammans med andra barn med diabetes signifikant förbättrade Hba1c efter 15 månader. Bidragande orsak kan ha varit att förutom att få träffa andra barn med diabetes, träffade även föräldrarna varandra. Några av deltagarna var personal från diabetesteamet och familjerna hade ofta möjlighet att sitta ned med dem och prata om diabetes. Att föräldrar har en viktig roll för behandlingsföljsamheten vid typ 1 diabetes vet vi, men de flesta studier som finns belyser föräldrarollen hos familjer med små barn. E.Goethals från Belgien har tittat på föräldraskap och följsamhet till behandling hos tonåringar och unga vuxna. Hon fann att bra föräldrastöd är viktigt för följsamhet i diabetesvården även hos unga vuxna. Var föräldrarna negativ och krävande försämrades den metabola kontrollen medan om föräldrarna var inkännande och förstående förbättrades följsamheten. Från Huddinge sjukhus i Stockholm visade bl.a. Torun Torbjornsdottir, Elisabeth Marosvari-Barna och Annika Jansson en poster om insulinpump och CGM på barn med neonatal diabetes. De visar att insulinpump är ett säkert sätt att administrera insulin på och är att föredra framför insulindropp. Det minsta barnet som fått pump och CGM vägde endast 938g! Sammanfattningsvis var det en intressant och givande kongress. Eftersom den är internationell slås man av hur stora skillnader det är i diabetesvården- från att knappt ha möjlighet att få tag på insulin till att använda högteknologiska hjälpmedel. Gemensamt är dock fortfarande att diabetes är en mycket krävande sjukdomdygnet runt, även för dem som har tillgång till den nya tekniken. Ingela Lavin Diabetessjuksköterska, Barn-och ungdomskliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Ledamot SFSD styrelse ingelalavin@sfsd.se

9 Att se hur dagliga aktiviteter påverkar blodsockret. Det är upplysande. Diabetesbehandling kommer snart att hamna i ett helt nytt ljus. Den smarta mätaren CONTOUR NEXT ONE ger anmärkningsvärt noggranna blodsockervärden som smidigt överförs till CONTOUR DIABETES-appen. 1,2 Det nya systemet gör det möjligt för patienterna att dela sina blodsockervärden med dig och kan utgöra underlag för mer givande diskussioner. Dessutom kan patienterna logga sina dagliga aktiviteter för att hjälpa dem förstå hur deras blodsockervärden påverkas. Då kan de hantera sin diabetes på ett smartare sätt. GRØSET A.SE Deras diabetes, i ett nytt ljus System för blodsockerkontroll Om du vill veta mer om CONTOUR NEXT ONE-mätaren kan du kontakta din Ascensia-representant eller besöka contournextone.se Referanser: 1. CONTOUR NEXT ONE bruksanvisning. 2. Christiansen M et al. Accuracy and user performance evaluation of a new blood glucose monitoring system in development for use with CONTOUR NEXT test strips. Poster presenterad på 15th Annual Meeting of the Diabetes Technology Society (DTS); October 22 24, 2015; Bethesda, Maryland, USA. Ascensia, Ascensia Diabetes Cares logo och CONTOUR är alla registrerade varumärken som tillhör Ascensia Diabetes Care Holdings AG. Apple and the Apple logo are trademarks of Apple Inc., registered in the U.S. and other countries. App Store is a service mark of Apple Inc. Google Play and the Google Play logo are trademarks of Google Inc. Copyright 2016 Ascensia Diabetes Care Holdings AG. All rights reserved. Tillverkningsdatum: mars Code: G.DC

10 10 DIABETESVÅRD NR AGNETAS

11 DIABETESVÅRD NR AGNETAS

12 12 DIABETESVÅRD NR Pedagogikstipendium Patienter med diabetes fattar dagligen beslut om hanteringen av sin sjukdom. I syfte att stödja och motivera patientens egen förmåga att ta ansvar för sin sjukdom och sina beslut, har olika modeller för patientutbildning utvecklats och utvärderats. Vårdteamets pedagogiska kompetens är därför viktigt att uppmärksamma. STI PEND IUM För att stimulera till nya pedagogiska grepp inom Diabetesvården utlyser Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Lilly diabetes, ett pedagogiskt stipendium på SEK. Stipendiet är avsett för en mottagning/vårdcentral som på ett strukturerat och motiverande sätt arbetar med patientutbildning. Vem kan söka? Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar). Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD. Ansökan ska innehålla: 1. Beskrivning av hur enheten arbetar med att utveckla och utvärdera patientutbildning. 2. Rapporten ska innehålla en kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt (metod och resultat) samt avslutande diskussion. 3. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges. Sista anmälningsdag är 7 mars 2017 Se även Välkommen med din ansökan! Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD, vetsekr@sfsd.se

13 Diabetesforum april, Stockholm Waterfront Congress Center Anmäl dig idag! 2017 är det åter dags för Diabetesforum! april 2017 samlas hela Sveriges diabetesexpertis i Stockholm för konferens och erfarenhetsutbyte. Passa på att boka din plats redan idag. För mer information om programmet besök Vi ser fram emot att hälsa dig välkommen! Diabetesforum samarrangeras av: Svenska Diabetesförbundet Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Svensk Förening för Diabetologi Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes och Dietisternas Riksförbund. DIABETESFORUM STOCKHOLM APRIL 2017

14 14 DIABETESVÅRD NR Omvårdnadsstipendium För projekt eller fortbildning inom diabetesvården Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård utlyser stipendium för projekt eller fortbildning inom diabetesvård. Stipendiet är avsett att delas ut till en eller flera medlemmar för enskilt projekt eller fortbildning inom diabetesvård. STI PEND IUM Beträffande ansökan för projekt gäller följande: Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av det tänkta eller genomförda projektet. Följande rubriker ska användas: bakgrund, syfte, metod, tidsplan, betydelse. Uppgifter om ansvarig diabetessjuksköterska samt annan personal i teamet ska anges. Kostnadsbeskrivning Beträffande ansökan för fortbildning gäller följande: Gäller inte högskoleutbildning. Beskrivning av vilken konferens som avses. Kostnadsbeskrivning Vid deltagande i nationella/internationella kongresser prioriteras personer som deltar med egen poster. Övrig information: Stipendiat måste ha varit medlem i SFSD i minst tre år. Den summa som fördelas utgörs av SEK Sista anmälningsdag är 7 mars 2017 Se även Välkommen med din ansökan! Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; vetsekr@sfsd.se

15 DIABETESVÅRD NR Posterstipendium Sjuksköterskor i diabetesvård genomför spännande projekt för att förbättra diabetesvården. Det kan ske som förbättringsarbete på den egna arbetsplatsen, inom ramen för en uppsats eller som ett forskningsprojekt. Diabetessjuksköterskans kreativitet och kompetens är därför viktigt att uppmärksamma. STI PEND IUM För att stimulera projekt i Diabetesvården utlyser Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, med stöd av Novo Nordisk, ett stipendium för Forskning på SEK och ett stipendium för Utveckling/Förbättring på SEK. Stipendiet är avsett för en eller flera diabetessjuksköterska/diabetessjuksköterskor. Vem kan söka? Berättigad att söka är en eller flera diabetessjuksköterskor som arbetar inom diabetesvården (primärvård, sjukhus, barn, kommun och vårdutbildningar). Minst en av de sökande måste vara medlem i SFSD. Ansökan ska innehålla: En sammanfattning (abstract) kort bakgrund, syfte, tillvägagångssätt (metod och resultat) samt avslutande diskussion och eller kliniska implikationer. Namn på författare och arbetsplats. Sista anmälningsdag är 7 mars 2017 Se även Välkommen med din ansökan! Kontaktperson: Janeth Leksell, vetenskaplig sekreterare SFSD; vetsekr@sfsd.se

16 16 DIABETESVÅRD NR Diabeteskänslor i kameralinsen För ett år sedan deltog Linnéa Jansson på Ung Diabetes kick-off. Hon kände att hon ville göra något för att uppmärksamma diabetes. En sjukdom hon fick för snart 3 år sedan och som hon själv haft fördomar om. Kick-offen resulterade i en fotoutställning där Linnéa delar med sig av sin relation till sjukdomen och försöker väcka nyfikenhet för diabetes på ett odramatiskt sätt. Linnéa Jansson Vid insjuknandet möter du väldigt mycket informationsbroschyrer som handlar om hur du ska äta, hur många sprutor och hur mycket insulin du ska ta. Det är väldigt lite fokus på hur det vardagliga livet kommer bli. Jag valde att göra en fotoutställning för att lyfta mycket av de saker som jag tyckte glömdes bort när jag blev sjuk. Det är fokus på känslorna kring att få veta att man ska leva med en kronisk sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet på ett sätt som inte blir så kliniskt och medicinskt, berättar Linnéa. Vägen från Ung Diabetes kick-off till en färdig fotoutställning som ställdes ut på Linköpings Stadsbibliotek i samband med Världsdiabetesdagen har varit lång, och det hade inte gått utan stöd från Diabetesförbundet och Ung Diabetes. Jag har aldrig drivit projekt på egen hand tidigare och utan Ung Diabetes kick-off hade det aldrig blivit av. Kick-offen är en bra plattform att träffa andra engagerade människor och där fick jag lära mig att man inte behöver kunna en massa om diabetes för att genomföra ett projekt. Diabetes är individuellt och det handlar om min egen berättelse, och att ha den stöttningen från hela gruppen på kick-- offen gjorde att jag överhuvudtaget vågade genomföra utställningen. Trots att det stundtals har varit skrämmande att skildra sin egen diabetesvardag så öppet är Linnéa glad att projektet genomfördes och hon ser gärna att utställningen lever vidare och ställs ut på andra evenemang inom Diabetesförbundet. Dagen det skulle ställas ut på Stadsbiblioteket var jag livrädd, men mottagandet blev väldigt bra! Det var fint att höra från vänner och familj att de uppskattade utställningen, och för egen del var det skönt att få möjlighet att uttrycka sig om diagnosen på ett annat sätt än att bara prata om den hela tiden. Text: Jens Boström Foto: Lars Jansson Faktaruta: Fotoutställningen består av 4 st roll-ups med bilder och förklarande texter. Vill du låna utställningen och ställa ut den på ett evenemang, kontakta Ung Diabetes på info@ungdiabetes.se Vill du veta vad som händer i Ung Diabetes? Läsa om pågående projekt och kanske ta del av intressanta evenemang nära dig? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev som kommer ut minst 4 gånger per år! Gå in på och fyll i dina uppgifter.

17 Hur mycket kan ditt landsting spara? NU MED KARDIOVASKULÄR SÄKERHETSDATA 1 Kostnad/patient/år Kostnad i SEK/år Lyxumia Byetta Victoza 1,2 mg Bydureon Trulicity Victoza 1,8 mg För insulinbehandlande patienter med typ 2-diabetes Lär dig mer om Lyxumia och inkretinbehandling på lyxumia.se eller scanna in QR-koden. Lyxumia (lixisenatid), A10BX10, injektionsvätska, varje dos (0,2 ml) innehåller 10 resp. 20 mikrogram (μg) lixisenatid (50 resp. 100 mikrogram per ml). Indikation: Lyxumia är indicerat för behandling hos vuxna med diabetes mellitus typ 2 för att uppnå glykemisk kontroll i kombination med orala glukossänkande läkemedel och/eller basinsulin när dessa i kombination med diet och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Varning och försiktighet: Typ 1-diabetes mellitus och diabetesketoacidos. För ytterligare information se Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För ytterligare information se Förpackningar: Startförpackning med 1 grön förfylld penna 10 mikrogram + 1 lila förfylld penna 20 mikrogram. Underhållsförpackning med 2 lila förfyllda pennor 20 mikrogram. Läs bipacksedeln noggrant. Prisuppgift se www. fass.se. Kontaktuppgifter: Lyxumia tillhandahålls av Sanofi AB, Box , Stockholm, tel: , Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. Datum för senaste översyn av produktresumén, Maj Lyxumia ingår i läkemedelsförmånen i kombination med basinsulin för patienter som först har provat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. SASE.LIX , Maj Referenser: 1.Lyxumia SPC, 2. Sanofi AB. Tel:

18 18 DIABETESVÅRD NR Jag är trygg när jag är ensam med barnen och när jag kör bil Effekt och upplevelse av Flash Glucose Monitoring hos patienter med typ 1-diabetes. Den tekniska utvecklingen inom diabetesvården har de senaste åren ökat explosionsartat. Traditionsenligt har personer med diabetes mätt blodglukos genom kapillära fingerstick med en blodglukosmätare. För att få god blodglukoskontroll krävs flera fingerstick om dagen. Idag finns det teknik som ger patienten möjlighet till blodglukoskontroller utan att behöva sticka sig i fingrarna. Continuous glucose monitoring (CGM) kan mäta glukoskoncentration genom en elektrod (sensor) som placerats i subkutan vävnad där en elektrisk ström registreras och omvandlas till ett värde på vävnadsglukos. Värdet som uppmätts skickas trådlöst till en dator i en insulinpump eller särskild CGM-monitor. Resultatet visas i ett fönster som ett aktuellt blodglukosvärde, som historik i form av glukoskurvor och pilar som anger hur trenden är. Vävnadsglukosvärdet som mäts med CGM-sensorn motsvarar inte helt det blodglukosvärde som mäts i fingret, utan har en fördröjning, särskilt vid snabbt svängande blodglukos. Det finns också möjlighet att sätta larmgränser vid både låga och höga glukosnivåer. CGM är en sensorteknik som kräver flera kapillära blodglukosmätningar för kalibrering av systemet under sensorns livstid på ca en vecka (1). Blodglukosmätaren FreeStyle Libre lanserades hösten Den använder en teknik kallad flash glucose monitoring (FGM) som enkelt registrerar blodglukos genom avläsning av en sensor placerad på överarmen. FGM har flera egenskaper som skiljer sig från den befintliga sensortekniken. Även denna har en sensor som registrerar elektrisk signal från en elektrod i subkutan vävnad, men sensorn måste aktivt skannas av med en avläsare. Vid avläsning överförs förutom blodglukosresultat även historiska resultat med 15 minuters mellanrum upp till 8 timmar. Systemet visar trender och varningar på avläsaren men har inte realtidslarm, vilket upplevs positivt hos larmtrötta. Sensorn kalibreras i fabrik och kräver ingen användarkalibrering under 14 dagars användning (2). FreeStyle Libre blev snabbt populär bland diabetespatienter i Sverige. Det talades om mätaren i diabetesforum på internet och en Facebook-grupp bildades. Under våren 2015 blev mätaren upphandlad i Dalarna. Patienter började höra av sig och ville ha en mätare. För att få införskaffa FreeStyle Libre till medicinklinikerna i Dalarna fick diabetessamordnaren i Dalarnas diabetesråd informera Medicinska rådet och verksamhetschefer om FreeStyle Libre. De ansåg att FreeStyle Libre var en smidig glukosmätare och att det är svårt att stoppa utvecklingen. Det var av stor vikt att välja ut rätt patientgrupp, att man har en gemensam syn i hela länet och att tydliga kriterier finns. Diabetesrådet fick ta fram de medicinska kriterierna och en lokal modell för uppföljning av de patienter som fick FGM. Kriterier som togs fram var: HbA1c >70 mmol/mol Egenmätning av blodglukos > 10 gånger om dagen med traditionell blodglukosmätare. Sporadisk egenmätning eller ingen mätning alls med traditionell blodglukosmätare. Hypoglykemirädsla Egenmätning med traditionell glukosmätare försvåras pga. arbetets art. Andra behov än ovan nämnda, som svängande blodglukos vid t ex. träning. Införandet av FreeStyle Libre blev ett projekt för att påvisa den effekt mätaren har på HbA1c, behandlingstillfredställelse och hypoglykemirädsla. Socialstyrelsen har satt målnivån för patienter med typ 1-diabetes som har ett HbA1c >70 mmol/mol är satt till att vara < 20 % i Sverige (3) hade 25,2 % av patienter med typ 1-diabetes HbA1c > 70 mmol/mol i Sverige och i Dalarna var motsvarande siffra 31,3 % av patienter (4). Jämfört med riket låg Dalarna på tredje plats, från botten. Med projektet gavs möjlighet till att förbättra den glykemiska kontrollen hos patienter med HbA1c >70 mmol/mol i Dalarna. Projektet startade i september 2015 på samtlig medicinkliniker i Dalarna. Mottagningarna i Avesta, Ludvika och Mora deltog fram till januari De valde att inte fortsätta i projektet pga. tidsbrist. I Falun pågår projektet fortfarande. Fram till april 2016 hade 93 patienter deltagit i projektet och resultatet blev

