Verksamhetsplan 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen
|
|
- Fredrik Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PLAN Verksamhetsplan 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Fastställd av BUN/GVN Framtagen av utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr BUN 2018/13 GVN 2018/217 Version 1.0 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats
2 Verksamhetsplan 2019 Innehåll 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Nulägesbeskrivning Samhälle Kvalitet Medarbetare Ekonomi Uppdrag Statliga uppdrag Kommunalt uppdrag Särskilt uppdrag från regionfullmäktige Koncernledningens gemensamma prioriteringar Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Medarbetare Mål Mål från koncernstyrkort Mål från övergripande program Nämndmål Prioriterade utvecklingsområden Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Värdegrundsarbete Likvärdig och tillgänglig utbildning Arbetsmiljö och kompetensförsörjning (förvaltning) Allas ansvar för skolans uppdrag Gotlands kompetensförsörjning (Gotland) Integration och etablering Prioriterade aktiviteter Uppföljning Delår Analysrapport VÅR Bilagor...28 Bilaga 1. Indikatorer (28)
3 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsplanen är det verktyg där den inriktning och de övergripande mål som regionfullmäktige antagit konkretiseras. I verksamhetsplanen beskrivs även hur nämnden och förvaltningen ska arbeta för att uppnå resultat i den del av nämndens uppdrag som inte är målsatt i koncernstyrkortet. Syftet med verksamhetsplanen är att visa på den röda tråden från regionfullmäktige till nämnder, förvaltningar, avdelningar, enheter och medarbetare så att den inriktning och de prioriterade mål som regionfullmäktige beslutat om får genomslag och att Region Gotland rör sig i den riktning som är önskvärd. Verksamhetsplanen utgår från det systematiska kvalitetsarbetet i förvaltningen och fastställs av nämnd. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tilllämpliga för förvaltningen samt nämndens egna mål. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden förvaltningen har och vilka aktiviteter som kopplats till dessa i syfte att nå målen. I verksamhetsplanen synliggörs även olika statliga uppdrag som styr direkt mot verksamheten, till exempel genom skollagen. Det finns en ambition i verksamhetsplanen att den direkta styrningen från staten respektive via kommunen (regionen) inte ska uppfattas motstridiga, utan komplettera varandra Med verksamhetsplanen som utgångspunkt gör varje avdelning en aktivitetsplan Aktivitetsplan avdelning och varje enhet en aktivitetsplan Aktivitetsplan enhet. För alla medarbetare ska det upprättas nya medarbetarkontrakt som knyter ihop den enskildes uppdrag med det förvaltningsövergripande uppdraget. Figur 1: Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt Verksamhetsplanen beskriver mål och uppdrag från flera nivåer. För att underlätta för läsaren att se vilken nivå den befinner sig på, har figurerna kopplats till de olika nivåerna med olika färger: Övergripande nivå Nämndnivå Förvaltningsnivå 3 (28)
4 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens (UAF) uppdrag är att erbjuda en god, likvärdig och hälsofrämjande lärmiljö med verksamheter av hög kvalitet som främjar alla barns, elevers, studerandes och deltagares positiva utveckling och lärande. Kort sagt: vi ska skapa förutsättningar för att alla ska få möjlighet att lyckas. Målsättningen är att elever och studerande ska fullfölja sin skolgång och studier, ge möjlighet till ett livslångt lärande för enskilda medborgare, ge en god grund för att aktivt kunna delta i samhällslivet, att höja utbildningsnivån på Gotland, att erbjuda utbildningar som matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov samt att arbeta för en hållbar kompetensförsörjning på Gotland. UAF har cirka 2000 medarbetare och som leds av utbildningsdirektören. Det politiska ansvaret för verksamheterna delas mellan barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Figur 2: Organisationsbild. Beskriver förvaltningen och proportionerna mellan verksamheterna UAF ansvarar för: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, barn- och elevhälsa, kulturskola, ungdomsgårdar, Fenomenalen Science Center, Region Gotlands vuxenutbildningar på grund-, gymnasial och eftergymnasial nivå inklusive särskild utbildning för vuxna, undervisning i svenska för invandrare, folkhögskola, arbetsmarknadsinsatser, uppföljning av ungdomar upp till 20 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg (kommunala aktivitetsansvaret), studie- och yrkesvägledning samt mottagandet och etableringen av nyanlända personer som invandrat och kvotflyktingar. 4 (28)
5 2.2 Nulägesbeskrivning I förvaltningens höstanalys som redovisas i delår 2 ser vi att förvaltningen är på god väg i utvecklingsarbetet. De prioriterade utvecklingsområdena 1 som identifierades i föregående verksamhetsplan är fortfarande aktuella då de förutsätter ett långsiktigt arbete och det är därmed angeläget att hålla fortsatt fokus på dessa Samhälle Ett prioriterat mål från de båda nämnderna är att skapa en god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar, skolformer och övriga verksamheter i förvaltningen. Undervisning inom sexualitet, identitet och relationer behöver vidgas. Till detta hör ett normkritiskt förhållningssätt och respekt för människors lika värde. Den psykiska ohälsan bland befolkningen är ett ökande orosmoln. I våra verksamheter gäller det både medarbetare samt barn och unga, särskilt flickor och kvinnor. En regional handlingsplan för förebyggande arbete mot självmord finns upprättad, samt en förvaltningsöverskridande strategi för ökad psykisk hälsa. Gotland har i snitt en högre andel barn och unga som diagnosticeras med neuropsykiatriska funktionsvariationer i jämförelse med riket. Kompetens att anpassa verksamheterna till barns och elevers olikheter är därför särskilt viktigt på Gotland. För att stödja det arbetet har ett långsiktigt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten inletts i förskola, grundskola och gymnasiet med målet att öka tillgängligheten i våra verksamheter. En utmaning att arbeta vidare med är att öka likvärdigheten i våra skolor 2. I resultatuppföljningar inom bland annat kunskapsresultat, värdegrundsfrågor och jämställdhetsfrågor utmärker sig skillnader både inom och mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. Skolan behöver bland annat arbeta vidare med sitt kompensatoriska uppdrag. En förebyggande och främjande elevhälsa är betydelsefull för att vi ska lyckas. Dessutom är det viktigt med en väl fungerande samverkan mellan professioner både inom och utanför skolans verksamhet. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Samarbetet med vårdnadshavare bör utvecklas så framtida möjligheter tydligare kan påvisas. Attityden till skola och studier behöver bli mer positiv och föräldrarnas inverkan är därför viktig, inte minst ur ett kompetensförsörjningsperspektiv för Gotland. Tidiga och riktade insatser samt flexibel och behovsstyrd resursanvändning är några stödjande åtgärder för att öka likvärdigheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig rättvisefråga. Regeringen beslutade i oktober 2017 om en digitaliseringsstrategi för skolväsendet som inneburit reviderade läroplaner med krav på att skolan ska ge varje barn och elev en adekvat digital kompetens. Skolan har en central roll att ge möjlighet att utveckla förmågan att använda och skapa med digital teknik och förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Inom UAF pågår ett intensivt arbete med digitalisering. Utveckling med hjälp av digitalisering sker dels inom det pedagogiska uppdraget men även inom olika centrala funktioner i syfte att öka kvaliteten samt skapa mer effektiva processer. 1 Se punkt 4 Prioriterade utvecklingsområden 2 I begreppet skola menar vi förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. 5 (28)
6 Trots att arbetslösheten är förhållandevis låg på Gotland så finns det personer som står långt från arbetsmarknaden. Samtidigt saknar Gotlands företag och arbetsgivare i hög utsträckning den kompetens de behöver i sina verksamheter. Olika arbetsmarknadsinsatser som tillexempel vuxenutbildningar är därför viktiga komponenter i detta. Till det kommer att flera yrkesgrupper inom vår förvaltning är bristyrken i hela landet och arbetet med att attrahera till dessa yrkesval och flytt till Gotland är fortsatt viktigt. Ett projekt inom Hållbara Gotland kopplat till statliga ersättningsmedel 3 pågår med namnet Kompetenta Gotland och beräknas pågå till Projektet är en av förvaltningens prioriterade aktiviteter och har som långsiktigt mål att öka studiemotivationen för gotländska elever, öka kunskapen om olika yrken och utbildningar samt ombesörja kompetensförsörjningen på Gotland. Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Mottagandet av våra nyanlända på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerat. För att mottagandet ska bli ett långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Ett samlat mottagande i den så kallade Lotsen 5 som bildades under 2017 i form av ett pilotprojekt permanentas från och med 1 januari Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har ett flertal områden identifierats. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Särskilt behöver nyanlända kvinnors situation uppmärksammas och där spelar förskolan en stor roll. Med fler barn till nyanlända i förskolan ökar kvinnornas möjlighet att välja studier och arbete samt barnens fortsatta möjligheter att lyckas i skolan. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och UAF har utvecklats och Vuxkomp 6 är ett av resultaten. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Att skapa sådana mötesplatser är en del av UAF:s uppdrag från regionstyrelsen. Några områden som redan i föregående verksamhetsplan identifierades, men där vi ser att arbetet framåt ytterligare behöver förstärkas är inom kompetensförsörjning, arbetsmarknadsåtgärder, integration och digitalisering. Behovet av att anpassa utbudet för framtida behov blir mer och mer tydligt. Dels beror detta på de stigande barn- och elevtalen i verksamheterna som främst beror på en ökande inflyttning till Gotland. Dels beror detta på att Visby växer i snabb takt, vilket innebär att det börjar bli ont om plats i både förskolor och skolor i Visby och dess närområden. Region Gotland beslutade under 2018 om en strategi för serviceutbudet som ska ger vägledning för hur servicenivån ska vara i de olika delarna av ön, vilken kommer vara ett viktigt underlag för planeringen framåt inom förvaltningen Kvalitet Det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen blir allt bättre och har nu en inarbetad struktur med uppföljning i dialogform för alla skolledare. Fortsättningsvis finns ett behov av att öka delaktigheten i analysarbetet tillsammans med medarbetarna. Det kollegiala lärandet och att skapa en tillgänglig utbildning och verksamhet är även framåt viktiga utvecklingsområden. 3 Statliga ersättningsmedel för minskad kalkbrytning, sk Peter Larsson-pengarna 4 Se 5. Prioriterade aktiviteter 5 Lotsens är en mottagningsfunktion för nyanlända med annat modersmål än svenska. Syftet med verksamheten är att ge alla nyanlända ett likvärdigt mottagande och att kunna stötta mottagande skolor i sitt arbete med att planera och individanpassa undervisningen. 6 Vuxkomp är ett samarbete mellan Region Gotland och Arbetsförmedlingen där syftet är att stärka, motivera och vägleda människor till arbete och studier. 6 (28)
7 Resultatet av kartläggningen inom språklig medvetenhet som genomförs i förskoleklass förbättrades under perioden Däremot har resultaten för perioden därefter, med några få undantag, sjunkit något. Skillnader i resultaten finns mellan enheter och mellan pojkar och flickor. Resultaten för nationella prov i årskurs 3 inom matematik och svenska visar på en oroande utveckling. Resultaten har sjunkit för Gotland som helhet och visar även på stora variationer mellan skolor och mellan könen. Glädjande är dock att resultaten återhämtar sig med stigande ålder. I årskurs 6 visar de preliminära resultaten från nationella prov i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk att eleverna har ökat sin måluppfyllelse i jämförelse med tidigare år och ligger över nivåerna för riket samt liknande kommuner år Resultaten visar även att andelen behöriga till gymnasiet har ökat sedan Även här finns det skillnader mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. För Gotlands kommunala skolor når 81,9 procent av eleverna gymnasiebehörighet. Detta resultat är dock för första gången på länge lägre än rikets som denna gång visar ett trendbrott och har höjts med två procentenheter till 82,70% enligt Skolverkets statistik. Sammantaget för Wisbygymnasiet kan vi konstatera att resultaten är goda och ligger högre totalt sett de senaste åren jämfört med riket. Resultaten för högskolebehörighet har samma snittvärde som föregående året, dock kan vi konstatera att de högskoleförberedande programmen har ökat sina resultat medan yrkesprogrammen har minskat i samma