Fortbildningsläget för arbetsterapeuter. en enkätundersökning
|
|
- Christer Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fortbildningsläget för arbetsterapeuter en enkätundersökning
2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har sedan 2009 vartannat år frågat sina medlemmar vad de tycker om fortbildningsläget i landet. Ett representativt urval av FSAs medlemmar, 20 procent, tillfrågas om vad de anser om sin fortbildning under året som gått. År 2013 genomfördes undersökningen för tredje gången. Rapporten omfattar resultaten av alla tre undersökningarna och visar vad medlemmarna anser om fortbildningsläget över tid. För år 2013 ges en mer detaljerad redovisning. De resultat som redovisas för förändringar över tid är statistiskt säkerställda om inget annat anges. Fortbildningsläget för arbetsterapeuter en enkätundersökning, december 2014 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Grafik: Ulf Lundberg Omslagsbild: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, Nacka
3 Sammanfattning och FSAs ståndpunkter FSAs fortbildningsrapport visar att fortbildningsläget för legitimerade arbetsterapeuter har försämrats sedan 2009, och att den största försämringen har skett mellan 2011 och Både deltagande i och omfattningen av fortbildningen minskar. Arbetsgivarnas finansiering av kostnader i samband med fortbildning minskar också. Arbetsterapeuter i privat verksamhet och arbetsterapeuter i kommunal verksamhet har genomgående sämst fortbildningsläge. Rapporten pekar på en tendens till polarisering andelen missnöjda och andelen mycket nöjda är de största grupperna. Enligt rapporten använder arbetsterapeuterna sin kompetens i hög utsträckning i det dagliga arbetet och att arbetsterapeuterna: Är allt mindre nöjda med fortbildningsläget över tid och att arbetsterapeuter med kandidatexamen är mer missnöjda än de utan examen. I mindre utsträckning deltar i olika typer av fortbildning: Deltagande i internutbildning är den enda typ av fortbildning som inte förändrats över tid. Även tid som man har för inläsning av ny kunskap och konsultation med erfaren kollega minskar. Den tid man ägnar åt fortbildning på fritiden har inte förändrats över tid års enkät indikerar att arbetsledningen prioriterar intern fortbildning som är generell för flera yrkesgrupper eller som är till för att hålla sig à jour med exempelvis förskrivningsrätten och dokumentation i verksamhetssystem. Det är endast en liten andel som deltagit i kurser riktade direkt mot arbetsterapi. I större utsträckning än tidigare har chefer som uppmuntrar till fortbildning och att de flesta har en kultur av lärande på arbetsplatsen. I minskande utsträckning får kostnader i samband med fortbildning täckta. Mest minskar arbetsgivarens finansiering av resor och uppehälle. År 2013 är skillnaden mellan olika arbetsgivare stor. FSA ser det försämrade fortbildningsläget som bekymmersamt, speciellt bland kommunalt och bland privat anställda arbetsterapeuter. Tillsammans utgör de hälften av FSAs medlemmar (andelen kommunanställda är 42 procent och privatanställda 10 procent). Legitimationen innebär att man ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetsterapeuterna tar sitt personliga yrkesansvar genom att ägna en del av fritiden till fortbildning. Men fortsätter trenden med minskat deltagande i och minskad omfattning av fortbildning kommer många arbetsterapeuter att ha svårt att leva upp till ansvaret. 3