19 DIABETESVÅRD NR grunden till en magister uppsats där 26 av patienterna även fick beskriva sin personliga upplevelse av FGM. Syfte: Att mäta effekt och upplevelse av att använda Flash Glucose monitoring (FGM) hos patienter med typ 1-diabetes. Metod: Studien är en interventionsstudie med förmätning och eftermätning efter 3 månader. Nittiotre patienter ingick i studien. Mätning av HbA1c gjordes. Frågeformulären Diabetes Treatment Satisfaction Questionnarie status version (DTSQs) och Diabetes Treatment Satisfaction Questionnarie change version (DTSQc) användes för att undersöka behandlingstillfredsställelse och Hypoglycaemia Fear Surve (Swe-HFS) användes för att undersöka hypoglykemirädsla. Tjugosex av patienterna besvarade dessutom en enkät hur de upplevde att använda FGM. Resultat: HbA1c hade minskat signifikant med 6,6 mmol/mol hos alla 93 patienter. I patientgruppen med HbA1c > 70 mmol/mol minskade HbA1c med 11,9 mmol/mol. Det gjordes en förmätning av HbA1c före studiestart och eftermätning efter 3 månader då projektet avslutades. Resultatet visade att FGM hade positiv effekt på blodglukos. Spridningen av HbA1cvärdet inom hela studiegruppen var stor, från 39 mmol/mol till 129 mmol/mol vid starten och 39 mmol/mol till 112 mmol/ mol efter 3 månader. Behandlingstillfredsställelsen som inledningsvis skattades som hög hos 60 % av patienterna visades sig öka till mycket högre tillfredställelse hos 88 % av patienterna efter 3 månaders behandling med FGM. Det gav en ökning av behandlingstillfredställelsen med 47 %. Hälften av patienterna upplevde att förekomsten av hyper- och hypoglykemi förekom mycket mindre del av tiden nu. Även fast patienterna i början av denna studie inte upplevde sin hypoglykemirädsla som speciellt stor så hade den minskat med 24 % efter 3 månaders användning av FGM. Främst var det olika aspekter av hypoglykemi som framkallar oro som minskade, med 35 %. Patientens upplevelse av FGM resulterade i två kategorier, Positiv inverkan på hälsa och livskvalitet och Hud- och tekniska problem. Samtliga patienter uppgav att FGM hade lett till positiva förändringar som ökad frihet, bättre blodglukoskontroll, förbättrad livskvalitet, ökad trygghet och bättre styrning av blodglukos. Patienterna uppskattade att blodglukosmätningen gick smidigt, var enkel och smärtfri. De kände ökad trygghet genom att med trendpilar i mätaren själv kunna se hur blodglukos ändrades och att de kunde de föregå hypoglykemi innan de kände symtomen. Det ingav dem trygghet som gjorde att de tordes vara ensamma, köra bil och fick bättre nattsömn. Några patienter uppgav bl.a. tycker inte det är jobbigt att vara själv, promenera mm längre eller jag har fått ett nytt liv, där jag känner mig trygg och har kontroll. Det var sju patienter som inte uppgav att de haft några problem med FreeStyle Libre. Patienternas negativa erfarenheter var smärta, felvärden, eksem, lossnar, ofräsch, avläsaren låser sig, inte är länkad till insulinpump, inte larmar automatiskt vid högt eller lågt blodglukos. De uppgav den visar lite fel värden ibland och fått eksem under mätaren. Den har inte alltid suttit fast, har släppt efter några dagar. Slutsats: Efter 3 månader med FGM visar resultatet av studien att patienter med typ 1-diabetes får en förbättrad glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse med FGM. Rädslan för hypoglykemi minskar och det är främst olika aspekter som framkallar oro som minskade. Men en tredjedel upplevde att de hade ökad förekomst av hyper- eller hypoglykemi med FGM. Patienten egna upplevelse av FGM var att det gav dem bättre kontroll på diabetessjukdomen och ökade tryggheten, men några fick hudproblem av sensorn och felvärden vid avläsning. NDR data från augusti 2016 visar att det är 22 % (riket 21,4%) av patienterna med typ 1-diabetes på medicinkliniker i Dalarna som har HbA1c > 70 mmol/ mol. Målet kommer närmare med att 20 % av patienterna med typ 1-diabetes har HbA1c >70 mmol/mol. Nu ligger inte Dalarna på tredje plats från botten i jämförelse med alla landsting i Sverige, utan har avancerat 11 platser uppåt. att ha libre är som att köra bil med glasögon om man är närsynt Referens: 1. Alvarsson, Michael, and Annika Röhl. Diabetes. Stockholm: Karolinska Institutet University Press, Bailey, Timothy, Bruce W. Bode, Mark P. Christiansen, Leslie J. Klaff, and Shridhara Alva. The Performance and Usability of a Factory-Calibrated Flash Glucose Monitoring System. Diabetes Technology & Therapeutics 17, no. 11 (November 2015): doi: / dia Nationella Riktlinjer För Diabetesvård Stöd För Styrning Och Ledning. Accessed February 7, socialstyrelsen.se/publikationer2015/ Nationella Diabetesregistret. Accessed February 21, nu/#/knappen.

20 DIABETESFORUM STOCKHOLM APRIL 2017 TORSDAG KAFFE OCH REGISTRERING - UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN VÄLKOMMEN Nationella Diabetesteamet ETT PERSONLIGT ENGAGEMANG Sir Michael Hirst Föreläsningen sker på engelska PAUSGYMPA IMAGING OF ENDOCRINE ORGANS Prof Helen Christian LUNCH - UTSTÄLLNING - POSTRAR PARALLELLA SESSIONER DIABETES PÅ SJUKHUSET - EN LIVSFARA? Moderator: Mona Landin-Olson Fallbeskrivningar Ingela Bredenberg Patients erfarenheter av sjukhusvård Roland Jonsson Samarbete för att bli bättre Mona Landin-Olsson KOST. Moderator: Gunilla Willsteen Diabeteskost på sjukhus Föreläsare kommer att annonseras Insulinregim när jag inte kan äta Anders Frid Tankar kring evidensbaserade kostråd vid diabetes Inga-Lena Andersson EGENVÅRDS SUPPORT OCH LÄRANDE. Moderator: Janeth Leksell Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Support till gravida Carina Sparud Lundin Support till ungdomar Anna-Lena Brorsson BARN, FAMILJ OCH SKOLA. Moderator: Anna Olivecrona Diabetes i skolan Stefan Särnblad Föräldrar som stöd i skolan - hur blev det med vab? Anna Manell Utbilda skolpersonal via Diabit Sam Nordfeldt KAFFE OCH FRUKT I UTSTÄLLNINGEN PARALLELLA SESSIONER NY I SVERIGE MED DIABETES. Moderator: Lena Insulander Kulturanpassad utbildning Nouha Saleh-Statin Projekt från Malmö Louise Bennet Pedagogik för analfabeter Margareta Mörling FRONTLINJER I KOMPLIKATIONSBEHANDLING. Moderator: Ingela Bredenberg Diabetiskt maculaödem idag Monica Lövestam-Adrian Aktuellt om njurskada; hur kan den kan förebyggas och behandlas Hans Furuland Sexuell dysfunktion Birgitta Hulter DIABETES-STÖD I OLIKA BOENDEN. Moderator: Fredrik Löndahl Stöd till barn och ungdomar vid omsorgsvistelse Josephine Haas Webb utbildning till omvårdnadspersonal Marianne Pegelow Diabetesvård i kommunen Ann-Sofie Nilsson-Neumark LIVSSTIL - ATT RÖRA SIG. Moderator: Hannah Helgegren Sophia-Step-Study Unn-Britt Johansson Somliga vill inte och somliga kan inte; så är det bara Sofia Trygg-Lycke Kolhydrater är bästa bränslet Stig Mattson SFD ÅRSMÖTE DRFS DIETISTMÖTE SFSD ÅRSMÖTE BANKETTMIDDAG MED STIPENDIEUTDELNING OCH UNDERHÅLLNING

21 DIABETESFORUM STOCKHOLM APRIL 2017 FREDAG UTSTÄLLNINGEN ÖPPEN MAT PÅ VETENSKAPLIG GRUND Anette Jansson, Livsmedelsverket VILKEN BETYDELSE HAR OLIKA FETTER VID DIABETES? Ulf Risérus, Uppsala Universitet KAFFE OCH FRUKT I UTSTÄLLNINGEN PARALLELLA SESSIONER OBESITAS. Moderator: Mona Landin-Olsson SoREG Björn Eliasson Kostråd efter operation Helén Noring Uppföljning efter operation Malin Werling ÄTSTÖRNINGAR. Moderator: Ingela Bredenberg Bulemi, anorexi Yvonne von Hausswolff-Juhlin Ungdomar och överviktsbehandling Signy Reynisdottir NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Moderator: Anna Olivecrona Nyheter i de nya riktlinjerna Stefan Särnblad Metabol kontroll med HbA1c mål Ragnar Hanås Behandling av hypoglykemi Frida Sundberg KVALITET OCH FORSKNING. Moderator: Janeth Leksell Aktuellt från SWEDIABKIDS Karin Åkesson Aktuellt från NDR föreläsare kommer att annonseras Vad pågår i Nationella programrådet? Föreläsare kommer att annonseras PARALLELLA SESSIONER VAD SKA VI ÄTA? Moderator: Gunilla Willsteen Verktyg till dig som ger kostråd Anette Jansson Vikten av kolhydrater Gun Forsander Ramadan och diabetes Nael Shaat VAD HÄNDER FRAMÖVER? Moderator: Stig Attvall Epigenetik vad finns bakom våra gener Leif Groop Nya behandlingar vid typ 2 Magnus Löndahl NEUROPSYKIATRI OCH DIABETES. Moderator: Ingela Bredenberg Hur märks det och vad gör du? Charlotte Nylander Att använda kognitivt stöd i mötet med patienter Sofia Buddgård NY TEKNIK I VÅRDEN. Moderator: Fredrik Löndahl Diabetesdialog Johan Fischier Triabetes Eva Örtqvist Vad händer inom CGM? Mona Landin-Olsson LUNCH - UTSTÄLLNING - POSTRAR PANELDEBATT Jihdes diabetes en match för livet Peter Jihde Tekniska hjälpmedel behövs dom? Stig Attvall Diabetes ur ett hälsoekonomiskt perspektiv Hälsoekonomi- vad innebär det? Fredrik Nilsson, TLV Moderator: Anne Lundberg Deltagare: Beslutsfattare på riks- och landstingsnivå, socialstyrelsen, TLV Moderator: Anne Lundberg AVSLUT OCH SUMMERING Nationella Diabetesteamet

22 22 DIABETESVÅRD NR Hjärtvänlig mat - En broschyr som kom under 2016 Som rubriken anger handlar broschyren om hjärtvänlig mat och är inte framtagen specifikt för personer med diabetes. Ändå ser SFSD skäl att uppmärksamma broschyren då hjärt-/kärlsjukdom är en stark riskfaktor framför allt vid typ 2 diabetes. I många diabetessjuksköterskor uppdrag ingår ju även möten med patientgrupper med hjärt-/kärlsjukdom, hypertoni och övervikt. Kanske kan då detta vara ett av redskapen att motivera till förändring och minska risken att för tidigt insjukna i typ 2 diabetes. Hjärtvänlig mat är framtagen av leg. dietisterna Kiki Lundberg och Carina Trägårdh Tornhill vid Skånes universitetssjukhus, Lund. Utgiven på Gothia fortbildning AB s förlag. Råden som ges bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer. Broschyren är på 24 sidor. Innehållsförteckningen med tydliga rubriker gör det lätt att hitta de olika avsnitten. Texterna under rubrikerna är lättlästa och kortfattade. Ändå ger de viktig information för de som sen tidigare inte har kunskaper i ämnet. Sidorna 4 till 15 tar bl.a. upp, riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom, vad som kännetecknar hjärtvänlig mat, information om fetter och kolhydrater, att tänka på vad gäller socker,salt och alkohol m.m. Från sida 16 till 18 ges förslag på hjärtvänliga dagsmenyer, hälsosamma mellanmål och på sidorna 19 till 24 finns recept. Budskapet presenteras på ett trevligt sätt, där texterna kompletteras med faktarutor, uppställningar i punktformat och bilder. Allt väl avvägt så att sidorna känns lättsamma. Det här är en broschyr jag själv gärna skulle rekommenderat i mötet med personer i riskgrupper,om det nu inte varit så att jag under året gått i pension. Broschyren kostar 35 kr och kan beställas via Gothia s förlag: Sammanfattning: en snyggt utformad broschyr som på ett kortfattat,trevligt, lättsamt och informativt sätt, utan pekpin- nar, lotsar läsaren genom många av de termer och rekommendationer som ges i vården angående hjärtvänlig kost. Lotta von Unge Tidigare diabetessjuksköterska/ diabetessamordnare

23 Xultophy (insulin degludek/liraglutid) en gång dagligen. 1 Jämfört med glargin visade Xultophy HbA 1c Vikt Hypoglykemier Signifikant bättre sänkning av HbA 1c (med -19 mmol/mol mot -13 mmol/mol). 1,2 Viktminskning med en signifikant skillnad på 3,2 kg (-1,4 kg mot +1,8 kg). 1,2 Signifikant lägre förekomst av hypoglykemier - 57 % (2,2 mot 5,1 per patientår). 1,2 Visat hos vuxna med typ 2-diabetes som är otillräckligt kontrollerad på glargin. 1,2 För första gången basinsulin och GLP-1-analog i samma penna. 1 Referenser: 1. Xultophy Produktresumé 02/ Lingvay I, Manghi FP, García-Hernández P, Norwood P, Lehmann L, Tarp-Johansen MJ, Buse JB; DUAL V Investigators. Effect of Insulin Glargine Up-titration vs Insulin Degludec/Liraglutide on Glycated Hemoglobin Levels in Patients With Uncontrolled Type 2 Diabetes. The DUAL V Randomized Clinical Trial.JAMA. 2016;315(9): doi: /jama * *Studien bygger på jämförelse med insulin glargin U100. Xultophy (insulin degludek/liraglutid) Rx, (F), ATC kod: A10AE56 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Injektionsvätska, lösning. Varje förfylld injektionspenna innehåller 3 ml som motsvarar 300 enheter insulin degludek och 10,8 mg liraglutid. Indikation: Xultophy är avsett för behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra den glykemiska kontrollen i kombination med perorala glukossänkande läkemedel när dessa enbart eller i kombination med en GLP-1-receptoragonist eller basinsulin inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. Kontraindikationer: Överkänslighet mot någon av de aktiva substanserna eller något hjälpämne. Varningar och begränsningar: Xultophy ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Xultophy har inte studerats i kombination med DPP-4-hämmare, glinider eller måltidsinsulin. Förpackningar: 3x3 ml förfylld injektionspenna. För fullständig förskrivarinformation och pris, se Produktresumé februari Xultophy subventioneras endast för patienter med typ 2-diabetes som inte nått tillräcklig glykemisk kontroll genom metformin och långverkande insulinbehandling och när behandling med GLP-1-analog bedöms vara lämplig. SE/XT/1215/0413(1) 2016/03 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. Novo Nordisk Scandinavia AB Tel

