Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19. Telefon +46 (0)

Transkript

1 Verksamhetsplan 2017 Fastställd av Framtagen av Datum 23 november 2016 Gäller 2017 Ärendenr BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0) Org. nr Postadress SE Visby E-post Webbplats

2 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Nulägesbeskrivning Mål och uppdrag Mål från övergripande nivå Koncernstyrkortet Statligt uppdrag Koppling mellan koncernövergripande mål och det statliga uppdraget Uppdrag från regionfullmäktige till respektive nämnd Koncernledningsgruppens prioriterade områden Nämndmål, indikatorer och uppdrag Nämndmål Prioriterade uppdrag från nämnderna Prioriterade utvecklingsområden Likvärdig och tillgänglig utbildning Arbetsmiljö Allas ansvar för skolans uppdrag Kompetensförsörjning Integration Strategier Prioriterade aktiviteter Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Medarbetare Uppföljning (19)

3 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Region Gotlands nya koncernstyrkort beslutades i Regionfullmäktige och gäller för perioden Med det nya koncernstyrkortet lämnas systemet där varje nämnd har ett eget styrkort kopplat till koncernstyrkortet. Respektive förvaltning upprättar en verksamhetsplan som är kopplat till styrkortet. Verksamhetsplanen är ett förvaltningsövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från regionfullmäktige via nämnd och förvaltning, vidare till avdelnings- och enhetsnivå, och knyter ihop regionfullmäktiges mål med verksamhetsplanering och budget. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för förvaltningen, samt nämndernas egna mål och prioriterade områden. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen ser för att nå målen samt strategier och aktiviteter kopplat till utvecklingsområdena. Med verksamhetsplanen som utgångspunkt gör sedan varje avdelning en arbetsplan och varje enhet en handlingsplan. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildas uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Figur 1 Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Verksamhetsplanen beskriver mål och uppdrag från flera nivåer. För att underlätta för läsaren att se vilket nivå den befinner sig på, har figurerna kopplat till de olika nivåerna har olika färger: Övergripande nivå Nämndnivå Förvaltningsnivå 3 (19)

4 2 Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens uppdrag är att erbjuda en god, likvärdig och hälsofrämjande lärmiljö med verksamheter av hög kvalitet som främjar alla barns, elevers, studerandes och deltagares positiva utveckling och lärande. Kort sagt: vi ska skapa förutsättningar för att alla ska få möjlighet att lyckas. Målsättningen är att elever och studerande ska fullfölja sin skolgång och studier, ge möjlighet till ett livslångt lärande för enskilda medborgare, ge en god grund för att aktivt kunna delta i samhällslivet, att höja utbildningsnivån på Gotland, att erbjuda utbildningar som matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov samt att arbeta för en hållbar kompetensförsörjning på Gotland. har cirka 2000 medarbetare som leds av utbildningsdirektören. Det politiska ansvaret för verksamheterna delas mellan barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Figur 2 Organisationsbild. Beskriver förvaltningen och proportionerna mellan verksamheterna 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag ansvarar för: förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, barn- och elevhälsa, kulturskola, Fenomenalen Science Center, Region Gotlands vuxenutbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå inklusive särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, folkhögskola, arbetsmarknadsinsatser, uppföljning av ungdomar upp till upp till 20 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg (kommunala aktivitetsansvaret), studie- och yrkesvägledning samt mottagandet och etableringen av nyanlända invandrare och kvotflyktingar. 4 (19)

