Studenten och studiemiljön

Transkript

1 Studiemiljö = arbetsmiljö Studenten och studiemiljön Lisa Redin arbetsmiljö- och miljösamordnare, LOK Agnes Lundgren - utvecklingskonsult, samordnare lika villkor, studentsamverkan, PoU lisa.redin@umu.se agnes.lundgren@umu.se Utbildning studerandearbetsmiljöombud Vad symboliserar en god studie- och arbetsmiljö? Student Psykosocial arbetsmiljö Lika villkor Hälsa Kränkande särbehandling God administration = goda studievillkor Säker och anpassad för anställda och studenter. Alla ges möjlighet att delta i verksamheten (oavsett kön, ålder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, funktionshinder samt kulturell och social bakgrund) SAM är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Ansvar och befogenheter är tydliga och kända Eventuella brister förbättras och följs upp Fysisk arbetsmiljö Brandskydd Laborativ verksamhet Biosäkerhet Strålskydd 3 1

2 Inom utbildningen kan en psykosocialt sund och säker studiemiljö innebära Möjlighet att lära och utvecklas Meningsfulla och engagerande föreläsningar, uppgifter Rätt att medverka i upplägget av studierna och dess inriktning Möjlighet till eget ansvar, samarbete Och, när det gäller fysisk studiemiljö kan det innebära Rimligt antal läsplatser och gruppstudierum Uppehållsrum, möjlighet att värma mat Vilrum Städning och underhåll av toaletter Kläder ska kunna förvaras så att de inte smutsas ned eller skadas samt så att risk för stöld motverkas. Värdesaker som är obligatoriska för studiearbetet ska kunna förvaras tryggt och säkert Rätt till medicinsk kontroll Rätt till skyddsutrustning 5 Typiskt för Umu:s arbetsmiljö Arbetsmiljöpolicy Låg sjukfrånvaro bland anställda Få anmälda arbetsskador Liten personalomsättning Bra fysisk arbetsmiljö Lite sämre vad gäller stressrelaterad ohälsa Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och 9llit 9ll individen samt vara säker och utvecklande för anställda och studenter. Vi ska bedriva e= ak9vt arbete med säkerhet och riskhantering för a= skapa en hållbar och trygg miljö för både medarbetare och studenter samt värna om materiella och immateriella värden. 8 2

3 Arbetsmiljömål Andelen anställda och studenter som upplever god hälsa och välbefinnande har ökat i jämförelse med Universitetets 9llgänglighet och ändamålsenlighet för medarbetare och studenter när det gäller informa9on och lokaler har ökat i jämförelse med 2012 Rektor har ordet Öppenhet, trovärdighet och respekt för alla människors lika värde utmärker den goda akademin. Dessa centrala värden genomsyrar Umeå universitets arbete med lika villkor. Som myndighet har Umeå universitet ett ansvar att vara tillgängligt för alla oavsett bakgrund. Umeå universitet ska vara en arbetsplats och studieplats fri från diskriminering och trakasserier. Vi har nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. 9 Rektors förord, Plan för lika villkor 10 Arbetsmiljöuppgifter styrs av Arbetsmiljöregel vid Umu I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:01 framgår att arbetsgivaren/utbildningsanordnaren ska kunna redogöra för hur en tänker sig att systematiskt arbeta för att förbättra arbetsmiljön för studenter och anställda. Prefekt/enhetschef eller motsvarande leder institutionens/enhetens arbetsmiljöarbete utifrån den skriftliga delegation av arbetsmiljöuppgifter som berörd dekan fördelat och som mottagande prefekt har undertecknat. 3

4 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 13 Arbetsmiljöorganisation Arbetsmiljösamordnare Miljösamordnare Säkerhetssamordnare Expertfunktioner Arbetsmiljöombud HAMO, SAMO, HSAMO Brandskyddsombud Strålskyddskontaktp. Rektor Ytterst ansvarig Fakultetsnivå Dekaner Uppgifter inom fakulteten Institutionsnivå Prefekter Arbetsmiljöuppgifter Brandskyddsuppgifter Strålskyddsuppgifter CSG Arbetsmiljökommitté FSG LSG Arbetsgivare och arbetstagare (studenter) ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö Enhetsnivå Enhetschef Arbetsmiljöuppgifter Brandskyddsuppgifter Strålskyddsuppgifter 4

5 Samverkan - arbetsgivare och arbetstagare Ska stärka förutsättningarna för en god arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna integrerad del i all verksamhet Samordningsavtal mellan VLL och UmU reglerar arbetsmiljöansvaret vid s k gemensamma arbetsställen LSG, Lokal SamverkansGrupp (institutionsnivå) FSG, Fakultetens SamverkansGrupp CSG, Central SamverkansGrupp (CSG) Universitetets ansvar (rektor/prefekt) Ø Tillse att lagar och regler följs Ø Ansvara för att SAM bedrivs med syftet att förebygga ohälsa och olycksfall Ø Vidta åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall, dvs risken för detta ska minimeras Ø Dokumentera arbetsmiljöarbetet, upprätta handlingsplaner Ø Tillse att rehabliteringsmöjligheter finns och att företagshälsovård finns att tillgå Ø Tillse att arbetstagaren har tillräcklig kunskap om arbetsmiljörisker och hur dessa kan förebyggas Ø Arbetsmiljöansvar, skyddsansvar Ø Straffansvar, Sanktionsavgift, Böter, fängelse Skyldigheter för studenter (och anställda) Studenter och anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet och verka för en god arbetsmiljö för att förebygga ohälsa och olycksfall Huvudstuderandearbetsmiljöombud (H-SAMO) Utses av respektive studentkår Samordnar SAMO s arbete Mandattiden oftast ett år Iaktta försiktighet Följa givna föreskrifter Använda skyddsanordningar Underrätta SAMO eller annan om fara Mobbing eller annan kränkande behandling får aldrig förekomma Uppgifter Delta i planering av frågor som påverkar studenternas arbets-/studiemiljö Företräda SAMO i frågor som rör flera arbetsmiljöområden 20 5

6 Studerandearbetsmiljöombud (SAMO) SAMO November 2014 Utses av respektive studentkår Företräder studenterna Mandattiden oftast ett år November 2015 Nytt arbetsmiljöår börjar Grundutbildning SAMO, H-SAMO December 2014 Studiebarometern 2014? Uppgifter Delta i planering av frågor som påverkar studenternas arbets-/studiemiljö Ta initiativ till att brister uppmärksammas och åtgärdas Inget ansvar för att genomföra åtgärder 21 Oktober 2015 Utbildning SAMO, H SAMO Augustiseptember 2015 Nya SAMO s Sommaren 2015 Arbetsmiljön vid sommarkurser? Januari-Maj 2015 Löpande arbete, fördjupande seminarier 22 Kontakta Om något inte fungerar 23 Prefekt Lärare eller kursansvarig Studierektor Lokal samverkansgrupp (LSG)/Central samverkansgrupp (CSG) Studerandearbetsmiljöombud (SAMO) Din studentkår Studenthälsan Feelgood (doktorander) Personalenheten Lokalförsörjningsenheten (LOK) Arbetsmiljöverket (AV) 6

7 Arbetsskador och tillbud - anmälan Utbildningsanordnaren upprättar en anmälan tillsammans med den skadade samt SAMO på Försäkringskassans blankett FKF 9210 Anmälan Arbetsskada Personskada. Anmälan skickas till registratur samt arbetsmiljösamordnarna Allvarliga skador och tillbud skall utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket Försäkring Studenterna omfattas av Personskadeförsäkring för studenter, som i stort överensstämmer med den arbetsskadeförsäkring som finns för anställda. 26 Fysisk arbetsmiljö Lokaler Utrustning Föreläsningssalar Datorer Grupprum Whiteboardtavlor Matutrymmen Med. Utrustning Korridorer Li=eratur Vilorum Mikrovågsugnar Utrymmen f. religion Laboratorier Tillgänglighet Fysisk säkerhet Ergonomi Skadeskydd Brandskydd Strålskydd Kost Hälsa 7