24 DSME Support in Diabetes 1 Diabetes Self-management Education and Support in Type 2 Diabetes A Joint Position Statement of the American Diabetes Association, the American Association of Diabetes Educators, and the Academy of Nutrition and Dietetics Diabetes is a chronic disease that requires a person with diabetes to make a multitude of daily self-management decisions and perform complex care activities. Diabetes self-management education and support (DSME/S) provides the foundation to help people with diabetes to navigate these decisions and activities and has been shown to improve health outcomes. 1-7 Diabetes selfmanagement education (DSME) is the process of facilitating the knowledge, skill, and ability necessary for diabetes self-care. Diabetes self-management support (DSMS) refers to the support that is required for implementing and sustaining coping skills and behaviors needed to selfmanage on an ongoing basis (see further definitions in Table 1). Although different members of the health care team and community can contribute to this process, it is important for health care providers and their practice settings to have the resources and a systematic referral process to ensure that patients with type 2 diabetes receive both DSME and DSMS in a consistent manner. The initial DSME is typically provided by a health professional, whereas ongoing support can be provided by personnel within a practice and a variety of community-based resources. DSME/S programs are designed to address the patient s health beliefs, cultural needs, current knowledge, physical limitations, emotional concerns, family support, financial status, medical history, health literacy, numeracy, and other factors that influence each person s ability to meet the challenges of self-management. Margaret A. Powers, PhD, RD Joan Bardsley, MBA, RN Marjorie Cypress, PhD, RN, CNP Paulina Duker, MPN, RN Martha M. Funnell, MS, RN Amy Hess Fischl, MS, RD Melinda D. Maryniuk, MEd, RD Linda Siminerio, RN, PhD Eva Vivian, PharmD, MS From International Diabetes Center at Park Nicollet, Minneapolis, Minnesota (Dr Powers); MedStar Health Research Institute and MedStar Nursing, Hyattsville, Maryland (Ms Bardsley); ABQ Health Partners, Albuquerque, New Mexico (Dr Cypress); LifeScan, a Johnson & Johnson Diabetes Solutions Company, Dubai, United Arab Emirates (Ms Duker); University of Michigan Medical School, Ann Arbor, Michigan (Ms Funnell); University of Chicago, Chicago, Illinois (Ms Fischl); Joslin Diabetes Center, Boston, Massachusetts (Ms Maryniuk); School of Medicine, University of Pittsburgh, Pittsburgh, Pennsylvania (Dr Siminerio); and University of Wisconsin Madison, Madison, Wisconsin (Dr Vivian). Correspondence to Margaret A. Powers, International Diabetes Center at Park Nicollet, Minneapolis, MN , USA. (margaret.powers@parknicollet.com). Acknowledgments: The authors gratefully acknowledge the commitment and support of the collaborating organizations the American Association of Diabetes Educators, the American Diabetes Association, and the Academy of Nutrition and Dietetics; their colleagues, including members of the Executive Committee of the National Diabetes Education Program, who participated in discussions and reviews about this inaugural position statement; and patients who teach and inspire them. The authors also thank Erika Gebel Berg (American Diabetes Association) for her invaluable editorial contribution. The position statement was reviewed and approved by the Professional Practice Committee of the American Association of Diabetes Educators, the Professional Practice Committee of the American Diabetes Association, and the House Leadership Team, the Academy Positions Committee, and the Evidence-Based Practice Committee of the Academy of Nutrition and Dietetics. This article is being simultaneously published in The Diabetes Educator, Diabetes Care, and the Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. Duality of Interest. No potential conflicts of interest relevant to this article were reported. DOI: / by the American Association of Diabetes Educators, the American Diabetes Association, and the Academy of Nutrition and Dietetics. Readers may use this article as long as the work is properly cited, the use is educational and not for profit, and the work is not altered. Powers et al

25 The Diabetes EDUCATOR 2 Table 1 Key Definitions DSME 35 The ongoing process of facilitating the knowledge, skill, and ability necessary for diabetes self-care. This process incorporates the needs, goals, and life experiences of the person with diabetes or prediabetes and is guided by evidence-based research. The overall objectives of DSME are to support informed decision making, self-care behaviors, problem solving, and active collaboration with the health care team and to improve clinical outcomes, health status, and quality of life. Note: CMS uses the term training instead of education when defining the reimbursable benefit (DSMT); the authors of this position statement use the term education (DSME) as reflected in the National Standards. In the context of this article, the terms have the same meaning. Ongoing DSMS 35 Activities that assist the person with diabetes in implementing and sustaining the behaviors needed to manage his or her condition on an ongoing basis. The type of support provided can be behavioral, educational, psychosocial, or clinical. Patient-centered care 69 Providing care that is respectful of and responsive to individual patient preferences, needs, and values and ensuring that patient values guide all clinical decisions. Shared decision making Eliciting patient perspectives and priorities and presenting options and information so patients can participate more actively in care. Shared decision making is a key component of patient-centered care 43,77 and has been shown to improve clinical, psychosocial, and behavioral outcomes. 78 Diabetes-related distress 29,61 This refers to the negative emotional responses (overwhelmed, hopeless, and helpless) and perceived burden related to diabetes. CDE 79 A health professional who has completed a minimum number of hours in clinical diabetes practice, passed the Certification Examination for Diabetes Educators (administered by the National Certification Board for Diabetes Educators [NCBDE]), and has responsibilities that include the direct provision of diabetes education. BC-ADM 80 A health care professional who has completed a minimum number of hours in advanced diabetes management, holds a graduate degree, passed the BC-ADM certification exam (administered by the AADE), and has responsibilities of an increased complexity of decision making related to diabetes management and education. It is the position of the American Diabetes Association (ADA) that all individuals with diabetes receive DSME/S at diagnosis and as needed thereafter. 8 This position statement focuses on the particular needs of individuals with type 2 diabetes. The needs will be similar to those of people with other types of diabetes (type 1 diabetes, prediabetes, and gestational diabetes mellitus); however, the research and examples referred to in this article focus on type 2 diabetes. The goals of the position statement are ultimately to improve the patient experience of care and education, to improve the health of individuals and populations, and to reduce diabetes-associated per capita health care costs. 9 The use of the diabetes education algorithm presented in this position statement defines when, what, and how DSME/S should be provided for adults with type 2 diabetes. Benefits Associated With DSME/S DSME/S has been shown to be cost-effective by reducing hospital admissions and readmissions, as well as estimated lifetime health care costs related to a lower risk for complications. 13 Given that the cost Volume XX, Number X, Month 2015

26 DSME Support in Diabetes 3 of diabetes in the US in 2012 was reported to be $245 billion, 14 DSME/S offers an opportunity to decrease these costs. 11,12 It has been projected that 1 in 3 individuals will develop type 2 diabetes by The US health care system will be unable to afford the costs of care unless incidence rates and diabetes-related complications are reduced. DSME/S improves hemoglobin A1C (A1C) by as much as 1% in people with type 2 diabetes. 3,7,16-20 Besides this important reduction, DSME has a positive effect on other clinical, psychosocial, and behavioral aspects of diabetes. DSME/S is reported to reduce the onset and/or advancement of diabetes complications, 21,22 to improve quality of life 19,23-26 and lifestyle behaviors such as having a more healthful eating pattern and engaging in regular physical activity, 27 to enhance self-efficacy and empowerment, 28 to increase healthy coping, 29 and to decrease the presence of diabetes-related distress 16,30 and depression. 31,32 These improvements clearly reaffirm the importance and value-added benefit of DSME. In addition, better outcomes have been shown to be associated with the amount of time spent with a diabetes educator. 3,4,7,11 This position statement arms health care teams with the information required to better understand the educational process and expectations for DSME and DSMS and their integration into routine care. The ultimate goal of the process is a more engaged and informed patient. 33 It is recommended that all health care providers and/or systems develop processes to guarantee that all patients with type 2 diabetes receive DSME/S services and ensure that adequate resources are available in their respective communities to support these services. Providing Diabetes Education and Support Historically, DSME/S has been provided through a formal program where patients and family members participate in an outpatient service conducted at a hospital/ health facility. In keeping with evolving health care delivery systems and in meeting the needs of primary care, DSME/S is now being incorporated into office practices, medical homes, and accountable care organizations. Receiving DSME/S in alternative and convenient settings, such as community health centers and pharmacies, and through technology-based programs is becoming more available and affords increased access. Regardless of the setting, communicating the information and supporting skills that are necessary to promote effective coping and self-management required for dayto-day living with diabetes necessitate a personalized and comprehensive approach. Effective delivery involves experts in educational, clinical, psychosocial, and behavioral diabetes care. 34,35 Clear communication and effective collaboration among the health care team that includes a provider, an educator, and a person with diabetes are critical to ensure that goals are clear, that progress toward goals is being made, and that appropriate interventions (educational, psychosocial, medical, and/or behavioral) are being used. A patient-centered approach to DSME/S at diagnosis provides the foundation for current and future needs. Ongoing DSME/S can help the person to overcome barriers and to cope with the ongoing demands in order to facilitate changes during the course of treatment and life transitions. Reimbursement, National Standards, and Referral Reimbursement for DSME/S is available from the Centers for Medicare and Medicaid Services (CMS) and many private payers. Additional discipline-specific counseling, such as medical nutrition therapy (MNT) provided by a registered dietitian nutritionist, medication therapy management delivered by pharmacists, and psychosocial counseling offered by mental health professionals, is also reimbursed through CMS and/or third-party payers. 35,36 In order to be eligible for DSME/S reimbursement, DSME/S programs must be recognized or accredited by a CMS-designated national accreditation organization (NAO). Current NAOs are the ADA and the American Association of Diabetes Educators (AADE). Both bodies assess the quality of programs using criteria established by the National Standards for DSME/S (Table 2). 35 Currently, CMS reimburses for 10 program hours of initial diabetes education and 2 hours in each subsequent year. Referrals for DSME/S must be made by a health care provider and include specified indicators, such as diabetes type, treatment plan, and reason for referral. Sample referral forms with information needed for reimbursement are available on the ADA Web site ( professional.diabetes.org/recognition.aspx?typ=15& cid=93574) and the AADE Web site ( educator.org/export/sites/aade/_resources/pdf/general/ Diabetes_Services_Order_Form_v4.pdf). According to the National Standards for DSME/S, at least 1 instructor responsible for designing and planning DSME/S must be a nurse, dietitian, pharmacist, or other Powers et al

27 NYHET! Eversense långtids CGM Lev fullt ut i trygghet Nu är Eversense långtids CGM här! Med den enda sensorn som varar upp till 90 dagar. Minimal sensor Sitter under huden och byts först var 3:e månad. Smartsändare med vibrationslarm Vibrerar på armen både innan och vid hyper/hypoglykemi. Avtagbar. Användarvänlig app Ger full kontroll över värden, varningar och trender i mobiltelefon eller Apple Watch. SE Läs mer på Krossverksgatan 7 B Box Limhamn Tel +46 (0)

28 The Diabetes EDUCATOR 4 Table 2 National Standards for DSME/S: 10 Standards a 1. Internal structure. The organizational structure or system that supports self-management education; necessary for sustainability and ongoing self-management education and support. 2. External input. Ensures that providers of DSME will seek input from external stakeholders and experts to promote program quality. 3. Access. A system of assuring periodic reassessment of the population or community receiving self-management education to ensure that identified barriers to education are addressed. 4. Program coordination. The designation of an individual with responsibility for coordinating all aspects of self-management education (even if that person is the solo instructor). 5. Instructional staff. Identifies who can participate in the delivery of self-management education, recognizing the unique skill set of all potential providers of self-management education. 6. Curriculum. A set of written guidelines, including topics, methods, and tools to facilitate education for all people with diabetes; exactly what is taught will be based on patient s needs, preferences, and readiness. 7. Individualization. Instructor(s) will assess the patient to determine an individualized education and support plan focused on behavior change. 8. Ongoing support. A follow-up plan for ongoing support will be developed by the patient and instructor; communication among the team regarding goals, outcomes, and ongoing needs is essential. 9. Participant progress. Ongoing measurement of patient self-efficacy and success in self-management and achievement of goals; designed to continually assess needed support. 10. Quality improvement. Incorporation of systems to continuously look for ways to evaluate DSME/S effectiveness and to identify areas for improvement. a Adapted with permission from Haas et al. 35 trained or credentialed health professional (a certified diabetes educator [CDE] or health care professional with Board Certified-Advanced Diabetes Management [BC-ADM] certification) (Table 1) who meets specific competency and continuing education requirements. 35 This person is considered the primary instructor. Others can contribute to DSME and provide support with appropriate training and supervision. Trained community health workers, practice-based care managers, peers, and other support persons (eg, family members, social workers, and mental health counselors) have a role in helping to sustain the benefits gained from DSME Such staff/resources can be especially helpful in areas with diverse populations and serve as cultural navigators in health care systems and as liaisons to the community. As an alternative to a referral to a formal DSME/S program, office-based health care teams can explore partnerships with educators within their community or assume responsibility for providing and/or coordinating some or all of the patient s diabetes education and support needs. Although this approach requires knowledge, time, and resources to effectively provide education, it offers a unique opportunity to reach patients at the point of care. This position statement and the National Standards for DSME/S are designed to serve as a resource for the health care team. Although reimbursement for education services is somewhat limited, financial benefits can be realized when an office-based program contributes to improved practice processes and patients achievement of outcomes that can influence mandated quality measures. Diabetes Education Algorithm The diabetes education algorithm provides an evidence-based visual depiction of when to identify and refer individuals with type 2 diabetes to DSME/S (Figures 1 and 2) (figures are also available as a slide set at professional.diabetes.org/dsmeslides). The algorithm defines 4 critical time points for delivery and key information on the self-management skills that are necessary at each of these critical periods. The diabetes education algorithm Volume XX, Number X, Month 2015

29 LÄR DIG MER OM ABASAGLAR (insulin glargin) ENBART FASTEGLUKOS FÖRE FRUKOST & FÖRE MIDDAG FÖRE ALLA MÅLTIDER FASTANDE & POSTPRANDIELLT KOMPLETT DYGNSPROFIL Klicka här för att prata med Hjördis... NÄSTA VECKA Före frukost Före lunch Före middag Kväll Onsdag Torsdag Fredag Mål 6 Navigera veckor VÄLJ INSULINREGIM BASAL-BOLUS (BASANALOG) VÄLJ FYSISK AKTIVITET INGEN AKTIVITET FRUKOST LUNCH MIDDAG KVÄLL Humalog 4 4 Humalog 0 0 Humalog 0 0 Abasaglar MAX DOSÖKNING 10 Abasaglar 0 NOLLSTÄLL Prova Insulinsimulatorn ABASAGLAR är en biosimilar till insulinet Lantus. En biosimilar är ett läkemedel som liknar ett redan godkänt biologiskt läkemedel, utan någon kliniskt betydelsefull skillnad i effekt eller säkerhet. 1 Indikationen för ABASAGLAR är: behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. 2 ABASAGLAR är subventionerat vid typ 1-diabetes samt vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 3 ABASAGLAR 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning (insulin glargin)cylinderampull, förfylld injektionspenna (KwikPen) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning ATC-kod: A10AE04. Läkemedel vid diabetes. Insuliner och analoger för injektion, långverkande. Indikationer: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar: ABASAGLAR ska inte användas för behandling av diabetesketoacidos. Behandling med vanligt snabbverkande insulin, som ges intravenöst, rekommenderas vid detta tillstånd.vid otillräcklig blodsockerkontroll eller vid benägenhet för hyperglykemiska eller hypoglykemiskaepisoder måste en kontroll av patientens efterlevnad av den föreskrivna behandlingsregimen, val avinjektionsställen och injektionsteknik och alla andra relevanta faktorer göras innan en dosjustering övervägs.om en patient sätts över till en annan typ av insulin eller till ett annat insulinmärke bör detta ske under noggrann medicinsk övervakning. Ändring av styrka, märke (tillverkare), typ (regular, NPH, Lente, långverkande, osv), ursprung (animaliskt, humant, humana insulinanaloger) och/eller tillverkningsmetod kan göra att dosen behöver ändras. Administrering av insulin kan leda till att antikroppar mot insulinet bildas. I sällsynta fall kan förekomsten av antikroppar mot insulinet kräva justering av insulindosen för att förhindra uppkomst av hypereller hypoglykemi. Datum för översyn av produktresumén: Rx, F. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. För ytterligare information och priser se Ref: 1. Abasaglar Assessment Report EMA Abasaglar Produktresumé SEABA00015a August 2016 Eli Lilly Sweden AB, Box 721, Solna Tel , Fax ,

