Översikt av kompendiehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Transkript

1 Översikt av kompendiehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Jenny Hallström Oktober 2005

2 1 Bakgrund Projektets syfte Definition av kompendium Utredningsarbetet en beskrivning Upphovsrättslagen, avtal och regler Upphovsrättslagen - URL Bonus Presskopias avtal på undervisningsområdet Konsekvenser för kompendiehanteringen Hanteringen av kompendierna och kartläggning av deras innehåll Centrum för genusvetenskap Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för psykologi Pedagogiska institutionen Sociologiska institutionen Avdelningen för Sociologi Avdelningen för Rättssociologi Avdelningen för Socialantropologi Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap Socialhögskolan Statsvetenskapliga institutionen Sammanfattning Synpunkter på kompendierna Synpunkter från Samhällsvetarkåren och Socialhögskolans studentkår Intervjuer med några utvalda lärare Exempel på försök med elektroniskt kursmaterial Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga 1(1-9) Bilaga 2 Bilaga 3(1-2) Bilaga 4 Tabeller över kompendiernas innehåll Frågor till studentkårerna Studentkårernas svar Frågor till lärarna

3 1 Bakgrund Kompendiehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten är omfattande och innebär mycket arbete både för administrativ personal och lärare. Det finns dock ingen samlad kunskap om hur hanteringen sköts och vad den innebär kostnadsmässigt. Fakultetsledningen har uttryckt önskemål om att på sikt få bort kompendiehanteringen i dess nuvarande form. För att få ett underlag för det fortsatta arbetet har Samhällsvetenskapliga fakulteten sökt och fått projektanslag från donationen Bibliotekskassan 2, som förvaltas av Biblioteksdirektionen, för att genomföra en översyn av kompendiehanteringen vid de sju samhällsvetenskapliga institutionerna: Centrum för genusvetenskap Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för psykologi Pedagogiska institutionen Sociologiska institutionen (indelad i 4 avdelningar) - Avdelningen för Sociologi - Avdelningen för Rättssociologi - Avdelningen för Socialantropologi - Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap Socialhögskolan Statsvetenskapliga institutionen Ett motsvarande projekt har nyligen avslutats vid Språk- och litteraturcentrum och på Medicinska fakulteten, Campus Helsingborg och Lunds tekniska högskola pågår liknande projekt. Från samma fond har också anslagits medel för en översyn av hanteringen av kurslitteratur vid Lunds universitet, och det drivs projekt kring tjänsten Mitt Kursbibliotek 1. Denna utredning kan alltså betraktas som en del i ett omfattande arbete med syfte att öka kunskaperna kring läromedelshantering. 1.1 Projektets syfte Projektets syfte är att göra en kartläggning av den nuvarande hanteringen av kompendier vid Samhällsvetenskapliga fakultetens sju institutioner, d.v.s. arbetsinsats, tryckning, försäljning o.s.v. Förutom att titta på den praktiska hanteringen görs även en genomgång av kompendiernas innehåll för att se hur mycket som eventuellt redan finns tillgängligt i elektronisk form. Kartläggningen och genomgången är ett första skede inför en andra etapp som innebär förslag till eventuella förbättringar av rutiner och möjligheter att digitalisera delar av det resterande materialet. Möjligheterna att ersätta visst kursmaterial med likvärdigt material som finns tillgängligt i elektronisk form ska också undersökas. 1 Mitt Kursbibliotek ( utvecklades av Biblioteksdirektionen vid Lunds Universitets Bibliotek. Det är ett verktyg som lärare och bibliotekarier kan använda för att enkelt presentera kurslitteratur och annan information, både i tryckt och elektronisk form. Samtliga kurser vid Pedagogiska institutionen, Institutionen för psykologi, Sociologiska institutionen och Socialhögskolan använder sedan 2003 Mitt Kursbibliotek. Övriga institutioner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten har erhållit projektmedel för att under 2005 implementera Mitt Kursbibliotek för sina kurser. 1

4 1.2 Definition av kompendium Hur ett kompendium ser ut och vad det innehåller finns det många olika varianter av. I den här utredningen har ett kompendium definierats som kopierat material som säljs eller delas ut vid institutionernas expeditioner och som anges på litteraturlistorna, antingen som referenser eller som ett visst antal sidor enligt kursledarens anvisningar. Kopierat material som lärarna själva delar ut till studenterna har inte tagits med i undersökningen. 1.3 Utredningsarbetet en beskrivning Projektet har genomförts under vårterminen I början av februari skickades ett brev ut till de elva studierektorer som finns vid fakultetens sju institutioner och avdelningar. I brevet presenterades projektet och det framfördes önskemål om att få till stånd ett möte för att få in information om kompendiehanteringen. Under februari och mars genomfördes dessa möten som hade formen av ett fritt samtal. Studierektorerna fick mer information om projektets syfte och fick beskriva kompendiehanteringen vid sin institution/avdelning, samt framföra sina synpunkter angående hanteringen. Vid några av mötena deltog även administrativ personal som var involverad i kompendiehanteringen. I samband med mötena samlades även en uppsättning av institutionernas aktuella kompendier in för genomgång. Totalt blev det 124 kompendier. De insamlade kompendierna har gåtts igenom för att få en uppfattning om vilka typer av material de innehåller och hur stor del av materialet som redan finns tillgängligt i elektronisk form. Kompendiernas innehåll redovisas i avsnitt 3 och i bilaga 1. För att få in studenternas synpunkter på kompendier skickades i slutet av maj ett frågeformulär (se bilaga 2) till fakultetens två studentkårer; Samhällsvetarkåren och Socialhögskolans studentkår. Studentkårernas svar redovisas i avsnitt 4.1. Efter genomgången av kompendierna uppstod ett behov av att få in mer information från några av institutionerna. Ett strategiskt urval gjordes och några lärare fick en förfrågan om de kunde tänka sig att svara på frågor om kompendiehantering. Intervjuerna med de utvalda lärarna redovisas i avsnitt 4.2 och intervjufrågorna finns i bilaga 4. En viktig del av projektet har varit att sätta sig in i de upphovsrättsliga aspekterna på kompendiehanteringen. Eftersom lagarna har stor betydelse för vilken typ av material som får kopieras och i vilken omfattning, så beskrivs i avsnitt 2 vad som gäller och vilka konsekvenser det får för kompendiehanteringen. 2 Upphovsrättslagen, avtal och regler Syftet med upphovsrättslagen, och övriga avtal som reglerar kopiering m.m., är att skydda upphovsmän som författare, bildkonstnärer, tonsättare, journalister m.fl. mot intrång i deras rätt att bestämma över användningen till de verk de skapat. Ett verk kan ta många olika former men föreligger så snart prestationen har någon form av individualitet eller originalitet. Verket måste uppnå en viss nivå s.k. verkshöjd och måste också ha en speciell utformning, d.v.s. idén måste ta form innan den kan skyddas. Verkshöjd har inget med kvalitet att göra och kraven är lågt satta. I praktiken är det bara mekaniska faktasammanställningar, korta meddelanden och rena notiser som är undantagna från verksbegreppet. 2

5 Upphovsrätten regleras bl.a. genom: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (kallad upphovsrättslagen, URL) Bernkonventionen (1886). Tillkommit för att skydda upphovsmännens rättigheter över nationsgränser Olika avtal som t.ex. Bonus Presskopias avtal på undervisningsområdet Under arbete med föreliggande rapport fattade riksdagen beslut om att, med utgångspunkt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG, genomföra vissa ändringar i upphovsrättslagen 1960:729. Ändringarna, som har tillkommit för att stärka upphovsmannens rätt och täcka nya tekniker, gäller från och med 1 juli 2005 och påverkar rätten att kopiera för undervisningsändamål. Bonus Presskopias kopieringsavtal har ännu inte omförhandlats. Avsikten är att ett nytt avtal ska börja gälla från den 1 januari 2006, men det är inte säkert att förhandlingarna hinner bli klara till dess. 2.1 Upphovsrättslagen - URL Det upphovsrättsliga skyddet gäller omedelbart när verket har skapats och kräver ingen anmälan eller registrering av verket. Skyddstiden gäller under upphovsmannens livstid och sedan 70 år efter utgången av dödsåret (URL 43 ). Upphovsrätten består av två delar, den ideella rätten och den ekonomiska rätten. Den ideella rätten är evig och innebär att upphovsmannen alltid ska anges i samband med att verket används. Verket får inte heller ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende kränks (URL 3 ). Den ekonomiska rätten ger upphovsmannen rätt att bestämma över exemplarframställning och tillgängliggörande. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen, oftast mot ersättning, överlåta på t.ex. ett förlag. I den nya lagtexten har man specificerat när ett verk görs tillgängligt för allmänheten för att även täcka in verk som läggs ut via Internet. Verk kan göras tillgängliga via offentligt framförande, offentlig visning, försäljning, uthyrning, utlåning och numera även överföras på trådbunden eller trådlös väg till allmänheten (URL 2 ). I upphovsrättslagens 2 Kap. tas inskränkningar i upphovsrätten upp. Inskränkningarna är till för att skapa en balans mellan upphovsmannens rätt till verket och den som vill använda verket. Exempel på inskränkningar i upphovsrätten: Framställning av exemplar för privat bruk (12 ) Citat (22 ) Framställning av exemplar inom undervisningsverksamhet (har flyttats till kapitlet om avtalslicenser, 42 c ) I den nya lagtexten begränsas den enskildes rätt att kopiera. Enstaka exemplar har bytts ut mot ett eller några få exemplar. För litterära verk i skriftlig form har begränsningar lagts till som innebär att det inte längre är tillåtet att kopiera t.ex. en hel bok. Enskilt bruk har ändrats till privat bruk, vilket innebär att man numera inte får kopiera t.ex. till sina kollegor på en arbetsplats. Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådan verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk. (Upphovsrättslagen 12 ) 3

