Verksamhetsplan 2016 för Karlbergs förskolor

Transkript

1 Karlbergs förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (27) Handläggare Marielle Häggström Telefon: Till Karlbergs förskolor Verksamhetsplan 2016 för Karlbergs förskolor Förslag till beslut Karlbergs förskolor

2 Sid 2 (27) Inledning Karlbergs förskolor kännetecknas av att sätta det kompetenta barnet i fokus. Vi har ett gediget intresse för var och en och ser delaktighet och vänskap som betydelsefulla inslag. Grundläggande principer i verksamheten är en öppenhet och respekt för alla där vi betonar olikhet, både som en tillgång och som ett sätt att lära av varandra. Vår inspiration är hämtad från Reggio Emilias filosofi kring barn och deras lärande. Vi utgår från att barn är kompetenta, det vill säga nyfikna, kunskapstörstande och kreativa. Karlbergs förskolors organisation bär en tydlig idé, om barns lärande, pedagogens förhållningssätt, den pedagogiska miljön och föräldrars inflytande. På Karlbergs förskolor ska både familjer och pedagoger känna att de deltar i ett meningsfullt sammanhang. Genom vårt utforskande arbetssätt, där observation, dokumentation och reflektion är viktiga arbetsredskap, synliggör den engagerade och intresserade pedagogen barnens läroprocesser. Vår övertygelse är att barn skapar sin egen kunskap genom att vara delaktiga i att möta sin omvärld tillsammans med andra. Våra förskolemiljöer är utformade med olika mötesplatser, där barnen kan vara självständiga, forskande och reflekterande. Vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande möter vi utifrån en idé om en välkomnande förskola där vi tillsammans med våra familjer bygger en gemensam kultur kring barns lärande. Verksamhet styrs främst utifrån nationella och kommunala styrdokument som Skollagen, Läroplan för förskolan, FN s barnkonvention, Stockholms stads förskoleprogram "Framtidens förskola", och riktlinjer i budget 2016, men också av kommunfullmäktiges inriktningsmål och stadsdelsnämndens prioriteringar. Karlbergs förskolor består av fem förskolor, Blåklinten, Norrbacken, Gjutaren, Tempeltrappan och Sagolandet samt ett centralt tillagningskök som levererar mat till enhetens samtliga förskolor. Vi har ca 320 barn med familjer i vår verksamhet. Barnen på Karlbergs förskolor är indelade i åldersindelade grupper. Det generella arbetssättet är att, utifrån en väl strukturerad veckostruktur, organisera barnen i mindre grupper kring vilka pedagogerna arbetar såväl ensamma som i par om flera. Tre av enhetens grupper är natur- och kulturgrupper vilka, till största delen, bedriver sitt pedagogiska arbete i interaktion med staden, på museer eller i skog och mark, allt utifrån gruppernas intresse och val av projektämnen. Karlbergs verksamhet består av cirka 75 medarbetare, av dessa är ca 15 % män. Enhetens ledning består av förskolechef, två biträdande förskolechefer med funktioner pedagogista och administratör. På varje förskola finns en arbetsplatsledare, och på några av förskolorna även en biträdande arbetsplatsledare, som är en del av ledningsgruppen. I verksamheten finns i huvudsak två yrkeskategorier representerade förskollärare/lärare mot yngre åldrar och barnskötare varav andelen förskollärare är 41%. Köket har två kockar och en medarbetare som sköter disken på flertalet av våra förskolor. På enheten finns också två personer som har stöd från arbetsförmedlingen. Alla människors lika värde: På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundament i vår verksamhet. Vi arbetar aktivt med att möta alla barn och vuxna på ett jämbördigt vis oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller

3 Sid 3 (27) funktionsnedsättning. Förhållningssättet gäller såväl inom organisationen som i relationer till bar och familjer, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners. Barn och familjer i centrum: Vi är till för våra barn och vårdnadshavare. Vi vill vara en välkomnande förskola där själva välkomnandet blir till i våra handlingar. Vårt sätt att agera och samspela ska spegla att vi är en välkomnande förskola. Det ska synas i vårt sätt att ta emot nya familjer, i våra dagliga möten med familjer och i vårt samspel med familjerna i den pedagogiska verksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och förbättra verksamheten utifrån barns och vårdnadshavares perspektiv. Vår inställning är att vi genom tydlighet och samverkan ska anpassa verksamheten utifrån barn och vårdnadshavares behov och förutsättningar. Barnens tankar följer vi upp med hjälp av pedagogisk dokumentation och i Skolplattformen. I förskolornas kontinuerliga informationsbrev till familjerna berättar vi om de olika sammanhang barnen befunnit sig i. Vårdnadshavarnas tankar följer vi upp genom daglig kontakt, olika former av möten, i utvecklingssamtal, i förskoleundersökning och när vårdnadshavarna deltar i olika reflektionssammanhang. Utveckling genom delaktighet och ansvar: Vår organisation präglas av ett öppet och tillåtande klimat där olikhet ses som en tillgång och ett sätt att lära av varandra. Verksamhetens inriktning är att vi tillsammans arbetar för kontinuerlig utveckling och förbättring. Enhetens gemensamma struktur, med inlagda sammankomster för veckomöten, utvecklings- och reflektionsgrupper, planeringstid med mera hjälper oss att hålla i begrepp som delaktighet och ansvar. Vårt uppdrag utförs bäst om alla medarbetare, barn och vårdnarshavare har möjlighet till delaktighet och eget ansvarstagande. Medarbetarna ses som resurser och tilldelas ansvarsområden som var och en innebär ett särskilt ansvar för olika uppgifter/områden. Barnen inbjuds att delta och ta ansvar genom att vi har upprättat olika strukturer och miljöer som de känner igen, och kan orientera sig i och genom de reflektionsmöjligheter som den pedagogiska miljön erbjuder. Vårdnadshavarna inbjuds att delta i de förskolefrågor som berör deras perspektiv. Vår målsättning är att skapa en förskolekultur där både barn, pedagoger och familjer får en upplevelse av att vi alla deltar i ett meningsfullt sammanhang. Nedan redovisar vi de tre områden som kommer att ligga till grund för 2016 års utvecklingsområden. Riktningen är tagen utifrån analys av enhetsmålen, pedagogernas självvärdering av kvalitetsindikatorn, Förskoleundersökningen 2015 och genom den fortlöpande pedagogiska dokumentationen. Utvecklingsområdena är formulerade likt förra året med syfte att skapa kontinuitet och möjlighet att fördjupa arbetsätten kring dem. Vi ska utveckla den pedagogiska miljön genom: Att fokusera på skapande material och återvinningsmaterial och ökad materialkännedom. Att utveckla de olika uttrycksformerna utanför projekttid så det blir en kvalitet under hela barnens dag. Att utveckla avdelningarnas reflektionsplatser för att skapa former för barnen och vårdnadshavarna att bidra med sina reflektioner i den kontinuerliga pedagogiska dokumentationen. Att utveckla vår normmedvetenhet i förhållande till de pedagogiska miljöerna.

