Att gå mot strömmen Varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Att gå mot strömmen Varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram Going against the stream Why girls choose upper secondary school programs dominated by male students Kristina Larsson Camilla Sundvall Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Höstterminen 2006 Examinator: Anders Lovén Handledare: James Dresch

2 Sammanfattning Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Vårt intryck är att det finns många betydande faktorer till varför flickor väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar att flickornas sociala bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Samtliga flickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och de har fått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdominerat gymnasieprogram vilket har bidragit till deras otraditionella val. Flickornas intressen anser vi vara en annan viktig faktor men även att få en yrkesbehörighet och att efter gymnasiet direkt kunna gå till ett arbete, utan att behöva studera vidare, var av betydelse. Vad gäller upplevelsen av gymnasieinformationen så fann vi att den i vissa fall bidrog till att flickorna slutligen bestämde sig. Vår bild är att de är praktiskt lagda flickor med ett starkt självförtroende. De är positiva och optimistiska och ser många möjligheter som de också tar tillvara på. Flickornas goda självbild och starka själförtroende anser vi är en bidragande faktor till att de vågar gå emot strömmen och välja ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi menar att för att kunna förstå flickornas karriärbeslut måste man ta hänsyn till hela deras livshistoria. Vi anser att flickorna har en bred handlingshorisont då de även har kunnat se de otraditionella gymnasievalen som möjliga alternativ. Slutligen anser vi att Syv har en viktig uppgift att bredda elevernas handlingshorisont så att fler elever kan gå emot strömmen och välja ett otraditionellt gymnasieprogram.

3 Förord Vi har nu avslutat vår studie Att gå mot strömmen som handlar om varför flickor väljer mansdominerade gymnasieprogram. Vi tror att vi kommer att ha nytta av den kunskap som vi fått genom vår studie i vårt kommande yrke som studie- och yrkesvägledare då vi kommer att träffa människor som står inför olika vägval. Vi riktar vårt tack till den skola som vi har haft som utgångspunkt för vår studie. Vi tackar skolans rektor och den studie- och yrkesvägledare som hjälpte oss att få kontakt med våra respondenter. Vi vill framförallt tacka de kvinnliga elever som så villigt deltog i vår studie och så generöst bidrog med sina erfarenheter och tankar kring sitt otraditionella gymnasieval. Vi vill tacka vår handledare James Dresch för god handledning. Vi vill även tacka vår examinator Anders Lovén. Vi tackar också varandra för ett mycket gott samarbete!

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Historik Läroplaner Åtgärder UG Nuläge Syfte och frågeställningar Teori och kunskapsbakgrund Pierre Bourdieu Habitus Kapital Klassresa Careership Första dimensionen: Ett praktiskt rationellt beslutsfattande Tredje dimensionen: Brytpunkter Planned Happenstance Fyrstegsmodellen Ungdomars självförtroende Från självbild till självförtroende Självbild Självvärdering och självförtroende Ungdomars vägval en studie om utbildning och arbetslivets början Metod Val av metod Urval Genomförande Validitet och reliabilitet Resultat Social bakgrund Flickorna i undersökningen Jämförelse mellan flickorna Sammanfattning Signifikanta andra Vem har du pratat med och vem har du lyssnat mest på? Vad tycker omgivningen om ditt val?

5 5.2.3 Kill- och tjejkompisar Övriga personer i flickornas närhet med yrket Valet till gymnasiet Vad var det som gjorde att du valde ditt program? Säkerhet i valet Brytpunkter i samband med gymnasievalet Har du funderat på att du går emot strömmen? Upplevelse av gymnasieinformation Framtiden Analys och diskussion Social bakgrund Signifikanta andra Valet till gymnasiet Upplevelse av gymnasieinformation Framtiden Slutdiskussion...50 Referenslista...54 Bilaga 5

6 1 Inledning För bara några få generationer sedan var utbildningsmöjligheterna helt skilda för pojkar och flickor. Så är inte fallet idag. Den stora skillnaden handlar istället om att pojkar och flickor väljer olika inriktningar på sin utbildning. (Skolverket, 2004, s. 45). Dessa rader i Ungdomars utbildnings och yrkesval i egna och andras ögon fick oss att fundera över varför de traditionella valen kvarstår trots att det genom åren vidtagits åtskilliga åtgärder för att få en jämnare könsfördelning mellan de olika gymnasieutbildningarna. Under vår egen högstadietid under början av 1980-talet propagerades det för att flickor skulle söka till tekniska utbildningar och pryon styrdes för att vi flickor skulle pröva på mansdominerade yrkesområden. Många studier har gjorts för att söka svar på varför pojkar och flickor väljer som de gör i allmänhet. Vi vill se saken från ett annat håll. Vi vill söka svar på frågan vad som får flickor att välja ett mansdominerat yrkesinriktat gymnasieprogram. Vilka är dessa flickor och vad får dem att våga gå emot strömmen? För att få svar på våra frågor sökte vi upp några av dessa flickor för att höra deras berättelse om sitt val till gymnasiet. Vi hoppas att materialet i vår uppsats skall komma till nytta i studie- och yrkesvägledning och ge en grund till en fortsatt diskussion även för lärare och skolledning och andra som i någon form arbetar med ungdomar. 6

7 2 Bakgrund 2.1 Historik Genom åren har de olika läroplanerna gett olika riktlinjer för att motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på kön och på social eller kulturell bakgrund (Lpo 94). Olika åtgärder har också satts in för att fler flickor ska söka sig till traditionellt mansdominerade gymnasieprogram. Vi ska här kort redovisa några av dessa riktlinjer och åtgärder Läroplaner Fram till 1962 skiljde sig utbildningen åt för flickor och pojkar. I utredningarna som låg till grund för grundskolereformen 1962 konstaterades att könsskillnaderna inte var så stora att flickor och pojkar behövde åtskild undervisning, viket ledde till en gemensam grundskola (Skolverket, 1994). Denna nya grundskolas läroplan, Lgr62, innefattade att alla elever skulle få möjlighet till studie- och yrkesvägledning. Genom i första hand ämnet samhällskunskap skulle eleverna få en teoretisk yrkesorientering. Den praktiska yrkesorienteringen (pryo) skulle vara ett komplement till den teoretiska delen och omfattade tre veckor fördelat på två eller tre olika yrken. Alla i skolan skulle ansvara för elevens studie- och yrkesorientering men ett särskilt ansvar lades på studie- och yrkesvägledare (Skolverket, 2004). I och med genomförandet av Lgr69 förändrades pryon till att omfatta minst tre studiebesök i årskurs åtta samt en pryoperiod om 2 veckor i årskurs nio. En bredare arbetslivsorientering istället för fokus på enskilda yrken var också en förändring från föregående läroplan. Jämställdheten mellan flickor och pojkar uppmärksammades i Lgr69. Hela skolan skulle arbeta för att undvika att flickor 7

