Höstens Lafakurser. 2/12 Om hiv, sex & sånt. TEMA: Prevention på nätet Resande och risker

Transkript

1 Höstens Lafakurser 2/12 Om hiv, sex & sånt TEMA: Prevention på nätet Resande och risker

2 INSIKT 2/12 OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger TEMA: Prevention på nätet 4 Anonymitet som befriar Internet ger unga mod och möjlighet att söka stöd och fakta. 6 Möte genom skärmen Terapeuten Maria Granberg erbjuder samtal via Skype. 8 Ett rum för råd och tröst Karolina Höög och Olle Waller svarar på frågor på Säkraresex.se. 10 HJÄLP, jag har haft oskyddat sex Barnmorskestuderande har analyserat frågorna till Säkraresex.se. 12 Nättips för unga Här finns information och möjlighet till stöd. 13 Koranen fördömer inte homosexualitet Imamen Muhsin Hendricks kämpar för homosexuellas rättigheter i Sydafrika och världen Gå på kurs i höst! 19 Frigör och begränsar Ny forskning om ungdomar, alkohol och sexuellt risktagande. 21 Längtan till det kravlösa tillståndet Resande och risker på sommarlov och i semestertider. 23 Världens skönaste plats var ligger den? Lafas sommarkampanj. 24 Hormoner på gott och ont Seminarium med gynekologen Lena Marions. 26 Nu målar landstinget med hela paletten Hbt-policy för bättre bemötande. 28 Regionnytt 29 Sen sist, Böcker, Teater m m På gång på Lafa OM ATT PRATA PORR PORNOGRAFI ÄR ett laddat ämne för många och i diskussioner hamnar man lätt i ställningstaganden för och emot. Men för unga kan det vara mer givande att få reflektera förutsättningslöst om porr, utan att riskera att kritiseras. Under höstens seminarium Att prata porr med ungdomar presenterar sexualupplysaren OLLE WALLER en modell för hur sådana samtal kan föras. TID: Onsdag 10 oktober kl PLATS: Meddelas i kallelsen ANMÄLAN: NY FÖRDJUPNINGSKURS OM HBTQ OM HBTQ-BEGREPP TILL DIG SOM arbetar med barn och ungdomar mellan 10 och 19 år erbjuder vi nu en heldags fördjupningskurs med fokus på förhållningssätt och bemötande. Kursledarna MINA GÄREDAL och EDWARD SUMMANEN från RFSL Ungdom förklarar hbtq-begrepp och heteronormen. Unga transpersoners livsvillkor och säkrare sex är andra områden som behandlas. Arbete i helgrupp och smågrupper kommer att varvas med diskussioner och praktiska övningar. TID: Måndag 12 november kl PLATS: Meddelas i kallelsen ANMÄLAN: Observera att kursen även vänder sig till dig som arbetar med åringar! VAR LIGGER MAN BÄST? FÖR ATT få svar på den frågan tar Lafa hjälp av alla unga som reser till olika delar av världen under sommarlovet eller semestern. När man hittat den optimala platsen, som bara är som gjord för ett sexigt möte, får man rapportera i ord och bild till VAD MAN ska ha med sig på resan? Kondom så klart och i år kan man beställa hem dem gratis från kampanjsajten. Läs mer om kampanjen på sidan 23. SKÖN SOMMAR! INSIKT om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon Fax Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm Redaktörer: Martina Junström martina.junstrom@sll.se Telefon Hanna Ådin hanna.adin@sll.se Telefon Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Redaktionskommitté: Karolina Höög Elin Jacobsson Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Olle Waller Hanna Ådin Layout: Lotta Continua lotta@lottacontinua.se Prenumeration och adressändring: info@lafa.nu Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN INSIKT 2/12

3 LEDARE INSIKT ringde till JONAS GARDELL, som inom kort ger ut KÄRLEKEN, första delen av tre i romansviten Torka aldrig tårar utan handskar om hiv/aids, trettio år efter att det första aidsfallet konstaterades i Sverige. Varför skriver du om hiv först nu? Jag tror att det krävdes de här åren för att få distans nog för att se mönstren och de stora linjerna. När man var mitt uppe i det var man upptagen bara med att försöka överleva. Jag tror inte heller att samhället hade kunnat ta emot de här böckerna mycket tidigare, på grund av en kollektiv skuld och skam och sorg över hur de här unga männen inte bara led och dog utan också förnedrades och förödmjukades under sin sjukdomstid. Och just för att man så lagt locket på är det extraviktigt att äntligen få tala om den här tiden, få gråta, vara arg, anklaga och faktiskt kräva upprättelse och ursäkt i vissa fall. Har din roman många självbiografiska inslag eller är den mer fiktivt berättande? Torka aldrig tårar utan hanskar är en helt verklighetsbaserad roman. ALLT har hänt. ALLT är sant. Personerna är fiktiva och namnen är påhittade. Men allt som händer dem har hänt verkliga personer. Inget är påhittat. Det är det som gör historien så stark. I ett radioprogram nyligen berättade en person om att hivepidemin under 80-talet berikat hans liv. Kan du se något som helst positivt med det inträffade så här i backspegeln? För att förhindra att sjukdomen spred sig till den stora heterosexuella gruppen var man tvungen att nå ut till homosexuella inte bara med hot och tvångsåtgärder utan också i en dialog. Man var tvungen att tala till, och med, bögar, så att säga lära känna dem. Och när man lär känna någon upphör denne så småningom att vara den främmande andre. I samhällets intresse låg också att uppmuntra homosexuell tvåsamhet, varför vi fick sambolagstiftningen 1987 som ju var första steget mot äktenskap. Du skriver ju ofta så roligt underhållande; kommer romansviten att skilja sig därvidlag? Mina romaner har bara undantagsvis varit roliga, inte heller Torka aldrig tårar utan handskar saknar humor men är naturligtvis i grunden allvarlig. Däremot hoppas jag aldrig tråkig utan hela tiden angelägen och intressant. Hur vill du att dina böcker om hiv/aids ska bli mottagna? Har du något budskap? Jag vill att hela hela jävla världen ska läsa de här tre böckerna och gråta och uppröras och ha ett av sitt livs stora läsupplevelser! Det är dags att sluta förtränga, sluta lägga locket på och våga ta till sig en av Sveriges viktigaste, mest spännande och skrämmande samtidshistorier. LOTTA JONSON THRON ULLBERG Unga resenärer i sommarkampanj NÄR LAFA 1998 STARTADE webbsidan Kondom.nu prövade vi oss fram för att hitta rätt former för information och ett bra förhållningssätt i mötet med ungdomarna som ställde frågor. Idag finns spännande forskning om ungas erfarenheter av sex- och samlevnadsrådgivning på nätet. En ny studie visar att ungdomar upplever att deras makt och självbestämmande ökar genom rådgivning och samtal på nätet. Samtidigt testas nya former för att möta ungdomarna online, till exempel webbsamtal via Skype, som erbjuds av Haninge ungdomsmottagning. Om detta och mycket mer kan du läsa i detta nummer som har Prevention på nätet som tema. Ett är säkert: Internet som en arena för både mer generell information och som kanal för individuellt stöd är något som vi som arbetar med prevention måste ha kunskap om och förhålla oss till. SOMMAREN ÄR HÄR, det betyder sommarlov, semester och kanske resor och nya kontakter. Efter förra sommaren konstaterades en kraftig ökning av antalet gonorréfall bland ungdomar i Stockholms län. Genom den obligatoriska smittspårningen kunde många fall kopplas till partyresor i Sydeuropa. För att öka medvetenheten om att kondomen ska med i bagaget fokuserar Lafas sommarkampanj i år på unga resenärer. Webbplatsen Kondom08.nu och Twitter blir centrala i årets kampanj när vi ber ungdomar dela med sig av det skönaste stället att ligga på (med kondom förstås). De bästa berättelserna får pris och som en extra service kommer besökarna att kunna beställa gratis kondomer att ta med sig på resan. Liksom tidigare Kondom08- kampanjer bygger årets på att popularisera och avdramatisera kondomer och kondomanvändning och som vanligt gör vi det med humor. Att jobba med skrämselpropaganda är inte verkningsfullt utan istället vill vi skapa en snackis och aktivitet på Kondom08.nu och på Twitter. I SOMMAR FLYTTAR Stockholm Pride tillbaka till Tantolunden och temat för festivalen är Tillsammans. Samverkansgruppen Stophiv (Lafa, Posithiva Gruppen, RFSL, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom, Smittskydd Stockholm och Venhälsan) är på plats med en kampanj för hivtestning riktad till män som har sex med män. Under Pride-veckan erbjuds hiv- och syfilistestning i Pride Park och på Venhälsan på Södersjukhuset kan man testa sig för hiv med snabbsvar (provsvar efter 30 minuter) och för andra sexuellt överförda infektioner. På webbplatsen Stophiv.nu finns frågor och svar om testning och information om var och när man kan testa sig. Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten om hur viktigt det är att känna till sin hivstatus och att erbjuda hbt-kompetent testning och rådgivning. För dig, för mig, för oss alla är mottot. Håll utkik efter de regnbågsfärgade Stophiv-solfjädrarna, vi delar ut under Pride-veckan! DETTA NUMMER innehåller höstens kursprogram. Förutom de regelbundet återkommande grund-, fördjupnings- och metodkurserna erbjuder vi i höst en ny kurs i hbtq-frågor som ges i samarbete med RFSL Ungdom. Under vårterminen blev många kurser och seminarier snabbt fullbokade så anmäl dig så snart som möjligt. Trevlig sommar och välkommen till Lafa i höst! Gunilla Neves Ekman, chef på Lafa 2/12 INSIKT 3