4 Sid 4 (27) Vi ska på ett tydligare vis, med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg, arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling i syfte att tydligare lyfta fram läroplanens områden genom: Att den pedagogiska dokumentationen - i form av att den ska vara fortlöpande i Skolplattformen- knyts tätare samman med vår struktur för uppföljning, utvärdering och utveckling. Därmed behöver vi arbeta med att bearbeta dokumentationen mer systematiskt, både med hjälp av gemensam reflektion, involverande kollegor, barn och vårdnarshavare, och en systematisk dokumenterad process där nästa steg i det didaktiska arbetet synliggörs. I samband med detta fortsätter vi att praktisera förskollärarmöten i organisationen och arbetar vidare med att hitta fler former/strukturer för reflektion som både involverar barn, vårdnarshavare och kollegor. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 42 % 40 % Tertial Antal barn per grupp Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" År 3,8 3,8 År Nämndmål: Barn på förskolan och i den öppna fritidsverksamheten lär, leker och utvecklas i pedagogiska miljöer av hög kvalitet De pedagogiska miljöerna på förskolan stödjer barns lärande och utveckling. Aktivitet Startdatum Slutdatum Samtliga förskolor ska ha information om ramöppettider Enhetsmål: Barnen på Karlbergs förskolor lär, leker och utvecklas i pedagogiska miljöer av hög kvalitet. Barnen på Karlbergs förskolor lär, leker och utvecklas i pedagogiska miljöer som möjliggör

5 Sid 5 (27) ett nyfiket utforskande och undersökande av matematik, naturkunskap, språk och skapande. Genom organisationen av dagen har barnen utrymme och blir stimulerade till lek, lärande och utveckling. Vårdnadshavarna upplever att den pedagogiska miljön uppmuntrar till lek, utveckling och lärande. Arbetssätt Vår erfarenhet är att barn lär av varandra och att barngruppen är en viktig och aktiv del av barns utveckling och lärande. Genom lek och möten får barnen syn på sitt eget och kamraternas lärande. Därför möter barnen på Karlbergs förskolor en tydlig dagsstruktur/organisation av dagen/veckan, där det finns utrymme för lek, lärande och utveckling och där de erbjuds vara delaktiga och ha inflytande. Grunden för detta arbete är våra olika mötes/reflektionsformer tillsammans med barnen. Vi ska utveckla våra pedagogiska miljöer ur ett barn- föräldra- och pedagogperspektiv. Den pedagogiska miljön har vi gett tre definitioner, den fysisk organiserade, pedagogens förhållningssätt och en organisation av dagen. För att hitta rätt fokus för våra analyser när vi utvecklar miljöerna och för att skapa en jämlikhet i våra miljöer använder vi oss av "Karlbergs pedagogiska idé om miljön samt "Basmaterial miljö". Detta utvecklingsarbete bär förskollärarna med sig i förskollärarmötena och fokusera på det förändrade kunnandet i förhållande till ett utforskande arbetssätt (pedagogens förhållningssätt) samt hur vi säkerställer att barnens dag har utrymme för och stimulerar till lek, lärande och utveckling (den fysisk organiserade miljön och en organisation av dagen). Barnen erbjuds möjligheter att få uttrycka sig genom de 100 språken och vi gör oss extra nyfikna på IKT som ett uttryckssätt och som en form för reflektion. I våra gemensamma reflektionsmöten utmanar vi oss i att anta ett förhållningssätt där vi utifrån olika perspektiv/discipliner(transdisciplinärt förhållningssätt), matematik, naturvetenskap, teknik, språk och kommunikation, pedagogens roll, pedagogisk miljö, estetiska läroprocesser, genus, barns inflytande, reflekterar kring hur barn lär. Dessa områden dokumenteras och barnens förändrade kunnande utgör underlag för reflektioner såväl i pedagoggruppen, som tillsammans med barn och föräldrar. Vi skapar reflektionsmöjligheter för barnen där de har möjlighet att använda och pröva sin språkliga och kommunikativa förmåga. Grunden i det arbetet är morgonmöte och andra mötesformer samt tillgänglig pedagogisk dokumentation som inbjuder till reflektion och fortsatt lärande. Barnen har möjlighet att i sitt utforskande, och i kommunikation och i reflektion, pröva att använda sig av matematiska och naturvetenskapliga begrepp. Barnen erbjuds en pedagogisk miljö med material/verktyg som lockar till utforskande och undersökande av matematik, naturkunskap, språk och skapande uttryckssätt (estetiska läroprocesser). Vi utgår från pågående projekt när vi formar den pedagogiska miljön. Vårt systematiska kvalitetsarbete gör vi genom pedagogisk dokumentation och genom att använda Skolplattformen för att systematiskt planera för barnens förändrade kunnande och utveckling av den pedagogiska miljön. Pedagogerna bedriver ett utforskande arbetessätt där de själva agerar närvarande och lyssnande pedagoger som dokumenterar barnens lärande.