8 och pojkar styrdes av traditionella värderingar och därmed hindrades från ett fritt utbildnings- och yrkesval (Skolverket, 2004). I Lgr 80 utökades samarbetet mellan skola och arbetsliv ytterligare. Arbetslivet skall utgöra en pedagogisk resurs för undervisningen och arbetslivet i sig pedagogiseras och förs mer påtagligt in som ett kunskapsområde i skolan (Skolverket, 2004, s. 40). Föräldrar, företagare och personal från arbetsförmedlingar var några av de resurspersoner som kunde medverka i undervisningen. Pryo blev prao (praktisk arbetslivsorientering) och skulle ge eleverna erfarenheter från tre olika områden i arbetslivet under 6 till 10 veckor. Skolans roll var att flickor och pojkar skulle få inblick i det andra könets traditionella yrkesområden. Förutom erfarenhet över de traditionella könsgränserna skulle praon också motverka att yrkesvalet begränsas av till exempel social bakgrund, kön eller elevens bristande motivation att analysera sin situation, även om detta leder till ifrågasättande av ett beslut som eleven fattat och gör valet svårare, eftersom alternativen ökar (Lgr80 ur Skolverket, 2004, s. 40). Den nuvarande läroplanen Lpo 94 är inte lika detaljerad som de tidigare läroplanerna utan anger mål och riktlinjer för skolans verksamhet. Skolan ska enligt Lpo 94 sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden samt få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv (Skolverkets hemsida, s.15). Det står dock inget om hur skolan ska göra för att nå dessa mål. Den i tidigare läroplaner reglerade praon nämns inte i Lpo 94. Studie- och yrkesvägledarens roll är att informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen samt att stötta den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande insatser. Riktlinjen är att alla som arbetar i skolan ska bidra till att motverka 8

9 sådana begränsningar som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund (Skolverkets hemsida, s.15) Åtgärder Under senare delen av 1970-talet växte en satsning på flickor och teknik fram. Bristen på naturvetare och tekniker tillsammans med jämställdhetstänkande i samhället ledde fram till att syofunktionärerna fick i uppdrag att påverka flickors studie- och yrkesval. Tanken var att flickorna genom att inrikta sig på dessa bristyrken kunde undvika att bli arbetslösa vilket många blev som utbildade sig inom de traditionella kvinnoyrkena dvs. vård och omsorg. För att locka fler flickor att välja traditionellt mansdominerade utbildningar infördes på prov att flickor fick extra poäng vid ansökan till dessa gymnasieutbildningar. Det visade sig att få flickor utnyttjade detta. Ett annat sätt att påverka flickor till att välja mindre traditionsbundet har varit att ge sommarkurser i teknik riktade till högstadieflickor. Ytterligare en åtgärd för att öka jämställdheten i skolan är att det 1985 infördes anslag i statsbudgeten till stöd för projekt som i första hand syftar till att skapa attitydförändringar hos elever och lärare. En av inriktningarna har varit att genom att öka flickors självförtroende förväntas de göra ett studieval som är otraditionellt. (Skolverket, 1994, s. 48). Skolverket skrev i sin rapport från 1994 att åtgärderna för att förändra flickors gymnasieval har lett till en viss förändring i flickors val till gymnasiet. Det konstaterades i rapporten att fler flickor väljer studieförberedande tekniska och naturvetenskapliga utbildningar men när det gäller de yrkesförberedande utbildningarna är läget oförändrat. 9

10 2.2 UG 95 Utvärdering av grundskolan 1995 (Skolverket, 1997) är en rapport från skolverket som redovisar en utvärdering av årskurs nio-elevers kompetens av studie- och yrkesorientering. Rapporten handlar om elevernas val till gymnasieskolan och skolans arbete med studie- och yrkesorientering. Drygt 2800 elever och lärare deltog i denna enkätundersökning. Även studie- och yrkesvägledare och rektorer medverkade i undersökningen. Datainsamlingen genomfördes under våren Rapporten behandlar bland annat betydelsen av olika bakgrundsfaktorer för elevernas val av studieinriktning. Utifrån de enkäter som rapporten bygger på har författarna gjort vissa antaganden. Kön, social bakgrund och betyg anses vara betydande faktorer som formar, påverkar och begränsar elevens perspektiv och val till gymnasiet. Betyg verkar påverka eleven mest i sitt val av gymnasieprogram och därefter kommer elevens sociala ursprung. I tredje hand kommer elevens kön som betydande faktor. Det är vanligare att flickorna väljer de studieförberedande programmen, vilket kan förklaras av att flickorna i regel har bättre betyg än pojkarna. Flickorna tyckte inte att det var lika viktigt som pojkarna att väga in omgivningens åsikter om olika alternativ. Flickorna planerade långsiktigt i större utsträckning än pojkarna och de ansåg också att det var viktigt att ha en bred kunskap om alternativen. En annan viktig faktor vid valet av gymnasieprogram var enligt flickorna självkännedom. Resultatet av undersökningen visar att eleverna vill lägga större vikt vid självkännedom men att de i verkligheten inte gör detta (Skolverket, 1997). 10

11 2.3 Nuläge Enligt Skolverkets statistik över elever och program på kommunala gymnasieskolor för läsåret 2005/2006 är det bygg-, el-, energi-, fordons-, industri- och teknikprogrammet som har minst antal flickor inskrivna i årskurs 1. På samtliga av dessa program är det mindre än 20 procent av eleverna som är flickor (Skolverkets hemsida). Tabell 1. Fördelning mellan flickor och pojkar i årskurs 1 på gymnasieprogram inom kommunala skolor 2005/2006. Teknik Samhällsvetenskap Omvårdnad Naturvetenskap Naturbruk Medie Livsmedel Industri Hotell- och Restaurang Hantverk Handels- och adm. Fordon flickor pojkar Estetiska Energi El Bygg Barn- och fritid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Skolverket.se 11