30 DSME Support in Diabetes 5 Figure 1. DSME and DSMS algorithm of care. can be used by health care systems, staff, or teams, as well as individuals with diabetes, to guide when and how to refer to and deliver/receive diabetes education. Guiding Principles and Patient- Centered Care The algorithm relies on 5 guiding principles and represents how DSME/S should be provided through patient engagement, information sharing, psychosocial and behavioral support, integration with other therapies, and coordinated care (Table 3). Associated with each principle are key elements that offer specific suggestions regarding interactions with the patient and topics to address at diabetes-related clinical and educational encounters (Table 3). Helping people with diabetes to learn and apply knowledge, skills, and behavioral, problem-solving, and coping strategies requires a delicate balance of many factors. There is an interplay between the individual and the context in which he or she lives, such as clinical status, culture, values, family, and social and community environment. The behaviors involved in DSME/S are dynamic and multidimensional. 42 In a patient-centered approach, collaboration and effective communication are considered the route to patient engagement This approach includes eliciting emotions, perceptions, and knowledge through active and reflective listening; asking open-ended questions; exploring the desire to learn or change; and supporting self-efficacy. 44 Through this approach, patients are better able to explore options, choose their own course of action, and feel empowered to make informed self-management decisions. 45,46 Table 4 provides a list of patient-centered assessment questions that can be used at diagnosis and at other encounters to guide the education and ongoing support process. Critical Times to Provide Diabetes Education and Support There are 4 critical times to assess, provide, and adjust DSME/S 47 : (1) with a new diagnosis of type 2 diabetes, (2) annually for health maintenance and prevention of complications, (3) when new complicating factors influence self-management, and (4) when transitions in care Powers et al

31 The Diabetes EDUCATOR The Diabetes EDUCATOR 6 6 Figure 2. Figure 2. Content for DSME and DSMS at 4 critical time points. Content for DSME and DSMS at 4 critical time points. occur (Figures 1 and 2). Although 4 distinct time-related occur (Figuresare 1 and 2). it Although 4 distinct time-related opportunities listed, is important to recognize that opportunities it iscondition importantand to recognize type 2 diabetesareis listed, a chronic situations that can type 2atdiabetes a chronic situations can arise any timeisthat requirecondition additionaland attention to selfarise at any time thatwhereas require patients additionalneeds attention to selfmanagement needs. are continumanagement needs. needs are continuous (Figure 1), thesewhereas 4 criticalpatients times demand assessment ous (Figure 1), these 4 critical times demand assessment and, if needed, intensified reeducation and self-manageand, ifplanning needed,and intensified ment support.reeducation and self-management support. Behaviors provide a frametheplanning AADE7and Self-Care Thefor AADE7 Self-Care Behaviors provide a framework identifying topics to include at each time: work for identifying topics monitoring, to include taking at each time: healthy eating, being active, medicahealthy eating,solving, being active, monitoring, taking medication, problem reducing risks, and healthy coption,the problem solving, reducing risks, andbox healthy coping. educational content listed in each in Figure Theintended educational listed in boxneeds in Figure 2ing. is not to becontent all-inclusive, as each specific will 2 is not intended to be all-inclusive, as specific will depend on the patient. However, these topics needs can guide depend on the patient. However, thesemastery topics can the educational assessment and plan. of guide skills the educational assessment andand plan. Mastery of skillsa and behaviors takes practice experience. Often and behaviors takes practice experience. series of ongoing education andand support visits areoften neces-a seriestoofprovide ongoingthe education visits are necessary time forand a support patient to practice new sary to provide the time for a patient to practice new skills and behaviors and to form habits that support selfskills and behaviors management goals. and to form habits that support selfmanagement goals. New Diagnosis of Diabetes New Diagnosis of Diabetes The diagnosis of diabetes is often overwhelming diagnosis of diabetes is often overwhelming. TheThe emotional response to the diagnosis can be a signifithe emotional to the diagnosis can be a significant barrier response for education and self-management. cant barrier for education and on self-management. Education at diagnosis should focus safety concerns Education should focus on safetyand concerns (some referattodiagnosis this as survival-level education) what (some refer as survival-level education) what do I need totodothis once I leave the doctor s officeand or hospido I need to dothe once I leaveofthe doctor s or hospital. To begin process coping withoffice the diagnosis tal. incorporating To begin the self-management process of copinginto with thelife, diagnosis and daily a diaand incorporating self-management into daily life, awork diabetes educator or someone on the care team should betes educator someone and on the should work closely with theorindividual his care or herteam family members closely with the individual and his or her family members to answer immediate questions, address initial concerns, to answer immediate questions, initial concerns, and provide support and referralsaddress to needed resources. andatprovide support and referrals to needed diagnosis, important messages shouldresources. be commuat diagnosis, important messages should be types communicated that include acknowledgment that all of nicated that acknowledgment that all types of diabetes needinclude to be taken seriously, complications are not diabetes need to be taken seriously, complications are not Volume XX, Number X, Month 2015 Volume XX, Number X, Month 2015

32 DSME Support in Diabetes 7 Table 3 Guiding Principles and Key Elements of Initial and Ongoing DSME/S 45,58,81 Engagement. Provide DSME/S and care that reflects person s life, preferences, priorities, culture, experiences, and capacity. Solicit and respond to questions Focus on decisions, reasons for the decisions, and results Ask about strengths and challenges Use shared decision making and principles of patient-centered care to guide each visit Engage the patient in a dialogue about current self-management successes, concerns, and struggles Engage the patient in a dialogue about therapy and changes in treatment Remain solution neutral and support patient identifying solution(s) Provide support and education to patient s family and caregiver Information sharing. Determine what the patient needs to make decisions about daily self-management. Discuss that DSME/S is an important and essential part of diabetes management Describe that DSME/S is needed throughout the life cycle and is on a continuum from prediabetes, newly diagnosed diabetes, health maintenance/follow-up, early to late diabetes complications, and transitions in care related to changes in health status and developmental or life changes Avoid being didactic Provide need-to-know information and avoid providing the encyclopedia on diabetes Review that diabetes treatment will change over time Provide information to the patient using the above engagement key elements Take advantage of teachable moments to provide information specific to the patient s care and treatment Assess DSME/S patient/family needs for the behavioral and psychosocial aspects of informed decision making Psychosocial and behavioral support. Address the psychosocial and behavioral aspects of diabetes. Assess and address emotional and psychosocial concerns, such as diabetes-related distress and depression Present that diabetes-related distress and a range of emotions are common and that stress can raise blood glucose and blood pressure levels Discuss that diabetes self-management is challenging but worth the effort Support self-efficacy and self-confidence in self-management decisions and abilities Support action by the patient to identify self-management problems and develop strategies to solve those problems, including self-selected behavioral goal setting Note that it takes about 2 to 8 months to change a habit/learn/apply behavior Address the whole person Include family members and/or support system in the educational and ongoing support process Refer to community, online, and other resources Integration with other therapies. Ensure integration and referrals with and for other therapies. Ensure access to ongoing MNT Recommend additional referrals as needed for behavioral therapy, medication management, physical therapy, etc. Address factors that limit the application of diabetes self-management activities Advocate for easy access to social services programs that address basic life needs and financial resources Identify resources and services that support the implementation of therapies in health care and community settings Coordination of care across specialty care, facility-based care, and community organizations. Ensure collaborative care and coordination with treatment goals. Understand primary care provider and specialist s treatment targets Provide overview of DSME/S to referring providers Follow medication adjustment protocols or make necessary recommendation to primary care provider Correspond with referring provider about education plan, progress toward treatment goals, and needs to coordinate education and support from entire clinical team; ensure documentation in the health record Ensure provision of culturally appropriate care Use evidence-based decision support Use performance data to identify opportunities for improvement Powers et al

33 DEXCOM G5 MOBILE NU OCKSÅ FÖR ANDROID OCH TILL NYTT LÄGRE PRIS Lägre pris än Dexcom G4 Inget krav på mottagare Ny förbättrad app Unik följarfunktion DIA.SE JAN2017. Foto: Håkan Hjort/Johnér. Lindoff Communications. Nu finns Dexcom G5 kontinuerlig glukosmätning med larm och unik följarfunktion för diabetes typ 1 även för Android. Det innebär att Dexcom G5 det första systemet för båda operativsystemen nu är tillgängligt för de flesta som vill koppla CGM med larm och följarfunktion till sin mobil telefon. Nytt lägre pris Dessutom har priset sänkts på Dexcom G5. Skälet till prissänkningen är att Dexcom Inc. justerat priset nedåt (vilket vi som distributör naturligtvis då också gör) plus att i den upp date rade CE-märkningen försvinner kravet på separat mottagare för Dexcom G5, och därmed kostnaden för denna. Det nya priset gör att den totala årskostnaden för Dexcom G5 sjunker med cirka 30 procent, beroende på respektive landstings upphandlings situation. I de flesta fall innebär det också att Dexcom G5 har ett lägre pris än Dexcom G4*. Ny Android-app med flera nyttiga funktioner Android-appen innehåller flera nya, nyttiga funktioner (kommer i IOS-appen under kvartal ). Några av dessa är att sändaren sparar glukosdata om man kommer utanför räckvidden för att sedan återföra värdena för de tre senaste timmarna till en komplett kurva i mobiltelefonen. En ny så kallad widget gör att man ser värdet och trendpil även på låst hemskärm utan att behöva öppna appen. Dessutom får användaren varningar även om ljudet på telefonen är avstängt. För mer information kontakta din lokala representant från NordicInfu Care AB. Det går också bra att kontakta oss på eller diabetes@infucare.se. * Vid full användning första året ** Kompatibel med Samsung Galaxy S5, S6 och S7, Samsung Galaxy Note 5, LG G4 och G5, Motorola Nexus 6, samtliga Android-smartklockor NordicInfu Care AB, Box 1225, Nacka Strand NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare

34 The Diabetes EDUCATOR 8 Table 4 Sample Questions to Guide a Patient-Centered Assessment 82 How is diabetes affecting your daily life and that of your family? What questions do you have? What is the hardest part right now about your diabetes, causing you the most concern or most worrisome to you about your diabetes? How can we best help you? What is one thing you are doing or can do to better manage your diabetes? inevitable, and a range of emotional responses is common. Educators should also emphasize the importance of involving family members and/or significant others and of ongoing education and support. The patient should understand that treatment will change over time as type 2 diabetes progresses and that changes in therapy do not mean that the patient has failed. Finally, type 2 diabetes is largely self-managed and DSME and DSMS involve trial and error. The task of self-management is not easy, yet worth the effort. 49 Other diabetes education topics that are typically covered during the visits at the time of diagnosis are treatment targets, psychosocial concerns, behavior change strategies (eg, self-directed goal setting), taking medications, purchasing food, planning meals, identifying portion sizes, physical activity, checking blood glucose, and using results for pattern management. At diagnosis of type 2 diabetes, education needs to be tailored to the individual and his or her treatment plan. At a minimum, plans for nutrition therapy and physical activity need to be addressed. Based on the patient s medication and monitoring recommendations, themes such as hypoglycemia identification and treatment, interpreting glucose results, risk reduction, and so on may need to be considered. Patients are supported when personalized education and self-management plans are developed in collaboration with the patients and their primary care provider. Depending on the qualifications of the diabetes educator or staff member facilitating these steps, additional referrals to a registered dietitian nutritionist for MNT, mental health provider, or other specialist may be needed. Individuals requiring insulin should receive additional education so that the insulin regimen can be coordinated with the patient s eating pattern and physical activity habits. 50,51 Patients presenting at the time of diagnosis with diabetes-related complications or other health issues may need additional or reprioritized education to meet specific needs. Annual Assessment of Education, Nutrition, and Emotional Needs The health care team and others can help to promote the adoption and maintenance of new diabetes management tasks, 52 yet sustaining these behaviors is frequently difficult. Thus, annual assessments of knowledge, skills, and behaviors are necessary for those who do meet the goals as well as for those who do not. Annual visits for diabetes education are recommended to assess all areas of self-management, review behavior change and coping strategies and problem-solving skills, identify strengths and challenges of living with diabetes, and make adjustments in therapy. 35,52 The primary care provider or clinical team can conduct this review and refer to a DSME/S program as indicated. More frequent DSME/S visits may be needed when the patient is starting a new diabetes medication or experiencing unexplained hypoglycemia or hyperglycemia, goals and targets are not being met, clinical indicators are worsening, and there is a need to provide preconception planning. Importantly, the educator is charged with communicating the revised plan to the referring provider. Family members are an underutilized resource for ongoing support and often struggle with how to best provide this help. 53,54 Including family members in the DSME/S process on at least an annual basis can help to facilitate their positive involvement Since the patient has now experienced living with diabetes, it is important to begin each maintenance visit by asking the patient about successes he or she has had and any concerns, struggles, and questions. The focus of each session should be on patient decisions and issues what choices has the patient made, why has the patient made those choices, and if those decisions are helping Volume XX, Number X, Month 2015

35 DSME Support in Diabetes 9 the patient to attain his or her goals not on perceived adherence to recommendations. Instead, it is important for the patient/family members to determine their clinical, psychosocial, and behavioral goals and to create realistic action plans to achieve those goals. Through shared decision making, the plan is adjusted as needed in collaboration with the patient. To help to reinforce plans made at the visit and support ongoing self-management, the patient should be asked at the close of a visit to teach-back what was discussed during the session and to identify one specific behavior to target or prioritize. 58 Diabetes-Related Complications and Other Factors Influencing Self-management The identification of diabetes complications or other patient factors that may influence self-management should be considered a critical indicator for diabetes education that requires immediate attention and adequate resources. During routine medical care, the provider may identify factors that influence treatment and the associated self-management plan. These factors may include the patient s ability to manage and cope with diabetes complications, other health conditions, medications, physical limitations, emotional needs, and basic living needs. These factors may be identified at the initial diabetes encounter or may arise at any time. Such patient factors influence the clinical, psychosocial, and behavioral aspects of diabetes care. The diagnosis of additional health conditions and the potential need for additional medications can complicate self-management for the patient. Diabetes education can address the integration of multiple medical conditions into overall care with a focus on maintaining or appropriately adjusting medication, eating plan, and physical activity levels to maximize outcomes and quality of life. In addition to the introduction of new self-care skills, effective coping, defined as a positive attitude toward diabetes and self-management, positive relationships with others, and quality of life, can be addressed in DSME/S. 29 Additional and focused emotional support may be needed for anxiety, stress, and diabetes-related distress and/or depression. Diabetes-related health conditions can cause physical limitations, such as visual impairment, dexterity issues, and physical activity restrictions. Diabetes educators can help patients to manage limitations through education and various support resources. For example, educators can help patients to access large-print or talking glucose meters that benefit those with visual impairments and specialized aids for insulin users that can help those with visual and/or dexterity limitations. Psychosocial and emotional factors have many contributors and include diabetes-related distress, life stresses, anxiety, and depression. In fact, these factors are often considered complications of diabetes and result in poorer diabetes outcomes. 59,60 Diabetes-related distress (see definition in Table 1) is particularly common, with prevalence rates of 18% to 35% and an 18-month incidence of 38% to 48%. 61 It has a greater impact on behavioral and metabolic outcomes than does depression. 61 Diabetes-related distress is responsive to intervention, including DSME/S and focused attention. 30 Although the National Standards for DSME/S include the development of strategies to address psychosocial issues and concerns, 35 additional mental health resources are generally required to address severe diabetes-related distress, clinical depression, and anxiety. Social factors, including difficulty paying for food, medications, monitoring and other supplies, medical care, housing, or utilities, negatively affect metabolic control and increase resource use. 62 When basic living needs are not met, diabetes self-management becomes increasingly difficult. Basic living needs include food security, adequate housing, safe environment, and access to medications and health care. Education staff can address such issues, provide information about available resources, and collaborate with the patient to create a self-management plan that reflects these challenges. If complicating factors are present during initial education or a maintenance session, the DSME/S educators can either directly address these factors or arrange for additional resources. However, complicating factors may arise at any time; providers should be prepared to promptly refer patients who develop complications or other issues for diabetes education and ongoing support. Transitional Care and Changes in Health Status Throughout the life span, changes in age, health status, living situation, or health insurance coverage may require a reevaluation of the diabetes care goals and self-management needs. Critical transition periods include transitioning into adulthood, hospitalization, and moving into Powers et al