6 Sid 6 (27) Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och läroprocesser och förändrar i miljön. För att öka vår normmedvetenhet intar vi ett kritiskt förhållningssätt till de normer som påverkar hur vi agerar och bygger upp de pedagogiska miljöerna. Resursanvändning Organisationen av dagen och de kvaliteter som vi definierat att en "dag på förskolan" ska inrymma. Förskollärarmötena. Barns, vårdnadshavares och pedagogers reflektioner. Våra verktyg för analys och reflektion. Skolplattformen. "Karlbergs pedagogiska idé om miljön". "Basmaterial miljö". Ett transdisciplinärt förhållningssätt. Ett normkritiskt förhållningssätt Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen. Ledningen ansvarar, tillsammans med enhetens förskollärare, för att det systematiska kvalitetsarbetet genom att aktivt delta i all form av uppföljning, i reflektionssamanhangen och genom den fortlöpande dokumentationen. Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmålen sker i utvecklingsgrupperna. Uppföljning sker fortlöpande arbetsgruppsvis i Skolplattformen och i den årliga självvärderingen och kvalitetsindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning genom den pedagogiska dokumentationen som används i arbetsgruppernas arbete med barnen och i presentationer/visningar på reflektionsmöten, apt och pedagogmöten. Förskoleundersökningen. Utvecklingssamtal. Medarbetarsamtal. Utveckling Skolplattformen fungerar som stöd för att planera för barnens förändrade kunnande samt för att skapa likvärdiga pedagogiska miljöer av hög kvalitet samt öka vår medvetenhet och vår kunskap kring barnens förändrade kunnande. Ökad kunskap och förtrogenhet kring material, återanvändningsmaterial och hur vi använder detta när vi utmanar barnens lärande.

7 Sid 7 (27) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Nämndmål: Norrmalms stadsdelsområde är tryggt Invånare och besökare upplever Norrmalms stadsdelsområde som tryggt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheter och avdelningar ska inför tertialrapport 2 ha upprättat en lokal krishanteringsplan som är förankrad hos alla medarbetare. Enheter och avdelningar ska per tertial och verksamhetsberättelse redovisa en samlad analys av inträffade incidenter och dess allvarlighetsgrad och tillsammans med skyddskommitté föreslå eventuella åtgärder Enhetsmål: Barnen är trygga i Karlbergs förskolors verksamheter. Barnen har roligt och är trygga på förskolan. Vårdnadshavarna upplever att barnen är trygga på förskolan. Arbetssätt Läroplanen utrycker att "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Förskolan ska erbjuda en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad som omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt". Alla uppträder professionellt och har ett välkomnande och respektfullt förhållningssätt gentemot barn och familjer. Vi lyssnar på barnen och tar deras frågor och funderingar på allvar och agerar utifrån det, i syfte att de ska känna sig trygga. Verksamheten anpassas särskilt för de barn som tillfälligt eller varaktigt är i behov av mer stöd och stimulans än andra. Samverkan med familjerna är en grund för trygghet, vi gör därför vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten och i barnens vardag genom att vi följer Karlbergs förskolors årsstruktur kring samverkan med familjerna samt att vi dagligen möter vårdnadshavarna för att ge information och ta emot synpunkter. Vi har en föräldraaktiv inskolning då barnet och föräldern tillsammans är med i verksamheten Vi reviderar planen mot diskriminering och kränkande behandling årligen. Arbetslagen gör vid terminsstart överenskommelser kring förhållningssätt och arbetssätt utifrån läroplanens värdegrund. För att skapa en trygg och säker fysisk miljö på förskolorna arbetar vi systematiskt kring

8 Sid 8 (27) barnsäkerhet, brandsäkerhet och arbetsmiljö. Alla medarbetare har ansvar för att arbetet sker enligt gällande rutiner och på varje förskola har vi ombud med särskilt ansvar för barn- och brandsäkerhet. Vi informerar vårdnadshavarna kring våra rutiner för trygghet och säkerhet. Tydliga rutiner för barnens vistelse finns, för barnens närvaro och frånvaro, om ett barn har allergi eller sjukdom, för läkemedelshantering, om en olycka, tillbud eller brand inträffar, om ett barn rymmer eller försvinner. Barn- och brandsäkerhetsronder genomförs en gång per år, och en handlingsplan upprättas utifrån ronderna. Regelbundna brandövningar genomförs. Tillbud och skador anmäls och följs upp. Utbildning i första hjälpen genomförs kontinuerligt. Resursanvändning Norrmalms nätverk för barnsäkerhetsombud Barnsäkerhetsombuden Brandsäkerhetsombuden RISK Enhetens krisplan Uppföljning Barnsäkerhetsronder Brandsäkerhetsronder Pedagogisk dokumentation Arbetslagens utvärdering/självvärdering 2 ggr/år Förskoleundersökningen Utvecklingssamtal med familjerna två gånger per år, samt kontinuerligt i den dagliga kontakten. Analys av RISK-incidenter Utveckling Vi ska utveckla enhetens krisplan. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Barn och unga erövrar fler uttryckssätt genom eget skapande och i mötet med stadens kulturutbud Förskolan och den öppna fritidsverksamheten har miljöer som skapar nyfikenhet och lust till eget kulturskapande. Förskolorna och den öppna fritidsverksamheten nyttjar stadens kulturutbud.