4 2013 års enkät visar ett lågt deltagande i kurser riktat mot arbetsterapi. Resultatet bekräftas av FSAs kursverksamhet som erfar att det har blivit allt vanligare med återbud till kurser på grund av bristande finansiering. Legitimationen innebär också att arbetsterapeuten har en självständig ställning gentemot exempelvis chefer när det gäller de arbetsterapeutiska insatserna. Med tanke på det är det oroväckande att resultatet pekar på tendenser att arbetsgivarna alltmer prioriterar och styr innehållet i fortbildningen. FSA har under 2014 varit mycket förvånade över att medlemmarna i allt större utsträckning har arbetsgivare som verkar vilja ta över arbetsterapeutens personliga yrkesansvar genom att styra hur insatserna ska genomföras och med vilka metoder. Relaterat till detta pekar resultatet på en tydlig tendens till att arbetsterapeutens legitimationsansvar inte respekteras och inte heller behovet av regelbunden fortbildning. Framför allt bland privata och kommunala arbetsgivare. FSA ser allvarligt på att arbetsgivarna finansierar fortbildning i mindre utsträckning trots att cheferna i större utsträckning har en positiv inställning. Möjligheten till att upprätthålla kunskap och kompetens i relation till legitimationsansvaret får inte vara beroende av arbetsterapeutens privata ekonomiska situation och möjlighet att själv stå för den kostnaden. Arbetsgivarnas minskade finansiering pekar på att man håller på att frångå hittills rådande praxis och att detta kan vara början på ett systemskifte i det tysta. Naturligtvis kan det allmänt försämrade ekonomiska läget ha påverkat resultatet. Men vad gäller privata arbetsgivare har 2014 varit ett år då man har rapporterat stora vinster, så ekonomin är inte en trolig orsak. För kommunernas del kan övertagande av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstingen också påverkat. Övertagandet innebär ett större hälso- och sjukvårdsansvar, och att personal gick över från landsting till kommun. Det kan innebära att man ännu inte hade fått sin fortbildningsorganisation på plats. Men faktum kvarstår, kommunerna har haft sämst resultat alla tre åren som fortbildningsenkäten har genomförts. FSA anser att den nedåtgående trend som fortbildningsenkäten visar är mycket oroande. Inte minst i en tid då den allmänna debatten handlar om att gamla ineffektiva metoder måste utrangeras och nya kunskapsbaserade metoder måste tas in. Det är också anmärkningsvärt i ljuset av att statliga myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting under de senaste åren betonat vikten av kunskapsbaserad och säker vård, kvalitetssäkring samt nationella riktlinjer. När man inte får fortbildning i kunskap relaterad till sitt yrke ökar risken betydligt för att kompetensen urholkas i relation till legitimationsansvaret. Sveriges arbetsterapeuter står inför ett generationsskifte, de arbetsterapeuter som inte har kandidatexamen kommer att gå i pension under de närmaste 10 åren. Sett i ljuset av att arbetsterapeuter idag är ett bristyrke, är det troligt att de arbets 4
5 givare som inte respekterar legitimationsansvaret kommer att få svårt att rekrytera. Arbetsterapeuter med kandidatexamen har en annan skolning än de som inte har det. Det innebär att man vill uppdatera sina kunskaper i evidensbaserad vård och omsorg kontinuerligt. Arbetsgivarens hantering av fortbildning kan då vara avgörande. För att legitimerade arbetsterapeuter ska kunna fortsätta bidra till en säker, jämlik och hållbar hälso- och sjukvård samt omsorg, måste kårens yrkesansvar accepteras och respekteras fullt ut. För att detta ska kunna ske anser FSA att: Arbetsterapeuten måste få tillgång till regelbunden återkommande fortbildning i generella kunskaper så väl som i specifika kunskaper riktad mot yrket. Arbetsgivarna måste ta sitt fulla fortbildningsansvar och se till att arbetsterapeuter inom ramen för sitt arbete får den fortbildning som behövs utifrån legitimationsansvaret och i relation till verksamhetens mål. Fortbildning och kostnader i samband med den ska finansieras av arbetsgivaren. Prioritering och beslut om fortbildning ska ske i dialog med arbetsterapeuten. Fortbildningsläget Arbetsterapeuterna blir allt mindre nöjda med sin fortbildning. Jämfört med de två tidigare undersökningarna var det färre som var mycket nöjda (+) med sin fortbildning år Samtidigt var andelen mindre nöjda ( ) något högre än tidigare. Analysen visar att arbetsterapeuter utan kandidatexamen är mer nöjda med sin fortbildning än de som har en examen. Resultaten baserade på examen har legat på samma nivå i alla tre undersökningar. Tabell 1. Nöjdhet med fortbildning, förändring över tid, andel i procent Nöjd Andelen arbetsterapeuter mycket nöjda med fortbildningsläget år % 5
