Social kommunikation. SPSM 6 februari 2014

Transkript

1 Konsult logopedi Förlag Social kommunikation - en pedagogisk utmaning Undervisning Logopedmottagning En lite känd funktionsnedsättning Svensk Förening för Foniatri och Logopedi (SFFL) NSLF, nordiskt samarbete IALP International Association of Logopedics and Phoniatrics Sv. Dyslexiföreningen Attentions kunskapsråd Språkutvecklingen påverkas vid.. hörselnedsättning utvecklingsstörning Downs syndrom autism ADHD och mycket annat Men bara språket???? Professor Sue Roulstone, (Turin, augusti 2013): Askungen bland diagnoser okänd hos allmänheten och missgynnad ekonomiskt i forskningssammanhang Två perspektiv möts Språkstörning Autismspektrumstörning DSM-5, ny diagnos American Psychiatric Publishing Personer som har svårigheter att använda verbal och icke-verbal kommunikation för sociala ändamål medför problem att Språkliga svårigheter Pragmatiska svårigheter kommunicera effektivt delta socialt upprätthålla sociala relationer upprätthålla studier eller arbete Astrid Frylmark 1

2 Diagnosens karaktäristika Likheter och skillnader Svårigheterna får inte bero på låg teoretisk begåvning Språkutvecklingen problematisk Sättet att svara ställer till problem Symtom finns redan från tidig barndom, problemen ökar med kraven Autism - beskriver inte kommunikativa svårigheter - Inkluderar beteendemönster, stereotypa intressen Tre symtom måste vara uppfyllda: 1. Brister i socioemotionell ömsesidighet 2. Brister i icke-verbal kommunikation som ett led i den sociala interaktionen 3. Oförmåga att etablera och behålla personliga relationer som är adekvata för utvecklingsnivån, utöver relationer med föräldrar eller andra vårdare Nedsatt förmåga att interagera socialt slås samman med Nedsatt förmåga att kommunicera Social kommunikation Pragmatiska svårigheter Sociala svårigheter Missar i förståelse Missar i förmedling av egna budskap Isolering Utanförskap OM SPRÅKSTÖRNING OCH DELAKTIGHET Astrid Frylmark 2

3 Ur en dyslexidefinition från IDA ICD 10, 2011 Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad, medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning. Dyslexi visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad. Ofta ses, förutom lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning. International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk utvecklingsstörning eller miljöfaktorer. Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder Språkets processer Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D Bishop) Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp (JN Montgomery) En psykolingvistisk modell (J Stackhouse) Språkstörning inklusive sociala kommunikationssvårigheter är vanligt måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning kan vara ärftligt kan påverkas positivt av omgivningens insatser växelverkan med kognitiv utveckling med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter Vi, då? Vad är det för problem med att vi är bra på att kommunicera med personer som har nedsatt språkförmåga? Det går bra hos oss. Inte representativt för barnets vanliga miljö Vi underskattar barnets verkliga svårigheter Den nödvändiga språkförståelsen Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse dvs. Inte bara språk, utan också situation! Förstå bakåt Förstå framåt wear future glasses Förstå avsikt/intention Förstå när det blir fel Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet 18 Astrid Frylmark 3

4 Undergrupper (longitudinella studier) Modellen bygger på uppföljningsstudier F O N O L O G I SYNTAX, MORFOLOGI S E M A N T I K P R A G M A T I K Planering av uttal (fonologisk programmering) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi) Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) Conti-Ramsden m.fl. Conti-Ramsden, Botting, Simkin, & Knox (2001) Från 5 till 11 år 88,5 % av de femåringar som hade resultat under 16:e percentilen när det gällde språkförståelse och/eller språklig produktion hade fortfarande så låga resultat som elvaåringar Uppföljningsstudiernas resultat Inget att förvånas över! Dags att vända upp och ner på innehållet i IDAs dyslexidefinition. Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi och/eller pragmatiska svårigheter). Följder i skolan för läsning och skrivning Att planera uttal (fonologisk programmering ) Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi ) Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning) Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning) Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk språkstörning) Diskutera följderna av varje punkt med din granne! För eleven är det inte lektionerna Brittisk tonårspojke: som vållar mest bekymmer Längre fram: Att våga stå för den man är (exempel) Att ha språkstörning är som att köra runt på en trehjuling när alla andra har rallybil Ur Roulstone & McLeod 2011 s 36 Astrid Frylmark 4

