Äldre personers välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2016 Äldre personers välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer (Well-being of elderly persons during participation in senior centers) Författare: Sara Kamlert Sabina Nilsson

2 Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Äldre personers välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer Engelsk titel: Well-being of elderly persons during participation in senior centers Författare: Sara Kamlert & Sabina Nilsson Datum: Antal ord: 7577 Sammanfattning: Den äldre befolkningen fortsätter att öka och allt fler äldre personer bor kvar i sina ordinära boenden. Åldrandet kan medföra funktionsnedsättningar och sociala förluster vilket kan resultera i minskad aktivitet och social samvaro. Aktivitet och social samvaro är en förutsättning för människans hälsa och välbefinnande. Träffpunkter är en form av öppen dagverksamhet för äldre som erbjuder aktiviteter och social samvaro. Syftet med studien var att undersöka äldre personers välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer samt anledningar till deltagandet. Metoden som användes var en kvantitativ enkätstudie. Urvalet var icke-slumpmässigt med inklusionskriterier. Totalt 63 personer deltog i studien. Dataanalysen genomfördes med deskriptiv statistik där frekvens, procent, medelvärde, median och standardavvikelse beräknades. Mann-Whitney test genomfördes för att beräkna skillnader mellan grupper på varje påstående som mäter välbefinnande. Resultatet i studien tyder på att deltagarna uppnår välbefinnande vid deltagande på träffpunkten då majoriteten svarade ofta eller ibland på samtliga frågor. De som deltog tre eller flera gånger i veckan kände sig oftare uppskattade av andra på träffpunkten än de som deltog en till två gånger i veckan. Det fanns även en skillnad mellan samboende och ensamboende, då de samboende oftare kände sig pigga och fyllda av energi på träffpunkten. Slutsatsen är att deltagarna uppnår välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer vilket ger stöd till arbetsterapeuter bör att uppmuntra äldre som har behov av mer aktivitet och social samvaro att delta i aktiviteter på träffpunkter. Sökord: Mental hälsa, Senior centers, Social delaktighet, Äldre, Fritidsaktiviteter

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Aktivitet Äldres delaktighet i aktivitet Välbefinnande utifrån ett aktivitetsperspektiv Träffpunkter för seniorer Problemområdet Syfte Metod Design Urval Utformning av enkät Procedur Dataanalys Etiska ställningstaganden Resultat Bakgrundsdata av deltagarna Välbefinnande vid deltagande på träffpunkten Signifikanta skillnader mellan grupper Anledningar till att besöka träffpunkten Social samvaro och gemenskap Aktivitet Välbefinnande Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats och fortsatt forskning Referenser Bilaga 1

4 1 Inledning Människor är sociala varelser som lever i sociala grupper genom hela livet. En arbetsterapeutisk grundprincip är att det finns en drivkraft hos människan att utföra aktiviteter [1]. Människan kan påverka sin hälsa och sitt välbefinnande genom aktivitet och social delaktighet [2]. Äldre personer har av olika anledningar begränsade möjligheter att utföra aktiviteter och upprätthålla sociala kontakter. Allt fler äldre personer bor i ordinärt boende och genom vår tidigare yrkeserfarenhet har vi uppmärksammat att äldre blir socialt isolerade i sina hem. En möjlighet för äldre att bryta social isolering kan vara att delta på träffpunkter för seniorer. Träffpunkter är öppen dagverksamhet som erbjuder social samvaro och olika aktiviteter för seniorer [3]. Det är sedan tidigare känt att träffpunkter är betydelsefulla för äldre personer men det är dock inte visat att deltagare uppnår välbefinnande vid deltagande på träffpunkter. 2 Bakgrund Bakgrundsavsnittet delas in i aktivitet, äldres delaktighet i aktivitet, välbefinnande utifrån ett aktivitetsperspektiv, träffpunkter för seniorer och problemområde. 2.1 Aktivitet Människan är en aktiv varelse som beskrivs må bra av att vara engagerad och delaktig i aktiviteter [4,5]. Aktiviteter är handlingar som utförs av en person [4]. Det inkluderar att ta hand om sig själv, njuta av livet och utföra produktiva aktiviteter [4,5]. Utförandet av aktiviteter sker i en interaktion mellan personen, aktiviteten och miljön [4]. Miljön omfattas av sociala- och fysiska aspekter som inverkar möjliggörande eller begränsande på människans utförande av aktiviteter. Den sociala miljön består av grupper som kan innefattas av familj, vänner, arbetskamrater och grannar. Den är stödjande, uppmuntrande och gynnande för människans vardagliga rutiner och roller [5]. Interaktionen mellan personen, aktiviteten och miljön påverkar människans välbefinnande [6] och ger aktiviteten en mening [5]. Engagemang i meningsfulla aktiviteter påverkar lycka och välbefinnande [7]. Hammel [8] menar att meningen i aktiviteter kan upplevas genom fyra olika dimensioner: görandet, varandet, tillhörigheten och blivandet. Görandet innebär att människan upplever en mening då aktiviteter har ett syfte och ett mål och håller henne sysselsatt. Varandet är aktiviteter som ger mening genom att bidra till att människan njuter av livet och upptäcker sig själv genom reflektion. Tillhörigheten beskrivs som aktiviteter som gör att människan känner tillhörighet och social gemenskap vilket ger en känsla av mening. Den sista dimensionen är blivandet som innebär att människan förverkligar sig själv genom aktivitet, vilket också ger en mening [8]. Människans hälsotillstånd kan påverka förmågan att utföra aktiviteter som upplevs meningsfulla [7]. 2.2 Äldres delaktighet i aktivitet Det finns olika teorier om hur åldrandet påverkar äldres delaktighet i aktivitet. En teori är disengagemangsteorin (Disengagement theory) som utgår från att äldre personer naturligt drar sig tillbaka från tidigare roller och aktiviteter för att ägna mer tid med sig själv och mindre med andra. Detta motsägs dock av aktivitetsteorin (Activity theory) enligt vilken äldre har samma behov av sociala och meningsfulla aktiviteter som personer i medelåldern [2,9]. Hur åldrandet inverkar på personer är individuellt och påverkas av ärftlighet, sjukdomar, livsstil och miljö [10]. 1