6 Analyser fördelat på arbetsgivare (kommun, landsting, stat och privat) visar att andelen mindre nöjda ( ) ökar mest bland arbetsterapeuter inom privat verksamhet, från 36 procent 2009 till 54 procent Samma trend ses även bland anställda i kommunerna där andelen mindre nöjda ( ) ökar från 42 procent 2009 till 48 procent Tabell 2. Nöjdhet med fortbildning, förändring över tid fördelat på arbetsgivare, andel i procent Nöjd + Nöjd + Nöjd + Kommun Landsting Stat Privat Allt färre fortbildar sig Arbetsterapeuterna deltar i mindre utsträckning i fortbildningsaktiviteter, sedan 2009 ser man en nedåtgående trend. Den största minskningen gäller för deltagande i kurser, konferenser och kongresser. Den enda typ av fortbildning som inte minskar är deltagande i internutbildningar på arbetsplatsen, samtliga år uppger 50 procent att har man deltagit i sådana. Omfattningen av fortbildningen varierar stort, från en halv dag till fyra fem dagar vid samtliga undersökningstillfällen. Tabell 3. Andel (i procent) arbetsterapeuter som deltagit i olika typer av fortbildningsinsatser, förändring över tid Typ av fortbildning Kurser Konferenser Inläsning av litteratur och konsultation av erfaren kollega Kongresser Studiebesök % 63% 2013 deltog 63 procent av arbetsterapeuterna i kurser. Två år tidigare var andelen 76 procent. 6
7 Även andelen arbetsterapeuter som deltar i fortbildning i form av inläsning av litteratur, uppdatering av kunskap och konsultation av erfaren kollega minskar. År 2009 svarade 85 procent att man hade deltagit i denna typ av fortbildning, 2013 var motsvarande siffra 81 procent. Omfattningen minskar från i genomsnitt 2 timmar och 21 minuter i veckan år 2009, till i genomsnitt 1 timme och 48 minuter år Analyser av 2013 års resultat visar att tiden man har för denna typ av fortbildning skiljer sig mellan arbetsgivarna. Minst tid har privatanställda, i genomsnitt 54 minuter per vecka, medan statligt anställda har mest tid, i genomsnitt 4 timmar och 36 minuter. Anställda i kommun och landsting har i genomsnitt 1 timme och 30 minuter per vecka års resultat visar att arbetsterapeuter deltar i kurser riktade mot relaterad kunskap i större utsträckning än vad man deltar i kurser riktade mot arbetsterapi. 28 procent av landstingsanställda arbetsterapeuter deltar i kurser riktade mot arbetsterapi, jämfört med 20 procent eller mindre för de andra arbetsgivarna. Tabell 4. År 2013, andel arbetsterapeuter (i procent) som deltagit i kurs riktad mot arbetsterapi respektive relaterade kunskaper, fördelat på arbetsgivare Kommun Landsting Stat Privat Arbetsterapi Relaterad kunskap I kommentarsfältet till enkätfrågorna 2013 anger flera av arbetsterapeuterna att arbetsgivaren inte alls prioriterade fortbildning. Några kommenterade så här: Fortbildning prioriteras ej av arbetsgivaren., från verksamhetens och arbetsgivarens sida finns inget intresse för professionen eller kunskaper som utvecklas för yrket. har själv varit drivande och bekostat vissa delar av utbildningar på egen hand. Andra upplevde att arbetsgivaren/ledningen i större utsträckning än tidigare styr fortbildningen: den fortbildning som prioriteras är studiebesök och chefen bestämmer var det ska ske. Några arbetsterapeuter som var anställda i kommunal verksamhet tar upp att man får gå korta fortbildningar som krävs för att hålla sig a jour med förskrivningsrätten, journalföring och verksamhetssystem, men: jag skulle vilja få djupare kompetens inom områden som jag arbetar mycket med i min yrkesutövning De arbetsterapeuter som bytt arbetsgivare i samband med att hemsjukvården kommunaliserades upplever en stor skillnad i arbetsgivarens inställning till fortbildning: när jag började jobba i kommunen så blev det så annorlunda i landstinget var det naturligt med kompetenshöjning varje år genom att gå på kurser Jag saknar att få utveckla min arbetsterapeutiska kompetens och jobba med ett annat sätt med patienterna... 7