12 2.4 Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i följande frågeställningar: Vilken inverkan har flickornas sociala bakgrund på deras val av gymnasieprogram? Vilken inverkan har signifikanta andra på flickornas val av gymnasieprogram? Vilken är flickornas egen uppfattning om vad det var som gjorde att de valde sitt gymnasieprogram? Vilken är flickornas upplevelse av informationen inför gymnasievalet? Vilka tankar har flickorna om framtiden efter avslutat gymnasium? 12

13 3 Teori och kunskapsbakgrund För att analysera fenomenet som vi studerar har vi valt att använda oss av sociologiska begrepp av Pierre Bourdieu för att han i dessa talar om betydelsen av den sociala bakgrunden för individens alla handlingar. Mats Trondmans begrepp klassresa har vi använt eftersom vi menar att de flickor som gör otraditionella val gör en klassresa på en horisontell linje. Vi har även valt att använda oss av två sociologiska karriärteorier nämligen Careership av Hodkinson och Sparkes och Planned Happenstance av Mitchell, Levin och Krumboltz för att de ger exempel på nya sätt att vägleda. Fyrstegsmodellen har vi använt då den är ett exempel på en traditionell vägledningsmodell. Vi har valt att använda en socialpsykologisk modell av Ahlgren då hon där beskriver sambandet mellan ungdomars självförtroende och otraditionella gymnasieval. Vi har också valt att använda oss av en studie om utbildning och arbetslivets början, utgiven av Ungdomsstyrelsen, då den tar upp att föräldrarnas utbildningsnivå tenderar att påverka ungdomars val av gymnasieprogram. 3.1 Pierre Bourdieu Vi har valt att använda oss av en den franske sociologen Pierre Bourdieu ( ) som teoribakgrund och hans begrepp habitus och kapital Habitus Enligt Bourdieu föds alla människor in i en social miljö som påverkar dem. Bourdieu betonar betydelsen av social klass. Habitusbegreppet inkluderar individens värderingar, övertygelser, idéer och intressen. Även individens sociala nätverk och kulturella traditioner som den möter i sin miljö, påverkar habitus. Från barndomen samlas erfarenheter in vilka barnet sätter in i strukturer, så kallade Schemata, som ingår i begreppet habitus. Schemata utgör 13

14 individens kunskaper av världen. Dessa strukturer använder individen som verktyg för att förstå världen och sina nya erfarenheter. Individens schemata och bild av världen förändras med individens nya upplevelser. Varje handling sker utifrån individens schemata. Ingen människa kan kliva ut ur sitt habitus vilket innebär att individen inte kan fatta något beslut utanför sitt sammanhang (Hodkinson & Sparkes, 1997). Habitus är ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen (Broady, 1991, s. 225) Kapital Termen kapital kan enligt Broady (1991) översättas med värden, tillgångar eller resurser. Bourdieu talar om olika sorters kapital nämligen det symboliska kapitalet, det kulturella kapitalet, det ekonomiska kapitalet och det sociala kapitalet. Det symboliska kapitalet är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde (Broady, 1991, s.169). En form av symboliskt kapital kan vara utbildningskapital t.ex. individers betyg, titlar och utbildningsbevis som erkänns och värderas. En bred underavdelning till symboliskt kapital kallar Bourdieu för kulturellt kapital, eller snarare för informationskapital. Förmågan att skaffa sig en utbildning är bl.a. beroende på tillgång på relevant information och informationskapital dvs. individens förmåga att skaffa och bedöma information om olika utbildningsvägar (Skawonius, 2005). 14

15 Det ekonomiska kapitalet innebär de ekonomiska tillgångar och materiella rikedomar som en individ har. Detta kapital går snabbast att förvärva medan de övriga tar längre tid. Det sociala kapitalet kan enligt Broady (1991) förklaras som förbindelser emellan individer. En individ som är medlem i en grupp har ett socialt kapital genom de gemensamma tillgångar de har. Det kan även vara släktrelationer, vänner och innefattar även en individs sociala nätverk. 3.2 Klassresa Trondman (1994) beskriver begreppet klassresa som en resa från en social och kulturell belägenhet till en annan (s. 24). Han skriver också att vid användningen av begreppet klassresa bör en definition göras av vilken klass, social grupp eller socialt skikt som klassresenären ifråga påbörjar sin resa från. I vår studie avser vi en horisontell klassresa som de deltagande flickorna gör från traditionella gymnasieval till otraditionella gymnasieval. 3.3 Careership Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) visar i sin sociologiska teori Careership: a sociological theory of career decision making på en ny modell för karriärbeslut. Enligt författarna kan en individs karriärbeslut inte förstås utan att hänsyn tas till individens livshistoria. Med utgångspunkt från Pierre Bourdieu beskriver de i sin modell tre helt samverkande dimensioner. Den första är ett praktiskt rationellt beslutsfattande, utifrån individens habitus. Den andra är interaktionen med andra på utbildnings- och arbetsmarknadsfältet, vilken vi inte kommer att beröra här. Den tredje är brytpunkter som föregås och följs av perioder av rutin. 15

16 I modellen blandas individernas personliga val, sociala och kulturella faktorer, personliga intressen, strukturella möjligheter och tillfälligheter. Individerna är samtidigt realistiskt medvetna om sina begränsningar. De olika element som finns i denna modell måste alla ses som en helhet och kan inte verka skiljt ifrån varandra. Karriärbeslutet sker också inom ett makrosammanhang som har sociala, politiska, ekonomiska, geografiska och historiska dimensioner Första dimensionen: Ett praktiskt rationellt beslutsfattande Hodkinson och Sparkes fann i intervjuer att ungdomar delvis var rationella i sina karriärbeslut. Ungdomarna grundade ofta sitt yrkesval på sina egna erfarenheter av t.ex. sommarjobb, praktik eller råd av kompisar, släktingar eller grannar med erfarenhet av yrket. Besluten var alltid sammanhangsrelaterade och kunde inte skiljas från elevernas familjebakgrund, kultur eller livshistoria. Besluten var endast delvis rationella då de också påverkades av individens känslor. Individens beslut togs när individen kände sig redo för beslutet och var en reaktion på möjligheter som individen såg och mötte. Habitus påverkar inte bara vilka sorters beslut som görs utan också sättet på vilket de görs. Vi kan inte förstå individernas karriärbeslut utanför deras livshistoria då deras identitet har vuxit fram i samverkan med betydelsefulla andra och den kultur i vilken individen har levt och lever. Den första dimensionen ett praktiskt rationellt beslutfattande innefattar även individens handlingshorisont. Individer fattar karriärbeslut inom sin handlingshorisont. Handlingshorisont innebär den arena inom vilken handlingar görs och beslut tas. Både habitus och möjligheter i form av arbetsmarknadens strukturer samverkar och påverkar individens handlingshorisont. Uppfattningar om vad som kan vara tillgängligt 16

17 och passande påverkar beslutet. Handlingshorisonten kan både begränsa och möjliggöra individens världsbild och de val som individen kan göra inom denna. Thus, the fact that there are jobs for girls in engineering is irrelevant if a young woman does not perceive engineering as an appropriate career. (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 35). Författarna anser att en orsak till varför en del ungdomar inte vill ta emot studie- och yrkesvägledning är att det som sägs till dem ligger utanför deras horisont. Ny information tas hela tiden emot inom individens ramar, vilket förändrar individens habitus och handlingshorisont. Inom sina horisonter fattar individen praktiskt rationella beslut. What can be seen, and therefore chosen, depends on the horizon for action. This... depends simultaneously upon the standpoint of the person concerned, including habitus, and on the external education and labour market. (Hodkinson & Sparkes, 1997, s. 36) Tredje dimensionen: Brytpunkter Hodkinson och Sparkes talar om tre olika sorters brytpunkter. Den första är strukturella brytpunkter vilken beror på den yttre strukturen av institutionerna i samhället. Elever måste t.ex. p.g.a. skolans indelning i grundskola och gymnasium välja mellan att börja arbeta eller att studera vidare. Var skolor finns geografiskt kan vara av betydelse. Den andra är frivilliga brytpunkter som är inledda av personen själv. Den tredje är de påtvingade och ofrivilliga brytpunkterna som beror på yttre faktorer. Brytpunkterna föregås av och följs av perioder av rutin. Brytpunkten kan inte ses som ett fenomen i sig utan måste ses i samband med perioder av rutin och i ett makrosammanhang. Brytpunkter, perioder av rutin och makrosammanhanget är alla beroende av varandra och kan inte förstås var och en för sig. Vägen mellan brytpunkterna kan vara jämn och förutsägbar eller oregelbunden och svår att förutse. Viktiga förändringar kan ske hos individen under dessa perioder av 17

18 rutin tillsammans med brytpunkter. Vid en brytpunkt förändras individens identitet. Individens schemata och habitus kan förändras enligt Hodkinson och Sparkes, som till skillnad från andra forskare om brytpunkter betonar betydelsen av perioder av rutin. Författarna skriver att det finns olika typer av perioder av rutin. Vi kommer inte att förklara de olika typerna närmare då vi i vårt arbete inte kommer att beröra dessa. 3.4 Planned Happenstance Enligt Kathleen E. Mitchell, Al S. Levin och John D. Krumboltz, författarna till Planned Happenstance: Constructing Unexpected Career Opportunities (1999), spelar tillfälligheter en viktig roll i människors karriärer. Nya och snabba förändringar på arbetsmarknaden utmanar till en ny karriärvägledning som ser oplanerade händelser som oundvikliga och önskvärda. Grunden är att människan är född med olika anlag och karaktärsdrag i sin sociala miljö. Många oförutsägbara händelser i omgivningen inträffar under uppväxten som ger tillfälle till positiv och negativ inlärning. Planned Happenstance får inte bli förväxlat med magiskt tänkande eller tron på ödet. I karriärvägledning måste individer lära sig att själva upptäcka, skapa och ta vara på chanser och tillfälligheter. Ordet Planned Happenstance betyder planerade tillfälligheter och är i sig en paradox då man inte kan planera in tillfälligheter. Författarna menar att i Planned Happenstance är obeslutsamhet motsatsen till ett öppet sinne. Obeslutsamhet och ett öppet sinne är något positivt då det hjälper individen att vara öppen för nya möjligheter. Enligt författarna består Planned Happenstance av två principer. Den första innebär att individen genom att utforska och vara nyfiken skapar tillfälligheter. Den andra innebär att vissa färdigheter hjälper individen att ta vara på 18

19 möjligheterna. De fem färdigheterna som författarna nämner är nyfikenhet, envishet, flexibilitet, optimism och risktagande. Nyfikenhet innebär att utforska nya inlärningsmöjligheter. Envishet är att anstränga sig trots motgångar. Flexibilitet hjälper individen att kunna förändra attityder och förhållanden. Optimism är att se nya tillfälligheter som möjliga och åtkomliga. Risktagande är att våga ta risker trots en osäker utgång. Individer som använt sig av Planned Happenstance modellen är villiga att ändra planer, ta risker, arbeta hårt för att övervinna hinder och är aktivt engagerade att fullfölja sina planer. 3.5 Fyrstegsmodellen Fyrstegsmodellen består av två dimensioner medvetenhet om mig själv och medvetenhet om alternativ samt en beslutande- och handlingsfas. Författarna till Vem behöver Syo? (Skolöverstyrelsen, 1991) slår fast att båda dimensionerna i denna modell är viktiga. Information om yrken och utbildningar måste också relateras till elevens egen värld, dvs. till elevens uppfattning och medvetenhet om sig själv. (Skolöverstyrelsen, 1991 s. 36). Med andra ord behöver eleven både vara medveten om dels vem är jag, vilka intressen har jag, vad är viktigt för mig samt ha kunskap om vad det finns för alternativ att välja mellan för att kunna fatta ett beslut. Enbart information räcker inte. Medvetenhet om mig själv Medvetenhet om alternativ Hjälp med att fatta beslut Hjälp med genomförandet Figur 1. Fyrstegsmodellen (Skolöverstyrelsen, 1991) 19