4 PREVENTION PÅ NÄTET Anonymitet som befriar Internet har blivit en av de viktigaste arenorna för att nå ungdomar och unga vuxna med information om säkrare sex och även för dem att ställa frågor om sexualitet, relationer och hälsa, få stöd och bli stärkta. INSIKT tittar närmare på prevention på nätet. Möjlighet att ställa frågor och chatta med vuxna på internet kan frigöra en från rädslan att bli bedömd och tillrättavisad av vuxenvärlden, vara ett sätt att upphäva känslan av underordning och behålla sin integritet. Är man under 18 år kan det finnas en rädsla för att en vuxen ska ta över det egna handlingsutrymmet, till exempel kontakta föräldrarna trots att man har sagt att man inte vill det, säger Cecilia Löfberg, forskningsledare för projektet Att uttrycka det svåra online. Tillsammans med kollegan Margareta Aspán har hon undersökt ungdomars användande och erfarenheter av tre webbplatser som vänder sig till unga och unga vuxna: UMO.se, Tjejzonen.se och Killfrågor.se. Tre webbplatser med en stark tilltro till ungdomars egen kraft och potential. Till UMO, ungdomsmottagningen på nätet, kan ungdomar ställa frågor och få svar från vuxna experter, till exempel en barnmorska, läkare eller kurator. På Tjejzonen och Killfrågor kan besökarna chatta med vuxna volontärer som finns där som stöd och bollplank, en samtalsform som handlar mer om att öppna upp för dialog och reflektion än om att förmedla och ta emot råd och information. UNGDOMARNA I rapporten Digitala erbjudanden ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online, upplever kommunikation om känsliga ämnen på nätet som befriande, ett sätt att slippa förhålla sig till den självmedvetenhet som annars kan ställa sig i vägen, då särskilt i samtal med någon de uppfattar som en auktoritet. Det kan helt enkelt kännas pinsamt och skämmigt att ställa frågor till en vuxen som sitter framför en, oron för vad hon eller han tänker om en och rädslan för att bli bedömd och dömd blir en hämsko för vad man vågar prata om. På nätet upplever ungdomarna att de kan vara mer sig själva. Frågelådor och chatter ger dem dessutom en möjlighet att handskas med de svar de får i en takt och på ett sätt som de själva vill och förmår. Handlingsutrymmet ökar hemma framför datorskärmen, känns något i chattkonversationen inte bra kan man helt sonika logga ut, vilket inte vore lika enkelt om samtalet fördes i ett fysiskt rum. Vill man, kan man dessutom återkomma vid ett senare tillfälle utan att oroa sig för hur det misslyckade försöket till kontakt avlöpte förra gången. Som ung är man och upplever man sig ofta som underordnad. Det finns en maktordning där vuxna, ofta i all välvilja, kan sätta sig över ungas önskemål. Åtminstone är detta något många ungdomar är rädda för. På internet kan den maktordningen utjämnas, säger Cecilia Löfberg. DE UNGDOMAR som intervjuats i rapporten är genomgående väldigt nöjda och tycker att det finns många fördelar. Tillgängligheten, att själv kunna välja tid och plats, är en sådan som nämns av många. Igenkännandet, det vill säga möjligheten att spegla sina egna funderingar i de frågor andra ställer, är en annan fördel som ger en känsla av att inte vara ensam och annorlunda. Avsändaren är viktig för tilliten, ungdomarna i studien uppfattar den information de får på UMO som riktig och seriös. Så här svarar en 15-årig tjej: Man känner sig säker med svaren man får, man förstår även vad dom menar, vissa läkare och personer har ju en viss förmåga att krångla till svar och ord så man inte riktigt hänger med. Många gånger 4 INSIKT 2/12

5 tycker ungdomarna också att det räcker med en snabb fråga och ett snabbt svar för att lindra den ångest de kan känna inför en förändring de känner i kroppen. Ibland räcker det med vad man kan läsa sig till på webbplatsen. EN NÅGOT MER, om inte negativ, så problematiserande inställning till rådgivning och stöd via internet har Cecilia Löfberg och Margareta Aspán stött på i sina intervjuer med de vuxna experter och volontärer som svarar på ungdomarnas frågor. Den vuxne vill så gärna ta hand om och skapa ett skyddsnät runt den unga, ge hjälp i det fysiska rummet, en intention som förstås bygger på välvilja. För den unga är det många gånger viktigare att bli lyssnad på här och nu. Det handlar om olika intentioner med samtalet, säger Cecilia Löfberg. Experterna som svarar på insända frågor på UMO och volontärerna på de andra sidornas chatter har olika roller, som kräver två olika slags förhållningssätt. Experterna svarar på insända frågor först och främst utifrån sin yrkesroll, i UMO:s fall genomgår deras svar dessutom faktagranskning i efterhand. Det kan ju också vara ett empatiskt möte, men inte från perspektivet utjämnade positioner. Det behöver i sig inte vara dåligt, unga kan ju också vilja prata med en expert när de vill ha svar på specifika frågor, säger Cecilia Löfberg. ILLUSTRATION: EVA F BERGSTROM Det ungdomarna frågar efter är konkreta, öppna svar som kan lugna deras oro och som inte nedvärderar frågan eller ger en känsla av att vissa saker och ting borde vara självklara. Det handlar om att ta de ungas perspektiv och svara så seriöst man bara kan, säger Cecilia Löfberg. I CHATTERNA handlar det på ett annat sätt om att våga inta en delvis ny vuxenroll, en utmaning på gott och ont. Det handlar om både mod och tålamod, att våga släppa taget

