Så ska en slipsten dras LEDARE SID 2 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR SID KVALITETSKEDJAN BÖRJAR I GRUVAN

Transkript

1 TIDNINGEN FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB - NR E N G A G E R A D N Y T Ä N K A N D E A N S V A R SID KVALITETSKEDJAN BÖRJAR I GRUVAN Så ska en slipsten dras LEDARE SID 2 SID 4-5 NY KVALITET PÅ PELLETS SID 6-7 SUG EFTER DR-PELLETS SID MILJÖVÄNLIG AFFÄR

2 LEDAREN: LKAB klarade att öka produktionen med 10 procent 2016, en fantastisk insats av alla inblandade. Det är med glädje och respekt jag ser att produktionsökningarna fortsätter. Tack! Vad tycker du om skyltningen på LKAB:s industriområde? Åke Öjemalm, postmästare. Det har blivit bra med den nya skyltningen. Men fler skyltar skulle inte skada. Jonas Persson, maskininspektör Skyltningen har blivit bättre jämfört med sedan 2004 när jag började jobba här. Ann-Helen Köhler, verksamhetsutvecklare Skyltningen har blivit bättre men bland annat trafikregler behöver tydligare skyltning. Vi lever i en värld i snabb förändring. Det som hade varit omöjligt för några år sedan händer nu hela tiden, inte sällan på Twitter. Det går undan i världspolitiken och man kan med rätta förundras över hur snabbt förändringarnas vindar blåser från än det ena hållet och än det andra. Det gäller att hålla i hatten! I vår värld, i järnets värld, tycks det vara på samma sätt. Det är inte mer än 18 korta månader sedan vi hade jämförelsepriser på järnmalmsfines på 38 dollar per ton och styrelsen gav företagsledningen i uppdrag att ta fram en katastrofplan för hur bolaget skulle kunna överleva. Det handlade om att lägga ner, sälja av och göra kraftiga kostnadsbesparingar. Nu ett och ett halvt år senare har vi sett priser för någon månad sedan på 95 dollar per ton som nu har sjunkit ner en bra bit under 60 dollar per ton. Frågan är: Hur ska vi förhålla oss till de snabba skiftena på vår marknad? Som jag ser det finns det bara en sak att göra och det är att stärka konkurrenskraften. Att göra mer och göra det med högre kvalitet. Få branscher har så höga fasta kostnader som vår. Det betyder att även om vi stoppar produk- Det är med glädje och respekt jag ser att produktionsökningarna fortsätter JAN MOSTRÖM, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR LKAB tionen står vi där med kostnaderna. Så lösningen blir att producera mer pellets med de anläggningar och den personal vi har idag, att öka vår produktivitet. På LKAB:s årsstämma i april framförde jag och den avgående styrelseordförande ett tack; ett tack som kom från hjärtat till hela vår personal för de insatser som ni gjorde för att öka produktionen under Vi klarade av att öka produktionen med 10 procent, en fantastisk insats av alla inblandade. Det är med glädje och respekt jag ser att produktionsökningarna fortsätter. I maj hade vi leveransrekord i hamnen i Narvik. Så ska en slipsten dras! För de flesta närmar sig nu semester-tider. Det är er väl unt! Jag vill avsluta med att skicka en önskan om en glad och god sommar till er, era familjer och anhöriga. Ta vara på ledigheten, slappna av och ladda batterierna! Ett LKAB som med utvilad och engagerad personal ska fortsätta att bygga företaget så starkt att vi står pall i det kastvindar som med all säkerhet kommer att fortsätta att blåsa. Jan Moström TUMMEN UPP för Niklas Johansson i som fick Arbetsmiljöpriset 2016 för sitt arbete med att få bort järnvägsolyckor från terminalen. Fokus på arbetsmiljöfrågor på LKAB LKAB. För drygt ett år sedan kom arbetsmiljöföreskriften (AFS 2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö. Nu har LKAB identifierat ett antal interna verktyg att använda i ämnet. Under höstens verksamhetsplanering blir det ökat fokus på dessa viktiga frågor inom bolaget. Några av verktygen är medarbetarundersökningen, normer och spelregler samt psykosocial skyddsrond. Dessutom har LKAB och fackliga representanter arbetat fram en uppdaterad process och rutiner kring kränkande särbehandling som du hittar i verksamhetssystemet. Under hösten kommer vi att arbeta än mer koncentrerat på de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna i LKAB, Åse Juhlin, avdelningschef på HR. TINA BENSON Framtidsdagarna tar sikte efter 2030 LKAB. Just nu går det bra för oss i LKAB. Men vad händer efter år 2030? Det är frågeställningen vid framtidsdagarna med vd Jan Moström och Grete Solvang Stoltz, hr-direktör. De har målet att möta all personal i LKAB under en halvdag om LKAB 5.0, ett LKAB rustat för framtiden efter De anställda har kunnat ställa frågor direkt till vd och hr-chefen under diskussionerna. Jan Moström pekar på att LKAB måste börja fatta beslut om framtidens gruvbrytning, förädling och logistik redan nästa år. Han och Grete Solvang Stoltz pekar på utmaningarna och ställer frågor om vad som krävs av de anställda och vad som är ett hållbart LKAB. Lösningen på många frågor finns hos personalen, säger Grete Solvang-Stoltz. Hittills har ett antal Framtidsdagar hållits i Narvik, Kiruna, Svappavaara, och Luleå. Fler Framtidsdagar hålls i och Luleå i slutet av juni och i Kiruna i augusti. MAURITZ MAGNUSSON CITATET Hög kvalitet börjar i gruvan. Helhetsgreppet bygger på kunskap. ÅSA PARTAPUOLI, ANSVARIG FÖR KVALITETSKEDJAN, SVAPPAVAARA. 2 LKAB-BLADET # OMSLAG: Åsa Partapuoli. FOTO: FREDRIC ALM LKAB-BLADET #