utsträckning Medarbetare Svårigheten med att rekrytera personal i kombination med regionens pressade ekonomiska läge har länge oroat chefer och medarbetare. Vissa yrkesgrupper är mer svårrekryterade och bland dem återfinner vi till exempel förskollärare, lärare i fritidshem, lärare i moderna språk, matematik, och naturvetenskapliga ämnen samt yrkeslärare. Även studie- och yrkesvägledare och flera av barn- och elevhälsans yrkesgrupper tillhör kategorin bristyrken. Under 2018 har ett fortsatt samarbete skett med Uppsala Universitet/Campus Gotland. Bland annat har en utbildning startats under hösten motsvarande 7,5 högskolepoäng, för lärare som kan ta uppdrag som handledare för VFU 7 -studenter. Utbildningen riktar sig till lärare i förskolan, grundskolan och gymnasiet. UAF och Campus Gotland har också samarbetat gällande annonsering och andra riktade insatser för att rekrytera studenter till lärarutbildningarna. Förvaltningen har även deltagit i andra karriärmässor och i olika annonseringskampanjer för att nå potentiella medarbetare både på Gotland och på fastlandet, men också i Finland, varifrån två lärare rekryterades inför HT 18. I medarbetarenkäten 2017 presenterades resultat för 195 arbetsplatser/enheter inom hela UAF. Många chefer med flera enheter valde att samordna resultatet i samma handlingsplan. Totalt registrerades 120 handlingsplaner i verktyget för medarbetarenkäten. Aktiviteterna kan sammanföras under följande teman: Samarbete, 174 aktiviteter, kommunikation/tydlighet, 35 aktiviteter, arbetsmängd, 31 aktiviteter, ledarskap, 37 aktiviteter, feedback, 27 aktiviteter, effektivitet/kvalitet, 8 aktiviteter, energi, 3 aktiviteter, samt inom området personlig utveckling, 2 aktiviteter. Innehållet i aktiviteterna skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. 7 VFU är verksamhetsförlagt utbildning som ingår i lärarutbildningen, s.k. praktik. 7 (28)
8 Under hösten 2018 görs en uppföljning av medarbetarundersökningen. Arbetsmiljö kommer även fortsättningsvis att vara ett prioriterat utvecklingsområde i denna verksamhetsplan och insatser kring detta fortsätter Ekonomi För de flesta av UAFs verksamheter har kostnaden 8 ökat mellan 2016 och 2017, med undantag för förskoleklass och vuxenutbildning där kostnaderna har minskat mellan åren. Gotland har 2017 högre kostnader för de flesta verksamheter jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner 9 och riket, med undantag av gymnasiet, vuxenutbildningen, SFI och Gotlands Folkhögskola 10 som har lägre kostnad. För hela perioden har däremot Gotlands kostnader per elev ökat mindre eller minskat mer procentuellt jämfört med genomsnittet för jämförbara kommuner och riket. Region Gotland har högre kostnader per invånare, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Sammanlagt har den egna kommunen en överkostnad per invånare för år 2017 på 168,7 miljoner kronor, att jämföras med 212 miljoner kronor 2016 och 238 miljoner kronor för Under åren har överkostnaden minskat med 69,3 miljoner kronor. Nedan tabell visar den procentuella avvikelsen av referenskostnaden 11 över tid. 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Avvikelse referenskostnad Förskola 28,5% 21,7% 19,8% Fritidshem 39,7% 29,4% 23,4% Grundskola 19,4% 17,7% 12,5% Gymnasieskola 16,3% 16,8% 10,4% 8 Med kostnad avser: Kostnad/inskrivet barn i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kostnad/elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola. Kostnad per heltidsstuderande på vuxenutbildning, kostnad/ invånare i svenska för invandrare och kostnad/ deltagarveckor på folkhögskolan. För alla områden avser kostnaden samtlig regi. 9 Jämförbara kommuner är kommungruppen turism- och besöksnäringskommuner, samt likhetsutsökta kommuner från kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Från 1 jan 2017 tillhör Gotland en ny kommungrupp, mindre stad/tätort. 10 För Gotlands folkhögskola avser kostnadsjämförelsen Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden det vill säga den kostnad som kommunen skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. 8 (28)
9 2.3 Uppdrag Statliga uppdrag Det statliga uppdraget för skolväsendet regleras i skollagen (2010:800) 12 och innebär kortfattat att skolan ska: främja alla barns och elevers personliga utveckling och lärande samt främja en livslång lust att lära förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar arbeta för att fler studerande når de nationella målen ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt ett aktivt deltagande i samhällslivet ta hänsyn till barns och elevers olika behov och uppväga skillnader i barn och elevers förutsättningar även förhålla sig till diskrimineringslagen (2008:567) och motverka kränkande behandling samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder utbildningen ska vara likvärdig - oavsett var i landet den bedrivs. Figur 3: Statlig uppdrag för skolväsendet Läroplanerna för respektive skolform utgör grunden för all pedagogisk planering och utgår från skollagen. För den del av vuxenutbildningen som hör till skolväsendet gäller motsvarande uppdrag i tillämpliga delar. Det är i sammanhanget viktigt att framhäva att i skolans grunduppdrag enligt Skollagen (2010:800) ingår på olika sätt undervisning och lärande som omfattar många av målen i koncernstyrkortet. 12 Skollagen omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (inkl. svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna. Skollagen beskriver även det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar. 9 (28)
10 Skollagen (2010:800) reglerar även följande uppdrag: Barn- och elevhälsan ska: stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande erbjuda elever hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller samt mellan hälsobesöken erbjuda eleverna syn- och hörselundersökningar samt andra begränsade hälsokontroller Studie- och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen och tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet Kommunens aktivitetsansvar innebär att hemkommunen löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder och dokumentera insatser och föra register över ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret Figur 4: Uppdrag enligt skollag Folkhögskolans uppdrag utgår bland annat från förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen och där anges bland annat att folkhögskolans verksamhet ska bidra till att: stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för en ökande mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet Figur 5: Statlig styrning av folkhögskolan Folkhögskolans uppdrag synliggörs även genom de tre nämndmål som presenteras i avsnitt 3.3. Utöver de tre nämndmålen har Folkhögskolan ett fjärde mål att arbeta mot Kunskapslyft i kulturlivet Se GVN 2016/194 Uppdrag till Gotlands folkhögskola 10 (28)