8 2013 uppger cirka 10 procent av arbetsterapeuterna att de fått delta i Arbetsterapiforum, men i olika utsträckning. Bland stats- och landstings anställda arbetsterapeuter är det vanligaste att man deltar under hela konferensen (två dagar) medan det bland kommunalanställda är vanligast att man deltar under en del av konferensen (i regel en halv till en dag). Bland de privatanställda är det ingen som deltar båda dagarna. Arbetsterapiforum anordnas under två dagar vartannat år och under konferensen presenteras aktuell forskning samt utvecklings- och förbättringsarbeten inom arbetsterapi. Deltagarna kan lyssna på föreläsningar, delta workshops och besöka utställare. Fortbildning på fritiden Den tid som arbetsterapeuterna använder för fortbildning på sin fritid har inte förändrats över tid. Alla tre åren uppger man i genomsnitt 2½ till 3 timmar per vecka. Analys av 2013 års resultat visar att det är arbetsterapeuter med statlig anställning som ägnar flest timmar på fritiden till fortbildning, i genomsnitt 4 timmar och 30 minuter per vecka. Privatanställda lägger ner i genomsnitt 3 timmar och 36 minuter medan kommun anställda och landstingsanställda i genomsnitt lägger ner 2 timmar och 36 minuter respektive 2 timmar och 24 minuter per vecka. Bland legitimerade arbetsterapeuter utan kandidatexamen i arbetsterapi har andelen som vill ta en sådan minskat från 12 procent 2009 till 7 procent Bland de som har en kandidatexamen vill 13 procent skaffa sig en magisterexamen i framtiden. Inga förändringar har skett över tid. I 2013 års enkät kommenterar flera av de arbetsterapeuter som inte har en kandidatexamen att man inte tycker att det är lönt att läsa vidare. Det är inte förvånande då medelåldern är högst i denna grupp, alla tog sin arbetsterapeutexamen före En arbetsterapeut som skaffat sig kandidatexamen kommenterade: har insett att det inte gav vare sig mer kvalificerade arbetsuppgifter, chans att använda kunskaper i vetenskaplig metodik eller högre lön. Bara massor läsa på fritiden och på egen hand köpa kurslitteratur. Känner mig ändå nöjd med att ha tagit examen och önskar att få in mer vetenskaplig metodik i arbetet. Bland arbetsterapeuter som inte vill ta en magisterexamen är den vanligaste kommentaren att man inte är intresserad. Flera rapporterade att man har gett upp försöken då man upplever att arbetsgivaren är ointresserad. Man hade gärna läst vidare om man haft en: framåtblickande chef och organisation, som kan se värdet av utveckling för verksamheten eller om man fått bra villkor: jag har försökt att få gå, men jag får inte gå med lön. Några arbetsterapeuter påpekade att utbildningsplatserna till master- och magister programmen är få i relation till antal sökande. Kursupplägget gör det dessutom svårt att kombinera arbete med studier. Flera arbetsterapeuter uppgav att de har slutfört största delen av en magisterutbild 8
9 ning men gett upp eftersom arbetsgivaren inte gav något stöd: saknar endast uppsatskursen. Orkar inte längre lägga min fritid på att fortbilda mig. Man påpekade också att akademisk fortbildning inte värderas av arbetsgivare och därmed inte påverkar lönen: det lönar sig inte. Man får inget extra betalt för att man har en magister. Ledningens inställning är tudelad Alla tre åren upplever en majoritet av arbetsterapeuterna, cirka 70 procent, att det finns en kultur av lärande på deras arbetsplats. Knappt hälften upplever att de har en chef som uppmuntrar (+) fortbildning, men andelen som upplever att deras chef inte gör det ( ) är nästan lika stor. I alla tre undersökningar anger cirka 85 procent av arbetsterapeuterna att de har haft utvecklingssamtal med sin chef. Andelen som har en individuell plan för sin fortbildning ökar, från 40 procent 2009 och 42 procent 2011 till 47 procent Tabell 5. I vilken utsträckning närmaste chef uppmuntrar till fortbildning, förändring över tid, andel i procent Varken/eller med fortbildning År 2013 uppmuntrar 47 procent av arbetsgivarna till fortbildning. 