3 Ny kula från för Europamarknaden MALMBERGET. I höstas gjordes ett försök med en ny pelletsort från, MPBA. Kulan har hittills överträffat förväntningarna och i augusti görs ett nytt fullskaleförsök i för att verifiera resultaten. Ett alternativ till olivinpellets som kan produceras parallellt behövs för att säkerställa efterfrågan på pelletsprodukter från. Om allt går enligt planerna kan den nya kulan introduceras i full skala tidigast under 2019, säger Peter Sikström, LKAB, chef för masugnsprodukter vid marknadsavdelningen. Bakgrunden är att LKAB:s kunder i Europa efterfrågar en kvalitet från som motsvarar KBPA från Kiruna och Svappavaara. Nu har vi tagit fram en kula med kvartsit som slaggbildare istället för olivin, som vi använder i MPBO, olivinpellets. Försöken har varit mycket positiva. Om vi inför den nya kvaliteten ökar LKAB:s flexibilitet och marknaden vidgas för malmen från, säger Peter Sikström. Bakgrunden till den nya kulan är marknadsutvecklingen. LKAB:s olivinpellets var ett genombrott 1982 bland masugnar som drivs med ett hundra procent pellets. Ett överskott på olivinpellets från har nu uppstått, samtidigt som produktionen i med åren kommit att anpassas för SSAB:s behov. I Europa används fortfarande en blandning av pellets, styckemalm och sinter i masugnsprocesserna. Där behövs en starkare kula som framförallt har bättre En ny kula från malmberget utvecklas nu för den europeiska marknaden. Från vänster Axel Ståhlström, Johanna Gärde och Per-Mikael Grape-Nutti framför Bandugnsverket och MK3. hållfasthet i ett visst temperaturintervall. Nu har man testat ton av den nya kulan MPBA med mycket goda resultat. Den har den hållfasthet i reduktionsprocessen som krävs, precis som KPBA. Därför görs ett nytt försök i full skala i augusti. Vi räknar med att producera närmare ton. Det blir nästa steg i utvecklingen och underlag i ett beslut om nödvändiga investeringar, säger Peter Sikström. Det ökar flexibiliteten för hela LKAB. Vi får valmöjligheter på marknaden och kan exportera den nya kulan till Europa från både Luleå och Narvik. Det påverkar både marknadsval, produktion och logistik i LKAB positivt, säger han. NYTÄNKANDE Om den nya kulan blir ordinarie i s produktion krävs en del förändringar. Idag har man en gemensam tank för tillsatsmedel för de två pelletsverken, Bandugnsverket BUV och MK3. För att kunna tillverka två sorters pellets oberoende av varandra behövs en separat tank för tillsatsmedel vardera till de båda verken och dessutom separat malning av de tre olika tillsatsmedel som används. Försöksledare för det nya fullskaletestet är Rickard Jolsterå, kvalitetsingenjör i tillsammans med Axel Ståhlström, 1:e forskningsingenjör och försöksledare. Höstens försök genomförs under två veckor i slutet av augusti med personal vid pelletsverken och anrikningsverket engagerade. Johanna Gärde, kvalitetstekniker, genomför kontinuerlig provtagning. Vi har flera problem att lösa. Dels behöver vi en så snabb övergång som möjligt med mixen av tillsatsmedel och sligens sammansättning för det nya försöket. Dels ska vi upp i produktionstakt och genomföra ett kapacitetstest i full produktionsskala i båda pelletsverken i. Dessutom ska den ordinarie produktionen återställas efter försöket med så litet av blandprodukt som möjligt, säger Rickard Jolsterå. Det är viktigt att vi får en bra produktionsplan för försöken. Under tiden vi tillverkar MPBA måste det finnas ett buffertlager av olivinpellets, säger Per-Mikael Grape-Nutti, processingenjör. Vi vill verifiera att kulan blir lika bra som i fjolårets försök och att vi kan producera hög kvalitet i full produktions- takt, säger Axel Ståhlström. Vi följer kvalitetsutvecklingen kontinuerligt med tät provtagning, säger Johanna Gärde, kvalitetssamordnare. Anders Henriksson, chef för Malmförädling södra är glad över projektet: Den nya kulan är en oerhört viktig framtidssatsning för då vi breddar vårt utbud av pelletskvaliteter. Att vi parallellt med dagens kvalitet kommer att kunna producera en kvalitet anpassad mot en bred världsmarknad ger oss goda möjligheter till fullt kapacitetsnyttjande av våra pelletsverk även vid lågkonjunktur, säger han. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Peter Sikström, produktchef, ser stora möjligheter för den nya kulan från. LKAB:S PELLETSSORTER: MPBO, KPBO, masugnspellets från respektive Kiruna med tillsats av olivin. KPBA, MPBA, masugnspellets från Kiruna, Svappavaara respektive med tillsats av kvartsit. KPRS, direktreduktionspellets för naturgasprocesser med dolomit som tillsatsmedel. MAF, KPF, MPF och MHF är alla olika sorters mald eller avsiktad slig, eller fines, i lös form. 6 20, ,5 procent av LKAB:s försäljningsvolym går idag till Storbritannien. Britternas import av råvaror och export av bland annat stål är en av frågorna vid utträdet ur EU. miljoner ton råmalm bröts i LKAB:s gruvor i Kiruna, och Svappavaara under årets fem första månader. miljoner ton förädlade produkter, pellets och fines producerades i LKAB under årets första fem månader. Det är ton mer än samma period förra året. miljoner ton levererades från LKAB via Narvik och Luleå under årets fem första månader Det är ton mer än LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

4 Direktreducerande pellets från LKAB vinnare på världsmarknaden Anette Rönnebro, processingenjör. FOTO: JOSEFINE EJEMALM KIRUNA. Direktreduktionspellets, så kallade DR-pellets, används i direktreduktion med naturgas. I KK3 produceras omkring fem miljoner ton DRpellets årligen och kunderna finns över hela världen. Efterfrågan på DR-pellets är mycket stark. Våra befintliga kunder vill ha fler och snabbare leveranser samtidigt som vi får förfrågningar från nya, potentiella kunder, säger Roger Hahne, produktchef vid avdelningen för försäljning och logistik på LKAB. Kulsinterverket KK3 i Kiruna är sedan några år tillbaka rustat för att endast produ- cera DR-pellets för den globala marknaden. Det har bidragit till att vi blivit extra bra på just DR. Vi har skapat oss en stor erfarenhet och vet hur produkten reagerar i maskinen, säger Anders Björnström, verkschef för KK3. DR-pelletsen skiljer sig väsentligt från övriga pelletsprodukter eftersom järnframställningen sker i direktreduktionsverk med naturgas som reduktionsmedel istället för i en masugn. Det innebär att vätgas, som ingår i naturgas, används i processen och inte koks som i masugnar. DR-pellets används i högkvalitativ stålframställning på grund av dess låga innehåll av bland annat koppar, nickel och krom, säger Anette Rönnebro, processingenjör vid KK3. Det tar omkring ett dygn för en DR-kula att bli till, från anrikning till färdig produkt. Receptet består av en noga komponerad blandning av bentonit, dolomit och organiskt bindemedel för att ge mesta möjliga mervärde i kundens process. Direktreduktionspellets från