Digitala kompendier Ett projekt vid Biblioteksdirektionen, LU

Transkript

1 Digitala kompendier Ett projekt vid Biblioteksdirektionen, LU Anne Börjesson Mars 2007

2 1 Introduktion Bakgrund Erfarenheter från liknande projekt Syfte Mål 4 2 Digitala kompendier en beskrivning Mitt Kursbibliotek Nya funktioner i Mitt Kursbibliotek Kompletterande service 7 3 Erfarenheter från projektet Samarbete med institutioner och nätverksbibliotek Avtalslicens för digitalisering Att söka tillstånd för enskilda texter Kompendiernas innehåll Kontakt med rättsinnehavarna 11 4 Utvärdering Institutionerna Erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och digitala kompendier Attityder till kurslitteratur i elektronisk form Studenterna Erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och digitala kompendier Attityder till kurslitteratur i elektronisk form Kommentar 20 5 Diskussion Fortsatt arbete Mitt Kursbibliotek Avtal för digitalisering Annan verksamhet Slutkommentar 23 6 Referenser 29 2

3 1 Introduktion Sedan 1 januari 2001 har Biblioteksdirektionen (BD) övergripande samordningsansvar för en nätverksorganisation, Lunds Universitets Bibliotek (LUB), där universitetets c:a 30 bibliotek ingår. BD:s verksamhet omfattar bl.a. följande områden: policy- och strategiarbete e-resurser, Open Access tjänster; bl.a. Mitt Kursbibliotek kompetensutveckling Ett av BD:s huvuduppdrag är att utveckla ett för nätverket gemensamt digitalt bibliotek. Projektet Digitala kompendier har sin plats inom detta verksamhetsområde. Projektet syftar till att utveckla den befintliga tjänsten Mitt Kursbibliotek så att den ska kunna fungera som en plattform för alla typer av kurslitteratur i elektronisk form. 1.1 Bakgrund Under 2005 genomfördes en rad undersökningar kring den kurslitteratur som används vid LU:s fakulteter. I några av dessa projekt undersöktes hanteringen av de tryckta kompendier som används i undervisningen (Alwerud, Grandsjö, & Stattin, 2006, Börjesson, 2005, Hallström, 2005). Undersökningarna visar samstämmigt att hanteringen är problematisk i flera avseenden: Hanteringen är tids- och arbetskrävande och därmed kostsam. Institutionerna har liten eller ingen kontroll över de kostnader som är förknippade med hanteringen Kompendiernas kvalitet är ofta mycket dålig. Texterna är ibland nästan oläsliga och källangivelserna är ofta ofullständiga Kompendierna säljs oftast genom institutionen under begränsade tider Bibliotekens e-resurser utnyttjas inte i den grad som är möjligt I projektens slutskede väcktes tanken att undersöka vägar att stimulera användningen av bibliotekens e-resurser och att tillhandahålla lärarnas eget undervisningsmaterial i elektronisk form. Sådan åtgärder bedömdes kunna bidra till att de praktiska problem som är förknippade med hanteringen av tryckta kompendier skulle kunna lösas. Enligt Biblioteksbarometern 2005 utgör studenterna den grupp inom universitetet som är mest beroende av bibliotekens tjänster. Studenternas informationsanvändning styrs i mycket hög grad av institutionernas kurslitteraturlistor, även på högre nivåer. Undersökningen antyder vidare att det finns ett missnöje bland studenterna med att så liten del av kurslitteraturen finns att tillgå i elektronisk form. En utökad användning av elektronisk resurser förbättrar åtkomligheten för studenterna, något som naturligtvis är särskilt viktigt för studenter på distanskurserna Erfarenheter från liknande projekt Handelshögskolans i Århus Bibliotek (HBÅ) har genomfört ett projekt kring digitala kompendier i syfte att utreda bibliotekens roll i materialförsörjningen vid distansundervisning och att bygga upp en tjänst för hantering av olika typer av texter i digitalt format. Sedan 3

4 höstterminen 2004 är tjänsten i drift och biblioteket erbjuder nu institutionerna digital distribution av kurslitteratur i form av elektroniska kompendier (Jensen & Pedersen, 2005). Inom tjänsten presenteras de elektroniska kompendierna i form av en klickbar litteraturlista och artiklarna distribueras digitalt till studenterna via en lösenordsskyddad webbsida. Ungefär 70% av de texter som ingår i kompendierna finns tillgängliga genom biblioteket, antingen som e-böcker eller som fulltextartiklar i e-tidskrifter. HBÅ har tecknat en försökslicens med Copy-Dan, vilken innebär att man har generellt tillstånd att skanna och lagra digitala kopior av upphovsrättsligt skyddat material för undervisningsbruk. Genom denna licens kunde ytterligare ungefär 20% av texterna digitaliseras med bibliotekets tryckta bestånd som förlaga. De sista 10% av texterna är sådana att de kräver individuella tillstånd från förlagen för att kunna digitaliseras. Eftersom HBÅ har erfarit att tillståndssökning är en mycket tidskrävande process, har man valt att inte söka tillstånd för individuella texter och man kan därför inte erbjuda digitala texter i 100% av fallen. HBÅ har inte genomfört någon egentlig användarundersökning, men genom informella samtal med lärare och studenter har man bildat sig uppfattningen att de digitala kompendierna medför fördelar för såväl studenter och institutioner som för biblioteket. Studenternas tillgång till kurslitteraturen förbättras. Genom tätare kontakter mellan bibliotek och institutioner får lärarna bättre insikt i bibliotekets bestånd och serviceutbud och kan därmed få bättre stöd, samtidigt som biblioteket får ökade kunskaper om institutionernas behov och därmed kan tillhandahålla den service som faktiskt efterfrågas. 1.2 Syfte Med utgångspunkt i de utredningar som nämnts i avsnitt 1.1 beslutade Biblioteksdirektionen att under 2006 genomföra ett projekt i syfte att utveckla en tjänst för hantering av elektroniska kompendier. En sådan tjänst kompletterar de av BD:s befintliga tjänster som stöder undervisning och forskning, som till exempel Xerxes för publicering av uppsatser och examensarbeten och LU:research för publicering av vetenskapliga artiklar. Tjänsten tangerar således också det arbete kring Open Access som bedrivs vid BD. Projektets primära syfte var dock att lösa de praktiska problem som är förknippade med läroboks- och kompendiehanteringen inom universitetet. En av utgångspunkterna var att den tänkta tjänsten, för att vara intressant, i görligaste mån borde utnyttja den teknik som redan används inom bibliotekens tjänster. Som plattform för tjänsten valdes Mitt Kursbibliotek (MKB) som används allmänt inom universitetets fakulteter för att presentera kurslitteratur. Kursbiblioteken har ett enhetligt utseende (med små variationer), vilket innebär att studenterna känner igen sig i en och samma virtuella miljö oavsett vilken institution han eller hon studerar vid. Denna aspekt var viktig då MKB valdes som plattform för de elektroniska kompendierna, då det är vanligt att studenterna följer kurser vid olika fakulteter. 1.4 Mål Projektets primära mål var alltså att vidareutveckla Mitt Kursbibliotek för att kunna erbjuda elektroniska kompendier. Ett sådant system bedömdes erbjuda betydande fördelar för alla berörda, lärare och institutioner såväl som studenter och bibliotek, genom att användningen av kurslitteratur i elektronisk form ökas. Sannolikt kan en medveten användning av kurslitteratur i elektronisk form också bidra till att studenternas informationskompetens utvecklas. Med en genomtänkt kursdesign och informationskällor anpassade till kursinnehållet kan läraren stimulera till en mera mogen informationsanvändning. 4