5 2.2 Nulägesbeskrivning präglas av att vara en förvaltning i ett uppbyggnadsskede. Arbetet med att samla förvaltningen kräver tid och tydlig ledning och styrning. Erfarenheten från det gångna året är att det finns fortsatt behov av tydligare ansvarsfördelning i utvecklingsarbetet och prioritering mellan olika satsningar. Ledningsgrupper har bildats för varje avdelning, men är i fortsatt behov av utveckling. För de flesta av s verksamhetsområden har kostnaden 1 ökat mellan 2014 och 2015, med undantag av grundsärskolan, vuxenutbildningen, svenska för invandrare (SFI) och Gotlands Folkhögskola 2. Jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner 3 och riket har Gotland har i perioden en procentuellt högre kostnadsökning för de flesta verksamhetsområden förutom fritidshem och vuxenutbildning. Den faktiska kostnaden 2015 är högre än genomsnittet för jämförbara kommuner på alla områden förutom vuxenutbildningen, SFI och folkhögskolan. Skolinspektionens tillsyn som genomfördes våren 2015 har efter uppföljning avslutats och tidigare kritiserade områden inom verksamheterna anses vara avhjälpta. Det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen har utvecklats, men fortsatt behov finns av att utveckla medarbetarnas delaktighet i analysarbetet och att förbättra det kollegiala lärandet, övergångar och samverkan, anpassning av undervisningen och ett inkluderande arbetssätt. Inom flera sammanhang saknas ett samlat grepp eller gemensamma rutiner. Kunskapsresultaten 2016 för de kommunala grundskolorna och gymnasieskolan och vuxenutbildningen på Gotland är generellt i nivå med, eller bättre än, genomsnittet för riket tidigare år (siffror för 2016 är ej tillgängliga). Oroväckande är att andelen elever som nått kunskapskraven i nationella prov i svenska och matematik årskurs 3 har sjunkit betydligt jämfört med Övriga resultat för grundskolan är stabila. Både andel elever som uppnår examensbevis efter avslutat gymnasium och andelen elever som uppnått högskolebehörighet har sjunkit något. Däremot är det färre elever än tidigare som avbryter sina studier. Skillnader finns mellan könen, då flickor och kvinnor generellt har bättre resultat än pojkar och män. Skillnader finns även mellan enheter, medarbetarnas kunskap, medvetenhet och arbetssätt när det gäller genus. Stora variationer i resultaten finns även mellan enheter och områden, vilket bland annat beror på att särskilt landsbygdsskolorna har svårt att rekrytera och behålla lärare inom vissa ämnen. Detta medför att eleverna får olika förutsättningar och därmed att likvärdigheten brister över ön. Förutom lärare är även skolledare, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, förskolelärare, psykologer och kuratorer svårrekryterade grupper. Svårigheten med att rekrytera personal i kombination med regionens pressade ekonomiska läge oroar medarbetarna. Chefer och medarbetare upplever en ökad arbetsbelastning, där de bland 1 Med kostnad avser: Kostnad/inskrivet barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kostnad/elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Kostnad per heltidsstuderande på vuxenutbildning, kostnad/ invånare i svenska för invandrare och kostnad/ deltagarveckor på folkhögskolan. För alla områden avser kostnaden samtlig regi. 2 För Gotlands folkhögskola avser kostnadsjämförelsen Jämförbara kommuner är kommungruppen turism- och besöksnäringskommuner, samt likhetsutsökade kommuner från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. 5 (19)

6 annat anger att de inte hinner med att utföra sitt arbete inom arbetstiden. Det högsta sjuktalet i förvaltningen finns inom förskolans verksamhetsområde. Asylmottagandet har påverkat alla verksamheter. Integrationsenhetens uppdrag har vuxit och behöver förtydligas. Förskola och grundskola har löst uppdraget att ta emot ett stort antal nyanlända och asylsökande barn, med utgångspunkt i samverkan, samarbete och flexibla lösningar. Wisbygymnasiet har haft ett stort och snabbt inflöde av elever på språkintroduktionsprogrammet, vilket har varit påfrestande för organisationen. 3 Mål och uppdrag 3.1 Mål från övergripande nivå Förvaltningen förhåller sig till mål från olika nivåer i styrkedjan. Här beskrivs vilka övergripande mål förvaltningen har att förhålla sig till från regionövergripande nivå och den statliga styrningen, samt prioriterade områden från koncernledningsgruppen och prioriterade utvecklingsområden från nämnderna Koncernstyrkortet Figur 3 Region Gotlands koncernstyrkort Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 3 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för. 6 (19)

