Nutritionsbehandlingsprocessen. Antal respondenter: 1173
|
|
- Lisbeth Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nutritionsbehandlingsprocessen Enkätnamn: Nutritionsbehandlingsprocessen Antal respondenter: 1173 Urval: Alla Frågor: Alla frågor
2 Fråga 1 NUTRITIONSBEHANDLINGSPROCESSEN OCH INTERNATIONAL DIETITIC AND NUTRITION TERMINOLOGY Nutritionsbehandlingsprocessen (NCP), utarbetat av den amerikanska dietistorganisationen, hjälper dietisten att på ett strukturerat sätt kritiskt granska utredningsdata och fatta beslut om hur man bäst åtgärdar ett nutritionsproblem samt tillhandahåller en säker och effektiv nutritionsbehandling. (JADA, augusti 2003, Vol 103, nr ) Den består av fyra steg: 1) Nutritionsutredning 2) Nutritionsdiagnostik 3) Nutritionsåtgärd 4) Nutritionsuppföljning och utvärdering Vidare insågs tidigt behovet av ett gemensamt språk för att kunna utvärdera och påvisa betydelsen av dietistens insatser. Detta resulterade i en terminologi, International Dietetic and Nutrition Terminology (IDNT), likvärdig ICD-10, men anpassad för dietistens profession och dess unika omständigheter. Fråga 2 Är du bekant med NCP och IDNT? Antal Procent Ja % Nej 35 8% Total % Fråga 3 NCP och IDNT är relevanta arbetsredskap för mitt arbetsområde? Antal Procent Instämmer % Instämmer delvis % Neutral 59 13% Instämmer delvis inte Instämmer inte alls 17 4% 26 6% Total %
3 Fråga 4 Beskriv varför NCP och IDNT är eller inte är tillämpligt inom ditt arbetsområde. Svarsvärden (265) För att underlätta läsandet har fritextsvaren nedan grovt kategoriserats av Ylva Orrevall Borttaget: där dietisten inte har något att säga för att de inte jobbar som dietister och de som inte kommenterar för att de inte är insatta inom området väldigt kryptiska svar och svar som inte innehåller svaret på frågan Positiva Utvecklar dietistens yrkesroll, arbetssätt och nutritionsbehandlingen NCP och IDNT har helt rätt syfte, att hjälpa oss att arbeta standardiserat och ha något att följa upp, både vi själva och våra kollegor. Blir tydligare hur jag jobbar för annan vårdpersonal. De tydliggör dietistens kompetens och arbetsområde samt gör det enklare för övriga kategorier inom vården att följa dietistens arbete. Även vid flyttningar av patienter mellan vårdinstanser är det värdefullt att enkelt få kärnan i tidigare dietisters arbete med patienten synliggjort Får bättre struktur på nutritionsbehandlingen, journalanteckning och huvudmål med min behandling vilket gör det lättare att utvärdera resultat vid uppföljning av behandling. Lättare då jag tar över patient från kollega att veta vad jag ska utvärdera och att jag fortsätter arbeta mot samma mål med patienten. Det är till stor hjälp för att tydliggöra vad vi dietister behandlar och hjälper patienten med. Relevant sätt att förtydliga dietistens insats Det är bra för det blir mera tydligt vad dietisten gör i sitt arbete. Det blir mer specifikt vad vi dietister jobbar med när man ställer egna nutritionsdiagnoser. Bättre struktur på arbetet. förtydligar vad jag gör, lätt att följa vad jag gör av andra kollegor och läkare mm. För att säkerställa kvaliteten på nutritionsbehandlingen. Då jag arbetar med patientarbete inom primärvården anser jag att det är väl tillämpligt inom mitt arbetsområde Gör dietistens arbete tydligare. När jag väl formulerat en PES-mening är det sedan lättare för mig att föra ett strukturerat samtal med patienten. Förbättrar och uppmuntrar till att sätta mål och kunna utvärdera nutritionsbehandlingen av patienter. Sättet att tänka kring utredning diagnostik åtgärder och uppföljning är ju något man har med sig sedan långt innan NCP och IDNT kom, så på det sättet är det ju ständig tillämpning. Att NCP och IDNT sedan kommit och stödjer dietistens arbetssätt och förtydligar det är positivt.
