Regionfastigheter Division Affärsutveckling Nya Sjukhusområdet Malmö

Transkript

1 Regionfastigheter Division Affärsutveckling Nya Sjukhusområdet Malmö Kristina Vilhelmsson, Huvudprojektledare NSM Datum Version (7) Verksamhetseffekter NSM Detta dokument har tagits fram gemensamt av företrädare för Skånes Universitetssjukvård, Medicinsk Service, Regionservice och Regionfastigheter. Den nyligen framtagna lokalförsörjningsplanen (LFP) och fysiska utvecklingsplanen (FYP) för sjukhusområdet i Malmö har visat på några viktiga principer som måste tillgodoses i sjukhusområdet. Vårdbyggnaden, ersättningslokalerna och servicebyggnaden har på sätt som beskrivs nedan uppfyllt dessa principer. Det bör betonas att effekten från de enskilda delprojekten ofta har beroenden och direkta kopplingar till de övriga delarna varför full potential av beskrivna nyttor uppnås först om projekten genomförs som en helhet. För inplaceringsförslag i vårdbyggnad och på området se utdrag ur FYP. Psykiatri, habilitering och palliativ vård berörs ej i detta dokument. Viktiga effekter utifrån politiska direktiv: Lämpliga lokaler för direktinläggning av äldre har definierats kring ersättningsbyggnaden, By 96. På så sätt skapas möjligheter för den äldrevård i samarbete med kommuner som förutses i den föreliggande handlingsplanen som tagits fram i samband med tjänsteavtal mellan och de skånska kommunerna. Vidare har kan en geriatrisk del av ortopedin kan finnas i vårdbyggnaden. Slutenvård för äldre kommer till övervägande delen ske i sjukhusområdets senast byggda avdelningar. Vårdbyggnaderna kommer att innehålla minst 240 enpatientrum fördelat på tio avdelningar. Efter inflyttning i vårdbyggnaden kommer 60 % av vårdrummen på SUS Malmö att vara enpatientrum. Ersättningsbyggnaderna innehåller 113 vårdplatser fördelade på enpatient- och tvåpatientrum. Dimensioneringen av slutenvård utgår från dagens fastställda vårdplatser och innebär varken ökning eller minskning. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (7) Fyra platser för barnintensivvård och tio för vuxna skapas i vårdbyggnaden. Operationer på barn i Malmö kan utföras i nya vårdbyggnaden eller operationsavdelningen i den helt närliggande byggnad 65. I den byggnaden finns också slutenvårdsplatser för barn. En sammanhållen operationsavdelning med 23 operationssalar nära ankomstavdelning, IVA, vårdavdelningar, sterilcentral skapas i vårdbyggnaderna. Operationsavdelningen ersätter bla operationsavdelningarna i nuvarande kirurghus och ortopedhus, vilket är nödvändigt utifrån ett fastighetsperspektiv. Operationsavdelningen har också kapacitet att möta demografisk ökning. Det finns möjlighet att i framtiden tillskapa ytterligare operationssalar då tre plan förberetts för tekniktung vård, men endast två plan nu tas i anspråk för detta. Genom en tydlig koppling mellan akutmottagningen, bild- och funktionsavdelning, akutvårdsavdelningar, operation/intensivvård och vårdavdelningar skapas goda möjligheter för väldefinierade akuta flöden t.ex. stroke, hjärtinfarkt, höftfraktur och sepsis. Akutavdelningar i By 33 (kirurghuset) placeras nära intensivvård och akutoperation i den nya By 35. Planerade processer separeras från de akuta och centreras utifrån patientens behov. Akutvårdsavdelningar placeras nära IVA och så nära akutmottagningen som möjligt och akuta operationer samlas i den norra vårdbyggnaden. Planerade processer underlättas genom att ankomstavdelning placeras i den södra vårdbyggnaden nära operationsavdelningar som främst är avsedda för elektiva flöden. Byggnadens H-form möjliggör mikroflöden för avgränsade patientflöden/specialiteter i den byggnad 36. Byggnaderna understödjer utveckling av flödesbaserad vård och gränsöverskridande samarbete. Nuvarande inplaceringsförslag har beaktat möjliga flödesbaserade samarbetsytor mellan kirurgiska och medicinska specialiteter. Den dagliga servicen i byggnaden som lokalvård, måltidstillhandahållande, vaktmästeritjänster m.m. i syfte att underlätta för vården i deras arbete med patienten har också beaktats. Samlokalisation i en byggnad av provtagning/mottagning/dagvård/operationsavdelning och vårdavdelning ger optimala möjligheter för sammanhållna patientflöden. Sterilcentral inplaceras i vårdbyggnaden och fabrikssterilt engångsmaterialet hanteras i intilliggande logistikförråd i vårdbyggnadens källare. Laboratorieverksamhet inplaceras i servicebyggnaden med möjlighet till att ytterligare effektivisera verksamheterna genom automatisering och mer rationella arbetsflöden. Med placeringen av laboratorieverksamheten i Servicebyggnaden vinns också stora logistiska fördelar genom att uppemot 50 % av laboratorieanalyserna avser prover från de intilliggande primärvårdscentralerna vilka i servicebyggnaden får direktaccess till bilavlastningsplats. Administrativa lokaler skapas i näraliggande byggnader där ytor tomställts. Vårdnära administrativa lokaler med modern utformning skapar goda möjligheter