7 Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Alla elever fullföljer gymnasieskolan Utveckla Gotland som ekokommun Samhälle Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Hög andel gotlänningar i arbete eller studier God tillgång till vuxenutbildning Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten av god kvalitet Gotlands klimatavtryck ska minska Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Ett gott näringslivsklimat Ökad folkmängd (också ett visionsmål) Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön. Medarbetare Kvalitet Ekonomi Verksamhet Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditaeten ska vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar ska vårdas Direkt tillämpliga mål Indirekt tillämpliga mål Ej tillämpliga Figur 4 Tillämpliga mål från koncernstyrkortet Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent 7 (19)

8 3.1.2 Statligt uppdrag Det statliga uppdraget för skolväsendet regleras i skollagen (2010:800) och innebär kortfattat att skolan ska: främja alla barns och elevers personliga utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar arbeta för att fler studerande når de nationella målen ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt ett aktivt deltagande i samhällslivet utbildningen ska vara likvärdig - oavsett var i landet den bedrivs. Figur 5 Statlig uppdrag för skolväsendet Läroplanerna för respektive skolform utgör grunden för all pedagogisk planering. För den del av vuxenutbildningen som hör till skolväsendet gäller motsvarande uppdrag i tillämpliga delar. Det är i sammanhanget viktigt att framhäva att i skolans 4 grunduppdrag ingår på olika sätt lärande som omfattar många av målen i koncernstyrkortet. Folkhögskolans uppdrag utgår från förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977) och där anges bland annat att folkhögskolans verksamhet ska bidra till att: stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet Figur 6 Statlig uppdrag för folkhögskolan Koppling mellan koncernövergripande mål och det statliga uppdraget I kraft av att efterleva och lyckas med det statliga uppdraget för skolväsendet och folkbildningen bidrar s verksamheter per automatik till att nå flera av målen som rör social hållbarhet och ekologisk hållbarhet i det övergripande koncernstyrkortet. Utbildning påverkar både den fysiska och psykiska hälsan på flera sätt, och forskning visar att högre utbildningsnivå ger bättre hälsa 5. Genom att uppfylla de statliga kraven om en likvärdig och tillgänglig utbildning till alla bidrar därmed Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen till god folkhälsa på Gotland. Verksamheterna bidrar även till ökad folkmängd genom att göra Gotland attraktivt avseende kvalitet och tillgång på utbildning 4 I begreppet skola menar vi alla utbildningsformer från förskola till vuxenutbildning 5 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige 2016, 2016:7 8 (19)

9 och arbete, som är en viktig faktor för kvarboende och inflyttning. Aktivt och hållbart integrationsarbete bidrar också till ökad folkmängd, genom att nyanlända väljer att stanna kvar på Gotland. De koncernövergripande målen om att gotlänningar ska känna sig delaktiga och om ett rikt och tillgänglig kultur- och fritidsliv, bidrar verksamheterna till på genom det statliga uppdraget 6. Skolväsendet bidrar till att ge en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet och att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar. Folkhögskolan bidrar genom sitt uppdrag att bredda intresset för att öka delaktighet i kulturlivet och att stärka och utveckla demokratin. Förvaltningens verksamheter arbetar med miljöfrågor utifrån Region Gotlands miljöprogram, genom både läroplanernas portalparagrafer och kursplanerna. Miljöperspektivet i undervisningen bidrar till att målen i koncernstyrkortet som rör ekologisk hållbarhet nås genom att verksamheternas barn, elever, studerande och deltagare får grundläggande kunskap och insikt om miljöpåverkan och globala miljöfrågor, samt ett personligt förhållningssätt kring miljöfrågorna. Miljöarbete genomförs också på skolorna, i form av till exempel kompostering, skräpplockning, projekt för att minska matsvinn vid lunchservering med mera Uppdrag från regionfullmäktige till respektive nämnd Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden , utifrån följande strategier: Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och kommande serviceplan. Effektivitet kring och inom programstruktur på gymnasiet. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Effektivisera små skolors verksamhet. Fler ska nå gymnasieexamen Figur 7 Strategier för kostnadsminskning Även kulturskolan och Fenomenalen bidrar till att uppnå de nämnda målen 9 (19)