4 Ett sätt att uttrycka sig på ett enhetligt sätt som snabbt beskriver nutritionsproblem. Ett strukturerat arbetssätt. Ett bra sätt att tydligöra nutritionsbehandlingen i stort, dess nytta och tyngd. Det är ett av dietistens viktigaste arbetsverktyg för att kunna bedriva säker o evidensbaserad vård. Det möjliggör internationellt samarbete. Möjliggör ocksa att arbeta med strukturerad utvärdering av dietistens arbete. Klargör dietistens arbete från utredning till uppföljning. Ger dietisterna ett mer samstämmigt språk. Det gör mitt arbete tydligare både för mig själv och för andra. Jag får bättre fokus på det jag skall göra i ögonblicket och vad jag skall följa upp. Tydliggör mitt arbete, ger struktur. Det tydliggör patientens nutritionsproblem för mig som dietist och för annan vårdpersonal samt underlättar att sätta in relevanta åtgärder. Har fått mig att tänka mer strukturerat och kan på sikt tror jag höja min kompetens. Viktigt med nutritionsdiagnos i patientarbetet. Mitt arbete blir mkt tydligare dels för mig själv men även för andra. Målsättningen med behandlingen är mkt viktig och så tydligt har jag inte arbetat förut. Det är ett utmärkt sätt att för mig själv "bena" i nutritionsproblemen. Den tydliggör vad, hur och varför en specifik nutritionsbehandling ges. Ger en tydlighet och frågesätter mig som dietist vad jag gör. Som vikarierande lektor på utbildningen känns NCP och IDNT helt självklart eftersom det ger oss en möjlighet att dels för oss själva strukturera vårt arbete men också utvärdera dietistens arbetsätt och sist men inte minst tydligöra för andra yrkeskategorier vad dietister gör! Det är viktigt för att alla ska kunna arbeta på samma sätt och mot samma mål. Detta för att alla patienter/klienter ska få samma möjlighet till hjälp och råd. Jag tror också att man kommer närmre varandra inom professionen och skapar ett bra samarbete. Ger en mer struktur, lättare för andra yrkeskategorier att förstå vårt arbete. Det blir mycket tydligt vad dietisten ska/kan utreda och åtgärda, fungerar bra inom geriatrik där jag bl a arbetar. Har svårare att använda det inom allergologi. Är klart tillämpligt inom primärvården, på en vårdcentral. Det är tillämpligt i all klinisk dietistverksamhet Beskriver bra vad vi gör. Gemensamt arbetsredskap. Förtydligar vårt jobb för övrig sjukvårdspersonal, bidrar till ökad kvalité och professionalitet till vårt yrke/arbete. Bra verktyg för oss att tydligt och konkret strukturera upp vårt arbete. NCP/IDNT ger tydlig information om dietistens insatser i behandlingen av aktuell patient. Vilket är bra för övriga vårdgivare. Förtydligar vad jag gör, både för mig själ voch för annan vårdpersonal. Jag har inte kommit så långt i användningen av NCP men har börjat jobba med nutritionsdiagnoser och tycker att det hjälpt mig att bli bättre i anamnestagningen. Det gör behandlingen mer strukturerad och tydlig både mot mig som behandlare, patienten och övrig vårdpersonal. Viktigt att kunna beskriva nutritionsproblemet, nutrtionsdiagnosen och behandla den, och kunna beskriva det. Bra kort sammanfattning av dietistens uppdrag och insats.
5 Med hjälp av NCP kan jag ställa nutritionsdiagnoser, arbeta strukturerat, det blir tydligt vad jag gör, mål med behandlingen mm Det tydliggör vad min bedömning av patientens problem. Det kan vara till nytta när det gäller att analysera och bli tydlig / bättre beskriva vad som skall åtgärdas. Mycket gör man redan i dagsläget när det gäller exempelvis nutritionsutredning. Tydliggör dietistens arbetsområde; vad man som dietist kan behandla/åtgärda Båda är verktyg för att förbättra och förtydliga dietistens arbete. Underlättar arbetet genom ett strukturerad metod att utreda och ge nutritionsbehandling Förtydligar det vi gör samt hjälper oss att arbeta mer strukturerat. Viktigt att kunna beskriva vad vi gör som dietister. För att tydliggöra målsättning med nutritionsarbetet för patient och remittent, även förkollegor. Det är relevant och jag använder det dagligen. Jag arbetar med olika patientgrupper. Jag ser det som en hjälp att fokusera på rätt problem. Det är tillämpligt då jag arbetar inom primärvården med flera olika diagnoser och flera olika nutritionsproblem. Ett viktigt verktyg for att foljsamheten och diagnosen ska vara forstaelig och satta vissa standarder. Ett helhetsgrepp som omfattar hela nutritionkejan fram till slutresultatet. Sättet att dokumentera hjälper mig att vara mer noggrann i utredningen. Jag påminns att verkligen gå djupare in på orsaker och sätta tydligare, mätbara mål. Sammanfattar och beskriver vad vi gör som dietister så det blir tydligt för oss själva samt andra yrkeskategorier. Det blir en tydlig bedömning, ökar patientsäkerheten, lättare att följa upp om åtgärden har gett resultat, lättare för andra yrkesgrupper förstå våran bedömning. Bra med gemensamt språk, speciellt vid överrapporteringar. Lätt att ta över patienterna, då det finns ett tydligt mål. Det tydliggör vad vi dietister gör, vad vi kan påverka och vad som är intressant att följa upp. Arbetar klinikskt och då är det relevant. Jag tror att NCP och IDNT kommer att hjälpa mig att strukturera upp mina besök, mina behandlingar och min dokumentation. Traditionellt dietistarbete på mottagning med många olika diagnoser, användbart Det är bra. Problemet är väl att inte alla använder det. Arbetar mer med generella frågor och inte direkt med patienter. Men jag tycker processen är viktig och försöker hålla mig uppdaterad. Tydliggör och förenklar både utredning, tydliggörande av "problemet" och åtgärder. En arbetsmetod som ger en röd tråd. Tydliggör mitt arbete som dietist. Enhetligt sätt att arbete inom yrkeskåren Det är en viktig del i mitt arbete som primärvårdsdietist och dietisterna i mitt län satsar hårt på NCP. I arbetet som klinisk dietist behövs ett arbetssätt som är tydligt för både dietist och andra yrkeskategorier. Tydlig struktur som hjälper dietisten att identifiera patientens problem, hitta lämpliga åtgärder för kostbehandling för att sedan följa upp och utvärdera insatt åtgärd. Underlättar för att fokusera på remissfrågeställning om flera nutritionsdiagnoser är aktuella men inte påverkar frågeställningen. Bra för att få ett mer "gemensamt språk" hos olika dietister både inom sverige och utanför landet. Tydlig markering av nutritionsproblemet och den behandling som väljs, samt uppföljning av behandlingen samt målet. Behövs för att utföra relevant och bra behandling
