Genus i akademin och medicinen en introduktion. -till bl a begreppen gender, biologism, postfilosofi och diskursfundamentalism. Borgholm 12 mars 2013

Transkript

1 Genus i akademin och medicinen en introduktion -till bl a begreppen gender, biologism, postfilosofi och diskursfundamentalism. Borgholm 12 mars 2013

2 Innehåll Historisk bakgrund, genusforskningens framväxt Biologism Begreppet genus utveckling och användning Att göra kön Om genusmedicin

3 Historisk bakgrund till genusforskning Påtryckningar från kvinnorörelse Manlig norm i samhälle och akademi Det manliga överordnat Enbart männens historia, männens litteratur, männens medicin

4 Historisk bakgrund till genusforskning Tilläggsforskning Lägga till kvinnor och röra om Kritik: för lite omrörning, Kvinnor lades till, men inom ramarna för det rådande, manligt normerade, paradigmet Paradigmet ifrågasattes inte i sina grundvalar

5 Historisk bakgrund till genusforskning Hitta gömda och glömda kvinnor inom olika områden och lägga till. Problem: fanns ändå inte lika många. Måste till nytt synsätt, byte av perspektiv. Istället för koncentrera sig på kvinnor som lyckats inom manssamhällets ramar Fokus på kvinnors villkor och föreställningar om kön.

6 Historisk bakgrund genusforskning Kvinnoforskning, kvinnovetenskap bytte under 1990-talet namn till Genusforskning, genusvetenskap Kvinnoforskningen alltid också handlat om män och relationer mellan könen Nu börjarde även mansforskning och queer etablera sig.

7 Historisk bakgrund genusforskning Idag finns genus både som eget ämne vid många lärosäten Och som perspektiv inom många andra ämnen Främst humaniora och samhällsvetenskap där det först utvecklades Också inom medicin och naturvetenskap. Ibland blir det inom dessa ämnen snarare metaämne, som studerar hur medicinen och naturvetenskapen konstruerar kön.

8 Vad är biologism? Tron på att biologin bestämmer sociala fenomen som till exempel: Vad som ses som kvinnligt resp manligt Kvinnors och mäns sociala beteenden, yrken, sysselsättningar, positioner i samhället

9 Några av biologismens problem Det som ses som kvinnligt resp manligt skiftar mellan olika tider och kulturer. Har kvinnor i andra samhällen en annan biologi?...eftersom kvinnor i vissa andra samhällen inte gör samma saker som kvinnor i västvärlden? Har kvinnors hjärnor snabbmuterat?...eftersom kvinnor nu gör saker som inte ansågs möjligt för den kvinnliga naturen för 100 år sedan?

10 Några av biologismens problem Jämför rasbiologi ras, inte sociala förhållanden, ansågs orsaka t ex sämre resultat på intelligenstest eller kriminalitet. Tidigare: livmodern ansågs skrumpna ihop till en valnöts strorlek om kvinnan ansträngde sin lilla hjärna. Rasens fortbestånd skulle hotas om kvinnan släpptes fram till högre utbildning.

11 Historiska orsaker till feminismens skepsis till biologism Tidigare vetenskap, t ex hjärnforskning. Den franske hjärnforskaren Gustaf le Bon skriver 1879: Alla psykologer som har studerat intelligensen hos kvinnor, såväl som hos poeter och romanförfattare, erkänner idag att de representerar den mest underlägsna formen av mänsklig evolution och att de alla står närmare barn och vildar än en vuxen civiliserad man (...)

12 Gustav le Bon, fortsättning (...) Utan tvivel existerar det vissa framstående kvinnor, väldigt överlägsna den genomsnittlige mannen, men de är lika ovanliga som att det föds någon slags monster, t ex en gorilla med två huvuden, alltså kan vi hållet och hållet negligera dem.

13 Hur biologin användes Termodynamikens första lag Teorin om livsenergins konstans (Spencer) Skillnaden mellan könen ökade med rasens utveckling Karl Vogt: Skillnaden mellan könen vad gäller kraniets hålighet ökar med rasens utveckling så att den manliga europén vida överträffar den kvinnliga mycket mer än negern negressen.

14 Hur biologin användes Paul Broca: Okontrollerad kvinnlig aktivitet kunde leda till att rasens utveckling hotades Utveckligen av rasen skulle gå bakåt istället

15 Hur biolgin användes Möbius: Den motbjudande föreställningen hos många att utbildning av kvinnans intellekt skulle aktas högre än uppfyllande av hennes naturliga ändamål, måste liknas vid de andliga epidemierna, ett massvansinne.

16 Hur biologin användes Biologiska skillnader användes som ideologiska vapen Det var också få läkare som kunde motså frestelsen att dra in biologin i kampen mot kvinnans frigörelse. (Karin Johannisson 1995)

17 Biologism idag, svenskt exempel Professor Annica Dahlström. Pappor är rent biologiskt sämre på att ta hand om småbarn. Pappaledighet riskerar skada barnet barnet riskerar att skadas psykiskt, drabbas av kronisk stress och diabetes. Kvinnor är av naturen sämre på matematik

18 Några karkatärsdrag som tillskrivs kvinnor respektive män: Kvinnor anses som dåliga på att hävda sig och tävla. De är för nära varandra i gruppen Är inte tillräckligt aggressiva eller konkurrensinriktade Därför har de sämre lön och positioner än män.

19 Några karkatärsdrag som tillskrivs kvinnor respektive män: Samtidigt ses kvinnor som: Dåliga kamrater, ständigt rivaliserande konurrerande med varandtra, oförmögna att hålla samman. Män ses som: Goda kamrater, bra på lagarbete, inte konkurrerande eller rivaliserande. Samtidig som de är aggessiva och väldigt bra på att tävla... Allt pga evolution och biologi...

20 Genushistoria... Robert Stollers arbete med transsexuella patienter Vid sidan av biologiskt kön fanns även könsidentitet som inte behövde stämma överens... Stoller gjorde distinktion mellan sex (biologiskt kön) och gender (könsidentitet)

21 Genushistoria... Gender kom snabbt att plockas upp av feministisk teori......och användas för mycket mer än bara individuell könstillhörighet Yrken, sysslor, redskap, leksaker, färger... mm mm

22 Genushistoria Gayle Rubin, erkänd som den som tog begreppet genus till kvinnoforskningen. Nordamerikansk kulurantropolog Klassiker, historisk artikel: The Trafic in Women: Notes on the Political Economy of Sex, 1973.

23 Gayle Rubins definition:...one can build descriptions of the part of social life which is the locus of the oppression of women, of sexual minorities, and of certain aspects of human personality within individuals. I call that part of the social life the sex/gender system for lack of a more elegant term.

24 Gayle Rubins definition: As a preliminary definition a sex/gender system is the set of arrangements by which a society transforms biological sexuality into products of human activity, and in which these transformed sexual needs are satisfied.

25 Begreppet genus I Sverige myntade Yvonne Hirdman begreppet genus på 1980-talet Skrev bl a att: Jag föreslår att vi med genus sätter namn på den alltmer komplicerade kunskap vi har om "manligt" och "kvinnligt", vår allt större förståelse av hur manligt och kvinnligt "görs" ( )Dvs genus kan förstås som föränderliga tankefigurer "män" och "kvinnor" (...) (Hirdman 1988, s. 51)

26 Att göra kön... Studenter i Lund utsattes för experiment Samma dokument men......hälften undertecknade byrådirektör Ingvar Lind...och hälften undertecknade byrådirektör Ingvor Lind Hur bedömde studenterna dokumenten?

27 Vad är genus? Centralt i genusvetenskap: kvinnligt och manligt är föränderligt. Skiftar mellan olika tider och kulturer. Är inte av naturen givet. Historiskt: kvinnor ansågs inte lämpade för t ex högre utbildning, politik, intellektuella sysslor. Om kvinnan ansträngde sin lilla hjärna kunde livmodern skrumpna ihop till en valnöts storlek.

28 Vad är genus? Exempel på förändring av genus: Kvinnliga nyhetsuppläsare en självklarhet (t ex i väst) Pappor är föräldralediga med småbarn Kvinnliga politiker Kvinnliga läkare Kvinnliga studenter

29 Genushistoria Kvinnor resp män ansågs inte lämpande för ditten och datten Kvinnor av naturen inte lämpade för matematik, chefstjänster, logiskt tänkade osv osv Män av naturen inte lämpade till vård, monotona sysslor, simultankapacitet osv osv Genus: en protest mot en biologistisk syn på kön Könens beteenden och psykologiska egenskaper inte naturgivna, utan något vi skapar......och som skapas olika i olika tider och kulturer

30 Kidnappningen av genus Genus: tankefigurer, föreställningar om kön, konstruktion av kön Genusvetenskap: läran om hur vi skapar kvinnlighet och manlighet Inom medicin: många använder genus som synonymt med (biologiskt)kön. Genusmedicinska forskare menar att begreppet kidnappats Kommit att betyda det som det en gång skapades för att markera avstånd till, dvs kön som enbart biologi.

31 Två komplikationer av teoretisk och lingvistisk natur: Det svenska/nordiska ordet kön är bredare än det engelska ordet sex, något i ordet kön måste reduceras när det översätts till sex. Den svenska termen genus är mer postmodern än engelskans gender, och betyder inte i alla kontexter detsamma som gender. Kan vara svårt att veta om man ska använde sex eller gender i medicinska artiklar.

32 Postfilosofi Den kulturella vändningen inom samhällsvetenskap och humaniora Vår kultur, språk och begrepp styr vad vi förmår uppfatta Det vi uppfattar som sant beror på språk och kultur Inte meningsfullt söka efter Sanning bortom språket Tidigare: vad är sant? Efter kulturella vändningen: hur skapar, konstruerar, vi det som vi uppfattar som sant? Hur kommer uppfattningar om sanning till?

33 Postfilosofi Medan vetenskapsteoretiska realister uttalar sig om den verklighet de ser genom sina linser......ägnar sig postfilosofer åt att undersöka själva linserna och hur linsernas konstruktion bidrar till att skapa det som kan bli synligt genom dem. Problem: kroppen har en verklighet utanför linsen.

34 Diskursfundamentalism Diskursen, språket, sättet vi talar, ligger till grund för allt vi kan veta Diskursen är fundamentet Vi kan inte nå bortom diskursen/våra begrepp Meningslöst söka efter sanning som är sann oberoende av begreppen Meningslöst söka sanning bortom språk, den kommer vi ändå inte åt. Bättre undersöka diskursen, språket, begreppen Risk: Kan leda till förkastande/förakt mot naturvetenskaplig/medicinsk forskning

35 Diskursfundamentalism Kroppen blir ointressant Det enda intressanta: våra föreställningar om kroppen och sättet vi talar om kroppen Men i kroppen pågår processer som struntar i hur vi talar om dem Om sanning ändå bara är en konstruktion låt bli att ta antibiotika och andra mediciner!

36 Vad är genusmedicin? Medicinen kan inte bortse från kroppen Genus kan inte bortse från sociala aspekter och konstruktion av kön Genusmedicin = kön med helhetssyn Genusmedicin kan beskrivas som vård, behandling och medicinrelaterad forskning som bedrivs utifrån kompetens om genus.

37 Genusmedicin ett brett forskningsfält Rymmer allt från frågor kring.. hur vårdpersonalens attityder till kön påverkar den diagnos och behandling olika kategorier av kvinnor och män får......till vetenskapsteorietiska frågeställningar om epistemologin (kunskapssynen) inom den medicinska forskningen.

38 Ett brett forskningsfält Hur ser villkoren ut för kvinnliga och manliga medarbetare inom vården? Hälsa och villkor för personer som inte identifierar sig med någon av de vanligaste övergripande könskategorierna. Frågeställningar med anknytning till sexuell identitet, etnicitet och klass kan rymmas inom analyserna såväl när det gäller medarbetarnas villkor som patienternas.

39 Vad är inte genusmedicin? Genusmedicinen kan ta upp en mängd olika biologiska aspekter av kvinnors och mäns hälsa......men gör detta kopplat till en diskussion om social konstruktion av kön.

40 Vad är inte genusmedicin? Att enbart studera könsspecifik biologi eller biologiska skillnader mellan könen utan att relatera detta till genusvetenskaplig teoribildning brukar inte räknas som genusmedicin. Definitionen av genusmedicin har varit stridsfråga och föremål för debatt...

41 Genusmedicin... ett spännande ämne som berör människosyn, i synnerhet synen på kön vetenskapssyn metavetenskap i förhållande till medicinen (dvs studerar medicinen)......samtidigt som den är en del av medicinen