6 Möte ge PREVENTION PÅ NÄTET Cecilia Löfberg om sitt eget behov av kontroll och vara öppen för vad som händer i dialogen med den unge. Vuxna är rädda för missförstånd. Det finns ju begränsade tolkningsmöjligheter, man ser inte en kropp som kan ge uttryck för hur den unge mår egentligen, säger Cecilia Löfberg. ATT GE STÖD och rådgivning på internet kräver ett nytt arbetssätt. Utan att se personen man pratar med framför sig måste man lära sig att läsa av vederbörande i den text som kommer upp på skärmen. Det är en träningssak att vara lyhörd när man jobbar med textkommentarer, man måste öva upp en känsla för det textmässiga uttrycket. Att kommunicera via text är ett annat sätt att samspela på. Man behöver lära sig att plocka upp nyanser ur texten, säger Cecilia Löfberg. I chatten handlar det om att skapa en genuin dialog, som Cecilia Löfberg kallar det, inte nödvändigtvis vara den som sitter inne med alla svar: Man vill så väl och att den som frågar ska få rätt information, men när det gäller en dialog kan man kanske ta det lite lugnt med att hänvisa vidare till någon annan när man själv inte vet, och istället vänta in och ta reda på vad det är den unga egentligen vill prata om. Ett samtal med en vuxen som lyssnar, vågar stå tillbaka och vänta in, kan även vara en ingång till att ett möte ska kunna ske i verkliga livet, påpekar Cecilia Löfberg: Det kan vara en inledning till en kontakt i det fysiska rummet som man som ung är allt för rädd för att tänka på när man tar kontakten på nätet inledningsvis. ANONYMITETEN på nätet kan också upplevas besvärande för en vuxen som vill hjälpa en ung människa. Särskilt när det handlar om situationer man uppfattar som oroande: Stöd på nätet är en annan sak än stöd i rummet. Som vuxen måste man landa i att man kan ge stöd här och nu men inte ta ansvar för den här personen. Man kan inte kontrollera situationen, när den unge försvinner från bildskärmen är han eller hon borta och man är maktlös. Cecilia Löfberg tycker inte att man ska överdriva oron för att på så sätt missa en ung människa i behov av hjälp. Snarare ser hon möjligheten att kommunicera via nätet som en chans att nå nya grupper av ungdomar. Frågan är väl om hon eller han skulle ha pratat med någon alls om inte möjligheten att chatta på nätet hade funnits, säger hon. Inte heller tror hon att det finns någon risk att möjligheten att diskutera känsliga frågor online skulle tvinga tillbaka sexualiteten in i garderoben. Jag tror inte det. Det finns snarare forskning som ger stöd för att när man börjar prata om saker på nätet förflyttas gränserna så att man så småningom faktiskt också vågar göra det även i det fysiska rummet. MARTINA JUNSTRÖM I HÖST kommer CECILIA LÖFBERGS och MARGARETA ASPÁNS bok Digitala mötesplatser information och stöd till unga i känsliga frågor på Liber förlag. I den ingår rapporten Digitala erbjudanden ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online som nämns i artikeln. Mer om forskningsprojektet Att uttrycka det svåra online hittar du på: attuttryckadetsvaraonline.wordpress.se ULRICA ZWENGER Annorlunda förutsättningar skapar oväntade fördelar när samtalsterapin flyttar ut ur mottagningsrummet och in i datorn. Psykoterapeuten Maria Granberg har förlagt en del av sin verksamhet till internet och erbjuder de klienter som vill samtal via webben. DET HELA BÖRJADE när Maria Granberg arbetade som kurator på Haninge ungdomsmottagning och flera gånger fick höra vad synd att man inte kan prata på något annat sätt med dig från ungdomar som av olika skäl hade svårt att ta sig till henne på de öppettider som stod till buds. Haninge kommun består ju av en massa öar, en del hade svårt att ta sig till ungdomsmottagningen efter skolan. Och så fanns det flickor från hederskulturer och ungdomar med funktionshinder som av olika anledningar hade svårt att ta sig dit, säger Maria Granberg. Hon bestämde sig för att som del av sin vidareutbildning till psykoterapeut på försök bedriva samtalsterapi över nätet i form av videosamtal. Hennes grundfrågeställning var vad den tvådimensionella bilden på datorskärmen innebär för teurapeutens hållande av klienten. I traditionell terapi skapar terapeut och klient ett gemensamt rum, en trygg plats där terapeuten med sitt väsen kan hålla och skydda klienten när denna återberättar sin historia och sina upplevelser. Hur kan man skapa detta på nätet, skulle jag kunna vara med på samma sätt, kunde jag uppfatta den andra personens känsloläge? Skulle klienten bli berörd av vad jag sade eller skulle det bli för abstrakt, och hur skulle det gå det med alliansen oss emellan? TRE UNGA TJEJER anmälde sitt intresse för 6 INSIKT 2/12

7 nom skärmen att delta. Premisserna var att de hade tillgång till dator, webbkamera och programmet Skype. Sittande framför datorn i ett rum och en miljö de själva valde träffade de sedan Maria Granberg en gång i veckan under tre månader. Enkätsvaren deltagarna gav efteråt visade att de var väldigt nöjda, även om en tjej tyckte att det skulle ha varit ännu bättre att prata i ett fysiskt rum. En annan tyckte istället att den här formen var att föredra, att hon kunnat säga saker som hon inte skulle ha vågat om de hade suttit i samma rum. Det är som att distansen ibland skapar närhet. De sitter i sitt eget rum istället för i mitt mottagningsrum, en del kan uppleva det som tryggare på det sättet. Även Maria Granberg tyckte att samtalen över internet var ett bra sätt att arbeta på, även om det ställde nya krav på henne som terapeut, ett delvis nytt sätt att lyssna och att förhålla sig till samtalspartnern. Som terapeut har man inte samma makt. Det tar ett tag att anpassa sig, att ödmjukt förstå det. Man har inte samma kontroll och man måste vara mer uppmärksam. Tjejerna jag har pratat med tyckte att det var skönt att de blev mer jämställda, inte lika underordnade, det gjorde det lättare för dem att prata om svåra saker. FÖR MARIA Granberg var skillnaden stor mellan att sitta framför sin klient och att bara se henne på skärmen i det tvådimensionella och snäva utsnitt av rum och miljö en webbkamera visar. Det tog nog en samtal innan jag ställde om mig. Jag blev tvungen att öppna upp för andra sinnen. Det gick inte att förlita sig på min invanda ryggmärgskänsla utan jag blev tvungen att öva upp en ny magkänsla för vad ord och ordval, tonfall och även avbrott i kommunikationen stod för. Och att fråga när jag blev osäker, säger Maria Granberg. I det fysiska mottagningsrummet sker kommunikation via blickar och kroppsspråk på ett annat sätt än vad som är möjligt i ett samtal via Skype. Där är till exempel svårt att sitta och stirra på skärmen för att bibehålla ögonkontakt under hela samtalet. Det påverkar terapeutens arbetsmetod, men även klientens förhållningssätt och möjlighet att styra samtalet, menar Maria Granberg: Man blir lite mer som deras levande dagbok. De kan sitta och titta ut genom fönstret, känner sig inte så styrda. I det fysiska mottagningsrummet är de för väluppfostrade för att sitta och titta åt ett annat håll. Det kan upplevas som en lättnad det kan vara för starkt att titta i ögonen. TEKNIKTRASSEL, som till exempel en tillfälligt suddig bild och en kort fördröjning innan ljudet kommer fram till motparten, ställde ibland till problem men bidrog också till en ny, förtydligad form av dialog. Det ställde krav på båda parter att kolla av att man uppfattat den andra rätt och på att själv vara tydlig. Man kan inte prata i munnen på varandra, för då avstannar dialogen. Det för det positiva med sig att man får prata klart och inte blir avbruten. Ibland gjorde den suddiga bilden att jag inte kunde läsa hennes ansiktsuttryck när jag hade sagt något. Då fick jag stanna upp och säga nu uppfattar jag att det blev jobbigt när jag sade så, stämmer det? Det kan vara bra för ungdomar att lära sig att förtydliga sig själva för att bli sedda, säger Maria Granberg. MARIA GRANBERG fortsätter att erbjuda samtalsstöd via webbkamera i sin privata praktik där hon numera arbetar, bland annat har hon använt metoden för att stödja personer med social fobi. Hon tycker att samtalsstöd på internet kan vara ett bra komplement till ungdomsmottagningarnas ordinarie kuratorsverksamhet. Kanske inte ännu i fördjupade terapier, men för stödsamtal. Webbsamtalen ger ju även en möjlighet att hålla kvar kontakten vid till exempel utlandsresor eller sjukdom som gör det svårt för klienten att ta sig till mottagningen, säger Maria Granberg. MARTINA JUNSTRÖM I HÖST ÖPPNAR en webbportal för kuratorernas psykosociala verksamhet vid ungdomsmottagningarna inom Stockholms stad. Även här planerar man att erbjuda de besökare som så önskar att prata med en kurator via internet. Tanken är att man ska kunna göra ett första sonderande samtal på detta sätt, inte att bedriva någon längre samtalskontakt. Vi ser det som ett sätt att öka tillgängligheten och kanske nå ungdomar som annars inte skulle besöka en ungdomsmottagning, säger GUNILLA OLOFSSON, samordnare och projektledare på Stockholms Stad. Maria Granberg fick Haninge kommuns Tillgänglighetspris 2011 då hon var först ut i landet med att introducera samtalsstöd via webbkamera på Haninge ungdomsmottagning. Möjligheten att samtala med en kurator via Skype är idag en del av Haninge ungdomsmottagnings ordinarie verksamhet. ULRICA ZWENGER 2/12 INSIKT 7