6 Det verkar tillämpligt för en god vård. inte så insatt Det ger mig ett strukturerat sätt att genomföra min nutritionsbehandling Hjälp för att konkretisera ett ev nutritionsproblem Här kan jag på ett systematiskt sätt komma fram till diagnosen och behandlingen. Något som saknas i lösryckta sökordsträd eller i ICFn Jag jobbar inom primärvården och att skriva ett PES-uttalande efter mottagningsbesök är ett mycket bra sätt att sammanfatta vad jag och patienten kommit fram till under besöket. Jag vet inte om övrig personal på vårdcentralen läser mina journalanteckningar men om de gör det hoppas jag att PESet kan ge dem en bra bild av vad jag gör. Är lämplig inom mitt arbetsområde och en hjälp att mer klargöra nutritionsproblemet. Är i början av användandet. Det tydliggör både för en själv, kollegor och övrig personal vad man gör och hur. Strukturerat arbete Är tillämpligt: strukturerar själva arbetsprocessen med patienten och tydliggör för andra inblandade som behöver ta del av journalanteckningarena Jag tycker det är bra för det blir tydligt vad man behandlar och hur väl man uppnår målen. Ger struktur och följer hela arbetet/tankeprocessen över nutritionsarbetet. Främjar likvärdig bedömning och behandling. Gemensam terminologi underlättar både för dietister och andra yrkeskategorier. Tillämpligt då det strukturerar diagnos och åtgärder. Förståelsen och efterlevnaden av nutritionsbehandlingen fingerar bättre hos andra professioner när den används av oss. Synliggör dietistens arbetsinsats för vårdpersonal Visar tydligt dietistens kompetens, blir mer synligt för andra yrkesgrupper. Ett sätt att strukturera arbetet, kvalitetssäkring. Det är bra och tydligt för andra yrkeskategorier att kunna sätta en nutritionsdiagnos på patienterna. Ger tydlighet kring dietistens uppgift, beskriver åtgärder och kan utvärderas. Kvalitetsuppföljning och kvalitetssäkring Kommer att vara ett sätt (när koder börjar användas) att jämföra vårt mellan kliniker, se på sin egen verksamhet och kunna mäta vad man gör på ett annat sätt än idag. Kvalitetssäkring av vårat arbete. Tror att det kan kvalitetssäkra arbetet och tydliggöra vad dietisten kan vara behjälplig med i patientärenden. Kvalitetssäkring av arbetet, skapar tydlighet kring dietistens kompetens, lättare med uppföljning av nutritionsbehandling Säkerställa kvalitet och upoföljning inom vården Bättre och tydligare dokumentation och förbättrad kommunikation Bra att ha en enhetligt sätt att dokumentera samt påvisar strukturerat arbete. Det är tillämpligt. Enhetligt diagnosticeringssystem o terminologi stärker dokumentationen. Men det är svårt!
7 Är tillämplig i mitt område! Påvisa dietistens specialkunskaper och kompetens, föra mer kortfattad journal där det relevanta kommer med, lättare för kollegor att komma in och ta över vid behov. För att tydliggöra för andra yrkeskategorier vad en dietist gör Strukturerat sätt att dokumentera och en hjälp att strukturera samtalen. Tydligare både för en själv och annan personal vad en dietist gör och hjälp att hitta rätt saker att arbeta med samt begränsa behandlingsområdet så det blir tydligare vad kosten kan påverka. Det är tillämpligt inom mitt arbetsområde då vi fått konstruera våra nya jorurnalmallar efter det, däremot skulle man behöva mer kunskap/förståelse för vissa termer och begrepp. NCP ger en tydlig struktur i arbetet och följer den generiska processen som vårt journalsystem är bygd efter. IDNT har gett oss ett tydligare språk och möjligheten att lägga in viktiga termer som sökord i journalen. Det är dels bra för att jag får en tydligare bild av vad jag ska åtgärda, och följa upp, men också bra för andra vårdgivare som läser patientens journal Arbetar med nutritionsbehandlingar i olika former. Blir klart och koncist i journalanteckning vad man arbetar med. Stort underlag vid bedömning och diagnostisering. Viktigt med samma terminologi. Alla steg i NCP är viktiga för god vård och uppföljning. Enklare om alla gör på samma sätt. Tydligare journaler och på så sätt enklare att hantera journaler. Tydliga mätbara mål gör att man kan bedömma arbetsinsatsen och bevisa dietistens roll och framsteg. Det blir mycket tydligare vad det exakt är jag som dietist behandlar. Jag vet vad jag ska titta på vid nästa besök för att utvärdera om nutritionsbehandlingen haft effekt på det specifika problemet/en. Patienten/vårdpersonalen får i många fall en tydligare ordination/rekommendation om nutritionsåtgärder. Kollegor förstår enklare vad som ska följas upp efter en överrapportering. Ett bra verktyg, kan på ett kortfattat sätt beskriva diagnos, och om dietisten är rätt proffesion för pat. Det tydliggör mitt arbete, både för mig själv, andra personalkatergorier och inte minst för patienten själv. Behandlingsmålet tydliggörs. Jag arbetar inom primärvården och tror att dietisten skulle ha stor glädje av att använda ett gemensamt språk när patienterna flyttar mellan orter. Nutritionsbedömningen ger också möjlighet att kort sammanfatta dietistens bedömning i remissvar. Gör dokumenatationen tydligare och det blir lättare att ta hand om varandras patienter när man har dietistkollegor. Det underlättar även för annan vårdpersonal att se vad problemet är och vad som behöver göras. Det är en bra hjälp i att dokumentera patientens nutritionsproblem och mina åtgärder. Det konkretiserar patientens nutritionsproblem i journalanteckningen. Ger ett strukturerat sätt för oss att dokumentera på samma sätt. Som det ser ut idag sker dokumentationen på många olika sätt. Styrker även dietistens roll när man sätter en nutritionsdiagnos. Det är tillämpligt inom mitt område man behöver bara tid att sätta sig in i NCP och se så att diagnosen stämmer. Det ger tydligare journalanteckningar. Då flera kollegor är inne och jobbar med samma patienter är det ett effektivt sätt att överföra relevant information på ett kvalitetssäkert sätt. Perfekt, kort koncist och liten dokumentation i journalen krävs. Journalerna blir tydligare. Blir tydligare journalanteckningar. Hjälper att få bättre struktur i journalanteckningen, tydligare.