36 The Diabetes EDUCATOR 10 an assisted living facility, skilled nursing facility, correctional facility, or rehabilitation center. DSME/S affords important benefits to patients during a life transition. Providing input into the development of practical and realistic self-management and treatment plans can be an effective asset for successful navigation of changing situations. A written plan prepared in collaboration with diabetes educators, the patient, family members, and caregivers to identify deficits, concerns, resources, and strengths can help to promote a successful transition. The plan should include personalized diabetes treatment targets; a medical, educational, and psychosocial history; hypo- and hyperglycemia risk factors; nutritional needs; resources for additional support; and emotional considerations. 63,64 The health care provider can make a referral to a diabetes educator to develop or provide input to the transition plan, provide education, and support successful transitions. The goal is to minimize disruptions in therapy during the transition while addressing clinical, psychosocial, and behavioral needs. MNT as an Adjunct to DSME/S Programs The National Standards for DSME/S list incorporating nutritional management into lifestyle as 1 of 9 core topics in a comprehensive program. 35 Some DSME/S programs include MNT services delivered by a registered dietitian nutritionist, whereas other programs provide basic nutrition guidance and rely on referrals for MNT. DSME/S referral forms often include referral for MNT to help to coordinate care (ADA and AADE referral forms). The ADA publishes nutrition recommendations that detail nutrition therapy goals and nutrition and eating pattern recommendations. 65 All members of the health care team should be versed in the basic principles of diabetes nutrition therapy so that they can facilitate basic meal planning, clarify misconceptions, and/or provide reinforcement of the nutrition plan developed collaboratively by the registered dietitian nutritionist and the patient (Table 5). Overcoming Barriers That Limit Access and Receipt of DSME/S The number of people with type 2 diabetes who receive DSME/S, despite its proven benefits, is low. For example, only 6.8% of individuals with newly diagnosed type 2 diabetes with private health insurance participated in DSME/S within 12 months of diagnosis. 66 Furthermore, only 4% of Medicare participants received DSME/S and/ or MNT. 4 To increase the number of individuals with diabetes who receive DSME/S services described in this position statement, it is necessary to consider the barriers that currently limit provision. Barriers are associated with a number of factors, including the health system, the individual health care professional, community resources, and the individual with diabetes. Barriers can include a misunderstanding of the necessity and effectiveness of DSME/S, confusion regarding when and how to make referrals, lack of access to DSME/S services, and patient psychosocial and behavioral factors. 67 Provider misconceptions that can limit access to DSME/S include a misunderstanding of reimbursement issues and the misconception that one or a few initial education visits are adequate to provide patients with the skills needed for lifelong self-management. Lack of or poor reimbursement for DSME/S also can hamper patients participation. Even when DSME/S programs are operating at peak service, they often struggle to cover costs making it easy to eliminate programs despite their wider influence on reducing costs and improving health outcomes. 13 Although people with diabetes report wanting to be actively engaged in their health care, most indicate that they are not actively engaged by their providers and that education and psychological services are not readily available. 68 In order to enhance patient and family engagement in DSME/S, provider communication about the necessity of self-management to achieve treatment and quality-of-life goals and the essential nature of both DSME and ongoing support throughout a lifetime of diabetes is essential (Table 3). Removing barriers to access and increasing quality care can be achieved by using data to coordinate care and build workforce capacity. 69 The US health care paradigm is changing with increased attention on primary care practices, technology, and quality measures. 70 Studies have shown that implementing DSME programs that directly connect with primary care and rely on technology is effective in improving clinical, psychosocial, and behavioral outcomes. 16,71-74 Patients receiving care in these practice settings report more confidence in provider communication and satisfaction with direct access to an educator for information and ongoing support. 16 Despite the proven value and effectiveness of diabetes education and support services, one of the biggest Volume XX, Number X, Month 2015

37 NÄR SOV DU TRYGGT EN HEL NATT SENAST? MINIMED 640G DET ENDA SYSTEMET SOM FÖRHINDRAR HYPOGLYKEMIER * Besök vår hemsida för mer information: * Användarnas egna inställning av lågt glukosvärde undveks vid 75 % av SmartGuard stopp-innan-lågt händelser. Zhong. A, et al.: Effectiveness of Automated Insulin Management Features of the MiniMed 640G Sensor Augmented Insulin Pump. Diabetes Technol Ther Oct;18(10): Medtronic AB Hemvärnsgatan 9, Box 54, SOLNA Kundservice: Innehållet och uppgifterna på denna annons är endast avsedda som information och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Tala alltid med dina vårdgivare om din diagnos och behandling Medtronic International Trading Sarl. UC SV

38 DSME Support in Diabetes 11 Table 5 Overview of MNT MNT is an evidence-based application of the nutrition care process provided by the registered dietitian nutritionist. It includes an individualized nutrition assessment, nutrition diagnosis, intervention and monitoring, and evaluation and is the legal definition of nutrition counseling by a registered dietitian nutritionist practicing in the US Characteristics of MNT reducing A1C by 0.5% to 2% for type 2 diabetes: Series of 3 to 4 encounters with a registered dietitian nutritionist lasting from 45 to 90 minutes; the registered dietitian nutritionist should determine if additional encounters are needed Series of encounters should begin at diagnosis of diabetes or at first referral to a registered dietitian nutritionist for MNT for diabetes and should be completed within 3 to 6 months At least 1 follow-up encounter is recommended annually to reinforce lifestyle changes and to evaluate and monitor outcomes that indicate the need for changes in MNT or medication(s) 2. MNT provides nutrition assessment, nutrition diagnosis, and an intervention and management plan including the creation of individualized food plan and support for the following: Individualized modification of food plan/physical activity/medication dosing for improved postprandial control, hypoglycemia prevention, and overall glycemic improvement Individualized modification of carbohydrate, protein, fat, and sodium intake and guidance to achieve lipid and blood pressure goals Individualized weight management planning and coaching Education and support on additional topics to promote flexibility in meal planning, food purchasing/preparation, recipe modification, and eating away from home Individualized modification of food plan for managing related complications and comorbidities such as celiac disease, gastroparesis, eating disorders/disordered eating, kidney disease, and so on 3. CMS reimburses for diabetes MNT when provided by a qualified practitioner (ie, registered dietitian nutritionist). Many other payers also provide reimbursement. MNT services are included on the ADA and AADE DSME/S referral forms. A separate MNT referral form is available from the Academy of Nutrition and Dietetics at what%20is%20an%20rdn%20and%20dtr/mnt_referral_form_15_jul_14.ashx. Note: The Academy of Nutrition and Dietetics recognizes the use of registered dietitian (RD) and registered dietitian nutritionist (RDN). RD and RDN can only be used by those credentialed by the Commission on Dietetic Registration. looming threats to their success is low utilization, which has recently forced many such programs to close. The current reimbursement model and mandate for provider referrals will continue to be limiting factors for access to and participation in DSME/S. The health care community needs processes that support referrals and reimbursement practices; otherwise, it will be increasingly more difficult to sustain DSME/S services. Attention to these challenges needs to be met to provide access particularly for areas such as rural and underserved communities. Conclusion Diabetes is a complex and burdensome disease that requires the person with diabetes to make numerous daily decisions regarding food, physical activity, and medications. It also necessitates that the person be proficient in a number of self-management skills. 35,75,76 In order for people to learn the skills necessary to be effective selfmanagers, DSME is critical in laying the foundation with ongoing support to maintain gains made during education. Despite proven benefits and general acceptance, the numbers of patients who are referred to and receive DSME/S are disappointingly small. This position statement and algorithm provide the evidence and strategies for the provision of education and support services to all adults living with type 2 diabetes. It is imperative that the health care community, responsible for delivering quality care, mobilizes efforts to address the barriers and explores resources for DSME/S in order to meet the needs of adults living with and managing type 2 diabetes. Powers et al

39 The Diabetes EDUCATOR 12 References 1. Brunisholz KD, Briot P, Hamilton S, et al. Diabetes self-management education improves quality of care and clinical outcomes determined by a diabetes bundle measure. J Multidiscip Healthc. 2014;7: Weaver RG, Hemmelgarn BR, Rabi DM, et al. Association between participation in a brief diabetes education programme and glycaemic control in adults with newly diagnosed diabetes. Diabet Med. 2014;31: Steinsbekk A, Rygg LO, Lisulo M, Rise MB, Fretheim A. Group based diabetes self-management education compared to routine treatment for people with type 2 diabetes mellitus. A systematic review with meta-analysis. BMC Health Serv Res. 2012;12: Duncan I, Birkmeyer C, Coughlin S, Li Q, Sherr D, Boren S. Assessing the value of diabetes education. Diabetes Educ. 2009;35: Fan L, Sidani S. Effectiveness of diabetes self-management education intervention elements: a meta-analysis. Can J Diabetes. 2009;33: Ellis SE, Speroff T, Dittus RS, Brown A, Pichert JW, Elasy TA. Diabetes patient education: a meta-analysis and meta-regression. Patient Educ Couns. 2004;52: Norris SL, Lau J, Smith SJ, Schmid CH, Engelgau MM. Selfmanagement education for adults with type 2 diabetes: a metaanalysis of the effect on glycemic control. Diabetes Care. 2002;25: American Diabetes Association. Standards of medical care in diabetes Diabetes Care. 2015;38(suppl 1):S5-S Berwick DM, Nolan TW, Whittington J. The triple aim: care, health, and cost. Health Aff (Millwood). 2008;27: Healy SJ, Black D, Harris C, Lorenz A, Dungan KM. Inpatient diabetes education is associated with less frequent hospital readmission among patients with poor glycemic control. Diabetes Care. 2013;36: Duncan I, Ahmed T, Li QE, et al. Assessing the value of the diabetes educator. Diab Educ. 2011;37: Robbins JM, Thatcher GE, Webb DA, Valdmanis VG. Nutritionist visits, diabetes classes, and hospitalization rates and charges: the Urban Diabetes Study. Diabetes Care. 2008;31: Brown HS III, Wilson KJ, Pagán JA, et al. Cost-effectiveness analysis of a community health worker intervention for lowincome Hispanic adults with diabetes. Prev Chronic Dis. 2012;9:E American Diabetes Association. Economic costs of diabetes in the U.S. in Diabetes Care. 2013;36: Boyle JP, Thompson TJ, Gregg EW, Barker LE, Williamson DF. Projection of the year 2050 burden of diabetes in the US adult population: dynamic modeling of incidence, mortality, and prediabetes prevalence. Popul Health Metr. 2010;8: Siminerio L, Ruppert K, Huber K, Toledo FG. Telemedicine for Reach, Education, Access, and Treatment (TREAT): linking telemedicine with diabetes self-management education to improve care in rural communities. Diabetes Educ. 2014;40: Tshiananga JK, Kocher S, Weber C, Erny-Albrecht K, Berndt K, Neeser K. The effect of nurse-led diabetes self-management education on glycosylated hemoglobin and cardiovascular risk factors: a meta-analysis. Diabetes Educ. 2012;38: Welch G, Zagarins SE, Feinberg RG, Garb JL. Motivational interviewing delivered by diabetes educators: does it improve blood glucose control among poorly controlled type 2 diabetes patients? Diabetes Res Clin Pract. 2011;91: Deakin T, McShane CE, Cade JE, Williams RD. Group based training for self-management strategies in people with diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2005;(2):CD Gary TL, Genkinger JM, Guallar E, Peyrot M, Brancati FL. Metaanalysis of randomized educational and behavioral interventions in type 2 diabetes. Diabetes Educ. 2003;29: The Diabetes Control and Complications Trial Research Group. The effect of intensive treatment of diabetes on the development and progression of long-term complications in insulin-dependent diabetes mellitus. N Engl J Med. 1993;329: Stratton IM, Adler AI, Neil HA, et al. Association of glycaemia with macrovascular and microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational study. BMJ. 2000;321: Cooke D, Bond R, Lawton J, et al.; UK NIHR DAFNE Study Group. Structured type 1 diabetes education delivered within routine care: impact on glycemic control and diabetes-specific quality of life. Diabetes Care. 2013;36: Cochran J, Conn VS. Meta-analysis of quality of life outcomes following diabetes self-management training. Diabetes Educ. 2008;34: Trento M, Passera P, Borgo E, et al. A 5-year randomized controlled study of learning, problem solving ability, and quality of life modifications in people with type 2 diabetes managed by group care. Diabetes Care. 2004;27: Toobert DJ, Glasgow RE, Strycker LA, et al. Biologic and quality-of-life outcomes from the Mediterranean Lifestyle Program: a randomized clinical trial. Diabetes Care. 2003;26: Toobert DJ, Strycker LA, King DK, Barrera M Jr, Osuna D, Glasgow RE. Long-term outcomes from a multiple-risk-factor diabetes trial for Latinas: Viva Bien!. Transl Behav Med. 2011;1: Tang TS, Funnell MM, Oh M. Lasting effects of a 2-year diabetes self-management support intervention: outcomes at 1-year follow-up. Prev Chronic Dis. 2012;9:E Thorpe CT, Fahey LE, Johnson H, Deshpande M, Thorpe JM, Fisher EB. Facilitating healthy coping in patients with diabetes: a systematic review. Diabetes Educ. 2013;39: Fisher L, Hessler D, Glasgow RE, et al. REDEEM: a pragmatic trial to reduce diabetes distress. Diabetes Care. 2013;36: Hermanns N, Schmitt A, Gahr A, et al. The effect of a diabetesspecific cognitive behavioral treatment program (DIAMOS) for patients with diabetes and subclinical depression: results of a randomized controlled trial. Diabetes Care. 2015;38: de Groot M, Doyle T, Kushnick M, et al. Can lifestyle interventions do more than reduce diabetes risk? Treating depression in adults with type 2 diabetes with exercise and cognitive behavioral therapy. Curr Diab Rep. 2012;12: Wagner EH, Bennett SM, Austin BT, Greene SM, Schaefer JK, Vonkorff M. Finding common ground: patient-centeredness and evidence-based chronic illness care. J Altern Complement Med. 2005;11(suppl 1):S7-S Bowen ME, Rothman RL. Multidisciplinary management of type 2 diabetes in children and adolescents. J Multidiscip Healthc. 2010;3: Volume XX, Number X, Month 2015

