Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Skanörs skola Vellinge Granskning genomförd i november 2013 av Anna Thörn och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Skanörs skola i Vellinge kommun är en kommunal F-9-skola med 221 elever. Skolan ligger mitt i Skanör och runt skolan finns fina grönområden för lek och avkoppling. Förskoleklassen har sin verksamhet i en annan skolbyggnad ett hundratal meter från huvudbyggnaden. Här finns också en välutrustad musiksal och även 5-åringarna från förskolan har sina lokaler här. Skolrestaurangen har eget tillagningskök och det finns också en idrottshall och ett integrerat fritidshem med 103 elever. Vårterminen 2012 nådde samtliga elever behörighet till minst ett nationellt gymnasieprogram. 97 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen i samtliga ämnen jämfört med 77 procent för riket. Meritvärdet var 242,5 poäng. Skolan har arbetat med Qualis kvalitetssäkringssystem sedan 2011 och detta är den första granskningen. Skolan uppnår 80 poäng och minst steg tre inom alla kvalitetsområden och blir därmed certifierad. Skolan når genomgående högre upp i Qualistrappan när det gäller huvudprocesserna. De stödprocesser skolan i första hand behöver arbeta med gäller Organisation samt Styrning och ledarskap. När detta sker kommer verksamheten som helhet att fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Särskilt starka områden är den trygghet och trivsel som råder, delaktigheten som både elever, personal och föräldrar upplever samt kunskaperna om och tillämpningen av ett effektivt resursutnyttjande. En kort presentation Skanörs skola Skanörs skola i Vellinge kommun är en F-9-skola med totalt 221 elever. Skolan är byggd på talet och nyligen renoverad och har ljusa och välutrustade lokaler. Den ligger i ett villaområde och förskoleklassen finns i en separat byggnad ett hundratal meter från huvudbyggnaden. Lärmiljön är utmärkt med välutrustade och ljusa lokaler. Kring båda byggnaderna finns fina lek- och grönområden. Eleverna kommer i huvudsak från närområdet men några elever dagpendlar från andra delar av kommunen. Rektor för skolan är Annica Olson Westerlind. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 221 elever har 79 svarat (36 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats

3 av 79 föräldrar av totalt 221 vilket innebär 36 procents svarsfrekvens. Av skolans 71 personal har 29 svarat (41 procent). Skolan meddelar att det varit tekniska svårigheter med enkäterna, vilket förklarar den relativt låga svarsfrekvensen. Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 16 lektioner/arbetspass och intervjuat åtta grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Arbetslag F-2 Arbetslag 3-6 Arbetslag 7-9 Rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för 3 eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skanörs skola når mycket goda kunskapsresultat, vilket framgår av tabell 2 nedan. Lärarna använder varierande metoder avseende arbetssätt och arbetsformer, vilket uppskattas av eleverna. Likaså används olika redovisningsmetoder och här har eleverna möjlighet att påverka (steg 1). När det gäller elevers behov av stöd finns väl utarbetade metoder i form av diagnoser och kartläggningar. Dessa har tagits fram i nära samarbete med elevhälsan och alla berörda vi talar med bekräftar att detta fungerar väl (steg 1). De elever som är i behov av särskilt stöd får åtgärdsprogram (steg 1). För att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper används olika typer av prov samt förs dialog med elever och föräldrar vid utvecklings- och ämnessamtal. Resultaten dokumenteras i den nya skolportalen V-klass, som också är tillgänglig för föräldrarna (steg 2). Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam och god tillgång till specialpedagogisk kompetens, såväl på den egna 2

4 skolan som i kommunen (steg 2). Elevhälsan arbetar förbyggande med hjälp av enskilda hälsosamtal samt gruppsamtal kring olika teman som könsroller och droger (steg 2). De resultat som samlas in följs upp och analyseras genom utvecklingssamtalen med varje elev samt inom arbetslagen, vid klasskonferenser och övergripande av skolledningen. Detta ligger sedan till grund för olika åtgärder för att utveckla verksamheten (steg 3). För elever som är i behov av stöd används individanpassad undervisning och specialpedagogerna är nyckelpersoner vid genomförandet (steg 3). För att säkerställa en likvärdig bedömning har skolan utarbetat så kallade LPP: er (lokala pedagogiska planeringar) i samtliga ämnen. Dessa används för att tydliggöra mål och kriterier för eleverna och för att skapa en likvärdig bedömning. Bedömningarna diskuteras också i olika arbetsgrupper inom kommunen för att ytterligare kalibrera resultaten (steg 4). Som framgår av tabell 2 når skolan mycket goda resultat (steg 4). För de elever som ej beräknas nå lägst E-nivån sätts stödåtgärder in på ett tidigt stadium vilket är uppskattat av såväl elever som föräldrar. Ett åtgärdsprogram upprättas och det kan handla om tillrättaläggande av studiemiljö, ändring av inlärningsmetodik eller punktinsats av specialpedagog (steg 4). Tabell 2: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Skanörs skola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 99 % 91,5 % Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket * Andel elever godkända på nationellt prov, ma 100 % 77,9 % åk 3 * Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk % 93,7 % * Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 93,5 % 91,8 % 6 * Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 93,5 % 92,3 % 6 * Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 9 96 % 93,4 % 97,4 % Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 96 % 91,6 % 83,0 % 9 Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 100 % 97,5 % 96,7 % 9 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen, 96,9 % 88 % 77,4 % åk 9 Modellberäknat värde enligt SALSA (1) Meritvärde åk 9 242, ,4 poäng Andel behöriga till minst ett nationellt 100 % 98 % 87,5 % gymnasieprogram (1) Resultatet räknas fram genom att den faktiska måluppfyllelsen sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. *Nationell statistik finns endast över delproven. 3