9 Sid 9 (27) Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter ska ha en kulturhandlingsplan Enhetsmål: Barnen på Karlbergs förskolor utforskar fler uttryckssätt genom eget skapande och i mötet med stadens kulturutbud. I sin vardag möter barnen begreppet kultur genom stadens kulturbegrepp "för med och av" barn. Barnen är delaktig i sin egen och andras kulturer. Vårt mångkulturella samhälle är synligt på våra förskolor och i den pedagogiska dokumentationen. Barnens nyfikenhet och lust till eget kulturskapande väcks och tas tillvara i verksamheten. Vårdnadshavarna upplever att förskolan ger barnen möjlighet att ta del av och möta olika sorters kulturutbud på och utanför förskolan. Barnen har deltagit i två professionella kulturupplevelser. Arbetssätt Läroplanen för förskolan uttrycker att förskolan såväl ska arbeta med att utveckla barns förmågor och deras eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv med värden, traditioner, språk och kunskaper. I enighet med läroplansmålet strävar vi efter att barnen "utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. På Karlbergs förskolor ser vi förskolan som en kulturell och social mötesplats där barnen förbereds för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vår ambition är att både ge barnen möjlighet att arbeta med begreppet kultur ur perspektivet för, med och av barn och med de hundra språken (definitioner tagna ur stadens kulturplan Kultur i ögonhöjd och från Reggio Emilias filosofi) och att stärka barnens förmåga att förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Kultur för barn (- producerad av vuxna): Vi erbjuder barnen olika projektrelaterade kulturupplevelse i form av besök på olika kulturhistoriska platser i stad, skog och park, museibesök, biblioteksbesök, musik och musikföreställningar, teaterföreställningar mm. Där barnen får kulturupplevelser utförd av en professionell utövare. Vi bokar kulturupplevelser via Kulan. Alla avdelningar har platser med litteratur. Litteraturen används för att bläddra och titta i på egen hand eller tillsammans med kompisar men också för högläsning. Högläsningen är ett tillfälle för en social gemenskap och inlärningsprocess med en känsla av närhet, trygghet och ömsesidighet men också ett tillfälle som ger barnen rika möjligheter att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda etc. I berättandet vänjer sig barnen vid att följa en röd tråd och ges möjlighet för att utveckla ett långsiktigt och varaktigt intresse för läsning.varje avdelning har litteratur tillgänglig utifrån barngruppens olika förekommande språk. Vi arbetar för att öka barnens medvetenhet om delaktighet i det egna kulturarvet och i kompisarnas kulturer. Kultur med barn (- tillhandahållen av vuxna): Barnen får kontinuerligt ta del av varandras olika kulturer i form av litteratur, ramsor, sånger

10 Sid 10 (27) och roll-/grupp-/danslekar. I arbetet med att erövra ett interkulturellt förhållningssätt ser vi barnens familj som en resurs. Barnen har dagligen möjlighet att uttrycka sig genom de 100 språken (definition av Reggio Emilia, se nedan). Arbetet dokumenteras och ger underlag för reflektioner. Dokumentationen används även till utvärdering av hur arbetet kan utvecklas där både barn och föräldrar görs delaktiga. Vi uppmärksammar barnens erfarenhet av egna traditioner och förskolans egna traditioner (exempelvis Lucia, sommarfester, födelsedagar, avslut av förskoletiden för att börja i förskoleklass, förskolans dag, projektavslut, mm). Kultur av barn (-uttryck som ingen vuxen styr över): Vi organiserar miljön så att barnen kan mötas för att, utifrån sina erfarenheter, kunna skapa sin egen kultur. Vi ger barnen olika verktyg (de hundra språken) att uttrycka sig genom exempelvis lera, färg, konstruktion, dans/rörelse, musicerande, rollspel/drama, litteratur, lekar och it-verktyg. Vi integrerar barnens populärkultur. Pedagogen uppmärksammar när det bör göras tillägg i verksamheten i syfte att utveckla barnens utforskande och skapande. Arbetet sker med ett medvetet interkulturellt förhållningssätt, där föräldrarna är informerade om syftet. På olika vis synliggörs olikheter och mångfald där vår verksamhet präglas av ett interkulturellt förhållningssätt med hänsyn till Likabehandlingsplanen och FN`s barnkonvention. Resursanvändning Enhetens kulturombud deltar i Norrmalms kulturombudsmöten och har i uppdrag att aktivt hålla sig informerad om det kulturella utbud som staden erbjuder och förmedla detta genom vårt informationsbrev. Enhetens kulturutbud ingår i en grupp som regelbundet samverkar med bibilioteket genom lässatsningen. Möteplats Kulan ( Enhetens barn, familjer och pedagoger med andra kulturer och språk. Utvecklingsgrupp interkulturalitet/kultur. Stockholm stads kulturplan. Vår kulturhandlingsplan. Stadsbiblioteket. Gemensamma kulturhändelser som förskolans dag och ljusmanifestationen. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen. Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmålet sker i utvecklingsgrupp interkulturalitet/kultur och miljö. Uppföljning sker kontinuerligt arbetsgruppsvis i Skolplattformen och i samband med den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Genom den pedagogiska dokumentationen följer vi upp vårt arbete med kulturbegreppet för,

11 Sid 11 (27) med och av barn. Utveckling Vi fortsätter organiserar miljön så att barnen kan mötas för att, utifrån sina erfarenheter, kunna skapa sin egen kultur. Vi fortsätter utveckla den pedagogiska miljön med en mångfald av tillgängligt material. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Invånarna har förutsättningar att välja en miljövänlig livsstil Miljögifter i nämndens verksamheter, där barn och unga vistas är kartlagda. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna har ökat. Skräphanteringen i parkerna är miljösmart. Enhetsmål: Barnen på Karlbergs förskolor utforskar naturens kretslopp och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnens förståelse för hur egna handlingar påverkar miljön utvecklas. Arbetssätt Läroplanen uttrycker att "förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet". I enighet med läroplanen strävar vi efter att "ge barnen möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barnen möjlighet att lära känna sin närmiljön och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet". I olika sammanhang uppmärksammar pedagogerna situationer där barnens handlingar påverkar miljön. Ex. stänga av kranen, varför vi skrapar tallriken, vikten av återvinning, nedskräpning. Tillsammans med barnen tar vi hand om och vårdar det som finns runt omkring oss, såväl material i den pedagogiska miljön som det vi möter ute i stad och natur. Ex. att laga istället för att kasta, att sortera och återanvända. Det handlar om att tillsammans skapa goda vanor, där pedagogen agerar positiv förebild, så barnen förstår hur vardagen kan utformas så att den bidrar till en bättre miljö. I den pedagogiska dokumentationen synliggör vi situationer och samband för lärande för hållbar utveckling för att därifrån utmana barnens förändrande kunnande. Vi förhåller oss till stadens policy gällande hållbar utveckling när vi utvecklar vårt gemensamma förhållningssätt och vårt arbetssätt. Vi använder återvinningsmaterial i bygg- och konstruktion och skapande, inom- och