8 PREVENTION PÅ NÄTET Ett rum för råd och tröst Det viktigaste är att verkligen svara på frågan. Sexualupplysning är, och bör vara, oerhört konkret, säger sexualupplysaren Olle Waller som tillsammans med barnmorskan Karolina Höög svarar på frågor på Lafas webbsida Säkraresex.se. ETT RUM FÖR RÅD OCH TRÖST heter en bok från 2003 där författaren och journalisten Gullan Sköld granskar hjärtespalterna i Året Runt, Damernas Värld och Vecko- Revyn från talet och framåt. Frågelådan på Säkraresex.se är mer inriktad på kropp och sexualitet men många frågor handlar även om relationer och råd och tröst är fortfarande det som många frågeställare söker. Jag försöker vara en klok farbror som ger lite råd och tröst och inte så mycket uppläxning, säger Olle Waller och skrattar. Kollegan Karolina Höög ser flera orsaker till att ungdomar och unga vuxna skickar in frågor om kropp och sexualitet till en frågelåda på nätet. Den första är okunskap. Man vet helt enkelt inte hur menstruationscykeln fungerar eller när en graviditet kan uppstå, har inte riktigt förstått hur man ska ta sina p-piller. Ibland har man varit hos barnmorska eller läkare och kommit på något man undrar över efteråt. Det kan också vara så att det gick lite för fort, man fick inte den tid och det utrymme man behövde för att förstå. En annat vanligt skäl till att vända sig till frågelådan är oro. Man har ett konkret problem, det svider när man kissar, ett p-piller glömdes bort eller mensen är försenad. Man vill veta om det är någon fara och vad man ska göra. Och vill veta det snabbt. Även om det inte alltid stämmer tror man att man får svar fortare om man skickar in sin fråga till en sajt än om man ringer eller bokar tid på en mottagning, säger Karolina Höög och nämner också anonymiteten som en viktig orsak. Man kanske skäms för något man gjort eller bara inte vill berätta ansikte mot ansikte om sitt problem. En del frågor av mer generell karaktär skulle man ganska lätt kunna hitta svar på i informationstexterna på Säkraresex.se och andra sajter om sexualitet och hälsa, men för många är det viktigt med ett personligt svar. Hur det än är finns det ingen som ställt exakt den fråga man vill ställa. Många beskriver väldigt detaljrikt vad som hänt, partnern har fått utlösning på ett speciellt ställe och så har det gått si och så många minuter och sedan har man haft sex på ett annat sätt och kan det då vara så att en spermie har slunkit in? Man känner att det man varit med om är unikt, konstaterar Karolina Höög. OLLE WALLER är nu inne på sitt fjortonde år som nätrådgivare. Tidigare svarade han på frågor på Lafas första ungdomssajt Kondom.nu. Han träffar också många ungdomar när han föreläser för större och mindre grupper, framför allt i gymnasieåldern. Frågorna han får då handlar ofta om sexteknik och könssjukdomar och är av karaktären sådant vi vet att man brukar fråga och som vi egentligen redan vet svaret på. I frågelådan blir det mer privat, mer sorger och bekymmer, konstaterar Olle Waller. När han svarar på de insända frågorna har han lite olika ansats beroende på vad de handlar om. När någon utmålar sig som ett offer för omständigheterna försöker jag stryka dem lite mothårs och relativisera: Har du tänkt på din egen roll i situationen? Men om frågeställaren till exempel är utsatt för orimlig svartsjuka är svaret entydigt: Anpassa dig inte till en svartsjuk partner, krymp inte din livsvärld. Ibland måste man bena upp och tolka frågan, kanske börja svaret med jag blir lite förvirrad men jag antar att du menar såhär och såhär?. Men det viktigaste, understryker Olle Waller, är att verkligen svara på frågan. Att undvika att övertolka och läsa in saker som inte står där. Att låta bli att passa på och påpeka det ena och det andra. Det är annars lätt att man hamnar i moraliserande och fostrande. Om någon till exempel frågar hur man gör när man har analsex kan inte jag ifrågasätta om personen bör ha analsex. Frågar de om bästa tekniken att raka underlivet måste jag ju försöka svara på det, konkret, och inte skriva ja, men man måste inte raka sig vet du, håren fyller en funktion. Om de däremot frågar måste man raka underlivet blir det förstås ett helt annat svar, ett svar på den frågan. ANNARS SER HAN som sina viktigaste uppgifter att normalisera, individualisera och ge kunskap. 8 INSIKT 2/12

9 Karolina Höög och Olle Waller. ULRICA ZWENGER Med normalt menar jag då förstås vanligt förekommande, att visa att du inte är ensam om din situation. Med individualisera menar jag att inte svara generellt utan på din specifika fråga. Trots att han svarat på många tusen frågor på nätet vid det här laget tycker Olle Waller fortfarande att det är roligt och stimulerande för det mesta. Han upplever att många hittar sin frågelåda, dit man återkommer. Det är förstås extra skojigt när någon kommer tillbaka till frågelådan. Det händer att de refererar tillbaka till en fråga de ställt tidigare, svaret de fick då och vad de gjorde sedan. Men för det mesta får han aldrig veta hur svaret togs emot och det, tillsammans med pressen att hinna svara tillräckligt många, tycker Olle Waller är det största utmaningen med att svara på frågor på nätet. Man måste lära sig leva med den frustrationen, frågelådor på nätet är ett komplement, men vi vet inte vilken effekt svaret får. Karolina Höög, som i sitt yrke mött många ungdomar ansikte mot ansikte, konstaterar att hon inte kan vara barnmorska fullt ut på internet. Att verkligen ställa diagnos på nätet är omöjligt. Däremot kan jag använda mig av mina kunskaper och sortera och hänvisa; vilka behöver träffa en läkare, vilka kan gå till en barnmorska och vilka behöver inte oroa sig. Jag kan också så ett frö, till exempel påpeka att det kanske är dags att försöka hitta en fungerande preventivmetod. Hon ser det som en stor fördel att man vågar ställa dumma frågor på nätet och därmed kan få stöd och hjälp i stället för att stå ensam med sin oro och sina funderingar. För många är det ett första steg. Om man fått svar på en pinsam fråga på nätet blir det avdramatiserat och man vågar kanske gå till en mottagning eller prata med skolkuratorn. HANNA ÅDIN 2/12 INSIKT 9