11 Fenomenalen Science Center har till en del ett statligt uppdrag som finansieras med statsbidrag från Skolverket. För att få bidrag ska ett center: syfta till att huvudsakligen med interaktiva metoder öka intresset för och insikterna om naturvetenskap och teknik visa bredd och mångfald avseende naturvetenskap eller teknik i väsentlig utsträckning vända sig till allmänheten ha bedrivits minst ett år och huvudsakligen finansieras på annat sätt än genom statsbidrag vara en självständig verksamhet med personell och ekonomisk stabilitet och göra årliga uppföljningar som tas till vara i verksamheten Figur 6: Krav för statsbidrag för Science Center Kommunalt uppdrag Arbetsmarknadsenhetens uppdrag styrs av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN). Uppdraget ska förtydligas under Enheten består av tre delar: Steget 14, den samlade studie- och yrkesvägledarorganisationen och Ungdomskraft som har hand om det kommunala aktivitetsansvaret. Integrationsenheten uppdrag styrs av GVN. Uppdraget ska förtydligas under Enheten arbetar med att ge nyanlända invandrare förutsättningar för etablering i det gotländska samhället. Enheten hjälper, stödjer och ger service till människor som är nyanlända till Sverige med uppehållstillstånd. Ungdomsenhetens uppdrag är att bedriva ungdomsgårdar samt ungkulturhus. Fältfritidsledare ingår även i enheten. Målgruppen är ungdomar från år. På ungkulturhuset är målgruppen något äldre. Som en lokal målsättning på Gotland har ungdomsenheten att: - främja unga människors växande och nyfikenhet genom att bedriva en jag-stärkande verksamhet präglat av ett salutogent synsätt. Vi arbetar efter ett möjliggörande perspektiv där våra verksamheter utvecklar ungas förmågor och främjar mellanmänskliga möten. Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom Region Gotland. Uppdraget är att erbjuda undervisning och aktiviteter inom kulturområdet. Målgruppen är barn, ungdomar och i mån av plats även vuxna. 14 Steget ansvarar bland annat för arbetsmarknadsinsatser som arbetspraktik, arbetsinriktad rehabilitering, arbetsträning, sysselsättningsplatser, offentlig skyddat arbete (OSA) och extratjänster 11 (28)
12 Studieförbundens kommunala bidrag hanteras inom gymnasie- och vuxenutbildningsavdelningen. Bidragsfördelning till studieförbunden syftar till att: - Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin - Bidra till att göra det möjligt för en ökande mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen - Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället - Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Särskilt uppdrag från regionfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har i uppdrag att redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden , utifrån följande strategier. Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och beslutad serviceplan. Effektivitet kring och inom programstruktur på gymnasiet. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Effektivisera små skolors verksamhet. Fler ska nå gymnasieexamen Figur 7: Strategier för kostnadsminskning Kulturskolan har sedan 2018 en utökad rambudget med uppdrag att skapa integration och möten mellan unga. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått i uppdrag att förstärka arbetet med att organisera olika former av yrkesutbildningar och arbetsmarknadsinsatser för att korta tiden för nyanlända att komma i arbete eller vidare studier, samt att finna ytterligare finansieringsformer i sammanhanget. 12 (28)
13 2.4 Koncernledningens gemensamma prioriteringar De prioriterade områdena är för 2019: o kompetensförsörjning o digitalisering o styrning o service Förvaltningen tar hänsyn till dessa prioriteringar som i huvudsak även stämmer med UAF:s prioriteringar i denna verksamhetsplan. 13 (28)
14 2.5 Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden Organisation Budget Barn- och utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Nettoram Verksamhet 11 Nämnd Kostnader Summa Science center Fenomenalen Intäkter Kostnader Summa 0 39 Kulturskola Intäkter Kostnader Summa Gemensam verksamhet Intäkter Kostnader Summa Förskola Intäkter Kostnader Summa Pedagogisk omsorg Intäkter 0 Kostnader Summa Fritidshem Intäkter Kostnader Summa Förskoleklass Intäkter -265 Kostnader Summa Grundskola inkl grundsärskola Intäkter Kostnader Summa Gymnasiesärskola Kostnader Summa Särskild utbildning för vuxna Kostnader Summa Tabell 1: Internbudget barn- och utbildningsnämnden 2019, innehåller prognos om preliminära externa intäkter 14 (28)
15 Investeringar Budget 2019 Investeringspott Lokalinvesteringar Polhemsskolan Lunden förskola Väskinde Alléskolan, nybyggnation Visborg - Västerhejde skola Visborg förskola Nya förskoleplatser Förskolebuss Summa lokaler IT-investeringar Diverse övriga IT investeringar IT-administration 700 Summa IT investeringar Summa BUN/UAF Tabell 2: Investeringsbudget barn- och utbildningsnämnden (28)
16 2.5.2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Organisation Budget Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2019 Intäkter Kostnader Nettoram Verksamhet 11 Nämnd Kostnader 852 Summa Ungdomsverksamhet Intäkter Kostnader Summa Gymnasieutbildning Intäkter Kostnader Summa Folkhögskola Intäkter Kostnader Summa Vuxenutbildning Intäkter Kostnader Summa Integration Intäkter Kostnader Summa Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Kostnader Summa Nettoram Tabell 3: Internbudget gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2019, innehåller prognos om preliminära externa intäkter 16 (28)
17 Investeringar Budget 2019 Investeringspott Lokalinvesteringar Folkhögskolan Flytt VF, RXs och EE till Solrosen Flytt BA, ny bygghall Utökad säkerhet, kameror mm Summa lokalinvesteringar IT-investeringar IT-kringutrustning, nämndspecifikt Diverse övriga IT investeringar Summa IT investeringar Summa GVN/UAF Tabell 4: Investeringsbudget gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Medarbetare Personal Antal anställda, totalt varav - kvinnor män tidsbegränsat anställda Tabell 5: Medarbetare, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kommentarer: Ökningen av antalet tillsvidareanställda medarbetare har främst skett inom GVNs ansvarsområde kopplat till övertagandet av ungdomsgårdsverksamheten och vuxenutbildningens expansion. 17 (28)