12 Sid 12 (27) utomhus. Genom att återanvända material kan vi reflektera tillsammans med barnen om vikten av att ta tillvara och ge material en ny funktion. Det blir konkret för barnen och en möjlighet att involvera vårdnadshavarna. Det positiva sambandet mellan kost, rörelse och hälsa grundläggs genom att uppmuntra till fysisk aktivitet och erbjuda omväxlande verksamhet som utmanar till rörelse, inne och ute. Vi har verksamhet utomhus för alla barn en gång om dagen. Barnen får en god, varierad och näringsrik mat och erbjuds en meningsfull måltidssituation. Resursanvändning Utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Gruppen för effektiva inköp. Familjerna. Närområdet. Pedagogiska teoretiska rum. Miljöhandlingsplanen. Litteratur för både barn och vuxna. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen.. Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmålet sker i utvecklingsgrupp pedagogisk miljö, i gruppen för effektiva inköp och i ledningsgruppen. Uppföljning fortlöpande i Skolplattformen och i samband med självvärdering av kvalitetsindikatorn och utvärdering av det pedagogiska året. Utveckling Vi ska utveckla vår kompetens i syfte att förbättra våra arbetssätt kring lärande för hållbar utveckling. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Nämndmål: Nämndens verksamheter är giftfria Miljögifter i nämndens verksamheter där barn och unga vistas ska minska. Miljöfarliga material ersätts med miljösmarta alternativ. Aktivitet Startdatum Slutdatum Chefer, miljöombud och skyddsombud inom förskolan deltar i kemikaliecentrums utbildningar. Samtliga medarbetare inom förskolan deltar i kemikaliecentrums webbutbildning

13 Sid 13 (27) Enhetsmål: Karlbergs förskolors verksamheter är kemikaliesmarta och bidrar till en hållbar livsmiljö på förskolan. Barnen på Karlbergs förskolor deltar i arbetet med hållbar utveckling och en miljövänlig livsmiljö på förskolan. Ökad kunskap och medvetenhet i enheten kring en kemikaliesmart förskola. Vi genomför åtgärderna i samband med kartläggningen av en kemikaliesmart förskola. Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 35% av de totala inköpen. Köket lagar rätt antal portioner för minskat matavfall. Vi tar hand om matavfall. Arbetssätt Vi arbetar med de åtgärder som respektive förskola definierat i samband med kartläggningen för en kemikaliesmart förskola. Vi använder oss av kemikaliecentrums "Vägledning för kemikaliesmart förskola" och Stockholms stads folder Giftfritt i förskolan i vårt arbete för att blir ännu mer kemikaliesmart. Vi ska tillsammans definiera andra aspekter på mindre lämpligt material så att en samsyn skapas. Vi byter successivt ut material som klassas som icke kemikaliesmarta. Vid inköp väljer vi att köpa in miljömärkta produkter, både i den pedagogiska verksamheten och vid inköp av livsmedel, hygienartiklar och kontorsmaterial. Representanterna i utvecklingsgrupp pedagogisk miljö samt representanter för effektiva inköp blir också enhetens miljöombud. Vi ska informera våra vårdnarshavare om att de ska vara noga med att rapportera barnens eventuella frånvaro. Syftet är att vi ska kunna rapportera rätt antal närvarande barn till köket. Vi sorterar matavfall till biogas från vårt centrala kök, på Sagolandet och vi strävar efter att ta hand om matavfallet även på resterande förskolor. Vi ska kontera miljömärkta livsmedel på separat konto. Resursanvändning Kemikaliecentrums "Vägledning för kemikaliesmart förskola". Kemikaliecentrums webutbildning för ledning och medarbetare. Stockholms stads folder Giftfritt i förskolan. Ledningsgruppen. Ren o Norden (Sopsorteringsföretag). Kockarna. Köksgruppen. Miljöombuden. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen.. Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmål sker i gruppen för effektiva inköp,

14 Sid 14 (27) utvecklingsgrupp pedagogisk miljö samt i köksgruppen och på kökets aptmöten. Vi följer upp ekologiska inköp på våra köksmöten 1 gång i månaden. Ledningsgruppen. Arbetslagen. Utveckling Vi ska fortsätta arbeta med att undersöka möjligheter för att även ta vara på Gjutarens, Norrbackens och Blåklintens matavfall och sortera till biogas. Vi ska ha inköpsansvarig på varje förskola som ska ha god kännedom om hur inköp bäst görs med hänsyn till miljöaspekterna. Enhetens kunskaper ökar för att säkerställa att vi jobbar för en kemikaliesmart förskola. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 40 st 500 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 8000 st År KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Nämndens resurser förvaltas och används väl med fokus på resultat och effekter för våra invånare Nämnden har en budget i balans. Enhetsmål: Karlbergs förskolors resurser förvaltas och används väl med fokus på resultat och effekter för våra barn och familjer. Karlbergs förskolor använder tilldelade resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Arbetssätt Varje arbetsgrupp har en summa pengar för pedagogiskt material. Pengen styrs av antal barn.