10 PREVENTION PÅ NÄTET HJÄLP, jag har haft oskyddat sex Vilka frågor om sexualitet och hälsa ställer egentligen ungdomar och unga vuxna till en frågelåda på nätet? Nyutexaminerade barnmorskorna Ingrid Chamoun och Klara Karlgren har klarlagt och analyserat 717 frågor till Säkraresex.se. REDAN TIDIGT under utbildningen pratade Klara Karlgren och Ingrid Chamoun om vad de skulle skriva om i sitt examensarbete och kom snart överens om att det skulle handla om hur man kan hjälpa ungdomar med deras frågor om sexualitet och hälsa. Vi diskuterade var man bäst kan nå dem och kom fram till att det är på nätet, många lever ju på nätet, säger Klara Karlgren. I samband med en föreläsning på Lafa fick Klara Karlgren och Ingrid Chamoun upp ögonen för Säkraresex.se och frågelådan där, som heter Fråga Olle & Karolina. Efter samtal med Karolina Höög bestämde de sig för att fokusera på innehållet i frågorna: Vilka frågor om sexualitet och hälsa ställer egentligen ungdomar och unga vuxna till en frågelåda på nätet, i detta fall Säkraresex.se? Hur snabbt bör man jucka med sin partner och hur hårt? Jag kan inte köra hur snabbt som helst och senast jag körde så körde jag typ lite snabbare än ett juck per sekund i missionären. Är det för långsamt? Jag och min pojkvän behandlas just nu för klamydia och ska därför inte ha samlag. Men nu råkade vi ha det i alla fall och undrar vad som kan hända? Måste vi börja om med vår behandling? ORO FÖR KÖNSSJUKDOMAR I sitt examensarbete har Ingrid Chamoun och Klara Karlgren analyserat och kartlagt 717 frågor som skickades in till Fråga Olle & Karolina under perioden 26 april till 31 oktober Eftersom materialet var avidentifierat gick det inte att fastställa åldern på alla frågeställare, men många uppgav i sina frågor att de gick i en specifik årskurs i grundskolan eller på gymnasiet. Drygt hälften, 53 procent, definierade sig som tjejer och 28 procent som killar. I 19 procent av frågorna gick det inte att identifiera frågeställarens kön. Utifrån analysen kunde frågorna delas in i 11 huvudkategorier. Flest frågor handlade om oro för sexuellt överförda infektioner, STI (116 frågor) och oro för graviditet (109 frågor). På delad tredjeplats, med 90 frågor vardera, kom Några av frågorna till Säkraresex.se: Hej jag och min pojkvän hade sex med kondom den 20 juni kl Den gick sönder men han hade inte kommit i mig då. För säkerhets skull köpte jag akut-p-piller och tog det dagen efter kl 11. Jag använder Cerazette och hade inte slarvat med dem. Men har inte haft mens på ett halvår. Nu är jag så rädd att jag är gravid för jag har ömma bröst och jätteont i magen. Ska göra ett test i morgon. Tror ni att jag är gravid? funderingar kring sexualitet/sexliv och funderingar kring blödningsrubbningar. Nästan lika många (86 frågor) undrade över preventivmedel. 71 frågor rörde könsorganens utseende, funktion och anatomi och samma antal handlade om oro för annan sjukdom än STI i könsorganen. Sammanlagt 35 frågor innehåll funderingar om sexuella relationer, vänskap och kärlek. I den minsta huvudkategorin, funderingar kring infertilitet och missfall, fanns 14 frågor. Dessa kategorier kunde var och en delas in i ett antal underkategorier, sammanlagt 40 stycken. Oron för sexuellt överförda infektioner var till exempel ibland kopplad till otrohet eller oskyddat sex, men fanns även hos personer som haft skyddat sex eller inte ens sexdebuterat ännu. Andra frågeställare hade misstänkta symtom eller undrade över behandlingen de just genomgick för en konstaterad STI. På samma sätt kunde de 90 frågorna kring sexualitet och sexliv föras samman i undergrupper där fokus låg på oralsex, onani, orgasm, analsex, blödning/smärta vid samlag, oro inför sexdebut, frågor om den sexuella identiteten, sexuella fantasier och oro för att avvika från normen. OKUNSKAP OM MENSCYKELN Klara Karlgren och Ingrid Chamoun funderade tillsammans på vad de flesta frågorna skulle komma att handla om innan de satte igång med analysarbetet och gissade på menscykeln, hormoner och p-piller. En ganska korrekt gissning visade det sig alltså, men vi blev ändå överraskade över hur pass många som oroade sig över graviditet och även sexuellt överförda infektioner. Det känns som att det är sådant som man pratar väldigt mycket om i samhället och som man även får utbildning om i skolan. Av frågorna framgick att många hade bristfällig kunskap om reproduktion. De hade inte 10 INSIKT 2/12

11 Säkraresex.se FÖR ETT ÅR sedan slogs Lafas båda sajter Kondom.nu och P-guiden.nu ihop till en enda webbsida för ungdomar och unga vuxna Säkraresex.se. Där kan man läsa om sex, lust, olika preventivmetoder och könssjukdomar. Det finns information om vilka mottagningar man kan vända sig till och illustrationer av könsorganen och menscykeln. DESSUTOM finns Fråga Olle & Karolina, en frågelåda där besökarna anonymt kan ställa frågor till sexualupplysaren Olle Waller och barnmorskan Karolina Höög. De gör ett urval och lägger kontinuerligt upp frågor med svar som alla besökare kan ta del av. De frågeställare som så önskar får svaret skickat till sin egen mejladress, samtidigt som det läggs upp på sajten. Klara Karlgren klart för sig hur menscykeln ser ut och när graviditet kan uppstå, litade inte alltid på sitt preventivmedel eller på resultatet av ett graviditetstest och var rädda för graviditet även i samband med icke-vaginalt sex. Okunskap och fantasi skapar en stor onödig oro bland tjejer. Vi funderade en hel del på hur man skulle kunna minska den här oron, säger Klara Karlgren och fortsätter: De flesta har ju haft sex- och samlevnadsundervisning vid några olika tillfällen under skoltiden, men det ser förstås olika ut på olika skolor och det är inte alltid man har varit med eller tagit in det som sagts. Och det ÄR komplicerat med kroppen och hormonella preventivmedel, även för vuxna. Man skulle behöva hitta ett sätt att göra det väldigt enkelt, väldigt tydligt. Kanske mer interaktivitet, om vi pratar om nätet, bildspel där man kan se steg för steg hur allt funkar. LADDADE FRÅGOR Men långt ifrån alla frågor som skickats in till sajten under perioden var kunskapsfrågor. En del mejl kunde börja Jag kanske är onormal eller Jag skäms för det här och så kom det en fråga som var ganska laddad eller med moraliska dimensioner: Jag har fått erbjudande av en lärare att ha sex: Ska jag ha det eller inte? Eller så handlade det om sexuella fantasier som de själva tyckte var konstiga, eller om sådant de ville prova sexuellt men ändå tvekade inför. Vi insåg att ungdomar har frågor på väldigt många olika plan. Att 28 procent av frågeställarna var killar kan tyckas lite men det är trots allt en nästan dubbelt så stor andel jämfört med dem som i snitt besöker en svensk ungdomsmottagning (knappt 15 procent i en undersökning från 2007). Anonymiteten är sannolikt en viktig HANNA ÅDIN orsak till att killar hellre söker hjälp på nätet, tror Klara Karlgren. Tjejer har ofta ett ärende när de ska till en ungdomsmottagning, som att skaffa p- piller. Detsamma gäller förstås killar som till exempel har fått prickar på penis och undrar vad det kan vara, men många har bara en fråga, till exempel Hur ska jag bäst utföra analsex? Då är det kanske enklare och bekvämare att inte ge sig iväg och träffa en vuxen i ett fysiskt rum utan istället stanna hemma och tryggt skicka in sin fråga anonymt. FYSISKA MÖTEN BEHÖVS Sedan i januari är Klara Karlgren och Ingrid Chamoun färdiga barnmorskor. Ingrid arbetar på neonatalsektionen på Danderyds sjukhus och Klara på gynakuten och tillhörande avdelning på Södersjukhuset. I sitt jobb träffar hon många tjejer och unga kvinnor som söker hjälp för till exempel blödningar. En del berättar då att de sökt information på nätet tidigare, jag har googlat på det här säger många, och har kommit fram till en egen ILLUSTRATION: EVA F BERGSTROM teori om vad problemet kan vara, berättar Klara Karlgren, som själv gärna skulle vilja jobba med prevention på nätet parallellt med det kliniska arbetet på en mottagning. Internetprevention är jätteviktig men vi behöver både och: Vi ska finnas på nätet där ungdomar söker och vill vara och möta den stora efterfrågan där. Men vi behöver också kunna se dem i ögonen, läsa ansiktsuttryck och kroppsspråk och känna efter; vad är det egentligen du vill säga mig?. HANNA ÅDIN 2/12 INSIKT 11

12 PREVENTION PÅ NÄTET Nättips för unga Här kan unga hämta information, ställa frågor och få stöd. INFO OCH FRÅGELÅDOR Frågachans.nu Lafas webbsida om kropp och sexualitet för barn och ungdomar mellan 10 och 13 år. Säkraresex.se Lafas webbsida för ungdomar och unga vuxna. UMO.se Ungdomsmottagningen på nätet för ungdomar mellan 13 och 25 år. Rfsu.se Frågelåda för alla åldrar på Riksförbundet för sexuell upplysning. Transformering.se På RFSL Ungdoms webbsida kan man ställa frågor om trans, kön och identitet. WEBBSIDOR MED CHATTMÖJLIGHETER Killfrågor.se Pratkompis på nätet för killar. Bakom webbplatsen står Män för Jämställdhet. Tjejzonen.se En av Sveriges största tjejjourer som erbjuder bland annat Storasystrar, stödsamtal, chatt och mejlstöd. 1000mojligheter.se Stöttar och stärker tjejer, killar och transpersoner. 12 INSIKT 2/12

13 RAPPORT UTIFRÅN Koranen fördömer inte homosexualitet Många muslimska hbtq-personer lever under stor press. Det driver mig att arbeta vidare. Imamen Muhsin Hendricks är en av få muslimska religiösa ledare i världen som är öppet homosexuell. För att bekämpa homofobin inom islam bildade han organisationen The Inner Circle i Kapstaden. MUHSIN HENDRICKS är huvudperson i A Jihad for Love, en dokumentär från 2007 som tar upp situationen för homosexuella muslimer i tolv av världens länder. I en av de starkaste scenerna är han hembjuden till en konservativ imam som fördömer honom och understryker att homosexualitet är ett brott som ska straffas med döden. Han sa rakt ut att det är något alla muslimer är överens om, det man tvistar om är bara hur homosexuella ska avrättas. Muhsin Hendricks blir fortfarande påtagligt berörd när han berättar om händelsen i sitt invigningstal på konferensen Håbeteologi som hölls i skånska Höör i våras. Den arrangerades av Svenska kyrkan och projektet Religion hjärta hbt. Syftet var att diskutera hur hbtq-personer ska kunna förena sin sexuella identitet med sin tro, oavsett religion. Hbtq och tro uppfattas ofta som en motsättning. I några länder, framförallt i Mellanöstern och Afrika, är homosexualitet förenat med livsfara. En traditionell tolkning av Koranen förbjuder homosexualitet och det är belagt med dödsstraff. Men homosexualitet fördöms inte någonstans i Koranen, hävdar Muhsin Hendricks. För att kunna vara homosexuell och samtidigt troende är hans lösning att läsa Koranen ur ett homopositivt perspektiv och göra omtolkningar av verserna. Det är den ortodoxa tolkningen av texterna som är fördömande. Försök att hitta ett mer personligt förhållningssätt till religionen och ta fasta på kärleksbudskapet istället för hatet, sa Hendricks efter att ha läst några suror på arabiska med sin låga, mjuka röst. ATT OMTOLKA KORANEN är kontroversiellt och vägen dit har varit lång för Muhsin Hendricks, som växte upp i en ortodox muslimsk familj i Kapstaden. Han visste tidigt att hans homosexualitet aldrig skulle bli accepterad, berättar han när vi efter hans föreläsning promenerar i parken vid stiftsgården Åkersberg. För att dölja sin läggning gifte han sig och fick barn men orkade till slut inte leva dubbelliv längre. Efter sex års äktenskap skilde han sig och avslöjade, 29 år gammal, sin hemlighet. Han lämnade samtidigt sin tjänst som imam. Priset för att vara sann mot sig själv blev högt. Hans familj och släkt bröt med honom, endast hans mamma fortsatte att hålla kontakten för att försöka förstå sonens livsval, som hon så småningom accepterade. Men alla andra i släkten tar fortfarande avstånd ifrån mig, till och med på mammas begravning då vi istället hade behövt trösta varandra i vår gemensamma sorg, säger Muhsin Hendricks och sveper sin indiska sjal tätare omkring sig. Det största offret vara dock att inte få träffa sina barn efter skilsmässan, de var då två och fem år gamla. Den förra hustruns nye man hindrade honom i flera år från att besöka dem. Idag har vi en bra kontakt igen. Barnen accepterar mig som jag är, men de var länge trakasserade i skolan för att deras pappa är bög. NÄR HENDRICKS MÖTTE andra hbtq-personer som också var muslimer förstod han vilken press de levde under. Liksom han själv hade flertalet brutit med sina familjer och några av dem tog senare sina liv. Det fanns inget stöd att få någonstans och jag insåg att jag måste göra något. För att kunna stötta varandra började vi träffas regelbundet hemma hos mig i mitt garage, säger han och ler. Samtalsgruppen ledde till att han startade The Inner Circle Idag, sexton år senare, har den blivit en internationell hbtq-organisation som finns representerad i länder som Storbritannien, Indonesien och Pakistan. Syftet är att kämpa för att hbtq-personer ska kunna förena sin sexualitet med den muslimska tron. Hendricks påpekar att även alltfler muslimer som är heterosexuella ansluter sig till The Inner Circle, de utgör idag cirka 20 procent av medlemmarna. Många känner sig inte längre bekväma med en konservativ islam där man inte kan ifrågasätta någonting och ser oss som en fristad. Här uppmuntrar vi till frågor och diskussioner om en annan syn på islam. Hos oss kan även kvinnor leda bönen inför män. HÅBETEOLOGI UNDER TVÅ DAGAR diskuterades religion och hbtq-frågor ur olika perspektiv på konferensen Håbeteologi som hölls i Höör i april. Projektet arrange-rades av Religion hjärta hbt och Det trodde du inte. RELIGION HJÄRTA hbt är ett projekt som sedan 2009 drivs av SFQ (Sveriges förenade hbtq-studenter) tillsammans med Kriss (Kristna studentrörelsen i Sverige), Sensus och Svenska kyrkans unga. Syftet är att öka kunskapen kring troende hbtq-personers livssituation. Det trodde du inte är ett studentprojekt som drivs av Svenska kyrkan i Lund. 2/12 INSIKT 13

14 RAPPORT UTIFRÅN TOMMY PERSSON Det är den ortodoxa tolkningen av texterna som är fördömande. Försök att hitta ett mer personligt förhållningssätt till religionen och ta fasta på kärleksbudskapet i stället för hatet. Muhsin Hendricks, imam i Kapstaden, grundade The Inner Circle 1996, världens första muslimska hbtq-organisation. Han föreläser både i Sydafrika och internationellt för att öka medvetandet om sexuell mångfald och ger vägledning och råd till troende muslimer som vill komma ut. I FLERTALET afrikanska länder är homosexualitet olagligt och i exempelvis Sudan och Mauretanien belagt med dödsstraff. I Uganda, där majoriteten är kristna, diskuteras ett kontroversiellt lagförslag som bland annat innebär att homosexuella kan dömas till långa fängelsestraff och att alla som inte anmäler homosexuella själva riskerar straff. Att organisationen The Inner Circle kunnat överleva tror Hendricks beror på Sydafrikas starka lagstiftning från 1996, som skyddar mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Men gapet mellan lagstiftning och människors medvetande är fortfarande stort. I Sydafrika är hatbrott vanligt förekommande och att vara homosexuell och dessutom muslim blir då ytterligare ett problem. Då dokumentären A Jihad for Love, med Hendricks i huvudrollen, visades i Sydafrika ansågs den som mycket kontroversiell av många muslimer. Landets muslimska rättsliga råd utfärdade en fatwa och konstaterade att om Sydafrika varit ett muslimskt land med sharialagar hade Muhsin Hendricks blivit dödad. Som tur är har jag hittills endast fått verbala hot och vår organisation kan fortsätta att verka. Tack vare filmen har jag kunnat vara ute och föreläsa mer för att öka människors medvetande om queer-muslimer och under de senaste åren har jag börjat märka en viss förändring. I Sydafrika har muslimer alltmer börjat betrakta homosexualitet som en sjukdom som kan botas. Och det är ju ett steg i rätt riktning, att man åtminstone inte tycker att vi måste dödas, säger Hendricks och ler lite ironiskt. HENDRICKS TYCKER sig se att islam kommit till ett vägskäl nu. Världen förändras och även religionen måste utvecklas och förnyas. Det är framför allt unga muslimska feminister och hbtq-personer i väst som driver på mot en förändring. En total acceptans av muslimer som kommit ut tror han dock inte är möjlig under hans livstid. Men det viktigaste nu är att vi blir fler hbtq-aktivister inom islam. Vi behöver alla delta i kampen för förändring. AGNETA LARSSON 14 INSIKT 2/12