6 Ändringarna av upphovsrättslagen innebär också att man måste se till att vid kopiering använda sig av en lovlig förlaga. Det är inte tillåtet att kopiera något som är s.k. piratkopierat. Citaträtten i 22 har inte ändrats och innebär att var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. God sed innebär att man alltid ska ange upphovsmannen. Under en ny rubrik, 3 a kap. Avtalslicenser, har bestämmelser om framställning av exemplar inom myndigheter, företag, organisationer och inom undervisningsverksamhet samlats. Eftersom rätten att kopiera har snävats in till att gälla endast för privat bruk ska kopiering på företag m.m. numera styras av s.k. avtalslicenser. Avtalen ska slutas med organisationer som t.ex. Bonus Presskopia. För undervisningsändamål får man numera framställa exemplar av offentliggjorda verk utan någon begränsning av på vilket sätt, d.v.s. i nya avtal kan verk i elektronisk form och digital kopiering tillåtas. Inom myndigheter och företag får man endast framställa exemplar av utgivna litterära verk genom reprografiskt förfarande. Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet framställa exemplar genom reprografiskt förfarande av utgivna litterära verk och av konstverk som finns återgivna i anslutning till texten i ett sådant verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a. (Upphovsrättslagen 42 b ) För undervisningsändamål får exemplar framställas av offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a. (Upphovsrättslagen 42 c ) I den svenska upphovsrättslagen har man valt att i 9 undanta författningar, beslut av myndigheter och yttranden av svenska myndigheter. Detta innebär att man fritt får använda t.ex. lagtexter och Statens offentliga utredningar (SOU). 2.2 Bonus Presskopias avtal på undervisningsområdet Bonus Presskopia ( är en upphovsrättsorganisation som företräder 15 bransch- och intresseorganisationer. Bonus Presskopia sluter kopieringsavtal med t.ex. skolor, universitet, företag, myndigheter; de hanterar och fördelar ersättning för kopiering och kontrollerar dessutom att kopieringsreglerna efterföljs. Bonus Presskopia har slutit kopieringsavtal med samtliga universitet och högskolor i landet. Nu gällande Allmänna avtalsvillkor för kopiering inom högskoleområdet fr.o.m kommer, på grund av ändringarna i upphovsrättslagen, att förhandlas om under andra halvan av Tills ett nytt avtal har slutits är det de gamla reglerna som gäller. Nuvarande avtal med Bonus Presskopia ger lärare rätt att kopiera enligt följande: Tre-kopiorsregeln: läraren har alltid rätt att för eget bruk ta tre kopior av ett verk. Kopiorna får inte delas ut till studenterna. Kompletteringsregeln: läraren får bara kopiera för att komplettera den obligatoriska förlagsutgivna kurslitteraturen. 15/15-regeln: läraren får ur en bok, tidskrift, tidning m.m. kopiera högst 15 % av antalet sidor i verket, dock inte mer än 15 sidor, för att dela ut till sina studenter. Om ett visst avsnitt, t.ex. ett kapitel ur en bok, med någon eller några få sidor överskrider de 15 sidorna så får man kopiera hela avsnittet. 4

7 Även om rätten att kopiera enligt avtalet endast tillkommer lärare så får läraren be någon annan att utföra själva kopieringen. Kopieringen ska dock normalt utföras på lärosätets egen kopieringsutrustning. I 7 står det att läraren endast i undantagsfall får kopiera ur den obligatoriska kurslitteraturen: Läraren får inte kopiera ur a) Obligatorisk förlagsutgiven kurslitteratur. Om det i sådan litteratur ingår enstaka verk, varav endast ett mindre avsnitt inte överstigande 15 sidor skall inläsas, får dock avsnittet kopieras med tillämpning av bestämmelserna i 12. Läraren får alltså bara kopiera och dela ut material till sina studenter för att komplettera den obligatoriska förlagsutgivna kurslitteraturen, d.v.s. det kopierade materialet får inte ensamt utgöra kurslitteraturen. Läraren får dessutom bara använda det kopierade materialet under ett läsår och för samma studenter. Kompendier får inte användas termin efter termin för nya studenter. Det får inte heller framställas överexemplar av det kopierade materialet. Läraren får bara framställa så många exemplar att studenterna på kursen får var sitt exemplar, och läraren några. I Bonus Presskopias avtal beskrivs i 6 vad som får kopieras: Det är enligt avtalet och på grund av 13 upphovsrättslagen tillåtet att enligt nedan angivna regler kopiera ur alla utgivna, svenska eller utländska verk oavsett om rättsinnehavaren företräds av avtalsslutande organisation eller inte. Sådan rätt föreligger dock inte om rättsinnehavaren hos någon av parterna meddelat förbud mot kopiering av hans verk. Detta innebär att läraren får kopiera ur alla utgivna svenska och utländska böcker, häften, kompendier, notblad, tidningar och tidskrifter. I avtalet ger man även tillåtelse till att kopiera offentliggjorda konstverk och fotografiska bilder. Kopiering är tillåtet såvida upphovsmannen inte har meddelat förbud mot kopiering. Avtalet tillåter inte att man skriver ut från Internet eller intranät och kopierar dessa texter. I 4 anger man att avtalet omfattar alla former av grafisk, fotografisk eller liknande kopiering, d.v.s. det är inte tillåtet med digital kopiering. Lärare kan alltså inte med stöd av avtalet skanna in texter och lägga ut dem på Internet eller intranät. Liksom i upphovsrättslagen 3 så tar man i Bonus Presskopias avtal upp upphovsmannens rätt att alltid bli nämnd i samband med att verket används: Lärare är skyldiga att tillse att det av kopian framgår källan samt upphovsmannens respektive fotografens namn. (Allmänna avtalsvillkor för kopiering inom högskoleområdet 8) Enligt 16 i avtalet har Bonus Presskopia rätt att kontrollera att avtalet efterlevs genom besök eller genom att under en period få in extra kopior av allt som kopieras för undervisningen från t.ex. en institution eller centralt tryckeri. I 16 står det även: Lärosätet förbinder sig att tillse att berörd personal är informerad om detta avtal. [ ] Parterna är överens om att lärosätet som myndighet svarar för att enskilda befattningshavare inom organisationen inte bryter mot avtalets regler. 5

8 Om lärare vill kopiera utöver vad som är tillåtet enligt avtalet så måste de skaffa tillstånd från den eller de som har upphovsrätten, d.v.s. författaren eller förlaget. Bonus Presskopia har inte befogenhet att ge kopieringstillstånd. 2.3 Konsekvenser för kompendiehanteringen Det nuvarande kopieringsavtalet med Bonus Presskopia innebär att institutionerna vid kompendiehanteringen måste ta hänsyn till en del viktiga punkter. Enligt avtalet får lärare inte: kopiera ur obligatorisk förlagsutgiven kurslitteratur kopiera mer än 15 % av sidorna i en skrift och max 15 sidor kopiera material från Internet använda digital kopiering kopiera fler exemplar än att studenterna får var sitt exemplar Kopierat material får bara användas för att komplettera den förlagsutgivna kurslitteraturen, en kurs kan inte innehålla enbart kopierade texter. Kopiering med stöd av Bonus Presskopias 15/15-regel är inte möjlig om det kopierade materialet utgör en obligatorisk del av kursen. Läraren får bara kopiera för sina egna studenter under läsåret, kompendier får alltså inte användas år efter år och ärvas av andra lärare. Läraren är skyldig att uppge källa och upphovsmannens namn på kopian. Om en lärare vill sätta samman ett kompendium som innehåller t.ex. artiklar, kapitel ur böcker och texter som hämtats från Internet så krävs det tillstånd från upphovsmannen till varje enskild text. Oftast är det förlagen som har den ekonomiska rätten och tillstånd får sökas via dem, för det mesta får man betala någon form av ersättning till förlagen. Tillstånden gäller för en bestämd tid, termin eller läsår, och för ett visst antal studenter. Vill läraren använda texten i ett annat sammanhang eller ytterligare en period måste tillstånd sökas på nytt. Med anledning av att upphovsrättslagen har ändrats så ska kopieringsavtalet alltså förhandlas om under I den nya upphovsrättslagen har texterna som gäller kopiering för undervisningsändamål formulerats om så att det vid nya avtal finns möjlighet att tillåta användning av material från Internet och att tillåta digital kopiering. De avtalslicenser som Lunds universitet har slutit för elektroniskt material som finns i ELIN@Lund och NetLibrary tillåter inte att lärare skriver ut texter och sedan kopierar dem. Det är dock tillåtet att länka till de enskilda tidskriftsartiklarna eller böckerna och hänvisa studenterna via t.ex. Mitt Kursbibliotek. 6