5 Kompletterande mål var att öka bibliotekens kunskaper om institutionernas litteraturanvändning och att få en uppfattning om omfattningen av det arbete kring tillståndssökning som krävs för att hanteringen av kurslitteratur ska kunna ske enligt upphovsrättsliga regler och normer. Ytterligare mål var att lägga grunden till ett fungerande praktiskt samarbete kring kurslitteratur mellan institutionerna och biblioteken och att marknadsföra universitets e-resurser. 2 Digitala kompendier en beskrivning Att använda Mitt Kursbibliotek (MKB) som plattform för de elektroniska kompendierna medför en rad fördelar. Enligt Biblioteksbarometern 2005 har studenterna positiv erfarenhet av MKB och anser att tjänsten är viktig. Då lärarna genom MKB kan erbjuda ett strukturerat urval av för kursen relevanta informationskällor bidrar man till att universitetet efterlever de intentioner som uttrycks i Lunds universitets strategiska plan för , där man preciserar att studenter utbildade vid universitet ska hjälpas att utveckla förmåga till informationssökning och kritisk analys. Ett tjänst för elektroniska kompendier kan också medverka till att förbättra tillgången till kurslitteratur för studenter med läshandikapp, eftersom merparten av det material som samlas i kompendierna föreligger som pdf-filer, vilka kan fungera som underlag för talsyntes. I följande avsnitt ges en kort beskrivning av Mitt Kursbibliotek, av de nya funktioner som utvecklats och av de kompletterande informationsresurser som sammanställts inom projektet Digitala kompendier. 2.1 Mitt Kursbibliotek Mitt Kursbibliotek utvecklades vid Biblioteksdirektionen i samarbete med bibliotekarier och lärare vid Lunds universitet, samt med Utvecklingscentrum för lärande och undervisning (UCLU; numera Center for Educational Development, CED). Utvecklingen skedde ursprungligen inom ramen för Nätuniversitetet för att tillgodose distansstuderandes informationsbehov. Tjänsten är i bruk sedan höstterminen 2002 och används numera allmänt vid LU, även för campus-kurser (Doyle, Eltén, & Jandér, 2003). 5

6 Fig 1: Mitt Kursbibliotek, ingångssidan Ett viktigt skäl att vidareutveckla MKB var nätverksbibliotekens uppfattning att tjänsten fungerar som en naturlig kontaktyta mellan institutionerna och biblioteken. Genom ökade kontakter förbättrar biblioteken sina kunskaper om institutionernas behov och önskemål, samtidigt som institutionerna får bättre kännedom om bibliotekens resurser yrkeskompetens, e-resurser och samlingar vilket bör leda till att resurserna utnyttjas produktivt Nya funktioner i Mitt Kursbibliotek De funktioner som fanns i Mitt Kursbibliotek innan utvecklingsarbetet tog sin början finns kvar oförändrade och de nya funktioner som tillkommit har utvecklats för att passa in i det tidigare systemet. Både administratörer och användare kan alltså känna igen sig fullt ut. Systemet har setts över och vissa detaljer har förbättrats samtidigt som designen anpassats för att öka läsbarheten. Dessutom har ett antal nya funktioner tillkommit: möjlighet att ladda upp dokument för presentation som elektroniska kompendier kontrollerad tillgänglighet på dokumentnivå utvidgad statistikfunktion Den mest betydelsefulla förändringen är att det blivit möjligt att ladda upp dokument. Lärarna kan alltså lägga in sitt eget undervisningsmaterial i Mitt Kursbibliotek. De uppladdade dokumenten sparas som en kopia på BD:s server och kan presenteras i form av ett elektroniskt kompendium som efterliknar de tryckta kompendier många institutioner använder. De uppladdade domumenten kan även presenteras bland andra länkar i MKB. Systemet tillåter uppladdning av alla filtyper, alltså även ljud och bild, vilket öppnar för möjligheten att använda multimediabaserade lärobjekt. 6

7 Fig 2: Kursbibliotek med elektroniskt kompendium Systemet ger möjlighet att kontrollera tillgängligheten till ett enskilt dokument till de studenter som är registrerade på den kurs till vilken kursbiblioteket hör. Studenterna får tillgång till dokumenten genom sin StiL-identitet, den användaridentitet varje student får sig tilldelad vid studiernas början. Institutionerna framförde önskemål om att det skall vara möjligt att skriva ut de elektroniska kompendierna. Då det visade sig vara tekniskt komplicerat att inkludera en print-on-demandfunktion har denna funktion inte prioriterats. Möjligheten att skriva ut enskilda dokument finns naturligtvis. Erfarenheter som gjorts i andra, liknande sammanhang ger heller inte anledning att tro att studenterna generellt sett är särskilt intresserade av att skriva ut ett kompendium i sin helhet, utan oftast nöjer sig med att skriva ut de sidor som är av särskilt intresse 1. Om det skulle visas sig att efterfrågan på print-on-demand blir stor, finns möjlighet att utveckla denna funktion senare. 2.2 Kompletterande service Det har visat sig att kunskapen om, och förståelsen för, upphovsrättsliga frågor är dålig inom institutionerna generellt sett. Antagligen är det också så, att det inte är rimligt att tänka sig att varje enskild lärare ska ha ingående kunskaper inom området då man, förutom kunskaper om 1 Den informella undersökning som gjorts vid HBÅ (se avsnitt 1.2) antyder att många studenter nöjer sig med att läsa kompendietexter på skärmen och bara skriver ut vissa avsnitt. Liknande erfarenheter beskrivs av Alwerud, Grandsjö och Stattin (2006). Jfr också avsnitt 4.2 nedan. 7

8 regelverket, behöver kunskaper om bibliotekens olika licenser för e-resurser. Som stöd för lärare och institutioner finns därför handledningar för att göra tryckta och elektroniska kompendier på LUB:s hemsida Efter publiceringen av LUB:s nya webbplats har Mitt Kursbibliotek fått en mera synlig ingång. Nätverksbibliotekens personal har tillgång till en e-postadress som kan användas till att lämna meddelanden och synpunkter. Det finns också möjlighet att få hjälp att besvara frågor och lösa problem som uppkommer i samband med användningen av Mitt Kursbibliotek. Under projektet har en omarbetad administratörsmanual för MKB gjorts tillgänglig genom LUB-webben. FAQ för administratörer respektive studenter har också tagits fram. 3 Erfarenheter från projektet Det tekniska utvecklingsarbete som genomförts inom projektet har löpt enligt planerna. De nya funktionerna har nu varit i bruk ungefär sex månader och fungerar problemfritt. Då projektet nu är avslutat kan vi konstatera att viktiga erfarenheter gjorts i samband med de upphovsrättsliga frågor som varit av mycket stor betydelse inom projektet. I följande avsnitt beskrivs olika delar av projektarbetet. 3.1 Samarbete med institutioner och nätverksbibliotek Som tidigare nämnts, upplever nätverksbiblioteken att MKB erbjuder en naturlig plattform för samarbete mellan lärare och bibliotekarier. I projektets inledningsskede var intresset dock större från institutionernas ledningsnivå än från enskilda lärare och man kan bara spekulera om anledningarna till detta förhållande. Möjligen upplever många lärare att deras arbetsbörda redan är så stor att det känns övermäktigt att ta på sig ytterligare uppgifter. Eftersom de första kontakterna togs i samband med vårterminsstarten är det också möjligt att lärarna helt enkelt inte hade tid att ta ställning till medverkan i projektet. Ytterligare en möjlighet är att information om projektet inte nått ut till alla lärare, eftersom information och intresseförfrågan skickades ut via e-post i första hand till prefekter och studierektorer. De första kontakterna med samarbetsinstitutionerna togs av nätverksbiblioteken och/eller kontaktbibliotekarierna. Den ursprungliga ambitionen var att ha etablerat samarbete med intresserade institutioner i början av februari Detta visade sig omöjligt. Under februari månad lyckades dock nätverksbiblioteken etablera samarbete med Socialhögskolan, Sociologiska institutionen och Institutionen för Service Management (Campus Helsingborg). I början av mars hade också Arbetsterapeututbildningen, CTR, Rättssociologiska enheten och Avdelningen för socialantropologi anmält intresse för att delta i projektet. Senare tillkom Etnologiska institutionen och Historiska institutionen, samtidigt som CTR drog sig ur. I inledningsskedet visade också nätverksbiblioteken stort engagemang, men efterhand visade det sig att man inte hade tid att medverka aktivt i projektet, varför kontakterna med institutionerna i projektets senare skede i de flesta fall skötts utan nätverksbibliotekens medverkan. Under våren 2006 etablerades alltså samarbete med åtta institutioner. Förhållandena vid de olika institutionerna är mycket skiftande. Vissa institutioner använder sig av kurslitteraturlistor, dvs. förteckningar över den obligatoriska kurslitteraturen. Det är dock vanligt att listorna också innehåller en stor del referenslitteratur och/eller valfria texter. Vid andra 8

9 institutioner arbetar man enligt en PBL-modell, vilket innebär att man inte har några egentliga kurslitteraturlistor utan i stället strävar efter att studenterna själva söker sina informationskällor. Man använder bl a därför elektroniska källor i så stor omfattning som möjligt. På någon av samarbetsinstitutionerna arbetar man mycket aktivt med MKB, vilket betyder att man har goda och intensiva kontakter med sitt nätverksbibliotek, medan man på andra institutioner helt överlåter arbetet med MKB på biblioteken. Efter det att samarbetet etablerats, undertecknades en överenskommelse mellan BD och den enskilda institutionen (Appendix I). Överenskommelsens syfte var att precisera parternas åtaganden för att undvika eventuella missförstånd. 3.2 Avtalslicens för digitalisering Avsikten var ursprungligen att s få till stånd en avtalslicens för digitalisering inom projektet. Kontakt togs därför med Administration av Litterära Rättigheter i Sverige (ALIS) som förklarade att man kunde teckna en sådan avtalslicens. Vid ett första möte överenskoms att ALIS skulle presentera ett avtalsförslag som täckte in följande texttyper: artiklar från tidningar och tidskrifter böcker som är slut på förlaget, både hela böcker och delar texter där de ekonomiska rättigheterna gått tillbaka till författaren texter som är författade på en institution för undervisningsbruk och som inte finns publicerade någon annanstans Tyvärr fick vi inte något förslag till avtal inom den tid som först utlovades av ALIS. När avtalsutkastet till slut kom första veckan i juli 2006, visade det sig att vi inte fått tillstånd för digitalisering av texter avsedda att presenteras i MKB, utan bara förslag till ett avtal som reglerar bibliotekets rätt att överföra vissa typer av material i digital form till låntagare. Ett ytterligare avtalsförslag med ungefär samma innehåll mottogs under senhösten. Under våren kontaktades också Bonus Presskopia som organiserar både författar- och förlagssidan och därmed antagligen har större möjligheter att teckna en avtalslicens som också inkluderar förlagsutgivet material. Vid kontakterna visade Bonus Presskopia intresse för projektet och ställde sig inte avvisande till en försökslicens för projektet. Diskussionerna med Bonus Presskopia har fortsatt under hösten men har än så länge tyvärr inte resulterat i någon licens för digital kopiering. Diskussionerna fortsätter under 2007 i hopp om att få till stånd en framtida försökslicens. Då det så småningom visade sig omöjligt att teckna avtalslicens för höstterminen 2006, söktes digitaliseringstillstånd för varje enskild text. De erfarenheter som gjordes under detta arbete redovisas i följande avsnitt. 3.3 Att söka tillstånd för enskilda texter I den diskussion som följer i är kompendiernas innehåll uppdelat på olika texttyper: avsnitt ur böcker artiklar akademiska texter texter skrivna för undervisningsändamål 9

10 fria texter föräldralösa texter Uppdelningen har varit intressant att göra eftersom textens ursprung har betydelse för vilka upphovsrättsliga regler som styr hanteringen. Uppdelningen är också intressant utifrån den synpunkt att den visar på att institutionerna har olika stora behov av olika typer av texter, varför biblioteken kan ha nytta av att känna till innehållet i detalj Kompendiernas innehåll Inom projektet framställdes ett tjugotal elektroniska kompendier. Samarbetsinstitutionerna försåg BD med litteraturlistor och dessutom med de tryckta kompendier som omfattades av projektet.texterna skannades genom MediaTrycks försorg och de elektroniska kompendierna lades upp för att efterlikna de tryckta kompendierna. De kompendier som omfattas av projektet innehåller sammanlagt 280 texter, fördelade på texttyp enligt Tabell 1: ej tillstånd tillstånd licensierade avsnitt ur böcker artiklar akademiska undervisning fria föräldralösa Tabell 1: Kompendiernas innehåll fördelade på texttyp Av tabellen ovan kan man se att den övervägande delen av de texter som ingår i kompendierna utgörs av avsnitt kopierade ur böcker. Böckerna har skiftande karaktär; majoriteten är fackböcker medan en mindre del är skönlitterära monografier. De flesta av dessa texter är utgivna efter Det förekommer dock en del äldre texter, särskilt i de kompendier som används vid Historiska institutionen. Ungefär tre fjärdedelar av dessa texter har kunnat digitaliseras. Den näst största gruppen utgörs av artiklar av olika slag. Majoriteten är vetenskapliga artiklar, många utgivna av svenska tidskrifter med förhållandevis liten spridning. Det förekommer också ett mindre antal artiklar tagna ur dagspressen eller ur populärvetenskapliga tidskrifter. Det är intressant att så mycket som en tredjedel av de 10

11 artiklar som tidigare presenterats i tryckta kompendier finns som licensierad resurs genom ELIN@Lund. Detta innebär alltså att man ibland har betalat för tillstånd att kopiera artiklar som finns fritt tillgängliga för universitetets anställda och studenter. Tillstånd för digitalisering har erhållits för c:a en tredjedel av artiklarna. Eftersom det naturligtvis är tillåtet att länka till fulltextartiklarna i ELIN@Lund från ett kursbibliotek, har sammanlagt c:a två tredjedelar av artiklarna kunnat presenteras elektroniskt. Den tredje största gruppen omfattar det som i denna rapport benämnts akademiska texter. Detta är texter skrivna för akademiska ändamål men som inte blivit utgivna ut av något förlag. Här har digitaliseringstillstånd erhållits för ungefär hälften av texterna. Slutligen finns det ett mindre antal texter som antingen skrivits direkt för institutionernas undervisning eller som annars finns fritt tillgängliga genom Internet, till exempel genom olika myndigheters hemsidor. Av dessa texter har det varit möjligt att använda c:a två tredjedelar. Ett litet fåtal texter är föräldralösa (eng. orphan works) dvs. är texter där det inte varit möjligt att identifiera rättighetsinnehavarna eller där dessa varit omöjliga att finna. Sådana texter får inte användas. De tre största textgrupperna står tillsammans för drygt 90% av det totala antalet texter. Räknat på hela antalet, har vi kunnat presentera ungefär 70% av kompendietexterna i digital form Kontakt med rättsinnehavarna Många utländska förlag har rutiner för tillståndsgivning, t.ex. genom ett särskilt formulär på hemsidan eller en tydligt angiven adress dit tillståndsansökningar kan skickas. De flesta utländska förlag är också villiga att ge tillstånd för digitalisering mot avgift och hanteringen är oftast snabb och problemfri. Några förlag har dock inte svarat. Det har varit svårare att komma i kontakt med de nordiska förlagen. Till en del beror detta antagligen på att de första breven med begäran om tillstånd för digitalisering skickades ut strax före semesterperioden Efter det att en första påminnelse skickats ut i augusti, svarade merparten av de svenska förlagen. Också bland de svenska förlagen finns det några som inte svarat. Inte heller de danska och norska förlagen har svarat. En bidragande orsak till att vissa förlag dröjde med att besvara tillståndsansökningen verkar vara att man inte är helt säker på om man har rätt ge tillstånd till digital kopiering. Det verkar som om förlagens kontrakt med författarna som regel inte specifikt nämner elektroniska rättigheter, vilket naturligtvis gör situationen osäker. De två förlag som nekat tillstånd för digitalisering har antytt att det är för besvärligt att reda ut om de har befogenhet att ge tillstånd eller ej. Anmärkningsvärt är att i de fall då vi inte fått tillstånd, är den vanligaste orsaken att vi inte fått svar från rättsinnehavarna. Förlagens attityd till digitalisering verkar vara ambivalent å ena sidan är man rädd för att användning av e-böcker och andra texter i digital form ska slå undan benen för förlagsverksamheten, å andra sidan är man intresserad av den nya marknad e-böckerna erbjuder. Inget av de kontaktade förlagen verkar dock ha några långt framskridna planer på att göra sina böcker, hela eller kapitelvis, tillgängliga i elektronisk form. Några förlag har dock varit mycket intresserade av projektet och är ivriga att få ta del av utvärdering och rapport. Dessa förlag har avstått ersättning för givna tillstånd mot att de får ta del av 11

12 dokumentation kring projektet, medan andra förlag har begärt ersättning. I några fall har det faktum att MKB omfattar en möjlighet att lösenordsskydda enskilda dokument varit en förutsättning för att få tillstånd för digitalisering. Då vi av förlagen fått uppgift om att man inte anser sig ha de elektroniska rättigheterna, har vi kontaktat författaren. Upphovsmännen är ofta intresserade och ger gärna tillstånd i samtliga fall utan krav på ersättning. I de fall rättsinnehavarna begärt ersättning, har vi betalat mellan 25 öre och 1:50 kr per sida och student, med ett snittpris på c:a 1 kr. Detta motsvarar de priser som förlagen brukar begära för att ge tillstånd till tryckt kopiering. Det är dock inte särskilt meningsfullt att tala om kostnader per institution eftersom priset beräknas per sida och student och följaktligen varierar från termin till termin. Sammantaget har projektet betalat ungefär kr för tillstånden. De texter som vållat störst problem är märkligt nog de som institutionerna själva kontrollerar, antingen därför att de är skrivna för akademiska ändamål men inte är publicerade på förlag eller för att de publicerats i en tidskrift som ges ut av någon institution (t ex RIG och Scandia). För dessa texter gäller att det varit svårt att klarlägga vem som har rättigheterna och det har varit svårt att få svar från de (förmodade) rättighetsinnehavarna. 4 Utvärdering Utvärderingen av de digitala kompendierna har gjorts med hjälp av två enkäter, den ena riktad mot de institutioner som varit med i projektet och den andra mot de studenter som var registrerade på de aktuella kurserna under höstterminen I följande två avsnitt beskrivs genomförandet tillsammans med resultaten från enkäterna 2. Enkäterna har granskats av Utvärderingsenheten. 4.1 Institutionerna Den enkät som användes för utvärdering av institutionernas erfarenheter skickades ut i tryckt form med universitets internpost. Enkäten var adresserad till de personer som varit direkt involverade i projektet och dessutom till institutionernas prefekter och studierektorer. Sammanlagt sändes 48 enkäter ut. Enkäten besvarades av 24 personer (varav 15 lärare, 5 studierektorer, 3 prefekter och 1 övrig ). Svarsfrekvensen ligger således på 50%. Enkäten besvarades av personer från samtliga institutioner som deltog i projektet, utom Avdelningen för Socialantropologi. Enkäten kan sägas ha haft två fokus. Det första är en direkt utvärdering av de erfarenheter man gjort i samband med de projektet Digitala kompendier (fråga 1, 2, 4-7, 9-13). Det andra rör personliga attityder till kurslitteratur i elektronisk form och uppfattningen om en framtida möjlig användning av sådan kurslitteratur (fråga 3, 8, 14-17) Erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och av digitala kompendier I detta avsnitt redovisas och kommenteras svaren från fråga 1, 2, 4-7 och Svarsalternativet vet ej fanns inte med i enkäten, men då det varit vanligt att man lagt till detta alternativ redovisas dessa svar separat. 2 Kontakta Biblioteksdirektionen för en fullständig sammanställning av enkätresultaten. 12

13 De första två frågorna undersöker huruvida man känt till att institutionen varit involverad i projektet Digitala kompendier : 1. Känner du till att din institution deltagit i projektet Digitala kompendier? ja 20 nej 4 2. Hur har du fått information om projektet? Institutionsledningen har informerat 9 De lärare som har varit med i projektet har informerat 8 Jag fick händelsevis höra talas om projektet 1 Jag har inte fått någon information 4 annat 6 ej svar 1 Vi kan konstatera att 4 personer inte har fått information om projektet och följaktligen inte känt till institutionens deltagande. Ytterligare en person fick händelsevis höra talas om projektet, och har alltså heller inte informerats. I diskussionen kring enkätens övriga frågor är det viktigt att hålla i minnet att ungefär en femtedel av de svarande alltså inte känt till projektet, vilket åtminstone delvis kan förklara det relativt höga antalet ej svar på de följande frågorna. Några har gett mer än ett svar på fråga 2, vilket alltså förklarar att summan av antalet svar överstiger 24. Fråga 4 behandlar hur institutionerna informerat sina studenter om möjligheten att använda ett elektroniskt kompendium: 4. Hur har studenterna informerats om institutionens deltagande i projektet? muntlig information 9 muntlig information 4 annat sätt demo av MKB 2 studenterna har inte informerats 4 vet ej 3 ej svar 6 Också på denna fråga har några personer gett mer än ett svar och antalet svar överstiger åter 24. Här kan vi konstatera att två tredjedelar av de svarande uppger att institutionens studenter informerats på ett eller annat sätt. Fråga 5-7 behandlar de praktiska erfarenheter man gjort av de elektroniska kompendierna: 5. Har tryckta och elektroniska kompendier använts parallellt? ja 12 nej 4 vet ej 2 ej svar 6 13

14 I hälften av svaren uppges att man använt tryckta och elektroniska kompendier parallellt. Detta är knappast anmärkningsvärt eftersom bara enstaka kompendier varit fullständiga i den mening att deras innehåll fullt ut motsvarat det tryckta alternativet. 6. Har du upplevt några tekniska problem med de elektroniska kompendierna? ja 7 nej 8 ej svar 9 Kommentar: problem med länkning/länkar som ändras 3 problem i samband med kursstart 1 ej lyckats ta bort kompendium 1 studenterna negativa 1 ej fått tillstånd för alla texter 1 Ungefär en tredjedel av de svarande har inte upplevt några problem, medan ytterligare cirka en tredjedel har upplevt någon form av problem i samband med användningen av de elektroniska kompendierna. Dock är det så, att ingen av kommentarerna påvisar ett tekniskt problem som är direkt förknippat med funktionerna i MKB. De problem man angett har snarare samband med användningen av systemet: problem med länkning och oförmåga att ta bort ett kompendium beror med största sannolikhet att man inte varit bekant med det korrekta förfarandet. Likaledes beror problem i samband med kursstart sannolikt på att institutionernas registrering av studenterna inte skett tillräckligt snabbt. De övriga två kommentarerna, studenternas negativa inställning respektive att man inte fått tillstånd för att digitalisera samtliga texter, har inte heller något direkt samband med MKB som system betraktat. 7. Har du använt det elektroniska kompendiet i undervisningen? ja 11 nej 6 ej svar 7 Trots att man oftast inte har kunnat presentera ett komplett elektroniskt kompendium, uppger hälften av de svarande att man använt dem i undervisningen. Fråga 9-13 behandlar erfarenheter av och attityder till Mitt Kursbibliotek som helhet: 9. Använder du Mitt Kursbibliotek i din undervisning? ja 16 Vilka fördelar ser du med Mitt Kursbibliotek? lätt att hålla innehållet aktuellt 3 lätt att strukturera innehållet 3 tillgänglighet 2 lätt att ändra/lägga till 1 passar PBL-undervisning 2 hjälp med tillståndssökning 1 14