40 DSME Support in Diabetes Haas L, Maryniuk M, Beck J, et al.; 2012 Standards Revision Task Force. National Standards for diabetes self-management education and support. Diabetes Care. 2012;35: American Association of Diabetes Educators. Reimbursement tips for primary care practice. export/sites/aade/_resources/pdf/reimbursement_tips_2009.pdf. Accessed March 24, Tang TS, Funnell M, Sinco B, et al. Comparative effectiveness of peer leaders and community health workers in diabetes selfmanagement support: results of a randomized controlled trial. Diabetes Care. 2014;37: Thom DH, Ghorob A, Hessler D, De Vore D, Chen E, Bodenheimer TA. Impact of peer health coaching on glycemic control in lowincome patients with diabetes: a randomized controlled trial. Ann Fam Med. 2013;11: Tang TS, Ayala GX, Cherrington A, Rana G. A review of volunteer-based peer support interventions in diabetes. Diabetes Spectrum. 2011;24: Funnell MM. Peer-based behavioural strategies to improve chronic disease self-management and clinical outcomes: evidence, logistics, evaluation considerations and needs for future research. Fam Pract. 2010;27(suppl 1):i17-i Heisler M. Overview of peer support models to improve diabetes self-management and clinical outcomes. Diabetes Spectrum. 2007;20: Marrero DG, Ard J, Delamater AM, et al. Twenty-first century behavioral medicine: a context for empowering clinicians and patients with diabetes: a consensus report. Diabetes Care. 2013;36: Inzucchi SE, Bergenstal RM, Buse JB, et al. Management of hyperglycemia in type 2 diabetes: a patient-centered approach: position statement of the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Diabetes Care. 2012;35: Miller WR, Rollnick S. Why do people change? In: Motivational Interviewing: Preparing People for Change. 2nd ed. New York: Guilford Press; 2002: Funnell MM, Anderson RM. Empowerment and self-management of diabetes. Clinical Diabetes. 2004;22: Rollnick S, Mason P, Butler C. Health Behavior Change: A Guide for Practitioners. London: Churchill Livingstone; Weinger K, MacNeil T, Greenlaw SM. Behavioral strategies for improving self-management. In: Childs BP, Cypress M, Spollett G, eds. Complete Nurse s Guide to Diabetes Care. 3rd ed. Alexandria, VA: American Diabetes Association; In press. 48. Skovlund SE, Peyrot M. The Diabetes Attitudes, Wishes, and Needs (DAWN) program: a new approach to improving outcomes of diabetes care. Diabetes Spectrum. 2005;18: Weiss MA, Funnell MM. In the beginning: setting the stage for effective diabetes care. Clinical Diabetes. 2009;27: Philis-Tsimikas A, Walker C. Improved care for diabetes in underserved populations. J Ambul Care Manage. 2001;24: Karter AJ, Subramanian U, Saha C, et al. Barriers to insulin initiation: the Translating Research Into Action for Diabetes Insulin Starts Project. Diabetes Care. 2010;33: American Association of Diabetes Educators. AADE position statement. Individualization of diabetes self-management education. Diabetes Educ. 2007;33: Kovacs Burns K, Nicolucci A, Holt RI, et al; DAWN2 Study Group. Diabetes Attitudes, Wishes and Needs second study (DAWN2 TM ): cross-national benchmarking indicators for family members living with people with diabetes. Diabet Med. 2013;30: Peyrot M, Kovacs Burns K, Davies M, et al. Diabetes Attitudes Wishes and Needs 2 (DAWN2): a multinational, multi-stakeholder study of psychosocial issues and person-centered diabetes care. Diabetes Res Clin Pract. 2013;99: Vaccaro JA, Exebio JC, Zarini GD, Huffman FG. The role of family/friend social support in diabetes self-management for minorities with type 2 diabetes. J Nutrition Health. 2014;2: Armour TA, Norris SL, Jack L Jr, Zhang X, Fisher L. The effectiveness of family interventions in people with diabetes mellitus: a systematic review. Diabet Med. 2005;22: Gallant MP. The influence of social support on chronic illness self-management: a review and directions for research. Health Educ Behav. 2003;30: Funnell MM, Anderson RM, Piatt GA. Empowerment, engagement, and shared decision making in the real world of clinical practice. Consultant. 2014;53: Chew BH, Shariff-Ghazali S, Fernandez A. Psychological aspects of diabetes care: effecting behavioral change in patients. World J Diabetes. 2014;5: Peyrot M, Rubin RR, Lauritzen T, Snoek FJ, Matthews DR, Skovlund SE. Psychosocial problems and barriers to improved diabetes management: results of the cross-national Diabetes Attitudes, Wishes and Needs (DAWN) study. Diabet Med. 2005;22: Fisher L, Hessler DM, Polonsky WH, Mullan J. When is diabetes distress clinically meaningful? Establishing cut points for the Diabetes Distress Scale. Diabetes Care. 2012;35: Berkowitz BA, Meigs JB, DeWalt D, et al. Material need insecurities, control of diabetes mellitus, and use of health care resources: results of the Measuring Economic Insecurity in Diabetes study. JAMA Intern Med. 2015;175: American Association of Diabetes Educators. The American Association of Diabetes Educators position statement: selfmonitoring of blood glucose using glucose meters in the management of type 2 diabetes. sites/aade/_resources/pdf/publications/self-monitoring_of_ Blood_Glucose_FinalVersion.pdf. Accessed April 24, Hess-Fischl A. Practical management of patient with diabetes in critical care. From a diabetes educator s perspective. Crit Care Nurs Q. 2004;27: Evert AB, Boucher JL, Cypress M, et al. Nutrition therapy recommendations for the management of adults with diabetes. Diabetes Care. 2013;36: Li R, Shrestha SS, Lipman R, Burrows NR, Kolb LE, Rutledge S. Diabetes self-management education and training among privately insured persons with newly diagnosed diabetes United States, MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2014;63: Peyrot M, Rubin RR, Funnell MM, Siminerio LM. Access to diabetes self-management education: results of national surveys of patients, educators, and physicians. Diabetes Educ. 2009;35: Nicolucci A, Kovacs Burns K, Holt RI, et al.; DAWN2 Study Group. Diabetes Attitudes, Wishes and Needs second study (DAWN2 TM ): cross-national benchmarking of diabetes-related Powers et al

41 The Diabetes EDUCATOR 14 psychosocial outcomes for people with diabetes. Diabet Med. 2013;30: Institute of Medicine Committee on Quality of Health Care in America. Crossing the Quality Chasm: A New Health System for the 21st Century. Washington, DC: National Academies Press; Cusack CM, Knudson AD, Kronstadt JL, Singer RF, Brown AL. Practice-based population health: information technology to support transformation to proactive primary care (prepared for the AHRQ National Resource Center for Health Information Technology under contract no ). AHRQ publication no EF. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; Phillips LS, Barb D, Yong C, et al. Translating what works: a new approach to improve diabetes management [published online March 9, 2015]. J Diabetes Sci Technol. doi: / Shea S, Weinstock RS, Teresi JA, et al; IDEATel Consortium. A randomized trial comparing telemedicine case management with usual care in older, ethnically diverse, medically underserved patients with diabetes mellitus: 5 year results of the IDEATel study. J Am Med Inform Assoc. 2009;16: Hunt JS, Siemienczuk J, Gillanders W, et al. The impact of a physician-directed health information technology system on diabetes outcomes in primary care: a pre- and post-implementation study. Inform Prim Care. 2009;17: Siminerio L, Ruppert KM, Gabbay RA. Who can provide diabetes self-management support in primary care? Findings from a randomized controlled trial. Diabetes Educ. 2013;39: Piette JD, Heisler M, Wagner TH. Cost-related medication underuse among chronically ill adults: the treatments people forgo, how often, and who is at risk. Am J Public Health. 2004;94: Delamater AM. Improving patient adherence. Clinical Diabetes. 2006;24: Charles C, Gafni A, Whelan T. Decision-making in the physicianpatient encounter: revisiting the shared treatment decision-making model. Soc Sci Med. 1999;49: Parchman ML, Zeber JE, Palmer RF. Participatory decision making, patient activation, medication adherence, and intermediate clinical outcomes in type 2 diabetes: a STARNet study. Ann Fam Med. 2010;8: National Certification Board for Diabetes Educators. What is a certified diabetes educator? what-is-a-cde. Accessed March 13, American Association of Diabetes Educators. Board Certified- Advanced Diabetes Management Certification. BC-ADM/. Accessed March 2, Powers MA, Davidson J, Bergenstal RM. Glucose pattern management teaches glycemia-related problem-solving skills in a diabetes self-management education program. Diabetes Spectrum. 2013;26: Funnell MM, Bootle S, Stuckey HL. The diabetes attitudes, wishes and needs second study. Clinical Diabetes. 2015;33: For reprints and permission queries, please visit SAGE s Web site at Volume XX, Number X, Month 2015

42 42 DIABETESVÅRD NR Personcentrerad vård till barn och ungdomar med typ 1 diabetes Det finns drygt 7000 barn och ungdomar (0-18 år) med diabetes i Sverige. År 2015 behandlades 57 % av barn och ungdomar med typ 1 diabetes i Sverige med insulinpump [1]. Vi har i en studie visat på en förbättrad glukoskontroll efter 6 månader som inte kvarstod vid 12 månader [2]. Anna Lena Brorsson Bakgrund En vanlig anledning till bristande glukoskontroll kan vara missade insulindoser [3]. Fortsatt föräldramedverkan under tonårstiden är därför viktig och tonåringar beskriver hur föräldramedverkan kan vara konstruktiv eller destruktiv [4, 5]. Personcentrerad vård framhåller vikten av att lära känna personen bakom patienten. Personens berättelse är central och att därefter i partnerskap tillsammans med vårdpersonalen besluta insatser som motsvarar personens förväntningar och mål [6]. Guided Self-Determination (GSD) är en empowermentbaserad, personcentrerad, reflektions och problemlösande metod avsedd att vägleda patienten att bli självbestämmande och utveckla kunskap för att hantera svårigheter i diabetesegenvården. GSD har visats vara effektiv hos vuxna patienter med förbättrad glukoskontroll och ökad beredskap för att möta svårigheter i diabetesegenvården [7]. Metoden har anpassats för ungdomar, Guided Self- Determination Young (GSD-Y), och efter deltagande uttrycker ungdomarna tillväxt i livskunskap, som för dem innebar nya relationer med vårdpersonal och föräldrar, samt ökad personlig mognad [8]. I vår pågående studie utvärderas effekten av en intervention med GSD-Y i grupp med ungdomar som startar CSII och deras föräldrar [9]. Syfte Att utvärdera om en intervention med GSD-Y i grupper med tonåringar som startar insulinpump och deras föräldrar leder till färre diabetesrelaterade konflikter, ökad upplevd hälsa och livskvalitet och förbättrad glukoskontroll. Metod Studien är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie beskriven i studieprotokoll [9]. Åttio tonåringar (12-17,99 år), som startar med insulinpump på Astrid Lindgrens barnklinik, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge samt på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset i Stockholm inkluderas i studien. Båda grupperna får standardiserad pumpstartsutbildning, som inkluderar tekniska färdigheter. Föräldrarna får själva bära pump innehållande natriumklorid och testa blodsocker innan ungdomen startar behandlingen. Efter start av insulinpump får kontrollgruppen vård enligt sedvanlig rutin med besök på enheten varannan till tredje månad. Utbildningsinterventionen, GSD-Y med strukturerade arbetsblad kommer ske i anslutning till start av insulinpump (tre tillfällen) och vid fyra tillfällen de första fyra månaderna därefter. Genom att komplettera arbetsbladen med egna ord och bilder, kommer tonåringarna och deras föräldrar systematiskt att utforska och uttrycka sina egna erfarenheter och svårigheter med diabetes i det dagliga livet. Vid samtalen används olika kommunikationsmetoder som aktiv lyssning, spegling och värdeförklaring [8-10]. Preliminära resultat Utvärderingen hittills visar att vid 6 månader hade HbA1c minskat i båda grupperna, men interventionsgruppen förbättrades signifikant (intervention (n=18): 54 vs. 69 mmol/mol vid baseline, kontroll (n=19): 65 vs 74 mmol/mol vid baseline, p=0,024 mellan grupperna). Vid 12 månader sågs ingen skillnad i någon av grupperna jämfört med baseline (intervention (n=15): 63 mmol/mol, kontroll (n=10): 70 mmol/mol, p=0,283 mellan grupperna). Avseende diabetesrelaterade familjekonflikter hade interventionsgrupper en lägre grad av konflikter efter utbildningen [11]. Slutsats Utvärdering av utbildning med metoden GSD-Y har hittills visat lovande resultat på familjekonflikter. GSD-Y kan vara ett värdefullt komplement i utbildning av ungdomar som startar CSII.

43 DIABETESVÅRD NR Referenser 1. The Swedish National Diabetes register- NDR; Annual report Brorsson AL, Viklund G, Ortqvist E, Lindholm Olinder A: Does treatment with an insulin pump improve glycaemic control in children and adolescents with type 1 diabetes? A retrospective casecontrol study. Pediatr Diabetes Olinder AL, Kernell A, Smide B: Missed bolus doses: devastating for metabolic control in CSII-treated adolescents with type 1 diabetes. Pediatr Diabetes 2009, 10: Viklund G, Wikblad K: Teenagers' perceptions of factors affecting decision-making competence in the management of type 1 diabetes. J Clin Nurs 2009, 18: Silverstein J, Klingensmith G, Copeland K, Plotnick L, Kaufman F, Laffel L, Deeb L, Grey M, Anderson B, Holzmeister LA, Clark N: Care of children and adolescents with type 1 diabetes: a statement of the American Diabetes Association. Diabetes Care 2005, 28: Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, Carlsson J, Dahlin- Ivanoff S, Johansson IL, Kjellgren K, et al: Person-centered care--ready for prime time. Eur J Cardiovasc Nurs 2011, 10: Zoffmann V, Lauritzen T: Guided selfdetermination improves life skills with type 1 diabetes and A1C in randomized controlled trial. Patient Educ Couns 2006, 64: Husted GR, Thorsteinsson B, Esbensen BA, Hommel E, Zoffmann V: Improving glycaemic control and life skills in adolescents with type 1 diabetes: a randomised, controlled intervention study using the Guided Self-Determination-Young method in triads of adolescents, parents and health care providers integrated into routine paediatric outpatient clinics. BMC Pediatr 2011, 11: Brorsson AL, Leksell J, Viklund G, Lindholm Olinder A: A multicentre randomized controlled trial of an empowermentinspired intervention for adolescents starting continuous subcutaneous insulin infusion--a study protocol. BMC Pediatr 2013, 13: Zoffmann V, Kirkevold M: Realizing empowerment in difficult diabetes care: a guided self-determination intervention. Qual Health Res 2012, 22: Brorsson ALLO, r A.; Leksell, J.; Viklund G.: AN INTERVENTION WITH A PER- SON-CENTERED PROGRAM, GUIDED SELF-DETERMINATIONYOUNG, IN GROUPS OF ADOLESCENTS STAR- TING ON INSULIN PUMP: A RAN- DOMIZED CONTROLLED TRIAL; Abstracts from ATTD th International Conference on Advanced Technologies & Treatments for Diabetes Milan, Italy- February 3-6, 2016 (e-poster 258). Diabetes Technol Ther 2016, 18 Suppl 1:A Rapport från diabetesläger Orsa Grönklitt feb 2016 Vi fick så tacksamt ett stipendium av er för att kunna delta på skidläger i Grönklitt tillsammans med Sachsska barnsjukhuset i februari och jag vill härmed återkoppla med en liten rapport (tyvärr har det dragit ut på tiden att få till den..) För andra gången fick jag chansen att ta med mig mina gotländska ungdomar med diabetes typ 1 på äventyr. Denna gång var vi fem 13 och 14-åringar från Visby barndiabetesmottagning som fick härliga dagar tillsammans med ca 20 ungdomar från Stockholm och deras ledare. Resan började på hamnteminalen i Visby söndagsmorgonen och avslutades på samma ställe på torsdagsnatten. Det innebär båt drygt tre timmar enkel väg och bussresa tur och retur ca 40 mil. Veckan som anordnas av Älvdalens äventyrsgymnasium bjöd på solsken, utmaningar, skidåkning, skratt och massor av andra roliga upptåg. Inkvarterade i en stor stuga med små sovrum fick alla en egen liten yta att husera på. Det blev snabbt fullt i rummen och saker fanns utspridda lite här och där. Syftet med lägret är i första hand att träffa andra ungdomar med samma diagnos, dela upplevelser och erfarenheter. Andra syften är att resa ensam utan föräldrar, lära sig mer om hur kroppen fungerar vid stor dos fysisk aktivitet samt att på individuell nivå få möjlighet att diskutera sin sjukdom med andra kunniga vuxna. Under den här lägerveckan startade vi t. om upp en insulinpump eftersom det finns representanter från olika pumpföretag med på resan. Upplägget innebär tidiga morgnar med skidåkning utifrån erfarenhet i särskilda smågrupper som leds av gymnasiestudenterna. Alla får möjlighet till skidskola och personlig utveckling. På kvällarna anordnas aktiviteter av olika slag. Det visades film på storbild utomhus, där ungdomarna låg huller om buller på skinnfällar och åt popcorn. Det grillades korv en kväll och ytterligare en annan kväll anordnades det utomhusdisco. Den sista dagen bjöds vi på en fin vandring i djurparken som ligger intill skidanläggningen där vi fick se vilda djur och fåglar. All mat under veckan serveras på värdshuset, gott och vällagat med många alternativ för olika tycke och smak. Frukosten fixar studenterna åt lägerdeltagarna och det fanns alltid tillgång till frukt och mellanmål. Druvsocker och choklad stoppas i alla väskor hos oss ledare för att så snabbt som möjligt häva låga blodsocker under skidturen eller promenaden. Ungdomarna betala inte något för att få delta, alla som vill erbjuds att följa med. Det stora steget att lämna mamma och pappa hemma och resa på egen hand med stöttning av oss vuxna gör att upplevelsen av resan får många dimensioner och vi lär oss tillsammans mycket av varandra. Riktar härmed ett stort tack till Britt-maries minnesfond som gjorde det möjligt för de gotländska diabetesungdomarna att få uppleva dessa dagar. Marina Hellberg Diab.ssk Visby barn