8 Ger en tydlig beskrivning av vad dietisten grundar sitt arbete på. Vårdpersonal får lättare att inse patientens nutritionsehov. Det blir helt enkelt bättre skrivna journaler. Jag kan snabbt "ta över" en patient från min kollega. Läkarna tycker att de får bra information från journalanteckningen. Det innebär för mig en bättre skriven journal också ett kritiskt tänkande som förbättrar min utredning och uppföljning. Det jag hitintills gjort är att skriva PES uttalande, och tycker att det blir tydligt vad som är problemet. Det ger en konkret bild över vad det är vi behandlar, vilket är lärorikt både för oss dietister men även för andra yrkeskategorier. Jag tror det hjälper mig att bli tydligare med vad målet med nutritionsbehandlingen är, vilka problem/möjligheter som finns och att övrig personal lättare kan tyda mina journalanteckningar. ger tydlighet och struktur till arbetssättet och journalanteckning Det strukturerar dietistens bedömning och visar på liknande terminologi som annan vårdkategorier använder sig av i sina bedömningar, läkare och ssk. Blir tydligare och enhetligt. Möjlighet att få enhetlig beskrivning av nutritionsbehandlingen, både inom kåren, och ut mot övriga personalkategorier. Journalföringen blir bättre/tydligare vilket underlättar när en kollega ska ta över patienten. Tydligare journalföring som blir lättare för kollegor och andra yrkesgrupper att förstå. Tydligare journalanteckningar som ffa kan underlätta för andra yrkeskategorier / kollegor som läser journalanteckning. Tydligare vad som är nutritionsproblemet Mindre dubbeldokumentation Tydligare journalanteckningar Negativa kommentarer Inte tillämpbart i mitt arbetsområde Passar inte vid beteendeförändringar Är nog egentligen för dåligt insatt för att kunna svara på frågan men jag jobbar med "friska" patienter och beteendeförändring och tycker inte att det handlar om nutritionsutredning eller nutritionsdiagnostik. Visst jobbar jag med åtgärder, uppföljning och utvärdering men vet inte om det känns tillämpligt med NCP och IDNT. Jag får väl kolla upp det lite bättre! Tycker mitt arbete handlar mer om beteendeprocesser och därför är det ofta svårt att använda sig av det. Passar inte min patientgrupp Inom Primärvården har vissa patienter redan gjort kostomläggningen själv, där kan jag bara bekräfta nya bra kostvanor samt när vi jobbar förebyggande med nutrition för att patienten ska hålla vikten inför en behandling/operation. Då det gäller en patient med nydebuterad typ 1 diabetes ser jag inte hur jag ska använda ett PES uttalande vid första nybesöket. NCP och IDNT går inte alltid att applicera på de patienter som jag möter. Jobbar enbart inom psykiatrin, främst med ätstörningar och har inga dietistkollegor att bolla med. Det lilla jag hört från andra verkar vara att det används för malnutrition av en annan typ än den jag jobbar med. Ställer dessutom inga diagnoser.
9 Bättre för vuxna Arbetar både med barn och vuxna och, utan att ha infört NCP och IDNT, känner jag spontant att det passar bättre i vuxenarbetet Följer många patienter långsiktigt. Har knapp behöver följas upp för rätt vikt och längd, finns ingen bra NCP. Patienterna har komplexa problem Patienterna har många olika bekymmer där det ofta hänger ihop med annat också ex rörelsehinder, andningspåverkan, upprepade svåra infektioner samt det faktum att de är barn! Tillför inget i mitt arbete Har endast startat med nutritionsåtgärder. Kan inte riktigt se vad det tillför min behandling ytterligare som jag inte gjort tidigare Har svårt att ännu se en så stor fördel med det att det är värt att lägga tid på att försöka få in i rutinerna Jag kan inte se hur det på något sätt kan underlätta i mitt arbete Känns som om det tar mer än det ger. Blir mer fokus på diagnos /problem och relaterad teoretisk lösning än att se patientens specifika individuella behov Organisation Resurser Svårigheter att få till (diktera) nutritionsdiagnoser då vi fått som svar att "ni kan inte få allt ni vill". Vi har endast begränsat val av diagnoser inom primärvården. Resurserna tillåter inte alltid att det följs. Svårt när man inte kan utföra NCP i alla steg som det är tänkt då återbesök inte kan förekomma i önskvärd omfattning Processen för vidare uppföljning inte realistisk i de flesta fall. Tidskrävande. Journalsystem Svårt att applicera det i ett journalsystem som är uppbyggt enbart med (ett strikt begränsat) ICF Svårt att dokumentera eftersom verksamhetens journalsystem är uppbyggt enligt ICF. Dokumenterar redan enligt ett annat system, ICF Lokala bestämmelser tillåter ej att termologin används i journalsystemet. Jag arbetar inom privat sektor på ett privat vårdföretag som inte vill implementera detta i sitt journalsystem tyvärr. Känns ibland svårt att hitta ett logiskt sökord. Kan också bli lite dubbeldokumentation. Men eftersom journalsystemen inte är anpassade i till exempel sökorden så går det inte att använda alla termer i IDNT. Det är inte självklart hur man ska få in det i sina journaler. Det stämmer dåligt med journalsystemet, vilket gör att det inte går att tillämpa fullt ut. Svårigheter att implementera Svårt att implementera då jag jobbar ensam.