18 3 Mål 3.1 Mål från koncernstyrkort Figur 8: Region Gotlands koncernstyrkort Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla regionens verksamheter. Koncernstyrkortet innehåller sex målområden fördelat på perspektiven samhälle och verksamhet. Målområden under samhällsperspektivet är social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet. Målområden under verksamhetsperspektivet är kvalitet, medarbetare och ekonomi. För varje målområde i koncernstyrkortet finns det underliggande mål. Figur 9 visar vilka mål som finns under varje målområde i regionens koncernstyrkort och vilka av målen som är direkt och indirekt tillämpliga för UAF (28)
19 Figur 9: Tillämpliga mål från koncernstyrkortet 3.2 Mål från övergripande program UAF förhåller sig till dessa program genom en prioritering i målen för koncernstyrkortet. 15 Varje avdelning inom UAF beslutar om tillämpliga aktiviteter kopplade till nedanstående program/strategier. Integrationsstrategi för Gotland Internationell strategi för Region Gotland Miljöprogram för Region Gotland Program för självmordsförebyggande arbete Handlingsplan psykisk hälsa Nämndernas samrådsgrupp med organisationer för personer med funktionsnedsättningar inom Region Gotland samt tillhörande arbetsplan 15 Se fig 9 19 (28)
20 3.3 Nämndmål Kunskapslyft för barn, unga, vuxna En god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Att barn, unga och vuxna på Gotland erfar värdet av utbildning både för individens och samhällets utveckling. Kunskapslyft i arbetslivet Att gotländsk arbetsmarknad har tillgång till kompetent arbetskraft. Utbildning, lärande, ung företagsamhet, entreprenöriellt lärande och arbetsmarknadsinsatser leder till att människor utvecklas, växer och känner sig rustade för arbetslivet. Lyckad integration Utbildning, arbetsmarknads- och integrationsinsatser ska leda till att nyanlända kommer in i gotländskt samhälls- och arbetsliv, där mångfald ses som en tillgång. Figur 10: Mål gemensamt framtagna av barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4 Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden är områden förvaltningen behöver utveckla eller bevara i syfte att nå målen. Detta utifrån analys av resultaten och ur ett omvärldsperspektiv. Övergripande nivå (statliga och regionala mål) Nämndnivå (nämndmål) Förvaltningsnivå (aktiviteter) 4.1 Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Värdegrundsarbete Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar, skolformer och övriga verksamheter i förvaltningen. Till detta hör ett normkritiskt förhållningssätt och respekt för människors lika värde. Värdegrundsarbete om jämställdhet, hbtq-frågor och normbrytande funktionalitet ger en grund för ökad trivsel och trygghet i skolan Likvärdig och tillgänglig utbildning Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge har varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Vi ser att pojkars resultat i alla 20 (28)
21 åldrar och skolformer över tid ligger lägre i jämförelse med flickor. Till detta kommer ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd samt barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ställer höga krav på alla som arbetar i skolan att kunna anpassa utbildningen för elevers olikheter. Till exempel vet vi att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är bra för alla elever, men avgörande för vissa. Det kompensatoriska uppdrag som tydligt beskrivs i skollag och läroplaner är ett viktigt utvecklingsområde. En förebyggande och främjande elevhälsa är betydelsefull för att vi ska lyckas. Dessutom är det viktigt med en väl fungerande samverkan mellan professioner både inom och utanför skolans verksamhet. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Tidiga och riktade insatser samt flexibel och behovsstyrd resursanvändning är några stödjande åtgärder för att öka likvärdigheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig rättvisefråga. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan God kvalitet i skolan God tillgänglighet i Region Gotland God folkhälsa Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Lyckad integration Figur 11: Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 4.2 Arbetsmiljö och kompetensförsörjning (förvaltning) Ökande sjuktal och många medarbetares och chefers upplevelse av hög arbetsbelastning, samt fortsatt behov av att arbeta för att utveckla det kollegiala lärandet och gemensamma rutiner är alla tydliga indikationer på att arbetsmiljön för förvaltningens medarbetare behöver utvecklas och förbättras. Arbetet med att öka förutsättningarna för det hållbara, pedagogiska och strategiska ledarskapet fortsätter. Även arbetet med attraktiv arbetsgivare är fortsatt viktigt. Forum för delaktighet och samverkan finns men behöver utvecklas vidare. Att med hjälp av digitalisering frigöra tid för medarbetare och chefer att kunna fokusera på sitt kärnuppdrag ingår i den nationella digitaliseringsstrategin. Behoven av kompetens i verksamheten förändras och konkurrensen om arbetskraften ökar, både nationellt och lokalt. Det innebär att förvaltningen måste satsa aktivt och brett på kompetensförsörjningens alla delar; attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla. Rekryteringssvårigheter i förvaltningens verksamheter medför att likvärdigheten i utbildningen brister, och även att arbetsmiljön påverkas. Kompetensförsörjning är därför ett viktigt utvecklingsområde. En strategi kan vara att bredda försörjningen med nya yrkesgrupper som till exempel socialpedagoger. En målsättning ska även vara att skapa jämnare könsfördelning bland medarbetarna i verksamheterna, som till exempel fler män i förskolan. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan är beslutad och arbetet med implementering ska fortsätta. Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Kunskapslyft i arbetslivet Figur 12 Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 21 (28)