5 Åldrandet medför fysiska, kognitiva och psykosociala förändringar som påverkar äldres deltagande i aktiviteter [10]. Det fysiologiska åldrandet är en progressiv biologisk process som innebär en naturligt minskad kapacitet vilket gör att kroppen har svårare att stå emot sjukdomar. Ofta är åldrandet i sig inte ett problem utan de sjukdomar eller den minskade funktionsförmåga som det medför. Det kognitiva åldrandet medför förändringar som främst påverkar minnet och inlärningsförmågan [11]. Det psykosociala åldrandet avser de förändringar som sker då den äldre går i pension, förlorar vänner och anhöriga eller flyttar. Detta kan leda till att meningsfulla roller går förlorade och att en känsla av ofrivillig ensamhet infinner sig [11,12,13]. Ofrivillig ensamhet kan medföra en högre risk för depression, alzheimers sjukdom, sämre matvanor och ökad alkoholkonsumtion [13]. De psykosociala förändringarna kan även medföra svårigheter att knyta nya kontakter och ge en känsla av förlorad tillhörighet i samhället [11]. De flesta äldre kan trots de förändringar som åldrandet medför utföra aktiviteter som innebär att ta hand om sig själv, men tar ofta hjälp av andra för att utföra instrumentala aktiviteter som till exempel att laga mat eller städa [14]. Äldre personer har mer fritid än yngre [15] men ger trots detta ofta upp tidigare fritidsaktiviteter på grund av minskad funktionsförmåga eller motivation [16]. Istället ägnar sig många äldre åt att titta på tv och läsa [15]. Äldre deltar även i färre sociala aktiviteter än yngre [17]. Detta kan bero på att äldre ger upp sociala aktiviteter på grund av miljöfaktorer som till exempel trappor som kan göra det svårt att besöka vänner. Även att bjuda hem vänner kan vara svårt för äldre då de inte känner att de inte kan leva upp till vad som förväntas av dem på grund av den minskade funktionsförmågan. De sociala aktiviteterna kan också minska då de äldre förlorar en livspartner eller en vän [16]. Minskad social aktivitet kan i sin tur leda till minskad fysisk aktivitet då sociala aktiviteter ofta förutsätter förflyttning till den plats där aktiviteten genomförs [18]. Vidare är social kontakt och aktivitet viktigt för äldres välbefinnande, vilket kommer beröras i nästa avsitt [2]. 2.3 Välbefinnande utifrån ett aktivitetsperspektiv Det finns ingen entydig definition av ordet välbefinnande men en allmän uppfattning är att det innebär att känna sig frisk och att ha en positiv känsla, ett gott humör och tillfredställelse med livet [19]. World health organization (WHO) har utvecklat ett index för att mäta välbefinnande. Utifrån det beskrivs välbefinnande som att känna sig glad, avslappnad, aktiv, pigg och göra saker som intresserar en [20]. Blennerberg et al. [21] menar att välbefinnande kan definieras som att ha en känsla av trygghet och en upplevelse av meningsfullhet. Känslan av trygghet kan innebära att veta att någon finns där om något skulle hända [22]. Leufstadius et al. [23] beskriver att uppleva meningsfullhet innebär att få vara delaktig i ett socialt sammanhang, känna gemenskap, ge uppskattning till andra och känna sig uppskattad av andra. Det innebär också att känna ett sammanhang i sitt liv, vilket kan fås genom att summera sitt liv i samtal med andra människor [21]. Välbefinnande kan alltså sägas vara en subjektiv upplevelse av hälsa [24]. Det är sedan tidigare känt att aktivitet har stor betydelse för välbefinnande [25]. Välbefinnande är en upplevelse som arbetsterapeuten strävar efter att uppnå i sitt arbete med klienter [26], detta sker bland annat genom att klienten utför aktiviteter [25]. Aktivitet kan till exempel medföra glädje. Glädjen kan komma när människor gör aktiviteter som är så uppslukande att tid och rum faller ur medvetandet. Detta kallas att uppleva flow [5,27]. Flow kan beskrivas som en plötslig känsla av välbefinnande [27]. Det är allmänt känt att fysisk aktivitet bidrar till hälsa och välbefinnande [28] Forskning har även visat att sociala och produktiva aktiviteter hos personer över 65 år är gynnsamma [29]. Social kontakt oftare än 1-2 gånger i månaden kan till exempel minska risken för depression [30]. Vid social kontakt frisätts hormonen oxytocin och endorfin som utger lugn till kroppen och verkar smärtstillande [31]. Social kontakt kan ske både i den fysiska miljön, genom telefonsamtal och dator [32]. Det har dock visats att social kontakt i den fysiska miljön är bättre än bara telefon- och mailkontakt [30]. Att utföra aktiviteter kan leda till social kontakt och omvänt kan social kontakt 2