15 Sid 15 (27) Varje förskola har en summa pengar att använda till gemensamma satsningar. Arbetsgruppen och förskolan redovisar hur de planerar och använder pengarna. Vid större satsningar i den pedagogiska miljön skriver arbetsgrupperna en handlingsplan som ska godkännas av förskolechef. En summa pengar är lagd för kökskostnader (mat, transporter, underhåll etc). Arbetsplatsledaren redovisar hur den enskilda förskolan använt pengarna och ansvarar för att förskolan håller sig inom given budget. Varje arbetsgrupp ansvarar för att de inköp som görs överensstämmer med enhetens pedagogiska idé. På ledningsgruppsmöte, samverkansmöte och APT går vi igenom och följer upp ekonomi, budget, kostnader och intäkter i syfte att medarbetarna ska vara delaktiga i de ekonomiska beslut som fattas inom enheten. Enhetens bitr förskolechef administrerar och kontrollerar alla enhetens fakturor. Förskolechef och bitr förskolechef träffas kontinuerligt och följer upp enhetens budget. Ledningsgruppen ska varje månadsskifte stämma av att vi har planerat barnantal inskrivet. Medarbetarnas scheman och planeringstid ska vara utifrån barnens vistelsetider och de arbetspass som är planerade i strukturen. Pedagogernas planeringstid följs varje månad upp på veckomötet (med hjälp av förbättrings-tavlor) av arbetsplatsledaren. Hur pedagogerna använt planeringstiden visualiseras på ett gemensamt dokument. Det pedagogiska året ger oss struktur och tydlighet och används på förskollärarmötet och arbetsgruppens eget planerings/reflektionsmöte. Vi ska använda oss av förbättringstavlor för att visualisera att arbetsuppgifter, ansvarsområden och frågeställningar blir utförda eller hamnar i rätt forum (exempelvis ansvarsområden, apt, ledningsgrupp, pedagogmöte etc.).vi strävar efter att använda våra resurser inom enheten på ett mer kreativt, effektivt och kvalitativt vis, ex. vaktmästaren, representanter i utvecklingsgrupperna, ABC-handledarna, kockarna. Vid rekrytering har en tydlig kravspecifikation utifrån verksamhetsens behov så vi attraherar medarbetare som har de kompetenser vi behöver. Föräldrarna ska informeras om vikten av att meddela förskolorna i god tid om barnet är sjukt eller ledigt i syfte att vi ska producera rätt antal portioner mat och ej göra specialkost i onödan. Syftet är även att arbetslaget och arbetsplatsledaren med större säkerhet ska veta antal närvarande barn för att kunna ta vara på resurserna på ett effektivt vis. Resursanvändning Ledningsgruppen. Enhetens bit förskolechef/administratör. Kö och placering. Ekonomiskt uppföljningsmöte i Norrmalms förskolechefsgrupp. Köksmöten. APT-möten. Förskollärarmöten. Karlbergs förskolors pedagogiska år. Uppföljning Ledningsgruppen följer upp enhetsmålet i samband med tertialrapporter. Ledningsgruppen följer varje månad upp antalet inskrivna barn.

16 Sid 16 (27) Uppföljning av kökets budget varje månadsvis. Uppföljning sker månadsvis i chefsgruppen tillsammans med ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Uppföljning sker i ledningsgruppen och på APT i samband med tertialuppföljning. Pedagogernas redovisade planeringstid. Ledningsgruppen följer upp åtagandet i samband med tertialrapporter. Medarbetarsamtal. Utveckling Vi ska på ett mer kvalitativt, kreativt och medvetet vis använda pedagogernas specialkompetenser. Kommentar Tkr Budget 2016 Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader 200 Övriga kostnader Totalt Intäkter Externa intäkter Totalt Resultat 0 KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro 7 % tas fram av nämnden Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial

17 Sid 17 (27) Nämndmål: Nämnden är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Förvaltningens ledarskap är tydligt och kommunikativt. Bemanningsplaneringsarbetet har minskat andelen ofrivilligt deltidsanställda och otrygga anställningsvillkor. Genomlysta arbetsmetoder för uppföljning av sjukfrånvaron samt aktivitetsplan för minskad psykisk ohälsa bland förskollärare är framtagen. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel medarbetare som nyttjar sitt friskvårdsbidrag 50 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla enheter ska ha en hälsocoach Chefer erbjuder medarbetare årligt medarbetarsamtal Chefer och skyddsombud ges utbildning om nya AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö Chefer tillämpar kompetensbaserad rekrytering och avidentifierade jobbansökningar i första urvalet i rekryteringsprocesser Enheterna ska skapa åtaganden utifrån medarbetarenkätens resultat. Dessa ska följas upp i samband med uppföljningen av verksamhetsplanen Informera på APT-möte om gällande lönekriterier Ny arbetsmiljöpolicy för förvaltningen implementeras Ny jämställdhets- och mångfaldsplan för förvaltningen implementeras På APT-möte diskutera förvaltningens Rutin förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier Utveckla arbetsmetoder för uppföljning av sjukfrånvaron och framtagande av åtgärdsplan för sänkt sjukfrånvaro Enhetsmål: Karlbergs förskolor är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor där vi gemensamt verkar för ett positivt och professionellt arbetsklimat i syfte att stödja det pedagogiska uppdraget. Kommunikationen är positiv för alla inom organisationen, barn, familjer och medarbetare. Medarbetarna är delaktiga i enhetens friskvårdsarbete. Vi ska arbeta för en hög frisknärvaro. Sjukfrånvaron ska inte överstiga 7% Arbetssätt Vårt förhållningssätt gentemot varandra ska präglas av öppenhet och en nyfikenhet för den