44 44 DIABETESVÅRD NR VÄRDSDIABETESDAGEN 14 NOVEMBER 2016 Balansera rätt i diabetesvården Ett vintrigt landskap tog emot oss denna gång när Umeå stod som värd för detta arrangemang av Dagens Medicin i samarbete med Nationella Diabetes Teamet. En mångårig tradition att fira Värdsdiabetesdagen på Frederick Brantings (1891) födelsedag 14 november är en föredragnings dag och diskussioner med professionen och politiker på olika orter i landet.???????????????????????????????? Dagen inleddes med presentation av RÖD BOK som ni finner som bilaga till detta nummer av tidningen Diabetesvård. Denna skrift har nationella diabetesteamet gemensamt arbetat fram. En utveckling från BLÅ BOK med det specifika ämnet hypoglykemi. Den är tänkt att användas för att informera allmänhet om låga blodsockervärden, orsak, symtom, åtgärder mm. Resultatet redogjordes av Stig Attvall (docent, Sahlgrenska) och Frida Sundberg (med dr överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus). Efter detta berättade Gunilla Willsteen (dietist SUS) om kostens betydelse vid hypoglykemi vad som är bra att äta för att höja blodsockernivåerna. Anders Frid (Överläkare SUS) höll som alltid en lysande föreläsning om de svårt sjuka med typ 2 diabetes. Själv redovisade jag om vårt sjukdomsförebyggande projekt om prediabetes som det finns mer att läsa om i detta nummer. Studier i att förändra livsstilen vid typ 2 diabetes redovisade Julia Otten (endokrinolog och diabetesansvarig läkare Norrlands universitetssjukhus. Paleolitisk kost hade fantastiska resultat. Problemet var att vidmakthålla den speciella dieten som baseras på frukt, grönsaker, nötter, bär, fisk, magert kött, skaldjur och ägg. Vi fick också spännande inblick i framtiden där ett piller skulle kunna ersätta kost och motion detta kommer ju att vara revolutionerande och kunna hjälpa många om eller när det blir verklighet Helena Edlund professor från Umeå universitet berättade om detta. Anna Olivecrona ordförande för barnläkarföreningens delförening för diabetes och endokrinologi berättade om det fantastiska arbetet med att nå målblodsocker utan att öka antalet hypoglykemier. Så klart alltid lättare när det finns två vuxna stödpersoner som hjälper till inte lika lätt som vuxen när alla beslut skall tas själv. Se punkt 1.sid 6 i rödbok som säger att blodsocker på 4 skall åtgärdas. Ett hjälpmedel att slippa hamna för lågt utan åtgärda innan det händer. Gästföreläsare Dr Henk Veeze vd och grundare av Diabetes i Nederländerna berättade om ett nytt sätt att bedriva diabetesvård i annorlunda lokaler ljusa och färglada med mycket IT stöd. Mona Landin Olsson docent överläkare och ordförande i Diabetologföreningen pratade om nya läkemedel och vilken tid det tar innan vi har erfarenhet av dem och att det är svårt att prioritera utan erfarenhet. Detta gör att universitetssjukhus kanske vågar sätta in nya läkemedel mer är små kliniker och det lätt kan bli olik vård. Våra duktiga kollegor från Umeå Elisabeth Sjöström- Fahlen och Ingela Lavin pratade förtjänstfullt om all ny teknik i vården och vad det ställer för krav och tid på oss personal. Hur får vi det att bli det bästa för patienten? Får vi den tid som behövs och är vi tillräckligt många sjuksköterskor på våra arbetsplatser för att hinna med. Ett framtida problem är också nyanlända innevånare från andra länder som har diabetes. De kan ha ett annat perspektiv på behandling, egenvård, ansvar, behandlingsmål och kunskap. Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl berättade om förbundets arbete och stöd i detta. En avslutande diskussion med politiker och vårdpersonal där vi tackar Eira Olofsson länssamordnare i diabetes, Västerbottens landsting för ditt engagemang och talan för vår yrkesgrupp. Ingela Bredenberg Ingela Lavin?

45 Insulinpumpen Animas Vibe med Dexcom G4 PLATINUM Vad händer när man kombinerar marknadens mest användarvänliga insulinpump 1 med det bästa CGM*-systemet? 2,3 2,3 Du får trygghet och diabetesbehandling i världsklass 2,3 Se värden, justera i pumpen. Enkelt, effektivt och tryggt! Läs mer på 1. Barnard et al. J Diabetes Sci Technol March : Matuleviciene et al. Diabetes Technology & Therapeutics 16(11): , Läs mer på 3. Damiano et al. Journal of Diabetes Science and Technology, OnlineFirst published April 21, rubinmedical.se * Kontinuerlig glukosmätning 1. Barnard et al. J Diabetes Sci Technol March Tel : (0) Matuleviciene et al. Diabetes Technology & Therapeutics 16(11): , Damiano et al. Journal of Diabetes Science and Technology, OnlineFirst published April 21, Krossverksgatan 7 B Box Limhamn

46 DIABETESVÅRD NR Ny app ska ge smartare behandling av diabetes Diabetes är en komplex sjukdom. Men med forskningsprojektet ANDIS, alla nya diabetiker i Skåne, öppnas dörrarna till att fler kan få rätt diagnos som i sin tur leder till smartare behandling. ANDIS registrerar alla nya fall av diabetes i Skåne och är en stor kunskapsbank för forskare som för första gången kan börja förstå sjukdomens olika ansikten. Glenn Billqvist är en av alla deltagarna som är med i ANSIS, Alla nya diabetiker i Skåne. Diabetes är egentligen flera olika sjukdomar med olika orsaker bakom. Det som de olika variationerna har gemensamt är att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes är även den mest vanliga ickesmittsamma sjukdomen runt hela världen. Det är främst typ 2-diabetes som accelererar i de länder som får bättre ekonomi och där befolkningen börjar äta fel sorts mat och röra på sig mindre. Även i Sverige är diabetes en tickande bomb. En av nio svenskar har sjukdomen eller befinner sig i riskzonen. Och folksjukdomen bara ökar. För Glenn Billqvist kom telefonsamtalet från vårdcentralen med besked om att han har diabetes som en överraskning. Jag hade inte känt av några symptom alls utan levde som vanligt. Men vid en årlig hälsokontroll upptäcktes sjukdomen. En omställning Glenn Billqvist är en man med mycket energi och stort engagemang som är mitt uppe i livet. Arbetet innebär resor varje vecka i Norden eller Europa med ibland långa och obekväma tider på flyg och flygplatser. Att få diabetes innebär en omställning i livet, en förändring som ibland kan vara svår. Men Benny har hittat ett sätt att leva som passar honom och hans vardag. Första tiden efter diagnosticeringen fick jag se över mina rutiner och lägga om vissa. Jag behöver tänka mer på vad jag äter och hur och när. Men två tabletter om dagen håller sjukdomen i schack, och en motionscykel är inköpt och används faktiskt också. Första tiden efter diagnosticeringen fick jag se över mina rutiner och lägga om vissa. Glenn Billqvist är en av alla tusentals diabetiker som ingår i forskningsprojektet ANDIS. Ett register som idag täcker in 90 % av vårdgivarna i Skåne och när det avslutas ska innehålla noggrann kartläggning av diabetiker. Allt för att få en bättre bild över alla olika typer av diabetes och vilka behandlingar som kan vara mest effektiva. Leif Groop, internationellt känd diabetesforskare och professor vid Lunds universitet, är hjärnan bakom ANDIS som drog igång När jag jobbade på en vårdcentral på 70-talet upptäckte jag att diabetes inte är så enkelt som typ 1 och typ 2. Och det var så Leif Groops livslånga gärning inom diabetesforskning tog fart och som genom åren i hög grad bidragit till den ökade kunskapen om genernas roll vid typ 2-diabetes. Hans forskning upptäckte även en okänd form av diabetes LADA, Latent Autoimmune Diabetes in Adults, en blandform av diabetes typ 1 och typ 2. Och med ANDIS tar forskare och läkare flera steg närmare att kunna förstå den enskildes patientens sjukdomsbild och vilken behandling som passar in exakt. Ett extra blodprov Förutom ålder, vikt och tidpunkten man insjuknade tar vårdcentralen även ett extra blodprov på patienten. Det är inte så sofistikerat kan tyckas, men med alla dessa blodprov har vi kunnat komma fram till att det finns fem olika typer av diabetes. Och det är ju otroligt viktigt att patienterna får rätt diagnos från början, för det påverkar vilka behandlingsformer vi ska använda, betonar Leif Groop. Vad forskningen kommer att hjälpa till med är att styra resurserna inom sjukvården så patienterna får rätt hjälp i tid. Det underlag vi fått fram har redan börjat påverka dimensioneringarna inom vården. Sverige har sedan länge varit ett föregångsland när det gäller att involvera diabetikerna i sin diabetes. I vissa typer av diabetes kan patienten ta ett större ansvar och påverka sjukdomen med motion och kost. I slutändan drömmer Leif Groop och hans forskarkollegor om en app där testresultat och andra värden läggs in och där diabetikern själv kan hålla bättre koll på sin sjukdom. Vi har redan påbörjat arbetet med att utforma en app. Jag tror att den om fem år är ute och då kan hela Sverige ta emot mer preciserad medicin och behandling.

47 DIABETESVÅRD NR När det gäller behandlingsformer för diabetes kommer de att fortsätta att utvecklas eftersom vi kommer att hitta nya typer av sjukdomen. Där hjälper de genetiska variablerna mycket till. Samarbete med Kina Leif Groop och hans forskarkollegor sneglar även mot öst och Kina och har redan inlett ett samarbete med ett universitet. -Diabetes är två gånger vanligare i Kina än i Sverige och varje år insjuknar , framförallt i typ 2 som i hög grad är ärftlig. Men för att komma ut i den kliniska verkligheten behöver vi en app. För Glenn Billqvist väntar ett nytt blodprov lite längre fram för att kartlägga vilken typ av diabetes han har. Men än så länge är livet som vanligt och han svarar bra på de mediciner han får. Jag är yngst med mina 57 år i ett gäng med rallyvänner som kör äldre racerbilar från 30- och 40-talet. Jag kan nog tänka mig att flera av oss lever med kroniska sjukdomar, men det är inget vi pratar om. Vi planerar nu för nästa rally. Text: Bodil Malmström Bild: Kennet Ruona Medlemskap i SFSD Tänk på att ditt medlemskap är personligt. Om du ändrar mailadress är vi mycket tacksamma om du meddelar detta till styrelsen då vi gör flera utskick med information via mail varje år. Med vänliga hälsningar, Styrelsen Har du något att berätta? Händer det något hos dig som du vill förmedla till oss andra så är du välkommen att skriva om det i tidningen. Vi tar gärna emot reportage från er medlemmar. Har du något projekt på gång? Provat något nytt arbetssätt? Fått positiv eller negativ respons på något du gjort som kan hjälpa oss kollegor att utveckla en bättre vård för våra patienter med diabetes. Skrivit uppsats, skicka en sammanfattning eller abstrakt. Berätta stort som smått med få eller många ord. Du bestämmer. Vill du ha med en bild, skicka den separat. Eventuell artikel skickas till: victoria@sfsd.se

48 48 DIABETESVÅRD NR Oupptäckt sockerstörning ökar riskerna efter hjärtinfarkt Hjärtpatienter med oupptäckt sockerstörning löper betydligt större risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke, visar en studie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Ett enkelt sockertest kan identifiera riskindivider men det genomförs bara på vissa sjukhus i landet. Sockerstörningar kan leda till typ 2-diabetes och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är glädjande att forskningen ger bättre kunskap om kopplingen mellan sjukdomarna. Den kunskapen måste så snabbt som möjligt komma patienter i hela Sverige till del genom nya behandlingsriktlinjer, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. I dag har svenskar diabetes, varav de flesta typ 2. Personer med diabetes är överrepresenterade bland de som drabbas av hjärtinfarkt, och löper efter hjärtinfarkten en ökad risk för stroke, hjärtsvikt och ytterligare hjärtinfarkter. Den nya forskningsstudien, med stöd av Hjärt- Lungfonden, visar att även personer med tidigare okända sockerstörningar löper ökad risk för komplikationer när de har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett sockertest efter en hjärtinfarkt kan identifiera de som har oupptäckt sockerstörning, och ge möjlighet för vården att påbörja förebyggande behandling för att undvika ytterligare hjärtinfarkter. Metoder för att förhindra en andra hjärtinfarkt är bland annat att stödja personer att förändra levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet, samt att sätta in blodfettssänkande och blodproppsförebyggande läkemedel. Uppåt hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har en sockerstörning utan att veta om det. Ett enkelt sockertest skulle vara mycket värdefullt, eftersom det signalerar ogynnsam prognos och ger möjligheten att påverka sitt blodsocker och sin risk. I dag är det bara vissa sjukhus som gör de här testerna och det ingår inte i de nationella riktlinjerna, säger Viveca Ritsinger, forskare på Karolinska Institutet. FAKTA OM DIABETES: Hjärt-kärlkomplikationer är den vanligaste dödsorsaken hos personer med diabetes. Kopplingen mellan sjukdomarna är tydlig, däremot förstår man ännu inte de exakta mekanismerna. Avhandlingen visar att dagens behandlingsmetoder behöver kompletteras med nya strategier. Om forskningen kan lösa gåtan om hur diabetes och hjärtsjukdom hänger ihop så skulle tusentals hjärtinfarkter kunna förhindras i Sverige varje år. Omkring svenskar lider av diabetes. Mellan 85 och 90 procent av dem har typ 2-diabetes. Diabetes innebär bland annat att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte är känslig för insulin eller har för lite insulin, och därför inte kan använda energin från socker på rätt sätt. Typ 2-diabetes ökar riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med 2 4 gånger. De senaste 30 åren har forskningen lyckats ta fram behandlingar som ökat överlevnaden och förbättrat livskvaliteten för diabetesdrabbade. Forskning har bland annat visat att god blodsockerkontroll är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppens små kärl, men även att noggrann kontroll av blodtryck och blodfetter är av vikt för att förhindra hjärtkärlkomplikationer. Forskningens mål är att under de kommande tio åren öka förståelsen för sambandet mellan sjukdomarna och på så sätt förhindra uppkomst av hjärtkärlsjukdom hos personer med diabetes.