5 Brist på delaktighet Senare i livet 20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%) Lägre självförtroende Trivs sämre i skolan Färre sociala kontakter Harrison & McCormack 2011 Påverkar studier hela vägen Påverkar yrkesval Svårt att etablera egna vänskapsrelationer Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter Balans i vardagen men stresstålighet Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007 Barn som inte talar möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation ses som inkompetenta och i behov av beskydd förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa kommunikationsmetoder möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill Dr Agneta Franklin, London Forskning om delaktighet Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre viktiga fakta: språkstörning är genomgripande och varaktig språkstörning är isolerande språkstörning är individuell Bonnie Brinton & Martin Fujiki Pragmatiska svårigheter 1 Ofta god syntax och fonologi Ofta positiv till att kommunicera Över- eller underinformerar Initiativ i över- eller underkant Svårt att tänka bortom här och nu Svårt att anpassa sig i samtal Svårt i ostrukturerade situationer (ex fri lek) Svårt hålla röd tråd i samtal och skrift Pragmatiska svårigheter 2 Svårt att förstå liknelser, ironier, metaforer, vitsar Svårt att (åter)berätta Bristande omvärldskundskap Svårigheter med tidsaspekter Svårt att veta vad andra kan eller inte kan Undvikandestrategier: ögonkontakt, tystnad, jag vet inte Svårt med theory of mind -uppgifter Astrid Frylmark 5

6 För mycket eller för lite information Exempel på ord och begrepp förekommande i samband med pragmatik Rånet begicks av ett par enäggstvillingar, båda i 20-årsåldern Det har varit ett fantastiskt år för vårt företag de senaste tolv månaderna. Så du har fått barnbarn. Har du några barn också? Presupposition förgivettagande Mer eller mindre sant Vår kung heter Oscar II. Eiffeltornet ligger i Paris En bil är ett motorfordon Ta en kaka! NE.SE presuppositio n (av medeltidslat. praesuppo no 'lägga till grund (för)', av pre- och lat. suppo no 'lägga under'), "förgivettagande", (outtalad) förutsättning som är knuten till ett språkligt yttrande. Ett språkligt yttrande kan förutsätta olika saker på olika sätt. Uttryck som syftar på något i världen sägs ofta förutsätta eller presupponera att det som åsyftas existerar. Enligt ett vanligt synsätt har en sats med en sådan icke uppfylld existentiell presupposition (t.ex. Bertrand Russells klassiska exempel Den nuvarande kungen av Frankrike är skallig) inget sanningsvärde (den är varken sann eller falsk). Denna analys är emellertid omstridd; Russell själv menade att satsen är falsk. Implikatur talarnas samarbete - Kaffe? -Det skulle bara hålla mig vaken hela natten! NE.SE implikatu r (till lat. i mplico eg. 'infläta', 'hopslingra'), term införd av filosofen H. Paul Grice för att beteckna sådan språklig information som inte ingår i yttrandenas egentliga betydelse utan är ett resultat av slutsatser som kan dras på grundval av kunskap om talsituationen och vissa allmänna principer för språklig kommunikation. Om man på frågan "Hur många barn har Pelle?" svarar "Minst två", är det en implikatur att den som svarar inte känner till om Pelle har fler, eftersom svaret annars skulle strida mot normala krav på informativitet (även om det i princip kan sägas vara sant). Talhandling Perfomativa verb är handlingar -Du kan väl skicka mjölken. -Varför skickar du inte mjölken? -Har du mjölken där? -Jag skulle önska att det fanns mjölk. -Någon har tagit den sista mjölken! -Hit med mjölken! NE.SE talhandling, talakt, engelska speech act, term inom talhandlingsteorin, som framför allt har utvecklats av filosoferna J.L. Austin och J.R. Searle. Man studerar där språkliga yttranden ur ett handlingsperspektiv: man intresserar sig för vad en talare gör när han/hon säger någonting. (En lämpligare term vore egentligen språkhandling eller kommunikativ handling, för att inte begränsa perspektivet till talad kommunikation.) Det centrala är härvid vad som brukar kallas talhandlingens illokuta dimension, dvs. om den är t.ex. ett påstående, en fråga, en befallning eller ett löfte. En talhandling som uppfyller de villkor man kan ställa på handlingar av just den typen sägs vara "lyckad" (felicitous) och ha en bestämd "illokut kraft". För en befallning är det t.ex. väsentligt att talaren har auktoritet över den som skall utföra handlingen. Jag medger, lovar, varnar, ber om ursäkt, tackar, befaller NE.SE perfo rmativ (eng. performative, av perform 'utföra', 'framföra'), term införd av J.L. Austin för yttranden av typen Jag anmäler mig (härmed) som sökande till tjänsten, där talaren genom att yttra meningen också utför den handling som beskrivs i densamma. Adverbet "härmed" kan sägas vara en explicit signal för en performativ. Normalt uttrycks en performativ som en sats med ett första personens subjekt och verbet i presens. Begreppet har spelat en viktig roll inom språkfilosofisk och lingvistisk diskussion. Termen performativt verb brukas om verb som används eller kan användas i performativa yttranden. Astrid Frylmark 6