10 3.1.5 Koncernledningsgruppens prioriterade områden Koncernledningsgruppen leds av regiondirektören. Koncernledningsgruppen består av förvaltningarnas respektive förvaltningschef, samt HR-direktör, kommunikationsdirektör och ekonomidirektör. Koncernledningsgruppens uppgift är att få hela organisationen att arbeta för regionfullmäktiges antagna vision och övergripande mål. Koncernledningsgruppen har en egen verksamhetsplan. Utifrån signaler som koncernledningsgruppen har fångat upp från verksamheterna, har gruppen i sin verksamhetsplan valt att prioritera områdena digitalisering, service, kompetensförsörjning och styrning. Digitalisering Verksamhetsutveckling e-tjänster Service Service, bemötande och tillgänglighet Förtroendefrågan varumärke företagsklimat Kompetensförsörjning Ledarskap Lönebildning Organisationskultur/stolthet Sjuktal Styrning Ekonomistyrning Koncernstyrning Samspel med politiken Figur 8 KLG prioriterade områden 3.2 Nämndmål, indikatorer och uppdrag Utöver mål och uppdrag från övergripande nivå har barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden satt egna mål, som löpande följs upp genom en rad indikatorer. Nämnderna har även beslutat om prioriterade uppdrag som förvaltningen skall genomföra under året Nämndmål Kunskapslyft för barn, unga, vuxna En god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Figur 9 Nämndernas mål Kunskapslyft i arbetslivet Att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Utbildning, lärande, ung företagsamhet, entreprenöriellt lärande och arbetsmarknadsinsatser leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. Lyckad integration Utbildning, arbetsmarknads- och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls- och arbetslivet, där mångfald ses som en tillgång. 10 (19)

11 3.2.2 Prioriterade uppdrag från nämnderna Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har beslutat om nedanstående prioriterade uppdrag som förvaltningen skall genomföra under Flera av de prioriterade uppdragen finns även med i prioriterade utvecklingsområden, strategier och aktiviteter, som har tagits fram av förvaltningen. Stärka styrkedjan och det systematiska kvalitetsarbetet o Utveckla det kollegiala lärandet o SKLs PRIO (Planering Resultat Initiativ Organisation) i grundskolan och gymnasieskolan. Utvecklingen av inkluderande lärmiljöer utifrån barns och elevers olikheter. o Tidiga och förebyggande insatser o Säkra övergångar och samverkan mellan skolformer. Digitalisering som del i att utveckla lärandet. Satsning på matematikämnet och språkutvecklande arbetssätt Värdegrundsarbete o Demokratistärkande och integrationsskapande aktiviteter o Genus och jämställdhet o Sex- och samlevnad o Arbeta för minskad psykisk ohälsa Sänka sjuktalen bland medarbetarna Tydliggöra kopplingen mellan gymnasiet och vuxenutbildningen och kompetensbehov i arbetsmarknaden o Få fler sökande till, samt utveckla, yrkesprogrammen och naturoch teknikprogrammen o Samverka med branschen o Fånga upp näringslivets behov och inventera våra möjligheter till att bidra till att behoven möts Insatser för nyanlända o Extra insatser för att nå gymnasieexamen för att få ta del i arbetsliv och samhällslivet o Säkerställa att obligatorisk kartläggning genomförs och dokumenteras o Jobba för att utlandsfödda barn kommer i förskola Miljöprogrammet, med fokus på vattenförsörjning Figur 10 Prioriterade uppdrag från nämnderna 11 (19)