8 Luftkvalitet Inomhusmiljön Problem Bristande ven9la9ons-, fläkt- och värmesystem ger syrefaug och för torr/fuk9g luw Ibland 9ckande 9mers för ven9la9onen Konsekvens Trö=het, risk för skador på musikinstrument som är känsliga för temperaturförändringar Temperatur Problem I salar som är dåligt ven9lerade och kan temperaturen bli för hög eller låg ewer säsong Konsekvens Studenterna använder y=erkläder inomhus Svårigheter a= koncentrera sig under föreläsningen Buller och akustik Problem O9llräcklig ljuddämpande åtgärder som gör a= t ex stolar i andra salar stör undervisningen Konsekvens Risk för hörselskador samt trö=het och huvudvärk 8

9 Matutrymmen Övriga lokaler Problem Platsbrist; om t ex matutrymmen används som studieutrymmen eller om alla har lunch sam9digt Bristande möjligheter 9ll uppvärmning av mat pga. få mikrovågsugnar och trängsel Bristande möjligheter 9ll förvaring av mat Långa köer i lunchrestauranger Konsekvens Studenter hoppar över sin lunch eller hinner inte med den Stress Verksamhetsförlagd utbildning Problem Dålig 9llgång 9ll förvaringsskåp och arbetskläder i passande storlek, på vissa håll är arbetet med studentutrymmen krawigt ewersa= Studenter känner a= de inte är en del av verksamheten, utan a= de förhindrar a= verksamhet fungerar op9malt Studenternas 9llträde 9ll lokaler och 9llgång 9ll journaler bemöts inte sällan av misstänksamhet Ergonomi Konsekvens Känslan av delak9ghet blir lidande och studenterna tas inte på allvar 9

10 Föreläsningssalar Problem Teknisk utrustning är inte 9llräcklig; avsaknaden av myggor svårigheter a= se OH- bilder, datorkanon Stolar är dåligt underhållna och/eller inte anpassade för storväxta Antalet studenter överskrider lokalernas kapacitet Konsekvens Svårigheter a= kunna följa med i undervisningen Ojämlika förhållanden för de med nedsa= hörsel och syn O9llräcklig anpassning 9ll studentgruppens olika former Trängsel, buller, dålig arbetsställning Datorsalar Problem Datorerna fungerar inte som de ska, olika typer av datorer Stolarna vid arbetsplatserna är dåliga Brist på god ven9la9on gör luwen syrefaug och fuk9g Oinspirerande miljöer, trängsel Konsekvens Frustra9on, brister i ergonomin och koncentra9onssvårigheter Ojämlikt för de studenter som inte har 9llgång 9ll dator i hemmet Belastningsskador Brandskydd Rektor Dekan Prefekt/motsv vid respekjve insjtujon Brandskyddsombud vid insjtujoner/enheter Central brandskyddssamordnare (arbetsmiljösamordnaren) FasJghetsägarens anläggningsskötare är informajonsansvarig Lärare samt övriga i arbetsledande ställning Var och en 40 10

11 Brandskydd Problem Studenter kan känna sig dåligt upplysta om föreskrivna ru9ner i händelse av eldsvåda Strålskydd Konsekvenser Om något händer vad har vi som studenter för skyldigheter a= underrä=a hur vi mår under omständigheterna osv. Biosäkerhet och arbete med kemikalier Psykosocial studiemiljö - faktorer/risker och effekter 11

12 Krav Kontroll Psykosociala faktorer och effekter Värderingar Psykosocial arbetsmiljö för gruppen Ledning Ersättning /erkänsla Socialt stöd Rättvisa Faktorer (medverkande krafter) bestäms av arbetets innehåll, dess organisering och av de sociala relationerna på arbetsplatsen och vilka påverkar individens upplevelse av arbetet. Effekter/konsekvenser (påverkan/ resultat) arbetsmiljöns psykologiska och sociala konsekvenser för individen. (Eriksson, 1991) Krav och kontroll Låga Krav Höga Krav kan vara kvantitativa (mängden arbete i förhållande till arb.tiden) eller kvalitativa (svårighetsgrad, vilka färdigheter som krävs). Stort Avspänd Aktiv Kontroll el. egenkontroll den handlingsfrihet eller det beslutsutrymme som ges i arbetet (uppgiftskontroll, deltagande i beslutsfattande och färdighetskontroll). Kontroll Litet Passiv Spänd 12

13 Socialt stöd Effort-reward imbalance (ERI) (Siegrist, 1996) Emotionellt Värderande Informativt Instrumentellt Ansträngning Inre krav Copingförmåga Kontrollbehov Yttre krav Krav och skyldigheter i relation till studier och arbete Belöning Pengar Uppskattning Statuskontroll Känsla av sammanhang (KASAM) Friskfaktorer (salutogenes) Tillvaron ses som begriplig, meningsfull och hanterbar (Antonovsky, Hälsans mysterium) Exempel på psykosociala riskkällor Stor arbetsmängd högt arbetstempo Ensidigt, upprepat och monotont arbete Våldsrisker Skiftarbete oregelbundna arbetstider Kränkningar trakasserier konflikter Oklara förväntningar på arbetsinsats oklara roller Ständiga förändringar otrygghet Arbete med människor Ensamarbete Komplexa uppgifter Sociala kontakter Risk för olycksfall Den fysiska miljön Läs mer i häftet Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress 13

14 Vad är kränkande särbehandling? 1 / / Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Definitioner Kränkande; Oönskat beteende. Den enskildes upplevelse av handlingen avgör om den är kränkande eller inte. Särbehandling Att någon behandlas uppenbart annorlunda än andra AFS 1993:17 Återkommande; Att de kränkande handlingarna upprepas regelbundet under en längre period Exempel på olika typer av kränkande särbehandling Utfrysning Förtal Hot, trakasserier Åsidosättande Olika bedömning Förolämpningar Vad är stress? Obalans mellan krav och förmåga Stressorer faktorer i omgivningen som påverkar individen. Stress/stressreaktion hur vi reagerar på och bearbetar de stressorer vi ställs inför. 14

15 Copingförmåga Stressbemästring förmågan att med de resurser som står till ens förfogande hantera/bemöta de stressorer man stöter på. Copingstrategier - aktiva/instrumentella eller passiva/ emotionella Positiv och negativ stress Måttlig, stimulerande stress som hjälper oss nå ett mål och där situationen är under kontroll kan ses som positiv. Känsla av lust. Hög arbetsbelastning, tidsbrist och jäkt där krav och förväntningar inte svarar mot individens förmåga är exempel på negativ stress. Känsla av olust. Stressreaktioner - symptom Kamp och flykt - det sympatiska systemet aktiveras Kognitiva symptom Allvarliga minnesstörningar Koncentrationssvårigheter Svårt att ta in flera intryck samtidigt Låg stresstolerans Perceptionsstörningar tunnelseende Överkänslighet för ljud eller ljus Källa: Jäktad pressad utbränd? (2000) Kroppsliga symptom Trötthet eller utmattning Allvarliga sömnstörningar Ökad smärtkänslighet - fibromyalgi Infektionskänslighet Muskelspänningar Symptom från mage och hjärt-/ kärlsystemet Yrsel Hjärtat pumpar blodet snabbare Lungorna syresätter blodet effektivare Musklerna spänns och utvecklar mesta möjliga kraft Syn och hörsel skärps Blodtrycket stiger Ökad blodfetthalt och blodsockerhalt Matsmältningen på sparlåga blodet behövs i musklerna Blodets koaguleringsförmåga ökar Svettkörtlar i händer och fötter aktiveras Ökad svettning kyler kroppen Sexlusten minskar Källa: Björkegren och Fröde (2000) 15

16 Återhämtning - det parasympatiska systemet aktiveras Hjärtat arbetar normalt Andningen återgår till normal takt Musklerna slappnar av Syn och hörsel ställs in efter mer vardagliga krav Blodtryck och blodfetthalt sjunker Blodet koagulerar inte lika lätt när faran är över Kroppens kylsystem ställer in sig på vardagsnivå Hungerskänslor återkommer Sexlusten återkommer Olika upplevelser? Om människor definierar en situation som verklig så blir den verklig till sina konsekvenser. William I Thomas, 1966 Källa: Björkegren och Fröde (2000) Illustration; Eva Lindén 16