20 3.6 Ungdomars självförtroende Hur stort självförtroende en individ har beror på många olika faktorer. Vi ska här kort belysa de påverkansfaktorer som Ahlgren (1999) beskriver i Det subjektiva yrkesvalet Från självbild till självförtroende Individens identitet skapas i en både verbal och ickeverbal dialog med andra människor. De bilder och uppfattningar, individens självbild, som individen skapar om sig själv i denna interaktion med sin omgivning ligger till grund för den process där individen tolkar andra personers reaktion på ett visst beteende hos individen. Tolkningsprocessen påverkas starkt av den sociala miljö individen befinner sig i och de värderingar som finns i denna miljö. Andra starka påverkansfaktorer är individens genus och sociala och etniska tillhörighet. Den tolkning som individen gör av andras reaktioner ligger i sin tur till grund för individens självvärdering av just detta beteende. Självvärderingen är i sin tur grunden för individens självförtroende. Ahlgren (1999) definierar självförtroende som tilltron till den egna förmågan när man står inför att utföra en handling i en viss situation (s. 92) och enligt henne är självförtroendet grunden för en individs motivation och handlingsberedskap inför t.ex. utbildnings- och yrkesval. självförtroende självvärdering självbild Figur 2. Relationen mellan självbild, självvärdering och självförtroende (Ahlgren, 1999). 20

21 3.6.2 Självbild Individens självbild skapas i interaktionen mellan individen och omgivningen, dvs. individen påverkar sin omgivning och omgivningen påverkar individen. Individen skapar sig en bild av sig själv, sin självbild, utifrån den verbala och ickeverbala dialog som ständigt pågår mellan individen och dennes omgivning. Faktorer som påverkar individens självbild och självkännedom är enligt Ahlgren (1999) signifikanta andra, egna värderingar, förutsättningar och tidigare erfarenheter samt mål och ambitionsnivå. Signifikanta andra är personer vars omdömen betyder mycket för individen. Vilka som betecknas som signifikanta andra är det bara individen själv som kan avgöra. Tidigare var det ofta föräldrarna som var signifikanta andra när ungdomarna skulle välja yrkesinriktning. Ungdomarna valde de yrken som deras föräldrar hade. Ahlgren (1999) skriver att det troligen var av bl.a. traditionella och sociala skäl men också att föräldrar förr hade större auktoritet och kunde påverka sina barn mer än vad dagens föräldrar kan. Egna värderingar påverkas av signifikanta andra i individens omgivning. Ahlgren (1999) hänvisar till ett projekt där man funnit att ungdomar som föredrar traditionella livsprojekt har en tendens att välja administrativa arbeten eller arbeten inom produktion, hantverk och service och att de flesta föräldrar till dessa ungdomar saknar gymnasial utbildning. Förutsättningar inom olika områden bedöms av individen utifrån hur omgivningen reagerar på dennes handlingar och prestationer. Den erfarenhet individen får av dessa reaktioner läggs till tidigare erfarenheter och bidrar till individens självbild. 21

22 Att en individs prestationsnivå är densamma som dennes ambitionsnivå bidrar till att individen får en positiv självbild. Ambitionsnivån bestäms inte alltid av individen själv utan kan påverkas av normer i t.ex. en skolklass Självvärdering och självförtroende En individs värdering av sin förmåga i ett visst avseende beror på individens förutsättningar, ambitioner, erfarenheter och värderingar. Denna självvärdering ligger i sin tur till grund för hur individen tror sig klara av en viss uppgift eller situation dvs. individens självförtroende. Graden av självförtroende påverkar i sin tur individens motivation att utföra uppgiften och ger även individen en handlingsberedskap. Ahlgren anser att självförtroende och dess grund självvärdering är en viktig faktor när det gäller hur ungdomar väljer yrke. Individens egna värderingar och ambitioner tillsammans med omgivningens värderingar påverkar ungdomars yrkesval. Hon skriver också att elevers motivation är av stor betydelse vid valet av yrke och att motivationen avgör vilken handlingsberedskap och uthållighet som eleverna kan uppbåda för att nå sitt mål. Ungdomar med att starkt självförtroende ser möjligheter att välja utifrån ett bredare spektrum av yrken och också att välja mer otraditionellt utifrån sina egna värderingar. De har en kunskap om sina svaga och starka sidor och upplever en trygghet i detta så att de vågar bryta med etablerade traditioner och förväntningar (Ahlgren, 1999, s. 107). 3.7 Ungdomars vägval en studie om utbildning och arbetslivets början I Ungdomars vägval en studie om utbildning och arbetslivets början (Ungdomsstyrelsen, 2000) skriver författarna att föräldrars utbildningsnivå tenderar att påverka ungdomars val av gymnasieprogram. Ju högre utbildningsnivå föräldrarna har desto mer troligt är det att barnet väljer ett studieinriktat program. 22

23 Tabell 2. Programval efter moderns respektive faderns utbildning, procent. (Skolöverstyrelsen, 2000, s. 20) Författarna konstaterar att Den sociala bakgrunden spelar fortfarande mycket stor roll för ungdomarnas utbildning. (Ungdomsstyrelsen, 2000, s. 50). Social bakgrund har dock inte så stor betydelse när det gäller att påbörja gymnasiet eller inte. I studien påbörjade 94 procent av ungdomarna gymnasiestudier direkt efter avslutad grundskola. Den stora skillnaden ligger i vilka program som ungdomar med olika social bakgrund väljer samt om de avslutar gymnasieskolan eller inte. 23

24 4 Metod Det finns olika metoder att välja mellan för att få kunskap om ett fenomen, nämligen en kvantitativ och en kvalitativ metod. Vi kommer här att ge en övergripande förklaring till vad dessa metoder innebär. Därefter presenterar vi vårt val av metod och varför vi tycker att den är lämplig för undersökningen. I en kvantitativ metod redovisas resultatet med siffror och tabeller då den handlar om mängd och sådant som är mätbart. I denna metod kan man använda sig av statistik och experiment och man kan mäta frekvensen av händelser och situationer. En kvantitativ metod går på bredden och ger lite information om många undersökningsenheter vilket gör det möjligt att generalisera. I en kvalitativ metod redovisas resultatet inte med siffror och tabeller utan med ord. I denna metod ser man till helheten och försöker förstå sammanhanget. En kvalitativ metod präglas av flexibilitet och kännetecknas av stor variation då varje kvalitativ studie är unik. Metoden går på djupet och ger mycket information om få undersökningsenheter, enligt Patel &Davidson (2003). 4.1 Val av metod Vi kommer här att presentera vårt val av metod och varför vi anser att den är lämplig för undersökningen. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod då man i denna kommer i närkontakt med respondenten och kan få en bättre uppfattning av den enskilda personens livssituation (Holme & Solvang, 1997). I den kvalitativa metoden kan man förstå och analysera helheten. Denna metod präglas även av flexibilitet och ger oss en möjlighet att gå på djupet med ett mindre antal undersökningsenheter. 24

25 Då vi vill försöka förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram fann vi den kvalitativa metoden mest lämplig då den är inriktad på subjektiva upplevelser (Starrin & Svensson, 1994). Vi kunde på detta sätt fånga flickornas subjektiva upplevelser då det gäller deras gymnasieval. Vi har gjort sju semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. Alternativet hade varit att göra en enkätundersökning vilket valdes bort då vi inte skulle få höra elevernas hela berättelse och inte skulle ha haft möjlighet att ställa varken fördjupande frågor eller följdfrågor. 4.2 Urval Vi har valt att intervjua elever som redan hade valt, kommit in och påbörjat ett mansdominerat gymnasieprogram. Vi ville att respondenterna skulle ha ett backspegelsperspektiv samtidigt som valet inte skulle vara alltför avlägset. Undersökningsgruppen bestod av sju kvinnliga elever från årskurs ett på mansdominerade yrkesinriktade gymnasieprogram, d.v.s. bygg-, el- och fordonsprogrammet. Samtliga elever hade programmet som sitt förstahandsval och var de enda kvinnliga elever som fanns på dessa program i X- kommun. Eleverna kom från en och samma skola i en medelstor stad. Samtliga kvinnliga elever på bygg-, el- och fordonsprogrammet erbjöds att ingå i intervjugruppen. Alla erbjudna accepterade. Vi ansåg att intervjuer med sju kvinnliga elever skulle ge oss ett lagom stort underlag att arbeta med och analysera. 4.3 Genomförande Vi tog kontakt per telefon med gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare (Syv) för att få information om antalet kvinnliga elever på bygg-, el- och fordonsprogrammet. Syv tillfrågades om hon kunde ta kontakt med de berörda kvinnliga eleverna på skolan och inbjuda dessa till ett informationsmöte. Vi 25

26 presenterade oss själva och vårt syfte med intervjuerna. Samtliga elever var närvarande och accepterade att bli intervjuade. Intervjuerna genomfördes därefter under en period av två dagar. Vi valde att spela in intervjuerna på band så att intervjuaren skulle kunna koncentrera sig på respondentens berättelse för att dokumentationen skulle få med alla detaljer. Därefter genomfördes intervjuerna med en respondent i taget. Respondenten informerades om att svaren var konfidentiella (Trost, 2005). Vi valde att båda två delta i intervjuerna. En av oss intervjuade medan den andra kontrollerade att alla frågeområden hade tagits med. Vi har intervjuat utifrån fem frågeområden och har ställt följdfrågor där det har behövts. Varje intervju tog 30 till 40 minuter. När samtliga intervjuer var genomförda lyssnade vi igenom banden och skrev ord för ord ut de svar som vi ansåg relevanta för syftet. Vi bearbetade sedan utskrifterna tillsammans. 4.4 Validitet och reliabilitet Enligt Patel & Davidson (2003) kan validitet beskrivas som ett mått på om man verkligen mäter det som man har för avsikt att mäta. Inför intervjun genomfördes en provintervju med en lärare för att försäkra oss om att frågorna uppfattades rätt och att de skulle ge svar på det vi ville undersöka. Reliabilitet eller tillförlitlighet, d.v.s. graden till vilken slumpfaktorer kommer och styr, har med undersökningens trovärdighet att göra. Tillförlitligheten kan minska om intervjun t.ex. blir avbruten eller om respondenten inte förstår frågorna. Vi har försökt att skapa en god och naturlig kontakt med de kvinnliga eleverna vid intervjuerna. För att få ytterligare en god tillförlitlighet använde vi oss av bandspelare, vilket gav oss möjlighet att gå tillbaka och lyssna. Klara och tydliga frågor ställdes för att undvika missförstånd och oklarheter. Platserna där intervjuerna ägde rum var för eleverna en redan bekant miljö på elevernas skola. 26

27 5 Resultat Härmed följer redovisningen av de sju intervjuer som genomfördes i vår undersökning rörande varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Resultatet av våra intervjuer redovisas utifrån fem områden baserade på våra frågeområden (se bilaga). De områden vi kommer att redovisa är social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, information samt framtiden. Vi kommer först att kort beskriva vad de fem områdena berör för att sedan redovisa vårt resultat. Området social bakgrund berör familjen. Föräldrarnas och syskonens utbildning, arbete och fritidsintressen samt elevernas fritidsintressen. Området signifikanta andra tar upp omgivningens reaktioner på elevernas val, kontakt med kompisar, det faktum att de flesta klasskompisar är pojkar och elevernas tankar kring detta. Detta område tar även upp elevernas egna upplevelser av påverkan från personer i deras omgivning. Området valet till gymnasiet handlar om elevernas funderingar kring valet av gymnasieprogram, vilka eventuellt andra program de funderade på och varför de valde just det program som de nu går på. Området information berör den information som flickorna fick och eventuellt sökte själva inför gymnasievalet, vem de talat med och hur de upplevde informationen. Området framtiden belyser elevernas tankar om tiden efter gymnasiet rörande bl.a. arbetsmarknad och arbetskamrater. 27

28 Flickorna vi har intervjuat går på byggprogrammet (4 flickor), fordonsprogrammet (2 flickor) och elprogrammet (en flicka). Inledningsvis vill vi ge en bild av de flickor vi intervjuat med hjälp av deras egen beskrivning av sig själva. Vi bad flickorna att beskriva sig själva med tre ord. De flesta sa spontant att det var en svår fråga men när de fick tid att tänka efter kunde de alla svara på frågan. Flickorna beskrev sig själv med följande ord: Social, framåt, positiv Glad, lat, kaxig Impulsiv, kreativ, envis Snäll, positiv, envis Sprallig, ambitiös, ärlig Positiv, glad, ska jag göra något så får jag det gjort Kreativ, översocial, bra på medkänsla 5.1 Social bakgrund Detta frågeområde berör flickornas familj. Här tar vi upp föräldrarnas och syskonens utbildning, arbete och fritidsintressen samt flickornas egna fritidsintressen och vilket program de går på. Vi har valt att först redovisa dessa uppgifter för var och en av flickorna för att sedan sammanställa dem under respektive kategori. Detta för att både få en överblick om varje flickas sociala bakgrund och en överblick över den totala bakgrunden Flickorna i undersökningen Karin: Karins familj består av mamma, pappa, två äldre systrar och en lillebror. Karins mamma är högutbildad inom IT och arbetar på försäkringskassan. Pappan arbetar som svetsare. Karin säger att han är självlärd och hon vet inte vilken utbildning han har. En av systrarna gör värnplikt och den andra studerar 28

29 på elprogrammet. Lillebror går i grundskolan. Karins föräldrar tycker om att vistas i naturen på sin fritid och syskonen umgås med kompisar och sportar. Karins fritidsintressen är att lyssna på lokala popband. Hon har tidigare sportat mycket men uppger att hon tröttnat på det. Karin går på fordonsprogrammet. Lisa: Lisas familj består av mamma, pappa, två äldre systrar och en storebror. Lisas mamma har en leksaksaffär och hennes pappa arbetar på posten. Lisas mamma är utbildad inom handel och hennes pappa har en ekonomisk gymnasieutbildning som han inte har nå n nytta av. Hennes ena syster är utbildad inom media och arbetar som försäljare. Den andra systern är arbetssökande. Brodern avbröt sin gymnasieutbildning på fordonsprogrammet och arbetar nu på posten. Lisas mamma är engagerad i Djurens vänner och tycker om att ta hand om familjens hönor på sin fritid. Lisas pappa är med i olika föreningar. På sin fritid tycker Lisa om att teckna, se på film och måla tavlor. Lisa går på byggprogrammet. Anna: Annas familj består av mamma, pappa, en storasyster och en lillebror. Annas mamma är utbildad sjuksköterska och arbetar som detta inom äldreomsorgen. Annas pappa slutade skolan i åttan och har två deltidsarbeten, dels i en affär, dels med att sortera sopor. Annas syster går andra året på samhällsvetenskapliga programmet och hennes bror går i åttonde klass. Familjen tycker om att läsa och diskutera vad som hänt under dagen. Anna tycker om att lyssna på musik, måla och sy och har byggt en hobbyverkstad i sitt rum. Hon läser en del också men inte lika mycket som den övriga familjen. Anna går på byggprogrammet. Pia: Pias familj består av mamma, en storasyster och en storebror. Pias mamma arbetar som personlig assistent. Hon har tidigare arbetat på café och har enligt Pia ingen gymnasieutbildning. Pias syster gick barn- och fritidsprogrammet men 29

30 arbetar nu som makeupartist. Hennes bror är utbildad inom media men arbetar som försäljare inom byggbranschen. Pias mamma tycker om att arbeta i trädgården, träffa kompisar och pyssla hemma. På sin fritid tycker Pia om att cykla, träffa kompisar, köpa kläder och gå på gym. Pia går på elprogrammet. Ulrika: Ulrikas familj består av mamma, en storasyster och en storebror. Ulrikas mamma är utbildad kock och har tidigare arbetat som kock inom sjöfarten. Nu arbetar hon inom vården men Ulrika vet inte om hennes mamma har någon utbildning inom området. Systerns utbildning är något inom vården och brodern är utbildad inom jordbruk. Mammans fritidsintresse är natur, att titta på friidrott samt att umgås med familjen. Ulrika tillbringar en stor del av sin fritid med att träna friidrott. Hon tycker också om att lyssna på musik. Hon umgås mindre med sina kompisar nu än hon gjorde tidigare, mycket beroende på att skolan och idrotten nu tar mycket tid. Ulrika går på fordonsprogrammet. Annika: Annikas familj består av mamma, pappa, en storasyster, en storebror och en tvillingsyster. Annikas mamma arbetar inom äldrevården och hennes pappa arbetar på ett slakteri. Annika säger att hennes mamma är utbildad undersköterska men vet inte vilken utbildning hennes pappa har. Hon tror att föräldrarna inte har någon gymnasieutbildning. Annikas syster är utbildad elektriker men jobbar nu som personalchef på en bilfirma. Hennes bror arbetar på ett lager och hennes tvillingsyster utbildar sig inom media. Föräldrarna har ett gemensamt intresse för bowling. Mamman tycker dessutom om att shoppa och pappan är intresserad av motorcyklar. Annika själv umgås mycket med sina kompisar. Hon tränar aerobic och liknande sporter samt tittar på TV och sitter gärna framför datorn. Tidigare tränade hon även fotboll och handboll. Annika går på byggprogrammet. 30

31 Åsa: Åsa bor hos sin mamma och har kontakt med sin pappa. Åsa har en stor syskonskara. Hon har två syskon på sin mammas sida och tre på sin pappas sida. Åsas mamma arbetade tidigare som sjuksköterska men arbetar nu som frisör. Åsa tror inte att hennes mamma har någon utbildning. Hennes pappa arbetar som snickare och har enligt Åsa varit lärling hela sitt liv. Bröderna på mammans sida är ambulansförare och optiker. Enligt Åsa har de ingen utbildning men brodern som är ambulansförare håller nu på att utbilda sig till sjuksköterska. Brodern som arbetar som optiker har tagit över en butik efter sin pappa. Systern på pappans sida arbetar som lärare och bröderna är elektriker och snickare. Åsa vet ingenting om deras utbildning. Åsa tycker om teater och musik samt skriver poesi och målar tavlor. Hennes fritid upptas även av familjens hundar. Hon säger att hon alltid har haft dessa intressen. Åsa går på byggprogrammet Jämförelse mellan flickorna Föräldrarnas utbildning Få av de intervjuade flickorna är helt säkra på vilken typ av utbildning deras föräldrar har. Två flickor vet bestämt att deras mammor har högskoleutbildning. När det gäller gymnasieutbildning är det tre föräldrar enligt flickorna som har detta. En av föräldrarna avbröt sina studier på högstadiet. När det gäller övriga föräldrar har flickorna ingen kunskap om utbildningsnivå. Föräldrarnas yrken De yrkesområden som är representerade bland flickornas mammor är försäkringskassan, vården, kock, äldreomsorgen, sjuksköterska (2), frisör, eget småföretag, personlig assistent samt caféanställd. De yrkesområden som är representerade bland flickornas pappor är svetsare, slakteri, snickare, sopsortering samt postanställd. 31