15 Du kan anmäla dig till höstens kurser och seminarier på och där kan du också ladda ner kurskatalogen. Lafas kurser erbjuds i första hand till sökanden från Stockholms län och Region Gotland. I mån av plats välkomnar vi även andra deltagare. Höstens metod- och fördjupningskurser kostar 250 kronor för halvdag och 500 kronor för heldag. Grundkurser och seminarier är gratis. Kursdeltagare som inte meddelat återbud kommer att debiteras 500 kronor. Kursavgifter för övriga landet, se Adressuppgifter och telefonnummer till Lafa hittar du på Mycket mer om sex och samlevnad finns på Lafas sajter: På kurs med hösten 2012 Hej! Välkomna till höstens spännande kurser! Vi har två nyheter i höstens kursutbud, en heldag om hbtqkunskap den 12 november och ett seminarium om porr den 10 oktober. Passa på att anmäla er till dessa två mycket givande kursdagar. Vi fortsätter för andra året i rad att erbjuda våra två efterfrågade introduktionskurser, som i första hand vänder sig till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad. Vi rekommenderar att du anmäler dig till båda introduktionskurserna, eftersom de har lite olika inriktning. Besök vårt bibliotek Lusthuset! Där kan du läsa och förkovra dig, boka en träff med dina kollegor, dricka en kopp kaffe och förbereda dina sex- och samlevnadslektioner. Lusthuset är öppet varje måndag och fredag kl 13 16! Mer utförlig information om alla kurser och seminarier ligger på Lafas hemsida, kurser, där du också kan anmäla dig. Om du vill ha kontinuerlig information från Lafa kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Beställ på Frågor om kurser och seminarier besvaras av Thérèse Juvall, , therese.juvall@sll.se Med vänlig hälsning, Thérèse Juvall Skol- och utbildningsansvarig ULRICA ZWENGER

16 Kurser hösten 2012 För samtliga kurser gäller: Plats: se kallelse Kostnad: se föregående sida Anmälan: Vill du veta mer? Thérèse Juvall, , INTRODUKTIONSKURS En eftermiddag om sexualitet Onsdag 3 oktober kl I den nya läroplanen (Lgr 11) ges utrymme för skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda, exempelvis bild, idrott och hälsa och religion. Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad i skolan och som vill få en första introduktion i ämnet. INNEHÅLL Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Vad ska undervisningen innehålla? Hur kan ett undervisningsupplägg se ut? Tid för möten och reflektion. KURSLEDARE Thérèse Juvall, socionom, Lafa. Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. Elin Jacobsson, folkhälsovetare, Lafa. Ä R? INTRODUKTIONSKURS En eftermiddag om metoder Måndag 15 oktober kl I den nya läroplanen (Lgr 11) ges utrymme för skolan att på ett helt nytt sätt arbeta med frågor som rör sexualitet och samlevnad. Fler ämnen än tidigare är berörda, exempelvis bild, idrott och hälsa och religion. Den här kursen vänder sig i första hand till dig som inte tidigare har arbetat så mycket med sex och samlevnad i skolan och som vill få en första introduktion kring metoder. INNEHÅLL Genomgång av praktiska och pedagogiska metoder. Pröva på och träna hur du kan använda dem i sex- och samlevnadsarbetet. KURSLEDARE Thérèse Juvall, socionom, Lafa. Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. Elin Jacobsson, folkhälsovetare, Lafa.N GRUNDKURS Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids Torsdag fredag september kl Två grundläggande dagar i Lafas utbildningsverksamhet och en önskvärd bas för vårt övriga kursutbud. Kursen riktar sig till dig som arbetar med och/eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor. Kursen är två heldagar i föreläsningsform. INNEHÅLL Att arbeta förebyggande med hälsofrågor; tonårssexualitet; aspekter på unga mäns sexualitet; sexuellt överförda infektioner; ung och hbt; normkritisk pedagogik; att prata sex med ungdomar med utländsk bakgrund; oönskade graviditeter; genus, klass och sexualitet; hiv/aids. FÖRELÄSARE Se GRUNDKURS Fråga chans sex och samlevnad för åringar Torsdag fredag oktober kl 9 16 Tvådagars grundkurs med teoretiska föreläsningar, praktiska och pedagogiska metoder och fördjupad kunskap i sex- och samlevnadsarbetet. För lärare, elevhälsopersonal och fritidspersonal som arbetar med åringar. INNEHÅLL Hur kan man arbeta med sex och samlevnad bland åringar? Vad är det som skiljer mellanstadiebarn från tonåringar? Hur ser sexualiteten ut och vilka uttryck tar den sig i den här åldersgruppen? Vilka frågor har barnen? Hur påverkar den fysiska utvecklingen och kroppsuppfattningen självkänslan? Hur kan vi planera och organisera undervisningen? KURSLEDARE Thérèse Juvall, socionom, Lafa. Erik Centerwall, sexualupplysare och författare. METODKURS Den bästa kondomen är den som kommer på Tisdag 13 november kl För dig som arbetar med ungdomar och vill diskutera säkrare sex -frågor. En inspirerande eftermiddag där kondomen står i fokus. Eftermiddagen innehåller arbete i helgrupp och smågrupper, diskussioner och praktiska övningar. KURSLEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare.

17 FÖRDJUPNINGSKURS Hbtq-kunskap; synliggörande, kompetens och bemötande Måndag 12 november kl För dig som arbetar med barn och ungdomar i åldern år och som vill lära dig mer om hbtq-frågor. En viktig och inspirerande dag där bemötande och förhållningssätt är i fokus. Dagen innehåller arbete i helgrupp och smågrupper, diskussioner och praktiska övningar. Kursen vänder sig även till dig som arbetar med åringar. INNEHÅLL Hbtq-begrepp och heteronormen. Unga transpersoners livsvillkor. Bemötande och förhållningssätt, individuellt och i grupp. Normkritik och säkrare sex. KURSLEDARE Mina Gäredal, RFSL Ungdom. Edward Summanen, RFSL Ungdom. FÖRDJUPNINGSKURS Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter personer med utländsk bakgrund Måndag tisdag november kl 9 16 Kursen riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor och möter personer med utländsk bakgrund. Kursen behandlar bland annat frågor kring språkförståelse, ordens laddning och värderingar samt frågor om likheter och olikheter när det gäller syn på sexualitet och genus i Sverige jämfört med andra länder. KURSLEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. Daniel Foxhage, socionom, sexualupplysare. NY KURS FÖRDJUPNINGSKURS Att belysa och ifrågasätta normer Torsdag 22 november kl För dig som arbetar med ungdomar i åldern år. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Det viktigaste i normkritisk pedagogik är att börja arbeta normbrytande och arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö. INNEHÅLL En teoretisk introduktion till normkritisk pedagogik. Hur kan du arbeta pedagogiskt med normkritik i undervisningen? Öva och pröva på metoder i sex- och samlevnadsundervisningen. Diskussion och reflektion. KURSLEDARE Renita Sörensdotter, fil dr, genusvetenskap, Stockholms universitet. GRUND- OCH FÖRDJUPNINGSKURS Smittspårning för primärvårdspersonal I Smittskyddslagen är det lagstadgat att det krävs särskild kompetens för att få utföra smittspårning vid positiv STI. På Sesamenheterna vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset erbjuds grund- och fördjupningskurser. Under hösten erbjuds följande utbildningstillfällen: GRUNDKURS Fredag 5 oktober, kl FÖRDJUPNINGSKURS Torsdag 22 november, kl ANMÄLAN SAMT MER INFORMATION OM INNEHÅLL OCH PLATS: under fliken Vårdgivare, Kurser och utbildningar. Höstens seminarier Lafa bjuder regelbundet in till seminarier kring intressanta och aktuella ämnen. Dessa är öppna för alla som är intresserade av sex- och samlevnadsfrågor och förebyggande arbete. Onsdag 10 oktober kl (Obs tiden!) Att prata porr med ungdomar Pornografi är ett hett ämne som vanligen leder till att vi snabbt halkar ner i gamla hjulspår och intar ståndpunkter för eller emot. Men visst går det att prata pornografi med unga människor på ett inkännande och icke fördömande sätt, oavsett vilka åsikter man har i frågan. Under seminariet kommer Olle Waller, bland mycket annat, att presentera en modell för hur dessa samtal kan föras. SEMINARIELEDARE Olle Waller, sexualupplysare, Lafa. Lördag 1 december (Obs dagen!) Internationella aidsdagen Seminariet sker i samband med World Aids Day. Mer information om innehåll kommer senare under hösten: Anmälan: Se Plats: Meddelas i kallelsen. Kostnad: Alla seminarier är kostnadsfria. Vill du veta mer? Thérèse Juvall, tel , therese.juvall@sll.se