18 Sid 18 (27) andres frågor och åsikter. Alla bär ett ansvar för att kommunicera med varandra på ett respektfullt sätt. Vi ska ge varandra positiv feedback när vi ser vår kollega göra något bra. Vi har rutiner i arbetslagen och på förskolan för att sprida viktig information till varandra ex. om det hänt något som rör barnen. Vi arbetar utifrån en tanke att om alla bär ett särskilt ansvar blir vi alla del av ett kompetent sammanhang. Medarbetarna tar ansvar för att vi når uppställda mål med koppling till den individuella utvecklingsplanen. Ledningen ska aktivt arbeta för att följa upp och återkoppla kring medarbetarnas dilemman rörande organisationen av det pedagogiska arbetet eller samarbetet i arbetsgruppen. Ledningen ska genom sitt sätt att kommunicera vara förebilder och möjliggöra ett gott kommunikationsklimat. Lönekriterierna och den individuella utvecklingsplanen ska inkludera det aktiva medarbetarskapet, för ökat eget ansvar och fokus på uppdraget. Vi har utbildade hälsocoacher som har i uppdrag att inspirera till ett aktivt och hälsosamt vardagsliv. De arbetar utifrån en central friskvårdsplan för ökad trivsel, hälsoaktivitet och minskad sjukfrånvaro. Vi inleder årets friskvårdsarbete genom att kartlägga medarbetarnas syn på hälsa och friskvård kopplat till arbetet. Deras arbete är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. På våra apt arbetar vi med perspektiven mångfald och jämlikhet, arbetsmiljö och hälsa. På apt går vi igenom rutiner för hur vi ska agera kring kränkande särbehandling och trakasserier. Vi gör förvaltningens nya arbetsmiljöpolicy gällande i enheten. Förskolornas handlingsplaner som är framtagna ur svaren i medarbetarenkäten hålls levande under året. Vi genomför minst en personalsocial aktivitet under året för att stärka gemenskapen och ha roligt tillsammans. Ledningen följer upp korttidssjukfrånvaro kontinuerligt genom en kontinuerlig dialog med medarbetaren och genom att följa Norrmalms rutiner för rehabiliteringsprocessen. Vi uppmuntrar medarbetarna att delta i friskvårdsaktiviterer ex stegtävling/blodomloppet. Alla medarbetare erbjuds ett friskvårdsbidrag per termin, actiway. Vi ska sträva efter att ha en hälsocoach per förskola. Vi tillämpar kompetensbaserad rekrytering och använder stadsdelens kravspecifikationer för ökad mångfald. På apt går vi igenom kravspecifikationerna för att skapa en gemensam förståelse för hur de olika yrkeskategorierna ska förhålla sig till uppdraget enligt läroplanen för förskolan. Resursanvändning Enhetens introduktion för nya medarbetare, även tillfälliga medarbetare. Rutiner för att förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier. Stadsdelens mångfalds- och jämställdhetsplan. Norrmalms Arbetsmiljöpolicy Apt. Hälsocoacherna och ett planerat friskvårdsfokus Det systematiska kvalitetsarbetet i Skolplattformen och en organisation av dagen.

19 Sid 19 (27) Uppföljning Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmålet sker i lednings-och i samverkansgruppen. Uppföljning sker arbetsgruppsvis i samband med den årliga utvärderingen. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas utvärdering samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Medarbetarsamtal. Medarbetarenkäten. Av handlingsplanen som skapades utifrån medarbetarenkäten. Utveckling Medarbetarna ser fram emot att gå till arbetet i större utsträckning än vad årets medarbetarenkät visat. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: Nämndens verksamheter är fria från diskriminering. Invånare och medarbetare upplever att nämndens verksamheter är fria från diskriminering. Enhetsmål: Barn och vuxna på Karlbergs förskolor bemöter varandra utifrån "Alla människors lika värde". Alla barn och vuxna bemöts med respekt utifrån diskrimineringsgrunderna. Karlbergs förskolor arbetar aktivt och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling genom likabehandlingsplanen. Barnen har inflytande över sin dag på förskolan. Vi rekrytera personal utifrån kompetens och verksamhetens behov. Vårdnadshavarna upplever att barnen på förskolan ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Arbetssätt Enligt läroplanen är "en viktig uppgift för verksamheten att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatt är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värdena som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden".

20 Sid 20 (27) På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundamentet i vår verksamhet. Vårt förhållningssätt gäller såväl inom organisationen som i relationer till barn och familjer, medborgare, uppdragsgivare och samarbetspartners. Vår inställning är att vi genom ett respektfullt bemötande och samverkan kan anpassa verksamheten utifrån barn och familjers behov och förutsättningar. Arbetslagen utvecklar sitt arbetssätt genom att kontinuerligt reflektera kring och analysera sitt agerande ur ett likabehandlingsperspektiv. Arbetslagen gör överenskommelser kring förhållningssätt och arbetssätt. Pedagogisk dokumentation använder vi som verktyg för att få syn på om/hur enhetsmålet uppfylls. Pedagogerna ska skapa sammanhang och en organisation av dagen där barnen kan mötas i reflektion och förhandling kring sin dag. Detta för att möjligöra att barnen får verka i och få förståelse för vad demokrati är. Vi använder oss av kompetensbaserad rekrytering för att möjliggöra rätt fokus i mötet med nya medarbetare. Resursanvändning Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhets- och mångfaldsplanen. Likabehandlingsplanen. Pedagogisk dokumentation. Arbetsgruppernas överenskommelser kring förhållningssätt och arbetssätt utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen. Uppföljning och revidering av plan mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlingsplan. Genomgång och uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplanen. Uppföljning av medarbetarenkäten. Uppföljning av förskoleundersökningen. I rekryteringsprocessen avidentifierar vi ansökningshandlingarna. Utveckling Vi fortsätter att utveckla de kvaliteter som ett morgonmöte bör innehålla för att ge barnen reellt inflytande över sin dag.