6 också leda till att en person utför en aktivitet. Att använda aktivitet som ett medel för att få kontakt med omvärlden är en väg till välbefinnande [33]. 2.4 Träffpunkter för seniorer Träffpunkter har sitt ursprung från dagverksamheter inom psykiatrisk vård som sedan kom att utvecklas inom geriatrisk vård. De flesta träffpunkter öppnades i Sverige år 1980 och framåt, allra flest 1992 då ansvaret för äldreomsorgen lades på kommunerna [34]. I socialtjänstlagen kap 5 4 framgår att Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra [35] Träffpunkter är en form av öppen dagverksamhet för seniorer som tar emot besökare utan biståndsbeslut. Kommuner bedriver oftast verksamheterna i samarbete med volontärer. På träffpunkter finns anställd personal [3] som kan kallas aktivitetsvärdar. Träffpunkter ger möjlighet att umgås med andra och delta i aktiviteter som exempelvis gymnastik, fika, kortspel, dans, inomhusgolf och studiecirklar. Vilka aktiviteter som erbjuds och öppettider varierar mellan olika träffpunkter [36]. Deltagandet i aktiviteter på träffpunkter är oftast kostnadsfria. Syftet med träffpunkter är att förebygga ohälsa och bryta ensamhet främst genom social samvaro, men även med fysisk aktivitet och information [3]. Syftet är också att erbjuda aktiviteter för att göra dagen meningsfull. Träffpunkten kan även fungera som en avlastning för anhöriga [37]. De flesta träffpunkter ligger i anslutning till ett seniorboende men även de äldre som inte bor på ett seniorboende är välkomna att delta [36]. Träffpunkter har tidigare undersökts i ett antal studier. Kvalitativ forskning har visat att deltagande på träffpunkter bidrar till social samvaro, sysselsättning och avlastning för anhöriga [38,39]. I studier [22, 40] har deltagandet beskrivits som meningsfullt då deltagarna träffade andra personer vilket minskade känslan av ensamhet. Utförandet av aktiviteter tillsammans på träffpunkter gav en möjlighet till att dela erfarenheter och beskrevs bidra till gemenskap, trygghet och en känsla av att vara betydelsefull för andra. Genom att regelbundet delta på träffpunkten kunde deltagarna upprätthålla en struktur i vardagen [22, 40]. Deltagande i aktivitet kunde upplevas uppslukande och leda till att smärta och andra svårigheter glömdes bort för en stund [40]. Det beskrevs även som meningsfullt att ha en plats att gå till, att få tiden att gå fortare och att få känna sig självständig på träffpunkten [22]. I en rapport[41] beskrevs varför äldre väljer att besöka träffpunkter och varför det var betydelsefullt. Resultatet visade att många väljer att besöka träffpunkter för att de vill lära känna nya vänner och umgås med andra. Deltagarna i undersökningen beskrev att det var betydelsefullt att delta då de blev glada och mådde bra. I rapporten beskrevs även att för flera av deltagarna som deltog i undersökningen var träffpunkten den enda sysselsättningen de hade. Kvantitativ forskning har undersökt vilka som väljer att delta på träffpunkter. Resultatet visade att de som har ett mindre socialt nätverk har ett större intresse av att delta på träffpunkter än de som har ett större socialt nätverk [42]. Adey et al. visade i sin forskning, som endast undersökte äldre kvinnor, att träffpunkter kan bidra till nya vänskaper [43]. 2.5 Problemområdet Var tredje yrkesverksam arbetsterapeut i Sverige arbetar med äldre personer i sitt dagliga arbete [44]. En viktig arbetsterapeutisk grundprincip är att motivera människor till att vara aktiva och delta i sociala sammanhang för att uppnå välbefinnande [45]. Träffpunkters betydelse har beskrivits i ett antal kvalitativa studier och rapporter [22,38,39,41]. Det finns även ett fåtal kvantitativa studier [42,43] men ingen som har undersökt om äldre personer uppnår välbefinnande på träffpunkter. Med denna studie vill vi därför undersöka detta. Resultatet som studien ger skulle kunna ge stöd till 3

7 arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper inom äldreomsorgen att uppmuntra äldre personer till att delta i aktiviteter på träffpunkter för seniorer. 3 Syfte Syftet var att undersöka äldre personers välbefinnande vid deltagande på träffpunkter för seniorer samt anledningar till deltagandet. 4 Metod Metodavsnittet presenterar studiens design, urval, utformning av enkät, procedur, dataanalys och etiska ställningstaganden. 4.1 Design För att besvara syftet med studien användes en kvantitativ deskriptiv ansats, där en tvärsnittsstudie genomfördes med en egendesignad enkät (se bilaga 1). 4.2 Urval Inklusionskriterier för studien var att deltagarna skulle vara över 65 år och delta i en aktivitet på en träffpunkt. Ett icke slumpmässigt urval användes för att nå deltagare till studien. Enhetschefen för träffpunkter i en kommun i Sverige kontaktades och ombads att välja ut de träffpunkterna med flest deltagare, detta för att få ett stort deltagarantal till studien. Aktivitetsvärdarna på fyra träffpunkter kontaktades sedan och ombads välja en tidpunkt som författarna kunde samla in data på. De uppmanades att välja en tid där de ansåg att flest deltagare brukar närvara. De deltagare som befann sig på träffpunkten vid det tillfället fick förfrågan av författarna att delta i studien. En femte träffpunkt valdes att inkluderas efter påbörjad datainsamling för att få en bredare variation i urvalet då alla träffpunkter som inkluderats tidigare utom denna låg i anslutning till ett seniorboende. Att inkludera just denna träffpunkt var ett förslag från en aktivitetsvärd på en annan träffpunkt som författarna besökte. Totalt 70 personer blev tillfrågade att delta i studien, av dessa valde 63 personer att svara på enkäten. Bortfallet blev totalt sju personer (10 %). 4.3 Utformning av enkät För att svara på studiens syfte utformades en enkät då inget standardiserat formulär som mäter välbefinnande under en begränsad tid hittades. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor, till exempel kön och ålder. Bakgrundsfrågor används för att för kunna jämföra skillnader och likheter mellan grupper i dataanalysen [46], till exempel mellan män och kvinnor. Dessa följdes av tio påståenden om välbefinnande med en fallande fyrgradig skattningsskala där alternativen var Ofta, Ibland, Sällan eller Aldrig. Påstående ett till fem inspirerades av WHO-5 index [20] och påstående sex till tio baserades på definitioner och beskrivningar av välbefinnande som identifierades under litteraturgenomgången. WHO-5 är ett index som mäter subjektivt välbefinnande under en tvåveckorsperiod. Detta index har validerats mot äldre och är ett av de mest använda för att mäta välbefinnande [20]. Enkäten avslutas med en öppen fråga för att få svar på varför deltagarna deltar på träffpunkten. Enkätens layout anpassades till målgruppen med stor text och stort radavstånd för att underlätta läsningen. Enkäten delades ut i pappersformat för att göra den mer tillgänglig för målgruppen. Endast tio påståenden utformades för att deltagarna skulle ha ork och motivation till att svara på hela enkäten. En pilotundersökning genomfördes för att få svar på om påståendena och frågorna tolkades på det sätt som var tänkt och om det saknades svarsalternativ. Enkäten skickades 4

8 till fem personer mellan år som sedan gav synpunkter på enkäten. Pilotundersökningen visade att vissa ord var svåra att förstå, dessa byttes därför ut för att göra enkäten mer lättförståelig. För att undersöka om påståendena i enkäten mäter samma fenomen gjordes ett reliabilitetstest som mäter intern konsistens. Testet ger ett mått på i vilken grad enkätens frågor korrelerar med varandra, det vill säga om frågorna i instrumentet mäter samma sak [47]. Detta mäts med Cronbach s alpha coefficient (α) som är en vanlig skala för att mäta intern konsistens i ett instrument [48]. Skalan kan variera mellan 0 till 1 där α <0.5 är undermåttligt och α >0.9 är utmärkt [47]. Testet räknades ut i IBM SPSS Statistics 23. Resultatet blev 0,675 Cronbach s alpha. 4.4 Procedur Datainsamlingen skedde under en veckas tid. Enkäten lämnades ut på träffpunkter vid ett tillfälle i samband med en av aktiviteterna gymnastik, bingo eller kortspel. Författarna fanns tillgängliga under tiden deltagarna fyllde i enkäten för att svara på eventuella frågor. Information om studiens syfte, metod samt att deltagandet var frivilligt gavs muntligt och skriftligt innan enkäten delades ut. De deltagare som inte själva kunde läsa eller skriva fick hjälp av författarna, aktivitetsvärdarna eller andra deltagare att fylla i enkäten. Frågorna och påståendena samt dess svarsalternativ lästes då upp för deltagaren som sedan fick ange vilket svarsalternativ som skulle fyllas i. Detta skedde något avskilt från resten av deltagarna för att skydda deltagarens konfidentialitet. Det tog ungefär 5-10 minuter att svara på enkäten. 4.5 Dataanalys Enkäternas svar matades in manuellt i Microsoft Excel Data bearbetades sedan i IBM SPSS Statistics 23 med deskriptiv statistik. Med deskriptiv statistik menas att sammanfatta data överskådligt [48]. Bakgrundsdata bearbetades i Microsoft Word 2011 i form av en frekvenstabell. Frågan När började du besöka träffpunkten? räknades om från årtal till antal år och sammanfördes till intervaller innan data bearbetades. Deltagarnas ålder bearbetades med medelvärde, maximum, minimum och standardavvikelse. De slutna påståendena sammanställdes i procent och frekvens i IBM SPSS Statistics 23. Sedan utformades ett stapeldiagram i Microsoft Excel 2011 med resultatet av de slutna påståendena för att ge en överskådlig bild. För att mäta skillnader i resultatet mellan grupper, till exempel kön, valdes Mann-Whitney test för oberoende grupper och signifikansnivån 0,05. Testet beräknades i IBM SPSS Statistics 23 där two-tailed test användes. Variablernas p-värde sammanställdes sedan i en tabell i Microsoft Word Grupperna som jämfördes var män/kvinnor, ensamboende/samboende, år/75+, seniorboende/boende utanför seniorboende, deltagit 1-2 gånger i veckan/ deltagit 3 eller fler gånger i veckan och deltagit 1-2 år/deltagit 3 eller fler år. För att avgöra vilken grupp som hade högst välbefinnande där det fanns en signifikant skillnad avlästes gruppernas medelvärde (M) samt median (md) [48]. Frågan Varför besöker du träffpunkten? analyserades induktivt genom att samtliga svar lästes igenom och sorterades i tre kategorier utifrån likheter och skillnader. 4.6 Etiska ställningstaganden Studiens författare har tagit hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer[49]. Informationsbrevet som gavs ut stämmer överens med det etiska informationskravet som innebär att forskaren ska informera om studien och vad som gäller för deltagandet. Enligt vetenskapsrådet [49] innebär inlämnande av ifylld enkät att ge samtycke till att delta i studien. Konfidentialitetskravet har säkrats genom att författarna valt att inte ange i vilken kommun studien genomförts eller vilka träffpunkter som inkluderats i urvalet. Deltagarna ombads även att inte skriva namn på enkäten för att skydda konfidentialiteten. Även genom att förvara de ifyllda enkäterna i ett kassaskåp skyddades konfidentialiteten. Uppgifter som samlats in har endast använts för studiens ändamål. Känsliga frågor har undvikits. Författarna har övervägt risker och vinster med studien. En risk med studien är att 5

9 vissa frågor eller påståenden kan väcka negativa tankar hos deltagarna. Vinsten med studien är att nyttan med träffpunkter kan bekräftas eller förnekas. 5 Resultat I resultatavsnittet presenteras deltagarnas bakgrundsdata, välbefinnande på träffpunkten, signifikanta skillnader mellan grupper. Även anledningar till att besöka träffpunkter presenteras i detta avsnitt i form av tre kategorier. 5.1 Bakgrundsdata av deltagarna Totalt 70 enkäter delades ut varav 63 svar erhölls. Detta gav en svarsfrekvens på 90 %. Av 63 deltagare angav 61 vilken ålder de hade. Medelvärdet av deltagarnas ålder var 78 år (SD 7), där den yngsta deltagaren var 66 år och den äldsta 97 år. Av de som svarade på enkäten var 13 deltagare (20,6%) män och 50 deltagare (79,4%) kvinnor. Av deltagarna i studien bodde 43 deltagare (68,3%) ensamma och 18 deltagare (28,6) var samboende. Totalt 29 deltagare (46%) bodde på ett seniorboende och 34 deltagare (54%) var bosatta utanför ett seniorboende. Lika många deltagare besökte träffpunkten 3 eller flera gånger i veckan som 1-2 gånger i veckan vilket var 30 deltagare (47,6%). Det var 2 deltagare (3,2%) som besökte träffpunkter mer sällan än 1-2 gånger i veckan. Av de som svarade på enkäten har tio personer (21,2%) deltagit på träffpunkten mindre än ett år, 31 personer (65,9%) har deltagit mellan två till fem år och sex personer (12,7%) mer än sex år. Deltagarnas bakgrundsdata redovisas i en tabell nedan. Tabell 1-Bakgrundsdata av deltagarna Bakgrundsinformation Antal(%) Antal svar Kön Boende Boendeform Antal besök i veckan Män/ Kvinnor 13/50 (20,6/79,4) 63 Ensamboende/samboende 43/18 (68,3/28,6) 61 Seniorboende/Boende utanför seniorboende 29/34 (46/54) 63 3-flera gånger/1-2 gånger/mer sällan 30/30/2 (47,6/47,6/3,2) Välbefinnande vid deltagande på träffpunkten Generellt har majoriteten av deltagarna ofta eller ibland välbefinnande vid deltagande på träffpunkten då de skattade Ofta eller Ibland på samtliga påståenden (se figur 1). Av de som svarade på enkäten skattade 98,4% att det ofta eller ibland känner sig glada och på gott humör på träffpunkten och 84,1% skattade att de ofta kände sig lugna och avslappnade på träffpunkten. Totalt skattade 63,5% att de ofta ägnade sig åt aktiviteter som intresserade dem på träffpunkten och 33,6% att de ibland känner sig pigga och fyllda av energi vid deltagande på träffpunkten. Större delen av deltagarna (93,6%) skattade att de ofta eller ibland känner att dagen blir meningsfull när de träffar andra på träffpunkten. Större delen (98,4%) skattade även att de ofta eller ibland känner gemenskap på träffpunkten. Totalt 84,1% kände sig ofta trygga vid deltagande på träffpunkten. 6

10 På tre av tio påståenden skiljde sig resultatet då fler deltagare skattade påståendena lägre i jämförelse med övriga påståenden. Totalt upplevde 15,8 % att de sällan eller aldrig blev uppslukade i det de gjorde och glömde tid och rum. Totalt skattade 6,2 % att de sällan eller aldrig känner att andra uppskattar dem och 6,4% att det sällan eller aldrig utbyter erfarenheter med andra. 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% Owa Ibland Sällan Aldrig 20,00% 10,00% 0,00% 1. Glad och på gou humör. (n=62) 2. Lugn och avslappnad. (n=63) 3. Akvviteter 4. Pigg och fylld 5. Glömmer vd som intresserar av energi. (n=60) och rum. (n=60) mig. (n=58) 6. Meningsfull (n=61) 7. Gemenskap. (n=63) 8. Trygg. (n=62) 9. Erfarenheter 10. Uppskauar med andra(n=62) mig. (n=61) Figur 1 Välbefinnande vid deltagande på träffpunkten 5.3 Signifikanta skillnader mellan grupper Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor eller åldersgrupperna år och 75 år eller äldre. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan de deltagare som bodde på seniorboende och de som bodde utanför seniorboende. Mellan de som deltagit 1-2 år på träffpunkter och de som deltagit 3 eller fler år fanns inte heller någon signifikant skillnad. En signifikant skillnad fanns dock mellan de som deltog tre eller fler gånger i veckan och de som deltog en till två gånger i veckan (0,033<0,05). De som deltog tre eller fler gånger i veckan (md=4, M=33,88 n=28) kände sig oftare uppskattade av andra på träffpunkten än de som deltog en till två gånger i veckan (md=3, M=25,42, n=30). Det fanns även en signifikant skillnad mellan de ensamboende och de samboende(0,031 <0,05). De samboende (md=4, M=35,88, n=16) kände sig oftare pigga och fyllda av energi på träffpunkten än de ensamboende (md=4 M=27,07, n=41). Samtliga gruppers P-värden för varje påstående redovisas i tabell 2. 7

11 Tabell 2- Gruppernas P-värde för varje påstående känner jag mig glad och på gott humör känner jag mig lugn och avslappnad ägnar jag mig åt aktiviteter som intresserar mig känner jag mig pigg och fylld av energi blir jag uppslukad i det jag gör och glömmer tid och rum känner jag att dagen blir meningsfull när jag träffar andra känner jag gemenskap känner jag mig trygg utbyter jag erfarenheter med andra känner jag att andra uppskattar mig Man/kvinna Ensamboend e/samboende år/75+ Seniorboende/ boende utanför seniorboende Deltar 1-2 gånger per vecka/ 3 eller fler per vecka Deltagit 1-2 år/ 3>år 0,141 0,250 0,183 0,295 0,959 0,248 0,429 0,142 0,749 0,100 0,073 0,960 0,945 0,074 0,222 0,523 0,853 0,364 0,720 0,031* 0,142 0,403 0,923 0,977 0,588 0,353 0,485 0,151 0,485 0,177 0,952 0,487 0,449 0,123 0,238 0,963 0,453 0,439 0,723 0,372 0,765 0,421 0,502 0,742 0,128 0,444 0,307 0,532 0,821 0,626 0,682 0,317 0,712 0,980 0,149 0,894 0,859 0,140 0,033* 0, Anledningar till att besöka träffpunkten Av 63 deltagare svarade 57 stycken på frågan Varför besöker du träffpunkten?. Analysen av den öppna frågan resulterade i tre kategorier: social samvaro och gemenskap, aktiviteter samt välbefinnande Social samvaro och gemenskap Många deltagare svarade att de besökte träffpunkten för social samvaro och gemenskap. Några av deltagarna svarade att de ville träffa likasinnade och ha sällskap. Även att träffa sina kamrater, umgås och utbyta tankar med andra var något som togs upp i svaren. För att utbyta tankar och den sociala kontakten För kaffet, underhållning och gemenskap Många svarade också att kombinationen av social samvaro, gemenskap, att utföra aktiviteter och sysselsätta sig tillsammans med andra var anledningar att besöka träffpunkten. Gympa, gemenskap, trevligt sällskap För att sysselsätta mig och träffa likasinnade Aktivitet Flera deltagare svarade att de besökte träffpunkten enbart för aktivitetens skull. Många svarade att den fysiska aktiviteten var en anledning att besöka träffpunkten, främst gymnastiken. Även kortspel, dricka kaffe, inomhusgolf och föreläsningar var något som togs upp i svaren. För att gå på måndagsgympan enbart- brukar inte vara med på fikat 8

12 Gymnastik, inomhusgolf, ibland andra aktiviteter Träffpunktens aktivitetsvärdar var något som också togs upp i frågan. De beskrivs som trevliga, gulliga och bra. Bra rörelser och fantastisk ledare Aktivitetsvärdarna X och X är toppen bra Välbefinnande Några deltagare svarade att de besökte träffpunkten då det fick dem att må bra och känna välbefinnande. Det tas upp i svaren att det är trevligt och roligt på träffpunkten samt att de trivs bra. Det tas även upp att de kände sig nöjda med träffpunkten och att den bidrar till trevlig omväxling. Träffpunkten hjälpte vissa deltagare att glömma smärta en stund. Ger mig välbefinnande, jag blir glad, glömmer att jag har ont en stund Det är väldigt trevligt här och jag trivs bra En ytterligare anledning till att besöka träffpunkten var att hjälpa till och vara frivillig volontär. 6 Diskussion Diskussionsavsnittet delas in i metoddiskussion och resultatdiskussion. 6.1 Metoddiskussion Kvantitativ forskning kan användas för att beskriva förekomster, orsaker och samband av ett fenomen. Genom att undersöka ett begränsat antal variabler med ett stort deltagarantal strävar forskaren i kvantitativa studier efter att kvantifiera och generalisera resultatet till en population [50]. Därför ansågs en kvantitativ ansats vara lämplig i denna studie för att undersöka förekomsten av äldres välbefinnande på träffpunkter. En del i syftet var att undersöka anledningar till att besöka träffpunkten. Denna del togs med för att få en förklaring till den övriga delen av resultatet. Till exempel svarade några deltagare att de gick dit för att enbart delta i aktivitet, inte för att umgås med andra. Detta kan då ge en förklaring till varför vissa deltagare svarade att de aldrig eller sällan delade erfarenheter med andra vid deltagande på träffpunkten. En kvalitativ studie hade troligtvis gett en djupare förståelse varför äldre personer väljer att besöka träffpunkter, dock var detta inte vårt huvudsakliga syfte då det redan undersökts av Karp et al [41]. Urvalet i studien bestod av personer fyllda 65 år eller äldre som deltog i aktiviteter på en träffpunkt. En brist i urvalet var att studien bara inkluderade deltagare från träffpunkter i endast en kommun i Sverige. Socialstyrelsens kartläggning [3] visade att träffpunkter saknar tydliga riktlinjer vilket gör att träffpunkter runt om i landet ser olika ut. Detta minskar därför generaliserbarheten till andra kommuner. För att få ett stort deltagarantal till studien fick deltagare på träffpunkter med flest deltagare i kommunen förfrågan vid ett visst tillfälle att delta i studien. Fyra av träffpunkterna som inkluderades valdes ut av enhetschefen för träffpunkterna och en valdes ut av en aktivitetsvärd på en av träffpunkterna. Författarna hade därför ingen påverkan på urvalet. Nackdelen med denna urvalsmetod, där det fanns en subjektiv påverkan och där deltagarna på eget initiativ kom till träffpunkten där enkäterna delades ut, är att urvalet inte blir slumpmässigt. Alla personer i målgruppen hade då inte lika stor chans att komma med i undersökningen. Det betyder att de som besöker träffpunkten ofta hade en större chans att komma med i urvalet vilket kan ha påverkat resultatet. Denna urvalsmetod minskar därför studiens generaliserbarhet [46]. Ett slumpmässigt 9

13 urval hade varit bättre då alla i populationen hade haft samma chans att komma med i urvalet [44]. I denna studie hade det dock inte varit möjligt med ett slumpmässigt urval eftersom deltagarna frivilligt besöker träffpunkten som är en öppen verksamhet där deltagarna inte finns registrerade. Däremot hade träffpunkterna som inkluderades kunnat slumpas för att minska bias, dock hade deltagarantalet i studien eventuellt blivit färre då fler träffpunkter med färre deltagare möjligen hade inkluderats. En nackdel med att bara de träffpunkterna med flest deltagare inkluderades är att de träffpunkter med färre deltagare blev underrepresenterade i urvalet vilket kan ha påverkat studiens resultat. Alla träffpunkter som inkluderades förutom en låg i anslutning till ett seniorboende. Denna träffpunkt inkluderades för att göra urvalet mer representativt för populationen. Ett representativt urval innebär att urvalet har de egenskaper som finns i populationen [50]. Då det kan vara olika typer av personer med olika egenskaper som besöker träffpunkter i anslutning till seniorboende respektive träffpunkt utanför seniorboende var det viktigt att inkludera båda typerna av träffpunkter. Detta för att få med flera olika egenskaper som finns i populationen. Till exempel kan de som besöker en träffpunkt utanför seniorboende vara mer fysiskt aktiva eftersom de måste förflytta sig ett längre avstånd till träffpunkten. Fler träffpunkter som inte låg i anslutning till ett seniorboende hade kunnat inkluderas för att få en jämnare fördelning i urvalet. Det hade dock inte speglat verkligheten eftersom det fanns färre sådana träffpunkter i kommunen. Något som också kan ha påverkat urvalet och i sin tur resultatet var aktiviteten som genomfördes i samband med utlämnandet av enkäten. Enkäterna lämnades ut i samband med gymnastik, bingo och kortspel vilket kan ha påverkat vilka personer som var tillgängliga att svara på enkäten och därmed resultatet. För att förhindra detta kunde datainsamlingen skett under en längre tidsperiod, men på grund av den begränsade tid som studien ägde rum var detta inte genomförbart. Studien hade också kunnat genomföras då det inte var någon aktivitet, detta hade dock minskat deltagarantalet då färre personer befinner sig på träffpunkten när aktiviteter inte äger rum. Ett större urval i denna studie hade kanske ökat generaliserbarheten. Studiens resultat gav dock en liten variation i skattningarna, därför kan antas att ett större urval inte hade förändrat resultatet. Studiens urvalsmetod där de som var tillgängliga på träffpunkten vid ett visst tillfälle blev tillfrågade att delta bidrog till att grupperna som till exempel kön blev ojämnt fördelade. Detta kan ha påverkat studiens resultat då männen blev underrepresenterade i urvalet. Dock visade vår studie att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Vid konstruktion av en enkät är det viktigt att frågor och påståenden inte är för långa, endast kan tolkas på ett sätt och är formulerade med ett enkelt språk [46]. Om frågan konstrueras på fel sätt påverkas enkätens reliabilitet och validitet [46]. Ett påstående som författarna tror kan misstolkas är När jag deltar på träffpunkten blir jag uppslukad i det jag gör och glömmer tid och rum. Påståendet syftar till begreppet flow som ofta används inom arbetsterapi och för andra kan vara svårt att förstå. Påståendet gav en större variation i svaren än de andra påståendena som mäter deltagarnas välbefinnande. Slumpvariationen i skattningen ökar om påståendet är dåligt utformat vilket ger en låg reliabilitet [46]. Reliabilitetstestet visade att enkätens Cronbach Alpha hade blivit högre (α0,680) om påståendet hade tagits bort från enkäten. Studiens interna konsistens var (α0,675) då påståendet ingick in enkäten. Enligt George et al. [47] finns det ingen exakt regel för vilket värde som kan anses vara acceptabelt, dock menar han att en tumregel är att α>0,6 bör ifrågasättas. Ett test-restet hade kunnat genomföras under pilotundersökningen för att öka reliabiliteten [46]. Påståendena i enkäten är formulerade ur en positiv synvinkel. Detta bör enligt Eljertsson [46] undvikas då deltagarna tenderar att skatta instämmande. Bech [51] menar dock att ett positivt perspektiv bör användas för att mäta subjektivt välbefinnande då ett negativt perspektiv istället mäter ett motsatt fenomen. I en enkät är det viktigt att påståendena mäter de fenomen som är avsett att mätas, detta kallas validitet [46]. Det finns ingen entydig definition av fenomenet välbefinnande vilket gör det svårt att veta om påståendena täcker upp hela fenomenet. Dock utgick enkätens påståenden till stor del från WHO-5 index, där validiteten är bevisad hög [20]. WHO-5 index användes inte i sin helhet då indexet speglar en allmän känsla av välbefinnande under två veckor och inte välbefinnande under en kortare tid kopplat till en plats, till exempel på träffpunkten. De påståenden som inte utgick från WHO-5 10