47% Analyser av 2013 års resultat visar att bland arbetsterapeuter anställda i privat verksamhet minskar andelen som anger att deras chef uppmuntrar till fortbildning över tid, medan det ökar bland arbetsterapeuter anställda i kommunal verksamhet. Tabell 6. I vilken utsträckning närmaste chef uppmuntrar fortbildning, fördelat på arbetsgivare, förändring över tid, andel i procent Uppmuntran + Uppmuntran + Uppmuntran + Kommun Landsting Stat Privat
10 Arbetsgivarna finansierar merparten av arbetsterapeuternas fortbildning, men andelen minskar över tid. Arbetsterapeuter som deltog i fortbildning med bibehållen lön minskar, från 87 procent 2009 till 65 procent Även arbetsgivarens finansiering av kursavgifter och resor minskar. Störst neddragning finns för kostnader för uppehälle i samband med fortbildning, andelen som fick ersättning för detta minskade från 74 procent 2011 till 43 procent Även andelen där finansiering för fortbildning inte varit aktuellt har ökat. Tabell 7. Arbetsgivarens andel (i procent) av finansiering av fortbildning, förändring över tid Lön Avgift Resor Uppehälle Arbetsgivare Annan finansiär Arbetstagare Blandat Analyser av 2013 års resultat visar att landstingen ersätter kostnader för fortbildning i störst utsträckning medan privata arbetsgivare och kommunerna ersätter minst. Ersättning för uppehälle ersätts i lägst grad av samtliga arbetsgivare. Tabell , Andel arbetsterapeuter som erhållit ersättning för olika typer av kostnader i samband med fortbildning, fördelat på arbetsgivare. Lön Avgift Resekostnader Uppehälle Kommun Landsting Stat Privat Arbetsterapeutens drivkrafter Samtliga år uppger 79 procent av arbetsterapeuterna att de använder sin kompetens i hög utsträckning i sitt arbete. Samtliga år uppger procent av arbetsterapeuterna att mötet med patienter/klienter är den starkaste drivkraften i arbetet. Möjligheten att påverka anges som den starkaste drivkraften av procent medan procent anger den egna utvecklingen. Lönen är den starkaste drivkraften för 4 6 procent och 1 procent anger att det är möjligheten att göra karriär. Inga statistiskt säkerställda skillnader finns mellan mättillfällena. Tabell 9. Grad av användning av kompetens i nuvarande anställning över tid I normal utsträckning % 10
11 Enkäten Fortbildningsenkäten skickas ut till ett stratifierat slumpmässigt urval bland FSAs medlemmar. Stratifieringen görs utifrån arbetsgivare i syfte att motsvara förbundets medlemsprofil. Våren 2010 bestod urvalet av personer, 2012 av personer och 2014 av personer. Svarsfrekvensen var 65 procent år 2009 och 60 procent för 2011 respektive Fördelningen mellan olika arbetsgivare över tid ses i nedan tabell. Tabell. Respondenter fördelat på undersökningsår och arbetsgivare, andel i procent* År Kommun Landsting Stat Privat Annan * Bland FSAs medlemmar år 2013 var 42% anställda i kommunal verksamhet, 41% i landstingen, 6% av staten, 10% i privat verksamhet. Vid samtliga undersökningstillfällen var 96 procent av respondenterna kvinnor och 4 procent män. Detta stämmer väl överens med FSAs medlemsprofil. Enkäten speglar också det generationsskifte som är på gång inom professionen, andelen legitimerade arbetsterapeuter med kandidatexamen var 45 procent år 2009 (456 personer), 50 procent år 2011 (456 personer) och 2013 var andelen 59 procent (634 personer). Data från alla tre enkäterna har i denna rapport analyserats med metoder för icke parametrisk statistik. Där data har tillåtit, och där det har bedömts som meningsfullt har subgruppsanalyser genomförts utifrån arbetsgivare och examensnivå. De skillnader och förändringar över tid som rapporteras är statistiskt säkerställda om inget annat anges. I rapporten redovisas en del resultat grupperat för att åskådliggöra förändringar. 11