7 Konstativa verb påståenden Artighet gradera: Jag kommer att vara där Jag var dum Den här kannan är full av vatten (håller över någon) Jag är ledsen Jag är verkligen tacksam Du måste sätta dig Titta här! Duka av din tallrik. Skicka saltet. Ta en kaka till. Skulle du vilja gå hem nu? Artighet - variera Duka! Kan du duka bordet? Skulle du kunna duka nu? Skulle jag kunna våga be dig om att duka? Du skulle inte tycka att det var besvärligt om jag bad dig hjälpa till att duka, eller hur? INDIREKT TALAKT När man inte direkt menar det som uttrycks i ord Artighetsfraser. Vet du möjligen åt vilket håll Rådmansgatan ligger? Vill du vara snäll och skicka saltet? Ironier. Vad du är ren och fin då! (när någon just har krupit omkring i trädgårdslandet) Skämt. Det var två bagare och en smet FLER VARIANTER Metaforer (bildspråk) Jobb? Det gäller att få in en fot. Du får hoppa över tre sidor i boken Små grytor har också öron. Liknelser äta som en gris, hungrig som en varg Ordspråk Bättre en fågel i handen än tio i skogen UNDERFÖRSTÅTT Pippi Långstrump i skolan Ni är på en föreläsning. Det är jag också. Vi har olika roller ändå. Astrid Frylmark 7

8 Rimlighet - dubbeltydighet KOHESION strukturellt samband Metaforer och idiom Exempel? Karin går till stationen. Hon köper en biljett. Kalle kör fort genom kurvan. Han får en sladd som han lyckas häva. KOHERENS Koherens innehållsligt samband. Flyttfåglarna har kommit. Igår såg jag den första bofinken. Någon har stjälpt gräddkannan. Katten smet just ut genom dörren. Kartläggning/bedömning BEDÖMNING - PRINCIPER Man kan till exempel observera: 1) Kommunikativ intention och hur det fungerar i praktiken. 2) Förekomst av presuppositioner (Eiffeltornet ligger i Paris) 3) Social organisation i språkligt samspel; initiativ, turtagning, balans etc. ALLTID: Ta hänsyn till situationen! Pragmatik material för bedömning Elers m.fl. Observationer av Prosodi Icke-verbal kommunikation Samtalsförmåga Schema i boken Social kommunikation CCC: Children s Communication Checklist (Dorothy Bishop) Checklistor, t.ex. i CELF Clinical Evaluation of Language Fundamentals (Elisabeth Wiig m. fl.) Astrid Frylmark 8