14 konstruerades utifrån de definitioner som upptäcktes under litteraturgenomgången. Författarna valde att använda alla definitioner i utformandet av enkäten. Detta kan vara en fördel då chansen ökade att alla delar som speglar fenomenet fanns med i enkäten. Dock hade eventuellt den interna konsistensen blivit högre om författarna endast utgått från en definition. Eftersom den interna konsistensen går att ifrågasätta kan det finnas påståenden som svarar på fenomenet välbefinnande i en mindre grad än de övriga påståendena. Enkäten innehåller en fyrgradig fallande skattningsskala, detta tvingade deltagarna att ta ställning då det inte fanns något neutralt alternativ [46]. Författarna övervägde alternativet Alltid istället för Ofta men valde det sistnämnda då det är mer nyanserat. Skattningsalternativet Alltid kunde dock ha gett en större spridning i svaren. En svaghet med skalan är att det inte går att bedöma hur stort avståndet är mellan skalans alternativ. Detta kan ha gjort att resultatet blev missvisande då alternativen är tolkningsbara. En fördel med skalan är att den består av stängda skattningsalternativ vilket minskar risken för att frågan eller påståendet feltolkas då skalans alternativ är begränsade. Stängda frågor är även ytliga, lätta att analysera och mer privata men kan eventuellt ge ett felaktigt resultat då det kan saknas alternativ som speglar deltagarens egentliga åsikt [46]. I vår studie kan det funnits deltagare som velat svara alltid men istället valde ett annat alternativ då valmöjligheten alltid inte fanns. Studien innehöll även öppna frågor. Öppna frågor är mer tidskrävande för deltagaren, svårare att analysera men ger ett djupare perspektiv. Dessa frågor tenderar att ge ett stort internt bortfall [50]. Frågor som kräver att respondenten ska minnas en tidpunkt tenterar också att ge ett stort internt bortfall [46]. Frågan i enkäten När började du besöka träffpunkten? gav ett bortfall på 25 %. Det relativt stora bortfallet kan bero på att frågan kan vara tidskrävande och att det kan vara svårt att minnas tidpunkter då händelser inträffar. För att förhindra detta hade frågan kunnat ställas i sluten form med intervaller. Enkätens layout har stor betydelse för hur deltagarna väljer att svara på enkäten, en logisk och snygg layout gör att deltagarna tar enkäten med större allvar [46]. Enkätens layout hade kunnat vara bättre. Till exempel kunde början av påståendet När jag deltar på träffpunkten skrivits framför varje fråga då det kan ha glömts bort och gett påståendet en mer allmän uppfattning om välbefinnande istället för välbefinnande vid deltagande på träffpunkten som speglas i denna studie. Det är bra att placera svarsalternativ under varandra för att öka läsbarheten [46]. Författarna valde att inte göra detta då enkäten hade blivit för lång och eventuellt gett ett intryck av att ta för lång tid vilket kunde ha påverkat deltagarantalet. Det är även viktigt i vilken ordning frågorna ställs. Neutrala frågor bör ställas i början av enkäten och känsliga frågor i slutet, detta för att motivera deltagaren att fortsätta svara på enkäten [46]. Frågan Varför besöker du träffpunkten? kan upplevas känslig och placerades därför i slutet. I studien genomfördes en pilotundersökning. Enligt Ejlertsson [46] ska en pilotundersökning göras i två steg där första steget innebär att testa enkäten på en mindre grupp, till exempel vänner. Andra steget är att testa enkäten på en större grupp där deltagarna ligger nära studiens målgrupp. En brist i studiens pilotundersökning var att steg två inte genomfördes. Detta genomfördes inte på grund av den korta tidsramen som studien ägde rum i. En bättre pilotundersökning kunde ökat enkätens validitet [46] då även målgruppen hade haft möjlighet att ge synpunkter som hade kunnat förbättra enkäten. Personlig kontakt vid utlämnandet av enkäter är positivt för svarsfrekvensen och ger möjlighet för deltagarna att ställa eventuella frågor [50]. Detta tror författarna bidrog till studiens höga svarsfrekvens (90 %). Även aktivitetsvärdarna bidrog till den höga svarsfrekvensen genom att motivera deltagarna att svara på enkäten. En hög svarsfrekvens stärker studiens validitet och generaliserbarhet [46]. Studiens bortfall (10 %) beror på att personerna inte ville delta eller att de inte kunde delta då de var upptagna i aktivitet. Vid dataanalysen upptäcktes även interna bortfall. 11