12 Tack vare att Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har en hög representativitet bland Sveriges utbildade arbetsterapeuter (mer än 90 %), vet vi att vi som organisation kan företräda arbetsterapi och arbetsterapeuter i Sverige såväl som internationellt. FSA är både en facklig och en professionsinriktad organisation för Sveriges arbetsterapeuter. FSA är partipolitiskt obundet och är medlem i Sveriges Akademikers Centralorganisation Saco. I Sverige finns cirka yrkesverksamma arbetsterapeuter. Åtta av tio arbetsterapeuter har kommuner eller landsting som arbetsgivare och arbetar på sjukhus, vårdcentraler, inom barn- och vuxenhabilitering eller äldre- och handikapp omsorg. Övriga kan arbeta med exempelvis arbetsrehabilitering, på Arbetsförmedlingen eller på Försäkrings kassan. En del ägnar sig åt undervisning och forskning. Det finns också ett antal som arbetar inom enskild sektor på exempelvis hjälpmedelsföretag, privat vård och omsorg eller inom företagshälsovård. Planiavägen 13, Box 760, Nacka, ,
Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)
Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, januari 2011 Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.akademikerhuset.se Foto: Colourbox Grafisk formgivning: Gelinda
Läs merArbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Läs merVärva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER
Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017, reviderad mars 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus
Läs merÖkade löneskillnader i privat sektor
Statistik Ökade löneskillnader i privat sektor Juseks undersökning av nyexaminerade 2010 Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Ökade löneskillnader
Läs merVärva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER
Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Illustrationer:
Läs merRAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)
RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild
Läs merKognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?
Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3
Läs merRAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.
RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar
Läs merRAPPORT. PTP enkät För kontakt: Mahlin Olsson, (11)
RAPPORT PTP enkät 2011 För kontakt: Mahlin Olsson, 08-567 06 407 mahlin.olsson@psykologforbundet.se 2011-10-05 1(11) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning
Läs merEffektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merMedicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merSTATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Flexibelt arbetsliv viktigt för unga
STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Flexibelt arbetsliv viktigt för unga Ökad dialog krävs i det flexibla arbetslivet Majoriteten av de nyexaminerade inom Juseks medlemsgrupper har möjlighet att påverka
Läs merBristande kvalitet i den högre utbildningen
Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger
Läs merOjämställt ledarskap
SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs mervad du behöver veta om fsastud
vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,
Läs merHär finns framtidens chefer
Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merSTATISTIK FÖRÄLDRA ARBETS PLATSER. Familjen i det flexibla arbetslivet
STATISTIK FÖRÄLDRA VÄNLIGA ARBETS PLATSER Familjen i det flexibla arbetslivet Flexibilitet är viktigt för många kvinnors karriär Sverige är långt ifrån jämställt. Trots stora framsteg tjänar kvinnor fort
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Förord och sammanfattning Välfärdssektorn står inför stora framtidsutmaningar.
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn November 2013 Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Om jobbhälsobarometern...