3 3 (7) för ett verksamhetsnära ledarskap och närhet för viktiga yrkesgrupper. Denna planering möjliggör också mötesplatser för forskning, utbildning och interaktion med samhället. Ny servicebyggnad där servicefunktionerna ges förutsättningar att under samma tak få möjlighet att samverka med varandra kommer att bidra till ett effektivare logistikflöde. Därmed får sjukhuset tillgång till en optimalt utformad godsmottagning som kommer att klara merparten av alla inkommande transporter. Vidare kommer ett särskilt lokalt lager att etableras med de mest frekventa förrådsartiklarna vilket kommer öka hela sjukhusområdets robusthet i händelse av leveransstörningar. Särskilda hämta/lämna ytor i vårdbyggnaderna för inkommande och utgående gods och en förrådsstruktur som underlättar för verksamheterna ger möjlighet att ha tillgång till rätt produkt vid rätt tillfälle i rätt tid. Slutligen samlas hela avfallshanteringen vilket förutom ökad effektivitet ger miljömässiga vinster. Ett nytt bårhus innebär ett värdigt och etiskt korrekt omhändertagande av de avlidna med hänsyn tagen till den demografiska utvecklingen. Försörjningssystem i kulvert med hög kapacitet vad gäller flöden och okänslighet vad gäller väder och vind kommer att bidra till optimerat logistikflöde. Ny teknik med AGV-truckar (självgående), separerade publika och icke-publika flöden ger också ett viktigt bidrag. Ett nytt rörpostsystem kompletterat med point-to-point system för provrör medför stora effektivitetsvinster för vårdpersonal och är en del av ett robust sjukhus. Effekter av NSM utifrån de fastställda regionala planeringsprinciperna Patientsäkerhetsprincipen: Minskad risk för överföring av vårdrelaterade infektioner: Uppfylls genom enpatientrum, genom välplanerade ytor på vårdavdelningar och mottagningar samt modern, tillräckligt stor operationsavdelning avsedd för högteknologisk vård. Färre läkemedelsfel: Uppfylls genom välplanerade standardiserade läkemedelsrum. Leverans av endosförpackade läkemedel via digital beställning ger också färre läkemedelsfel. Enpatientrum bidrar också till säkrare läkemedelshantering. Färre fallskador: Genom välplanerade ytor på vårdavdelningar med god överblickbarhet och insyn till patientrum kan evidens och modernaste teknik användas för att motverka fall. Säkra operationer: Genom nybyggda plan för tekniktung vård skapas möjligheter för operationsavdelningar där luftflöden kan säkras och övervakas med enkla och tydliga system för verksamheten. Redundans för operationsverksamheten uppnås