15 Detta kunde ha hindrats om författarna hade fyllt i enkäterna tillsammans med varje deltagare. Författarna valde dock att inte göra detta då det hade varit mer tidskrävande, mindre privat och påverkat deltagarantalet. Författarna, aktivitetsvärdarna och deltagare på träffpunkten hjälpte de deltagare som inte själva kunde fylla i enkäten att göra det. Att hjälpa deltagare med enkäten kan ha påverkat resultatet då han/hon eventuellt inte vågade svara ärligt på enkäten. Studien har utformats med hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer [49]. Det etiska konfidentialitetskravet kunde dock säkrats ytterligare genom att omformulera frågan om ålder till en sluten fråga då exakt ålder kan minska konfidentialiteten [49]. Författarna kunde vid dataanalysen ana vem som hade svarat vad utifrån den exakta åldern, detta är dock inget som obehöriga hade kunnat identifiera genom att läsa studien. Författarna valde dock att fråga om exakt ålder för att få fler möjligheter i dataanalysen. 6.2 Resultatdiskussion Resultatet i studien tyder på att deltagarna har välbefinnande på träffpunkten då majoriteten svarade ofta eller ibland på samtliga frågor. De som deltog tre eller fler gånger i veckan kände sig oftare uppskattade av andra på träffpunkten än de som deltog en till två gånger i veckan. Det fanns även en skillnad mellan samboende och ensamboende, då de samboende oftare kände sig pigga och fyllda av energi på träffpunkten. Studiens resultat styrker aktivitetsteorin vilken beskriver att deltagande i aktivitet och sociala kontakter för äldre personer är positivt och bidrar till välbefinnande [10]. Kvalitativa studier [38, 52] har beskrivit att deltagarna upplever att den sociala kontakten på träffpunkten ger dem en upplevelse av välbefinnande. Detta stämmer överens med vår studie som tyder på att deltagarna uppnår välbefinnande. Dock kan vi inte utifrån vår studie dra slutsatsen att det är den sociala kontakten som ger välbefinnande då det även kan bero på utförandet av aktiviteter på träffpunkten. Detta kan bekräftas med vår studies resultat av den öppna frågan Varför besöker du träffpunkten?, där många svarade att de enbart besöker träffpunkten för den fysiska aktivitetens skull. Griffiths et al. [53] skriver att även fysisk aktivitet bidrar till välbefinnande, vilket deltagare på träffpunkten får genom att delta i gymnastik. Fysisk aktivitet för äldre behöver inte bara vara att träna utan kan även innebära promenaderna de får när de tar sig till aktiviteter på träffpunkter. Detta kan bekräftas av Skog et al. [18] som menar att äldres sociala aktiviteter påverkar graden av fysiska aktiviteter. På påståendena När jag deltar på träffpunkten känner jag att andra uppskattar mig och När jag deltar på träffpunkten utbyter jag erfarenheter med andra skattade färre ofta i jämförelse med övriga påståenden. Att visa uppskattning och att utbyta erfarenheter kräver ofta ett samtal mellan deltagarna. Resultatet kan bero på att vissa aktiviteter inte alltid ger den möjligheten, till exempel vid kortspel då samtalet oftast ägnas åt spelet eller vid gymnastik då samtal inte sker alls under aktiviteten. En kvalitativ studie beskriver dock att utföra aktiviteter tillsammans med andra bidrar till mer kommunikation än till exempel att bara sitta och prata [40]. Resultatet i denna studie visade att de som deltog flera gånger i veckan kände sig oftare uppskattade av andra på träffpunkten än de som deltog färre gånger i veckan. En tänkbar förklaring till detta kan vara att de som är där oftare lär känna varandra bättre och därför ger varandra mer uppskattning. Majoriteten av deltagarna skattade att dagen ofta blev meningsfull då de träffade andra på träffpunkten och att de ofta kände gemenskap på träffpunkten. Detta kan kopplas till Hammels [8] aspekt av meningsfullhet, tillhörigheten, som innebär att upplevelse av mening uppkommer när människor utför aktiviteter i sociala sammanhang och känner gemenskap. Författarna tror även att görandet och varandet är aspekter av meningsfullhet som kan uppkomma genom deltagande på träffpunkter. Att ge dagen en mening genom deltagande på träffpunkter har beskrivits som ett av träffpunkternas syfte [3]. Utifrån studiens resultat kan detta syfte bekräftas. 12

16 På studiens öppna fråga Varför besöker du träffpunkten? svarade många att de besöker träffpunkten för att få social samvaro och gemenskap. Detta kan tolkas som att äldre har behov av att delta på träffpunkter då äldre personer annars deltar i få sociala aktiviteter vilket Folkhälsomyndighetens rapport visar [17]. Det kan också anta stödjas av en kvantitativ studie där resultatet visade att äldre personer med ett mindre socialt nätverk är mer intresserade av att delta på träffpunkter än de med ett stort socialt nätverk [42]. Resultatet på frågan stämmer överens med resultatet i en rapport av Karp et al. [41] som skriver att deltagarna besöker träffpunkten för att träffa andra, umgås och må bra. Det framkom även i den öppna frågan att personalen på träffpunkten var uppskattad. Detta är något som även kvalitativa studier om träffpunkter kommit fram till, där det beskrivits att personalen var välkomnande och möjliggjorde deltagarnas självbestämmande på träffpunkten [38,39]. Majoriteten svarade att de ofta är glada och på gott humör på träffpunkten. Undersökningar har visat att människor är som gladast när de omges av människor [27]. Vår undersökning kan inte svara på om deltagarnas välbefinnande i form av glädje och gott humör håller i sig även då de inte deltar på träffpunkten. Undersökningar har dock visat att vara tillsammans med andra glada människor är en aktivitet som för det mesta medför glad sinnesstämning resten av dagen [27]. Majoriteten av deltagarna svarade även att de kände sig lugna och avslappnade på träffpunkten. Detta resultat kan bero på att hormonet oxytocin frisätts vid sociala aktiviteter. Oxytocin är ett hormon som gör att människor upplever lugn och ro [31]. Resultatet stämmer överens med en tidigare studie där deltagarna beskrev att de blev lugna på träffpunkten då de kom undan negativa tankar för en stund [38]. På frågan När jag deltar på träffpunkten blir jag uppslukad i det jag gör och glömmer tid och rum svarade fler deltagare sällan och aldrig i jämförelse med övriga frågor. För att uppleva detta som kallas flow krävs att personen har en känsla av att klara av en utmanande aktivitet [27]. Utifrån resultatet tror författarna att de som skattade sällan eller aldrig (15,8%) inte upplever aktiviteterna på träffpunkten som tillräckligt utmanande eller för utmanande. Resultatet kan även bero på hur frågan ställdes vilket tidigare diskuterats i metoddiskussionen. Majoriteten av deltagarna (73.1%) skattade dock att de ofta eller ibland upplevde flow. Detta stödjs av Andersson-Svidén et al. [40] som beskriver i sin studie att deltagare upplever flow i samband med aktiveter på träffpunkter. Större delen av deltagarna svarade att de ofta kände sig trygga på träffpunkten. Detta överensstämmer med resultatet i en studie av Ehn et al. [22] där deltagarna upplevde att de blev mer observanta på varandra vilket skapade trygghet. Det stämmer även överens med studien av Andersson-Svidén et al. [40] där resultatet visade att deltagarna kände sig trygga genom personalens närvaro på träffpunkten. Resultatet i denna studie ger stöd till arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper inom äldreomsorgen att uppmuntra äldre som har ett behov av mer aktivitet och social kontakt till att delta på träffpunkter för att öka välbefinnandet. Ett stort antal arbetsterapeuter möter äldre personer i sitt dagliga arbete [44]. Arbetsterapeuter har då möjlighet att påverka äldre personers vanor genom att uppmuntra dem till att delta i aktiviteter. Många äldre tror att det är för sent att ändra sina vanor men Peyton et al. [28] menar att arbetsterapeuten genom information kan förändra denna uppfattning hos äldre. Enligt socialstyrelsens rapport [3] behöver många äldre en introduktion till träffpunkter i form av att personal följer med till verksamheten några gånger. Detta är något som arbetsterapeuten bör ha i åtanke när de uppmuntrar äldre att delta på träffpunkter. 13