12 4 Prioriterade utvecklingsområden De prioriterade utvecklingsområdena är områden som förvaltningen behöver utveckla eller bevara i syfte att öka måluppfyllelsen avseende de direkt tillämpliga målen från koncernstyrkortet och nämndens egna mål. Områdena har valts ut på bakgrund av nuläget och ur ett omvärldsperspektiv, och bedöms vara viktiga för organisationen i sin helhet. 4.1 Likvärdig och tillgänglig utbildning Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning, men i nuläget brister likvärdigheten på Gotland. Rekryteringssvårigheter för vissa skolor och yrkesgrupper medför att elever får olika förutsättningar. Även ökningen av elever med behov av särskilt stöd och/eller anpassning i skolan och mottagandet av asylsökande och nyanlända elever bidrar till behov av ett ökat fokus på tillgänglig utbildning och lärmiljö för alla Gotlands elever. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan God kvalitet i skolan God tillgänglighet i Region Gotland Lyckad integration Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Figur 11 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 4.2 Arbetsmiljö Ökande sjuktal och många medarbetares och chefers upplevelse av hög arbetsbelastning, samt fortsatt behov av att arbeta för att utveckla det kollegiala lärandet och gemensamma rutiner är alla tydliga indikationer på att arbetsmiljön för förvaltningens medarbetare behöver utvecklas och förbättras. Medarbetare har förutsättningar att bidra i verksamhetsutveckling Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Figur 12 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.3 Allas ansvar för skolans uppdrag Det finns ett behov av att tydliggöra och sätta fokus på alla medarbetares gemensamma ansvar för skolans kärnuppdrag i alla nivåer. Tilliten och förtroendet behöver öka till att varje funktion och roll bidrar på bästa sätt för att barn, elever och deltagare ska lyckas i våra verksamheter. Samverkan, delaktighet och analysarbete är därför viktigt att utveckla vidare. Att medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag ingår även som ett eget mål i koncernstyrkortet Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckli ng Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag God kvalitet i skolan Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Kunskapslyft i arbetslivet Lyckad integration Figur 13 Utvecklingsområdets koppling till övergripande mål och nämndmål 12 (19)

13 4.4 Kompetensförsörjning Behoven av kompetens i verksamheten förändras och konkurrensen om arbetskraften ökar, både nationellt och lokalt. Det innebär att förvaltningen måste satsa aktivt och brett på kompetensförsörjningens alla delar; attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla. Rekryteringssvårigheter medför att likvärdigheten i utbildningen brister, och även att arbetsmiljön påverkas. Kompetensförsörjning är därför ett viktigt utvecklingsområde. Arbete med förvaltningens kompetensförsörjningsplan pågår och antas vara klart vid årsskiftet 2016/2017. Ett jämlikt och jämställd Gotland Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa God tillgång till vuxenutbildning God kvalitet i skolan God tillgänglighet till Region Gotland Figur 14 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål 4.5 Integration Alla förvaltningens verksamheter har påverkats av att Gotland på kort tid har tagit emot många asylsökande. Asylsökande och nyanlända elever har tagits emot i våra förskolor, grundskolor och gymnasieskola med varierande resultat. Skillnader i språk och kultur och bristande organisatorisk och fysisk flexibilitet medför utmaningar för verksamheterna. Att utveckla och säkerställa en hållbar integration är därför ett viktigt utvecklingsområde. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Lyckad integration Figur 15 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 5 Strategier Förvaltningen kommer att jobba med följande strategier för att lyckas med de prioriterade utvecklingsområdena. Strategierna ingick som prioriterade utvecklingsområden i verksamhetsplanen för Tydlig styrning och ledning på alla nivåer Hållbart ledarskap Hållbart medarbetarskap En samlad, hållbar och inkluderande förvaltning Effektiv resursanvändning 13 (19)