4 4 (7) för flera decennier framåt. När resistensproblematik i framtiden ökar kommer behov av styrda och korrekta luftflöden bli allt viktigare. En välplanerad operationsavdelning med hög igenkänningsfaktor innebär mindre risk för fel. Barnintensivvårdsplatser: Tillskott av barnintensivvårdsplatser är nödvändigt med anledning av att antalet barn ökar kraftigt de närmaste åren. Nationellt finns redan nu en brist på dessa platser. 240 nya enpatientrum: Vårdrum planerade för 2000-talets vård ger möjlighet till betydligt säkrare vård inte bara för att de är enpatientrum. T.ex. planeras vårdavdelningarna för god tillsyn av vårdrummen från korridoren, för ökad delaktighet och personcentrering, för tydlig igenkänning, för goda områden för möte med anhöriga, för bra övervakningsmöjligheter, för uppgradering till intermediärvård m.m. Färre preanalytiska fel i samband med provbunden diagnostik: Labmedicins placering i servicebyggnad förutsätter, vid sidan om en snabb och säker provtransport, elektronisk beställning av analyser och tjänster. Merparten av de preanalytiska fel som uppstår idag beror på avsaknaden av en säker provhanteringskedja med förväxlade rör, ofullständiga patientuppgifter etc. som följd och som således kan avhjälpas. Även point-to-point system bidrar till denna säkerhet. Förbättrade möjlighet till snabb akut diagnostik: Öppna och flexibla laboratorielokaler möjliggör att fler tekniker och analysinstrument kan kopplas till totalautomatiserade system och leverera analyssvar dygnet runt för kortade led-/vårdtider. Resurser frigörs som kan användas till tolknings-/beslutsstöd, utbildning och tätare samarbeten med beställande kliniker runt kontinuerlig utveckling av diagnostiken. Flödesprincipen: Minskat antal vårdbesök för patienten: Provtagning, diagnostik och mottagningsbesök kan ske vid samma tillfälle enligt konceptet one stop clinic där patienten kan undvika ett vårdkontakttillfälle enbart för provtagning. Möjliggörs genom att provtagningsfunktion planeras i nära anslutning till huvudentré och mottagningar. Analys utförs omedelbart efter att provet skickats med rörpost till laboratoriet i servicebyggnad. Snabb och säker provhanteringskedja: Placeringen i servicebyggnaden underlättar effektivt inflöde av prover både från primärvården och från sjukhusområdet via utvecklade automatiska logistiksystem för snabb hantering och analys. Verksamheten har också stort behov av snabba och säkra leveranser av kemikalier, reagenser, förbrukningsmateriel m.m. samt genererar stora mängder avfall och riskavfall som kan tillgodoses på ett bra sätt.

5 5 (7) Sammanhållna patientflöden: Genom att mottagning/dagvård, operationsavdelning, ankomstavdelning och vårdavdelningar finns i samma byggnad skapas möjligheter för att hantera flöden utifrån patientens behov. Onödiga ledtider kan undvikas och rätt kompetens kan finns i rätt tid utan att medarbetare behöver förflytta sig långa sträckor. Närhet till Bild- och funktionsdiagnostik är också viktigt. Elektiva flöden hanteras från ankomstavdelning vidare till operation och tillbaka vid dagkirurgi eller till vårdavdelning om slutenvård behövs. Akuta flöden: Nya vårdbyggnaden ligger en bit från akutmottagningen. Avståndet hanteras genom att kirurgiska och medicinska akutavdelningar placeras i By 33, nära akutmottagning och genom att IVA och merparten av akuta operationer planeras att ske i By 35. Logistik- och servicetillhandahållande: Med ny teknik och nya infrastruktur som; AGV-truckar och rörpost, motorvägskulvert mellan servicebyggnaden och i den nya vårdbyggnaden dedikerade godshissar som ansluts till hämta/lämna punkter för att slutligen betjäna en optimerad förrådsstruktur i vårdverksamheten kommer serviceflödena vad gäller inkommande gods inklusive textilier och samtliga returer inklusive avfall att optimeras. Detta innebär attraktiva ytor för vårdverksamheten i utökad omfattning kan användas till vård. Vidare gäller att utformningen av vårdavdelningarnas patientkök och tillhörande patientmatsal på ett betydligt bättre vis än hittills kommer att tillgodose såväl patienternas som medarbetarnas behov. Köken skall fungera oavsett produktionssätt och distributionsformer. Slutligen, ur ett serviceperspektiv, innebär de nya byggnaderna att mängder av arbetsmoment underlättas samtidigt som resultaten förbättras, inte minst inom lokalvården. Hållbarhetsprincipen En god arbetsmiljö: Byggnaderna planeras för en optimerad arbetsmiljö för alla yrkeskategorier. Exempel är tillräckliga ytor i patientrum och patienttoalett, patientlift i alla rum och välplanerade hygienrum på vårdavdelningarna. Operationsavdelningarna utformas för komfort under operationer och för att underlätta rengöring. Nya lokaler för sterilteknik och labmedicin minskar problem med fukt, buller och värme. Traditionellt har medarbetare inom servicefunktioner haft omoderna och otidsenliga lokaler. Servicebyggnaden planeras för optimerad arbetsmiljö för samtliga yrkeskategorier. En god arbetsmiljö underlättar rekrytering och får medarbetare att stanna. Det gäller både högspecialiserad sjukvård och servicefunktioner. Vidare är det

6 6 (7) sannolikt att sjukskrivningstal och arbetsskador minimeras i ändamålsenliga lokaler. Säkerställd drift: Säkerställer drift i ett perspektiv över många år, vilket inte kunde ha garanterats i de lokaler som lämnas. Särskilt rör detta operations- och laboratorielokalerna. Demografisk utveckling: De nya byggnaderna kan möta behov som uppkommer till följd av befolkningsökning genom att skapa möjligheter för rationell drift. Sammanhållna patientflöden, minskade VRI, färre utbrott, säkerställd rekrytering, ökat antal direktinläggningar, arbete över specialitetsgränser är några av många faktorer i den nya vårdbyggnaden som kan bidra till minskad användning av slutenvård, kortare vårdtider och mer rationell utskrivningsprocess. Dessa åtgärder innebär därmed en möjlighet att hantera den väntande befolkningsökningen. Digital utveckling och E-hälsa: Lokalerna ska utformas för att möjliggöra de effektiviseringar som skapas genom utvecklingen av digital hälsa. Virtuella möten, patientrapporterade data, enkel incheckning, optimal tillgång till labdata är bara några av de faktorer som kommer att utvecklas inom en snar framtid. Inom slutenvården ger enpatientrummen nya möjligheter till information och enkel dokumentation patientnära. Tid för administration framför skärm kan minskas till förmån för patient- och flödesarbete. Hantering av resistensutveckling: Genom enpatientrum på vårdavdelningar och mottagningar och operationsavdelningar där vårdhygienska principer byggts in i vardagen skapas möjlighet att begränsa skadeverkningar av en ökad antimikrobiell resistens. Evidens har visat att utformningen av lokalerna är viktig för att medarbetare skall göra rätt, t.ex. rörande handtvätt och handdesinfektion. Operationsrum med optimerad ventilation gör att operationsverksamhet kan utföras riskfritt även om antiobiotikaprofylax blir mindre verksam. Miljö: En inte oväsentlig del i den samlade vårdproduktionen är omhändertagandet av avfall. Med de nya byggnaderna skapas förutsättningar från den punkt där avfallet uppstår till den samlade avfallscentralen att både effektivisera hanteringen och göra det på ett miljömässigt bättre vis. Förklaringen är att ny infrastruktur medger uppsamling av varje fraktion på ett korrekt vis som därefter hanteras i en avfallsanläggning, helt dold, inom servicebyggnaden. I dagsläget arbetar sjukhusområdet med fyra större avfallsanläggningar på olika adresser. Vidare gäller, med koppling till logistikflödet, att merparten av inkommande och avgående last kommer att ske genom servicebyggnaden i utkanten av sjukhusområdet vilket kommer bidra till en förbättrad utemiljö. Labmedicin placering i servicebyggnaden ger också förutsättningar till en rationell

7 7 (7) kemikaliehantering där sjukhuset kan undvika transport av stora mängder miljöoch brandfarlig vara i kulvert. Kemikaliefraktioner kan efter användning avskiljas på ett effektivt vis och samlas upp för vidare hantering. Kunskap- och utvecklingsprincipen Utbildningsmiljö: Utbildningen är en självklar del av universitetssjukhusets uppdrag. Genom att lokalerna planeras för ständig närvaro av studenter från många yrkeskategorier skapas möjlighet för god undervisning. Studenterna är våra framtida medarbetare, forskare och lärare. Utbildningsuppdraget beaktas i all planering. Högspecialiserad vård: SUS Malmö har idag flera högspecialiserade uppdrag. De nya lokalerna skapar möjlighet att i framtiden specialisera ytterligare och skapa kompetenscentra med möjlighet till spetsrekryteringar. Forskning genomsyrar vardagen: Forskningsmiljöer skall finnas från rummet där forskaren/medarbetaren möter patienten på avdelning eller mottagning till forskarens arbetsplats/digitala miljö. Enpatientrum underlättar forskning i slutenvård och mottagningarna kan hysa forskningsmottagningar integrerade i övriga flöden. Mötesplatser är viktiga och måste skapas i både i vårdlokaler och i administrativa lokaler som måste utformas både utifrån mötes- och seminarielokaler och forskarens behov av en lugn och stabil arbetsplats. Samverkan: Lokaler måste finnas där samverkan kan utvecklas med Lunds universitet och Malmö högskola och även med kommuner, näringsliv och medborgare. Lärande i vardagen: Erfarenhetsutbyte och feedback är väsentliga faktorer i medarbetarnas utveckling på universitetssjukhuset både inom specifika verksamheter och mellan verksamheter. Genom en koncentration av verksamheterna i servicebyggnad och vårdbyggnader ökas kontaktytorna. Gemensamma lokaler och mötesplatser skapar förutsättningar för detta.