15 nej 3 Varför inte? använder kurshemsida 1 ej svar Hur tycker du att Mitt Kursbibliotek fungerar? mycket bra 5 ganska bra 9 ganska dåligt 3 mycket dåligt -- ej svar 7 Kommentar: dålig design 1 svårt att länka till e-böcker 1 illa strukturerat 1 ingen interaktivitet 1 kan inte använda allt material pga. URL 1 kan inte systemet Har du använt den nya funktionen Ladda upp dokument i Mitt Kursbibliotek? ja 7 nej 10 ej svar Tycker du att funktionen Ladda upp dokument är användbar? ja 9 nej -- vet ej 2 ej svar 13 Kommentar: bra att man kan begränsa tillgängligheten Finns det någon funktion du saknar i Mitt Kursbibliotek? ja 1 nej 9 vet ej 2 ej svar 12 Vilken? interaktivitet 1 Av svaren på frågorna kring Mitt Kursbibliotek kan vi utläsa att två tredjedelar av de svarande (vilket motsvarar andelen lärare) använder tjänsten i sin undervisning och att man överlag har positiva erfarenheter av systemet drygt hälften uppger att man anser att MKB fungerar ganska eller mycket bra. De positiva sidor man upplever med tjänsten omfattar 15

16 främst att man tycker det är lätt att hantera innehållet, att uppdatera det och att hålla det aktuellt. Av svaren på fråga 10 framgår att det också finns ett antal negativa synpunkter på systemet. Till dessa hör att man upplever att MKB har dålig design eller dålig struktur, att det kan vara svårt att länka till exempel till e-böcker och att systemet saknar möjlighet till interaktion med studenterna. En person uppger att han/hon använder en kurshemsida i stället för MKB Attityder till kurslitteratur i elektronisk form Enkätens frågor 3, 8 och behandlar den personliga attityden till kurslitteratur i elektronisk form. 3. Vilken är din inställning till kurslitteratur i elektroniskt form? (Välj ett alternativ) All kurslitteratur borde vara i elektronisk form 5 Kurslitteratur i elektronisk form kan vara ett bra komplement till tryckt 18 Tryckt kurslitteratur är alltid att föredra 8. Kommer du att använda elektroniska kompendier i framtiden? ja 14 nej 1 vet ej 3 ej svar 6 Kommentar: om det behövs 1 om möjligt 1 om tillståndsfrågan löses 1 Övervägande andelen av de svarande är alltså positiva till kurslitteratur i elektronisk form, även om tre fjärdedelar av de svarande enbart ser den som ett komplement till den tryckta litteraturen. Likaså är attityden till elektroniska kompendier positiv. 14. När du väljer ny kurslitteratur: undersöker du om det finns litteratur i elektronisk form som kan vara lämplig? ja 12 nej 10 ej svar 2 Kommentar: nej, men gillar e-litteratur 4 ja, men bara artiklar 1 vet inte hur man gör/är ovan 3 begränsat urval av e-böcker 1 tror inte det finns e-litteratur som passar 1 Hälften av de svarande undersöker alltså aktivt om det finns passande litteratur i elektronisk form då man väljer ny kurslitteratur. Svaren på fråga 4 (se s. 14) ger dock anledning att tro att kunskapen om och tillgången till kurslitteratur i elektronisk form i vissa fall är bristfällig vilket kan vara en bidragande orsak till att e-böcker inte används som kurslitteratur i större utsträckning. 16

17 15. Bedömer du att elektroniska kompendier är praktiska och användbara ur lärarens/institutionens perspektiv? ja 23 nej -- vet ej 1 Varför? arbetsbesparande för institutionen 8 arbetsbesparande för studenterna 2 möjligt att använda webbsidor, multimedia 2 proffsigt 1 om det går att göra fullständiga kompendier 2 om det finns möjlighet till print on demand 2 om tillståndsfrågan löses Bedömer du att en ökad användning av kurslitteratur i elektronisk form är önskvärd ur lärarens/institutionens perspektiv? ja 20 nej -- vet ej 3 ej svar 1 Varför? arbetsbesparande för institutionen 6 löser problem med tillstånd 1 smidighet/tillgänglighet 3 möjligt använda webbsidor, multimedia 1 proffsigt 1 underlättar för funktionshindrade 2 Majoriteten av de personer som svarat på fråga 15 och 16 anser alltså att användning av elektroniska kompendier och annan kurslitteratur i elektronisk form är önskvärd ur institutionernas synvinkel. Som främsta skäl framträder att sådana system är arbetsbesparande. Då det gäller användning av elektroniska kompendier anser man dock att vissa praktiska frågor, t ex tillståndsfrågan, måste lösas. Några svarande uppger att de anser att användningen av litteratur i elektronisk ger ett proffsigt intryck och att man öppnar för användning av annat digitalt material som webbsidor och multimediabaserade lärobjekt. 17. Bedömer du att det är viktigt att biblioteken möjliggör publicering av lärarnas eget undervisningsmaterial? ja 15 nej 3 vet ej 5 ej svar 1 Varför? allt material på ett ställe 1 bättre synlighet 1 bättre undervisning 1 17

18 bra service 1 materialet testas och utvecklas 1 publicerar på kurshemsida 2 Enkätens sista fråga behandlar behovet av ett system som möjliggör publicering av undervisningsmaterial. Här ser vi att två tredjedelar av de svarande bedömer en sådan möjlighet som viktig. Två personer anser dock att det räcker att lägga ut undervisningsmaterial på institutionens egen webbserver. 4.2 Studenterna Den enkät som vände sig till de deltagande institutionernas studenter presenterades i e-val. En uppmaning att besvara enkäten skickades via e-post till 687 studenter, varav 112 personer besvarade enkäten 3. Svarsfrekvensen ligger således på 16%. Eftersom svarsfrekvensen är låg, går det inte att dra några säkra slutsatser utan de tolkningar som görs i avsnitten och bör endast läsas som tendenser. I en inledande fråga ombads studenterna ange vilken kurs de följt under höstterminen Svaren är mycket formulerade på många olika sätt, varför det är ibland svårt att vara säker på vilken kurs studenten i fråga varit registrerad på. Enkäten besvarades dock av studenter från samtliga de institutioner som omfattades av projektet. Några studenter har angett att de varit registrerade för en kurs som inte omfattats av projektet. Man får då anta att studenten varit registrerad på mer än en kurs under höstterminen Liksom den enkät som skickades till institutionerna hade studentenkäten ett dubbelt fokus. Fråga 1-6 behandlar erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och av elektroniska kompendier. De sista två frågorna, fråga 7-8, behandlar attityder till kurslitteratur i elektronisk form Erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och av digitala kompendier I detta avsnitt redovisas svaren på studentenkätens första sex frågor. Dessa frågor behandlar studenternas erfarenheter av Mitt Kursbibliotek och av elektroniska kompendier. Studenternas kommentarer till svaren är många och det är av utrymmesskäl inte möjligt att ge en detaljerad uppställning av alla kommentarer. I stället ges en sammanfattning av de vanligaste svaren På vilket sätt har du fått information om Mitt Kursbibliotek för din kurs? jag har inte fått någon information 31 muntlig information 64 skriftlig information 7 annat sätt 10 Så många som 31 studenter, eller c:a en fjärdedel av de svarande, säger sig inte ha blivit informerade om MKB. De studenter som fått information på annat sätt anger oftast att de informerats av biblioteken. Någon student säger sig ha fått information om MKB genom kurshemsida eller genom en studiekamrat. 3 e-postlistor över de studenter som varit registrerade på de kurser som omfattats i projektet erhölls från LADOKenheten. 4 Kontakta Biblioteksdirektionen för en fullständig sammanställning av enkätresultaten. 18

19 2. Använder du dig av Mitt Kursbibliotek? ja 66 nej 45 ej svar 1 Enligt svaren på fråga 2 använder alltså drygt hälften av studenterna Mitt Kursbibliotek. Bland de fördelar man upplever nämns främst att systemet gör det lätt att hitta relevant litteratur (både i tryckt och i elektronisk form) och att tillgängligheten i tid och rum förbättras. Flera studenter anser dock att kursbiblioteken är illa strukturerade eller röriga och att de inte uppdateras tillräckligt ofta. Det fåtal kommentarer som getts av studenter som inte använder MKB handlar om att man inte känner till tjänsten. 3. Finns det någon funktion du saknar i Mitt Kursbibliotek? ja 10 nej 87 ej svar 15 Kommentarerna till fråga 3 rör egentligen inte de tekniska funktionerna i Mitt Kursbibliotek, utan handlar i stället om innehållet. Flera studenter nämner att det är önskvärt att läraren lägger in de PowerPoint-presentationer som används i undervisningen. Några studenter nämner dock att MKB borde kompletteras med någon möjlighet till kommunikation med läraren. 4. På vilket sätt har du fått information om de elektroniska kompendierna? jag har inte fått någon information 74 muntlig information 28 skriftlig information 5 annat sätt 3 ej svar 2 5. Har du använt dig av något elektroniskt kompendium? ja 26 nej 83 ej svar 3 Studenternas svar på fråga 5 indikerar tyvärr att institutionerna inte informerat om de elektroniska kompendier som varit tillgängliga under höstterminen 2006 på det sätt som avtalades endast en tredjedel av de studenter som besvarat enkäten säger sig ha fått information om kompendierna. Ungefär en fjärdedel av studenterna har använt sig av något elektroniskt kompendium. 6. Har du upplevt några tekniska problem med de elektroniska kompendierna? ja 9 nej 81 ej svar 22 19

20 Den tiondel av studenterna som säger sig ha upplevt problem med ett elektroniskt kompendium, hänvisat till att man inte kunnat öppna någon eller några av pdf-filerna. Någon nämner också problem av mera administrativ art, som att man inte haft tillgång till kompendiet direkt efter kursstart Attityder till kurslitteratur i elektronisk form Enkätens två sista frågor behandlar studenternas attityd till kurslitteratur i elektronisk form. Många studenter har gjort kommentarer till dessa frågor och det är inte möjligt att specificera alla. Liksom tidigare ges en sammanfattning. 7. Bedömer du att en ökad användning av kurslitteratur i elektronisk form är önskvärd ur studentperspektiv? ja 69 nej 38 ej svar 5 8. Bedömer du att elektroniska kompendier är praktiska och användbara ur studentperspektiv? ja 76 nej 26 ej svar 10 Ungefär två tredjedelar av de studenter som besvarat enkäten är positiva till kurslitteratur i elektronisk form. man är i något högre grad positiv till elektroniska kompendier än till annan kurslitteratur i elektronisk form. De positiva faktorer som nämns är oftast att kurslitteraturen blir mera tillgänglig och billigare för studenten. Bland de negativa kommentarer som getts märks att man tycker det är besvärligt att läsa litteratur direkt på skärmen och att det kostar för mycket att skriva ut på biblioteken. Flera studenter nämner också att man föredrar tryckt litteratur eftersom man kan stryka under och göra anteckningar. Överlag kan man utläsa en positiv tendens, även om det inte finns någonting som indikerar att man ser det som önskvärt att helt gå över till kurslitteratur i elektronisk form. 4.3 Kommentar Resultaten från enkäten indikerar att både studenter och lärare är positiva till kurslitteratur och annat undervisningsmaterial i elektronisk form. Svaren från institutionerna antyder dock att man ser den elektroniska litteraturen främst som ett komplement till den tryckta. Svaren från studentenkäten pekar på att tillgänglighet till och kostnaden för kurslitteraturen är mycket viktig för studenterna. Studenternas vanligaste invändning mot användning av kurslitteratur i elektronisk form, är att det inte går att stryka under eller anteckna i en e-bok. Sådana kommentarer visar på ett behov av utbildning i hantering av e-böcker, eftersom många e-böcker faktiskt erbjuder anteckningsfunktioner. Enkätsvaren indikerar också att studenterna inte alltid görs uppmärksamma på Mitt Kursbibliotek och den service systemet erbjuder. Det verkar inte heller som om studenterna 20

21 har fått information om projektet Digitala kompendier. Båda enkäterna antyder dock att de anställda och studenter som inte informerats, ibland har fått information genom biblioteken. 5 Diskussion Trots att vi misslyckades med att få till stånd en försökslicens för digital kopiering, måste projektet betraktas som framgångsrikt. Den tekniska utvecklingen av Mitt Kursbibliotek har genomförts enligt planerna och vi har gjort mycket värdefulla erfarenheter rörande institutionernas litteraturanvändning. Projektarbetet har också medverkat till att bibliotekens kompetens rörande upphovsrätt och tillståndssökning har förbättrats. 5.1 Fortsatt arbete Arbetet kring kurslitteratur och kompendier under de senaste två åren har synliggjort en rada problem som är förknippade med hanteringen av kurslitteratur. Svårigheterna är inte knutna till vissa enskilda fakulteter, utan man stöter på samma typer av problem inom alla fakulteter, oavsett att användningen av olika typer av kurslitteratur skiljer sig mellan institutionerna Mitt Kursbibliotek Utvecklingen av MKB har varit framgångsrik. Vissa mindre detaljer i tjänsten borde förbättras, vilket antagligen kan göras med liten arbetsinsats. Spontana kommentarer från nätverksbiblioteken visar på att den information som presenteras på LUB-webben uppskattas. Under den termin de nya funktionerna varit i bruk har det framkommit att MKB inte bara används för universitetets ordinarie kurser, utan också som verktyg för till exempel doktorandkurser och arbetsgrupper, dvs. för grupper som inte är sammansatta av studenter. Användningen av MKB för arbetsgrupper ställer specifika krav på tjänsten. Som exempel kan nämnas att det lösenordsskydd på dokumentnivå som finns i MKB oftast inte kan användas, eftersom det bygger på en koppling mellan studenternas StiL-identiet och LADOK. Man kan inte förutsätta att LUCAT-identitet kan användas för autentisering på motsvarande sätt, eftersom det förekommer vissa, icke poänggivande utbildningar (t.ex. inom Medicinska fakulteten) där åtminstone vissa deltagare inte tillhör Lunds universitet och därmed inte har någon LUCAT-identitet. Gruppdeltagare bör kunna ladda upp dokument till MKB utan att vara administratörer och det kan också behövs en enkel funktion för kommunikation mellan gruppens deltagare. En sådan uppladdningsfunktion efterfrågas också av lärare och studenter som vill kunna använda MKB som verktyg för inlämning och presentation av elevarbeten. I stället för att utveckla två parallella system, ett för användning inom forskarutbildningen och arbetsgrupper och ett för användning inom grundutbildningen, kan man tänka sig att man istället utvecklar ett modulärt system där administratören bestämmer vilka funktioner som ska ingå i biblioteket. Kanske vore det också bra om man kunde välja namn; ett förslag är Mitt Kursbibliotek alternativt Mitt e-bibliotek 5. Avsikten är dock inte att utveckla MKB till att likna ett LMS. Innan man beslutar om ett mera omfattande utvecklingsarbete kring Mitt Kursbibliotek bör man i stället klarlägga i vilken relation Mitt Kursbibliotek, kurshemsidor och de många olika LMS som används inom universitetet står till varandra. Därefter skulle det vara intressant att utveckla MKB så att systemet går att integrera i kurshemsidor eller i andra system. 5 Tack Åsa Forsberg för namnförslaget! 21

22 En nybildad referensgrupp för Mitt Kursbibliotek hade sitt första möte i februari I gruppen är samtliga områden eller större områdesbibliotek representerade. Vid det första mötet bestämdes att gruppens ska fungera som ett forum för diskussion om användningen av MKB inom universitetets fakulteter. Diskussionerna är tänkta att huvudsakligen behandla två huvudområden, nämligen utbildning samt teknisk och pedagogisk utveckling. Referensgruppen kan också fungera som kanal för information om MKB, riktad mot biblioteken. Genom referensgruppen kan också BD förbättra kunskaperna om institutionernas användning av MKB, om deras behov och önskemål. Inom området utbildning kommer referensgruppen att diskutera bibliotekens utbildningsbehov i användningen av MKB. Inom området teknisk och pedagogisk utveckling kommer våren att ägnas åt diskussioner kring det eventuella behovet av tekniska förbättringar av MKB och kring frågan om olika sätt att utforma kursbibliotek så att de bäst kan fungera som stöd för lärare och studenter. Ett första steg inom detta område är en informell kartläggning av användningen av MKB idag inom fakulteterna. Denna sammanställning kommer att göras av referensgruppens medlemmar utifrån ett frågeformulär. Kartläggningen kan kompletteras med slutsatser man kan dra av den statistik man kan ta ut från MKB. Siffrorna rörande enskilda informationsresurser borde vara av största intresse för nätverksbiblioteken. Självklart är det viktigt att lärare erbjuds konkret hjälp av kvalificerad bibliotekspersonal t.ex. för att diskutera val av källor, eller för att få hjälp med matchning mot beståndet av e- resurser och liknande genom nätverksbibliotekens försorg. Det vore antagligen fördelaktigt om det på varje nätverksbibliotek funnes en intresserad bibliotekarie med särskilt ansvar för MKB och för pedagogiska frågor i ett bredare perspektiv. Denna bibliotekarie bör också ha kännedom om upphovsrättsliga regler och normer, för att på bästa sätt kunna stödja lärare som vill framställa kompendier. Förhoppningsvis kan medlemmarna i referensgruppen för Mitt Kursbibliotek fungera som en sådan resurs Kurslitteratur Sannolikt skulle en betydande del av de problem som är förknipade med institutionernas hantering av kurslitteratur kunna lösas genom ett fördjupat samarbete mellan institutioner och bibliotek kring kurslitteraturen.under projektet har det visat sig att institutionerna använder sig av texter skrivna för forskningsändamål, men som inte publicerats på vanligt sätt; texter som i denna rapport kallats akademiska texter. De svårigheterna kring upphovsrättsliga frågor som är förknippade med användningen av akademiska texter visar på ett behov av informella publiceringskanaler som skulle göra det möjligt att använda dessa texter. Ett intressant område skulle därför vara att undersöka möjligheterna att publicera dessa texter i elektronisk form genom de tjänster som redan idag tillhandahålls i BD:s regi. Uppfattningen att en sådan tjänst är viktig uttrycks också genom svaren på lärarenkäten (se ovan s. 23). På så sätt skulle det genom avtal vara möjligt att göra texterna fritt tillgängliga att användas i undervisningen. Ytterligare en utväg som bör undersökas är möjligheterna att friköpa vissa, ofta äldre, texter från rättighetsinnehavarna. De friköpta texterna kunde då publiceras genom samma kanaler som de akademiska texterna. En sådan åtgärd måste naturligtvis ske i nära samarbete mellan intresserade institutioner, nätverksbibliotek och Biblioteksdirektionen. Andra möjligheter som måste undersökas är i vilken mån det går att byta ut tryckt litteratur mot e-böcker och i vilken grad det är möjligt att driva på arbetet med att digitalisera de 22