Läs merStällningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet
Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet Ställningstagande om rehabilitering inom kommunal verksamhet, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Ulf Lundberg Foto: Colourbox www.arbetsterapeuterna.se
Läs merKyrkans arbetsmiljöbarometer 2009
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merStudentbarometern. Första halvåret Fyll i ev datum här
Studentbarometern Första halvåret 2010 Fyll i ev datum här Innehåll 1 Bilden av privat driven offentligt finansierad vård i Sverige... 4 1.1 Tre perspektiv... 4 1.1.1 Patienterna... 4 1.1.2 De anställda...
Läs merFortbildning i dialog. Verktyg för lokalt fortbildningsarbete
Fortbildning i dialog Verktyg för lokalt fortbildningsarbete SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2018 Om textförfattarna: Sofia Rydgren Stale är ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets
Läs merSOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser
SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen
Läs merIngenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?
Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det
Läs merArbetsmiljön i staten år 2005
Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har
Läs merTrygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010
Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merJobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Läs merSätt agendan bli facklig företrädare
Sätt agendan bli facklig företrädare 1 Sätt agendan bli facklig företrädare, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Johan Gunséus (omslag) och Jonas Eriksson (s. 9) Tryck: Exakta Print
Läs merUtan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna
Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27
Läs merIndividuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare
Individuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare Mattias Damberg, Medicinsk utvecklingschef Docent, Specialistläkare i Allmänmedicin Förvaltningsstab Primärvård, Psykiatri och Habilitering Region
Läs merjanuari 2015 Vision om en god introduktion
januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar
Läs merArbetsterapeut ett framtidsyrke
Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se
Läs merJobbhälsobarometern Skola 2015
Rapport 2015-11-09 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola 2015 - Ny statistik om lärares syn på jobbet inom utbildningssektorn Inledning Debatten om skolan är dagligen
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs mer2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h
2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merKontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialnämndspolitiker. Novus Group
Kontaktperson på SSR: Stina Andersson (070-618 44 87) Undersökning bland socialnämndspolitiker Novus Group 2008-11-24 1 INLEDNING METOD & UTFÖRANDE FAKTARUTA Novus Group Novus Group International AB (publ)
Läs merOm ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF
Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö En rapport från SKTF Juni 23 Sammanfattning och reflektioner Kännetecknande för olika yrken inom Svenska kyrkan är att de är relativt enkönade.
Läs merSveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer
Läs merDet flexibla arbetslivets möjligheter
Statistik Det flexibla arbetslivets möjligheter Ett arbetsliv med individen i fokus Ett arbetsliv med individen i fokus Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Med moderna tekniska lösningar kan
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merVEM SKA HJÄLPA MORMOR?
VEM SKA HJÄLPA MORMOR? samtliga foton: kalle larsson Ett värdefullt arbete Skulle du vilja hamna på det boende där du arbetar när du blir gammal? Vi vill att du ska kunna svara ja på den frågan. Äldreomsorgsarbetet
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merNär det värsta händer
När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir
Läs merLEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer
Läs merKompetensutveckling under din föräldraledighet
Kompetensutveckling under din föräldraledighet NATURVETARNA INLEDNING Att få barn är något av det största som händer i en människas liv. Förutom den stora förändringen som föräldraskapet innebär för dig
Läs merSKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?
SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merVägar till ny kunskap
Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat
Läs merUndersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017
Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe december 07 Info om undersökningen På uppdrag av Seko har Kantar Sifo undersökt hur medlemmar som arbetar inom
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merSTATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Många studenter arbetar gratis
STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Många studenter arbetar gratis Kompetens ska värderas även i pengar Högskolor och universitet har ett viktigt uppdrag i att stärka studenternas ställning inför arbetslivet.
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merVårdförbundets lönepolitiska idé
Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går
Läs merMedarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.
Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen
Läs mer2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23
2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...
Läs merKommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009
Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna
Läs merKompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015
Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges
Läs merden professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.
Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt
Läs merJOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR
JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det
Läs merBra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade
Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att
Läs merDen kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?
Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merAVSKAFFA TJEJTAXAN NU
Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning
Läs merEnkät certifiering MTC
Enkät certifiering MTC Hur ser du på certifiering av medicinska ingenjörer/civilingenjörer? Mycket värdefullt 7 15,9 Värdefullt 23 52,3 Mindre värdefullt 11 25 Certifieringen har ingen betydelse 1 2,3
Läs merSKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009
SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med
Läs merEn för alla alla för en. Bli medlem för ett tryggare och ännu mer utvecklande arbetsliv
En för alla alla för en Bli medlem för ett tryggare och ännu mer utvecklande arbetsliv Arbetsterapi behövs Som arbetsterapeut gör du all skillnad i världen du får människors vardag att fungera. Vår roll
Läs merTudelad arbetsmarknad för akademiker
2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merFortbildningsenkät 2012
Fortbildningsenkät 2012 Sveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 Stockholm Telefon: 08-790 33 00 E-post: info@slf.se www.lakarforbundet.se Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Internutbildning...
Läs merSäkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor
Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen
Läs mer71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA
71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller
Läs merPolitiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst
Statistik Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Dags att förtydliga tjänstemannens roll i kommunallagen Kommundirektörsföreningen i Sverige Skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning
Läs merBetänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,
2017-10-13 Yttrande 2017-10-13 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: S2017/03349/FST Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen
Läs merATTITYDER TILL ARBETET INOM ÄLDREVÅRD OCH OMSORG EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING BLAND UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN
Bilaga 3 Copyright GfK Sverige AB, Lund 2000 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 1960:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merSvenska kyrkan 2002/2003. Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan
Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport från SKTF om förhandlingsprocessen, lönekriterier, utvecklingssamtal m.m. inom Svenska kyrkan Februari 2003 2 Svenska kyrkan 2002/2003 Delrapport om förhandlingsprocessen
Läs merFler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester
Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester LO/Löne- och välfärdsenheten juni 2005 Sven Nelander 2 Sammanfattning Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har
Läs merLönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018
Nr 14/2018 Stockholm 2018-11-29 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Lönestatistik för medicine studerande som vikarierat som underläkare sommaren 2018 Bakgrund Att sommarjobba som underläkare
Läs merBefria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn
Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning
Läs merEnkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.
Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3
Läs merDELAKTIGHET STUDIER LEGITIMATION KOMPETENS BEDÖMNING UTREDA FRITID LEK AKTIVITET MILJÖ ARBETE BALANS. Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter
LEK DELAKTIGHET BEDÖMNING STUDIER KOMPETENS UTREDA FRITID AKTIVITET ARBETE BALANS LEGITIMATION MILJÖ Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, december 2015
Läs merDu har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren
Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en psykologexamen vid Uppsala universitet åren 2006-2007. När du besvarar enkäten vill vi att du tänker på att värdera hela din psykologutbildning vid
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 2 av 5 Synen på lönesättning och löneskillnader 23 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1942 1 LO 3.1 1 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap
Läs merSocialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13
Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca
Läs merFYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN
FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN dialog Samir sida 5 i häftet Skriv ord på raden. Det kan vara ord från dialogen i häftet eller andra ord som du tycker passar. Hej Samir. Det bra. är det? Har det något
Läs merKuratorer inom hälso- och sjukvården. 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström
Kuratorer inom hälso- och sjukvården 2010-08-16 Anna Ihrfors Wikström 1 Sammanfattning - Kuratorer inom hälso- och sjukvården Åtta av tio kuratorer tycker att antalet arbetsuppgifter, stressen i jobbet
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs mer2016:26 B. Tillit på jobbet
2016:26 B Tillit på jobbet Innehåll Sammanfattande iakttagelser 5 1 En undersökning om tillit på jobbet 9 2 Kartläggning av tillit på jobbet 13 3 Kartläggning av detaljstyrning och kontroll 19 4 Kartläggning
Läs mer