22 4.3 Allas ansvar för skolans uppdrag Det finns ett behov av att tydliggöra och sätta fokus på alla medarbetares och chefers gemensamma ansvar för skolans kärnuppdrag. Tilliten och förtroendet behöver öka till att varje funktion/person och roll bidrar på bästa sätt för att barn, elever och deltagare ska lyckas i våra verksamheter. Samverkan, delaktighet och analysarbete är viktigt att utveckla vidare. Att medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag ingår även som ett eget mål i koncernstyrkortet. Det pedagogiska ledarskapet kan beskrivas ur tre nivåer 16 : läraren 17 är den pedagogiska ledaren i klassrummet som i sin undervisning skapar förutsättningar för elevens lärande, skolledaren 18 i sin tur är pedagogisk ledare på skolan och skapar förutsättningar för läraren genom till exempel en lärande organisation och strategisk planering. Utbildningsdirektören är pedagogisk ledare genom att skapa förutsättningar för skolornas framgång genom en lärande organisation med strategiska beslut, långsiktighet och god resursanvändning. Att hela styrkedjan hänger ihop mellan huvudman och undervisning är avgörande för att skapa en helhet och samsyn. Allt utvecklingsarbete ska bygga på ett analysarbete i alla led. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveck ling Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag God kvalitet i skolan Gotlänningar känner sig delaktiga En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Lyckad integration Kunskapslyft i arbetslivet Figur 13: Utvecklingsområdets koppling till övergripande mål och nämndmål 16 Pedagogiskt ledarskap av Lars Svedberg 17 Med lärare avses här all pedagogisk personal 18 Förskolechef, rektor el enhetschef 22 (28)
23 4.4 Gotlands kompetensförsörjning (Gotland) Att förbereda barn och elever för framtida yrkesval är ett huvudsakligt uppdrag för skolan och där ingår yrkesvägledningen som en viktig del. Ett brett och anpassat utbud av utbildningar, både på gymnasiet och vuxenutbildningen är grundläggande för att möta elevernas önskemål och arbetsgivarnas behov. Kompetensförsörjningen på Gotland är en utmaning för trots att arbetslösheten är lägre än på länge så finns det personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt har gotländska företagare och arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter och därmed Gotland. Samverkan med öns arbetsgivare behöver därför öka. Vuxen-och yrkesutbildning samt arbetsmarknadsåtgärder spelar en stor roll för utvecklingen på ön. Ett jämlikt och jämställd Gotland God tillgång till vuxenutbildning God kvalitet i skolan God tillgänglighet till Region Gotland En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Kunskapslyft i arbetslivet Figur 14: Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 4.5 Integration och etablering Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Mottagandet av våra nyanlända på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerat. För att mottagandet ska bli ett långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har vi ett flertal områden identifierade. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Särskilt behöver nyanlända kvinnors situation uppmärksammas och där spelar förskolan en stor roll. Med fler barn till nyanlända i förskolan ökar kvinnornas möjlighet att välja studier och arbete samt barnens möjligheter att lyckas i skolan ökar. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten UAF har utvecklats och Vuxkomp är bland annat ett av resultaten. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Att skapa sådana mötesplatser är en del av UAF:s uppdrag. Ökade kunskaper om mångkultur och hur man motverkar rasism är viktigt för både personal och elever. Kompetensutvecklande insatser behövs löpande. Ett jämställt och jämlikt Gotland Alla barn har goda uppväxtvillkor Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Gotlänningar känner sig delaktiga Ingen bostadsbrist Lyckad integration Figur 15: Utvecklingsområdets koppling till koncernövergripande mål och nämndmål 23 (28)
24 5 Prioriterade aktiviteter UAF har valt ut ett antal förvaltningsövergripande aktiviteter utifrån de utvecklingsområden som identifierats i analysarbetet. Aktiviteterna syftar till att nå de uppsatta mål som är tillämpliga i koncernstyrkortet, mål och uppdrag i de statliga uppdragen som förvaltningens verksamheter styrs av samt angivna nämndmål. Till detta kommer de aktiviteter som avdelningarna, respektive enheterna har prioriterat utifrån de gemensamma utvecklingsområdena. Då verksamheterna har olika förutsättningar och utmaningar så skiljer sig aktivitetsplanerna åt. Utvecklingsområde: Likvärdig och tillgänglig utbildning Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla elever skall fullfölja gymnasieskolan, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet till Region Gotland, God folkhälsa, Kunskapslyft för barn, unga och vuxna samt Lyckad integration Aktivitet Tillgängliga lärmiljöer (Specialpedagogiska skolmyndigheten) SKL PRIO Digitalisering utifrån Handlingsplan för digitalisering UAF Övergång och samverkan, enligt Skolverkets stödmaterial övergångar inom och mellan skolor och skolformer Skolfrånvaro, uppföljning enligt fastställd rutin Förebygga, förhindra och åtgärda Utvecklingsområde: Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Avser mål: Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling, Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetare att bibehålla god hälsa, Ledare skapar förutsättningar för att ta tillvara engagemang hos medarbetarna, Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag, Kunskapslyft i arbetslivet Aktivitet SKL PRIO Administrativt stöd t ex intendenter Teach for Sweden Utvärdering socialpedagogsatsning, alternativa kompetenser i skolan Översyn av utbudet av förskolor och skolor på ön 24 (28)
25 Utvecklingsområde: Allas ansvar för skolans uppdrag Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla barn har goda uppväxtvillkor, Alla elever fullföljer gymnasieskolan, Hög andel gotlänningar i arbete eller studier, Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling, Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag, God kvalitet i skolan, Gotlänningar känner sig delaktiga, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans, Kunskapslyft för barn, unga och vuxna, Lyckad integration, Kunskapslyft i arbetslivet Aktivitet SKL PRIO Tillgängliga lärmiljöer (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Övergång och samverkan, enligt Skolverkets stödmaterial övergångar inom och mellan skolor och skolformer Utvecklingsområde: Gotlands kompetensförsörjning Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Got tillgång till vuxenutbildning, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet till Region Gotland, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans, Kunskapslyft i arbetslivet Aktivitet Kompetenta Gotland Utvecklingsområde: Integration och etablering Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla barn har goda uppväxtvillkor, Alla elever fullföljer gymnasieskolan, Hög andel gotlänningar i arbete eller studier, Gotlänningar känner sig delaktiga, Ingen bostadsbrist, Lyckad integration Aktivitet Olika aktiviteter sker på avdelningsnivå, t ex samlad mottagning inom Lotsen. 25 (28)