9 3 Hanteringen av kompendierna och kartläggning av deras innehåll Som tidigare nämnts genomfördes under februari och mars elva möten med studierektorerna vid institutionerna. Nedan följer en sammanställning av vad som kom fram om kompendiehantering under samtalen med respektive institutionsföreträdare. De 124 kompendier som samlats in har kartlagts och delats in i tre kategorier: Bok: texter kopierade från förlagsutgivna böcker : tidskrifts- och tidningsartiklar Övrigt: texter ur rapporter; utredningar; lagar; eget, opublicerat material som skrivits av institutionens personal; OH-bilder; gamla tentor Det har gjorts sökningar på alla texter för att se om de eventuellt fanns tillgängliga i elektronisk form. De kompendier som har tagits med i utredningen är endast de som tillhandahålls via institutionernas expeditioner. Material som distribueras av lärarna utan expeditionens inblandning har inte samlats in. Vid institutionerna hanteras alltså ytterligare kopierat material, som delas ut eller säljs till studenterna. 3.1 Centrum för genusvetenskap Den 23 februari hölls ett möte med studierektorn. Deltog gjorde även administrativ personal som söker kopieringsstillstånd, sköter försäljning m.m. Centrum för genusvetenskap anser att arbetet med att söka kopieringstillstånd och hanteringen av pengar är tidskrävande. Själva kopieringen utförs av Media-Tryck vilket man tycker är smidigt och är nöjd med. Vid tiden för mötet använde sig Centrum för genusvetenskap inte av Mitt Kursbibliotek. De var dock väldigt positiva till tjänsten och har strax efteråt skapat kursbibliotek för ett antal av sina kurser. Från Centrum för genusvetenskap samlades det in 7 kompendier. Kompendierna var alla välgjorda med enhetliga och tydliga försättsblad och innehållsförteckningar. Institutionen hade även försett kompendierna med följande text på framsidan: Centrum för genusvetenskap följer kopieringsavtalet som slutits mellan staten och upphovsrättsinnehavarnas organisationer genom samorganisationen Bonus. Innehållet i kompendierna var främst texter hämtade från böcker. 31 av texterna kom från böcker och 10 av texterna var tidskriftsartiklar. 1 av boktexterna gick att läsa via Projekt Runeberg på Internet. 5 av artiklarna visade sig finnas tillgängliga i fulltext via ELIN@Lund. 3.2 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Den 22 mars hölls ett möte med studierektorn vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Institutionen säljer kompendier via sin expedition och lärarna delar även själva ut kompendier som finns förtecknade i litteraturlistorna. Kompendierna trycks oftast på Media-Tryck. Det är lärarna som söker kopieringstillstånd i de fall det behövs och institutionen uttryckte ett behov av någon instans att vända sig till för att få hjälp med copyrightfrågor. Vid tiden för mötet använde man sig inte av Mitt Kursbibliotek. Geobiblioteket hade dock erhållit projektmedel för att implementera Mitt Kursbibliotek och har nu lagt upp ett antal kursbibliotek. 7

10 Från Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi samlades det in 8 kompendier som såldes via institutionens expedition. Nästan alla kompendierna hade ett tydligt titelblad med kurskod och kompendiets titel. 5 av de 8 kompendierna hade en tydlig innehållsförteckning. Innehållet i kompendierna var främst texter från böcker. 16 av texterna var kopierade ur böcker, 1 av böckerna fanns i fulltext via NetLibrary. 7 av de 9 artiklarna fanns tillgängliga i fulltext. 6 av fulltextartiklarna fanns i ELIN@Lund och 1 artikel kom från en s.k. open access-tidskrift. En stor del av kompendiernas innehåll utgjordes av EU-material som fanns tillgängligt i fulltext. 3.3 Institutionen för psykologi Den 1 mars hölls ett möte med studierektorn för psykologprogrammet. Deltog gjorde även administrativ personal och en studeranderepresentant. Kompendierna till psykologprogrammet trycks upp på institutionen och säljs i expeditionen. Lärarna får själva söka kopieringstillstånd. På mötet uttrycktes en viss skepsis mot att läsa längre texter i fulltext via en datorskärm. Man var också rädd för att studenterna inte skulle läsa texterna om de inte fick dem i färdiga kompendier. Studeranderepresentanten menade att Mitt Kursbibliotek var ett bra redskap som underlättade för studenterna att nå fulltextmaterial. Dock behöver studenterna informeras mer om att Mitt Kursbibliotek finns och aktivt hänvisas dit av lärarna så att de verkligen använder resursen. Från psykologprogrammet samlades det in 19 kompendier. Man använde sig inte av enhetliga titelblad och i många fall saknades titelblad helt. Inget av de 19 kompendierna hade någon innehållsförteckning och källhänvisningarna var oftast bristfälliga eller saknades helt. De kompendier som saknade titelblad utgjordes oftast av en eller ett fåtal artiklar. Innehållet i kompendierna var främst tidskriftsartiklar, nämligen 28 stycken, varav 6 fanns i fulltext. 2 av fulltextartiklarna fanns i ELIN@Lund och 4 var dagstidningsartiklar som fanns på Internet. 19 av texterna var hämtade ur böcker. Största delen av det material som klassades som övrigt utgjordes av egna texter som skrivits av lärarna vid institutionen. Den 1 mars hölls även ett möte med studierektorn för de fristående kurserna. För de fristående kurserna i psykologi har man ingen kompendieförsäljning via expeditionen. Lärarna delar ut en del material, främst om statistik. Studierektorn hade skickat ut en uppmaning till lärarna om att lämna in kompendiematerial men fick i stort sett bara in ett häfte som utgjordes av en introduktion till psykologi som var skriven av en av lärarna. Troligen delas det ut annat kopierat material vid lektionstillfällena men det sköts helt av de enskilda lärarna. 3.4 Pedagogiska institutionen Den 8 mars hölls ett möte med studierektorn vid Pedagogiska institutionen. Pedagogiska institutionen har ingen samordnad försäljning av kompendier via expeditionen. Lärarna får material kopierat vid institutionens vaktmästeri men delar sedan själva ut materialet. Trots att studierektorn skickade ut ett brev till institutionens personal med uppmaning om att lämna in kompendiematerial kom det aldrig in några kompendier som kunde kartläggas. 3.5 Sociologiska institutionen Sociologiska institutionen är indelad i fyra avdelningar men har ett gemensamt tryckeri där kompendierna trycks och säljs. Lärarna ordnar eventuella kopieringstillstånd. Tryckeriet får materialet som ska kopieras tillsammans med tillstånden. Ett problem är att originalen som tryckeriet får ofta är i ganska dåligt skick vilket innebär att kopiorna i kompendierna blir 8

11 svårlästa. Tryckeriet skulle hellre vilja kopiera från själva boken eller tidskriften för att få en bättre kvalitet på kompendierna. Kompendierna förses med enhetliga framsidor som har olika färg för respektive avdelning. Tryckeriet ger kompendierna löpnummer för att hålla reda på dem, t.ex. SOC 10, RÄS 4, SAN 9, MKV 2. Ibland skrivs även kurskoden ut på framsidan men ofta använder man bara löpnumret för att kunna återanvända kompendiet följande terminer, även om kurskoden ändras. Lärarna informeras om vilket löpnummer kompendiet har fått och uppmanas att meddela studenterna. Tyvärr verkar studenterna sällan få denna information och ofta vet de inte vilket kompendium de ska ha till sin kurs. Ett önskemål från tryckeriet är att kompendiernas löpnummer ska stå med i kurslitteraturlistorna. Det har varit svårt att genomföra bl.a. på grund av brister i kommunikationen mellan tryckeriet och studerandeexpeditionen och att lärarna ofta är sent ute med sina beställningar. I samband med en rejäl omstrukturering av institutionens webbsidor bestämde man sig för att utgå från Mitt Kursbibliotek när man la upp kurshemsidor. Eftersom det redan fanns ett Mitt Kursbibliotek för samtliga kurser så länkade man till dem och byggde ut dem med schema, kursplaner, kontaktinformation m.m.. Lärarna använder sidorna för att lägga ut bl.a. föreläsningsanteckningar, tentamensuppgifter, gamla tentor och annan information till studenterna Avdelningen för Sociologi Den 31 mars hölls ett möte med vikarierande studierektor vid avdelningen för sociologi. Personal från Sociologens tryckeri deltog också och informerade om tryckeriets rutiner för kompendiehantering, se texten ovan. Avdelningen för sociologi uttryckte inga särskilda åsikter om kompendier. Man var nöjd med servicen från tryckeriet. Från avdelningen för sociologi samlades det in 23 kompendier. 16 av de 23 kompendierna hade innehållsförteckning. Källhänvisningarna till texterna var i många fall slarviga eller ofullständiga. Materialet i kompendierna utgjordes främst av texter ur böcker. Totalt var 122 av texterna kopierade ur böcker. 27 av texterna var artiklar ur tidskrifter och 14 stycken av dem fanns i fulltext. ELIN@Lund gav tillgång till 12 av fulltextartiklarna och 2 artiklar fanns fritt på Internet Avdelningen för Rättssociologi Den 11 mars hölls ett möte med studievägledaren vid avdelningen för rättssociologi. I stort sett är man nöjd med att kompendierna trycks och säljs centralt vid Sociologens tryckeri. Dock upplevde man att det ofta trycktes för få kompendier vilket innebar problem vid kursstart. Det är främst på A-kursen som man använder sig av kompendier. På de högre kurserna har man använt sig av kompendier när äldre litteratur inte har gått att få tag på. Kopieringstillstånd söker respektive lärare själv. Vid något tillfälle har man fått tillstånd av författaren men sedan fått problem med förlaget som hävdat att det ska ha ersättning. Från avdelningen för rättssociologi samlades det in 9 kompendier och en trycksak. Trycksaken var sammanställd av Dagens Nyheter och bestod av artiklar ur DN. 5 av de 9 kompendierna hade innehållsförteckning. 8 av kompendierna och även artiklarna från DN var till A-kursen, RÄS710. Främst innehöll kompendierna egna texter som skrivits av institutionens lärare och forskare. 9 av texterna hamnade i kategorin övrigt och uppgick till 459 sidor. Endast 4 av texterna var kopierade ur böcker och det ingick inga artiklar i kompendierna, förutom trycksaken från DN. 9

