DNR Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Transkript

1 DNR Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt Hösten 2015

2 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt 1 Enkätresultat hösten 2015 Riksbankens riskenkät Sedan våren 2008 skickar Riksbanken ut en riskenkät två gånger per år till aktörer på de svenska ränte- och valutamarknaderna. Syftet med enkäten är att få en samlad bild av aktörernas syn på riskerna och funktionssättet på de svenska finansiella marknaderna. Enkäten gäller uteslutande det svenska finansiella systemet. I denna rapport redovisas resultaten från Riksbankens riskenkät som besvarades mellan den 5 och den 14 oktober Den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet anses vara genomsnittlig Merparten av aktörerna upplever att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet ligger på en genomsnittlig eller hög nivå. Var tredje aktör anser dessutom att risknivån har ökat något under de senaste sex månaderna och många hänvisar till att fortsatt låga räntor leder till en jakt på avkastning bland investerarna. Detta avspeglas i höga värderingar inom olika tillgångsslag. Försämrat funktionssätt till följd av lägre marknadslikviditet Det råder delade meningar bland aktörerna i synen på marknadernas funktionssätt. Var tredje aktör anser att marknaderna fungerar bra, en tredjedel anser att de fungerar dåligt, och resterande anser att marknaderna varken fungerar bra eller dåligt. Dock upplever varannan aktör att marknaderna fungerar sämre idag än för sex månader sedan och många anser att det beror på att marknadslikviditeten är lägre än tidigare. Aktörerna är främst oroade över risker kopplade till det låga ränteläget Merparten av aktörerna anser att de risker som är kopplade till det låga ränteläget är påtagliga och nämner bland annat oro över att prisbubblor kan byggas upp inom olika tillgångsslag. Aktörerna anser att den negativa reporäntan och Riksbankens köp av statsobligationer skapar risker i det svenska finansiella systemet. Även hushållens skuldsättning lyfts fram som ett orosmoln av aktörerna. Aktörerna menar att om hushållens skuldsättning fortsätter att växa i nuvarande takt kan det leda till problem när räntorna väl börjar normaliseras. 1 Resultaten baseras på aktörernas svar och reflekterar inte nödvändigtvis Riksbankens syn på risker i det svenska finansiella systemet. Utrednings- och undersökningsföretaget Markör Marknad och Kommunikation AB genomförde enkätutskicket på Riksbankens uppdrag. Riskenkäten kompletterar de årliga samtal som Riksbanken för med sina penning- och valutapolitiska motparter kring utvecklingen på de finansiella marknaderna samt de löpande kontakter som Riksbanken har med marknadens aktörer. Höstens enkät skickades ut till 74 aktörer på den svenska ränte- och valutamarknaden. 28 procent av de tillfrågade är Riksbankens penning- och valutapolitiska motparter (marknadsgaranter), medan resterande 72 procent är andra aktörer på dessa marknader, såväl placerare som låntagare. Svarsfrekvensen uppgick till 89 procent. 2 Riksbanken hade vid denna tidpunkt sänkt reporäntan till -0,35 procent och annonserat köp av statsobligationer för 135 miljarder kronor. Riksbankens beslut den 28 oktober att köpa statsobligationer för ytterligare 65 miljarder kronor var inte känt för aktörerna när de svarade på enkäten. 2 [16]

3 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 ALLT SÄMRE FUNGERANDE FINANSIELLA MARKNADER Bland de aktörer som har svarat på Riksbanken riskenkät för hösten 2015 råder det delade meningar om hur de finansiella marknaderna fungerar. Drygt var tredje aktör som svarade på höstens riskenkät anser att de svenska finansiella marknaderna varken fungerar bra eller dåligt, en tredjedel anser att de fungerar bra och en tredjedel anser att de fungerar dåligt. Andelen aktörer som anser att de finansiella marknaderna fungerar dåligt är fler än vid föregående enkät (se diagram 1). Dessutom anser även varannan aktör att de finansiella marknaderna fungerar något sämre än för ett halvår sedan (se diagram 2). I linje med resultaten från vårens riskenkät så är det framför allt aktörer som är aktiva på räntemarknaden som upplever en försämring. Den viktigaste anledningen till att marknaderna fungerar sämre är, enligt dem, att marknadslikviditeten 3 är lägre än tidigare. Enligt aktörerna har försämringen i marknadslikviditet flera förklaringar. Dels har marknadsgaranterna blivit färre och mindre villiga att ta risk än tidigare. Dels har olika finansiella regleringar gjort handel med värdepapper dyrare för både marknadsgaranter och andra aktörer. Detta är åsikter som återfinns även i tidigare enkäter. Många aktörer nämner även Riksbankens köp av statsobligationer som en anledning till att marknadslikviditeten på den svenska räntemarknaden har försämrats. Diagram 1. Hur bedömer du att de svenska finansiella marknaderna fungerar idag? Diagram 2. Hur bedömer du att de svenska finansiella marknaderna fungerar jämfört med för sex månader sedan? Dåligt Bra Nettotal Mycket dåligt Mycket bra - Något sämre Något bättre Nettotal Betydligt sämre Betydligt bättre Anm. Kategorin Varken bra eller dåligt visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Varken bättre eller sämre visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Aktörerna är även skeptiska till marknadernas sätt att fungera framöver då varannan aktör tror att funktionen kommer att vara sämre om ett halvår (se diagram 3). Trenden med en tro på fortsatt sämre funktion på de svenska finansiella marknaderna håller därmed i sig. Det är främst aktörer som är aktiva på den svenska räntemarknaden som är skeptiska och två av tre av dessa aktörer tror att funktionen kommer att försämras på kort sikt. På valutamarknaden är det däremot endast en av tio som tror att funktionen kommer att försämras framöver. Nio av tio aktörer på valutamarknaden tror i stället inte på någon förändring under de kommande sex månaderna. 3 Med marknadslikviditet avses möjligheten att kunna omsätta ett finansiellt instrument omedelbart eller utan att marknadspriset rör sig väsentligt. 3 [16]

4 Diagram 3. Vad tror du om de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera på kort sikt (6 månader)? Något sämre Betydligt sämre Något bättre Betydligt bättre Nettotal Anm. Kategorin Varken bättre eller sämre visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. RISKER SOM KAN PÅVERKA DET SVENSKA FINANSIELLA SYSTEMET Aktörerna har värderat ett antal, på förhand definierade, risker som skulle kunna få negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet om de realiserades under de kommande sex till tolv månaderna (se figur 4). I linje med föregående riskenkät är aktörerna fortsatt oroade över de risker som är kopplade till den svenska expansiva penningpolitiken. Exempelvis menar många aktörer att det låga ränteläget ökar risken för att tillgångsbubblor ska byggas upp inom olika marknader och flera aktörer uttrycker en oro för vad som kan hända när penningpolitiken normaliseras. Se sida 9 för en mer utförlig diskussion kring aktörernas syn på risker kopplade till expansiv penningpolitik. Aktörerna är även bekrymrade över risker kopplade till den ökande skuldsättningen bland svenska hushåll. Dessa risker bedöms dessutom, med relativt hög sannolikhet, kunna realiseras med negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet som följd. Sedan förra enkäten har aktörernas bedömningar av både sannolikheten för och konsekvensen av risker kopplade till hushållens höga skuldsättning dessutom ökat. Aktörerna är även oroade över risker kopplade till geopolitisk oro, utvecklingen i tillväxtländer och penningpolitik i både euroområdet och i USA. Vad gäller USA så nämner aktörerna främst en oro för att bli överraskade när den amerikanska centralbanken framöver kommer att höja styrräntan. 4 [16]

5 Figur 4. Aktörernas bedömning av risker relaterade till utvalda riskfaktorer som kan påverka det svenska finansiella systemet Anm. Aktörerna har bedömt risker kopplade till ett urval av på förhand definierade riskfaktorer. De har värderat sannolikheten för att respektive riskfaktor ska inträffa inom de kommande 6-12 månaderna och konsekvenserna för det svenska finansiella systemet om respektive riskfaktor skulle inträffa. Skalan är 1-8, där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora. Siffrorna i figuren finns även i tabell B1 i bilaga 1. Fördelning för de sex högst rankade svarsalternativen återfinns i bilaga 2. GENOMSNITTLIG RISKNIVÅ OCH ALLT LÄGRE MOTSTÅNDSKRAFT I DET SVENSKA FINANSIELLA SYSTEMET Utöver att bedöma enskilda risker har aktörerna även gett sin syn på den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet samt på dess motståndskraft, det vill säga förmåga att hantera oförväntad, betydande stress. Två av fem aktörer anser att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet för närvarande är hög (se diagram 5). Majoriteten anser dock risknivån som genomsnittlig. Denna andel har ökat sedan vårens riskenkät då det är färre aktörer som anser risknivån som låg. Två av fyra aktörer upplever även att den sammantagna risknivån har ökat något under de senaste sex månaderna (se diagram 6), vilket är något färre aktörer än vid den föregående enkäten. Till skillnad från i vårens riskenkät, där framför allt placerare upplevde risknivån i det svenska finansiella systemet som hög, är det nu främst låntagare som upplever risknivån som hög. Det är ingen nämnvärd skillnad i den upplevda risknivån bland de aktörer som är aktiva på valuta- eller räntemarknaden. Hälften av de som är aktiva på räntemarknaden upplever att den sammantagna risknivån har ökat, medan endast var tionde på valutamarknaden upplever en ökning. Detta beror, enligt aktörerna, på att marknadslikviditet på räntemarknaden har försämrats på grund av att det nu är färre marknadsgaranter samtidigt som marknadsgaranterna har en minskad vilja att ta på sig risk, men även på grund av finansiella regleringar. Flera aktörer nämner också Riksbankens köp av statsobligationer som en anledning. 5 [16]

6 Diagram 5. Hur upplever du att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet är idag? Diagram 6. Hur upplever du att den sammantagna risknivån i det svenska finansiella systemet har utvecklats under de senaste sex månaderna? Mycket hög Hög Genomsnittlig Låg Mycket låg - Ökat något Ökat starkt Minskat något Minskat starkt Nettotal Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Aktörernas uppfattning om det svenska finansiella systemets nuvarande förmåga att hantera betydande stress är splittrad då ungefär lika många aktörer anser att förmågan är dålig, god respektive varken god eller dålig (se diagram 7). Inte heller är aktörerna enade i synen om hur det finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress har utvecklats under det senaste halvåret. Cirka var tredje aktör anser att förmågan har ökat något, minskat något eller är oförändrad (se diagram 8). De aktörer som anser att det finansiella systemets motståndskraft är låg förklarar detta med att marknadens allt sämre förmåga att tillhandahålla marknadslikviditet kan innebära hög volatilitet i en stressad situation. Exempelvis tror flera aktörer att det kommer att bli svårare att omsätta värdepapper utan att marknadspriserna rör sig kraftigt. En av förklaringarna till denna försämrade förmåga är, enligt aktörer aktiva på räntemarknaden, att marknadsgaranterna är mindre villiga att ta risk än tidigare på grund av nya regelverk. 6 [16]

7 Diagram 7. Hur upplever du att det svenska finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress är idag? Diagram 8. Hur upplever du att det svenska finansiella systemets förmåga att hantera betydande stress har utvecklats under de senaste sex månaderna? Dålig God Nettotal Mycket dålig Mycket god - Ökat något Ökat starkt Minskat något Minskat starkt Nettotal Anm. Kategorin Varken god eller dålig visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. AKTÖRERNAS VILJA ATT TA RISK HAR MINSKAT NÅGOT Varannan aktör anser att deras vilja att ta risk är oförändrad jämfört med för ett halvår sedan. Flera aktörer än tidigare anser dock att deras egna vilja att ta risk har minskat under det senaste halvåret (se diagram 9). De aktörer som har minskat sin vilja att ta risk förklarar det med att osäkerheten har ökat kring diverse centralbankers penningpolitik, att volatiliteten har stigit på de finansiella marknaderna samt att marknadslikviditeten har försämrats. Det är främst placerare aktiva på räntemarknaden som uppger att de har minskat sin vilja att ta risk. Två av tre aktörer tror att deras vilja att ta risk kommer att vara oförändrad under de kommande sex månaderna (se diagram 10). Nettotalet, som mäter skillnaden mellan de som tror att de kommer öka sitt risktagande och de som tror att de kommer minska det, är relativt oförändrat jämfört med de senaste enkäterna. Var femte aktör tror att deras vilja att ta risk kommer att minska framöver, detta eftersom de tror att volatiliteten på de finansiella marknaderna kommer att öka. Var tionde aktör tror att den egna riskviljan kommer att öka. Flera förklarar detta med en tro på att räntorna kommer att vara fortsatt låga framöver och att deras efterfrågan på högre avkastning, och därmed mer riskfyllda tillgångar, kommer att fortsätta öka. Även här finns det skillnader mellan aktörer aktiva på valutaoch räntemarknaderna. En av fem aktörer som är aktiva på valutamarknaden tror att deras riskvilja kommer öka under de kommande sex månaderna, vilket kan jämföras med en procent av aktörerna på räntemarknaderna. 7 [16]

8 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram 9. Hur har din vilja att ta risk förändrats under de senaste sex månaderna? Diagram 10. Hur tror du att din vilja att ta risk kommer att vara under de kommande sex månaderna? Minskat något Ökat något Nettotal Minskat starkt Ökat starkt Kommer att öka mycket Kommer att öka något Kommer att minska mycket Kommer att minska något Nettotal Anm. Kategorin Varken ökat eller minskat visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. Anm. Kategorin Kommer varken att öka eller minska visas inte i figuren. Nettotal visar skillnaden mellan staplarna över och under noll. MARKNADSLIKVIDITET PÅ DE SVENSKA RÄNTE- OCH VALUTAMARKNADERNA Som tidigare nämnts upplever allt fler aktörer att de svenska finansiella marknaderna fungerar sämre än tidigare (se diagram 2) och många uppger att det beror på lägre marknadslikviditet. För att ge en uppfattning om hur olika delmarknader fungerat under det senaste halvåret innehåller riskenkäten därför ett antal frågor om marknadslikviditeten för specifika instrument. 4 Liksom vid föregående riskenkät anses marknadslikviditeten i de olika instrumenten på den svenska valutamarknaden generellt sett vara godkänd enligt aktörerna (se diagram B1-B14). Aktörernas syn på marknadslikviditeten på räntemarknaden är dock något mer negativ och de upplever dessutom att den har försämrats något för merparten av instrumenten. Exempelvis anser var tredje aktör att marknadslikviditeten för statsobligationer är under en godkänd nivå och dessutom anser varannan att marknadslikviditeten för lån med statspapper som säkerhet (så kallad repotransaktion) är dålig (se diagram 11 och 14). Varannan aktör anser även att marknadslikviditeten för säkerställda obligationer nu ligger under en godkänd nivå (se diagram 12). Aktörerna bedömer marknadslikviditeten för företagsobligationer som fortsatt låg och lägre än vid föregående riskenkät (se diagram 13). 5 4 Aktörerna har ombetts att bedöma hur marknadslikviditeten varit för det specifika instrumentet utifrån hur lätt det har varit att omsätta större volymer och hur stor skillnaden mellan köp- och säljpriser varit. Rangordningen sker på en skala mellan 1 och 5, där 1 motsvarar dålig och 5 utmärkt. 5 I bilaga 1 redovisas aktörernas bedömning av marknadslikviditeten i fler instrument på de svenska finansiella marknaderna. 8 [16]

9 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram 11. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsobligationer det senaste halvåret? Diagram 12. Vilken är din syn på likviditeten gällande säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram 13. Vilken är din syn på likviditeten gällande företagsobligationer det senaste halvåret? Diagram 14. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med statspapper det senaste halvåret? ÖPPNA FRÅGOR RELATERADE TILL DE SVENSKA RÄNTE-OCH VALUTAMARKNADERNAS FUNKTIONSSÄTT Riksbanken har även ställt ett antal öppna frågor till aktörerna. 6 Frågorna rör ämnen som varit aktuella under den tidsperiod som riskenkäten gäller och som kan ha särskild betydelse för de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera. Aktörer ser risker kopplade till en utdragen period av låga räntor Ungefär varannan aktör nämner oro över risker kopplade till Riksbankens expansiva penningpolitik med negativa räntor och köp av svenska statsobligationer. Aktörerna nämner att allt lägre, och i många fall negativa, marknadsräntor leder till att investerarna söker sig till mer riskfyllda placeringar. Jakten på avkastning riskerar, enligt aktörerna, att leda till fel prissättning av risk och till att prisbubblor byggs upp inom olika tillgångsslag. I riskenkäten tillfrågades aktörerna om de anser att några finansiella tillgångar är övervärderade. Flera aktörer nämner 6 I bilaga 3 finns de öppna frågor som Riksbanken ställt samlade. 9 [16]

10 företagsobligationer som exempel på tillgångar de anser vara övervärderade. Många aktörer nämner också bostäder och fastigheter som exempel, och uttrycker oro över uppbyggnaden av en allt högre skuldsättning bland svenska hushållen. Aktörerna nämner att den viktigaste anledningen till att priserna på diverse tillgångar har stigit är att det låga ränteläget har varat så pass länge och uttrycker oro över vad som kan ske när räntorna normaliseras igen. Aktörer anser att nya finansiella regelverk lett till minskad marknadslikviditet Många aktörer upplever att marknadsgaranternas vilja att ta risk har minskat. Aktörerna upplever att marknadsgaranterna på räntemarknaden inte vill hålla lika stora lager av tillgångar som tidigare, vilket de anser beror på både införda och kommande striktare kapitalkrav för banker. Ett antal aktörer nämner även att det kommande regelverket för försäkringsbolag inom EU, Solvens 2, redan har eller kommer påverka dem negativt. I linje med föregående riskenkät är flera aktörer fortsatt oroade över marknadsgaranternas förmåga att upprätthålla marknadslikviditet på vissa marknader vid ett stressat scenario. I en situation där exempelvis antalet säljare är fler än antalet köpare tror aktörerna att marknadsgaranternas förmåga skulle variera för olika obligationstyper. Att upprätthålla marknadslikviditet på marknaden för statsobligationer anses inte vara ett problem men däremot skulle det vara svårare på marknaden för säkerställda obligationer. Vad gäller marknaden för företagsobligationer så uppfattar merparten av aktörerna att marknadsgaranternas förmåga att upprätthålla marknadslikviditet är liten, exempelvis vid ett ökat säljtryck. Jämfört med föregående riskenkät upplever aktörerna att marknadslikviditeten för statsobligationer, säkerställda obligationer och företagsobligationer har försämrats (se diagram 11-13). Enbart indirekt påverkan från utvecklingen i Kina I enkäten ställdes en öppen fråga om aktörernas syn på huruvida utvecklingen i Kina kan sprida sig till det svenska finansiella systemet. Aktörerna är i denna fråga eniga och menar att utvecklingen i Kina inte utgör något nämnvärt, direkt hot mot det svenska finansiella systemet. I stället upplever aktörerna en oro för de indirekta effekter som försämrad tillväxt i Kina skulle kunna få. Exempelvis nämner aktörerna att en inbromsning av Kinas tillväxt kan leda till en nedgång i den globala tillväxten, vilket indirekt skulle kunna påverka Sverige. Aktörerna menar därför att påverkan från Kina på det svenska finansiella systemet skulle vara konjunkturell, snarare än finansiell. 10 [16]

11 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Bilaga 1 Svarsfördelning övriga frågor Aktörernas bedömning av likviditeten i instrument på den svenska räntemarknaden 7,8 Diagram B1. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsskuldväxlar det senaste halvåret? Diagram B2. Vilken är din syn på likviditeten gällande statsobligationer det senaste halvåret? Diagram B3. Vilken är din syn på likviditeten gällande säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram B4. Vilken är din syn på likviditeten gällande företagsobligationer det senaste halvåret? Vid tolkningen av aktörernas svar i diagrammen B1 till B14 är det viktigt att tänka på att marknaderna och instrumenten inte nödvändigtvis är jämförbara. Det beror på att de ofta har strukturella skillnader. Det är därför mer lämpligt att analysera förändringar över tiden för enskilda instrument än att jämföra olika instrument. 8 Denna del av enkäten har endast besvarats av de aktörer som är aktiva endast på räntemarknaden och av de aktörer som är aktiva på både ränte- och valutamarknaden. I diagrammen ingår endast de som varit aktiva i det specifika segmentet. 11 [16]

12 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Diagram B5. Vilken är din syn på likviditeten gällande ränteswappar (SEK/SEK) det senaste halvåret? 9 Diagram B6. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med statspapper det senaste halvåret? Diagram B7. Vilken är din syn på likviditeten gällande repor med säkerställda obligationer det senaste halvåret? Diagram B8. Vilken är din syn på likviditeten gällande RIBA-futures under det senaste halvåret? Diagram B9. Vilken är din syn på likviditeten gällande STINA-swappar under det senaste halvåret? Diagram B10. Vilken är din syn på likviditeten gällande FRA under det senaste halvåret? En ränteswap är ett avtal mellan två parter om att byta en viss ränta mot en annan ränta under en i förväg bestämd tidsperiod och i enlighet med vissa villkor. 10 RIBA-futures är ett standardiserat terminskontrakt som baseras på utfallet av Riksbankens reporänta. Kontraktsbasen är ett fiktivt lån, vilket innebär att det underliggande lånebeloppet inte levereras. Löptiden motsvarar perioden mellan två IMM-datum och kontraktet slutavräknas mot den genomsnittliga reporäntan under perioden. 11 STINA står för Stibor T/N Average. Ett STINA-kontrakt innebär en överenskommelse om att, under en löptid om högst ett år, betala eller erhålla skillnaden mellan en fast avtalad ränta och en rörlig dagslåneränta (Stibor T/N). 12 FRA är en förkortning av det engelska begreppet Forward Rate Agreement. Ett FRA-kontrakt är en överenskommelse om att vid ett visst datum i framtiden betala eller erhålla skillnaden mellan en på förhand bestämd ränta och den ränta som faktiskt gäller vid det framtida datumet. 12 [16]

13 RISKENKÄT HÖSTEN 2015 Aktörernas bedömning av likviditeten i instrument på den svenska valutamarknaden 13 Diagram B11. Hur bedömer du att marknaden för svenska kronor har fungerat under det senaste halvåret? Diagram B12. Jämfört med valutor såsom CAD, AUD och NOK, hur bedömer du att marknaden för svenska kronor har fungerat under det senaste halvåret? Diagram B13. Vilken är din syn på likviditeten gällande spot under det senaste halvåret? Diagram B14. Vilken är din syn på likviditeten gällande terminer under det senaste halvåret? Denna del av enkäten har besvarats av de aktörer som är aktiva endast på valutamarknaden och av de aktörer som är aktiva på både ränte- och valutamarknaden. I diagrammen ingår endast de som varit aktiva i det specifika segmentet. 13 [16]

14 Tabell B1. Aktörernas bedömning av utvalda risker som kan påverka det svenska finansiella systemet, hösten 2015, skala 1-8 där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora Riskfaktor Sannolikhet Konsekvens Risker relaterade till statsfinansiell oro i euroområdet 4,4 5,1 Risker relaterade till realekonomisk utveckling i euroområdet 4,8 4,9 Risker relaterade till finanspolitik i Sverige 4,2 5,1 Risker relaterade till finanspolitik i euroområdet 4,4 4,8 Risker relaterade till finanspolitik i USA 4,1 4,4 Risker relaterade till penningpolitik i Sverige 5,7 6,1 Risker relaterade till penningpolitik i euroområdet 5,1 5,5 Risker relaterade till penningpolitik i USA 5,4 5,3 Risker relaterade till geopolitisk oro 5,8 5,7 Risker relaterade till skuldsättning bland svenska hushåll 5,4 6,4 Risker relaterade till utveckling i tillväxtländer (inkl. Kina) 6,1 5,5 Tabell B2. Aktörernas bedömning av utvalda risker som kan påverka det svenska finansiella systemet, våren 2015, skala 1-8 där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora Riskfaktor Sannolikhet Konsekvens Förvärrad statsfinansiell och/eller realekonomisk utveckling i euroområdet 4,9 5,1 Risker relaterade till finanspolitik i Sverige 3,8 4,7 Risker relaterade till finanspolitik i euroområdet 4,6 4,7 Risker relaterade till finanspolitik i USA 3,4 4,0 Risker relaterade till penningpolitik i Sverige 5,8 5,9 Risker relaterade till penningpolitik i euroområdet 5,4 5,5 Risker relaterade till penningpolitik i USA 4,6 4,7 Risker relaterade till geopolitisk oro 5,4 5,5 Risker relaterade till skuldsättning bland svenska hushåll 4,6 5,6 Risker relaterade till cyberhot 3,8 4,9 14 [16]

15 Bilaga 2 Fördelning över bedömningar av riskfaktorer Aktörerna har bedömt risker relaterade till ett urval av på förhand definierade riskfaktorer. De har värderat sannolikheten för att respektive riskfaktor ska inträffa inom de kommande 6-12 månaderna och konsekvenserna för det svenska finansiella systemet om respektive riskfaktor skulle inträffa. Skalan är 1-8, där 1 är extremt låg/små och 8 är extremt hög/stora. Diagram B15. Utveckling i tillväxtländer (Inkl. Kina) Antal aktörer Diagram B16. Penningpolitik i Sverige Antal aktörer Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Ingen åsikt Sannolikhet Konsekvens Diagram B17. Skuldsättning bland svenska hushåll Antal aktörer Diagram B18. Geopolitisk oro Antal aktörer Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt Diagram B19. Penningpolitik i euroområdet Antal aktörer Diagram B20. Penningpolitik i USA Antal aktörer Ingen åsikt Sannolikhet Konsekvens Ingen Sannolikhet Konsekvens åsikt 15 [16]

16 Bilaga 3 Öppna frågor relaterade till de svenska ränte- och valutamarknadernas funktionssätt Nedan följer ett antal öppna frågor som Riksbanken har ställt till aktörerna. Frågorna rör ämnen som varit aktuella under tidsperioden efter den föregående riskenkäten och som kan ha särskild betydelse för de svenska finansiella marknadernas sätt att fungera. Hur bedömer du marknadsgaranternas möjligheter att upprätthålla en likvid marknad vid ett stressat scenario, exempelvis ett stort säljtryck? För statsobligationer? För säkerställda obligationer? För företagsobligationer? För att stimulera ekonomin och få upp inflationen har Riksbanken under våren infört negativ reporänta och köpt statsobligationer. Reporäntan är nu -0,35 procent och Riksbanken har beslutat att köpa statsobligationer till ett totalt nominellt belopp om 135 miljarder kronor. Dessa köp pågår fortfarande. Har dessa åtgärder lett till några problem på de svenska finansiella markanderna? Anser du att åtgärderna hotar finansiell stabilitet, och i sådant fall hur? Förklara gärna. Ser du några spridningseffekter till det svenska finansiella systemet från den senaste tidens utveckling i Kina? Det finns exempelvis en oro för att Kinas ekonomiska tillväxt ska avta men även för att problem skulle kunna uppstå i det kinesiska finansiella systemet. Förklara gärna. I stort sett sedan finanskrisen har räntorna på de finansiella marknaderna varit historiskt sett mycket låga. Det finns en oro för att räntorna även framöver kommer att vara mycket låga. Vilka konsekvenser anser du att en långvarigt låg ränta kan få för de olika finansiella marknaderna och finansiella instutionerna? Förklara gärna. Det finns de som anser att olika finansiella tillgångar är övervärderade. Är det några specifika svenska finansiella tillgångar som du anser är övervärderade? Om ja, anser du att dessa övervärderingar kan få negativa konsekvenser för det svenska finansiella systemet? Förklara gärna. 16 [16]