10 Arbetar på barnmottagning har lite svårt att få in det här. Men avvaktarr till dietisten på vuxenmott får det att fungera så ska hon lära upp oss! För att implementera krävs att någon driver det - i Västerbotten är varje dietist väldigt ensam, vi har ingen samordnare och då går det inte att implementera. Känns bra, men tidskrävande i början. Nog mest fråga om att få in en bra rutin. Tar tid och krångligt Innebär onödigt extraarbete. Vi har länge arbetat på liknande sätt, men mindre komplicerat och med bättre ordval osv... Inom vård för svårt sjuka där symtom och nutritionsbehandling kan variera från dag till dag upplever jag det som onödigt krångligt med upplägget för dokumentation. Arbetssättet är dock alltid detsamma. Å ena sidan tydliggör det arbetet men å andra sidan så är det för krångligt. Svårt att behärska då man har ett väldigt brett arbetsfält och många olika nutritionsdiagnoser att ta ställning till. Svårt att införa något nytt i pressad arbetssituation. Tar tid och tungrott Det är alldeles för tungrott att använda IDNT, är för omständigt och tar för lång tid att söka rätt termer. känns komplicerat även om jag är för dokumentationen som ska innehålla problem åtgärder målsättning uppföljning, behöver slipas på Svårt att använda i en del situationer, hittar inte relevanta nutritionsdiagnoser. Svårt att formulera en passande nutritionsdiagnos som ej förvirrar övriga vårdgivare Svårt vid vissa diagnoser Tidsaspekten. Tar för lång tid så länge ex koderna för nutritionsdiagnoserna inte är integrerade i datajournalsystemet. Skulle tydliggöra vad vi arbetar med. Tyvärr tar det tid, och den finns inte alltid idag Ansvarar för endast inneliggande patienter och har uppföljning upp till flera gånger per vecka under flera månaders period. Stor arbetsbörda att skriva NCP vid varje ändring. Målet är att skriva NCP vid inskrivning av varje patient på avdelningen Det tar för lång tid av ett redan pressat schema. Jag jobbar själv på kliniken och har ingen självklar arbetsgrupp att bolla med kring användningen. Tiden för att arbeta med detta, försöker att succesivt komma igåmg men faller tillbaka. Det är lämpligt men tidskrävande och svårtolkat. Verkar svårt och omständligt. Tar lång tid. Svårt att hitta i boken. inte tid att sätta mig in i detta eller jobba med det. Tidskrävande Det känns tungrott och gör att dokumentationen tar längre tid från det kliniska arbetet. Har en viss funktion men i nuläget för tidskrävande, borde kunna göras mer effektivt IDNT IDNT termernas översättning och formulering Jag tycker att översättning och formuleringar på Problemet inte är så bra och passande alla gånger.
11 Har framförallt en del språkmässiga invändningar. Nutritionsdiagnoserna känns ibland styltiga och kan i vissa fall uppfattas som en klapp på huvudet utifrån perspektivet att patienterna läser sin egen journal. Exempel framförallt rörande bristande kunskap och förmåga etc. Det är ibland svårt att hitta lämpliga diagnoser i vissa fall Lämpligt är ett konstigt ordval, förstår inte helt vad ni menar. Men det är ju ett anpassat språk vi kan använda oss av vilket kan öka seriositeten i dietistarbetet. Tyvärr låter det väldigt krystat i journalen och passar inte alltid vad jag själv har gjort för bedömning och hur jag hade formulerat mig med egna ord. Nutritionsbehandlingsprosessen är viktig men terminologin är krånglig. Saknar en del diagnoser Jag jobbar med barn på sjukhus där problematiken ofta är komplex och består av flera delar, varför det är svårt att välja ut en nutritionsdiagnos. Kan dock erkänna att jag inte kan NCP fullt ut. NCP "meningarna" krånglar till det och ex är klumpiga. Det är ibland svårt att hitta lämpliga och mätbara nutritionsdiagnoser. Kan vara svårt att sätta diagnos på gravida som ska få allmänna kostråd och information om exempelvis vegetarisk kost under graviditeten. Där behöver inget problem föreligga och ingen diagnos behandlas. Vid gruppbehandling kan det vara svårt att skriva PES då man inte alltid har utrett noga vad den enskilda individens problem och symtom är. Känner mig obekväm i att uttala mig om varför problemen uppstått. Det är många gånger mångfacetterat och det känns både svårt och hårt att bestämma/döma. och tycker att man blir för låst till de olika nutritionsdiagnoserna. IDNT har brister i systemet Det är ett skapat system, verklighetens komplexitet består. Utifrån salutogent perspektiv och förebyggande arbete är det ibland svårt att hitta nutritionsdiagnos. För övrigt vill jag absolut inte säga att det är olämpligt - det går att utveckla så det funkar. Fokuserar inte tillräckligt på samarbetet mellan dietist och patient. Jag upplever att det är ett verktyg som inte är fullt utvecklat och som inte heller har ett konsensus. För att ett diagnosverktyg ska fungera behöver tveksamheter vid diagnossättande minskas Det känns i nuläget lite fyrkantigt och "amerikanskt" i detta med att tillrätta lägga verklighet så det passar mallen men om det omvända får gälla och påverka så kan det bli bra IDNT otydligt eller tillför inget för andra vårdgivare Andra vårdgivare (ssk, läkare) tycker de krånglar till det och anteckningarna blir mindre tydliga för dem. Det blir otydligare för andra vårdgivare Har inte fått någon indikation på att andra yrkeskategorier upplever att min dokumentation blivit tydligare, snarare att det dröjer längre tid innan min anteckning blir klar. Vi arbetar mycket med muntlig information om vårt arbete och jag tror att de flesta ändå förstår vad mitt syfte är med den nutritionsbehandling som jag rekommenderar eller ordinerar.
12 Fråga 5 Välj det påstående som stämmer bäst på din nuvarande situation Antal Procent Använder för närvarande inte NCP/INDT och har inga intentioner att göra det Använder eller funderar på att börja använda NCP/INDT Har använt NCP/IDNT i arbetet tidigare men inte för närvarande 64 16% % 23 6% Total % Fråga 6.1 Om du använder eller funderar på att använda NCP/IDNT, vilket av följande påstående beskriver bäst var du befinner dig? Nutritionsutredning Antal Procent Inte för närvarande medveten om behovet Medveten om behovet Planerar att införa Genomgår utbildning Infört i arbetet 24 6% 70 19% 92 25% 19 5% % Vet inte 19 5%
13 Inte relevant för mitt arbete 43 12% Total % Fråga 6.2 Om du använder eller funderar på att använda NCP/IDNT, vilket av följande påstående beskriver bäst var du befinner dig? Nutritionsdiagnos (PES uttalande) Antal Procent Inte för närvarande medveten om behovet Medveten om behovet Planerar att införa Genomgår utbildning Infört i arbetet 19 5% 47 13% 71 19% 28 7% % Vet inte 12 3% Inte relevant för mitt arbete 44 12% Total %
14 Fråga 6.3 Om du använder eller funderar på att använda NCP/IDNT, vilket av följande påstående beskriver bäst var du befinner dig? Nutritionsåtgärd Antal Procent Inte för närvarande medveten om behovet Medveten om behovet Planerar att införa Genomgår utbildning Infört i arbetet 22 6% 69 18% 87 23% 20 5% % Vet inte 17 5% Inte relevant för mitt arbete 41 11% Total % Fråga 6.4 Om du använder eller funderar på att använda NCP/IDNT, vilket av följande påstående beskriver bäst var du befinner dig? Nutritionsuppföljning och utvärdering Antal Procent Inte för närvarande medveten om behovet Medveten om behovet Planerar att införa Genomgår utbildning 24 6% 75 20% 90 24% 20 5%
15 Infört i arbetet 98 26% Vet inte 21 6% Inte relevant för mitt arbete 43 12% Total % Fråga 7 "Nutritionsbehandlingsprocessen är lätt att förstå" Antal Procent Instämmer 85 21% Instämmer delvis % Neutral 67 17% Instämmer delvis inte Instämmer inte alls 44 11% 11 3% Total % Fråga 8 Om du använder eller funderar på att börja använda NCP/IDNT, vad ser du att det ger/kommer att ge för fördelar? Antal Procent NCP ger en enhetlig struktur och ram för nutritionsbehandlingen IDNT ger dietister ett gemensamt språk för att identifiera nutritionsproblem Möjliggör en tydligare dokumentation % % %
16 Möjliggör mer konsekvent vård när patienten byter vårdinstans Uppmuntrar till kritiskt tänkande Underlättar kommunikationen med annan hälso- och sjukvårdspersonal Hjälper dietisten bli erkänd i sin yrkesroll Det finns inga fördelar med att införa NCP/IDNT % % % % 8 2% Total % Fråga 9 Vilka är dina huvudsakliga orosmoment vid införandet av NCP/IDNT i ditt arbete? Antal Procent Att min produktivitet kommer att minska under genomförandet NCP kommer att reducera tiden med patienter Svårt att skriva PES uttalanden Orolig för att NCP kommer att ändra mitt arbetssätt från individuell behandling till generella vårdplaner % 97 26% % 24 6%
17 Är orolig för att annan hälso- och sjukvårdpersonal inte kommer att läsa mina nutritionsdiagnoser (PES) Har inga farhågor vid införandet 64 17% 83 22% Total % Fråga 10 Vilken typ av utbildning om NCP/IDNT har du deltagit i? Antal Procent Utbildning arrangerad av arbetsgivaren Utbildning arrangerad av DRF Annat (specificera): % % % Total % Öppna svar-annat (specificera): (129) För att underlätta läsandet har fritextsvaren nedan grovt kategoriserats av Ylva Orrevall Kollegor, nätverk etc kollegor kollegor Kollega, Christina Grape ej deltagit, fått info av kollegor Info från kollegor som gårr utbildning. Timmar av lokal dietistgrupp information av kollegor Egna workshops Utbildning av annan dietist i länet Kollega har deltagit i utbildning av DRF och sedan haft utbildning för mig och mina kollegor.
18 Genom kollega som deltagit via DRF Delgiven information av kollegor NCP-stödjare på arbetsplatsen egna lokala initiativ genom intressegrupp länsgemensam övning med kollegor Kollegor som utbildar NCP luncher i kollegiet ingen utbildning, ingår i dietistnätverk där vi hjälper varandra med införandet och diskussion ang NCP möten internt med patientfall diskussionsgrupper inom egna kåren i det område där jag är verksam vid grundutbildning De som varit på utbildning hos oss har sedan haft utbildning för oss andra. Återkommande NCP-träffar med mina kollegor. Interna regelbundna NCP-diskussioner av dietistkollega Ingen utbildning, bara information. personal som arbetar med det referensgruppsträffar via lokalt dietistnätverk i Gbg Utbildningsorterna Från grundutbildningen arrangerad av IKV Göteborgs universitet, dietistutbildningen Via dietistprogrammet UU och Ella veidemann på KS Umeå universitet Dietistprogrammet Universitet arrangerad av Kostvetenskap, Umeå Universitet del av dietistutbildningen Lite på dietistutbildningen Dietistprogammet Utbildning vid handledardagar vid Umeå universitet egen anornad utbildningen på utbildningen ikv Ingår i Dietistprogrammet på Uppsala Universitet under dietistutbildningen Under dietistutbildningen, Göteborg umeå universitet via Umeå universitet dietistprogramet Göteborg Via universitetet Ingick i dietistprogrammet
19 utbildning vid universitet kurs på universitetet Del i utbildningen vid Göteborgs Universitet Dietistprogrammet För handledare för studenter arrangerat av IKV, Uppsala Dietistprogrammet Uppsala Dietistprogrammet via kostvetenskap Umeå fick en viss utbildning under utbildningen Universitetet Umeå Under dietistutbildningen Handledarutb. Umeå universitet IKV Uppsala i min universitetsutbildning dietisprogrammet dietistutbildningen Dietistutbildning Som del av Dietistprogrammet Dietiststudier dietistutbildning Handledarutbildning umeå universitet Utbildning dietistprogrammet uppsala universitet för oss som är handledare Under dietistutbildningen i Gbg Handledarutbildning i Umeå Inom uppsala universitet Inom dietistutbildningen från Uppsala universitet för handledare Inom sjukvården, länsdagar etc Huddinge Utbildning arrangerad av dietistklinikens fouu-grupp intern bland dietisterna i landstinget lokalt arrangerad utbildning kurs på karolinska Utbildning arrangerad av dietistgruppen Karolinska CeFAM utbildning av dietistierna på Karolinska av CEFAM CeFAM Lokalt anordnad utb med inbjuden föeläsare Utbildning av dietist inom länet och diskussioner med kollegor Utbildning för primärvårdsdietister anordnad av CEFAM.
20 utbildning arrangerad av annat landsting Cefam utbildning arrangerad av dietister i länet egen utb dag med dietister från sthlm som resurs arrangerat av lokalförening regional utbildning en dags utb med Lotta Copland En enkel genomgång vid våra länsdietistdagar information på primärvårdsdietistdagar i mitt tidigare arbete DRF DRF s fortbildningsdagar 2011 DRF kongress om NCP/IDNT Företag etc Fria Radikaler i Göteborg, Nestlés regi företagssponsrad utbildning Kortare utbildning anordnad av nestle Nestles utbildningsdag. dietistmöten i länet, företag utbildning arrangerad av nutritionsföretag Arrangerad av oss, delvis finansierad av industrin nutritionsföretag Studiebesök Studiebesök Praktik under praktik Övrigt informationsmöten internt samt läser på och arbetar aktivt, just nu med malnutritionsområdet. Vi (jag och några kollegor) har själva ordnat utbildningar och anlitat kunniga föreläsare i området. läst in mig själv Läst Dietistaktuellt + hemsida information inledningsvis, dessutom arbetade jag fram ett motsvarande system för drygt 10 år sedan så hela tankesättet känns igen och känns bra Ingen ingen utbildning då det inte varit aktuellt för mig i mitt nuvarande arbete Ingen ingen Har ej fått någon utbildning. Ingen Ingen tyvärr
21 Ingen ingen Ingen utbildning ingen Fråga 11 Jag behöver ytterligare utbildning anpassat för mitt specifika arbetsområde för att kunna införa NCP/IDNT. Antal Procent Instämmer % Instämmer delvis % Neutral 48 12% Instämmer delvis inte Instämmer inte alls 17 4% 15 4% Total % Fråga 12 Jag skulle önska utbildning i form av: Antal Procent Workshops % Handledning % Förslag på litteratur 43 12% Fallstudier % On-line verktyg Annat (specificera): % 22 6% Total %
22 Öppna svar-annat (specificera): (22) Inget just nu, men kanske i framtiden kan först ta ställning till det när jag fått en tjänst Videokonferans Karolinska Umeå se på pat.journalen hur det ser ut Maillista/nätverk där man kan bolla PES uttalanden m.m. Flera olika förslag på "perfekta" journal anteckningar som man kan få inspiration och tips utifrån. tid att reflektera fortsatta möten inom min klinik, vilket vi regelbundet har lathund angående PES Vi måste inför det som ett obligatorium Diagnosspecika PES förslag xx Få läsa journaler skrivan enl NCP Utbilding med både föreläsning och praktiskt användande askultera hos kollegor Det är mest tiden som begränsar. Material och hanledning finns. Skulle önska vidareutveckling av terminologin; den känns ofta "direkt-översatt" och stolpig/kantig, inte helt anpassad till svenska begrepp och uttryck samt gissningsvis svår för övrig vårdpersonal att förstå. Fortsätta med NCP-träffar med kollegor. inget speciellt Besväras av att det inte finns tydliga riktlinjer. Hur PES-uttalandet slutligen ska skrivas blir godtyckligt. utbildningsdag Diskussioner/vidareutveckling till svenska förhållanden Fråga 13 Hur länge har du arbetat som dietist? Antal Procent Student 8 2% <1 år 18 5% 1-4 år 55 14% 5-9 år 76 19% år % >20 år % Arbetar inte som dietist 18 5% Total %
23 Fråga 14 Var arbetar du? Antal Procent Inom akutsjukvård Inom primärvård Inom Kommun % % 28 7% Annat 82 21% Total % Fråga 15 Tack för din tid och ditt bidrag till denna undersökning. Om du har några frågor om undersökningen, kontakta Veronica Eriksson,
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT
Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?
Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1
NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång
Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter
Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter Kurskod: 2KN003 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter
ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1
ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 2 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 3 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 4 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
2012-11-01. Lund, 29/10 2012 1. NUTRITIONSDIAGNOS och PES. Nutritionsdiagnos. Nutritionsdiagnos. Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos
NUTRITIONSDIAGNOS och PES Lena Martin Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos Diabetes mellitus typ 2 = medicinsk diagnos en är inte detsamma som medicinsk diagnos (ICD) Lund, 29/10 2012 1 Diabetes
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och senast reviderad
SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26. Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin
SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september 2008-09-26 Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin GRUPP 10 INTEGRERA PSYKOSOMATIK I FOLKHÄLSOARBETET - pressrelease
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Närvarorapport samt bedömningsunderlag LIA 4 (Lärande i arbete 4)
Närvarorapport samt bedömningsunderlag LIA 4 (Lärande i arbete 4) Studentens namn: LIA-placering: Handledare: Närvarorapport för LIA Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Anteckningar Vecka
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget?
Bil 3 Vilka ytterligare åtgärder eller andra aktiviteter behöver vi gemensamt vidta för att lyckas med uppdraget? Sammanställning av app-svar från Workshop 28 september 2018 Rutiner Använda liknande rutiner
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:
Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN02 Start och slutdatum: 020 00 Antal registrerade på kursen: 23 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter
Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 november, 2015... Hallands sjukhus Halmstad Klinisk mikrobiologi Sjukhus Ort Klinik Tomas Bergström, klinisk mikrobiologi... Inspektörer
IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?
Vi blir mer säkare och tryggare i arbetet som visar sig gentemot brukarna. Blandningen någorlunda Vi pratar och diskuterar kring den nyunna kunskapen Föreläsningar, semenarium. Att vi är öppna för nya
Enkäter om Kompetens och utbildning
Enkäter om Kompetens och utbildning för biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, onkologisjuksköterskor mfl inom nuklearmedicinsk verksamhet Lise-Lott Johansson och Annmarie Svensson 2019-05-22
Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET
Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET gudbjörg Företagsekonom, organisationsteoretiker Docent I arbetsmiljöteknik Forskning om reformer/förändringar
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Utveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:
Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de
Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter , Version 3
Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter 2017-09-29, Version 3 Bakgrund Enlig den nationella cancerstrategin ska en individuell skriftlig vårdplan tas fram för varje patient med
Resultat från seminarium 2
Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå
Att få med läkarna på tåget
Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Implementeringsprojekt
Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad
UTVÄRDERINGSRAPPORT ett förbättringsarbete Hur kan dokumentationen i journalsystemet Take Care stödja en mer personcentrerad vård?
DEN 15 NOVEMBER 2017 UTVÄRDERINGSRAPPORT ett förbättringsarbete Hur kan dokumentationen i journalsystemet Take Care stödja en mer personcentrerad vård? Arbetsgrupp Anna- Karin Eriksson, SSK, diabetesmottagningen
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Linda Thörnberg Anki Larsson Kirurgkliniken SkaS Lidköping Projektnamn: Utformning och
Projekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk
Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet
Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
regionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
INSTRUKTION FÖR SÖKNING I NPÖ
ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Samtliga i Uppsala län Region Uppsala: Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av: Redaktionsrådet Datum: 2018-09-26 INSTRUKTION FÖR SÖKNING I NPÖ Innehåll
Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare
Projekt Strukturerad vårddokumentation 2016-09-27 Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare Syfte Dokumentationen utgår från patientens vårdprocess, beskriver och stödjer den på ett effektivt,
Verksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Lärare: Rikard Harr, Angelica Svelander oktober 6, 2016 Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016 Sammanlagt lämnades 36 utvärderingar
Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP220 Klinisk nutrition 1, 15 högskolepoäng Clinical Nutrition 1, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2012-11-27 och
EXTERNA EXAMENSARBETEN
EXTERNA EXAMENSARBETEN Med externa examensarbeten menas arbeten som sker i samverkan med extern part utanför akademin och där resursperson ska finnas tillgänglig CHECKLISTA CHECKLISTOR FÖR EXAMENSARBETEN
1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!
Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE
Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts
KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND
Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!
Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Vilka barn och unga räknas som närstående i Sörmland? HSL 2g BARN SOM NÄRSTÅENDE EN BREDDAD DEFINITION Barn har rätt till information, råd och stöd
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
FÖRSLAG 2016-06-13 Dnr CK2016-0132 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn 6116178 E-post agneta.eklund@lul.se Hälso- och sjukvårds och FoUU utskottet Svar på motion om ett helhetsgrepp mot äldres
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Synpunkter från SILF/SPUK
Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Arbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:
Arbetshäfte Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering E-post: implementering@sll.se www.folkhalsoguiden.se
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet
Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette
Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2016
Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2016 Information om utbildningsdagen kom ut i tid. Instämmer... Helt 109 93,2 Delvis 6 5,1 Inte alls 2 1,7 Innehållet i utbildningsdagen motsvarade dina förväntningar.
Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en
Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL
Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är
Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping
Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska
SIQ. Processrapport från program i processutveckling 2006. Ögonkliniken. Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare
SIQ Processrapport från program i processutveckling 2006 Ögonkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Processledare: Zana Rekathati; ögonläkare Processdeltagare: Kristina Öberg Olsson; sjuksköterska CVU
Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 6 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Klinisk omvårdnad, 15 hp. Kurs kod: OM3330 Studentens namn Studentens personnummer Handledare/ansvarig
Sammanställning av kursutvärdering
Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation
Dokumentationsstöd för strukturerad dokumentation..integrerat med befintlig journal Carina Zetterberg Överläkare Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Örebro Dokumentationen i svensk sjukvård är mer eller
Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen
Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning