Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten

Transkript

1 Regional mineralstrategi för Norrbotten och Västerbotten Utkast juli 2012

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 1 SAMHÄLLSUTVECKLING... 2 Långsiktigt hållbara, attraktiva gruvsamhällen... 2 Säkerställa en god miljö... 2 Markanvändning... 2 Transporter och infrastruktur... 3 Attrahera investeringar till regionen... 3 FORSKNING OCH UTBILDNING... 3 Kompetensförsörjning... 3 Säkra Sveriges roll som ledande forskningsnation inom alla led i värdekedjan... 3 FÖRETAG I MINERALKLUSTRET... 3 Arbetskraftstillgång... 3 Tillståndsfrågor rörande miljö- och markanvändning... 3 Prospektering... 3 Stärka klusterutveckling från prospektering till metallframställning... 4 Branschens image... 4 Projektorganisation... 4 Tidplan... 4 Nästa steg... 4 Hösten 2012/våren INLEDNING ÖKAT INTRESSE FÖR GRUVPOLITIK... 7 GLOBALT... 7 EU... 8 NORDEN... 9 BARENTSREGIONEN GRUVBRANSCHENS UTVECKLING GLOBALT GRUVBRANSCHEN I NORDEN BEHOVET AV EN REGIONAL MINERALSTRATEGI VIKTEN AV HELHETSSYN OCH SAMHANDLING BESKRIVNING AV REGIONEN BEFOLKNING BRANSCHSTRUKTUR GRUVNÄRINGEN I NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN GRUVNÄRA FORSKNING OCH UTBILDNING GENUS, JÄMSTÄLLDHET OCH ARBETSLIV I REGIONENS GRUV- OCH MINERALSEKTOR 26 UTMANINGAR FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGARNA UTMANINGAR FÖR FÖRETAGEN MILJÖASPEKTER MARKANVÄNDNING TRANSPORTER OCH INFRASTRUKTUR... 30

3 10. FRAMTIDSUTSIKTER SYSSELSÄTTNING SWOT-ANALYS FÖRANKRING AV OCH SYNPUNKTER PÅ EN REGIONAL MINERALSTRATEGI MÅL OCH ÅTGÄRDER ÅTGÄRDSOMRÅDEN Samhällsutveckling Forskning och utbildning Företag i mineralklustret GENOMFÖRANDET AV STRATEGIN ORGANISATION Budget Tidplan Nästa steg BILAGA 1. INTERVJUFRÅGOR BILAGA 2. KONTAKTADE ORGANISATIONER BILAGA 3. SAMMANFATTNING AV INTERVJUARBETE BILAGA 4. SAMMANFATTNING AV SEMINARIUM KRING DEN REGIONALA MINERALSTRATEGIN 26/

4 1 Sammanfattning Norrbotten och Västerbotten har en lång tradition av gruvnäring. De rika malmförekomsterna i Skelleftefältet och Malmfälten har spelat en viktig roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Övre Norrland. Malmen har också gett stora exportinkomster och påtagligt bidragit till nationens välfärd. Efter en period av stagnation i slutet av förra seklet har kraftigt stigande världsmarknadspriser på mineralråvaror och metaller medfört att branschen fått ett uppsving och nu står starkare än någonsin. Regionens gruvföretag med LKAB och Boliden i spetsen producerar med full kapacitet och med hög lönsamhet. Investeringar i mångmiljardbelopp görs på flera håll för att expandera verksamheten samtidigt som nya gruvor är på väg att öppnas. Intresset för att prospektera efter nya fyndigheter är rekordstort och många internationella aktörer har uppmärksammat regionens stora potential för nya gruvor. I anslutning till gruvnäringen har många nya företag etablerats som leverantörer av utrustning och annan kompletterande kompetens. Flera företag har vunnit internationella marknader. Inom forskning och utbildning finns en hög kompetens och en stor bredd som täcker hela värdekedjan från prospektering till metallframställning. Luleå tekniska universitet (LTU) är ett av Europas ledande gruvuniversitet. Tillsammans med bl.a. de fristående forskningsinstituten MEFOS och Rock Tech Center och miljöforskning vid Umeå Universitet bildar Norrbotten och Västerbotten en internationellt framstående FoU-nod i gruvbranschen. Gruvorna, smältverken, utrustningsleverantörerna och konsultbolagen samt akademin bildar tillsammans ett mycket starkt gruvkluster med global lyskraft. EU har genom flera initiativ markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en inomeuropeisk gruvnäring. Tillsammans med en stark internationell efterfrågan på metaller och mineral öppnar det nya intressanta möjligheter för att ytterligare positionera Övre Norrland som den ledande gruvregionen inom EU. Även på nationell nivå har gruvfrågor getts högre prioritet och en nationell mineralstrategi ska tas fram under Med en samlad regional mineralstrategi kan aktörer i Norrboten och Västerbotten på ett systematiskt och samordnat sätt vidta åtgärder som stärker gruvnäringen, utvecklar forskningen än mer och som stöder byggande av långsiktigt hållbara och attraktiva samhällen. Mineralstrategins bärande vision är att Norrbotten och Västerbotten på ett avgörande sätt ska bidra till att Sverige ska fortsatt vara den ledande gruvnationen i Europa. Visionen förutsätter insatser längs hela värdekedjan: prospektering gruvdrift anrikning metallurgi - forskning/utbildning - myndighetsutövning - samhällsbyggande. Det råder stor samstämmighet i regionen om värdet av en regional mineralstrategi enligt den intervjuundersökning som genomförts. Detta bekräftades senare i det regional seminarium som hölls i Skellefteå den 26 april Regionens mineralkluster, stora och små företag, industrins organisationer, fack, kommuner, länsstyrelser, regionförbund, landsting, politiker, och forskare ser strategin som ett utmärkt sätt att kraftsamla, konkretisera och prioritera viktiga utvecklingsinsatser. Man menar att strategin ska genomföras skyndsamt för att stärka de många möjligheter till företags- och samhällsutveckling som en expansiv gruvnäring erbjuder. Nyttan av den regionala mineralstrategins åtgärder tillkommer alla de människor och aktörer som berörs av gruvnäringen. Samhällsperspektivet fokuserar på möjligheterna till ökad välfärd, attraktiva och långsiktigt hållbara samhällen. Företagsperspektivets fokus är den

5 2 attraktiva arbetsplatsen, ökad lönsamhet och stärkt konkurrenskraft inom ramen för ett långsiktigt hållbart resursutnyttjande. Forskningens perspektiv är att genom ny kunskap, stärkt utbildning och innovation göra regionens universitet till världens främsta kunskapscentra inom gruv- och mineralområdet. Samtliga perspektiv är starkt integrerade det som gynnar en sfär gynnar också de andra. En grundtanke i den regionala mineralstrategin är samhandling och gemensamt ansvar för genomförandet mellan alla berörda aktörer. Det är också viktigt att påpeka att strategin måste vara flexibel och förändringsbar i takt med att omvälden förändras. Den regionala mineralstrategin är en central bärare av den nationella strategin. Det som är bra för regionen är också bra för nationen. En viktig slutsats av detta är att genomförandet av den regionala strategin är ett gemensamt ansvar för regionen och nationen och kommer i flera avseenden också kräva insatser på EU nivå. En viktig del för att förverkliga strategins visioner är ett utökat internationellt samarbete med i första hand Norge och Finland. Regionens erfarenheter är också värdefulla för länder utanför Europa framförallt i Afrika. Åtgärderna för att förverkliga visionen kan ses i tre grupper de som lämpligast vidtas av samhällets organ, de som har en mer renodlad forsknings/utbildningskaraktär respektive åtgärder som berör företagen i mineral klustret. Följande områden är viktigast: Samhällsutveckling o Långsiktigt hållbara, attraktiva gruvsamhällen o Säkerställa en god miljö o Markanvändning o Transporter och infrastruktur o Attrahera investeringar till regionen Forskning och utbildning o Kompetensförsörjning o Säkra Sveriges roll som ledande forskningsnation inom alla led i värdekedjan Företag i mineralklustret o Arbetskraftstillgång o Tillståndsfrågor, särskilt miljö- och markanvändning o Stärka mineralklustret från prospektering till metallframställning Samhällsutveckling Långsiktigt hållbara, attraktiva gruvsamhällen Arbetskraften till gruvnäringen bör primärt rekryteras lokalt. Det förutsätter att gruvsamhällena kan byggas så attraktiva att män och kvinnor väljer att bo och leva där. Flertalet gruvorter klarar inte detta. Insatser ska därför göras för att öka statens vilja att aktivt medverka i utvecklingen av berörda samhällen. Säkerställa en god miljö Vid utvinning av malmer och mineral från berggrunden är påverkan och störningar i den omgivande miljön ofrånkomliga. För att den sammantagna miljöpåverkan av en gruva ska vara acceptabel måste samhällsnyttan vara så stor att det motiverar ingreppet i naturen. Markanvändning En avvägning måste göras mellan olika typer av markanvändning. Turism och rennäring och inte minst allmänhetens tillgång till rekreation är känsliga för störningar som orsakas av gruvexploatering. Kommunikation och ömsesidig respekt är viktigt.

6 3 Transporter och infrastruktur Transporter och effektiva logistiska lösningar är strategiska för gruvnäringen. Insatser ska vidtas för att säkerställa tillräcklig transportkapacitet på Malmbanan och andra järnvägssträckor och vägar. Likaså måste utlastningskapaciteten i såväl Narvik som Luleå ökas. En samlad åtgärdsplan för hela Barentsområdet utarbetas i samarbete med Norge och Finland. Attrahera investeringar till regionen Gruvverksamheten öppnar för en rad nya affärsverksamheter kopplade till hela värdekedjan. Regionen ska ta fram förslag på nya vägar att attrahera nytt kapital. Forskning och utbildning Kompetensförsörjning Sverige är trots sin ledande ställning inom gruv- och mineralområdet det land i Norden, som kanske satsar minst på en geovetenskaplig utbildning i grundskola och gymnasium. Insatser ska göras för att påvisa hur industri och företag ska klara kompetensförsörjningen. Åtgärderna bör omfatta såväl högre postgymnasial utbildning som vidareutbildning av personal. Sverige bör stödja utbildningssamarbete inom mineralområdet på såväl nordisk nivå som inom ramen för Barentssamarbetet. I Grönland finns särskilda möjligheter till samarbete. Säkra Sveriges roll som ledande forskningsnation inom alla led i värdekedjan Särskilda insatser ska göras för att stödja arbetet med att etablera en KIC i Luleå. Även vid Umeå Universitet och SLU finns forskning och utbildningar som har stor betydelse för gruvbranschen inte minst inom miljöområdet. Den samhällsvetenskapliga forskningen ska finnas med och uppmärksamma socio-ekonomiska effekter, ekologisk, social hållbarhet och jämställdhet. Regionen ska arbeta för att myndigheter, industri och akademi samverkar för att i Luleå etablera ett europeiskt forskningsinstitut inom råvaruområdet med inriktning på policyfrågor ett European Bureau of Mines. Luleå har den kritiska kunskapsmassa som behövs. Företag i mineralklustret Arbetskraftstillgång Gruvföretagen måste för sin konkurrenskraft tillgodose allt högre krav på säkerhets- teknikoch organisationsutveckling. Inte minst blir jämställdhetsaspekterna viktiga för att öka kvinnors intresse att söka jobb i gruvnäringen. Tillståndsfrågor rörande miljö- och markanvändning Snabbare processer för att genomföra nödvändiga tillståndsprövningarna är en nödvändighet för att nedbringa ledtiderna för öppnandet av nya gruvor. Regionen ska arbeta för nya modeller för tidiga, effektiva samrådsförfaranden tas fram. Prospektering Framtida prospektering kommer att koncentreras på djupa, dolda resurser. Förslag skall tas fram på åtgärder som förstärker utvecklingen av nya prospekteringsmetoder. Regionen ska arbeta för att prospekteringen i Sverige kan säkerställas ekonomiskt på längre sikt. Det är också nödvändigt att samma regler som ska gälla för såväl svenska som utländska

7 4 intressenter. Tillgången på riskkapital för prospekteringsindustrin är ytterligare ett område där förbättringar måste ske. Stärka klusterutveckling från prospektering till metallframställning Norrbotten/Västerbotten har unika möjligheter att utveckla ett av världens mest dynamiska kluster som inkluderar gruvföretagen, utrustningsleverantörer, konsulter, FoU och samhällsbyggare. Branschens image Kunskaperna om gruvbranschen som en ofta högteknologisk verksamhet med goda arbetsmiljövillkor är fortfarande bristfälliga. Insatser ska göras för att lyfta fram och stimulera/stödja nya och befintliga informationsinsatser om branschens villkor. Projektorganisation En projektorienterad organisation med en fast personal på 1-2 personer behöver en basfinansiering på ca 2 miljoner kronor per år. Till det kommer resurser för de initiativ och verksamheter som organisationen driver. Den exakta nivån för en årlig finansiering blir avhängig den aktivitetsplan som läggs till grund för arbetsgruppens arbete. För de inledande åren föreslås en ram på totalt ca 4 miljoner kronor per år. Finansieringen skall ske i samverkan med bidrag från kommuner, regionala myndigheter, universitet och företag. Med tanke på strategins nationella betydelse bör diskussioner föras med centrala myndigheter om finansiell medverkan. Strukturfonderna bör prövas som medfinansiär. Tidplan Gruvnäringen är per definition långsiktig. De industriella aktiviteterna tar ofta lång tid att implementera alternativt förändra. Ett fullt genomslag för den regionala strategin behöver inlednngsvis minst 3 år. En förlängning bör kunna ske med ytterligare 2-3 år för att kunna verka under en hel metallpriscykel, som vanligtvis sträcker sig över 6-8 år. Nästa steg Organisationen bör etableras skyndsamt. Ledningsgrupp och arbetsgrupp konstitueras för att påbörja arbetet och sjösätta en första aktivitetsplan. En kommunikationsplan tas fram. Ett antal initiativ tas redan under innevarande och början av nästa år. Fokus ligger på förankring och att väcka intresse för samarbete med regionala kompetenser inom forskning, politik, företagsutveckling mm på nationell och internationell nivå. Urval av och formerna för tänkbara aktivtetrar läggs fast i projektets aktivitetsplan. Hösten 2012/våren 2013 Ett antal åtgärder är viktigare än andra med tanke på projekt och initiativ som redan är på gång i Sverige och i Europa: 1. Påverka den nationella mineralstrategin och plantera in regionens ideer och tänkande. 2. Markanvändningsfrågorna har blivit akuta i och med de protester som framförts. En dialog på temat bör inledas. 3. Tillståndsprövningsfrågorna har satts på sin spets under våren och arbetet bör inledas med uppvaktningar av regeringen med det snaraste. 4. Samordning av de svenska insatserna och ambitionerna för att få vara med och styra inom EUs forskningsinsatser inom mineral område måste till omgående. 5. EUs Raw Material Intiativ utvecklas vidare och ett lobbyarbete i Bryssel bör inledas.

8 5 Parallellt med att dessa konkreta åtgärder organiseras måste mineralstrategin fortsatt konkretiseras och förankras. Följande huvudfaser i arbetet är tydliga: Mineraltrategins inriktning och formerna för genomförande förankras regionalt. Den regionala visionen göres synlig på det nationella planet. Samarbetet med branschorganisationer, fack, universitet, departement med flera berörda ska utvecklas. Regionens mervärde inom mineralområdet sätts in i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Bryssel efterlyser initiativ och kunskaper om gruv- och mineral frågor och regionen ska arbeta proaktivt från den utgångspunkten. För att öka genomslagskraften på EUnivå ska regionen söka samarbete de mineralrika regionerna i Finland och Norge.

9 6 1. Inledning Gruvbranschen blomstrar som aldrig förr i Sverige och världen. Med den som hävstång finns nu goda möjligheter att bygga ekonomisk och social utveckling i Norrbotten, Västerbotten och övriga Sverige. Den samlade kompetensen i Norrbotten och Västerbotten inom näringen, forskningen och samhällsbyggandet utgör i sig en resurs som kan nyttjas för att profilera Sverige som en ledande gruvregion i världen. Norrbotten och Västerbotten rymmer ett dynamiskt metall- och mineralkluster som tillgodoser alla aspekter av näringsutveckling och hållbart samhällsbyggande som världen efterfrågar vid nyttjandet av råvaran metaller och mineral. Genom ett systematiskt och sammanhållet arbete mellan regionens aktörer ökar möjligheterna till tillväxt och välfärdsbyggande i Norrbotten och Västerbotten. Den starka efterfrågan på metaller och mineral från Kina och andra utvecklingsekonomier i Asien, Afrika och Latin Amerika innebär att fler nya gruvor öppnas runt om i världen. Etableringen av nya gruvor tar dock ofta lång tid. Orsakerna är flera: Nya fyndigheter finns ofta i otillgängliga områden med extremt klimat, de ligger djupare ner, har lägre metallhalter, kraven på tillståndsprocesserna ökar och tar längre tid. Sammantaget leder detta till en obalans mellan produktion och efterfrågan och därmed fortsatt höga metallpriser. Synen på gruvindustrins framtid är optimistisk och man kan räkna med att branschen kommer att utvecklas starkt under av 2010-talet. Norrbotten och Västerbotten har i det perspektivet en stark ställning i Sverige och i Europa som en ledande gruvregion. Förutsättningarna för regionen att attrahera investeringar och internationellt politiskt intresse är goda - omständigheter som regionen bör ha beredskap för att möta. I regionen finns en insikt om gruvbranschens möjligheter som motor för regional tillväxt och utveckling. Det är därför angeläget att regionen aktivt påverkar beslut på nationell och EUnivå i alla frågor som berör gruvsektorn och därmed också den regionala utvecklingen. Framgångsfaktorer för detta är att industri, akademi och offentliga aktörer i regionen agerar tillsammans, samordnar sina intressen och tar gemensamma initiativ. Under våren 2011 diskuterade representanter från näringsliv och samhälle i Norrbotten och Västerbotten behovet av en gemensam agenda med detta syfte. En förstudie genomfördes för att spegla behovet av och intresset hos en bredare aktörskrets för en gemenensam regional handlingsplan för att stärka gruvbranschens utveckling i regionen. Förstudien ligger till grund för föreliggande förslag till regional mineralstrategi. Målet för strategin är att stärka möjligheterna till långsiktigt hållbar tillväxt med utgångspunkt i Tillväxtverkets definition: "Ekonomisk tillväxt skapar förutsättningar för att utveckla samhället. Tillväxten är hållbar när ekonomisk tillväxt sker samtidigt som mänskliga resurser utvecklas och miljömässiga värden långsiktigt tas tillvara." 1 Viktiga delmål och en grundläggande nytta av ett strategiskt, framåtsyftande utvecklingsarbete är flerfaldigt: Näringen kan utvecklas Forskning och utbildningen stärkas Samhällsbyggandet kan utvecklas 1 Tillväxtverket.se

10 7 Strategin har flera syften: Den ska ge en sammanfattande bild av gruvnäringens regionala betydelse och beskriva de samlade kompetenser som näringen har. Strategin ska undersöka vilka möjligheter och utmaningarna som möter regionens gruvindustri och relaterade näringar. Den ska spegla industrins, forskningens och offentlighetens intresse av ett gemensamt agerande för att utveckla näringen och regionen. Slutligen ska strategin ange de konkreta insatser som aktörerna gemensamt vill få genomförda för att säkerställa gruvnäringens och samhällets fortsatta utveckling i Övre Norrland. 2. Ökat intresse för gruvpolitik Globalt Under de senaste 50 åren har synen på gruvindustrins bidrag till ekonomisk och social utveckling svängt 180 grader. Det gäller även gruvpolitiken. Den långa ekonomiska boom som följde efter andra världskriget sammanföll med ländernas frigörelse i tredje världen och slutet på kolonialismen. I Algeriet utvecklades de första tankarna på mineralråvaror som den hävstång för ekonomisk och social utveckling som de nygrundade nationerna behövde. Mineraltillgångarna skulle kontrolleras av staten och användas för något mer än att bara berika de stora gruvbolagen i de forna kolonialmakterna. Nationaliseringar genomfördes i stor skala både i industriländer som England, Frankrike och i u-länder som Chile, Venezuela, Zambia, Congo m.fl. Ironiskt nog genomfördes dessa förstatliganden på konjunkturcykelns topp. Trettio år senare, under slutet av 1990-talet, i metallpriscykelns absoluta bottenläge, privatiserades det mesta av dessa industrier igen. I efterhand kan man konstatera att båda besluten togs vid allra sämsta tänkbara tidpunkt. Det politiska intresset för gruvindustrin var sålunda vid absoluta nollpunkten strax efter millennieskiftet. Under de senaste åren har dock intresset tilltagit och man talar om en råvarunationalism som vuxit sig stark i många länder. Mineralrika länder och regioner vill helt enkelt få en större andel av de vinster och de ekonomiska fördelar som gruvdriften skapar vare sig gruvdistrikten ligger i Australien, Namibia, Peru eller i Sverige. Strömningarna har lett till höjda royalties, ökade skatter, krav på nationellt ägande, exportbeskattning, ändrade tillståndsvillkor ända fram till regelrätta nationaliseringar i många länder. Det statliga inflytande över världens gruvindustri har ökat kraftigt under de senaste åren i och med Kinas entré på banan - i stort sett alla kinesiska gruvbolag med verksamhet både inom och utom landet är statligt kontrollerade. Andra länder med stora och viktiga statliga gruvbolag är Chile, Polen, Indien, Indonesien, Venezuela, Finland och Sverige. Kina har ännu inte full kontroll över sina stora importbehov av metaller och mineral och man arbetar intensivt på att trygga sin framtida försörjning. Landets råvaruförsörjning är och förblir under många år framåt ett stort och viktigt ekonomiskt/politiskt problem med globala implikationer på många områden. Den starka kinesiska efterfrågan på råvaror väckte vid mitten av 2000-talets första decennium politiker i övriga länder. Behovet blev gradvis uppenbart att revidera den hittillsvarande uppfattningen att europeisk, nordamerikansk och japansk industrin skulle kunna försörjas med billiga mineralråvaror från u-länderna. I USA, Japan och EU påbörjades arbetet med att revidera och utarbeta nya råvarupolitiska strategier.

11 8 EU Under flera decennier var Europas försörjning av metaller politiskt en mycket lågt prioriterad fråga både i Bryssel och i gruvländernas huvudstäder. När den snabbt ökande kinesiska efterfrågan skapade en bristsituation på marknaden och pressade upp priserna ökade det politiska intresset för råvarusituationen. Den europeiska industrin är till allra största delen beroende av import av metallråvaror från gruvor i alla delar av världen publicerade EUkommissionen sitt s.k. Raw Materials Initiative 2 (RMI) som ett svar på ökande problem med försörjningstryggheten. Som en följd av det presenterade EU-kommissionen 2010 en lista på strategiska mineralråvaror för vilka EU har ett stort importberoende 3. I början av 2011 följde EU-kommissionen upp med en ny s.k. kommunikation 4 där man gick igenom vad som hänt sedan 2008 och indikerade områden för fortsatta aktiviteter. Efter en trög start är det nu helt uppenbart att EU från högsta politisk nivå satt fokus på Europas försörjning med mineralråvaror. Också inom industri och FoU ser man behov av en europeisk samverkan. Det har bl.a. resulterat i initiativ som t ex ETP-SMR - en teknikplattform för europeisk gruvindustri som startades 2005 och där svensk gruvindustri och LTU varit drivande. Fig 1nedan visar på ÖN dominerande ställning som gruvregion i EU. Figur 1. Metallmalmsgruvor i EU. Cirkel proportionell mot malmproduktion/år (Jfr ex Zinkgruvan: 1 Mt/år) (Källa: Raw Materials Group 2012) 2 COM(2008) Critical raw materials for the EU, COM(2011) 25

12 9 Norden Finland presenterade 2010 en ny mineralstrategi med utblick mot Där föreslås ett antal åtgärder för att utveckla gruvindustrin i landet: Gruvbranschen skall stärkas generellt; tillgång till metallråvaror skall prioriteras; miljöpåverkan av gruvindustrin minimeras; produktiviteten ökas, FoU-kapaciteten ska öka och tillgången på expertis förbättras. Finland ligger flera steg före såväl Sverige som Norge i att utarbeta, förankra och genomföra sin nya mineralstrategi. Pengar har avsatts för forskningsinsatserna och arbetet kommit igång med programmet Green Mining som har en budget på 60 miljoner euro för perioden I Norge utarbetas en ny mineralstrategi som ska bli klar Strategin fokuserar inte bara på oljan utan även på mineralråvaror som haft låg prioritet under många år. Man satsar 100 MNOK under en fyraårs period på geologisk kartering i Nordnorge och planerar för ett nationellt forskningsprogram (MINFORSK) liknande det finska Green Mining. Den norska gruvindustrin har också gått kräftgång fram till bara för något år sedan. I Sverige pågår arbete med en ny mineralstrategi som ska vara klar i december Ett första dokument med förslag till strategiupplägg presenterades Regeringen har bjudit in industri, akademi, myndigheter och övriga intressenter att komma med inspel till mineralstrategin. Arbetet leds av Näringsdepartementet. Barentsregionen Tillsammans med norra Norge, Finland och nordvästra Ryssland ingår Övre Norrland i Barentsregionen som har ca 5.5 miljoner invånare. Området är rikt på naturresurser och oexploaterade möjligheter - inte minst till gränsöverskridande samarbeten. Ett intressant exempel är möjligheten att nyttja norsk naturgas i ett direktreduktionsverk för vidareförädling av LKAB:s järnmalm. Idén har uppmärksammats på högsta politiska nivå vid ministerrådets möte Vid mötet noterades också att Barentsregionens infrastruktur som oftast byggts i nord-sydlig riktning - nu också bör utveckla de öst-västliga förbindelserna över nationsgränserna. Figur 2. Barentsregionen (Källa: Barents Euro-Arctic Council ) 5 En kraftfull svensk mineralstrategi inriktning, innehåll, uppläggning av arbeten, SGU Enligt nyhetstjänsten Barentsobserver.com, publicerat

13 10 Redan 2010 genomfördes en första skeppning av koncentrat från järnmalmsgruvan Sydvaranger i Kirkenes till en hamn i Kina via Nordostpassagen, den s.k. Northern Sea Route som avsevärt förkortar sjövägen till Fjärran Östern. Isavsmältningen öppnar långsiktigt för ökade land och sjötransporter. Det kommer att ge nya förutsättningar för global handel mellan Europa och Asien och därmed ett ännu större geopolitiskt intresse för Barentsregionen. Barentsregionen har fått ökad uppmärksamhet av Europaparlamentet som en viktig leverantör av bland annat mineralråvaror. I en EU resolution 7 antagen 2011 noteras bland annat: (i) (ii) the northern European countries and the Barents Region have substantial deposits of ores and minerals, and forests the northern European region can make a substantial contribution to the RM 8 supply needs of other European companies and thereby reduce European import dependence (iii) there is a clear need to increase awareness of the potential of northern Europe in the ongoing discussion over RM Barentsregionens (och norra Europas) rika naturresurser har identifierats som strategiskt viktiga för att minska EU-ländernas importberoende. Resolutionen slår också fast att det finns ett behov av att öka medvetenheten om detta, liksom om regionens potential som viktig leverantör av förädlade produkter och tjänster och inte enbart som en exportör av råvaror. 3. Gruvbranschens utveckling Globalt Efterfrågan på metaller är generellt sett direkt kopplad till den ekonomiska utvecklingsnivån i varje land. Per capita användningen av metaller ökar sakta fram till en BNP nivå/år och person på mellan USD/år. I det intervallet ökar metallanvändningen mycket kraftigt för att sedan plana ut när bruttonationalprodukten når en nivå av ca USD/år och person. Denna tillväxtmodell följs av de flesta länder och gäller för de flesta metaller, givetvis med stora variationer i de absoluta siffrorna. På vilken nivå som den årliga användningen av metaller stabiliseras beror på landets ekonomiska och industriella struktur. Ju större industrisektorn är desto större blir metallanvändningen. Sambandet att ekonomisk utveckling kräver metaller ger förklaringen till varför Kinas snabba tillväxt skapar så enorm efterfrågan på metaller. Kina befinner sig i det intervallet där efterfrågeökningen på metaller är som störst (jfr fig. 3 nedan). Att Kina dessutom har mer än en miljard innevånare gör behovet av metaller nästan omättligt. Efterfrågan i Kina förstärks dessutom av det ekonomiska systemet med en blandning av centralplanerad och marknadsstyrd ekonomi. Metallefterfrågan beror både på urbanisering, industrialisering och därmed följande behov av infrastruktur och på personlig konsumtion av vitvaror, bilar och andra metallintensiva produkter. 7 European Parliament resolution of 13 September 2011 on an effective raw materials strategy for Europe (2011/2056(INI)) 8 RM = Raw Materials

14 11 Figur 3. Kopparkonsumtion jämfört med BNP per capita (Källa: Raw Materials Group, 2011) Det är alltså inte bara politiska beslut om nya järnvägar, hamnar och annan infrastruktur som driver utvecklingen. Det gäller även i hög grad individuella drömmar om att kunna skaffa luftkonditionering, en kyl, en bättre bostad och kanske en bil. Den framtida metallefterfrågan blir i hög grad beroende av framtidens befolkningstillväxt. Även om tillväxttakten kommer att minska ökar antalet personer med höjd levnadsstandard med en efterföljande ökad metallanvändning. Den omständigheten gäller i Kina, Indien och många andra länder. Alla länder följer inte exakt samma mönster. Att metallanvändningen i världen kommer att uppvisa en fortsatt snabb tillväxt råder dock inga tvivel om. Efterfrågan i Europa, Nordamerika och Japan blir allt mindre avgörande för metallmarknaderna i världen - det är utvecklingen i u- länderna som är avgörande. Trots fortsatt hög efterfrågan på metaller i världen oaktat ekonomiska problem i Europa och delvis också i Nordamerika - blir det svårare och tar längre tid att starta nya gruvor. Detta beror på ett flertal samverkande faktorer: Nya fyndigheter hittas allt längre bort från de områden där behoven finns. Klimatförhållanden på de nya gruvorterna är ofta extrema, vare sig de ligger i öknar, arktiska miljöer, på höga höjder eller i tropiska djungler. Malmerna som hittas ligger djupare ner under markytan, har lägre halter och är ofta svårare att utvinna p.g.a. av sin komplexitet än vad som varit fallet historiskt. Konsekvensen är stigande kostnader för att hitta, bryta och förädla nya malmer. Ökade krav på bättre miljöskyddsåtgärder och förbättrad säkerhet i arbetet, ökar också kostnaderna. Processerna för tillståndsprövning blir gradvis mer omfattande och tidskrävande. Det leder framförallt allt till ökad tidsåtgång från det en ny fyndighet hittas till brytning kan påbörjas. I dag går det sällan mindre än 10 år - oftast längre tid. Gruvbranschen starka expansion under hela 2000-talet har dessutom lett till en brist på välutbildade ingenjörer, geologer och andra experter som krävs för en rationell och effektiv gruvhantering.

15 12 Sammantaget kan man konstatera att det blir allt svårare och kostsammare att både hitta och öppna nya gruvor. Detta bidrar till att hålla metallpriserna på fortsatt relativt höga nivåer. Med fortsatt hög efterfrågan på metaller från Kina och andra utvecklingsländer - gradvis också från Europa, Japan och Nordamerika när dessa ekonomier återhämtar sig - är det ingen tvekan om att en metallprisprognos fram till 2020 måste bli optimistisk. Det finns visserligen många faktorer som skulle kunna dra ned ökningstakten i metallanvändning som ökad substitution, mera återvunnet material i förhållande till nyproduktionen, generella besparingar eller ekonomisk kollaps i Kina. Många analytiker har under senare år sannolikt undervärderat den kinesiska ekonomins möjligheter till fortsatt tillväxt. Den kinesiska ekonomin har nått en sådan storlek att även med minskad tillväxttakt blir antalet gruvor och smältverk som måste öppnas under de kommande åren, lika stor i absoluta tal som under konjunkturtoppen 2007/2008. Branschen kommer dock att vara fortsatt cyklisk. Troligtvis kommer dessutom prissvängningarna att bli än mer dramatiska i framtiden än hittills. I ett långt perspektiv - fram till är det troligast att metallprisnivåerna kommer att ligga på fortsatt höga nivåer om än inte i nivå med de toppnoteringar som uppmätts under boom åren 2007 och Det är inte troligt att de ska falla till de bottennoteringar som rådde i slutet av 1900-talet. Ett viktigt konstaterande är att historien inte kommer att upprepa sig. Tillväxten och den ekonomiska utvecklingen i Kina och Indien kommer inte att gå till på exakt samma sätt som i USA eller Västeuropa. Oförutsedda händelser som det isländska vulkanutbrottet 2010 eller kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011 kommer att inträffa även i framtiden. Grundelementen för gruvindustrin med stigande efterfrågan och ökade svårigheter att etablera ny gruvkapacitet i drift ligger dock fast. Gruvbranschen i Norden De globala förutsättningarna för gruvbranschen de närmaste 5-10 åren är goda. Marknaderna ser ut att kunna fortsätta i den s.k. super cykeln om än med större och mera frekventa svängningar i priserna. Branschen har också fått ett starkare politiskt fokus. Tillsammans skapar detta gynnsamma förutsättningar för den svenska och den nordiska gruvindustrin. I konkreta termer beräknas gruvindustrin i Sverige öka sin produktion av metallmalmer med ca 150 % mellan 2011 och 2020; - från ungefär 60 Mt till knappt 160 Mt enl figur 4. Det är en mycket stark tillväxt jämfört med ökningstakten från 1990 till 2010 som var ungefär 25 %. En liknande trend kan spåras framförallt i Finland. Även i Norge spås en ljus framtid om än från mycket låga utgångsnivåer. Figur 4. Malmproduktion i Norden (Mt) (Källa: Raw Materials Group, 2011).

16 13 Det planeras för en lång rad av projekt främst rörande järnmalm men även basmetaller och som i Finland också ädelmetaller inklusive platinagruppens metaller. Givet att det tar flera år att planera och bygga en gruva är åtminstone de första åren av tillväxtprognosen relativt säker. Det är först de projekt som ligger mot slutet av decenniet som kan drabbas av en eventuell oväntad avmattning i metallefterfrågan. 4. Behovet av en regional mineralstrategi Europa har ett konstaterat stort och ökande importbehov av mineralråvaror. I och med den växande konkurrensen från bl.a. Kina har frågan om Europas försörjningstrygghet fått ökat fokus. EU-kommission har formulerat det s.k. Raw Materials Initiative (RMI) för att utveckla Europas försörjning med mineralråvaror. RMI vilar på tre pelare: Underlätta mineralproduktionen i Europa och utöka samarbetet med framförallt afrikanska mineralrika länder; Förbättra villkoren för gruv- och metallproduktion i Europa; Intensifiera återanvändningen av metaller Norrbotten och Västerbotten kan som ett av Europas viktigaste gruvområden spela en nyckelroll i alla tre pelarna. Möjligheterna för regionen att samarbeta med bl.a. afrikanska länder i utbildnings- och andra samarbetsprojekt är goda och en lång tradition av sådant samarbete finns. Rönnskärsverken är en världsledande aktör inom elektronikskrotåtervinning. EU efterfrågar nationella och regionala initiativ inom det mineralpolitiska området. Regeringen har därför en god möjlighet att i samverkan med regionala initiativ från Norrbotten och Västerbotten påverka de beslut som fattas i Bryssel. Norrbotten och Västerbotten kan med egna initiativ stärka de möjligheter till regional tillväxt och hållbar utveckling som en expansiv gruvnäring ger. Insatser på regional nivå stärker också de goda ambitioner som kommer till uttryck i den nationella mineralstrategin. Det som gagnar regionen gagnar också nationen. Huvuddelen av svensk gruvnäring har sin bas i Norrbotten och Västerbotten. Här finns industrin, dess underleverantörer, erfarenheter och kunskap på kommunal och länsnivå, landets och Europas ledande universitet och forskare inom området. En signifikant nationell satsning på att göra Sverige till ledande gruvregion i ett internationellt perspektiv, kan med fördel ske genom att stärka och utveckla de befintliga strukturerna i norr. Norrbottens och Västerbottens samlade kompetens inom gruvnäringen, forskningen och samhällsbyggandet kan utvecklas till att bli en än starkare svensk nod för att möta de mål och visioner som uttrycks i såväl EU:s råvaruinitiativ som tidigare också från exempelvis G 20-länderna. Synergierna är många och uppenbara. Vikten av helhetssyn och samhandling Visionen för den regionala mineralstrategin är att stärka regionens och Sveriges framtida välstånd och bygga attraktiva och långsiktigt hållbara samhällen. Visionen säkerställs genom en excellent forskning och utbildning, goda förutsättningar för ett lönsamt och konkurrenskraftigt företagande, en väl utbyggd samhällelig infrastruktur och ett systematiserat, långsikt samarbete mellan företag, akademi och offentlighet.

17 14 Ingen delmängd av visionen är möjlig att genomföra med mindre än att övriga delar bidrar och själv kan utvecklas. Visionen utrycker därför ett fundamentalt synsätt som handlar om ett gemensamt ansvarstagande för att rätt insatser kan göras vid rätt tidpunkt. Sambanden är komplexa men har en uppenbar logik. Forskningen kan driva utvecklingen av innovativa tekniker och processer i företagen. Företagen skapar arbete och resurser för ett samhällets utveckling av nödvändig infrastruktur. Stat och kommuner skapar förutsättningar för kompetensförsörjning och stabila och kända produktionsvillkor. Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta den enskilde aktören har att vinna genom sitt deltagande. Genom att agera tillsammans kan regionens aktörer identifiera och prioritera de insatser som över tid är viktiga att genomföra. Tillsammans kan man agera mer kraftfullt och proaktivt i dialogen med regionala, nationella och internationella aktörer inför deras beslut om villkor och förutsättningar för att nyttiggöra användningen av metaller och mineraler. Svensk gruvnäring möter hård internationell konkurrens. Nycklarna till framgång ligger i excellenta produktionsprocesser, god balans mellan nyttjande och bevarande av fysiska naturtillgångar i vid mening samt en legitimitet hos befolkningen för en förhoppningsvis växande gruvnäring. Avgörande för framgång är också näringens egen attraktionskraft. I detta ligger att skapa arbetsplatser som svarar mot alla krav på jämställdhet, god arbetsmiljö och en stark känsla för arbetsrätt och miljöhänsyn. Den regionala mineralstrategin syfte är att definiera strategiska satsningar och deras nytta, visa på viktiga och nödvändiga samband mellan näring-forskning-samhälle och ge underlag för ett systematiskt, effektivt och proaktivt samhandlande mellan berörda aktörer. Strategin kan genom att ange konkreta mål för utvecklingen av regionens och Sveriges samlade kompetens inom mineralområdet också underlätta för analys och prioritering av nödvändiga utvecklingsinsatser över tid. Gruvindustrin är basen för ett kluster av aktiviteter med världsledande tillverkare av gruvutrustningar. Där återfinns multinationella företag som Sandvik, ABB och Atlas Copco men också många mindre bolag, konsulter och FoU-institutioner. Klustret täcker en stor del av Sveriges geografi. Hela klustrets framgång vilar på att det i basen finns gruvor att utveckla nya metoder och maskiner i samt att kunna testa och pröva idéerna i verkligheten. De svenska erfarenheterna - och då företrädesvis de som finns i Norrbotten och Västerbotten - tilldrar sig stort intresse internationellt. Bl a ser flera afrikanska länder Sverige som ett föregångsland. Den regionala strategins mål är systematisera och förmedla dessa erfarenheter till de många råvarurika länder som står där Sverige gjorde för hundra år sedan. Regeringen har genom initiativet till den nationella mineralstrategin öppnat för nytänkande och bredare möjligheter att skapa internationellt intresse för norra Sverige. Den regionala strategin är en viktig bärare av de nationella initiativen. Inte minst viktigt är detta för att inte riskera att Sverige, Norrbotten och Västerbotten tappar kunskap när våra grannländer genomför omfattande satsningar inom området. Regionens moderna gruvindustri representerar högteknologi, miljötänkande och en dynamisk innovationsmiljö. Den bilden är inte tillräckligt spridd och förankrad i samhället. Den regionala strategin underlättar för alla aktörer att systematisera och samordna sina kommunikationer och budskap om en framtidsnäring.

18 15 5. Beskrivning av regionen Norrbottens och Västerbottens län är väl beskrivna i olika regionala strategidokument. Några sammanfattande nyckeltal är dock viktiga att presentera för att ge bakgrundsbilden av regionens villkor och förutsättningar. Statistikunderlaget är inhämtat från databasen raps-ris. Befolkning De båda länen har historiskt präglats av en naturresursbaserad industritradition. Skog, malm och vattenkraft har utgjort ryggraden i regionens näringsliv och i hög grad drivit på samhällsutvecklingen i t.ex. Malmfälten. Effektivare produktionsprocesser har påtagligt minskat behovet av arbetskraft. Demografin har präglats av omfattande förändringar i boendestrukturer och flyttmönster. Många kommuner har fått se minskande befolkningstal och försvagade serviceunderlag. Gruvexpansionen tydliggör på flera sätt en paradox i denna utveckling. Efterfrågan på arbetskraft växer samtidigt som det finns bostadsbrist och brist på utbildad arbetskraft. Sammantaget har Övre Norrlands befolkning minskat med omkring 1.5 % sedan 1990 (fig 5). Figur 5. Befolkningsutveckling, Övre Norrland En mer detaljerad översikt av befolkningen per kommun ges i figurerna 6 och 7. I allt väsentligt är det residens- och universitetsstäderna som växer och bibehåller eller förstärker en fortsatt hög andel yngre människor. Umeå har ökat sin befolkning med nära 27 % under perioden och Luleå med över 8 % under samma period. I de flesta övriga kommuner har befolkningen minskat med enstaka undantag. I Västerbotten är befolkningen i hög grad koncentrerad till kustkommunerna Umeå och Skellefteå. I Norrbotten dominerar inte ett fåtal kommuner befolkningsstatistiken lika tydligt, men det finns ändå en stark koncentration kring Luleå, inte minst med tanke på den geografiska närheten till Piteå och Boden. Malmfälten och Pajala hade totalt invånare år Det motsvarar ca en femtedel av Norrbottens befolkning.

19 16 Figur 6. Befolkning per kommun, Västerbotten Figur 7. Befolkning per kommun, Norrbotten Andelen män och kvinnor skiljer sig inte dramatiskt mellan de båda länen. Andelen kvinnor är något lägre i Norrbotten men på kommunnivå kan skillnaderna vara större. Tabellerna 1 och 2 visar befolkningsandelen uppdelat på kön och kommun samt förändringen av antalet män och kvinnor mellan De största kvinnounderskotten finns i inlandskommunerna och särskilt i Pajala och Övertorneå.

20 17 Tabell 1. Andel män och kvinnor 2010 samt förändring per kommun, Västerbotten Kommun Andel av befolkning 2010 Befolkningsförändring Män Kvinnor Män Kvinnor Nordmaling 51% 49% -11% -15% Bjurholm 52% 48% -17% -17% Vindeln 50% 50% -19% -16% Robertsfors 51% 49% -13% -14% Norsjö 51% 49% -20% -20% Malå 50% 50% -23% -20% Storuman 51% 49% -23% -19% Sorsele 52% 48% -22% -23% Dorotea 52% 48% -24% -23% Vännäs 50% 50% -1% 1% Vilhelmina 51% 49% -17% -15% Åsele 52% 48% -24% -28% Umeå 50% 50% 29% 24% Lycksele 50% 50% -13% -12% Skellefteå 50% 50% -4% -6% Totalt Västerbotten 50% 50% 4% 2% Tabell 2 Andel män och kvinnor 2010 samt förändring per kommun, Norrbotten Kommun Andel av befolkning 2010 Befolkningsförändring Män Kvinnor Män Kvinnor Arvidsjaur 51% 49% -20% -18% Arjeplog 52% 48% -16% -15% Jokkmokk 51% 49% -23% -24% Överkalix 51% 49% -24% -23% Kalix 51% 49% -12% -14% Övertorneå 53% 47% -17% -25% Pajala 53% 47% -27% -24% Gällivare 52% 48% -18% -18% Älvsbyn 51% 49% -11% -12% Luleå 51% 49% 8% 8% Piteå 50% 50% 2% 2% Boden 50% 50% -6% -9% Haparanda 51% 49% -3% -5% Kiruna 51% 49% -13% -12% Totalt Norrbotten 51% 49% -6% -6%

21 18 Branschstruktur Övre Norrlands sammanlagda förädlingsvärde eller bruttoregionprodukten (BRP) - utgjorde omkring 5.3 % av Sveriges BNP år BRP avser värdet av produktionen i regionen, minus de insatsvaror som används. Båda länen producerar liknande värden i de större sektorerna undantaget varuproduktionen i Norrbotten, se fig 8 och 9. Det är framför allt vattenkraften och gruvnäringen som genererar det höga förädlingsvärdet. BRP per invånare är något högre i Norrbotten än riket i genomsnitt. Figur 8. BRP 2008 efter region och sektor, mkr Västerbotten är i större utsträckning en tjänsteproducerande region men är ändå en bit efter tjänstesektorns andel av rikets BNP. Varuproduktionen utgör en betydligt större andel av Norrbottens BRP. Gruvindustrin är viktig näring även i Västerbotten, inte minst för lokal sysselsättning om än den inte är lika omfattande som i Norrbotten. Figur 9. Andel av BRP per sektor, 2008 Sysselsättningsmässigt är vård och omsorg samt utbildningssektorn viktiga i både Västerbotten och Norrbotten jämfört med riket som helhet, se fig. 10. Tillverkning och utvinning svarar för en liknande andel av sysselsättningen både regionalt och nationellt. Handel och företagstjänster har en större relativ andel av sysselsättningen på riksnivå än i Övre Norrland. Byggsektorn svarar för en större del av sysselsättningen i båda länen än riket.

22 19 Figur 10. Sysselsättning, andel per bransch, 2009 Gruvnäringen i Norrbotten och Västerbotten Gruvnäringen har en historiskt stor betydelse för Övre Norrlands utveckling. Kirunas och Gällivares utveckling bygger till stor del på näringen som är fortsatt mycket viktig för regionens sysselsättning arbetade personer direkt i regionens gruvindustri. Till detta kommer alla de underentreprenörer som inte fångas av statistiken. Figur 11 sammanfattar den direkta sysselsättningen i regionen enligt den senaste tillgängliga regionala statistiken. Regionens ställning som ledande gruvdistrikt bekräftas av att 85 % av arbetstillfällena i Sveriges gruvindustri finns i Västerbotten och Norrbotten. Figur 11. Sysselsättning i metallmalmsutvinning 2009, Övre Norrland

23 20 Sysselsättningen i gruvorna finns främst i LKABs järnmalmsgruvor i Kiruna och Gällivare kommuner samt i Bolidens koppargruva i Aitik, Gällivare kommun. I Västerbotten sysselsatte 2009 gruvorna i Skellefteå, Norsjö, Lycksele och Storumans kommuner nära 700 personer. Västerbotten har fler aktiva gruvor än i Norrbotten, men volymen och manskapet är mindre. Det finns långt gångna planer på nya gruvor i både Västerbotten och Norrbotten och behovet av gruvarbetare spås öka. Northland Resources järngruva i Pajala kommer att skapa direkt sysselsättning för personer i produktionen. LKAB planerar nyanställa ca 1250 personer de närmsta fem åren. I den officiella sysselsättningsstatistiken ingår också anrikning samt pelletering av järnmalm i siffrorna för järnmalmsutvinning. Att avgränsa vilken aktivitet som utgör vidareförädling är inte helt självklart eftersom pelletering kan anses vara ett steg i förädlingskedjan. Om man för andra metallmalmer inkluderar smältverksindustrin ingår Bolidens kopparsmältverk i Rönnskär i statistiken för Västerbotten (SNI 2007) arbetade totalt 939 personer i Västerbotten vid kopparverk och ädelmetallverk, medan järn- och stålverk som är beroende av insatsvaror från järnmalmsproduktionen sysselsatte personer i Norrbotten. Sysselsättning i Övre Norrlands malmproduktion samt utvalda relaterade näringar, 2009 Metallmalmsproduktion Stål-och smältverk Totalt Västerbotten Norrbotten Västerbotten och Norrbotten är Europas klart ledande gruvdistrikt. Nästan 40 % av det totala värdet av EUs gruvproduktion av metaller skapades i regionen i Regionens står för 90 % av EUs produktion av järnmalm, 46 % av guld och 12 % av kopparproduktionen. Gruvnäringen står för ~15 % av svensk bruttoexport och 40 % av nettoexporten. En del av malmen levereras till regionens smältverk, vars andel av EUs totala stålproduktion är ca 1 % och kopparproduktionen 8 %. Gruvbranschen är starkt integrerad bakåt i regionen och ett antal utrustningsleverantörer och service- och konsultföretag är baserade i Norrbotten och Västerbotten. Svenska industriinvesteringar sker till allra största delen i regionen. LKAB ensamt svarade för 8 % av Sveriges industriinvesteringar 2010 och var därmed landets största industriinvesterare. Fram till 2020 beräknas investeringar i regionen enbart inom gruvsektorn uppgå till ca 40 miljarder. Boliden och LKAB är ledande gruvbolag på den europeiska marknaden. Även om de är små i internationella jämförelser är de tekniskt ledande inom sina respektive nischer. Av Sveriges totala gruvproduktion står Västerbotten och Norrbotten för lejonparten: 100 % av järnmalmsproduktionen, 98 % av koppar, 96 % av guld, 31 % av silver samt 20 % av zinkproduktionen. Regionens dominans blir ännu större om man ser till de fysiska flödena. Av Sveriges totala malmproduktion kommer mer än 96 % från regionens gruvor. Aitik är Europas absolut största dagbrottsgruva och både Kiruna och Malmberget är bland världens 10 största underjordsgruvor som bryter metaller. Under 2011 var 13 gruvor i drift i Sverige varav 10 fanns i regionen: 4 gruvor i Norrbotten och 6 gruvor i Västerbotten, se fig. 12.

24 Figur 12. Gruvor och bearbetningskoncessioner (Källa: Bergverksstatistik 2010, SGU) 21

25 22 Fördelningen av produktionen vid landets gruvor redovisas i tabellen nedan. Malmproduktion i Norrbotten och Västerbotten 2010 Län Företag Fyndighet Malm-produktion 1 (Mt) Norrbotten LKAB Kiirunavaara 18,230 Norrbotten LKAB Malmberget 10,025 Norrbotten LKAB Gruvberget 0,543 Norrbotten Boliden Mineral AB Aitik 27,596 Västerbotten Boliden Mineral AB Kristineberg 0,650 Västerbotten Boliden Mineral AB Maurliden 0,039 Västerbotten Boliden Mineral AB Maurliden Östra 0,361 Västerbotten Boliden Mineral AB Renström 0,272 Västerbotten Björkdalsgruvan AB Björkdal 1,081 Västerbotten Dragon Mining AB Svartliden 0,298 Total 59,094 Malmproduktion övriga Sverige 2010 Län Företag Fyndighet Malm-produktion 1 (Mt) Dalarna Boliden Mineral AB Garpenberg 1,368 Örebro Lovisagruvan AB Lovisagruvan 0,029 Örebro Zinkgruvan Mining AB Zinkgruvan 1,024 Total 2,422 (1) Källa SGU, Bergverksstatistik 2010 Regionens dominerande ställning som landets ledande producent av malm kommer ytterligare att förstärkas i närtid. Nya produktionsmål planeras för Aitik 36 Mt (2014), LKAB 40 Mt (2015) och Northland 12 Mt (2014). LKAB planerar att öppna 3 gruvor i Svappavaaraområdet med en sammanlagd årlig produktion på 12 Mt (fig. 13.). Produktionsökningar utanför regionen är också planerade de närmsta åren. Dessa är av betydligt mindre omfattning, främst Garpenberg 2,5 Mt (2015) och Dannemora 2,5 Mt (2014). Figur 13. LKABs expansion i Svappavaara-området. (Källa: LKAB)

26 23 Nationella och internationell investerare och prospekteringsbolag visar stort intresse för regionen. Antalet ansökningar om bearbetningskoncession för nya gruvor samt beviljade koncessioner är stort. Det förstärker regionens betydelse som ledande i landet när det gäller brytning av metaller och mineraler enl fig. 14. Figur 14. Undersökningstillstånd (Källa: Bergverksstatistik 2010, SGU)