9 Pragmatik - teori Pragmatik - åtgärder Boken Social Communication Disorders Diskutera amerikansk fallstudie Eget fall Rekommendationer för de yngre Konkret tilltal Visuella ledtrådar Planering för att förutse vad som händer, vilket reducerar ångest. T.ex. tydliga signaler när något ovanligt ska hända. Strukturerad förskole- och hemmiljö Små arbetsgrupper med goda modeller Tolka intentionen snarare än orden Bombardera inte med frågor eller allmängiltiga uppmaningar. Säg hellre: lägg leksakerna i lådan istället för städa ditt rum Var med som aktivt stöd när barnet spelar spel och i rollekar. Ge påminnelser i positiv ton. Komplettera med visuella ledtrådar. Ständigt beröm och uppmuntran! Rekommendationer för skolbarn Strukturerad skol- och hemmiljö. Skrivet schema, tydlig kommunikation mellan hem och skola. Förklara sarkasmer, metaforer, ordvitsar när du använder dem. Be barnet upprepa vad han är ombedd att göra Utnyttja ev. specialintressen för det arbete som måste göras (t ex lästräning). Lär ut skolgårdsbeteende (avstånd, ta sig in i samtal etc.) Tillåt barnet att observera andra barn först och prova sedan. L4L language for learning Förståelse: Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är nödvändiga. Paul, R. (2006) Astrid Frylmark 9

10 L4L language for learning, forts. L4L - intervention Uttrycksförmåga: kunna bygga upp en berättelse, föra sociala samtal med olika personer, använda språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera, planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera för och emot Språket som verktyg i hela skolarbetet Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll! Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel) Öka elevens metalingvistiska kompetens samtala om språk, gör eleven medveten om sina egna processer individanpassa t.ex. metodiken i spågumman reportern konstnären detektiven - cowboyen Clinical Evaluation of Language Fundamentals E Wiig m.fl. (Pearson Assessment) CELF-4 Ordförråd Narrativ utveckling Vi kan äntligen kvantifiera som komplettering till kvalitativa test benämningsförmåga språkförståelse förståelse för språkets grammatiska och syntaktiska struktur smidig språklig produktion exekutiva funktioner verbalt kortidsminne arbetsminne 58 Tolkningsnivåer CELF-4 Identifiera språksvårigheter - Grundläggande språkliga färdigheter Belysa svårigheter och styrkor - Index för Receptivt språk - Index för Expressivt språk - Index för Språkligt innehåll - Index för Språkligt minne Bakomliggande faktorer - Index för arbetsminne - Påskyndad benämning - Ordmobilisering Språket i vardaglig kontext - Pragmatisk profil - Observationsschema Narrativ förmåga Hur man kan berätta när man är 6 år förutsäger läsförståelsen när man går i högstadiet Uppmuntra språklig lekfullhet och kreativitet! Muntligt och skriftligt! För svenska som andra språk, all svenska, svenska för elever med språkliga svårigheter Lena Asker Árnason, Lund 59 Presentation Title runs here l 00/00/00 Astrid Frylmark

11 Ordförrådsprojekt Två skolor i Sundsvall och Härnösand Årskurs 4-6 Rapport, idéer Ordförrådsprojekt Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och begrepp De är sedan länge vana att inte förstå Gäller elever med språkstörning, annan språklig bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar KNYTA IHOP SÄCKEN Vi behöver hela språket hela tiden Elever med språkliga svårigheter i skolan Skolan hittar numera dyslexi Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning och ofta även testning. Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt, alternativa redovisningsmetoder Vi som är experter behöver utveckla vårt sätt att se även den grundläggande kommunikativa förmågan och verka för ökad delaktighet Välkommen till för logopeder och pedagoger för alla Facebook: Språklek (3500 följare) webbutik Kurser i juni i Stockholm: Språklig bedömning i förskoleklassen 1 dag Hela språket, hela tiden 2 dagar tillsammans med Johanna Kristensson Astrid Frylmark