Nutritionspärm Region Skåne

Transkript

1 Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 11 Mag-tarmkoster Fettreducerad kost, 40 gram 95 Stomiopererade med Kocks reserv 110 Glutenfri kost 98 Postoperativ kost efter operation i mag- och tarmkanalen 113 Kost efter tarmvila, ETV 101 Laktosreducerad kost 116 Mag-tarmkost vid inflammatorisk tarmsjukdom, MTI 104 Laktosfri kost 118 Kost vid akut enterit, akut EA 107

2 Nutritionspärm kap FETTREDUCERAD KOST, FR 40 Kosten är avsedd för patienter med vissa former av diarré eller steatorré, vid pancreasinsufficiens, vid ileumskada såsom vid Crohns sjukdom och efter strålbehandling samt vid vissa leversjukdomar. Vid dessa tillstånd är förmågan att digerera och resorbera fett nedsatt på grund av den gallsaltbrist som uppstår genom en ökad förlust av gallsalter med faeces. Resultatet av en minskad fettillförsel kan medföra en förbättrad resorption tack vare ett bättre utnyttjande av gallsalterna. Gallsalterna irriterar också colonslemhinnan och bidrar därmed till diarréer. Genom ökad förlust av gallsalter får man sekundärt en dålig resorption av fettlösliga vitaminer, och då delar av ileum är borttagen även förlust av vitamin B 12. Det kan därför vara lämpligt att dessa patienter får en kost som innehåller cirka 40 gram fett per dag. Kostens energi- och näringsinnehåll stämmer i stort sett överens med SNR-kosten med undantag av det låga fettinnehållet. Kosten har ett högt innehåll av kolhydrater vilket medför att maten får stor volym. Eventuellt kan berikning med kolhydrater i pulverform användas för att minska volymen. Det är viktigt att patienten försöker äta en så allsidigt sammansatt kost som möjligt. Den lilla mängd fett som ingår bör till så stor del som möjligt utgöras av omättade fetter. Vissa livsmedel bör dock undvikas: Feta kött- och charkuteriprodukter Matfett på bröd. Var sparsam med fett i matlagning. Standardmjölk, filmjölk, kaffegrädde, vispgrädde, crème fraiche Feta desserter och bakverk. I de fall patienten får obehag av vitkål, lök, purjolök, paprika etc anges detta på matbeställningen. Patienter som ordineras denna kost skall alltid få information av dietist

3 Nutritionspärm kap Måltidsordning för fettreducerad kost, FR 40 Frukost: Gröt Lättmjölk/minimjölk/lättfil Apelsinjuice Bröd, OBS! inget margarin på brödet 1 skiva ost 17 % fett 2 skivor = 20 g magert köttpålägg, t ex saltkött, skinka Kaffe /te Mellanmål: Bröd med marmelad, frukt, ev fettfritt kosttillägg Middag: Varmrätt Dessert Måltidsdryck: lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Bröd, OBS! inget margarin på brödet Marmelad Vetebröd utan fyllning Kaffe/te ller annan varm eller kall dryck Kvällsmat: Varmrätt Knäckebröd eller mjukt bröd, OBS! inget margarin på brödet Måltidsdryck: 2 dl lättmjölk/minimjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Bröd, OBS! inget margarin på brödet 1 skiva ost 17 % (30+) fett Marmelad Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Ev fettfritt kosttillägg Strösocker (till gröt och lättfil) och bitsocker serveras till patienter som så önskar. OBS! Patienter som är ordinerade denna kost får inte ha grädde i kaffet. Istället för grädde kan lättmjölk serveras. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

4 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING FETTREDUCERAD KOST, FR 40 Kosten är avsedd för patienter med vissa former av diarré eller steatorré, vid pancreasinsufficiens, vid ileumskada såsom vid Crohns sjukdom och efter strålbehandling samt vid vissa leversjukdomar. Vid dessa tillstånd är förmågan att digerera och resorbera fett nedsatt på grund av den gallsaltbrist som uppstår genom en ökad förlust av gallsalter med faeces. Resultatet av en minskad fettillförsel kan medföra en förbättrad resorption tack vare ett bättre utnyttjande av gallsalterna. Det kan därför vara lämpligt att dessa patienter får en kost som innehåller cirka 40 gram fett per dag. Kostens energi- och näringsinnehåll stämmer i stort sett överens med SNR-kosten med undantag av det låga fettinnehållet. Det är viktigt att patienten försöker äta en så allsidigt sammansatt kost som möjligt. Följande livsmedel bör dock undvikas: feta kött- och charkuteriprodukter, margarin på bröd, standardmjölk, filmjölk, kaffegrädde, vispgrädde, crème fraiche, feta desserter och feta bakverk. Istället används magra fisk- och köttsorter, magra charkuteriprodukter, lättmjölk, minimjölk, lättfil, lättyoghurt, fettfria eller magra desserter och bakverk.