14 6 Prioriterade aktiviteter Kommer att arbetas vidare med i förvaltningsledningsgrupp. Strategi Aktivitet Ansvarig Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i hela förvaltningen Öka kostnadseffektiviteten i processer och strukturer Tydlig styrning och ledning på alla nivåer Skapa förutsättningar och arenor för samt en kultur som bidrar till kollegialt lärande Fokusera på tidiga och förebyggande insatser. Utreda förutsättningarna för ledarnas administrativa stöd, som beslutsunderlag för en eventuell omfördelning av resurser beroende av varierande behov Stärka och stödja det pedagogiska ledarskapet på alla nivåer Hållbart ledarskap Chefsutveckling (coachande ledarskap) och på alla nivåer Utveckla ledningsgrupperna Upprätta medarbetarkontrakt Upprätta arbetsplaner för året Hållbart medarbetarskap Utveckla arenor för dialog och samverkan genom att samverkansavtalets intentioner förstärks på alla nivåer: medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansgrupper Kompetenshöjande insatser kring kärnuppdraget för att öka likvärdigheten och måluppfyllelsen (t.ex. genom Skolverket och SPSM) Kompetensförsörjningsplan Vidareutveckla arenor för dialog, lärande och informationsöverföring mellan avdelningar, enheter/skolor/förskolor samt medarbetare som bygger en trygg kultur En samlad, hållbar och inkluderande förvaltning Effektiv resursanvändnin g Utveckla och kommunicera våra interna rutiner som ska underlätta vårt arbete Planera för en långsiktigt hållbar utbildningsorganisation med beredskap för förändringar Samverka för ökad inkludering och psykisk hälsa både internt och externt Fortsatt skolutveckling med digitalisering och moderna verktyg Att skapa långsiktigt hållbara skolstrukturer Att skapa inre effektivitet Samverka över förvaltningsgränserna Öka den externa finansieringen Utveckla resursfördelningssystemet Tabell 1 s prioriterade aktiviteter under (19)

15 7 Ekonomi bidrar till att Region Gotland når sina ekonomiska mål genom att förvaltningens kostnadsutveckling ska vara lägre än kostnadsutvecklingen för jämförbara kommuner, att respektive nämnd har en buffert vid årets början, och att ha ett positivt resultat vid alla enheter, avdelningar och förvaltningen som helhet. 7.1 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhet Skolform Budget 2016 tkr Budget 2017 tkr Förändring Nämnd Kostnader Summa Science center, Fenomenalen Intäkter Kostnader Summa Kulturskolan Intäkter Kostnader Summa Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Summa Förskola Intäkter Kostnader Summa Pedagogisk omsorg Intäkter Kostnader Summa Fritidshem Intäkter Kostnader Summa Förskoleklass Kostnader Summa Grundskola inkl grundsärskola Intäkter Kostnader Gymnasiesärskola Intäkter Kostnader Summa Särskild utbildning för vuxna Kostnader Summa Tabell 2: Verksamhetens samlade intäkter och kostnader, barn- och utbildningsnämnden 15 (19)

16 BUN Budget 2017 Nettoinvesteringar Tabell 3: Investeringsram, barn- och utbildningsnämnden 7.2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Verksamhet Skolform Budget 2016 tkr 11 Nämnd Budget 2017 tkr Kostnader Summa Förändring Gymnasieutbildning Intäkter Kostnader Summa Folkhögskola Intäkter Kostnader Summa Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Summa Integration Intäkter Kostnader Summa Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Summa Nettoram Intäkter avser prognos om externa intäkter, interna ersättningar är ej medräknade Tabell 4: Verksamhetens samlade intäkter och kostnader, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden GVN Budget 2017 Nettoinvesteringar Tabell 5: Investeringsram, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 16 (19)