49 HOS SKAPARNA AV LANTUS insulin glargin 100E/ml FINNS UPPFÖLJAREN TOUJEO (insulin glargin), F, A10AE04, 300 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Varning och försiktighet: Toujeo ska ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Förpackningar: Toujeo SoloStar 5x1,5 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Datum för senaste översyn av produktresumén,september Toujeo ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Dosregimen för Toujeo (dos och tidpunkt) ska anpassas individuellt. I kliniska studier har man efter initiering sett att för det med styrkan på 300 enheter/ml krävs i genomsnitt en 10-18% högre insulindos för att uppnå motsvande glukoskontroll som med 100 enheter/ml. LANTUS (insulin glargin), F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml, cylinderampull 5x3 ml och injektionsflaska 10 ml. Läs bipacksedeln noggrant. Datum för senaste översyn av produktresumén, september Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. För prisuppgift och ytterligare information om Toujeo och Lantus se Toujeo och Lantus tillhandahålls av Sanofi AB, Box , Stockholm, tel: , Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com. SASE.TJO , november 2016.

50 50 DIABETESVÅRD NR Nya rön om sambandet mellan kroppsvikt och insulinresistens Ju fetare man är, desto mindre av proteinet SIK2 har man i sina fettceller. Ny forskning visar att SIK2 främjar fettcellernas insulinkänslighet och upptaget av glukos. Det visar att SIK2 kan ha en skyddande effekt i uppkomsten av insulinresistens, säger Johanna Sernevi Säll. Överflödig energi ska lagras som fett på kroppen. Övervikt och fetma är dock en riskfaktor för insulinresistens och typ 2-diabetes. Vem som blir sjuk och varför vet man inte, men en teori är att det beror på att något går snett i själva lagringsprocessen. När vi äter bryts maten ned till glukos (socker) och fettsyror som cirkulerar i blodet för att ge näring åt kroppens alla celler. Insulin som tillverkas i betacellerna skickas ut i blodet för att signalera till övriga celler att tillgodogöra sig näringen. Vid insulinresistens har fettcellernas benägenhet att lyssna på insulinet minskat. Exakt vad som sker och vilka mekanismer som leder till insulinresistens vet man inte, men resultatet av den nya studien är en pusselbit i förklaringen. SIK2 (salt-inducible kinase 2) tillhör en grupp proteiner som har stor betydelse för ämnesomsättningen, och SIK2 tros ha sin huvudsakliga roll i fettväven. Forskarna bakom studien har tidigare studerat proteinet i råttor, och funnit att SIK2 krävs för att upprätthålla en normal blodsockerreglering i fettcellerna. Vad det har för funktion i mänskliga fettceller har tidigare varit okänt. Syftet var därför att ta reda på vilken roll proteinet har i fettväven hos människor och om mängden SIK2 påverkas av fetma och insulinresistens. Studien visar att feta personer har mindre av SIK2 i sina fettceller än normalviktiga. För att se om detta var kopplat till personernas vikt undersökte man om förekomsten av SIK2 förändrades hos personer som genomgick gastric bypass, dvs magsäcksoperation, före operation och två år efter. Resultatet var att SIK2 efter operationen ökat markant. - Det verkar alltså finnas ett samband mellan kroppsvikten (BMI) och hur mycket av proteinet man har. Det finns också ett samband mellan mängden protein och insulinkänslighet. Ju mer insulinresistent man är desto mindre av proteinet har man, säger doktoranden Johanna Säll som utfört studien. Fetma och insulinresistens förknippas ofta med inflammation i fettväven. För att få klarhet i om inflammation kunde vara en orsak till förändringarna i mängden SIK2 undersökte forskarna sambandet mellan SIK2 och TNF-a, en inflammationsmarkör. Resultatet blev att ju mer inflammation fettcellerna utsattes för, desto mindre fanns det av SIK2. I sina tidigare studier på råttor kunde forskarna visa att SIK2 förbättrade glukosupptaget i fettcellerna och detsamma visade sig gälla även för mänskliga celler. Dessutom främjades insulinsignaleringen vilket gjorde att flera sk glukostransportörer (GLUT4) ansamlades vid ytan inuti fettcellen. - Sammantaget tyder detta på att SIK2 har en skyddande effekt i uppkomsten av fetma och insulinresistens, säger Johanna Säll. Sara Liedholm

51 VÄLKOMMEN TILL DET ÅRLIGA DIABETESTINGET 12 MAJ 2017 I LUND Krontryck, Eslöv Modern diabetesbehandling - varför är det inte lika? Välkommen till en eftermiddag med fokus på folksjukdomen Diabetes, med inriktning på typ-2 diabetes. Plats: Psykiatrihuset Baravägen 1A, Lund. Datum: Fredag 12 maj 2017 Tid: Lättlunch & utställningar: kl Paus & utställningar: kl Tips: Stadsbuss 3, Regionbuss 123 stannar i närheten, ca 5 minuters promenadavstånd. För aktuell tidtabell, se skanetrafiken.se Seminarie och debatt Konkreta förändringar för att nå den optimala diabetesvården i Skåne? Implementering av framgångsfaktorer och nationella riktlinjer i diabetesvård. Hur stöttar Hälsoval Skåne vårdcentralerna till bästa kvalité? Vad hindrar primärvården från att ge bästa diabetesvård? Hur möter politikerna problem och utmaningar? Under dagen deltar Stig-Åke Grönvall ordförande Diabetesföreningen i Skåne län - Fredrik Löndahl Svenska Diabetesförbundet - Magnus Löndahl överläkare Endokrin SUS - Agneta Lindberg diabetessjuksköterska Hässleholm och ordförande i Expertgrupp Diabetes Skåne - Anna-Lena Hogerud (S) ordförande HSN Anders Åkesson (Mp) förste vice ordförande HSN - Stefan Lamme (M) ledamot HSN - Maria Landgren apotekare och enhetschef enheten för läkemedelsstyrning Region Skåne - Mona Andersson verksamhetschef VC Solklart Vård Bjuv - Eva Oest specialist allmänmedicin Capio Helsingborg - Tomas Kanter distriktsläkare och medlem terapigrupp Endokrinologi - Dag Larsson ansvarig Regionala frågor LIF. Jesper Aspegren moderator. (HSN=Hälso- och Sjukvårdsnämnden) Med reservation för ändringar.

52 52 DIABETESVÅRD NR KALENDARIET 2017 ATTD Februari 2017 Paris, Frankrike FORUM April 2017 Waterfront, Stockholm EASD September 2017 Lisabon, Portugal ISPAD oktober 2017 Innsbruck, Austria IDF 4 8 december 2017 Abu Dhabi Årsmöte SFSD`s årsmöte kommer att äga rum 27 april 2017 klockan 16:10-17:00 på Waterfront Congress center Stockholm. Alla medlemmar har motionsrätt. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast sex veckor innan årsmötet (16 mars) till ordf@sfsd.se. Dagordning, valberedningens förslag, motioner kommer att finnas tillgängligt på sfsd`s hemsida två veckor innan mötet. Nyheter om diabetesforskning diabetesportalen.se är en ny hemsida från Lunds universitets Diabetescentrum. diabetesportalen.se vänder sig till alla som är intresserade av diabetesforskning. Tonvikten ligger på populärvetenskapliga artiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar. Du kan prenumerera på nyheter. Du kan fråga om diabetesforskning. Välkommen till SAVE THE DATE! Nationell HFS-konferens & Utvecklingskraft - tillsammans i Jönköping 2017 Den 30 maj 2017 arrangeras den 15:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) i Jönköping. Temat för konferensen är: Tillsammans för en god och jämlik hälsa - Samskapande i mötet mellan patient- och befolkningsperspektiv. Dagarna efter HFS-konferensen, den 31 maj-1 juni, arrangeras Utvecklingskraft, som också är en konferens för dig som arbetar inom omsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård, och där förbättringsarbeten från hela Sverige presenteras och sprids. Det är tre spännande dagar på gång, där vi tar oss an frågor som hur vi tillsammans kan skapa värde för dem vi är till för. Mer information publiceras i början av nästa år på webbplatserna: plus.rjl.se/utvecklingskraft samt

53 Nominera Årets Diabetessjuksköterska "Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande." När priset delades ut första gången 1987 gav Bayer sin motivering till varför priset instiftades: "Bayer vill uppmärksamma den yrkesgrupp som har den mesta patientkontakten och som ur patientens synpunkt är själva fundamentet inom diabetesteamet" Vem är då en värdig vinnare, vem ska jag nominera? I jubileumsskriften som gavs ut 2007 står följande att läsa: "Årets diabetessköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande." Möjligheten att nominera en kollega är öppen från nu till och med den 7 mars 2016 Därefter kommer en nomineringskommitté besående av styrelsen från SFSD (Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) välja ut den lyckliga vinnaren. Priset delas ut av Ascensia Diabetes Care Sweden AB. Den du nominerar ska vara medlem i SFSD. Här hittar du mer information och anmälnings länk:

54 DIABETESVÅRD NR SFSD:S STYRELSE: Ordförande Ingela Bredenberg Endokrinmottagningen C2:84 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Stockholm ordf@sfsd.se Vice ordförande Lena Insulander Svenska Diabetesförbundet Sundbyberg lena@sfsd.se Sekreterare Marianne Lundberg Diabetesmottagningen Vårdenhet Endokrinologi Skånes universitetssjukhus Jan Waldenströms gata 15, plan Malmö sekr@sfsd.se Kassör Gudrun Andersson Endokrinologidagvården Karolinska universitetssjukhuset, Solna Stockholm gudrun@sfsd.se Vetenskaplig sekreterare Janeth Leksell Högskolan Dalarna Falun vetsekr@sfsd.se Krister Gustafsson Diabetessamordnare Södermanland Medicinmottagningen Mälarsjukhuset Eskilstuna krister@sfsd.se Agneta Lindberg Diabetesmottagningen, Ingång H Esplanadgatan, Hässleholms sjukhus Hässleholm agneta@sfsd.se Victoria Hermansson Carter Diabetesmottagningen Alingsås Lasarett Alingsås victoria@sfsd.se Ingela Lavin Barn och Ungdoms kliniken NUS Umeå ingelalavin@sfsd.se Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD). SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes. SFSD:s uppgift är att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende diabetesvården i Sverige att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt, vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling Utgivare: Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD Adress: c/o SSF, Baldersgatan 1, Stockholm Prenumerationer: Pris 200 SEK per år. Gör din beställning genom att kontakta redaktören via victoria@sfsd.se Adressändring: Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig: Krister Gustafsson krister@sfsd.se Övriga kontaktar redaktören, se ovan. Ansvarig utgivare: Ingela Bredenberg ordf@sfsd.se Chefredaktör: Victoria Hermansson Carter, mail: victoria@sfsd.se Redaktion: Victoria Hermansson Carter, mail: victoria@sfsd.se Agneta Lindberg, mail: agneta@sfsd.se Annonsering: Annonsstopp för Diabetesvård Nr 1, 2017 är 13 januari med utgivning i februari Nr 2-3, 2017 är 12 maj med utgivning i juni Nr 4, 2017 är 11 september med utgivning i oktober Annonsutrymme bokas hos agneta@sfsd.se eller edit.johansson@responstryck.se Tryckeri: Responstryck AB, Box 414, Borås ISSN-nummer: X

55 Hjälp dina patienter att få det att klicka med den injektionsklara pennan. Trulicitys signifikanta och kvarstående effekt på HbA 1c finns nu tillgänglig genom ett tryck på den gröna knappen. 1 Trulicity är en GLP-1 agonist för personer med typ 2-diabetes. Den enda GLP-1 agonist som har kombinationen av dosering en gång i veckan i en förfylld och injektionsklar penna. 1,2 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Trulicity 0,75 mg, 1,5 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (dulaglutid). ATC-KOD: A10BX14 INDIKATIONER: Trulicity är avsett för vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att förbättra glykemisk kontroll som: Monoterapi När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans eller kontraindikationer. Tilläggsbehandling I kombination med andra glukossänkande läkemedel inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll (se avsnitt 5.1 för data gällande olika kombinationsbehandlingar). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varning: Dulaglutid ska inte användas av patienter med typ 1-diabetes mellitus eller för behandling av diabetesketoacidos. Användning av GLP-1-receptoragonister kan sättas i samband med gastrointestinala biverkningar. Detta skall tas under övervägande då patienter med nedsatt njurfunktion behandlas eftersom dessa biverkningar, t ex illamående, kräkningar och/eller diarré, kan orsaka dehydrering vilket kan leda till en försämrad njurfunktion. Dulaglutid har inte studerats hos patienter med allvarlig gastrointestinal sjukdom, däribland allvarlig gastropares, och rekommenderas därför inte till dessa patienter. Användning av GLP-1-receptoragonister har satts i samband med en risk att utveckla akut pankreatit. Patienterna ska informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Om pankreatit misstänkts ska behandlingen med dulaglutid avbrytas. Om pankreatit bekräftas ska dulaglutid inte återinsättas. Utan andra tecken och symtom på akut pankreatit är förhöjda pankreasenzymer inte prediktivt för akut pankreatit. Patienter som får dulaglutid i kombination med en sulfonureid eller insulin kan löpa ökad risk för hypoglykemi. Risken för hypoglykemi kan minskas genom att dosen av sulfonureid eller insulin sänks. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN: För ytterligare information och priser se Rx, F. Subventioneras för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när metformin eller sulfonureider inte är lämpliga. Subventioneras endast för patienter som inte behandlas i kombination med basinsulin. Eli Lilly Sweden AB, Box 721, Solna , REFERENS: Trulicity bruksanvisning SEDUA00060(3) 2015 LILLY, LLC. ALL RIGHTS RESERVED. The Trulicity mark and Trulicity design mark are trademarks of Lilly, LLC.

56 TRESIBA (insulin degludek) En gång dagligen Duration i över 42 timmar. 1,2 Tresiba - ett basinsulin för personer med typ 1- och typ 2-diabetes SE/TB/0614/0137(1) Referenser: 1. Tresiba SPC 07/ Kurtzhals, P et al., Diabetes 2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB). 3. Rodbard, H.W., et al., Diabet Med, (11): p Bode, B.W., et al., Diabet.Med., (11): p Tresiba (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml. Injektionsvätska, lösning 200E/ml. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 1 års ålder. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba FlexTouch 100E/ml 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba FlexTouch 200E/ml 3x3 ml förfylld injektionspenna Tresiba Penfill 100E/ml 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 07/2015. För fullständig förskrivarinformation och pris, se Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Sänkning av HbA 1c. 3,4 2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier jämfört med glargin. 3,4 3. Injiceras en gång om dagen vid flexibel tidpunkt när det behövs. 1 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box Malmö Tel Fax