LKAB är en ren produkt med låga halter av föroreningar och genererar en mindre slaggmängd i kundens process, säger Anders Björnström. Från anrikningsverket skickas den färdigblandade slurryn till kulsinterverket och där tillsätts dolomit, som i sin tur färdigställer den kemiska sammansättningen. Därefter transporteras slurryn vidare till ett pressluftsfilter för avvattning, säger Anette Rönnebro. När vattnet filtrerats bort tillsätts bentonit och organiskt bindemedel i blandaren. Bentonit och organiskt bindemedel tillsätts för att binda ihop kulan, säger hon. När blandningen är klar är det dags för nästa processteg rullhuset, där koncentratet omvandlas till kulor. Avslutningsvis ska kulorna brännas i graten och kiln och därefter kylas. Men innan kulorna är redo att lastas och skickas iväg ska de ytbehandlas med en så kallad coating. Coatingen fungerar som ett skyddande lager och motverkar att pelletsen kladdar ihop i kundens process, säger Anette Rönnebro. Övervägande delen av LKAB:s DR-pellets går till Mellanöstern där skrotandelen i ljusbågsugnarna är låg. LKAB:s pellets är ett viktigt bidrag för att hålla nere slaggmängden och elförbrukningen. En kund på besök i Kiruna, som använder LKAB:s DR-pellets, är Nucor från USA. Nucor producerar järn från direktreduktionspellets som används för att förbättra stålkvaliteten från ljusbågsugnar, där man till större andelen använder skrot. Nucor producerar fyra miljoner ton järn årligen och målet är att öka produktionen ytterligare. En stor del av våra stålprodukter kräver högkvalitativa pellets och det är en av anledningarna till varför vi valt LKAB som leverantör, säger Brad True, chef för resursutveckling vid Nucor. JOSEFINE EJEMALM FOTO: FREDRIC ALM 6 LKAB-BLADET # Borrningarna ökar kunskapen om berget, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON LKAB-BLADET #

5 Maritha Mossberg: Fagra löften och bittra svek N u är sommaren här precis som kalendern utlovat. Löven har spruckit ut och gräs och blommor växer så det nästan går att se hur stjälkarna blir längre mellan morgon och kväll. Det satt hårt åt innan löftet om sommaren infriades. Men inget svek där inte. Projektet består av Stefan Nilsson, Ulf Markström, Ingela Olsson, Fredrik Sköld och Peter Johansson. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL Utlastningen i Narvik har slagit ett 37 år gammalt rekord. FOTO: FREDRIC ALM Ny skyltning under jord ska öka säkerheten MALMBERGET. I framtiden ska det bli enklare att hitta rätt under jord. Systematiserad skyltning ska också öka säkerheten samt skapa trygghet för såväl nya som gamla förare. För cirka fem år sedan genomfördes ett stort arbete med att förbättra skyltningen ovan jord. Ett jätteprojekt med syfte att skapa ordning och reda och som dessutom gav bolaget ett nytt, mer igenkännbart, ansikte. Nu gör LKAB det igen men denna gång under jord i. Detta ger oss förutsättningar för att jobba mer störningsfritt och därmed öka produktionstiden, säger Stefan Nilsson, produktionschef i, och tillägger: Självklart har det också en stor betydelse för vår säkerhet vilket är jätteviktigt. Att utveckla ett övergripande skyltsystem under jord beskrivs som betydligt mer komplext än ovan jord. De fem olika huvudnivåerna i malmbergsgruvan har egna vägsystem på 60 mil där man kan köra både uppåt och nedåt, inte endast till höger eller vänster som ovan jord. Effektiv gruvproduktion kräver att allt samverkar och för att människor ska samverka effektivt krävs också att alla kan orientera sig och hitta rätt. Det är en viktig del av driften och grundläggande för att känna sig trygg på arbetsplatsen, säger Ingela Olsson, varumärkeschef. I arbetet tas skyltar fram med tyngdpunkt på tydlighet och stort krav på enkelt underhåll och rejäl infästning. Huvudsnedbanan blir pulsådern och den röda tråden i skyltningen. Vi behöver påminna om den på varje nivå samt visa när den svänger av. Ett alternativ är att markera den med samma skyltning som för huvudled, säger Stefan Nilsson. Vi skyltar inte hela gruvan. Skyltningen sker i etapper och med klokhet, säger Ingela Olsson. FREDRIK BJÖRKENWALL Nytt rekord i Narvik NARVIK. Aldrig förr har så mycket järnmalmsprodukter skeppats ut från Narvik under en månad. Det gamla rekordet noterades för 37 år sedan. Fartyget Navios Pollux avgick från Kaj 5 den sista maj. Därmed fick LKAB ett nytt månadsrekord; hela ton järnmalm har skeppats ut under maj från Narvik. Det gamla månadsrekordet från 1980 slogs med råge. LKAB levererade totalt ton under maj i år, även det ett koncernrekord med över ton. Det är ett resultat vi fått tack vare mycket gott samarbete och effektivitet från gruva till kaj, säger Jacob Steinmo, vd för LKAB Norge. FREDRIK BJÖRKENWALL Hur är det då med våra löften till oss själva? Vi lovar och lovar och sviker oss själva först. Jag ska gå och lägga mig tidigt i kväll ett löfte som i alla fall jag är väldigt snabb på att bryta. Jag tror vi är allra sämst på att hålla vad vi lovar till oss själva. Vi sviktar mer sällan i våra försäkringar till andra. Där vill vi vara noggranna. Men det är dig själv du ska ta hand om först. Ungefär som när du sitter i flygplanet och hör säkerhetsinstruktionerna sätt först på dig din egen syrgasmask innan du hjälper ditt barn. Ja, för har jag inte hjälpt mig själv är det svårt att hjälpa någon annan. Därför borde jag vara lika noga med alla löften till mig att lägga mig tidigt, att ta tag i en svår uppgift eller vilka löften jag nu försöker lova. Eller varför inte minska på antalet goda föresatser istället för att bryta dem och då bli missnöjd med mig själv. Så avge färre löften till dig själv när du misstänker att du inte kan leva upp till dem. Färre fagra löften som jag inte kan leva upp till leder troligen till att jag lever mer i nuet. Eller du kanske inte lovar dig själv en massa saker som du inte håller. Vi är så olika, jag kan bara säga hur jag gör och är en riktig svikare av mig själv. Min chef har lovat mig semester i år också. Jag lovar mig själv att resa bort ett tag. Inga stora löften, men välbehövligt att se något annat. Hittills har sommaren levererat, sol, blå himmel och grönska. Ha en fin löftesfri sommar! Men det är dig själv du ska ta hand om först. 8 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