17 8 Medarbetare Personal 2015 (BUF+GVF) 2016 (UAF) Antal anställda varav - kvinnor män tidsbegränsat anställda * Vik med egen tv-anst räknas bara som tv anst i ovanstående Tabell 6 Medarbetare 9 Uppföljning Förvaltningen följer upp om vi är på rätt väg genom att en rad olika resultatindikatorer följs upp och redovisas för nämnd. Se bilaga 1 för översikt över vilka resultatindikatorer som följs upp. Resultatindikatorerna levereras även två gånger om året, i början på höstterminen och en gång under vårterminen, till förskolechefer, rektorer och chef för vuxenutbildningen. Med detta som underlag skall de, i samarbete med sina medarbetare, ta fram analys- och åtgärdsrapport 1 på våren och analys- och åtgärdsrapport 2 på hösten. Resultat, underlag, snabbanalys Analys- och åtgärdsrapporterna levereras till kvalitets- och utvecklingsavdelningen, som ger återkoppling på inlämnad rapport. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen kallar därefter till uppföljningsmöten. Med utgångspunkt i enheternas analyser samt uppföljningsmötena, utarbetar kvalitets- och utvecklingsavdelningen analysrapport 1 på hösten och analysrapport 2 på våren. Analysrapport 1 fokuserar på resultat och måluppfyllelse och analysrapport 2 på resultat av elevenkäterna och värdegrund. Rapporterna innehåller en sammanfattande analys av resultaten på förvaltningsnivå och beskriver verksamheternas utveckling gentemot de nationella målen och målen uppsatta i verksamhetsplanen. Analysrapporterna redovisas för respektive nämnd. I slutet av vårterminen levererar enheterna en statusrapport baserad på de planerade åtgärderna i analys- och åtgärdsrapport 1 och 2. Analys- och åtgärdsrapport Analysrapport Uppföljningsmöte Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Genomförande Genomförande Figur 16 Systematiskt kvalitetsarbete i Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Enhet 17 (19)

18 BILAGA 1 Indikatorer som löpande följs upp redovisas för nämnd Indikatorer för målbilden kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förskola Föräldrars nöjdhet med förskola Språkutveckling, språklig medvetenhet Grundskola Arbete med bedömningsstöd i åk 1 i svenska pch matematik Elevers syn på skola och undervisning, enkäter år 3, 5 och 8. Andel elever i åk 3 som nått godkänt på nationella prov i svenska och matematik. Andel elever i åk 6 som når godkänt på nationella prov i svenska, engelska och matematik Andel elever i åk 9 behöriga till yrkesprogram. Fritidshem Föräldrars nöjdhet med fritidshem Elevers utveckling enligt läroplanen Grund- och gymnasiesärskola Elevers syn på skolan och undervisning Föräldrars nöjdhet med skolan Elevernas utveckling enligt läroplanen Gymnasiet Elevers syn på skola och undervisning Andel elever med examensbevis från gymnasieskolan inom fyra år. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år Programval till år 1 - andel som får sitt förstaval Andel elever med examensbevis efter avslutat gymnasieutbildning Genomsnittligt betygspoäng för elever med examensbevis Andel elever med högskolebehörighet efter avslutat yrkesgymnasium Uppföljning av introduktionsprogrammen. Andel elever som går vidare till arbete eller studier Vuxenutbildning Studerandes syn på skola och undervisning enkät, nöjd elevindex Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg godkänd eller högre i Ma1, Eng 5, Sv 1 Andel studerande som uppnår målen för svenska för invandrare (Sfi) resultat nationella slutprov. Gotlands folkhögskola Deltagares upplevelse av folkhögskolan utifrån statens syften Nöjd deltagarindex 18 (19)

19 Indikatorer för målbilden kunskapslyft i arbetslivet Arbetsmarknadsenheten Andel studerande som påbörjat högskolestudier inom tre år Andel studerande som är etablerade på arbetsmarknaden inom två år Antal ungdomar år inom aktivitetsansvar (utanför arbete och studier) Andel invånare år som varken arbetar eller studerar Gotlands folkhögskola Antal deltagare i studiemotiverande folkhögskolekurs Indikatorer för målbilden lyckad integration Förskola Antal barn med födda utomlands som skrivs in i förskolan Grundskola Andel elever födda utomlands som uppnår gymnasiebehörighet Gymnasieskola Andel elever födda utomlands med gymnasieexamen Andel elever födda utomlands som går på språkintroduktionsprogrammet som når gymnasiebehörighet Integrationsenheten Antal nyanlända vi skriver in i den gotländska förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen samt folkhögskolan under 2017 Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år som varken förvärvsarbetar eller studerar Gotlands folkhögskola Andelen deltagare födda utomlands. Andel studeranden i SFI som når målen för svenska för invandrare (Sfi) i respektive nivå. Antalet deltagare i Etableringsutbildning 19 (19)