12 3.5.3 Avdelningen för Socialantropologi Den 11 februari hölls ett möte med studierektorn vid avdelningen för socialantropologi. Inga direkta synpunkter på kompendiehanteringen fördes fram. Respektive lärare ska se till att eventuella kopieringstillstånd söks. I så stor utsträckning som möjligt försöker man hålla sig kring de 15 sidor som får kopieras utan att man söker tillstånd. Från avdelningen för socialantropologi samlades det in 11 kompendier. 4 av de 11 kompendierna hade innehållsförteckning. 38 av texterna var kopierade ur böcker och uppgick till totalt 1221 sidor. 2 av böckerna fanns i fulltext via NetLibrary. Kompendierna innehöll 21 artiklar varav 8 fanns i fulltext via ELIN@Lund Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap Den 2 mars hölls ett möte med studierektorn vid avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap. Liksom övriga avdelningar vid Sociologiska institutionen hanterar medie- och kommunikationsvetenskap sina kompendier via Sociologens tryckeri. Man var i stort sett nöjd med kompendiehanteringen och uttryckte inga särskilda åsikter om kompendier. Från avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap samlades det in 11 kompendier. 3 av de 11 kompendierna hade innehållsförteckning. Materialet i kompendierna utgjordes främst av artiklar, många från dagstidningar. 36 av texterna var artiklar och 25 av dem fanns i fulltext. Av tidskriftsartiklarna som gick att få fram i fulltext fanns 7 i ELIN@Lund och 3 var fritt tillgängliga via Internet. Av dagstidningsartiklarna, som kom från DN, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet, var 10 artiklar tillgängliga direkt från tidningarnas hemsida, 4 artiklar fanns i Presstext och 1 artikel i Mediearkivet. Trots att så många av artiklarna fanns i fulltext är det möjligt att man måste ha tillgång till dem i kompendieform eftersom de används som exempel vid övningar i retorik. Lärarna hade ibland redigerat texterna för att framhäva vissa partier. 3.6 Socialhögskolan Den 14 februari hölls ett möte med Socialhögskolans studierektor och administrativ personal som sköter kompendiehanteringen. Vid Socialhögskolan sköts kopieringen av deras eget vaktmästeri och kompendierna säljs i expeditionen. Det är de enskilda lärarna som söker eventuella kopieringstillstånd, men oftast försöker man hålla sig till de tillåtna 15 sidorna. Socialhögskolan är den enda av Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner som har tagit ett beslut om att man i litteraturlistorna även ska förteckna innehållet i kompendierna. Det var ett önskemål från studenterna att få en total bild av vilken litteratur som skulle användas i kurserna. Socialhögskolan ger även socionomutbildningen vid Campus Helsingborg och de kompendier som används där är i stort sett de samma som i Lund. Något kompendium skiljer sig på grund av att det är olika lärare som undervisar på respektive ställe. Kompendierna som ska till Helsingborg trycks på Socialhögskolans vaktmästeri och skickas med Universitetets transporttjänst. Studenterna köper kompendierna till samma pris som i Lund via Socialhögskolans expedition i Helsingborg. Från Socialhögskolan samlades det in 17 kompendier och 1 pärm med kompendiematerial. 15 av de 17 kompendierna hade innehållsförteckning. De kompendier som inte hade innehållsförteckning bestod av gamla tentor. Framsidorna på kompendierna var enhetligt och tydligt utformade med information om vilken kurs och termin de tillhörde. Innehållet i kompendierna utgjordes av nästan lika många artiklar som texter ur böcker. 64 av texterna var från böcker och 63 av texterna var artiklar. 12 av de 63 artiklarna fanns i fulltext. Av 10

13 artiklarna i fulltext fanns 5 i ELIN@Lund, 4 i PressText och 3 av artiklarna kom från Socialvetenskaplig tidskrift som ger fri tillgång till äldre artiklar. Huvuddelen av materialet utgjordes av kategorin övrigt. 77 av texterna klassades som övrigt och 35 av dessa fanns i fulltext. Fulltextmaterialet bestod av lagtexter, statens offentliga utredningar (SOU) och rapporter från Socialstyrelsen, Amnesty och BRÅ. 3.7 Statsvetenskapliga institutionen Den 24 februari hölls ett möte med Statsvetenskapliga institutionens studierektor. Statsvetenskapliga institutionen trycker själva sina kompendier och säljer dem via expeditionen. Institutionens bibliotekarie hjälper till med att söka kopieringstillstånd. Kompendiehanteringen är ganska omfattande och tar en hel del tid. Arbetet med att digitalisera Statsvetenskaplig tidskrift pågår och institutionen har ett generellt tillstånd att använda artiklar från tidskriften i kompendier. Vid tiden för mötet hade Statsvetenskapliga institutionen inga Mitt Kursbibliotek. Under vårterminen har man dock lagt upp ett antal kursbibliotek där man har länkat till flera fulltextartiklar som fanns i kompendierna. Från Statsvetenskapliga institutionen samlades det in 19 kompendier. Alla 19 kompendierna hade innehållsförteckning och enhetliga framsidor. 66 av texterna var kopierade ur böcker och 4 av texterna fanns i fulltext. 1 av texterna fanns i NetLibrary, 1 fanns fritt på Internet och 2 av texterna utgjordes av kapitel i forskarantologin Rösträtten 80 år som finns tillgänglig på Regeringens hemsida. 35 stycken av de 49 artiklarna fanns i fulltext. 1 av fulltextartiklarna kom från en open access-tidskrift, de övriga 34 artiklarna fanns tillgängliga i fulltext via ELIN@Lund. 3.8 Sammanfattning Alla sju institutionerna använder sig av kompendier i någon form som de säljer eller delar ut till studenterna. Pedagogiska institutionen och Institutionen för psykologis fristående kurser är de enda som inte har någon organiserad försäljning via sina expeditioner. Från dessa två lämnades det inte in några kompendier. Tabell 1: Antal insamlade kompendier per institution/avdelning Institution/avdelning Antal kompendier Centrum för genusvetenskap 7 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi 8 Institutionen för psykologi 19 Pedagogiska institutionen 0 Avdelningen för Sociologi 23 Avdelningen för Rättssociologi 9 Avdelningen för Socialantropologi 11 Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap 11 Socialhögskolan 17 (plus 1 pärm) Statsvetenskapliga institutionen 19 Totalt antal insamlade kompendier: 124 Centrum för genusvetenskap och Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi får sina kompendier tryckta av Media-Tryck. Övriga institutioner trycker själva upp sina kompendier. Arbetet med att söka eventuella kopieringstillstånd utförs oftast av de enskilda 11

14 lärarna. Vid Centrum för genusvetenskap och Statsvetenskapliga institutionen är det bibliotekarierna som söker kopieringstillstånd. De flesta institutionerna ansåg att de olika momenten i kompendiehanteringen var tidskrävande. Ingen av institutionerna kunde uppskatta hur stor tidsåtgången var och vilken ekonomisk kostnad kompendiehanteringen innebar. Vid flera av samtalen och kontakterna med institutionerna uttrycktes en oro för att utredningen skulle innebära en kontroll av huruvida man följde kopieringsavtalen. Det fanns en stor osäkerhet om vad som egentligen gäller för kopierat material. Man var medveten om att man ibland delade ut kopior som det saknades tillstånd för. De främsta anledningarna till att man inte sökt kopieringstillstånd var att man inte hade tid och inte visst vart man skulle vända sig. Behov av samlad och tydlig information om kopieringsavtal, samt behov av hjälp med att söka tillstånd uttrycktes flera gånger. Utseendet och kvaliteten på kompendierna skilde sig en del mellan institutionerna. De flesta hade dock ganska tydliga framsidor med information om vilken kurs och termin kompendiet tillhörde. Innehållsförteckningar och korrekta källhänvisningar saknades i många fall vilket gjorde det väldigt svårt att ta reda på var texten var hämtad från. Genom att inte ange författare bryter man mot den ideella rätten i upphovsrätten. Upphovsmannen har alltid rätt att namnges i samband med att texten används. Det var bara Centrum för genusvetenskap, Statsvetenskapliga institutionen och Socialhögskolan som hade innehållsförteckningar i alla sina kompendier. Socialhögskolan var den enda institutionen som dessutom markerade kompendiernas innehåll i sina litteraturlistor. Kvaliteten på texten var i många fall dålig med understrykningar, svarta kanter, sneda texter och textrader som saknades. Särskilt Sociologiska institutionens tryckeri efterlyste bättre original att kopiera från, helst själva boken eller tidskriften. Överraskande mycket material i kompendierna fanns tillgängligt i elektronisk form, antingen som licensierat material i ELIN@Lund och NetLibrary eller fritt på webben. Det var främst artiklar och material i kategorin övrigt, t.ex. lagtexter, offentliga utredningar, EU-material m.m., som fanns i fulltext. Hur kompendiernas innehåll fördelade sig på de tre kategorierna bok, artikel och övrigt, och hur många av texterna som fanns i fulltext kan utläsas av tabellen nedan: Tabell 2: Kompendiernas innehåll och hur många av texterna som fanns i fulltext Bok Övrigt Antal Fulltext Antal Fulltext Antal Fulltext Av de 8 boktexterna som fanns i fulltext gick hälften att läsa via NetLibrary och hälften fritt via Internet. De flesta av artiklarna som fanns i fulltext var tillgängliga via ELIN@Lund, nämligen 79 stycken. NetLibrary och ELIN@Lund innehåller licensierat material som universitetet har köpt tillgång till. I de fall där institutionerna har betalt för kopieringstillstånd till kompendierna har man alltså betalt för redan tillgängligt material. I några fall hade man skrivit ut artiklar från ELIN@Lund och kopierat dem i kompendierna, vilket inte är tillåtet. Även texter som skrivits ut från Internet hade kopierats, vilket inte heller är tillåtet enligt nuvarande avtal. Det är däremot tillåtet att länka till dessa texter från t.ex. Mitt Kursbibliotek. 12

15 4 Synpunkter på kompendierna Som ett komplement till samtalen med studierektorerna fick även Samhällsvetenskapliga fakultetens studentkårer och några enskilda lärare svara på frågor om kompendier. Samhällsvetarkåren och Socialhögskolans studentkår kontaktades via e-post och ombads besvara ett frågeformulär för att få in studenternas synpunkter på kompendier. Fem lärare valdes ut från tre olika institutioner för att av lite olika anledningar få in kompletterande information. Eftersom Pedagogiska institutionen och de fristående kurserna vid Institutionen för psykologi inte hade någon försäljning av kompendier via sina expeditioner valdes två lärare från respektive institution ut och ombads svara på frågor om kompendier. Vid Sociologiska institutionen har man en omfattande hantering av kompendier. En av deras lärare valdes därför ut för att få svar från någon som använder mycket kompendiematerial i sin undervisning. Några av lärarna intervjuades utifrån frågorna i bilaga 4 och några av lärarna fick svara på samma frågor skriftligt, via e-post. 4.1 Synpunkter från Samhällsvetarkåren och Socialhögskolans studentkår I början av juni besvarade Samhällsvetenskapliga fakultetens båda studentkårer ett frågeformulär (se Bilaga 2), som skickades via e-post. Samhällsvetarkåren tog upp frågorna på ett möte med studeranderepresentanter för att få in åsikter från de flesta av sina institutioner. Nedan följer en sammanfattning av studentkårernas svar, de enskilda svaren redovisas i bilaga 3. Båda studentkårerna är positiva till kompendier om de innehåller relevant material som används i undervisningen. Samhällsvetarkåren uttrycker att kompendierna kan ge aktuella och skilda synvinklar på ämnet. Kompendierna ses i vissa fall som en besparing för studenten, eftersom de inte behöver köpa hela böcker, men det finns trots detta invändningar. När det gäller hanteringen av kompendierna så är det flera från Samhällsvetarkåren som anger att tillgången och tillgängligheten har varit dålig. Några tycker att kompendierna kan vara dyra ibland och man uppmanar till dubbelsidig kopiering. Socialhögskolans studentkår säger inget om själva hanteringen men tycker att kostnaderna kan bli höga eftersom texterna inte alltid används i undervisningen. Man tycker att det borde finnas några exemplar av kompendierna på biblioteket så man kan låna dem. Socialhögskolans studentkår har inget negativt att säga om kompendiernas kvalitet utan skriver bara Superbra kvalitet!. Från Samhällsvetarkårens sida är det dock flera som nämner att innehållsförteckningar saknas eller är otydliga trots att tydliga källhänvisningar borde vara ett måste. Man tycker också att kvaliteten på texten är varierande. Ibland är texten liten och dåligt kopierad och ibland har text saknats. Studentkårernas inställning till kompendiematerial i elektronisk form är främst positiv men man tar upp både för- och nackdelar. Båda kårerna ser det som en fördel att man kan bläddra igenom texterna och sedan har valmöjligheten att skriva ut det som man tycker är intressant. Socialhögskolans studentkår nämner att det är jobbigt att läsa på en datorskärm vilket innebär att många kommer att behöva skriva ut texterna. Man påpekar också att eftersom utskrifterna oftast blir enkelsidiga kan det bli problem med höga utskriftskostnader och dessutom innebära onödig miljöpåverkan. 13

16 Samhällsvetarkåren nämner att det kan vara lite meckigt att handskas med och Jobbigt om länkar ej fungerar. Det är alltså viktigt att tekniken fungerar om man ska ha kompendier i elektronisk form. Studentkårerna fick också en fråga om vad de tycker om tjänsten Mitt Kursbibliotek. Från båda kårerna uttryckte man ett behov av mer information om tjänsten. De från Samhällsvetarkåren som kände till tjänsten var positiva till Mitt Kursbibliotek. Socialhögskolans studentkår tyckte att lärarna borde använda tjänsten mer och slå samman den med andra kurshemsidor så studenterna får en samlad ingång. 4.2 Intervjuer med några utvalda lärare Två lärare från Pedagogiska institutionen och en lärare från Sociologiska institutionen intervjuades. Kontakt togs med två lärare från de fristående kurserna på Institutionen för psykologi, varav endast en svarade på frågorna. Frågorna i bilaga 4 besvarades alltså av fyra lärare. Två lärare från Pedagogiska institutionen: Vid Pedagogiska institutionen har man, som tidigare redovisats, ingen central försäljning av kompendier. Samtalen med de två lärarna bekräftade dock att man vid institutionen använder sig av kopierat material som vaktmästeriet kopierar och lärarna sedan delar ut på lektionerna. Materialet som de två lärarna delade ut bestod av texter från Skolverket, kapitel ur böcker och en presentation av ämnet pedagogik som skrivits av en annan lärare på institutionen. Anledningarna till att de delade ut det här materialet var att de ville underlätta för studenterna eller ge dem en grundläggande text om ämnet som de kunde få med sig. Ingen av dem tog betalt för materialet de delade ut och det var vaktmästeriet som skötte kopieringen. Eftersom de inte hade så stor mängd material och inte uppdaterade materialet särskilt ofta så ansåg de inte att hanteringen tog så mycket arbetstid. Båda uttryckte att det lilla de visste om kopieringsreglerna hade de tagit reda på själva. En av dem nämnde att det tidigare hade suttit en informationslapp vid lärarnas kopieringsmaskin men att den var borttagen. Det fanns ingen personal på institutionen som kunde hjälpa dem med frågor om upphovsrätt. Båda kände till Mitt Kursbibliotek men arbetade inte med det själva. De upplevde att studenterna använde tjänsten och att de var positiva till den. Lärarnas inställning till att göra sitt kompendiematerial tillgängligt i elektronisk form var att det nog skulle fungera eftersom de flesta studenterna har tillgång till dator, men att det kändes som om de hade mer koll på att studenterna verkligen hade fått materialet om de delade ut det i kopierad form. En lärare från de fristående kurserna på Institutionen för psykologi: Läraren använde kompendier på en av de tre kurser som han/hon var delaktig i. Materialet bestod främst av texter ur böcker och anledningen till att materialet kopierades var att det utgjordes av kapitel ur större omfattande böcker. Läraren såg över kompendiematerialet inför varje kursstart men gjorde inte ändringar varje år. Den större delen av den praktiska hanteringen sköttes av läraren som förvarade kompendierna på sitt rum, delade ut dem på lektionerna och själv tog betalt av studenterna. Kopieringen sköttes av institutionens vaktmästare. Läraren kunde inte uppge hur mycket arbetstid som kompendiehanteringen tog men angav att han/hon gärna skulle vilja slippa distributionen och att ta betalt av studenterna. När det gällde kopieringsreglerna så hade läraren fått information från institutionen och även själv tittat på universitetets riktlinjer för kopiering. Läraren tyckte att han/hon hade koll på kopieringsreglerna och försökte hålla sig till 15 sidor kopierad text ur varje bok. På frågan om det fanns någon på institutionen som kunde hjälpa till med frågor om kopieringsavtal m.m. så svarade läraren att han/hon antog att det var studierektorn man kunde vända sig till. Läraren 14

17 trodde att studenterna tyckte att kompendierna var bra och att de använde dem på vissa kurser. Läraren hade gärna gjort sitt kompendiematerial tillgängligt i elektronisk form eftersom det skulle förenkla arbetet, studenterna kan lätt hämta materialet och jag slipper hela försäljningsbiten. Läraren tyckte att Mitt Kursbibliotek var jättebra men hade behövt en del hjälp för att arbeta med tjänsten. En lärare från Sociologiska institutionen: Läraren använde kompendier i alla sina kurser, både i Lund och Landskrona. Det kopierade materialet bestod av artiklar, kortare texter ur antologier, egna texter och en del längre avsnitt ur böcker för vilka han/hon sökt tillstånd. Det fanns flera olika anledningar till att läraren använde sig av kopierat material, bl.a. för att det inte räckte med den obligatoriska kurslitteraturen, det behövdes olika aspekter och aktualitet som var svår att täcka upp med enskilda böcker. Ibland kopierades material för att boken var slut på förlaget. Läraren ansåg att det viktiga var att kompendiematerialet fungerade i kursen och därför skulle man inte ändra material för ändrandets skull, men samtidigt sa läraren att han/hon borde ändra kompendiematerialet oftare än vad som hanns med. Den praktiska hanteringen av kompendierna fungerade för kurserna i Lund där studenterna köper materialet på Sociologens tryckeri. För kurserna i Landskrona kopieras kompendierna av Sociologens tryckeri men sedan får läraren frakta dem till Landskrona och sköta försäljningen och redovisningen av de insamlade pengarna, vilket fungerade dåligt och var tidskrävande. Även bearbetningen av kompendierna; att välja ut texterna, sammanställa innehållsförteckning o.s.v., ansåg läraren tog mycket arbetstid. Angående kopieringsreglerna så tyckte läraren att det delades ut väldigt lite information om detta. Ibland hade det skickats ut några lappar men oftast hade läraren fått ta reda på informationen själv. Läraren tyckte att han/hon hade koll på kopieringsreglerna och hänvisade till 15/15-regeln. Det fanns ingen på institutionen som hjälpte till med att söka kopieringstillstånd utan det fick läraren själv göra. På frågan vad läraren trodde studenterna tyckte om kompendierna svarade läraren att de tyckte att kompendierna var billigare än att köpa en bok. Läraren sa också att några studenter vill ha rejäla böcker som de kan läsa från början till slut, medan andra studenter vill ha kompendier med bred översikt och aktualitet. Det behövdes alltså både grundböcker och kompendiematerial för annars kunde texterna bli för fragmentariska. Läraren var helt för kompendiematerial i elektronisk form för då skulle han/hon slippa den praktiska biten med transportering och försäljning. Mitt Kursbibliotek använde läraren aktivt för att bl.a. länka till klassiska texter och dela ut praktisk information. 5 Exempel på försök med elektroniskt kursmaterial Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten har man vid två tidigare projekt undersökt möjligheter att göra kurslitteratur tillgänglig i elektronisk form. Redan 1998 deltog Sociologiska institutionen, Socialhögskolan och Statsvetenskapliga institutionen i LUFT, Lunds Universitetsbiblioteks FullText-projekt. Delprojektet Kurslitteratur genomfördes av bibliotekarien Annika Rodman. Med utgångspunkt från kurslitteraturen till ett antal distanskurser kontaktade man i första hand olika förlag för att få tillåtelse att publicera deras material i digital form. Texterna som man fick tillstånd till lades upp på Universitetsbibliotekets server och gjordes tillgängliga via lösenordsskyddade kurshemsidor. För att lägga grunden till en framtida samlad databas med elektroniskt material registrerades texternas bibliografiska uppgifter och titlarna listades på en särskild sida. Förlaget Studentlitteratur deltog också i projektet men valde att göra sina texter tillgängliga via en egen server. I projektets rapport ( konstaterar Annika Rodman att kontakterna med upphovsmän/förlag var tidskrävande. Enhetliga regler och 15

18 enhetlig prispolicy, från förlagens sida, vid hantering av elektroniska dokument hade underlättat betydligt. I rapportens rekommendationer beskriver Annika Rodman de tidskrävande rutinerna för kompendiehanteringen och menar att det finns rationaliseringar att göra om man istället kunde hämta materialet i en databas med olika elektroniska dokument: Idag får varje lärare/institution som vill använda tidskriftsartiklar och delar av böcker ansöka om tillstånd hos förlag eller författare och erlägga avgift för detta. Varje institution skall sedan kopiera upp materialet och sammanställa det till kompendier. Det tar tid och plats att hantera dessa och både vaktmästeri och sekreterare brukar vara inblandade. Det finns rationaliseringar att göra om allt eller mycket av materialet kunde ligga i en databas dit man vände sig, sökte tillstånd och betalade en på förhand överenskommen avgift. I en sådan databas kan man också tänka sig att lärares egenhändigt producerade dokument som används i undervisningen, skulle kunna ligga. Med den tvärvetenskaplighet som i dag präglar många kurser kan säkert mycket material användas över institutionsgränserna. Det skulle också göra det enklare att snabbt skräddarsy ett kompendium som matchade en specifik kurs. Rutinerna för kompendiehanteringen är idag fortfarande de samma, trots att det har gått sju år sedan LUFT-projektet genomfördes. Under 2003 och 2004 genomfördes ett annat projekt som kallades Informationsstöd till internationella distanskurser ett pilotprojekt. Sociologiska institutionen, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Biblioteksdirektionen genomförde projektet. Syftet med projektet var att undersöka möjligheterna att förbättra tillgången till kurslitteratur och andra informationsresurser för i första hand internationella distansstudenter, men även för övriga studenter. Projektet bestod av två delar: Autenticering: Man tittade på rutinerna kring registreringen av de internationella distansstudenterna för att ge dem snabbare tillgång till de licensierade informationsresurserna. Tillgång till litteratur i fulltext: Utifrån kurserna SOC452 och SOC453 undersökte man möjligheterna att göra så stor del av litteraturen som möjligt tillgänglig i elektronisk form. De obligatoriska titlarna i kurslitteraturen lyckades man inte få tillstånd av förlagen att digitalisera. För att komplettera denna litteratur med material som fanns tillgängligt i elektronisk form gjordes sökningar i e-bokssamlingar och artikeldatabaser. Lärarna valde ut titlar från urvalet och via Mitt Kursbibliotek gjordes materialet tillgängligt för studenterna. Studenternas svar på den enkät som skickades ut visade att de hade problem med att få tillgång till både den tryckta och den elektroniska kurslitteraturen. I projektrapportens slutsatser ( skriver bibliotekarien Annakim Eltén: Studenterna bör i informationen om kursen, före anmälan, informeras om vilken kurslitteratur som kommer att användas och vilka titlar som kommer, resp inte kommer, att erbjudas elektroniskt 16

19 Ett pågående projekt med e-kompendier påbörjades i Danmark under höstterminen 2004 vid Handelshøjskolens Bibliotek i Århus (HBÅ), Projektet beskrivs i tidskriften DF Revy nr. 5, När man gick igenom kompendiematerialet kunde man på HBÅ konstatera att bibliotekets elektroniska resurser gav tillgång till cirka 70 % av artiklarna. Ytterligare cirka 20 % av materialet kunde man utifrån ett nytt licensavtal med Copy-Dan skanna in och göra tillgängligt digitalt. De resterande cirka 10 % kunde man på grund av avtalsreglerna inte skanna in. Eftersom man var medveten om att det skulle vara ett väldigt tidskrävande arbete att söka tillstånd av enskilda förlag, för att få digitalisera det resterande materialet, valde man att inte ta med dessa texter i e-kompendierna. I vissa fall kunde man alltså inte erbjuda e- kompendier till 100 %. E-kompendiernas innehåll utgjordes alltså främst av e-tidskrifter och e-böcker från bibliotekets elektroniska bestånd, till vilka man länkade ner på artikelnivå. Via lösenordsskyddade sidor distribuerades materialet till studenterna. I artikeln anger man att e-kompendierna, jämfört med tryckta kompendier, innebär fördelar både för lärarna och biblioteket. Lärarna Får av bibliotekarierna hjälp med att hantera de upphovsrättsliga frågorna, detta innebär tidsvinst och garanti att den digitala upphovsrätten är professionellt hanterad. Får utökad flexibilitet till att komplettera kompendierna under terminens gång. Får en ökad insikt i vad biblioteket kan erbjuda för material och service. Biblioteket Uppnår först och främst ett bättre utnyttjande av sina elektroniska resurser. Etablerar ett samarbete med lärarna som utökar bibliotekets roll som aktiv partner i undervisningen. Får genom samarbetet ökad insikt om bl.a. lärarnas materialbehov, ämnets terminologi och studenternas behov av undervisning i litteratursökning. I det danska projektet konstaterar man att en lyckad etablering av e-kompendier i hög grad bygger på samarbete mellan biblioteket och flera aktörer på institutionerna, t.ex. lärare, sekreterare och tryckeripersonal. Övergången till e-kompendier innebär på sikt att tryckeripersonal får färre arbetsuppgifter och därför har man i projektet involverat dem i arbetet med att skanna in artiklar. Eftersom projektet har inneburit ändringar i arbetsrutiner och samarbetsmönster påpekar man i artikeln att: Det er derfor vigtigt, at beslutningstagere som f.eks. dekan for undervisning, universitetsdirektøren og chef for teknisk forvaltning løbende er orienteret og har indsigt i problemstillinger ved initiativet og projektets drift. 6 Diskussion och slutsatser Syftet med denna utredning har varit att kartlägga hanteringen av kompendier vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och att undersöka hur mycket av kompendiematerialet som finns tillgängligt i elektronisk form. Detta för att få ett underlag till förbättrade rutiner vid hanteringen och ett högre utnyttjande av de elektroniska resurser som Lunds Universitets Bibliotek erbjuder. Kartläggningen av kompendiehanteringen visar att alla institutionerna/avdelningarna, utom Pedagogiska institutionen och de fristående kurserna vid Institutionen för psykologi, säljer 17

20 kompendier via sina expeditioner. Sociologiska institutionen har den mest omfattande kompendiehanteringen med ett tryckeri som sköter både kopiering och försäljning, för institutionens fyra avdelningar. Det är endast Centrum för genusvetenskap och Statsvetenskapliga institutionen som via sina bibliotekarier erbjuder lärarna hjälp med att söka kopieringstillstånd. Vid de övriga institutionerna/avdelningarna får lärarna själva sköta, det ofta tidskrävande, arbetet med att kontakta författare/förlag för att få kopieringstillstånd. Det har inte varit möjligt att få fram uppgifter om institutionernas totala kostnad för kompendiehanteringen. Intäkterna från kompendieförsäljningen täcker dock endast kostnaderna för tryckning och ersättning till upphovsmän. Övriga kostnader som arbetskostnad för lärare och expeditionspersonal, transporter, lagring m.m. saknar täckning. De flesta institutionerna/avdelningarna delar även ut kopierat material i samband med undervisningen och i många fall tar man inte betalt för detta material. Genomgången av kompendiernas innehåll visade att flera av texterna fanns tillgängliga i elektronisk form. Totalt fanns 112 av 243 artiklar i elektronisk form och 79 av fulltextartiklarna fanns i ELIN@Lund. Detta innebär att institutionerna inte utnyttjar resurser som universitetet betalar för och även att de eventuellt har betalat kopieringstillstånd för material som redan är tillgängligt. För att utesluta material som finns i Lunds Universitets Biblioteks elektroniska bestånd bör lärarna, eventuellt med hjälp av bibliotekspersonal, söka igenom det elektroniska beståndet. Både kontakterna med institutionerna och genomgången av kompendiematerialet visade på en osäkerhet i hanteringen av Bonus Presskopias avtal, som reglerar vad och hur mycket som får kopieras för undervisningsändamål. I materialet fanns texter som skrivits ut både från licensierat material i ELIN@Lund och fritt material från Internet. Det inte är tillåtet att kopiera material från ELIN@Lund och inte heller fritt material på Internet, enligt nuvarande avtal med Bonus Presskopia. Genom ändringar i upphovsrättslagen kommer troligen det nya avtalet som ska slutas med Bonus Presskopia att göra det möjligt att kopiera material från Internet. Det licensierade materialet i ELIN@Lund styrs dock av andra avtal och får inte kopieras. Slarvig hantering av kopieringsreglerna innebär att universitetet bryter mot avtalet med Bonus Presskopia. Vid en eventuell kontroll kan institutionerna/avdelningarna dra på sig stora kostnader i form av böter och skadestånd. Ofullständiga, eller brist på, källhänvisningar i kompendierna påpekades av Samhällsvetarkåren och noterades även i flera fall under genomgången av materialet. Att inte ange korrekta källhänvisningar för det kopierade materialet innebär att studenterna inte vet var texterna är hämtade från och är dessutom ett brott mot upphovsmannens ideella rätt att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas. Ett annat krav från studenterna är att även kompendiernas innehåll ska förtecknas i listorna över kurslitteratur, för att studenterna ska få en komplett bild av vilken litteratur som ingår i kursen. Detta krav krockar dock med lärarnas användande av Bonus Presskopias 15/15-regel som ger dem rätt att, utan att söka tillstånd, kopiera litteratur för att komplettera den obligatoriska kurslitteraturen. Enligt kopieringsreglerna får inte lärarna kopiera ur den obligatoriska förlagsutgivna kurslitteraturen. Genom att inte specificera kompendiernas innehåll på litteraturlistorna, tillsammans med den obligatoriska kurslitteraturen, så kan lärarna kopiera 15 sidor utan att söka tillstånd. Huruvida det är tillåtet att kopiera enligt avtalet om man listar kompendiernas innehåll under rubriker som rekommenderad eller kompletterande läsning är osäkert. 18

21 Möjligheten finns att för stora delar av de undersökta kompendiernas innehåll, istället för att kopiera texterna, använda sig av texterna i elektronisk form. Särskilt artiklar och material i kategorin övrigt fanns i elektronisk form och skulle kunna ersättas med så kallade e- kompendier. Endast ett fåtal av texterna som var kopierade ur böcker fanns tillgängliga i elektronisk form. Om det nya avtalet med Bonus Presskopia följer ändringarna som nyligen gjordes i upphovsrättslagen öppnar sig dock möjligheten att, för undervisningsändamål, använda sig av digital kopiering. Material som inte redan finns i elektronisk form kan då i högre utsträckning skannas in och göras tillgängligt via e-kompendier. I kontakterna med institutionerna och med studentkårerna har det uttryckts både för- och nackdelar med att erbjuda studenterna kompendiematerial i elektronisk form. I tabellerna nedan listas några av för- och nackdelarna med e-kompendier. Tabell 3: För- och nackdelar med e-kompendier för studenter. Fördelar Nackdelar Ökad tillgänglighet oberoende av tid Måste ha tillgång till en dator. och plats. Har möjlighet att själv välja vilka Dålig läsbarhet via en datorskärm. texter man vill skriva ut. Länkar till texter på Internet ger ett mervärde. Studenten får texten i ett sammanhang och kan bläddra fram bakgrundsinformation, andra rapporter m.m. Tabell 4: För- och nackdelar med e-kompendier för lärare. Fördelar Nackdelar Ökad flexibilitet till att ändra och Oro för att studenterna inte läser lägga till texter. texterna. Länkning till material på Internet och Kan inte alltid lika tydligt lyfta fram licensierade resurser är tillåtet och och markera enskilda delar i större kräver inga kopieringstillstånd. textmängder. Slipper fysisk hantering i form av kopiering, distribution och försäljning. 19

22 Mot bakgrund av kartläggningen dras följande slutsatser: Lärarna bör få utökad och tydligare information om vad som får kopieras och i vilken omfattning kopierat material får användas i undervisningen. En gemensam resurssida för fakulteten, med bl.a. kopieringsavtal, information om vart man vänder sig för att söka kopieringstillstånd och vilka resurspersoner som kan kontaktas, skulle innebära ett stöd för lärarna. En gemensam resursperson som kan hjälpa till med att söka kopieringstillstånd skulle också innebära ett stöd och en avlastning för lärarna. Att samla kunskap om vilka regler och avtal som gäller, både för tryckt och digital kopiering, skulle leda till en korrektare hantering av tillståndssökandet. Kompendiematerialet bör i högre grad matchas mot Lunds Universitets Biblioteks elektroniska bestånd för att undvika kopiering av material som redan är tillgängligt. Bibliotekarierna vid institutionernas respektive bibliotek skulle här kunna fungera som ett stöd och kan även hjälpa till med att länka det elektroniska materialet via t.ex. Mitt Kursbibliotek för att ge studenterna en smidig åtkomst. En gemensam serverplats för att spara och ge åtkomst till egendigitaliserat material skulle underlätta användningen av e-kompendier. Även lärarnas egna texter och annat undervisningsmaterial som man vill distribuera skulle kunna lagras här och sedan länkas via t.ex. Mitt Kursbibliotek. Utökad och tydligare information till studenterna om var de kan nå material som är tillgängligt i elektronisk form, via t.ex. Mitt Kursbibliotek, behövs på bl.a. kurslitteraturlistorna. 20