26 6 Uppföljning Uppföljning sker dels utifrån Skollagens krav att på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån skollag samt nationella mål. Uppföljning sker även genom att indikatorer sammanställs och redovisas för nämnd. Kedjan för uppföljning illustreras nedan och utgörs av en omvänd styrkedja. Innehållet i medarbetarkontraktet följs upp av enhetschef 19. Innehållet i aktivitetsplanen på enhetsnivå följs upp av avdelningschef. Innehållet i aktivitetsplanen på avdelningsnivå följs upp av nämnd. Slutligen visar genomförd uppföljning hur väl förvaltningens olika verksamheter når målen, vilka utvecklingsområden som finns framöver samt vilka insatser som ska genomföras för att öka måluppfyllelsen. Figur 16: Uppföljarkedjan Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från de uppdrag som beskrivs under kapitel 2.3 samt fastställda mål. För de verksamheter som styrs av skollag är Skolverkets kvalitetshjul känt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har även tagit fram en motsvarande modell som gäller alla kommunalt styrda verksamheter, den så kallade styrsnurran. Figur 17: SKL styrsnurra På huvudmannanivå utmynnar det systematiska kvalitetsarbetet i ett kvalitetsavsnitt i delår 2 samt analysrapport VÅR. Delår 2 samt analysrapporten är en del av det underlag som används i framtagandet av verksamhetsplanen. Uppföljning och analys av verksamhetsplanens indikatorer samt central sammanhållna aktiviteter sker löpande under året. Slutligt resultat och måluppfyllelse redovisas i verksamhetsberättelsen. 19 Med enhetschef menas rektor, förskolechef samt chef för respektive enhet 26 (28)
27 6.1 Delår 2 Kunskapsresultaten sammanställs efter läsårets slut. Med detta som underlag analyserar rektor och förskolechef den egna verksamhetens måluppfyllelse samt följer upp enhetens aktivitetsplan. Analys och uppföljning summeras i delår 2 och redovisas till avdelningschef. Avdelningschefen bjuder in sina chefer till analysmöte med stöd från kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Med kunskapsresultaten, rektorernas analys och uppföljning av enhetens aktivitetsplan författas kvalitetsavsnittet i delår Analysrapport VÅR I början av vårterminen mottar förskolechef resultat av föräldraenkäter. Vartannat år mottar rektorer resultat av elevenkäter. Ingen skriftlig analys av detta begärs in. Under vårterminen kallar kvalitets- och utvecklingsavdelningen in till kvalitetsuppföljningssamtal med alla rektorer, förskolechefer samt övriga enhetschefer med utgångspunkt i värdegrundsarbetet inom verksamheterna. Några få frågeställningar kopplade till de prioriterade utvecklingsområdena i verksamhetsplanen diskuteras. Med enkätresultaten och kvalitetsuppföljningssamtalen som underlag utarbetar kvalitets- och utvecklingsavdelningen analysrapport VÅR. Analysrapport VÅR har fokus på värdegrund och trivsel. 27 (28)
28 7 Bilagor Bilaga 1. Indikatorer Ett arbete pågår att ta fram relevanta indikatorer för verksamhetsplan (28)
Verksamhetsplan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19. Telefon +46 (0)
Verksamhetsplan 2017 Fastställd av Framtagen av Datum 23 november 2016 Gäller 2017 Ärendenr BUN 2016/716 & GVN 2016/151 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26
Verksamhetsplan för utbildnings- och arbetslivsförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/63 GVN 2016/38 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 15 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen
Handlingsplan för digitalisering PLAN fastställd av gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden Framtagen av utbildnings- och Datum x2018-09-18 Gäller 2017 2022 Ärendenr BUN
Verksamhetsplan. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen
Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden samt gymnasie - och vuxenutbildningsnämnden Datum 2016-03-15 Ärendenr BUN 2016/63, GVN 2016/38 Region
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
Måldokument Utbildning Skaraborg
Måldokument Utbildning Skaraborg 2019-07-01 2022-06-30 1 Övergripande syfte Övergripande syfte med Utbildning Skaraborg är att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg
Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Riktlinje. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001
Riktlinje 2016-12-14 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001 Antagen av Utbildningsnämnden den 14 december 2016. Dokumentet ersätter tidigare
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Region Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
KAA Det kommunala aktivitetsansvaret
2017 KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017-03-27 Varför behöver vi ha en gemensam handlingsplan/strategi för KAA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas
Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).
2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,
STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan
STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi
Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola
Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,
Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass och grundskola
2016-04-12 Handläggare Lisa Ringqvist Fanny Adebrink Ewa Norrström Anette Ekholm Avdelning styrning och kvalitet Skolinspektionen Huvudmannens delredovisning avseende utveckling av utbildningen i förskoleklass
Systematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande
Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas Datum 2018-06-07 Detta är det sista nyhetsbrevet gällande Nyanländas. Det är dags att presentera projektets främsta resultat men också berätta om några
Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Kvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING
SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan
Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan
Mål & visionsdokument Mångkulturella Finska Folkhögskolan 2019-2023 1. Förord Folkhögskolor i Norden har i över hundra år bidragit till att vuxna träffas under demokratiska förutsättningar i en lärandemiljö
Kallelse GVN 2018/249
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2019-10-25 Sekreterare Malin Bergström Kallelse GVN 2018/249 Kallelse till gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträde 25 oktober 2019, klockan
Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1
Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd
Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.
Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...
Senast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat
Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Stockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan 2014-2018. Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2013-11-14 80 Reviderad 2014-12-18 110
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2013-11-14 80 Reviderad 2014-12-18 110 Innehåll Inledning... 3 Lagstiftning, mål och riktlinjer... 3
Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7148 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kiruna kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens
Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33
Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax
Beslut för vuxenutbildning
Skoli.nspektionen Gotlands kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett
1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola
Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige
Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan
Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun
Skolinspektionen Filipstads kommun kommun@filipstad.se för NI1 xenutbilohnirg efter tillsyn i Filipstads kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080
Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.
Dnr 43-2014:8572 Tidaholms kommun tidaholms.kommun@tidaholm.se Beslut för förskola efter tillsyn i Tidaholms kommun 13eslut 2 (10) Tillsyn av förskolan i Tidaholms kommun har genomfört tillsyn av förskolan
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning
uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden
Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska tillgodoses inom
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan
Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Frödinge, Storebro, Tuna skolor och fritidshem Innehållsförteckning INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 5 VERKSAMHETENS
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Specialpedagogisk satsning
Tjänsteskrivelse 1 (5) Utbildningskontoret Theresia Ängarne-Lindberg 2017-04-12 Dnr BIN 2017-138 Bildningsnämnden Specialpedagogisk satsning Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden avsätter 900 tkr för
Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Beslut för förskoleklass och grundskola
Gotlands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gotlands kommun 2 (7) Tillsyn i Gotlands kommun har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och
Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
INNEHÅLL. SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5
SKOLPLAN 2018 2023 INNEHÅLL SKOLPLANENS SYFTE... sid. 5 VAD STYR OCH.PÅVERKAR VERKSAMHETEN?... sid. 5 NATIONELLA MÅL OCH STYRDOKUMENT... sid. 5 UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL... sid. 6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE...
Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
Budget 2017 S-MP-V 1
Budget 2017 S-MP-V 1 Ansvar och utveckling Grunden för vår gemensamma välfärd är utveckling och tillväxt på Gotland. Fortsatt utveckling ställer krav på ett Gotland som är attraktivt att bo, leva och verka
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
Tisdag den 22 november 2016 kl :00 (ca) Ösel, Rådhuset, Visborg, Visby
2016-11-15 Nina Gustavsson Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsnämnden Kallelse till sammanträde: Tisdag den 22 november 2016 kl. 09.00 16:00 (ca) Ösel, Rådhuset, Visborg, Visby Frånvaro anmäls
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Beslut för vuxenutbildning
Växjö kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Analys av Dialogmöte
Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de
Tillsyn av huvudman. Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)
1 (5) Tillsyn av huvudman Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna 2 (5) STYRNING
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns
Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Beslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2014:8255 Norrtälje kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Norrtälje kommun 2 (9) Tillsyn i Norrtälje kommun har genomfört tillsyn av Norrtälje kommun under våren 2015. Tillsynen har
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Verksamhetsplan Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun
Barn & Utbildning Verksamhetsplan 2018-19 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Tibro kommun Reviderad och fastställd 180920 Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Barn & Utbildning, Besöksadress: Centrumgatan
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Månadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd
Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019
Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Skellefteå kommun. Skolinspektionen.
Beslut Skellefteå kommun 2017-12-18 kundtianstaskelleftea.se Dnr 400-2016:11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Skellefteå kommun 2(11)
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat
STRATEGI Strategi för förbättrade kunskapsresultat Vision Barn- och utbildningsförvaltningen ska skapa förskolor och skolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Trygghet, trivsel och lärande
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Dnr 44-2016:5103 Öringe montessoriförening ekonomisk förening Org.nr. 716442-2300 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Öringe Skola belägen i Laholms kommun Skolinspektionen,
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING
Utvecklings- och förbättringsområden för barn- och utbildningsnämnden
2015-10-14 Utvecklings- och förbättringsområden för barn- och utbildningsnämnden 2015-2018 Barn och elevers rätt till utbildning Skollag och läroplan ger förskolan och skolan ett stort och brett uppdrag,
Huvudmannabeslut för fritidshem
Dnr 43-2016:10985 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för fritidshem efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan
BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN Grundskolan och grundsärskolan LÄSÅRET 2015-2016 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1
BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun
BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10388 Eskilstuna kommun info@eskilstuna.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eskilstuna kommun Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) s beslut Föreläggande
Huvudman Beslut
Beslut Huvudman 2017-11-29 kommunen@haparanda.se Dnr 400-2016:11447 Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning av gymnasieskolan mot de nationella målen i Haparanda kommun Inledning har
Verksamhetsplan Skolna mnden
Verksamhetsplan 2018-2020 Skolna mnden 3 (10) INNEHÅLL SKOLNÄMNDEN... 4 Verksamhetsansvar... 4 Uppdrag... 4 Organisation... 4 Verksamhet 2018-2020... 5 Ekonomi... 5 Mål och indikatorer... 6 Perspektiv
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Beslut för förskoleklass och grundskola
Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun 2 (12) Tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun
Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola 2019-2022 Förvaltning förskola och skola, Örebro kommun Örebro kommun 2019-06-03 Gn 1660/2019 orebro.se
Beslut för vuxenutbildning
Örnsköldsviks kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i vuxenutbildningen i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommuns vuxenutbildning
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Regelbunden tillsyn i Futurum
Regelbunden tillsyn i Bjuvs kommun Futurum Dnr 53-2008:2706 Regelbunden tillsyn i Futurum Gymnasieskolans individuella program Vuxenutbildning Svenska för invandrare Inledning Skolinspektionen har granskat
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens