Kommunstyrelsen nr 5/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 5/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 70 KST 71 KST 72 KST 73 KST 74 KST 75 KST 76 KST 77 KST 78 KST 79 KST 80 KST 81 KST 82 KST 83 KST 84 KST 85 KST 86 Mötets konstituering Ekonomisk uppföljning Avlägsnande av verksamhetsmålsättningar Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Utlåtande till finansministeriet om utredning av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur Ändring av generalplanen för Västra (Ändring av byggrätt/fastigheten Sandbacka Rnr ) Ändring av sydöstra s delgeneralplan (ändring av byggnadsrätt/lägenheterna Blåsbacka Rnr , Grevnäs Rnr ) Ändring av delgeneralplanen för Kyrkobyn, Stationen, Sunnanvik (Ändring av byggnadsrätten på lägenheten Kynnargård Rnr ) Försäljning av tomter på Brännmalmens område samt budgetändring Försäljning av tomterna K 165 T1, T2 och T3 på Brännmalmsområdet Försäljning av tomter på Sunnanvikområdet Val av representant till Kuntien Tiera Oy:s ordinarie bolagsstämma Val av representant till Taitoa Oy:s ordinarie bolagsstämma Stödprojekt för rekrytering av arbetskraft i västnyländska företag Byte av semesterpeng mot ledighet Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 5/2012 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl Närvarande medlemmar Penttinen Arto, ordförande Huittinen Markku, ersättare Janhunen Taina, medlem Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Laaksonen Merja, medlem Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Ryynänen Tarja, medlem Sarviaho Rainer, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Övriga närvarande Laakkonen Janne, fge I viceordförande, anlände under behandlingen av 71, kl Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningschef, borta 73, 86 Tassberg Marjut, ekonomichef, avlägsnade sig efter 72, kl Nordman Tina, bildningschef, avlägsnade sig efter 74, kl Malmberg Magnus, tf. teknisk chef, avlägsnade sig efter 81, kl Ärenden Underskrifter Arto Penttinen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare 70-72, Juha-Pekka Isotupa protokollförare 73 och 86 Taina Janhunen protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Stefan Svanfeldt protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningschef

3 Sida 3 KST 70 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. Beslut: Mötet konstaterades lagligt sammankallat och beslutfört. Till protokolljusterare valdes Taina Janhunen och Stefan Svanfeldt. === Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KST 71 Förslag: EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar ekonomisk uppföljning. antecknar uppföljningen för kännedom. Behandling: På mötet utdelades ekonomisk uppföljning för januari-mars Beslut: antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 KH:512 /2011 KST 72 Bildn AVLÄGSNANDE AV VERKSAMHETSMÅLSÄTTNINGAR Kommunfullmäktige har fastställt kommuns budget och ekonomiplan för år I budgeten och ekonomiplanen godkänns kommunens verksamhets- och ekonomiska målsättningar i enlighet med 65.2 i Kommunallagen. I enlighet med de av kommunstyrelsen till nämnderna riktade anvisningarna om uppgörande av budget har bildningsnämnden uppställt verksamhetsmål för bildningsavdelningen för år Enligt anvisningarna för uppgörandet av budgeten ska verksamhetsmålen följa de bindande strategiska målsättningar som kommunfullmäktige godkänt. För att kunna utvärdera hur målen uppnås skulle verksamhetsmålen vara konkreta. De verksamhetsmål som kommunfullmäktige ställt för bildningsavdelningen år 2012 är: 1.1 Verksamhetsmål: Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten. Utvärderingskriterium: Kostnadsnivån (euro/kilometer) hålls på samma nivå som år Verksamhetsmål: Att förbättra kommuninvånarnas trivsel och utvidga servicen för unga. Att fastställa och ta i bruk gemensamma och enhetsvisa verksamhetsidéer, tyngdpunkter och mål inom resultatenheten Fri bildning. Utvärderingskriterium: En kommuninvånarenkät gällande de fritidstjänster som kommunen erbjuder förverkligas senast Resultaten används vid planeringen. 2.5 Verksamhetsmål: Genom föregripande och kostnadseffektiv planering samt genom styrning kontrolleras serviceutbudstillväxten inom bildningsväsendet. Utvärderingskriterium: För planeringen av serviceutbudet skapas en verksamhetsmodell, processbeskrivning. Verksamhetsmålen uppställdes i den andan att kommunen fortsätter som en självständig kommun, men eftersom kommunen nu förbereder sig på en Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 sammanslagning med Lojo stad, Nummi-Pusula och Karislojo kommuner kommer man inte att kunna uppnå verksamhetsmålet 1.1 Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten enligt planerna. Eftersom det optionsår som nu gäller för transporttrafiken för skolskjutsarnas del går ut och för service- och måltidstransporterns del kommer bildningsväsendet att konkurrensutsätta transporttrafiken. Konkurrensutsättningen kommer att skötas enligt normal praxis och därför borde bildningsnämnden föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den slopar verksamhetsmålet 1.1 Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten. Beredning: bildningschef Tina Nordman tfn , e-post tina.nordman@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den slopar verksamhetsmålet 1.1 Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten. Beslut: Nämnden beslöt - enligt förslaget. Tekn Bilaga 7 Enligt kommunallagens 65 bör kommunfullmäktige före årets slut godkänna en budget för följande kalenderår. Budgeten för år 2012 godkändes i kommunfullmäktige den I budgeten och i ekonomiplanen godkäns kommunens mål för verksamheten och ekonomin. Enligt kommunallagens 65.2 bör udgeten och ekonomiplanen uppgöras så att man garanterar kommunens förutsättningar att sköta sina åligganden. Som grund för förslaget till budget för år 2012 låg nämndernas budgetförslag, budgetramarna som kommunstyrelsen gav den och instruktionerna för att uppgöra budgeten samt balanseringsavtalet för att balansera kommuns ekonomi, som kommunfullmäktige hade godkänt den Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 Målen för kommunens verksamhet har presenterats i punkt 2.2 den budgetbok som kommunfullmäktige godkänt, under rubriken de strategiska och verksamhetsmässiga målen Tekniska avdelningens verksamhetsmässiga mål för år 2012 är: 2.4 Verksamhetsmål: Att utveckla fastigheternas reparationsplanering Utvärderingskriterium: Man inleder uppgörandet av fastigheternas långsiktiga reparationsplan genom att uppgöra reparationsplaner för kommunens skolfastigheter. Man beslöt att göra upp planer. 3.1 Verksamhetsmål: Att dirigera bosättningen mot tätbebyggelse och att stävja byggande i glesbygdsområden Utvärderingskriterium: Man uppdaterar byggnadsordningen. Man beslöt att delvis uppdatera den. Man förnyar kommunens klimatpolitik.man föreslår att avlägsna målet. Man har tagit i bruk avgörandet om behov av planering och undantag i hela kommunen. Man besluter att ta upp frågan till behandling under årets lopp. 3.2 Verksamhetsmål: Att effektivera kommunens näringspolitik Utvärderingskriterium: Man uppgör ett näringslivsprogram. Man förelår att avlägsna målet. På utvecklingsdagarna för kommunens ledningsgrupp den diskuterade man om målen för verksamheten, hur det är möjligt att förverkliga dem och inom vilken tidsfrist man skall ta i beaktande en eventuell kommunfusion. För tekniska avdelningens del kommer detta år att vara ansträngd på grund av bristen på resurser. Byggnadsinspektören blir penrionerad i slutet av augusti men slutar arbetet redan i april på grund av semestrar som inte hållits. Tekniska chefen börjar arbeta för en annan arbetsgivare fr.o.m. april. Dessutom är det pga den oklara situationen angående kommunfusionen svårt att planera för framtiden och göra uppplaner för ändamålsenliga och resultatgivande åtgärder. Vuoden 2012 aikana on tarkoitus aloittaa koulukiinteistöillä, eli Päivärinteen koulurakennukset. Aleksis Kiven koulu ja svenska skolanin vanhempi osa. Kattava korjaussuunnitelma auttaa huomattavasti tulevien korjauksien budjetointia. Många verksamhetsmål är viktiga med tanke på en kommunfusion. Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 Målet i punkt 2.4 bör man förverkliga oberoende av kommunfusioner. Avsikten är att uppgöra en långtidsplan för reparationer för alla större fastigheter som kommunen äger 3.1 Fortsättning på markanvändningens utvecklingsbild. Förra året inledde Kai Wartiainen och Pöyry Oy en uppdatering av markanvändningens utvecklingsbild. Pasi Rajala fungerar som ansvarsperson. I år är det meningen att man fortsätter uppdateringen. Man kommer att ta upp de mest centrala punkterna i byggnadsordningen för genomgång, som eget arbete. Man besluter att i detta skede inte förnya kommunens klimatpolitik Under årets lopp kommer man att bereda frågan oma tt ta i bruk avgörandet om behov av planering och undantag på hela kommunens område. Punkt 3.2 uppgörandet av ett näringslivsprogram torde också utgöra den eventuella nya kommunens gemensamma verksamhetsmål. Kompletterande material och bilagor: Utdrag ur budgetbokens punkt 2.2 De strategiska och verksamhetsmässiga målen, sidorna Föredragning: tekniska chefen Catharina Lindström, tel , e-post: catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - att godkänna de föreslagna ändringarna i verksamhetens mål - att förverkliga punkt 2.4 och ur punkt 3.1 delen uppdatering av markanvändningens utvecklingsbild. - att granska de mest centrala delarna i byggnadsordningen - att bereda frågan om ibruktagandet av avgörande om behov av planering och undantag i hela kommunen - att ta bort målet förnyande av kommunens klimatpolitik samt punkt 3.2, uppgörande av ett näringslivsprogram - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de ovannämnda punkterna uppdateras i de verksamhetsmässiga målen. Beslut: Enligt förslaget. ==== Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 KST Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige beslutar ändra verksamhetsmål för år 2012 enligt följande: 1. Verksamhetsmål 1.1 Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten slopas. 2. Verksamhetsmål 3.2 Att effektivera kommunens näringspolitik, slopas 3. Ett av verksamhetsmålets 3.1 bedömningskriterier Kommunens klimatpolitik förnyas, slopas. Ärendet föredrogs av förvaltningschef Jarkko Sorvanto då kommundirektören inte var närvarande. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag och föreslog att ärendet bordläggs. Beslut: Ärendet bordlades. === KST 72 Förslag: Beslut: föreslår att kommunfullmäktige beslutar ta bort målet 1.1. från verksamhetsmål för år 2012 Konkurrensutsättning av skol- och måltidstransporterna samt service- och övrig beställd trafik på ett innovativt sätt och genom att höja produktiviteten. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 KST 73 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Tekniska nämnden 4/ Kommundirektörens beslutsprotokoll Sparad ledighet under kvalifikationsperioden /Jarkko Sorvanto Kommundirektörens beslutsprotokoll Beslut om att inte nyttja förköpsrätt Förvaltningschefens beslutsprotokoll IT-planeraren förordnas att arbeta utanför normal arbetstid Förvaltningschefens beslutsprotokoll IT-planeraren förordnas att arbeta utanför normal arbetstid Behandling: Förvaltningschef Sorvanto deltog inte i behandlingen av ärendet på grund av jäv. Kommundirektör Isotupa fungerade som protokollförare under behandlingen av detta ärende. Beslut: Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 KST 74 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Kunnan Taitoa Oy Kallelse till ordinarie bolagsstämma i Helsingfors Kuntien Tiera Oy Kallelse till ordinarie bolagsstämma i Helsingfors Lojo stad Uppföljning av ekonomin januari-februari 2012 inom grundtryggheten Social- och hälsovårdsministeriet Brev Reformen av kommunernas struktur och samarbetsområden för miljöhälsa Nummi-Pusula kommun Utdrag ur kommunfullmäktiges protokoll Enhetlig avfallshantering och ett gemensamt organ för verksamhetsområdet Novago Verksamhetsplanen för 2012 och verksamhetsberättelse 2011 HNS Protokollet för mötet för styrelsen för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Kommunarbetsgivarna Cirkulär Lag om företagshälsovård ändras : Arbetstagarens arbetsförmåga måste bedömas och arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet utredas i ett tillräckligt tidigt skede. Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 Nylands förbund Protokoll från landskapsstyrelsen möte Helsingfors förvaltningsdomstol Helsingfors förvaltningsdomstol har med sitt beslut förkastat debesvär som har gjorts om kommunfullmäktiges beslut som gäller kommunsammanslagningen.ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Lojo stad Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Socialoch hälsovårdsnämndens bokslut för 2011 Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Lostkommunernas betalningsandelar år 2011 Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Beredskapsplan för samarbetsområdet Lost Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Funktionsgraden hos nivåstruktureringen i vården Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Kriterier för nivåstruktureringen i vården Utdrag ur social- och hälsovårdsnämndens protokoll Organisering av mottagningsverksamheten i Sammatti och Karislojo Beslut: antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. === Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 KH:66 /2012 KST 75 KST UTLÅTANDE TILL FINANSMINISTERIET OM UTREDNING AV ARBETSGRUPPEN FÖR KOMMUNALFÖRVALTNINGENS STRUKTUR Finansministeriets utlåtandebegäran gäller en utredning som arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur har utarbetat och totalrevisionerna av kommunallagen och statsandelssystemet som skall inledas samt den redan pågående utvärderingen av kommunernas uppgifter. Förslaget från strukturarbetsgruppen för kommunalförvaltningen Regeringen kommer enligt regeringsprogrammet genomföra en rikstäckande kommunreform som syftar till att skapa en livskraftig kommunstruktur. En stark primärkommun består enligt regeringsprogrammet av naturliga pendlingsområden, och den är tillräckligt stor för att själv kunna ansvara för den grundläggande servicen, exklusive krävande specialiserad sjukvård och krävande tjänster inom socialvården. En stark primärkommun är kapabel till framgångsrik näringspolicy och utvecklingsarbete och den kan svara mot samhällsstrukturens differentieringsutveckling på ett effektivt sätt. Ansvaret för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården förblir enligt regeringsprogrammet hos kommunerna. För att tillgången till goda social- och hälsotjänster ska kunna säkras och finansieringen av dem tryggas blir det nödvändigt att skapa starka primärkommuner som klarar av att axla ansvaret för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården. Regeringen ska enligt regeringsprogrammet styra framskridningen av kommunreformen och inleda en rikstäckande utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje enskilt område. En strukturlag som bereds på basen av utredningen kommer att ersätta PARAS-ramlagen. Finansministeriet tillsatte den 4 mars 2011 den av tjänstemän bestående arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur för att utreda alternativa strukturmodeller för kommunalförvaltningen som kunde utnyttjas vid totalrevisionen av kommunallagen. Arbetsgruppens mandatperiod var Finansministeriet ändrade på grund av riktlinjerna i regeringsprogrammet på arbetsgruppens Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 uppdrag och uppställning den 2 september 2011, och förlängde senare arbetsgruppens mandatperiod tills den 30 januari Arbetsgruppen hade som mål att bereda en i regeringsprogrammet avsedd utredning över ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för varje enskilt område. Arbetsgruppen skulle utarbeta förslagen till kriterier och genomföringssätt för kommunreformen på ett sådant sätt att regeringen utgående från dem kunde fastslå noggrannare kriterier för och framskridningen av kommunreformen, och så att man även kunde bereda en regeringsproposition utgående från dem. Förslaget till en kommunreform skulle även presenteras i kartform. Arbetsgruppen överlämnade sin utredning till förvaltnings- och kommunministern den 8 februari Utredningen består av två delar. I del I, Utredningsdelen, beskrivs tidigare reformer, behoven och målen för reformen, villkoren som ställs av grundlagen, infallsvinklarna på reformen, genomföringssätten samt förändringsstödet. I del II, Regional granskning, presenteras de landskapsvisa förslagen till kommun- och servicestrukturer. Arbetsgruppens arbete ska presenteras vid 18 regionala tillställningar under februari-mars. Tillställningen för de nyländska kommunerna ordnas i Helsingfors. Tillställningarna är ett led i hörandet av kommunerna. Tid för diskussion har reserverats vid varje tillställning. Noggrannare program, platser och tidtabeller för tillställningarna publiceras på kommunreformens webbplats, Regeringen ska sedan efter hörandena som äger rum vid de regionala tillställningarna och detta remissförfarande fastslå framskridningssätten och kriterierna för kommunreformen samt den nya kommunstrukturen. Utgångspunkten för arbetsgruppens förslag för kommunreform är att skapa en livskraftig och funktionell kommunstruktur som på ett bättre sätt än i dagsläget skulle trygga ordnandet av den grundläggande servicen och vara förenlig med människornas vardag. Arbetsgruppens förslag syftar också till att förstärka kommunernas ekonomi och ekonomiska marginaler Befolknings- och kommunalekonomiska faktorer utgör motiveringen till arbetsgruppens förslag i största delen av landet. Inom de stora stadsregionerna baserar sig de föreslagna lösningarna till stor del på samhällsstrukturella faktorer som har samband med markanvändningen, samordnandet av boendet och trafiken samt kommunalekonomin. Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida 15 Allt som allt kan konstateras att faktorerna som åldrande befolkning och läget med den offentliga ekonomin och den kommunala ekonomin i synnerhet och tryggandet av service förutsätter betydande reformåtgärder som riktas även på kommuner. År 2010 fanns det fortfarande 51,6 personer i ickearbetsför ålder per person i arbetsför ålder. År 2020 är antalet redan 65,4 och år 2030 hela 73,0. I den demografiska försörjningskvoten beaktas inte huruvida personerna i arbetsför ålder faktiskt medverkar i arbetslivet. Endast åldersgrupperna beaktas. Den faktiska försörjningskvoten beträffande personer i arbetsför ålder och personer i icke-arbetsför ålder (den ekonomiska försörjningskvoten) är ännu högre. Under hela 2000-talet har den kommunala ekonomin kännetecknats av en inkomst- och utgiftsutveckling som följt konjunkturen samt av dålig produktivitetsutveckling. Kommunerna har haft en kroniskt ansträngd ekonomi och under de senaste 10 åren har deras skuldsättning nästan tredubblats. Samtidigt som kommunernas totala skattegrad stiger drastiskt ökar skillnaderna mellan kommunerna markant. Arbetsgruppen drar den avslutande slutsatsen att regeringens linjedragningar om livskraftiga kommuner förutsätter en omfattande strukturell reform där en drastisk minskning av antalet kommuner spelar en stor roll. Andra reformer som har samband med kommunreformen Kommunreformen har förutom kommunstrukturreformen även ett samband med totalrevisionen av kommunallagen, förnyandet av statsandelssystemet samt utvärderingen av kommunernas uppgifter. Remissrundan genomförs elektroniskt på grund av det stora antalet remisssvar. Utlåtandena ska ges elektroniskt via en separat länk. Utlåtandena ska ges senast fredagen den 13 april Utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur finns på internet på sidan Förslag: föreslår att kommunfullmäktige ger ett följande utlåtande om utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt befullmäktigar allmänna avdelningen att på ett ändamålsenligt sätt ge sitt svar via ministeriets elektroniska blankett. Kommunfullmäktige i anser att fastän kommunstrukturen utvecklas och antalet kommuner minskas och kommunerna kan därmed svara bl.a. på kommunalekonomiska utmaningar, skall man samtidigt beakta även kommunens uppgifter och uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna samt landskap och Ely-centralen. Då kommunstrukturen utvecklas skall Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 också beaktas vilka de språkliga konsekvenserna är så att även den svenska servicen kan på ett sakenligt sätt tryggas. Som första alternativ föreslår arbetsgruppen i sin utredning fördelning av kommun. Ingå, Kyrkslätt och södra delen av kommun skulle då bilda ett eget utredningsområde. Sett till samhällsstruktur och funktionalitet, ekonomi och språkliga aspekter är det enligt arbetsgruppens utredning motiverat att dela så att den södra delen fusioneras med Kyrkslätt och Ingå och dessa bildar en kommun. Lojo områdets utredningsområde skulle bestå av Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo samt norra delen av. Både i fråga om samhällsstruktur och service- samt arbetsplatspendling kan de tre kommunerna och norra delen av anses utgöra en klar funktionell och sammanhängande helhet, som är också en ekonomiskt tillräckligt stark kommun. Samtidigt skulle en enspråkig finsk kommun bildas. Kommunfullmäktige i anser att av både ekonomiska och verksamhetsmässiga grunder kan kommun fortsätta som självständig kommun. har som växande och utvecklande kommun möjligheter att fortsätta även som självständig kommun i synnerhet då kommunens ekonomi är nu positiv och man har lyckats få ner kommunens lånebörda (euro per invånare). kommun är en inflyttningskommun. Geografiskt sett ligger vid järnvägen och därför är förutsättningarna hållbara för att kommunen kan växa. Tack vare goda trafikförbindelser och läget vid kusten är en attraktiv boendemiljö. Således har försörjningsgraden i utvecklats bra. Att dela upp kommunen såsom arbetsgruppen föreslår är en sak som speciellt skall motarbetas. Ifall kommun inte fortsätter som självständig kommun skall hela den nuvarande kommunen i så fall anslutas till en annan kommun. kommun har redan tidigare deltagit i utredningar som kartlägger likadana alternativ för kommunsammanslagning som arbetsgruppen föreslår nu. Således kan man bedöma kritiskt behovet av tilläggsutredningar och ifall tilläggsutredningar görs bör man dra nytta av de redan uppgjorda utredningarna. Behandling Svanfeldt gjorde följande ändrade beslutsförslag: Första stycket: beslutar befullmäktiga allmänna avdelningen att på basis av det nu godkända utlåtandet, bereda för fullmäktige Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 klara och entydiga svar till de frågor som finansministeriets arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur har ställt. Orden Kommunfullmäktige i i andra och femte stycket ändras till kommunstyrelsen i. Sjätte stycket: Ifall kommun på grund av kommunreformen inte kan fortsätta som en självständig kommun skall hela den nuvarande kommunen anslutas till Kyrkslätts kommun." Ändringsförslaget förföll i brist på understöd. Under behandlingen ändrade föredraganden beslutsförslaget enligt följande: Ärendet återsänds för ny behandling. Kommunen anhåller om tilläggstid för ingivande av utlåtandet till finansministeriet om utredning av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur, så att svar kan ges enligt kommunfullmäktiges normala mötestidtabell i april. Beslut: Det ändrade beslutsförslaget godkändes. Stefan Svanfeldt lämnade avvikande mening till beslutet. === KST 75 Bilaga 1 Förslag: Behandling: Finansministeriet har gett kommunen tilläggstid för givande av svaret till föreslår att kommunfullmäktige ger ett utlåtande enligt bilaga om utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur. Kaisla understödd av Parviainen föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur. Avsnitt I. kommunens utlåtande över rapporten från arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur 1. Del: Arbetsgruppens analys om utvecklingsbehoven för och målen med kommun- och servicestrukturreformen 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 Det finns tre centrala orsaker till kommunreformen som helhet: ordnandet av hälsovården i tillräckligt stora helheter, konsekvent planering av markanvändningen i stadsregioner och ändring av försörjningskvoten som orsakats av den demografiska utvecklingen och befolkningsstrukturen. Samarbete över kommungränserna blir ofta administrativt styvt och andra än värdkommunens fullmäktigemedlemmar har ofta ringa möjligheter att påverka ordnandet av service. Dessutom har tjänsteinnehavarna i små kommuner ofta synnerligen omfattande uppgiftsbeskrivning, eftersom det är svårt att specialisera sig på ett delområde p.g.a. att antalet tjänsteinnehavare är litet. 2. Del: Arbetsgruppens infallsvinklar och behovet av kommunsammanslagningar 1. Hur bedömer ni för den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Arbetsgruppens infallsvinkel är i huvudsak rätt, och den åldrande befolkningen kommer att utgöra stora utmaningar för den offentliga ekonomin. s specialdrag är stor inflyttning av barnfamiljer, vilket är en utmaning för serviceutbudet. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Försörjningskvoten som kommer att försvagas i framtiden utgör en utmaning för den offentliga ekonomin. Inflyttning till har förutsatt stora investeringar i serviceutbudet, vilket har led till stor proportionell skuldsättning. Då det gäller samhälsstrukturen? Närheten till huvudstadsregionen ställer stora krav på markanvändningen även i. Lojo,, Nummi/Pusula och Karislojo har i sitt sammanslagningsavtal förbundit sig till att utveckla markanvändningen på basen av Nylands landskapsplan. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Pendlingen i Nylands landskap skiljer sig betydligt från övriga landet. På basen den av den statistiska definieringen av pendlingsområden finns det i landskapet bara ett pendlingsområde som omfattar 23 kommuner. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 Arbetsgruppens bedömning av förutsättningarna för ordnandet av basservice är den rätta. Det är skäl att ordna i synnerhet social- och hälsovårdsservice i tillräckligt stora helheter. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Inkomsterna från samfundsskatten är synnerligen ringa i. Kommunen har inte kunnat skapa tillräckliga förutsättningar för näringsverksamheten på sitt område. är medlem i Novago Företagsutveckling Ab som grundats av sju västnyländska kommuner år Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Pendling i Nyland avviker rätt mycket från det övriga landet och kan inte som så användas som bas för kommunreformen. Arbetsgruppen sätter inte tillräckligt stor vikt på ordnandet av social- och hälsovårdsservice i västra Nyland. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? NEJ Med tanke på ekonomiska infallsvinklar: JA Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen: NEJ Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden: NEJ Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service: NEJ Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet: JA Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning: NEJ Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Befolkningen åldras även i men kommunfullmäktige i tror att tack vare inflyttningen till kommer den demografiska utvecklingen i att till en viss mån vara bättre än man har framfört då det gäller befolkningsstrukturen. Tidigare befolkningsprognoser har konsekvent undervärderat inflyttningens storlek. Enligt det alternativ som arbetsgruppen föreslår och som innebär att delas mellan Lojo och Kyrkslätt är det inte realistiskt att tänka att det nya Lojo skulle bli tvåspråkigt genom en speciallag. Man kan inte se att det antal invånare som talar ett minoritetsspråk och som utgör förutsättningen för att kommunen är tvåspråkig skulle bli mindre i samband med att kommunstrukturen reformeras och större kommuner bildas. Den kommunsammanslagning som, Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har beslutat om om tryggar däremot de språkliga rättigheterna eftersom det nya Lojo enligt lagen är tvåspråkigt. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 Med tanke på samhälsstrukturen? Det framgår inte exakt ur arbetsgruppens rapport vad arbetsgruppen menar med att det samhällsstrukturellt och funktionellt skulle vara motiverat att dela. Nästan hela Nyland hör till Helsingfors pendlingsområde och det faktum, att en stor del av sjundeåborna pendlar till Helsingfors och Esbo, innebär inte att Kyrkslätt och skulle bilda ett sådant enhetligt pendlingsområde som man strävar efter med kommunreformen. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Se ovan. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Då arbetsgruppen i sin rapport ser på och västra Nyland, har den inte lagt tillräckligt stor vikt på grundläggande service. För närvarande ordnar kommun social- och hälsovårdsservicen enligt Paraslagstiftningen via samarbetsområdet för social- och hälsovården för Lojo,, Ingå och Karislojo (LOST), där Lojo fungerar som värdkommun. Dessutom hör till Lojo sjukvårdsområde, som sköter specialsjukvården på sitt område. Dessutom samarbetar kommunen med andra kommuner även då det gäller kultur- och bildningsservice. Det svenskspråkiga högstadiet förverkligas i samarbete med Lojo och Ingå, då det gäller gymnasier samarbetar kommunen både med Kyrkslätt och Lojo, och yrkeshögskoleundervisningen sköts i huvudsak av Luksia och undervisningen sker i huvudsak i Lojo. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Pendlingen i Nyland avviker rätt mycket från det övriga landet och kan inte som sådan användas som utgångspunkt för kommunreformen. Arbetsgruppen sätter inte tillräckligt stor vikt vid ordnandet av social- och hälsovårdsservice i västra Nyland. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med en mera detaljerad granskning av den demografiska utvecklingen och i synnerhet utvärderingen av inflyttningen skulle fördjupa granskningen. I tidigare befolkningsprognoser har inflyttningens storlek konsekvent undervärderats. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 Utöver det att man studerar enbart bokslutslutsuppgifter skulle det vara skäl att ta i beaktande de orsaker som har lett till den stora proportionella skuldsättningen samt möjligheterna till att effektivera administrationen i större enheter. Med tanke på samhällsstrukturen? Med tanke på kommunreformen skall samhällsstrukturen i Nyland studeras med hjälp av andra kriterier eftersom nästan hela Nyland hör till Helsingfors pendlingsområde. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Se ovan. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? I synnerhet ordnandet av social- och hälsovården studeras relativt ytligt av arbetsgruppen. Nuvarande strukturer för serviceproduktionen samt den planerade helhetsreformen av social- och hälsovårdsservice skall tas i beaktande vid granskningen. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Pendlingen i Nyland skiljer sig synnerligen från läget i övriga delar av landet och kan inte användas som utgångspunkt för kommunreformen. Den viktigaste uppgift som kommuner har är att producera service för invånarna och den största utmaningen härvid är ordnandet av social- och hälsoservice. Arbetsgruppen sätter inte tillräckligt stor vikt vid ordnandet av social- och hälsovårdsservice i västra Nyland. Ytterligare skall man ta i betraktande det befintliga samarbetet med Lojo inom bildningsväsendet, avfallshanteringen och miljöhälsovården. 3. Del: Genomföring av en kommunsammanslagning på basis av kommunernas egen utredning eller på basis av en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen. 1. Skulle er kommun vara redo för att tillsammans med andra kommuner utreda förverkligandet av kommunsammanslagning i stället för det förslag som arbetsgruppen speciellt har gjort om kommunindelning. NEJ Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22, Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har utrett förverkligandet av en kommunsammanslagning och beslutat att gå samman och bilda ett nytt Lojo fr.o.m Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? NEJ Fullmäktige i, Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har beslutat att gå samman och bilda ett nytt Lojo fr.o.m , och beslutet om kommunsammanslagning är bindande för dessa kommuner. kommunfullmäktige anser, att ifall ministeriet skulle bestämma att det skall genomföras en särskild kommunindelningsutredning, vilket beslut avviker från det beslut som Lojoområdets kommuner gemensamt har fattat, skall ärendet behandlas i sammanslagningsstyrelsen (fram till ) eller i beslutande organ i det nya Lojo (fr.o.m ). Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? NEJ 4. Del: Om genomföringssättet och tidtabellen för kommunredormen 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva: Detta skall vara den främsta vägen., Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har redan utrett kommunsammanslagningen och beslutat att gå samman och bilda ett nytt Lojo fr.o.m Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet: Denna utgångspunkt är utmanande eftersom man skall kunna få kommunerna att förbinda sig med arbetet. Detta sätt att utan bindning gå till väga leder knappast till frivilliga kommunsammanslagningar. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar: De så kallade morotspengarna är nödvändiga då man vill styra kommuner till frivilliga sammanslagningar. Det torde inte vara realistiskt att morotspengarna skulle vara så stora att de nämnvärt skulle inverka på den ekonomiska situationen i den kommun som skall sammanslås, men dessa behövs för att täcka de administrativa kostnader som kommunsammanslagningen orsakar och ifall dessa pengar saknas skulle detta utgöra ett hinder för kommunsammanslagningar. Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer: kommun anser att den inte kan ge ett utlåtande om detta utan noggrannare information om de planerade ändringarna. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget): kommun anser att den inte kan ge ett utlåtande om detta utan noggrannare information om de planerade ändringarna. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service; kommun anser att den inte kan ge ett utlåtande om detta utan noggrannare information om de planerade ändringarna. Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning: kommun anser att den inte kan ge ett utlåtande om detta utan noggrannare information om de planerade ändringarna. Annat, vad 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Er motivering för tidtabellen, Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har redan beslutat att gå samman och bilda ett nytt Lojo fr.o.m Del: Förändringsstöd 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde?, Lojo, Nummi-Pusula och Karislojo har redan beslutat att gå samman och bilda ett nytt Lojo fr.o.m Därför behövs förändringsstödet inte inom detta område. 6. Del: Ytterligare aspekter 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. Avsnitt II Kommunens åsikter om andra projekt i anslutning till kommunreformen 1. Del: Totalrevisionen av kommunallagen 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 Enligt den gällande kommunallagen väljs ledamöterna till organ som fullmäktige har valt i sista hand genom proportionellt val. För att främja närdemokratin skall kommunallagen möjliggöra regionala nämnder eller fullmäktige, vilkas sammansättning grundar sig på de politiska styrkeförhållandena inom regionen. Enligt den nu gällande kommunallagen har kommuninvånarna rätt att göra initiativ som behandlas av kommunfullmäktige. Förutsättning för detta är att 5 % av de röstberättigade kommuninvånarna undertecknar initiativet. Det gäller att se till att det inte blir oproportionellt svårare att göra ett kommuninvånarinitiativ då kommunstorleken ökar. Detta kunde ske till exempel genom att man bestämmer om ett minimiantal undertecknare, som oberoende av kommunstorleken räcker till för att ärendet tas till behandling eller genom att man bestämmer, att 5 % av röstberättigade invånare i en kommundel kan göra ett initiativ till kommundelsfullmäktige, som på basen av sin bedömning för ärendet vidare till behandling i kommunfullmäktige. 2. Del Revidering kommunernas finansierings- och statsandelssystem 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? De skatteinkomster som kommuninvånarna har betalat bör riktas bättre till kommuner. En del av de kapitalinkomster som kommuninvånarna betalar bör riktas till kommunen. Det bör vara möjligt att förhindra hemkommunstricksandet, dvs. att personen före årsskiftet flyttar till en kommun med lägre kommunalskatt och tillbaka efter årsskiftet. I dag bestäms statsandelarna dels på basen av demografin, både barn och åldringar behöver speciellt mycket service. Statsandelssystemet av i dag har tyngdpunkten på den äldre befolkningen och stöder inte tillräckligt växande kommuner där antalet barn i befolkningen är stor. 3. Del Utvärderingen av kommunernas utgifter 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: - En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Definieringen av kommunernas nya uppgifter Då kommunernas nya uppgifter definieras bör man 1) höra kommunerna, 2) respektera deras självstyre och 3) ersätta de kostnader som uppgifterna orsakar till fullt belopp. 4. Del tilläggssynpunkter Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Svanfeldt understödd av Martin föreslog att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om utredningen från Arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur: DEL I. KOMMUNENS UTLÅTANDE OM RAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR KOMMUNFÖRVALTNINGENS STRUKTUR 1. Del Arbetsgruppens analys om utvecklingsbehoven för och målen med kommun- och servicestrukturreformen Arbetsgruppen har beskrivit behovet av och målet för reformen i utredningens kapitel Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Först och främst borde man noggrant bedöma och definiera den kommande uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten. Utgående från denna definition kan det vara skäl att reformera kommunstrukturen (minska antalet kommuner) för att befolkningsunderlaget för all service är tillräckligt per producent. Vi anser det dock vara osannolikt att det för t.ex. för sjukvårdens del skulle vara ändamålsenligt att skapa en sådan modell där alla kommuner själva skulle ansvara för producerandet av sin service. Därför anser vi att det innebär en risk att bygga en ny kommunstruktur ovanpå den osäkra uppgiftsfördelningen mellan kommuner och staten och att denna struktur inte kommer att vara optimal med tanke på kommuninvånarnas behov d.v.s. med tanke på dem som finansierar och använder service. Den service som erbjuds kommuninvånare bör vara lättillgänglig för kommuninvånarna d.v.s. servicen skall vara nära eller man skall kunna nå servicen via goda allmänna kommunikationer. 2. Del Arbetsgruppens infallsvinklar och behovet av kommunsammanslagningar 1. Hur bedömer ni för den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen: Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Vi anser att alla dessa aspekter är viktiga och de ger tillsammans en täckande bild av kommunens situation. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? (svarsalternativ: ja, nej) Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Ja Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Nej Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen: Ja Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? Nej Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Ja Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? Ja Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Ja 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Då har den nästan högsta skatteprocenten i landet, kommunen är på 13 plats bland kommuner som får minst statsandelsfinansiering per invånare samt hör till de kommuner som har störst inflyttning i landet, ger denna tryckberäkning fel bild av kommunens situation. I rapporten konstateras att kommuns ekonomiska rörelsemån är synnerligen liten och att har tryck på att höja skatterna. Till den delen ifrågasätter vi utgångspunkten med bedömningen. Tryckberäkningen har gjorts på ett enkelt sätt på basen av standardformler och nyckeltal under de senaste tio åren. Det kumulativa resultatet under de senaste tre åren har stigit från år till år och är kumulativt nästan 500 / invånare. Då det gäller pendling och skötande av ärenden borde man i bedömningen enligt vår åsikt komma fram att på ett klart sätt 80 % av pendlingen riktas österut från kommunen till Kyrkslätt eller genom den. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 Vi anser att synvinklarna i arbetsgruppens rapport annars är tillräckliga. Del 3. Genomföring av en kommunsammanslagning på basis av kommunernas egen utredning eller på basis av en särskild kommuidelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen. Frågorna i denna del gäller alternativen för genomförande av eventuella kommunsammanslagningar samt gränsdragningarna. 1. Skulle er kommun vara redo för att tillsammans med andra kommuner utreda förverkligandet av kommunsammanslagning i stället för det förslag som arbetsgruppen speciellt har gjort om kommunindelning. JA Om svaret på frågan ovan är JA, öppnas nästa fråga: Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun?, Kyrkslätt och Ingå. Arbetsgruppen har föreslagit att en särskild kommunindelningsutredning som avses i kommunindelningslagen (1698/2009) kapitel 4 och som finansieras av ministeriet, skulle påbörjas på respektive område som gruppen har föreslagit. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? JA Om svaret på frågan ovan är JA, öppnas nästa fråga: Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen?, Kyrkslätt och Ingå. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? NEJ Om svaret på frågan ovan är JA, öppnas nästa fråga: Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? 4. Del Om genomföringssättet och tidtabellen för kommunreformen 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva: Ett bra sätt. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet: Ett godtagbart sätt. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar: Ett bra sätt. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer: Ett godtagbart sätt. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget): Ett godtagbart sätt. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service: Ett bra sätt. Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning: Ett dåligt sätt Annat, vad 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Från och med ingången av 2013 Nej Från och med ingången av 2014 Nej Från och med ingången av 2015 Ja Från och med ingången av 2016 Ja Från och med ingången av 2017 Ja 3. Er motivering för tidtabellen Då det gäller åren 2013 och -14 skulle tidtabellen vara för stram med tanke på kommande kommunalval och sättet att ordna befintlig service. 5. Del Förändringsstöd 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Vi ser inget behov för andra än ekonomiska stödåtgärder. 6. Del Ytterligare aspekter Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. Vi anser att den bästa lösningen är att förverkliga en särskild kommunindelningsutredning med Kyrkslätt, hela och Ingå. Då det gäller eventuella mindre gränsjusteringar med Lojo borde utgångspunkten vara behov, vilja och initiativ hos invånarna på respektive område. Avsnitt II Kommunens åsikter om andra projekt i anslutning till kommunreformen 1. Del Totalrevisionen av kommunallagen 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? Att kommunernas uppgifter definieras noggrant och demokratiskt beslutsfattande och påverkningsmöjligheter i samband med detta tryggas. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Detta är en partipolitisk fråga som vår kommun inte har en enhetlig syn på. 2. Del Revidering kommunernas finansierings- och statsandelssystem 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings- och statsandelssystem? Den nu gällande modellen tar inte på rätt sätt i beaktande det tryck på kommunens ekonomi som inflyttningen och tillväxt orsakar komunen. Vi anser att det är orättvist att ca en femtedel av statsbidrag som får går p.g.a. en kommunalskatteprocent som hör till det högsta i landet, till sådana kommuner som har skatteprocent som är flera procentenheter lägre än i. Utjämning av statsandelar är orättvis och borde byggas om helt och hållet. Reformen borde ha en variabel som tar bort den nuva rande möjligheten att driva en kommun på andras bekostnad och med en låg skatteprocent. 3. Del Utvärderingen av kommunernas utgifter Finansministeriet tillsatte den 23 november 2011 en arbetsgrupp som ska definiera de nya kommunernas uppgifter och utvärdera möjligheterna att Nämnd Kommunfullmäktige

30 Sida 30 minska på kommunernas nuvarande uppgifter och förpliktelser. Arbetsgruppen ska kartlägga kommunernas uppgifter på ett övergripande sätt, liksom även de förpliktelser som gäller ordnandet av dem. Kartläggningen ska inledas våren 2012 och en analys som baserar sig på kartläggningen ska genomföras före utgången av Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Definieringen av kommunernas nya uppgifter Tillräckligt kundunderlag för service, förverkligandet av demokratin och medborgarnas rätt och möjlighet att få service på lika villkor oberoende av hemkommun. Ett exempel på service som borde föras till staten är specilasjukvården. 4. Del Ytterligare aspekter 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. Eftersom det fanns två från föredragandens förslag avvikande understödda förslag, var det nödvändigt med omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder Kaislas förslag röstar ja och de som understöder Svanfeldts förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Kaislas förslag med 6 röster (Kaisla, Parviainen, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho) mot 5 röster (Janhunen, Karell, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Eftersom det hade gjorts ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder föredragandens förslag röstar ja och de som understöder Kaislas förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann Kaislas förslag med 6 röster (Kaisla, Parviainen, Penttinen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho) mot 5 röster (Janhunen, Karell, Laaksonen, Martin, Svanfeldt). Beslut: föreslår att kommunfullmäktige ger finansministeriet ett följande utlåtande om utredningen från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur: Avsnitt I. kommunens utlåtande över rapporten från arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur Nämnd Kommunfullmäktige