5 Nutritionspärm kap GLUTENFRI KOST, GF Kosten är avsedd för patienter med glutenenteropati (nontropical sprue och celiaki) eller med dermatitis herpetiformis. Gluten finns naturligt i sädesslagen VETE, RÅG och KORN. Gluten är ett komplex som består av proteingrupperna gluteniner och gliadiner. Gliadiner är den del av gluten som ger upphov till besvär för glutenintoleranta personer. Gliadiner åstadkommer en skada på tunntarmsslemhinnan, vilket leder till ett försämrat upptag av näringsämnen. Enligt studier, som bedrivits både i Sverige och utomlands, finns inte gluten naturligt i havre. Det är genom kontamination under tillverkningsprocessen som gluten kan tillföras havren. Alla produkter som innehåller gluten måste uteslutas ur kosten. Strikt glutenfri mat läker tunntarmsslemhinnan. Kostbehandlingen är livslång. Det är helt frivilligt om man vill tillföra havre i sin kost. Introduktion av havre bör föregås av kontakt med läkare och dietist. Det skall journalföras om den glutenintoleranta patienten äter havre. Det finns idag specialframställd havre, som tillverkaren garanterar är fri från inblandning av annan spannmål. Glutenfri kost som serveras på sjukhus och institutioner får inte innehålla någon form av havre. av den anledningen inte att få kallas glutenfritt eller ingå i glutenfria produkter. De glutenfria SÄRNÄR-produkterna (dvs livsmedel för särskilda näringsändamål) kommer således inte att innehålla havre så länge Codex 1981 gäller. Mat som innehåller havre kommer inte heller att få kallas glutenfri. Många patienter har först en sekundär laktasbrist. Intaget av mjölk och laktoshaltiga produkter kan behöva reduceras i början av behandlingen. Produkter som innehåller gluten: Vete- mjöl/kross/kli/groddar m fl Råg- mjöl/flingor/kross/kli/sikt/malt m fl Korn- gryn/mjöl/malt m fl Havreprodukter som ej är tillverkade av 100 % ren havre Bulgur Kruskakli Semolina Cous-cous Lantbrödsmjöl Skrädmjöl Dinkelvete Makaroner Ströbröd Durumvete Malt Skorpsmulor Fullkornsmjöl Manitoba Vete Skorpmjöl Gluten Mannagryn Speltvete Grahamsmjöl Matbrödsmjöl Triticale Groddar Matvete Veteprotein Helkornsmjöl Mjölkropp Vetesirap Idealmjöl Nudlar Vört Kamutvete Pasta Produkter som bl a buljong, godis, senap, rostad lök, kryddblandningar och HP-sås kan innehålla gluten. Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen. Den glutenfria kosten definieras av Codex Enligt gällande Codex finns gluten i vete, korn, råg och havre. Havre kommer

6 Nutritionspärm kap Kosten har samma energi- och näringsinnehåll och måltidsordning som SNRkosten om inte annat ordinerats. Matsedeln följer SNR-kosten med utbyte av aktuella livsmedel så att all mat är glutenfri. Köket ansvarar för att rätt kost tilllagas till patienten. Avdelningspersonalen måste dock uppmärksamma att patienten får rätt mellanmål, dryck etc. Önskar någon patient exempelvis havregrynsgröt kommer detta att serveras till den enskilde. Gröten måste tillagas på avdelningen. Patienter med nydiagnostiserad glutenintolerans skall alltid remitteras till dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln. Observera att det är 100 % ren havre som skall användas. Det är för närvarande bara Semper som saluför 100 % ren havre. Det är viktigt att personalen hanterar den rena havren med försiktighet så att den inte kontamineras i köket. 100% ren havre kan beställas från köket.

7 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING GLUTENFRI KOST Gluten finns naturligt i sädesslagen VETE, RÅG och KORN. Gluten finns inte naturligt i HAVRE utan det är genom kontamination under tillverkningsprocessen som gluten kan tillföras havre. Glutenfri kost som serveras på sjukhus och institutioner får inte innehålla någon form av havre. Alla produkter som innehåller gluten måste uteslutas ur kosten. Produkter som innehåller gluten: Vete- mjöl/kross/kli/groddar m fl Råg- mjöl/flingor/kross/kli/sikt/malt m fl Korn- gryn/mjöl/malt m fl Havreprodukter som ej är tillverkade av 100 % ren havre. Bulgur Kruskakli Semolina Cous-cous Lantbrödsmjöl Skrädmjöl Dinkelvete Makaroner Ströbröd Durumvete Malt Skorpsmulor Fullkornsmjöl Manitoba Vete Skorpmjöl Gluten Mannagryn Speltvete Grahamsmjöl Matbrödsmjöl Triticale Groddar Matvete Veteprotein Helkornsmjöl Mjölkropp Vetesirap Idealmjöl Nudlar Vört Kamutvete Pasta Produkter som bl a buljong, godis, senap, rostad lök, kryddblandningar och HP-sås kan innehålla gluten. Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen. 100 % ren havre kan serveras till personer med glutenintolerans. Det är helt frivilligt om man vill tillföra havre i sin kost. Introduktion bör föregås av kontakt med läkare och dietist. Det skall journalföras om den glutenintoleranta patienten äter havre.

8 Nutritionspärm kap KOST EFTER TARMVILA, ETV Kosten är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som i samband med skov har ordinerats total parenteral nutrition och efter tarmvilan successivt skall återgå till vanlig mat. ETV-kosten är laktosreducerad. De patienter som druckit kosttillägg under tarmvilan kan börja direkt med dag 2. OBSERVERA att ETV-kosten med de nedan angivna mängderna inte är energi- och näringsmässigt fullvärdig. Därför är det viktigt att göra en bedömning av den enskilde patientens energi- och vätskebehov och tillgodose dessa. Det kan ske genom att öka mängden kosttillägg och/eller komplettera med parental nutrition när ETV-kosten påbörjas. Måltidsordning för kost efter tarmvila, ETV Dag 1 Middag: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Mellanmål: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Dag 2 Frukost: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Mellanmål: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Middag: dl morots- och potatissoppa dl saftsoppa Mellanmål: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Kvällsmat: dl tomatsoppa ** dl saftsoppa Mellanmål: dl fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Dag 3 Frukost: Fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Mellanmål: Fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Middag: dl sommargrönsakssoppa ** 2 dl saftsoppa Mellanmål: Fullvärdigt fettlågt kosttillägg * Kvällsmat: dl spenatsoppa** med frikadeller 2 dl saftsoppa Mellanmål: Fullvärdigt fettlågt kosttillägg * 1 skiva mjukt, ljust fiberrikt bröd eller knäckebröd Margarin (skrapat) * t ex Isosource MCT. Mängd ordineras av behandlande läkare eller dietist. Kosttillägget tillreds på avdelningen. ** Som alternativ kan grön ärtpuré eller grön sparrissoppa serveras. Detta kan beställas på önskekostlapp.

9 Nutritionspärm kap Dag 4 Frukost: Middag: Mjukt, ljust fiberrikt bröd eller knäckebröd Margarin (skrapat) Kokt skinka/ost/smältost Havregrynsgröt med äpplemos eller nyponsoppa Kalvfrikadeller, morotspuré Potatismos eller pressad potatis Saftsoppa Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Mjukt, ljust fiberrikt bröd eller knäckebröd Margarin (skrapat) Kokt skinka/ost/smältost Te Kvällsmat: Kokt fisk, mager sås, bönpuré Potatismos eller pressad potatis Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Fullvärdigt, fettlågt kosttillägg * Mjukt, ljust fiberrikt bröd Margarin (skrapat) * t ex Isosource MCT. Mängd ordineras av behandlande läkare eller dietist. Kosttillägget tillreds på avdelningen. Bra att tänka på Dag 5 beställes mag-tarmkost vid inflammatorisk tarmsjukdom, MTI, laktosreducerad. Vid laktosreducerad kost (se kapitel 11) uteslutes mjölk som dryck, syrade mjölkprodukter och maträtter baserade på mjölk, t ex mannagrynsgröt. Patienter som äter vegetarisk kost bör utesluta torkade baljväxter. Eventuellt bör kosten vara laktosreducerad. Patienter med Crohn s sjukdom och samtidig steatorré kan ordineras fettreducerad kost 40 g, FR 40, eventuellt laktosreducerad. Det är betydelsefullt att dessa patienter får kostråd av dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

10 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING KOST EFTER TARMVILA, ETV Kosten är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som i samband med skov har ordinerats total parenteral nutrition och efter tarmvilan successivt skall återgå till vanlig mat. ETV-kosten är laktosreducerad. De patienter som druckit kosttillägg under tarmvilan kan börja direkt med dag 2. OBSERVERA att ETV-kosten med de nedan angivna mängderna inte är energioch näringsmässigt fullvärdig. Därför är det viktigt att göra en bedömning av den enskilde patientens energi- och vätskebehov och tillgodose dessa. Det kan ske genom att öka mängden kosttillägg och/eller komplettera med parental nutrition när ETV-kosten påbörjas. ETV-kosten gäller i fyra dagar. Dag 5 beställes mag-tarmkost vid inflammatorisk tarmsjukdom, MTI, laktosreducerad. Vid laktosreducerad kost uteslutes mjölk som dryck, syrade mjölkprodukter och maträtter baserade på mjölk, t ex mannagrynsgröt.

11 Nutritionspärm kap MAG-TARMKOST VID INFLAMMATORISK TARMSJUKDOM, MTI Kosten är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa bör då först ha provat och tolererat Kost efter tarmvila, dvs ETV-kost. MTI-kosten behöver patienten vanligtvis endast följa under några veckor. Därefter bör patienten successivt övergå till A-kost eller SNR-kost, som inledningsvis ofta är laktosreducerad. Patienter med Crohns sjukdom behöver i vissa fall fettreducerad kost. MTI-kosten kan även vara lämplig för patienter med rubbningar i matstrupe, magsäck eller tarm. I samband med MTI-kosten bör följande beaktas. Tillåtet Undvik Grönsaker & rotfrukter Kokta grönsaker är bra att börja Paprika, lök, purjolök, majs, alla med t ex morot, spenat, kålsorter utom blomkål, de broccolibuketter flesta råa grönsaker samt torkade ärtor, bönor och linser. Frukt & bär Banan, kiwi, skalat äpple, Frukt och bär med sega skal melon och jordgubbar. eller hinnor t ex vindruvor, Dessertsoppor, krämer och citrusfrukter, krusbär, rabarber, konserverad frukt. ananas. Soppa och kräm tillagad av torkad blandad frukt samt färska päron och plommon är lösande. Bröd, mjöl & gryn Mjukt bröd utan hela sädeskorn, Bröd med hela sädeskorn, fullknäckebröd och havregrynsgröt. kornsbröd. Mjölk & mjölkprodukter Tarmen är ofta känslig Små mängder mjölk som ingår Tarmen är ofta känslig för laktos för laktos (mjölksocker) i matvaror och maträtter brukar (mjölksocker) efter tarmvilan. efter tarmvilan. tolereras. Grädde, gräddfil, Undvik därför synlig mjölk, fil crème fraiche, keso och ost kan och yoghurt samt glass. användas i måttliga mängder. Potatis, ris & pasta Kokt eller bakad potatis, ris Feta potatisrätter skall undvikas i och pasta är bra. början. Fett Margarin på bröd och fett t ex Stora mängder fett i OBS! För vissa patienter olja eller margarin i matlag- matlagningen. behöver kosten vara ningen tolereras av de flesta i fettreducerad. måttliga mängder. Kött, fisk & ägg Kokt eller ugnsstekt kött och fisk. Hårt stekt, rökt, starkt kryddad Kött och fisk stekt utan hård och panerad mat. stekyta i stekpanna. Drycker Variera mellan olika drycker Kaffe medför ofta att tarmen blir t ex vatten, saft, äppledricka, orolig. nyponsoppa, te

12 Nutritionspärm kap Måltidsordning för mag-tarmkost vid inflammatorisk tarmsjukdom, MTI Frukost: Gröt Smörgåsar med ost/köttpålägg Apelsinjuice* eller nyponsoppa Mjölk* Te/kaffe* Mellanmål: 1 smörgås ev kosttillägg Middag: Varmrätt Dessert Måltidsdryck: lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Vetebröd eller skorpa eller smörgås med pålägg Te/kaffe* eller annan var eller kall dryck Kvällsmat: Varmrätt Smörgåsar Måltidsdryck: mjölk*, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Mellanmål: Smörgåsar med ost/köttpålägg Te/kaffe* eller annan varm eller kall dryck Strösocker till gröt och filmjölk och bitsocker serveras till de patienter som så önskar. *OBSERVERA att när MTI-kosten ordineras till patienter efter skov av inflammatorisk tarmsjukdom, skall ej mjölk serveras som måltidsdryck. Laktosreducerad MTI-kost ka

13 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING MAG-TARMKOST VID INFLAMMATORISK TARMSJUKDOM, MTI Kosten är avsedd för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa bör då först ha provat och tolererat Kost efter tarmvila, dvs ETV-kost. MTI-kosten kan även vara lämplig för patienter med rubbningar i matstrupe, magsäck eller tarm. MTI-kosten behöver patienten vanligtvis endast följa under några veckor. Därefter bör patienten successivt övergå till A-kost eller SNR-kost, som inledningsvis ofta är laktosreducerad. OBSERVERA att när MTI-kosten ordineras till patienter efter skov av inflammatorisk tarmsjukdom, skall ej mjölk serveras som måltidsdryck. Laktosreducerad MTIkost kan då beställas. Kaffe och apelsinjuice skall också undvikas den första tiden. Patienter med Crohns sjukdom behöver i vissa fall fettreducerad kost.

14 Nutritionspärm kap KOST VID AKUT ENTERIT, EA Vid akut gastroenterit är det nödvändigt att anpassa födo- och vätskeintaget efter symptombilden och graden av allmänpåverkan. Vid ihållande kräkningar och/eller diarré är intravenös vätske- och näringstillförsel med förbättring av elektrolytstatus den viktigaste åtgärden. Flytande och halvflytande föda sätts in så tidigt som möjligt och ges i små portioner med relativt täta intervaller. Vid detta sjukdomsstadium är det lämpligt att rekvirera EA-kost. Den gäller sex dagar. Se matsedel nedan. Patienten bör då välja andra måltidsdrycker än mjölk. Efter behandlingen enligt nedan och då de akuta symptomen försvunnit eller avtagit bör man övergå till fullvärdig kost. Då kan en viss grad av individuell anpassning vara nödvändig, eftersom patienten kan tycka att vissa maträtter och livsmedel är svårsmälta. Se MTI-kost. Drycker Vätskeersättning ev smaksatt med utspädd äpplejuice Te med socker (ev salt), juiceblandning, buljong, mineralvatten eller vatten Morotssoppa (tillagad i sjukhusköket) Recept Te, ev med salt: Juiceblandning: 1 liter svagt te 4-5 tsk vanligt socker eller druvsocker ev 1 2 tsk salt. Smaksätt ev med citron eller juice (ej apelsin) 1 2 liter drickfärdig juice, t ex äpple (ej apelsin) 1 2 liter vatten 1-2 tsk vanligt socker eller druvsocker ev 1 2 tsk salt Det är betydelsefullt att patienter som ordineras denna kost får information av dietist, speciellt vid övergång och individuell anpassning till fullvärdig kost. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

15 Nutritionspärm kap Matsedel för kost vid akut enterit, EA Dag 1 och 2 Rekommenderad dryck Dag 3 Dag 4 Förfrukost: Rek dryck Rek dryck Frukost: Rek dryck Rek dryck Rostat bröd eller skorpor Rostat bröd eller skorpor Margarin Margarin Ost Ost Mellanmål: Rek dryck Rek dryck Middag: Rek dryck Rek dryck Fransk omelett Hönsfrikadeller, sky, ris Mellanmål: Rek dryck Rek dryck, skorpor Kvällsmat: Rek dryck Rek dryck Kokt fisk med buljong Omelett Ris Mellanmål: Rek dryck Rek dryck Rostat bröd eller skorpor Rostat bröd eller skorpor Margarin Margarin Ost Ost Dag 5 Dag 6 Förfrukost: Rek dryck Rek dryck Frukost: Rek dryck Rek dryck Havregrynsgröt eller Havregrynsgröt eller låglaktosvälling låglaktosvälling Mellanmål: Rek dryck Rek dryck Middag: Rek dryck Rek dryck Kokt kyckling, sky, ris Fiskbullar, sås, potatis Mellanmål: Rek dryck, skorpor Rek dryck, skorpor Kvällsmat: Rek dryck Rek dryck Kalvfrikadeller, sky, potatis Omelett, kokta morötter Mellanmål: Rek dryck Rek dryck Rostat bröd eller skorpor Rostat bröd eller skorpor Margarin Margarin Ost Ost

16 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING KOST VID AKUT ENTERIT, EA Vid akut gastroenterit är det nödvändigt att anpassa födo- och vätskeintaget efter symptombilden och graden av allmänpåverkan. Vid ihållande kräkningar och/eller diarré är intravenös vätske- och näringstillförsel med förbättring av elektrolytstatus den viktigaste åtgärden. Flytande och halvflytande föda sätts in så tidigt som möjligt och ges i små portioner med relativt täta intervaller. Vid detta sjukdomsstadium är det lämpligt att rekvirera EA-kost. Den gäller sex dagar, se matsedel. Patienten bör då välja andra måltidsdrycker än mjölk. Efter behandlingen med EA-kost och då de akuta symptomen försvunnit eller avtagit bör man övergå till fullvärdig kost. Då kan en viss grad av individuell anpassning vara nödvändig, eftersom patienten kan tycka att vissa maträtter och livsmedel är svårsmälta. Se MTI-kost.

17 Nutritionspärm kap STOMIOPERERADE MED KOCKS RESERVOAR,ST Patienter som är nyopererade med Kocks reservoar bör vara försiktiga med födoämnen som innehåller hela korn, långa fibertrådar eller hårda frukthinnor. Dessa kan orsaka stopp i katetern och gasbildning. Kosten är avsedd att användas under sjukhusvistelsen. Till patient med t ex komplicerade sammanväxningar och förträngningar kan purékost beställas. Tillåtet Undvik Kött, fisk & ägg Kött, färs, korv Fisk i alla former Ägg i alla former Spannmåls- Alla brödsorter utom de Bröd med hela korn produkter med hela korn Ris, spaghetti, makaroner, pannkaka, müsli Grönsaker & Finrivna morötter Andra råa grönsaker rotfrukter Skalade tomater Andra hela kokta grön- Kokt blomkål utan stam saker Kokt broccoli utan stam Kokt palsternacka och rotselleri Andra grönsaker kan serveras men bör då kokas och passeras Frukt & bär Frukt- och bärkräm Skal och frukthinnor av t ex körsbär, apelsin, vindruvor Konserverade päron, Hel och krossad ananas äpplen, persikor Skalade äpplen och päron Hel, kokt, torkad frukt Jordgubbar, melon, banan Sylt av t ex jordgubbar, blåbär och lingon Diverse Malda nötter och mandlar Hela nötter och mandlar Russin, dadlar, fikon Kokos, linfrö

18 Nutritionspärm kap Måltidsordning för kost för stomiopererade med Kocks reservoar, ST Frukost: Mellanmål: Middag: Mellanmål: Kvällsmat: Mellanmål: Havregrynsgröt/filmjölk med cornflakes Bröd utan hela korn Margarin Ost / köttpålägg Mjölk Kaffe/te Smörgås Varmrätt Dessert Måltidsdryck: lättöl, bordsvatten eller lingondricka Vetebröd eller veteskorpa eller smörgås med pålägg Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Varmrätt Bröd utan hela korn Margarin Måltidsdryck: mjölk, lättöl, bordsvatten eller lingondricka Bröd utan hela korn Margarin Ost/köttpålägg Kaffe/te eller annan varm eller kall dryck Patienter som ordineras denna kost bör alltid få kontakt med dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

19 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING FÖR STOMIOPERERADE MED KOCKS RESV, ST Patienter som är nyopererade med Kocks reservoar, bör vara försiktiga med födoämnen som innehåller hela korn, långa fibertrådar eller hårda frukthinnor. Dessa kan orsaka stopp i katetern och gasbildning. Livsmedel som skall undvikas är bl a bröd med hela korn, müsli, skal och frukthinnor av t ex körsbär, apelsin, vindruvor, ananas, torkad frukt samt hela nötter och mandlar. Tillåtna grönsaker och rotfrukter: finrivna morötter, skalade tomater, kokt blomkål utan stam, kokt broccoli utan stam, kokt palsternacka, kokt rotselleri. Andra grönsaker kan serveras, men bör då kokas och passeras. Tillåtna frukter och bär: konserverade päron, äpplen och persikor, skalade äpplen och päron, jordgubbar, melon och bananer. Frukt- och bärkräm, sylt av t ex jordgubbar, blåbär och lingon. Till patient med t ex komplicerade sammanväxningar och förträngningar kan purékost beställas.

20 Nutritionspärm kap POSTOPERATIV KOST efter operation i mag- och tarmkanalen Postoperativ kost innebär att man efter operationen avstår från livsmedel som, genom sin konsistens och sammansättning, riskerar att fastna i de nyopererade tarmförbindelserna. Uteslut därför helt kött, färska grönsaker och färsk frukt. Även trådiga livsmedel som sparris, ärtor, bönor och svamp, liksom nötter och torkad frukt undviks. Använd i stället kött- och fiskfärs, potatismos, välkokta grönsaker och tillagad/konserverad frukt. Hårt bröd är att föredra framför mjukt. Kost efter operation av övre mag- och tarmkanalen Efter borttagning av hela magsäcken (total gastrektomi) bör varje patient få individuellt utformad nutritionsbehandling av dietist. Det är viktigt med energität kost i små portioner fördelade på många små måltider. Maten ska tuggas väl och att man i första hand dricker mellan måltiderna. Det är önskvärt att undvika trådiga livsmedel och skaldelar. Dessa patienter behöver oftast tillskott av vitaminer, mineralämnen och enzymer enligt ordination av behandlande läkare. Normalt ges klara, flytande drycker inom någon dag efter operationen, gärna kompletterat med mindre mängd klara kosttillägg. Därefter ges flytande kost efterföljt av postoperativ kost, - i varje fas gärna kompletterat med kosttillägg. Vid behov kan purékost ges före övergången till postoperativ kost. Ofta är aptiten inte så stor och det är viktigt att inte servera för stora portioner utan i stället små, täta måltider för att försöka öka det totala intaget. Rekommenderad energimängd är 7 MJ (1 650 kcal) för både flytande kost och postoperativ kost. Kost efter operation av nedre mag- och tarmkanalen Dessa patienter tål oftast snabbare upptrappning till annan kost, vanligen A- kost, från den postoperativa kosten. Det är dock lämpligt att undvika trådiga livsmedel och skal. Kost vid stomioperation Vid stomi behövs ingen speciell kost, men vissa små ändringar har visat sig kunna underlätta. Maten måste tuggas väl, ätas långsamt och helst på regelbundna tider. Vid ileostomi är salt- och vätskeförlusterna större därför bör man dricka rikligt med vätska, minst 2 liter/dygn och gärna salta lite extra på maten. Vissa livsmedel kan ibland orsaka problem med knip och stopp, men detta varierar mycket från person till person. Detta gäller främst fruktskal, kärnor, frukthinnor, torkad frukt och trådar från bland annat sparris. Även kokos, popcorn, helkornsbröd och svamp kan ge problem. Vissa livsmedel kan ge lösare konsistens på stomiinnehållet, som stora mängder socker, torkad frukt, apelsinjuice och alkohol. Vissa personer kan få gasbildning av lök, kål, ärtor och bönor samt kolsyrade drycker. Andra livsmedel som mogna bananer och pasta ger istället fastare konsistens.

21 Nutritionspärm kap Den individuella toleransen varierar mycket. Det är därför viktigt att inte från början utesluta samtliga nedanstående livsmedel, utan pröva sig fram med mindre mängder. Livsmedel Grönsaker och rotfrukter Frukt och bär Bröd, mjöl och gryn Potatis, ris och pasta Kött, fisk och ägg Drycker Övrigt Tillåtet Kokta grönsaker t ex morot, spenat, kokt skalad tomat Dessertsoppor, krämer och konserverad frukt Knäckebröd, mjukt bröd utan hela sädeskorn, havregrynsgröt Potatis och potatismos, Köttfärs, fisk, fiskfärs och ägg Variera mellan olika drycker t ex vatten, saft, äppeldricka, nyponsoppa, te, kolsyrade drycker Undvik Paprika, lök, purjolök, sparris, majs, kål, svamp, råa grönsaker samt torkade ärtor, bönor och linser Färsk frukt och färska bär. Soppa och kräm tillagad av torkad frukt. Konserverad ananas. Nötter och mandel. Bröd med hela korn, fullkornsbröd Ris och pasta Helt kött Apelsinjuice Kokos, popcorn och stora mängder socker

22 Nutritionspärm kap Måltidsordning vid postoperativ kost Frukost: Gröt Smörgåsar med ost/bredbart köttpålägg Nyponsoppa Mjölk Te/kaffe Mellanmål: Smörgås och/eller kosttillägg Middag: Varmrätt Dessert Måltidsdryck: Mjölk, lättöl, vatten eller lingondricka Mellanmål: Vetebröd, skorpa eller smörgås Te/kaffe eller annan varm eller kall dryck Kvällsmat: Varmrätt Smörgås Måltidsdryck: Mjölk, lättöl, vatten eller lingondricka Mellanmål: Smörgåsar med ost/bredbart köttpålägg Te/kaffe eller annan varm eller kall dryck Det är betydelsefullt att patienter får kostråd av dietist, speciellt vid övergång till individuell anpassning till fullvärdig kost. Distributionen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordning och matsedeln.

23 Nutritionspärm kap LAKTOSFRI KOST, LF Laktosintolerans innebär att man saknar eller har brist på enzymet laktas i tunntarmslemhinnan. Laktas behövs för att kunna bryta ner laktos/mjölksocker. Kosten är avsedd för patienter med laktosintolerans. Vid helt laktosfri kost utesluts mjölk, mjölkprodukter samt livsmedel som innehåller mjölk i någon form. Undantaget är hårdost som är praktiskt taget laktosfri. Hårdost är en viktig kalciumkälla och innehåller ca 800 mg kalcium/100 g eller ca 120 mg/skiva. Om inte annat meddelats köket ingår hårdost i den laktosfria kosten på sjukhuset. Produkter som innehåller laktos: Crème fraiche Kvarg Ostpulver Fetaost Kärnmjölkspulver Parfait Filmjölk Laktos Skummjölkspulver Färskost Låglaktosfil Smältost Glass Låglaktosmjölk Smör Grädde Margarin Ströbröd Gräddfil Margarinost Torrmjölkspulver Gräddpulver Mesost/messmör Vassle Kaffegrädde Mjukost Vegetabiliskt margarin Kesella Mjölk Vispgrädde Keso Mjölkpulver Yoghurt Produkter som bl a choklad, nougat, sorbet och maräng kan innehålla laktos. En del kosttillägg innehåller också laktos. Laktos kan också ingå som konstituens i läkemedel. Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen. All mjölk innehåller laktos, även humanmjölk. Mjölksyra innehåller ej laktos. Kosten har samma energi- och näringsinnehåll och måltidsordning som SNR-kost om inte annat ordinerats. Matsedeln följer SNR-kost med utbyte av aktuella livsmedel så att all mat är laktosfri. Sojamjölk kan användas. Kalciumintaget kan bli för lågt beroende på vilka livsmedel man accepterar. Om man t ex inte äter hårdost kan kalciumtillskott behövas. Köket ansvarar för att rätt kost tillagas till patienten. Avdelningspersonalen måste dock uppmärksamma att patienten får rätt mellanmål, dryck etc. Patienter med nydiagnostiserad laktosintolerans skall alltid remitteras till dietist. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

24 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING LAKTOSFRI KOST, LF Laktosintolerans innebär att man saknar eller har brist på enzymet laktas som behövs för att kunna bryta ner laktos/mjölksocker. Vid helt laktosfri kost utesluts mjölk, mjölkprodukter samt livsmedel som innehåller mjölk i någon form. Undantaget är hårdost som är praktiskt taget laktosfri. Produkter som innehåller laktos: Crème fraiche Kvarg Ostpulver Fetaost Kärnmjölkspulver Parfait Filmjölk Laktos Skummjölkspulver Färskost Låglaktosfil Smältost Glass Låglaktosmjölk Smör Grädde Margarin Ströbröd Gräddfil Margarinost Torrmjölkspulver Gräddpulver Mesost/messmör Vassle Kaffegrädde Mjukost Vegetabiliskt margarin Kesella Mjölk Vispgrädde Keso Mjölkpulver Yoghurt Produkter som bl a choklad, nougat, sorbet och maräng kan innehålla laktos. En del kosttillägg innehåller också laktos. Laktos kan också ingå som konstituens i läkemedel. Det är viktigt att alltid läsa innehållsförteckningen. All mjölk innehåller laktos, även humanmjölk. Mjölksyra innehåller ej laktos.

25 Nutritionspärm kap LAKTOSREDUCERAD KOST, LR Kosten är avsedd för den som är laktosintolerant men som tolererar en viss mängd laktos utan besvär. Hur mycket laktos som tolereras varierar från patient till patient och kosten måste individanpassas. Den stora variationen mellan olika personer gör att det är svårt att ge några generella kostråd och måltidsförslag. Kosten skall endast serveras till de patienter som med säkerhet vet att de tolererar en viss mängd laktos. Om inget annat ordinerats utesluts, på sjukhuset, produkter som: mesost, messmör välling, chokladmjölk glass mjölk som dryck fil, yoghurt pannkaka redda soppor, stuvningar som baseras på mjölk mannagrynsgröt, risgrynsgröt efterrätter lagade på mjölk, t ex puddingar, fromager, vaniljsås Kosten har samma energi- och näringsinnehåll och måltidsordning som SNR-kost om inte annat ordinerats. Matsedeln följer SNR-kost med utbyte av aktuella livsmedel så att maten är laktosreducerad. Köket ansvarar för att rätt kost tillagas till patienten. Laktoslåg mjölk, fil och grädde kan användas. Avdelningspersonalen måste dock uppmärksamma att patienten får rätt mellanmål, dryck etc. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus. Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir komplett enligt måltidsordningen och matsedeln.

26 Nutritionspärm kap SAMMANFATTNING LAKTOSREDUCERAD KOST, LR Kosten är avsedd för den som är laktosintolerant men som tolererar en viss mängd laktos utan besvär. Kosten skall endast serveras till de patienter som med säkerhet vet att de tolererar en viss mängd laktos. Om inget annat ordinerats utesluts, på sjukhuset, produkter som: mesost, messmör välling, chokladmjölk glass mjölk som dryck fil, yoghurt pannkaka redda soppor, stuvningar som baseras på mjölk mannagrynsgröt, risgrynsgröt efterrätter lagade på mjölk, t ex puddingar, fromager, vaniljsås