21 Sid 21 (27) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Nämndmål: Barn och ungas rättigheter och behov tas till vara och deras inflytande stärks. Den kommunala servicen, såväl som det offentliga rummet, är utformad efter barns och ungas behov, rättigheter och intressen. Barn och unga har tydliga kanaler för att påverka och vet vart de ska vända sig för att påverka. Enhetsmål: Karlbergs förskolors barns rättigheter och behov tas till vara och deras inflytande stärks. Barnen är delaktiga och har inflytande i att utforma sin dag. Barnen är delaktiga och har inflytande i projektens utveckling. Barnens delaktighet och inflytande är synligt i verksamheten. Barnen har möjlighet att påverka matsedel och måltidssituationen. Vårdnadshavarna upplever att sitt barn uppmuntras till att ta eget initiativ och ansvar. Arbetssätt Läroplanens målområde "Barns inflytande" framskriver att de behov och intressen barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Vi utformar den pedagogiska miljön så att barnen kan vara självständiga, forskande och göra egna val. Vi utformar en organisation av dagen som inrymmer mötesplatser för egen och gemensam reflektion. Organisationen av dagen har barnets perspektiv och rättigheter som utgångspunkt. Vi organiserar dagen så att barnen inbjuds till olika möten/samlingar där de har möjligheter att göra val, uttrycka sin åsikt och påverka sin dag. Genom att barnen får möjlighet att förhanda får de också möjlighet till inflytande. Vi ger barnen möjlighet till delaktighet och ansvar, vi lägger grunden för att barnen förstår vad demokrati är. Genom att använda olika uttrycksformer möjliggör vi att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina åsikter och utöva inflytande i förskolan. Vi har ett utforskande arbetssätt, där vi fortlöpande använder observation, dokumentation och reflektion för att få syn på barnens läroprocesser och för att ta nästa steg i det didaktiska arbetet. Den pedagogiska dokumentationen finns synlig för barn och vårdnadshavare i den pedagogiska miljön och bidrar till att möten, reflektion och lärande sker. Barnens tankar och åsikter fångas upp av lyssnande och nyfikna pedagoger. Vi organiserar så att barnens tankar och åsikter kring mat och måltidssituation tas tillvara och

22 Sid 22 (27) de äldre barnen deltar i köksmötet. Resursanvändning Organisationen av dagen. Reflektionsplatser/möjligheter i den pedagogiska miljön. Pedagogisk dokumentation. Olika uttryckssätt (IKT). Utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Köksmöte. Skolplattformen Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen.. Självvärdering av kvalitetsindikatorn och utvärdering av det pedagogiska året. Uppföljning och säkerhetsställande av enhetsmålet sker i utvecklingsgrupp pedagogisk miljö. Med utgångspunkt från det fortlöpande arbetet i Skolplattformen och arbetsgruppernas utvärderingar (den årliga självvärderingen och förskoleindikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Utveckling Projekterande förhållningssätt, via skolplattformens planerare. Utveckling av avdelningens kommunikationsmiljö, reflektionsplatser/möjligheter. Utveckla formen för morgonmöte där barnen har möjlighet att förhandla om sin dag. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Nämndmål: Nämndens verksamheter är tillgängliga. Nämndens verksamheter är tillgängliga och jämlika. Alla har möjlighet att ta del av nämndens verksamheter och den offentliga miljön oavsett fysiska och sociala förutsättningar Enhetsmål: Karlbergs förskolor är tillgänglig för alla barn och familjer. Familjerna har möjlighet att besöka våra förskolor inför val av förskola och inför att de ska börja hos oss Karlbergs förskolors verksamheter välkomnar alla barn och familjer på jämlika grunder.

23 Sid 23 (27) I samverkan med barn och familjer anpassar vi vid behov verksamheten efter deras förutsättningar. Vårdnadshavarna upplever att de är välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Arbetssätt Vi genomför regelbundna visningar av våra förskolor som är öppna för alla familjer som söker plats på Norrmalm. När en familj fått plats bjuder vi in dem till en visning på respektive förskola. På Karlbergs förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att barn och vuxna är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Respekt, omtanke och solidaritet utgör grundfundament i vår verksamhet. Vi arbetar för att möta alla barn och vuxna på ett jämbördigt vis oavsett kön, etnicitet, socialbakgrund eller funktionsnedsättning. Vi arbetar med att kontinuerligt följa upp och förbättra verksamheten utifrån barns och vårdnarshavares perspektiv. Vi är uppmärksamma, ser och tar emot alla barn och familjer dagligen. Vi uppmuntrar barn och vårdnadshavarna att ställa frågor och framföra synpunkter genom våra kanaler för kommunikation. Vi är snabba på att ge återkoppling och när vi inte har ett svar tar vi reda på det och återkommer så fort som möjligt. Karlbergs förskolors värdegrund och kunskapssyn säkerställer barnens rättigheter på ett flertal områden i enlighet med FN`s barnkonvention. Arbetsgrupperna gör överenskommelser kring förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i läroplanens värdegrund. De pedagogiska miljöerna ska vara utformade utifrån varje enskilt barns behov av utveckling och lärande. Vi tar tillvara vårdnarshavarnas perspektiv och unika kunskaper om sitt barn genom att bjuda in dem till reflektion i olika sammanhang. Resursanvändning De pedagogiska miljöerna. Vår struktur för samverkan med vårdnarshavare. Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplanen. Arbetsgruppernas överenskommelser kring förhållningssätt och arbetssätt utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljning Säkerställandet sker i samband med att arbetsgrupperna tar sig an verksamhetsplanen och planerar sin verksamhet i Skolplattformen. Uppföljning och säkerställande av enhetsmålet sker i utvecklingsgrupp familj. Med utgångspunkt från arbetsgruppernas fortlöpande arbete i Skolplattformen samt utvärderingar (den årliga självvärderingen och kvalitets indikatorn) samt arbetsgruppernas analyser gör ledningen en sammanställning i samband med kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse. Uppföljning sker i stadens förskoleundersökning..