32 Syskonens utbildningar Alla flickor har inte kunskap om vilka utbildningar som deras syskon har. De utbildningar som är representerade bland flickornas systrar är medieprogrammet (2), samhällsprogrammet, barn och fritidsprogrammet, elprogrammet (2) samt vårdutbildning. De utbildningar som är representerade bland flickornas bröder är fordonsprogrammet (avhopp), medieprogrammet samt naturbruksgymnasiet. Syskonens sysselsättning Systrarnas sysselsättningar är försäljare, makeupartist, vårdanställd, personalchef, värnpliktig, lärare, arbetssökande, gymnasieelev på elprogrammet, gymnasieelev på medieprogrammet samt gymnasieelev på samhällsprogrammet. Brödernas sysselsättningar är postanställd, försäljare inom byggbranschen, anställd inom hemtjänsten, lagerarbetare, snickare, elektriker, optiker, ambulansförare samt grundskoleelev (2). Föräldrarnas fritidsintressen Följande fritidsintressen är representerade bland flickornas föräldrar: Djurens Vänner, måla om rum, diskutera och läsa, trädgårdsarbete, pyssla, skogspromenader (2), svampplockning (2), friidrott, umgås med familjen, åka mc, shoppa, bowla samt fiske. Flickornas fritidsintressen Teckna, rita, akvarellmålning, se på film, musik, teckna, måla, sy, rida, kickboxning, fotboll, cykla, shoppa, gym, kompisar, teater, musik, skriva poesi, måla, hundkurser, lyssna på musikband, kompisar, träna aerobics, titta på TV, datorer, sport, träna friidrott, styrketräna, lyssna på musik, 32

33 5.1.3 Sammanfattning Alla flickor har inte kunskap om vilken utbildning deras föräldrar och syskon har. Ett fåtal av föräldrarna har en högskoleutbildning. Majoriteten av föräldrarna har en praktiskt inriktad utbildning samt ett praktiskt arbete. Ingen av flickornas mammor har en mansdominerad utbildning eller en mansdominerad sysselsättning. Ingen av flickornas pappor har en kvinnodominerad utbildning eller kvinnodominerad sysselsättning. Ingen av flickornas syskon har en högskoleutbildning. Två av flickornas systrar har en mansdominerad sysselsättning. En av flickornas bröder har en kvinnodominerad sysselsättning. 5.2 Signifikanta andra Vem har du pratat med och vem har du lyssnat mest på? Fem flickor har pratat med sina kompisar men bara en anger att det är kompisen som hon har lyssnat mest på. Fem flickor har pratat med sina föräldrar varav två uppger att mamma är den de mest lyssnat på. Fyra flickor har pratat med något av sina syskon och en uppger att hon lyssnat mest på sin syster. Alla utom en av flickorna har pratat med Syv. Tre av dem upplevde att Syv försökte styra dem i sitt gymnasieval och en av dessa flickor uppger att Syv inte ville att hon skulle söka till ett gymnasieprogram i en annan kommun. De två andra flickorna upplevde att Syv inte var positiv till att det valde ett mansdominerat yrkesinriktat gymnasieprogram. hon försökte snarare prata ur mig ur det syon var inte mycket till hjälp man skulle säga vad man funderat på. Något som man håller på med händerna och sånt, och då såg hon mig som en tjej direkt. Och så sa jag att jag tyckte att det skulle vara kul att gå på el. Nej det är nog inget för dig, sa hon. Och så några dagar senare hade hon kollat upp ett program om hantverk och smycken och sånt och då tänkte jag att varför kan inte jag gå på el? Jag fick inte nån information om vad el är för nåt 33

34 Ytterligare personer i flickornas närhet som de talat med angående gymnasievalet är lärare, en kompis pojkvän samt tränare. En flicka uppger att hon spontant tagit kontakt med yrkesverksamma snickare som hon stött på. Tre flickor har uttryckligen sagt att de har lyssnat mest på sig själva. jag har gått efter vad jag har tyckt och vad är mina mål med allt, har jag väl tänkt Vad tycker omgivningen om ditt val? Samtliga flickor har fått positiv respons ifrån omgivningen på sitt val av ett mansdominerat gymnasieprogram. Kompisarnas reaktioner var i de flesta fall positiva då de tyckte att det var coolt. Endast en flicka uttryckte att hon fått några negativa kommentarer men hon konstaterade att: dom lyssnar man inte på. Föräldrarna till samtliga flickor var positiva till deras val av gymnasieprogram. Fem flickor sade dessutom att deras föräldrar ansåg att de efter avslutad gymnasieutbildning har stora chanser att få ett arbete. jättebra, finns mycket jobb. garanterat jobb. vettig utbildning Kill- och tjejkompisar Samtliga flickor har under någon period av sitt liv umgåtts med killkompisar och tre flickor påpekade att de när de valde till gymnasiet hoppades de på att de skulle vara den enda flickan i klassen. hoppades på det. Killar är rakare och ärligare. 34

35 Dessa flickor har dock ändrat uppfattning efter att de börjat på gymnasiet. De anser nu att så länge det finns åtminstone en flicka till är det inte något problem att det är flest killar i klassen. bara det är någon tjej i klassen så går det bra gott med en tjej till som man kan snacka med om saker som det inte går att snacka med killar om. Den flicka som var ensam flicka i klassen upplevde att detta var mycket jobbigt. Hon tyckte att det hade varit bra med en flicka till i klassen även om hon inte hade förväntat sig att bli bästa kompis med henne. en del lektioner är bra, andra är jättejobbiga för det är tjat att jag är tjej du är ju tjej du kan inte sånt här Det är bra att lärarna lägger märke till en, att man får lite uppmärksamhet, att man inte försvinner i mängden Övriga personer i flickornas närhet med yrket Alla flickor har någon i sin närhet som utövar det yrke som flickorna valt som inriktning på sitt gymnasieprogram. Dessa personer är föräldrar, syskon, äldre kompisar, mammas före detta fästman, svåger, en kompis före detta pojkvän, samt kompis till pappa. En av flickorna upptäckte att hennes kompis tänkte välja samma program som henne. Hennes kommentar till detta var: jag blev då lite mer säker på det. 5.3 Valet till gymnasiet Samtliga flickor kom in på sitt förstahandsval och ingen av flickorna ansåg sig ha något alternativ till att börja på gymnasiet direkt efter avslutad grundskola. Samtliga flickor uttryckte att det är nödvändigt att utbilda sig. så som samhället ser ut idag så är det bättre att utbilda sig. Du måste gå på gymnasiet för att ha en framtid. 35