18 Kalendarium HÖSTEN 2012 September 14 september Sista anmälningsdag: Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids 19 september Sista anmälningsdag: En eftermiddag om sexualitet september Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids 21 september Sista anmälningsdag: Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS Oktober 2 oktober Sista anmälningsdag: En eftermiddag om metoder 3 oktober En eftermiddag om sexualitet 5 oktober Smittspårning för primärvårdspersonal GRUNDKURS 10 oktober SEMINARIUM Att prata porr med ungdomar 12 oktober Sista anmälningsdag: Fråga chans sex och samlevnad för åringar 15 oktober Sista anmälningsdag: Hbtq-kunskap; synliggörande, kompetens och bemötande NY KURS! 15 oktober En eftermiddag om metoder 16 oktober Sista anmälningsdag: Den bästa kondomen är den som kommer på 22 oktober Sista anmälningsdag: Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter personer med utländsk bakgrund oktober Fråga chans sex och samlevnad för åringar 29 oktober Sista anmälningsdag: Att belysa och ifrågasätta normer November 8 november Sista anmälningsdag: Smittspårning för primärvårdspersonal FÖRDJUPNINGSKURS 12 november Hbtq-kunskap; synliggörande, kompetens och bemötande NY KURS! 13 november Den bästa kondomen är den som kommer på 22 november Att belysa och ifrågasätta normer 22 november Smittspårning för primärvårdspersonal FÖRDJUPNINGSKURS november Kropp och sexualitet en kurs i sex och samlevnad för dig som möter personer med utländsk bakgrund December 1 december SEMINARIUM i samband med World Aids Day = för dig som arbetar med åringar

19 FORSKNING UNGDOMAR OM ALKOHOL: Frigör och begränsar Det är inte bara berusningen i sig som gör att man tappar kontrollen och har osäkert sex. Alkohol har också en symbolisk funktion som påverkar attityder och beteende, både på gott och ont. Det är viktigt att ta hänsyn till i preventionsarbetet, säger Anna Bredström som forskat om alkohol och sexuellt risktagande. En av de gränser som ungdomarna tänjde på när de var onyktra gällde osäkert sex. "Man blir så himla kåt direkt" var en förklaring till att man struntade i kondomen. ÅSE BENGTSSON/SCANPIX Sex är intimt förknippat med alkohol bland unga. Möjligheten till ett sexuellt möte är ständigt närvarande på fester, krogen, studentskivor och partyresor. Både tjejer och killar förväntar sig att dricka, slappna av och träffa någon. De beskriver ett spel där det finns tydliga mönster för vem som bjuder, när man bjuder och när man börjar hångla. Det är några av de resultat Anna Bredström, forskare i sexualitet och etnicitet vid Linköpings universitet, kommit fram till. Alkohol banar väg för sexuella möten. Den gör det legitimt att ha sex och med hjälp av alkohol behöver man inte säga så mycket utan sexuella inviter finns ofta underförstådda i de symboliska handlingar som alkoholen innebär, säger hon. 2/12 INSIKT 19

20 FORSKNING PÅ UPPDRAG AV Smittskyddsinstitutet har Anna Bredström gjort gruppintervjuer med 30 killar och tjejer mellan 18 och 25 år om hur de själva ser på sambandet mellan sex, alkohol och sexuellt risktagande. Ungdomarnas berättelser handlade om en sexualiserad alkoholkultur som både var befriande och begränsande. De flesta drack regelbundet i samband med fester på helgen. Även för dem som drack lite eller inte alls var alkoholen väldigt närvarande och något de behövde förhålla sig till eftersom de befann sig på platser och i sällskap där majoriteten drack. Alkoholen gjorde att ungdomarna vågade tänja på gränserna kring sex. På gott och ont. Det var enklare att gå fram till någon, slappna av och njuta mer. En del berättade om konkreta exempel då de druckit för att bli av med oskulden, våga testa sexuella fantasier i verkligheten eller experimentera med sin sexuella identitet. Men flera av ungdomarna beskrev också negativa erfarenheter av att släppa på gränserna. De fattade beslut som inte var så genomtänkta, hade sex med personer som de inte skulle ha träffat som nyktra, eller hamnade i situationer som de inte hade räknat med. Några pratade om risken att bli utnyttjad. Att vara lite lagom berusad förstärkte lusten och gjorde sex roligare. Men det gällde att inte bli för full. Då blev det svårare att få erektion eller orgasm, lusten minskade och sex var inte längre lika skönt, säger Anna Bredström. En av de gränser som ungdomarna tänjde på när de var onyktra gällde säkrare sex. Lusten upplevdes ofta som spontan och sårbar. De menade att man blir så himla kåt direkt och då finns det inte tid att leta fram och fumla med en kondom. Alkohol gör också att man struntar i konsekvenserna och ångrar sig först dagen efter. Ungdomarna hänvisade till berusningseffekten när de förklarade varför de hade oskyddat sex. Men deras förklaringar genomsyras också av maktstrukturer som genus, klass, etnicitet och sexuell identitet. I deras berättelser finns flera exempel på hur alkohol både förstärker och utmanar normer kopplade till detta, säger Anna Bredström. TILL EXEMPEL HAR tidigare forskning om genusnormer visat att det är okej för killar att ta initiativ till sex, medan sex ska vara något som bara händer för tjejen. Normen om manlig sexualitet handlar också om att sex ska ske spontant och utan avbrott, vilket krockar med kondomanvändande. Därför hamnar ansvaret för att skydda sig i en heterosexuell relation hos tjejen. Alkohol ruckade delvis på dessa normer. Med hjälp av alkohol var det enklare för tjejerna att ta initiativ till sex eftersom alkoholen blev en legitim anledning att ha sex. Men alkohol gjorde det också legitimt att ha osäkert sex. För killarna förstärkte alkoholen rollen som den ansvarslöse. Tjejerna tyckte då att det var svårt att kräva kondom. Många gånger bestämde de sig för att lösa situationen dagen efter i stället, genom att ta akut-p-piller eller testa sig för könssjukdomar. Men alkoholen gjorde det också lättare för några tjejer att skydda sig. De blev modigare, vågade stå på sig och kräva kondom, säger Anna Bredström. ETT ANNAT EXEMPEL visar hur föreställningar om klass och etnicitet var närvarande när ungdomarna pratade om att skydda sig. De funderade nämligen inte så mycket på vad de skyddade sig mot, utan vem. De skannade av vem de hade sex med och utgick ofta från ett rykte där alkohol spelade in. Både tjejer och killar som festade mycket uppfattades som sexuellt tillgängliga och alltså var risken större att de hade något. Ungdomarna gjorde ofta skillnad på vi och de där de andra sågs som mer riskfyllda. Till exempel sa ungdomar med medelklassbakgrund att arbetartjejer drack mer och var mer lössläppta, medan ungdomar som var födda i Sverige bedömde invandrarkillar som Anna Bredström mer på och därför ansåg att risken för att de hade någon könssjukdom var större. I dagens preventionsarbete stannar man ofta vid att det är berusningen i sig som gör att ungdomar blir oförsiktiga och tar större risker. Därför försöker man ofta påverka individens attityder, motivera och stärka självförtroendet till att våga ha säkert sex. Det är absolut inte fel, men det räcker inte. Jag tror att vi måste koppla de individuella faktorerna till större mönster i samhället och fundera på hur de hänger ihop med alkohol. Vad spelar det för roll att man ser sig som kvinna eller man, arbetar- eller medelklass, infödd svensk eller invandrare, hetero-, homo- eller bisexuell? Vad händer med de här normerna när vi dricker alkohol och hur påverkar det beteendet? Om man börjar nysta i alkoholens symboliska betydelse tror jag vi kommer ett steg längre, säger Anna Bredström. Hur lyckas man med det i det praktiska preventionsarbetet? Jag förstår att det är svårt när man träffar en ung kille eller tjej på exempelvis en ungdomsmottagning, men kanske kan normkritisk pedagogik vara ett sätt att närma sig de här frågorna. Den här studien handlar om ungdomars erfarenheter och åsikter. Nu har jag och två kollegor nyligen påbörjat ett forskningsprojekt där vi ska studera innehållet i preventionssatsningar och sex- och samlevnadsundervisningen. Då kommer vi också att titta på hur ungdomarna tar emot den information de får. ÅSA BOLMSTEDT 20 INSIKT 2/12