6 Produktionsläget på LKAB Kvalitetskedjan börjar i gruvan Magnus Arnkvist, chef för produktion södra: Renoveringen av ståltornen går enligt plan och vi är halvvägs igenom nu. Vi beräknar att ta skiparna i drift i mitten av augusti. Trots pågående underhållsarbeten har produktionen gått riktigt bra. Det kan bli så att vi fortsätter med truckomlastningen, som ju är en temporär lösning, även efter att renoveringen är färdig för att öka produktionen. Gruvan har producerat riktigt bra under maj med ton över plan. Överlag har hela bolagets produktion gått bra under året vilket gjort att vi kunnat slå leveransrekord. Vi har inte haft några svåra driftstopp eller oförutsedda händelser som stört produktionen nämnvärt men vi behöver alla bli bättre på säkerhetsområdet. Olycksfallsstatistiken ser inte fullt så bekymrande ut som under första kvartalet men det är fortfarande inte bra och vi måste hela tiden påminna varandra om attityder och beteende; prata om vad som är okej och vad som inte är okej. Ingen ska behöva skada sig på arbetet och med säkerheten först bakom örat hela tiden kan vi nå dit. Markus Petäjäniemi, marknadschef: Det överraskande höga järnmalmspriset under slutet av förra året och första kvartalet i år har inte gått att förklara med normala begrepp utan det har snarare varit frågan om en spekulationsdriven uppgång. Nu har priserna fallit tillbaka. Kvalitetspremierna för våra järnmalmspellets är fortsatt starka och efterfrågan likaså. Det ser idag inte ut som om Samarco i Brasilien kommer igång med sin produktion i år efter den tragiska dammolyckan hösten Den kinesiska järnmalmsproduktionen, som fortfarande är stor, har blivit en regulator i Asien; när världsmarknadspriserna stiger produceras mer i Kina och när priserna sjunker vinner man på att importera mer istället. Stålproduktionen i världen är fortsatt stabil och Kinas stålproduktion har planat ut. Däremot väntas den öka i många andra delar av Asien där BNP stärks. Största potentialen står fortfarande Indien för men det finns också andra intressanta länder som Vietnam och Indonesien. LKAB har haft en fantastisk leveransmånad i maj där vi slog rekord med ton totalt. Stefan Romedahl, chef för produktion norra: Ortdrivningen i gruvan under maj var 250 meter över budget med en rejäl ökning för de fem första månaderna, en riktigt bra utveckling. Malmproduktionen i gruvan understeg planen för maj med drygt ton. En bidragande orsak var ett haveri på bergsspel 15. Även järnhalten för gruvan var något under plan med 44,5 procent, ackumulerat för året är halterna 46 procent vilket är en procent bättre än budget. Produktionen av färdiga produkter översteg dock planen för maj och landade på 1,38 miljoner ton varav 1,32 miljoner ton av dessa var pelletsprodukter. KK2 och KK3 överträffade månadsplanen medan KK4 tappade något på grund av problem med en avgaspanna och kuggkranstätning. Pelletsproduktionen planeras att köras ikapp under resterande del av året. Under förra månaden inträffade tre olycksfall med frånvaro och det gör att vi är uppe i 18 olycksfall från årsskiftet. Olycksfallutvecklingen är fortsatt bekymmersam och vi måste ta gemensamma krafttag runt säkerhetskulturen för att vända denna trend! SVAPPAVAARA. Åsa Partapuoli fick uppdraget att ansvara för ett helhetsgrepp på kvalitetskedjan i Svappavaara. Efter två år finns ett inarbetat system med fokus på kvalitet från gruva till pellets, slutprodukten. Hög kvalitet börjar i gruvan. Helhetsgreppet bygger på kunskap, säger hon. I Svappavaara styrs produktionen med noggrann kartering av järnmalmen och full kontroll från gruva till färdiga pellets. Allt ska stämma i den enda slutprodukten SPBA, som till analysen är samma kula som Kirunas KPBA. Råvaran som ska bli till malm är så mycket mer komplicerad och sammansatt i Svappavaara jämfört med i Kiruna. Här finns dagbrotten Leveäniemi och Gruvberget. Malmerna är komplexa, särskilt från Leveäniemi. De blandas i sin tur med färdigsovrat rågods från Kiruna, ungefär 40 procent av malmbehovet. Förutsättningarna i Svappavaara är mycket varierande, säger Åsa Partapuoli. TEXT: MAURITZ MAGNUSSON FOTO: FREDRIC ALM 10 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

7 Mathias Tegel, processingenjör vid anrikningsverket i Svappavaara, övervakar kvaliteten. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Krossning och sovring sker separat för de olika malmsorterna. FOTO: FREDRIC ALM Det gäller att ta rätt tag med skopan för den rätta mixen. FOTO: FREDRIC ALM Genom att acceptera en mer komplicerad brytning i dagbrotten har en jämnare kvalitet på rågodsen uppnåtts. Det gör att förädlingsverken kan använda en större andel malm från Svappavaarafälten. Detta har i sin tur bidragit till att öka produktionen i LKAB som helhet. Vi hade aldrig nått 27 miljoner ton under fjolåret utan malm från våra dagbrottsgruvor, säger Åsa Partapuoli. Celine Debras, geolog, visar hur kvalitetstänkandet börjar med noggrann kvalitetsbestämning av malmen. En datoriserad tredimensionell blockmodell över malmkroppen bestämmer brytningen. Vi utgår från analys av borrkärnor från prospekteringen av malmen i Leveäniemi. Den bildar basen för vår tredimensionella modell. Därefter tas kaxprov på borrkaxet från varje borrhål i varje produktionssalva, säger hon. Produktionshålen borras med fyra meters mellanrum. Alla prover ger en noggrann kunskap, salva för salva. Alla värden läggs in i datamodellen. Kartan styr i sin tur hela produktionen i Leveäniemi gruva, säger Celine Debras. Den kunskap vi tar in genom kaxanalyserna gör det möjligt att styra hur malmen körs till sovringen baserat på järnhalt och vanadinhalt, säger Åsa Partapuoli. Även malmen från Gruvberget är indelad i två klasser och blandas före sovringen. Malm från Leveäniemi och Gruvberget krossas och sovras var för sig. Med hjälp av rätt mixning får man fram den jämna analysen på rågodset Till bilden hör också att Leveäniemi levererar hälften av sitt rågods även till, och ibland en mindre del till Kiruna. Efter sortering, sovring och mixning är nästa kvalitetssteg att skicka de olika rågodsen till anrikningsverket. Mathias Tegel är processingenjör vid anrikningsverket i Svappavaara. I kulkvarnen mals ren Leveäniemimalm. I tre stångkvarnar tar man hand om mixad malm från Gruvberget, Leveäniemi och Kiruna. Först efter malningen blandas allt i en slurrytank. Vid anrikningen kan vi påverka siktanalysen och järnhalten. Malmen mals från 30 mm storlek till 50 my. Det betyder att kornstorleken är tusen gånger mindre när vi malt klart, som potatismjöl ungefär. Med magnetseparering höjer vi järnhalten från 59 procent till 71 procent. Då försvinner en stor del av föroreningarna. Det svåra är att ta bort det vi inte vill ha med. När det gäller vanadin går det inte. Därför är vi beroende av kvalitetsarbetet och mixen i föregående led, säger Mathias Tegel. Ingemar Kemi, transportsamordnare och Åsa Partapuoli bland sovringshögarna. FOTO: FREDRIC ALM Maria Henriksson är processingenjör vid kulsinterverket. Temperaturen vid bränningen styr hållfastheten. Kornstorleken i sligen styr kulornas storlek. Vid analysen ser man direkt hur hög till exempel vanadinhalten är. Det är det kvalitetskedjan bevakar. Omläggningen har tagit en viss tid, men sedan i höstas är vanadinhalten jämn och låg, inom tillåtna gränser. Jag är oerhört stolt över den höga och jämna kvalitet som vi levererar med hänsyn till de förutsättningar vi fått. Vi har inte den renaste malmen och inte den högsta järnhalten. Men vi producerar en kula med jämn kvalitet och hög hållfasthet som kunderna efterfrågar. Det var länge sedan vi hade någon kvalitetsfråga från våra kunder. Det är en bekräftelse Celine Debras, geolog, arbetar med blockmodellen. Den är grunden för kvalitetskedjan säger Åsa Partapuoli. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON på att vi jobbar metodiskt och på rätt sätt, säger hon. Åsa Partapuoli tycker att helhetsgreppet givit resultat. Vi har valt att styra där det finns framförhållning. Med en jämn analys får vi en stabil produktion. Det är det som är nyckeln, säger Åsa Partapuoli. Naturligtvis ingår all personal av alla kategorier i det dagliga kvalitetsarbetet. Vi har många diskussioner inom och mellan de olika skiftlagen. Vid anrikningen jobbar vi med detaljerade informationsblad varje månad, säger Mathias Tegel. Jag är stolt över vår kvalitet, säger Maria Henriksson. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Det blir ofta diskussioner. Djup och bred erfarenhet blandas med analysfakta, krav och ambitionen att ständigt bli ännu bättre. Vi har ett väldigt bra diskussionsklimat med all personal och mellan avdelningarna. Det för utvecklingen framåt, säger han. MAURITZ MAGNUSSON 12 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

8 SAMTALET: Jag får energi när tvååringen ropar, Pappa! ROGER BRINNER FÖR LÖSNINGAR SOM ÄR AFFÄRSMÄSSIGA OCH MILJÖVÄNLIGA MALMBERGET. Roger Karlsson ser inte sig själv som någon miljökämpe. Han menar att det finns goda affärsmöjligheter inom miljöområdet. Redan som student ville han jobba på LKAB men livet tog honom till Stockholms innerstad under några år. Efter att han blivit pappa styrdes flyttlasset norrut till hemtrakterna. 1 Vad gör du på jobbet? Jag jobbar med att prioritera, samordna och tillsätta projektledare inom energi- och emissionsfrågor på LKAB. Vi hjälper produktionsverksamheterna att uppnå LKAB:s mål och stödjer deras utvecklingsarbete. Konkret arbetar vi med beställningar från verksamheten och i samråd bereder vi projekten. Kort sagt innebär det många möten, samtal och mejl. 2 Vad betyder ENA för dig? Engagemang för mig betyder att alla har ett eget ansvar för att jobba med det man tycker är intressant. Engagemang utvecklas inte genom krav från en chef, det är en drivkraft som måste finnas hos varje person. Jag uppfattar LKAB som nytänkande. Vi ska vara stolta över att vi ser oss som nytänkande. Är man inte det så blir man omkörd. Vi har ett ansvar att se till att produktionen får information om vad vi gör, ett kommunikationsansvar om energi- och klimatfrågor. 3 Var hämtar du din energi? I hemmet med familjen. Jag får energi när tvååringen ropar pappa!. 4 Varför började du arbeta på LKAB? Jag hade länge tänkt att jag ville arbeta på LKAB med just energifrågor. Jag visste att LKAB hade stora utmaningar vad gäller energiförsörjning. Vi trivdes bra i Stockholm men livet fick andra värden när vi blev föräldrar. Dagen innan vi packade bilen för att flytta satt vi i Vasaparken iklädda shorts, det var i april. När vi steg ur bilen i Sammakko, vårt tillfälliga boende, var det höga snödrivor. Det var Kontraster, men vi har inte ångrat oss. 5 Lever du som du lär? Ja det tycker jag. Vi använder bilen så lite som möjligt. Vi åker tåg när det står till buds. Maten vi köper är svensk- eller lokalproducerad. Och så har vi bokat en elbil för privat bruk. Vi försöker leva klimatvänligt men utan att vara extrema på något vis. På jobbet brinner jag för att hitta miljövänliga alternativ som samtidigt är bra affärslösningar. 6 När är ditt jobb som roligast? Roligast är när jag lyckas förankra ett projekt och när mitt arbete gör någon glad och nöjd. Baksidan är att många av våra projekt aldrig blir av. MARITHA MOSSBERG FOTO: MARITHA MOSSBERG FOTO: KAJSA LINDMARK Namn: Roger Karlsson. Ålder: 37 år. Familj: Fru och två barn, två och nio år gamla. Utbildning: Civilingenjör i energiproduktion. Yrke: Projektchef för energi- och emissionsfrågor på LKAB. Intressen: Resor, att leka med barnen och tycker bäst om olika vinteraktiviteter. Bästa egenskap: Uthållig. Sämsta egenskap: Rastlös. ENGAGERAD 14 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

9 Kerstin Viippola, projektledare, och Sakari Liikavainio, bergmekaniker, ser fram emot resultatet av spräckningen. Patricia Boeg-Jensen, forskningsingenjör: Spräckning är ett otroligt spännande projekt. FOTO: JOSEFINE EJEMALM Första försöket med hydraulisk spräckning KIRUNA. Det första försöket med hydraulisk spräckning i Kirunagruvan har genomförts under jord. Syftet är att undersöka om spräckning av berget ger en gynnsam effekt på seismiken. Sektioner av ett 250 meter långt borrhål spräcktes med mycket högt vattentryck med hjälp av en specialutrustning från Australien. Försöket gick jättebra. Vi vet nu att vi klarar av att spräcka vårt berg på detta djup under kontrollerade förhållanden. Just nu pågår sammanställningar och utvärdering, säger Patricia Boeg-Jensen, forskningsingenjör vid LKAB i Kiruna. Hydraulisk spräckning har diskuterats i några år i LKAB. Starten skedde i februari. Metoden går ut på att skapa sprickor i bergmassan med hjälp av borrhål som kopplas till högt vattentryck. Användningsområdena kan vara flera olika. För LKAB är två områden intressanta. I Kiruna är förhoppningen att spräckningen kan minska antalet stora seismiska händelser och därmed kunna användas som ett verktyg för att påverka den seismiska aktiviteten i gruvan. Spräckning är välprövat internationellt, men nytt för LKAB. I Kiruna är tillämpningen av metoden unik. Det är första gången metoden tillämpas i en underjordsgruva med storskalig skivrasbrytning, säger Patricia Boeg-Jensen. Försöket genomfördes på nivå 1137 i block 30 i en del av gruvan som kunde gränsas av för att undvika alltför stora störningar i produktionen och ge tillräckliga mätresultat för att utvärdera försöket. Spräckhålet anlades i liggväggen och runtom fyra mäthål med meters djup. Dessutom har hål för Dane Kasperczyk, Australien, operatör. spänningsmätningar borrats. Totalt har sju hål på sammanlagt närmare 1200 borrmeter borrats. Från Australien har utrustning för hydraulisk spräckning med erfarna experter och personal hyrts in, säger Kerstin Viippola, projektledare. I borrhålet kopplar man på vatten med ett tryck på omkring 600 bar. Att det blivit sprickor visas av mätutrustning och i indikatorhål. När sprickan öppnas av det höga vattentrycket uppstår en liten lutning på ovanliggande nivå. Det ger utslag på en tiltmätare. När vi släpper trycket sluts berget igen. Men då finns sprickan där, säger hon. I försöket har man skapat elva sprickor på olika djup i borrhålet. Med hjälp av expanderande pluggar, packers, kan man bestämma djupet där sprickan ska initieras. Ett roterande skär slitsar ett spår i borrhålet. Spåret blir en brottanvisning i berget. Sedan kopplas trycket på. Med hjälp av mäthål fyllda med varmvatten kan man mäta när det kalla borrvattnet strömmar in i de uppvärmda mäthålen omkring 30 meter därifrån. Hela förloppet övervakas av instrument och resultaten lagras i datorerna. Nu utvärderas resultaten. Försöket kallas Fas 1. I höst ska vi ha ett underlag för beslut om en eventuell Fas 2. Då tar vi beslut om vi går vidare med tekniken i större Kevin Quinlan, Australien, sätter tryck i Kirunaberget. skala, säger Patricia Boeg-Jensen. Det är givetvis för tidigt att uttala sig om resultatet. Men vi kan redan nu se att vi kan spräcka vårt hårda berg. Vi har också studerat seismiken under försöket. Försökshålet borrades i ett av våra seismiskt mest utsatta områden. Vi vill se hur magnituden i seismiska händelser så småningom påverkas här. Det vi önskar är att magnituden på de största händelserna minskar. Det skulle öka säkerheten i gruvan. En teori är att vi kontinuerligt avlastar berget genom att tillåta små rörelser i sprickorna så att inte bergmassan ansamlar så mycket energi. Det har börjat bra, säger Patricia Boeg-Jensen. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON 16 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

10 Vad gör du i sommar? Joakim Johansson, inköpare, Kiruna Jag kommer renovera en lägenhet som vi precis köpt. Sedan åker vi på en resa till Spanien. Peter Björnström, personalplanerare, Kiruna Jag jobbar hela sommaren och tar ut lite ledighet till hösten istället. Nina Alamattila, produktionsledare, Kiruna Jag åker till Seskarö och sedan till Stockholm för att umgås med släkt och vänner. Andreas Björkman, projektledare LKAB:s miljöavdelning FOTO: ERIKA LINDBLAD LKAB jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan. För 25 år sedan släppte LKAB:s enda pelletsverk i Kiruna, KK2, ut mer än tre gånger så mycket svaveldioxid i förhållande till vad dagens tre pelletsverk, KK2, KK3 och KK4, gör tillsammans. FOTO: FREDRIC ALM Ansöker om ökad produktion i Kiruna KIRUNA. Hela LKAB:s verksamhet i Kiruna ska få ett nytt miljötillstånd. Det är sannolikt en av de mer omfattande miljöprövningarna i Sverige just nu, säger Daniel Brännström, projektledare på LKAB:s miljöavdelning. I höst ansöker LKAB om en tillåten maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i gruvan och uppemot 23 miljoner ton färdiga produkter. Dagens miljötillstånd i Kiruna tillåter en maxproduktion på cirka 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Nytt miljötillstånd utfärdas av mark- och miljödomstolen. Anledningen är att det tillstånd som finns i vissa avseenden är inaktuella, men framförallt för att vi vill ha möjlighet att öka produktionen i gruvan och förädlingsverken framöver, säger Daniel Brännström. Det befintliga tillståndet för Kirunagruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan enligt äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett senare tillstånd, utfärdat 2005 innan de nya anriknings- och pelletsverken KA3 och KK4 skulle byggas. Utöver det har LKAB ett antal tillstånd för bland annat dammar och delvis torrläggning av sjön Luossajärvi. Vi har själva initierat prövningen för att vi vill utnyttja de miljardinvesteringar LKAB gjort de senaste åren. Just Daniel Brännström, projektledare på LKAB:s miljöavdelning. LKAB jobbar aktivt för att minska miljöpåverkan. FOTO: ERIKA LINDBLAD nu har vi kapacitet för en produktion som vi inte kan utnyttja till fullo på grund av att vårt miljötillstånd inte tilllåter det, säger Andreas Björkman, projektledare på LKAB:s miljöavdelning med ansvar för miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i ansökan om nytt tillstånd. De produktionsökningar som planeras kommer att ske inom nuvarande anläggningsstruktur. Utmaningen ligger i att utreda, bedöma och beskriva hur LKAB eventuellt kommer påverka omgivningen framöver, säger Andreas Björkman. Vad händer om myndigheterna inte utfärdar ett nytt tillstånd? Nuvarande tillstånd för verksamheten gäller tillsvidare, även om inte ett nytt skulle utfärdas efter den här prövningen av någon anledning, avslutar Daniel Brännström. ERIKA LINDBLAD ANSÖKAN KOMMER I HUVUDSAK ATT OMFATTA: Nuvarande och planerad gruvoch förädlingsverksamhet, samt tillhörande verksamhet inom Kiirunavaara industriområde, vilket bland annat innefattar utsläpp till luft och vatten, avledning av yt- och grundvatten, markvibrationer vid sprängning och industribuller. Möjlighet att årligen bryta upp till 37 miljoner ton (Mton) råmalm i Kiirunavaara inklusive Konsuln, en mindre intilliggande så kallad satellitmalmkropp. Möjlighet att årligen producera upp till 23 Mton järnmalmsprodukter, varav högst 18 Mton i form av pellets. Möjlighet att transportera och förädla upp till 5 Mton rågods från LKAB:s övriga gruvor i syfte att öka flexibiliteten i malmförsörjningen till förädlingsverken. Fortsatt deponering av erforderliga mängder gråberg och anrikningssand. 18 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

11 Risker byggs bort Therese Andersson-Junkka, Pia Tyrväinen, Elisabet Karlsson och Matilda Lindgren kommer alla arbeta i de nya anläggningar och ser fram emot en förbättrad arbetsmiljö. FOTO: DAVID HÖGNELID Kimit 60 bygger för framtiden KIRUNA. LKAB Kimits anläggning har byggts om för att möta framtiden. Den har fått en ny beredningsstation med kraftigt förbättrad arbetsmiljö för personalen. LKAB Kimits fabrik med tillhörande anläggningar i Kiruna har fått en rejäl upprustning. Orsaken till projektet var flaskhalsar som gjorde det omöjligt att vid framtida behov öka produktionen. De små tankarna från 1970-talet var heller inte förmögna att hantera stora mängder vätskor och produktionslinjerna, två till antalet, klarade 150 kilogram vardera per minut. Nu är linjerna tre till antalet. Att vi har kapaciteten och kompetensen inom LKAB gör att vi kan kontrollera kostnader likväl som säkerställa tillgänglighet när vi behöver produkterna. Det kan vi nu och det ger LKAB stärkt konkurrenskraft, säger Leif Boström, direktör för division specialprodukter, som närvarade och klippte bandet vid invigningen. Kimit 60 är ett projektnamn och står för ett ökat tillstånd om ton sprängmedel. LKAB Kimit tillverkar idag cirka ton sprängmedel och kapaciteten blir nu cirka ton. Vidare har det bland annat byggts ett helt nytt fabriksställverk och ny anläggning för beredning av oxidationslösning. Fler åtgärder har vidtagits för Anläggningen är rejält uppfräschad och har fått sig en snygg utsida i den LKAB-blå färgen med enhetlig skyltning. Portar och dörrar går i accentfärgen klarröd. FOTO: DAVID HÖGNELID en förbättrad miljö och säkerhet, däribland splitterfritt glas i anläggningarna. Automationsgraden blir högre med beredning via ett styrsystem. Det är kanon jämfört med tidigare. Ergonomin är förbättrad och vi behöver inte längre bära tunga säckar. Kul också med en utmaning i att lära sig en ny anläggning, säger Pia Tyrväinen, sprängämnesarbetare, och får medhåll av sin kollega: De gamla anläggningarna var från och 70-talen och slitna. Nu har vi en modern fabrik med mycket bättre arbetsmiljö, säger Therese Andersson-Junkka, som arbetat i LKAB Kimit sedan fyra år. FREDRIK BJÖRKENWALL KIMIT 60 Silo för färdig produkt: 60 ton. Brandvattencistern: 500 m3. Produktionslinjer: Utökat med en stycken. Mottagningstankar, beredning: 2x 50 m3. Mellanlagringstankar: m3. Råvarutankar: 6 tankar. MALMBERGET. Niklas Johansson är handbollsspelaren som kombinerade idrotten på hög nivå med studier i Umeå. Men en knäskada fick honom att sadla om och söka sig till LKAB Malmtrafik i där han började arbeta Sedan två år tillbaka är han produktionschef där. I våras fick Niklas Johansson LKAB:s arbetsmiljöpris för sitt arbete med att minska antalet olyckor på terminalområdet. Jag blev så klart glad och stolt. Det är viktigt för mig att poängtera att säkerhetsarbetet är ett lagarbete genom hela organisationen. Jag delar priset med all personal. Arbetsmiljön är allas ansvar i det dagliga arbetet, säger han. De vanligaste olyckorna på terminalområdet är som på de flesta andra arbetsplatser i LKAB; snubblingar, snedtramp eller handhavande av eget verktyg. Men tidigare var det också minst en allvarlig järnvägsolycka varje år, med stora materiella och ibland mänskliga skador som kunde ta tid att återställa. Sedan 2016 har ingen större järnvägshändelse skett på terminalen i. Vi har arbetat med att bygga bort olyckorna. Genom att kartlägga vilka platser som varit olycksdrabbade har vi också kunnat förbättra och förändra. Till exempel har en växel för dubbelkorsning ersatts av två enkelväxlar. En växel för dubbelkorsningsväxel leder till fyra spår och är svåra att hålla koll på, och de är känsliga för makadam och snö, säger Niklas Johansson. Jag vill vara en bra förebild i säkerhetsarbetet, säger Niklas Johansson, produktionschef, terminalen i. FOTO: MARITHA MOSSBERG Säkerhetskulturen ska förändras genom att förebygga olyckor och hitta grundorsakerna till olika risker genom att skapa bättre tekniska förutsättningar. Jag vill skapa delaktighet och ägandekänsla hos alla, det är viktigast för mig. Vi pratar mycket om säkerhet och är styrda av järnvägslagen. Det viktigaste i min ledarroll är att skapa rätt förutsättningar för min personal. Det är viktigt att lyssna, kommunicera och ge feedback, säger Niklas Johansson. MARITHA MOSSBERG 20 LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

12 Anders Lundgren, projektledare vid samhällsomvandlingsenheten. Stugbygge i Haparanda, Hur tränar du i sommar? Under passen fick deltagarna jobba med sin rörlighet och kroppsposition. MALMBERGET. Jag ville förbättra min löpning, och det har jag gjort. Dessutom är det roligt att träffa löparkompisar och få inspiration. Det säger Malin Jänkänpää, Hon arbetar till vardags som produktionschef på fastighetsservice och brand i. Att använda kroppens kraft, energi och position på ett mer effektivt sätt i löpningen har varit huvudtemat i löpskolan. Det är Ann-Helen Köhler, verksamhetsutvecklare på produktivitetsutveckling i Division Södra och även friidrottstränare i Gällivare SK, som har hållit i de Ola Eriksson, Specialist vid FoU Inte alls eller jag byter ingenjörsjobb till byggjobb.. tre träningstillfällena. LKAB Fritid i är uppdragsgivaren och Ann-Helen nappade direkt när frågan kom. I löpskolan tränas bland annat löpteknik, där kroppshållning och hur du sätter i foten fått stor uppmärksamhet. Att landa rätt på foten, korta steget och få upp knäna något gör ofta stor skillnad, säger Ann-Helen Köhler. Teknikträningen fortsatte med trapplöpning och rörlighetsövningar. Sista tillfället ägnades åt intervaller i olika former. Att våga springa lite fortare och vara explosiv ger goda resultat. Patricia Boeg-Jensen, forskningsingenjör. På sommaren passar jag på att vara utomhus och tar till vara på alla träningstillfällen. Att sätta i foten rätt ger ett bättre löpsteg. Ann-Helen Köhler, guide i löpteknikens grunder. Ta steget till lättare löpning Löpskolan är till för alla, van som ovan. Det är viktigt för mig att avdramatisera det här med att springa i grupp. Jag tror att vi har lyckats, för vi har skrattat massor när vi har träffats. Jag hoppas också att jag skickat med lite träningsidéer hem, så att deltagarna kan fortsätta förbättra sin löpning, säger Ann-Helen Köhler. LKAB Fritid tar gärna emot tips på aktiviteter! Hör av dig via vår sida på Arena TEXT: TINA BENSON FOTO: MARITHA MOSSBERG SOVRAT Bidra till Sovrat! Mejla: lkab-bladet@lkab.com Ring: Tack! Tack för all uppvaktning i samband med min 50-årsdag! Anna-Maria Lindblom Stort tack till alla som uppvaktade oss i samband med våra pensionsavgångar. Lasse Jatko och Mats Viklund, W6-gubbar Ett stort tack till alla som kom ihåg mig på min 50-årsdag. Sonja Salomonsson Tack för blommor, tal och present till alla nuvarande och före detta kolleger vid KK1, KK2 och KK3 efter mina 46 och ett halvt år vid LKAB. Ett särskilt tack till skiftlag 5 för present och festkväll med mat och dryck. Svante Patomella Tack för all uppvaktning vid min pensionering och 60-årsdag ingen nämnd ingen glömd. Birger Dettle. Ett stort tack till alla som uppvaktade mig i samband med min pensionering från skiparna. Ronny Thorneus Ett stort tack till alla som uppvaktade mig i samband med min pensionering. Inskolningen under april gick över förväntan, 1 maj blev jag pensionär på riktigt. Bengt Jonasson Ett stort tack för uppvaktningen i samband med min pensionering. Gunnar Lakso Tack för uppvaktningen med blommor och presenter vid min pensionering. Speciellt stort tack till lag fyra på lastningen i Kiruna! Ilpo Pieskä Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag! Rolf Oja Tack för uppvaktningen med blommor och presenter vid min pensionering. Speciellt stort tack till lag fyra på lastningen i Kiruna! Ilpo Pieskä Mauritz Magnusson, vik redaktör Johanna Fogman, redaktör (tj.ledig) För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Maritha Mossberg Tina Benson Det händer på LKAB: 1/7: Guidade bussturer för allmänheten under Kirunafestivalen 5/7: LKAB deltar som utställare på Industriområdet under Almedalsveckan i Visby 25/7: Fortsatt flytt av kulturbyggnader i 29/7: LKAB:s informationskontor i Svappavaara håller öppet under Svappavaaradagen 15/8: Delårsrapport för andra kvartalet 2017 publiceras 15-16/8: Framtidsdagar med Jan Moström och Grete Solvang Stoltz i Kiruna Det hände på LKAB: 14-15/6: Fortsatt flytt av kulturbyggnader i Kiruna 8/6: LKAB Fritid har familjedag på Gruvtrollets lekland i Kiruna 7-8/6: Leverantörsdagar i och Kiruna 2/6: Leveransrekord från Narviks hamn för maj månad 2/6: Förebyggande underhållsstopp inleds på KA3-KK4 i Kiruna Följ oss i sociala medier! LKAB finns på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Här publicerar vi senaste nytt om vår verksamhet och du kan enkelt ställa frågor och kommentera inläggen. Fredrik Björkenwall Erika Lindblad /6: LKAB Kimit inviger sprängmedelsfabrik i Kiruna 24/5: Första husflytten i Kiruna 24/5: LKAB Berg&Betong ingår som en del i Division Specialprodukter Lediga jobb: Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via Arena: Human Resources & Sustainability lediga jobb i LKAB. samt på vår web, Lediga jobb i LKAB just nu: Mekaniker, underhåll, Produktionschef till sovring-anrikning, Underhållstekniker, gruva, Svappavaara Underhållsingenjör, anrikningsverket, Industrimontör VVS, pelletsverken, Produktionschef underhåll, anrikningsverket, Maskinförare vägunderhåll, Mekaniker, maskiner under jord, Kajsa Lindmark Josefine Ejemalm Utkommer 1/9 nr4 Manusstopp! 22/8 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Bo Krogvig Formgivning: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt: Anders Lindberg (föräldraledig) LKAB-BLADET # LKAB-BLADET #

13 RÅMALM, TUSEN TON Period 1 januari - 31 maj LEVERANSER, TUSEN TON Period 1 januari - 31 maj KIRUNA MALMBERGET SVAPPAVAARA NARVIK LULEÅ TOTALT FÖRÄDLINGSVERK MALMBERGET, TUSEN TON Period 1 januari - 31 maj PELLETSVERK BUV PELLETSVERK MK ANRIKNINGSVERK ANR SBV (MHF) ,9% PRODUKTKVALITET LEVERANSER PERIOD 1 JANUARI - 31 MAJ KVALITETSMÅL 96% FÖRÄDLINGSVERK KIRUNA, TUSEN TON Period 1 januari - 31 maj PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK PELLETSVERK KK ANRIKNINGSVERK SPECIAL SVAPPAVAAARA, TUSEN TON PELLETSVERK SK ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN Antal olyckor med frånvaro. Period: Till och med 31 maj KOMMENTARER Vecka NORRA, TUSEN TON KOMMENTARER SÖDRA, TUSEN TON 1. Bergbrist, urspårning TG38, B15 reducerad kapacitet Högt tryck bärhjul Klin RÅMALM... -7,9 1 PELLETSVERK KK2... 8,1 PELLETSVERK KK3... 0,2 PELLETSVERK KK ,2 PELLETSVERK SK... -7,8 5 SPECIALPRODUKTER (KMR).. -2,8 1. Bergbrist pga seismik Hård vind 4. UH-stopp 5. UH-Stop 6. - RÅMALM ,7 FINES (MAF)... 4,0 SPECIALPRODUKTER (MAC.. -4,7 PELLETSVERK BUV ,7 PELLETSVERK MK ,0 HEMATITFINES (MHF)... -0,4 24 LKAB-BLADET #