23 7 Referenser Allmänna avtalsvillkor för kopiering inom högskoleområdet fr.o.m ( ) Bonus Presskopia ( ) Eltén, A. (2004). Projektrapport: Informationsstöd till internationella distanskurser ett pilotprojekt. Lund: Lunds nätuniversitet. ( ) Jensen, L., & Pedersen, K. (2005). E-kompendier på HBÅ erfaringer efter det første år i drift. DF Revy, 28, på HBÅ.pdf. ( ) Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Svensk författningssamling (SFS) ( ) Regeringens proposition 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m. ( ) Rodman, A. (1998). LUFT: Lunds universitets FullText-projekt. Delprojekt Kurslitteratur. Lund: Lunds universitetsbibliotek/netlab. ( ) 21

24 Centrum för genusvetenskap: 7 kompendier Bilaga 1(1) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Bok Antal Sidor Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor GNV121 Delkurs GNV GNV201 Delkurs GNV103/ , SAS151 5p GNV005 5p GNV007 5p Summa:

25 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi: 8 kompendier Bilaga 1(2) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Antal Bok Sidor Bok Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Antal Övrigt Sidor Övrigt Fulltext Totalt antal sidor SGE110 samling, delkurs SGE201 Det regionala problemet SGE201 Om kluster SGE201 Samhälle och planering SGE023 Kurskompendium SGE026 Perspektiv på globaliseringen SGE026 Perspektiv på globaliseringen del GEG451 komp. GIS-kurser HT Summa:

26 Institutionen för psykologi, Psykologprogrammet: 19 kompendier Bilaga 1(3) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Bok Antal Sidor Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor Samspel för förändring DMT/Port VI:A VI:A Thomas Hansson IX:F Delkurs IX:F Termin 9 Claes Törnqvist IX:B Claes Törnqvist, Lennart Viberg X:B Moment vetenskapsteori Barnkonventionen Ung stress Skolans elevvård Psykologi i tillämpning 1993: Perceptgensesis and the psychodynamics of perception Affektsystemets kännetecken De medfödda affekterna The validity and utility Couple therapy Inside the sexual crucible Mamma och meningen med livet De psykoterapeutiska redskapen Summa: Kurs, nivå och pris saknas i flera fall eftersom dessa uppgifter inte fanns med på kompendierna.

27 Avdelningen för Sociologi: 23 kompendier Bilaga 1(4) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Antal Sidor Bok Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor SOC SOC215 SOC SÖX203 SOC SOC344, SOC SÖX203 SOC SOC344, SOC SOC SOC122 SOC SOC122 SOC SOC072 SOC SOC215 SOC SOC122 SOC SOC122 SOC SOC344, SOC SOC120 SOC SOC074 SOC SOC122 SOC SOC120 SOC SOC130 SOC SOC215 SOC SOC344, SOC FKK402 SOC FKK Summa:

28 Avdelningen för Rättssociologi: 9 kompendier + 1 häfte Bilaga 1(5) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Bok Antal Sidor Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS RÄS710 RÄS FU-kurs RÄS RÄS710 RÄS Summa:

29 Avdelningen för Socialantropologi: 11 kompendier Bilaga 1(6) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Antal Sidor Bok Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor SAN503:2 SAN SAN622:1,2,3 SAN SAN501:4 SAN SAN501:4 SAN SAN503:3 SAN SAN501:4b SAN SAN503:2 SAN SAN503:1 SAN SAN503:2 SAN SAN501:1,2,3 SAN SAN622:4 SAN Summa:

30 Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap: 11 kompendier Bilaga 1(7) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Bok Antal Sidor Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor MKV401 MKV MKV401 MKV MKV402 MKV MKV401 MKV MKV323 MKV MKV402 ur: Internet, medier och kommunikation MKV313 MKV MKV402 MKV Kvinnovetenskaplig tidskrift TVX003 MKV MKV, tidningsartiklar Summa:

31 Socialhögskolan: 17 kompendier + 1 pärm Bilaga 1(8) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Bok Antal Sidor Bok Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Övrigt Övrigt Antal Sidor Fulltext Totalt antal sidor SOL012 Socialt arbete SOL022 Sociologi-LU SOL022 Socialpolitik SOL022 Sociologi-Hbg SOL033 Kompendium SOL033 Kompendium SOL033 Kompendium SOL033 Kompendium SOL033 8 gamla tentor SOL034 Kunskapsproduktion och kunskapsh SOL035 Politik och förvaltning SOL041 Socialrätt-svart pärm SOL043 Socialt arbete SOL061 Komparativ socialpolitik SOL065 Socialt arbete med drogmissbrukare SOL066 Socialt arbete med inriktning mot ku SOL067 Socialt arbete med barn och unga SOL074 Socialt arbete med inriktning på fam Summa:

32 Statsvetenskapliga institutionen: 19 kompendier Bilaga 1(9) Kurs Beteckning Nivå Pris Innehållsförteckning Bok Antal Bok Sidor Bok Fulltext Antal Sidor Fulltext Övrigt Antal Övrigt Sidor Övrigt Fulltext Totalt antal sidor STV001 Politiska partier och representation STV001 Politiska partier och representation STV102 Statsvetenskaplig metodologi STV001/1China's changing of the guard STV001/1Ten years after the Soviet breakup STV001/1Iraq and constitution-making during and a STV001/1Democracy in Arab and Muslim countries STV003 samling i metodologi STV003 Sub-national government STV003 Poitisk etik STV003 Regime types in the Third World, 1, STV003 Regime types in the Third World, STV003 Regime types in the Third World, STV003 Regime types in the Third World, STV003 Migration and diversity STV003 Cross-cultural negotiation STV004 Makt, etik och territorialitet STV004 Demokrati i förändring STV004 Gräs Summa: Priset på kompendierna är enligt Statsvetenskapliga institutionen uträknat enligt följande mall: 40 öre för varje kopierad sida och när artiklarna överstiger 15 sidor lägger man på 1 kr per sida.

33 Bilaga 2 Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Studentkår: Frågor om kompendier 1. Vad har er studentkår för generella åsikter om kompendier, d.v.s. kopierade texter som är ett komplement till den obligatoriska kurslitteraturen? 2. Vad tycker ni om hanteringen av kompendierna, t.ex. försäljningen, tillgång, tillgänglighet, kostnad? 3. Vad tycker ni om kvalitén på kompendierna, t.ex. kopieringen, innehållsförteckningar? 4. Vad är er inställning till kompendiematerial i elektronisk form? 5. Tjänsten Mitt Kursbibliotek, erbjuder studenterna en samlad ingång till sin kurslitteratur och relevanta informationsresurser. Mitt Kursbibliotek är ett sätt att göra material i kompendier tillgängliga i elektronisk form. Har ni några åsikter, synpunkter på Mitt Kursbibliotek? Postadress Box 42, Lund Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14 Telefon dir , växel Telefax E-post Jenny.Hallstrom@socbetbib.lu.se Internet

34 Samhällsvetarkåren Bilaga 3(1) 6/2/2005 Social- och beteendevetenskapliga biblioteket Frågor om kompendier Studentkår: 1. Vad har er studentkår för generella åsikter om kompendier, d.v.s. kopierade texter som är ett komplement till den obligatoriska kurslitteraturen? - Positivt så länge de är relevanta för kursen och säljs till självkostnadspris. - Generellt sett bra eftersom kompendier erbjuder studenten möjligheter att få fler skilda synvinklar utan att behöva köpa hela böcker (fattig ekonomi). - Bra som komplement till övrig litteratur och ekonomiskt! - Bra, men innehållet i kompendier bör redovisas annanstans så att alla kan få tillgång till info om vad kompendier innehåller. - Kompendier är ett bra komplement, men kan kännas lösryckt utan sammansatta böcker. - Kompendier är bra eftersom de ofta ger färsk info på ämnet, gör att litteraturen blir billigare och informationen kan även ge en svensk synvinkel (i förhållande till den amerikanska mainstream litteraturen). 2. Vad tycker ni om hanteringen av kompendierna, t.ex. försäljningen, tillgång, tillgänglighet, kostnad? - Skall vara till självkostnadspris. De är aningen dyra ibland - Kopiera dubbelsidigt! - Har en gång fått vänta en vecka på att ett kompendium skulle komma från tryckeriet. - Borde få tillgång till dem på sin egen institution, inte någon annan. - Bra! Har fungerat väl. - Har ej fungerat särskilt bra. Rörigt. Har först behövt anmäla intresse av köp. Bör ej behöva binda sig så. - Tillgång/tillgänglighet svår. Innehållsförteckning dålig. - Bra med tillgänglighet på Internet och att det ändå finns möjlighet att köpa i receptionen. Ändå nackdel är att receptionens öppettider är begränsade. 3. Vad tycker ni om kvalitén på kompendierna, t.ex. kopieringen, innehållsförteckningar? - Inga klagomål. - Överlag bra. - Innehållsförteckningen svår att läsa/förstå i vissa kompendier. - Saknat innehållsförteckning, sidhänv. - Varierande kvalitet på diagram, ofta för små. - Varierande. Ibland liten text och ibland dålig kopiering. - Har ofta varit dålig kvalitet på kopieringen och text har ibland saknats. Innehållsförteckningar med tydliga källhänvisningar borde vara ett måste. Postadress Box 42, Lund Besöksadress Allhelgona kyrkogata 14 Telefon dir , växel Telefax E-post Jenny.Hallstrom@socbetbib.lu.se Internet