5 För att nå steg 5 krävs att skolledning och lärare kontinuerligt följer upp att eleverna inhämtar de fyra F:en i sitt lärande. Detta är ett arbete som påbörjats men det är ännu inte fullt utvecklat. Vi får bekräftelse såväl vid våra samtal som genom enkätresultatet. Elevenkäterna bekräftar att eleverna är mycket nöjda med undervisningen. Såväl de yngre som de äldre eleverna anser till 93 procent att deras lärare är bra. Bland de yngre eleverna bejakar cirka 90 procent att de lär sig mycket och att lärarna är bra på att tala om hur de ligger till i förhållande till målen. Bland de äldre eleverna anser cirka 85 procent att lärarna ger dem utmaningar och förväntar sig att de ska nå målen. När det gäller att nå bra studieresultat är nästan 90 procent av eleverna positiva och ungefär lika stor andel anser att de får veta hur det går för dem i studierna. När det gäller föräldrarna är det 81 procent som är positiva till påståendet att skolan ger eleverna goda kunskaper och färdigheter. När det gäller personalen anser däremot endast 53 procent att det finns utarbetade metoder för att följa upp hur eleverna utvecklar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet inom de olika ämnena. I självvärderingarna placerar ett arbetslag skolan på steg 3, ett annat arbetslag på steg 4 och ett tredje på steg 5. Steg 5 innebär förutom kontinuerlig uppföljningen av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet att skolan arbetar med olika perspektiv på hållbar utveckling samt har metoder för att ge ledning och stöd åt elever som lätt når kunskapskraven. Dessa två senare kriterier anser vi att skolan uppnår. Rektor väljer att sätta skolan på steg 6, som innebär att skolan når goda kunskapsresultat som förbättras över tid. För detta kriterium har vi statistik som belägger att det uppnås. Vi bedömer att skolan i nuläget ska placeras på steg 4, men när arbetet med att kontinuerligt följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet har genomförts och förankrats kan skolan omgående nå steg 5 och 6. Trygghet och trivsel Vid vårt verksamhetsbesök vid Skanörs skola upplever vi att stämningen mellan elever och mellan personal och elever är god och präglas av respekt och förtroende. Eleverna visar stolt upp sin skola för oss besökare. Under lektionsbesöken visar de gärna sitt arbetsmaterial och berättar om innehållet i lektionen. Verksamheten startar på avtalad tid (steg 1). Detta säkerställs på olika sätt med olika klasser, något som bl.a. redovisas i ledningens skriftliga redovisning och bekräftas i våra besök i de olika delarna av skolan. Skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro genom ett digitalt system, V-klass, samt med vissa elever genom individuella samtal (steg 1). Dokumentation visar att skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever (steg 1). Genom lektionsbesök, intervjuer och resultat från trygghetsenkäter bekräftas att det inom skolans olika verksamheter råder arbetsro (steg 2). Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har, bland annat genom klassråd och även på ett par av de lektioner vi besöker ser vi att vuxna reagerar på regelbrott (steg 2). Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2) bland annat genom extra vuxna i de delar av skolan som trygghetsenkäten påvisar behöver det. Även elevhälsans arbete och arbetslagens kontinuerliga uppföljning av verksamheten säkerställer detta kriterium, något som lyfts fram som positivt i samtliga intervjuer. 4

6 Enkätresultat, intervjuer och våra egna observationer verifierar att arbetsglädje och trivsel präglar skolan (steg 3). Genom trygghetsenkäter och utvärderingar mäter och följer skolan kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel (steg 3). Vid våra lektionsbesök ser vi exempel på hur elever och lärare samspelar för att hitta bra redovisningsformer bland annat för det pågående temat vikingatiden. Även vid intervjuer framkommer att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3), något som även enkätresultatet bekräftar. Den fysiska arbetsmiljön med bra och varierade utrymmen som är hela och underhållna skapar trivsel (steg 4). Stämningen på skolan bedömer vi vid vårt besök som god och relationerna mellan vuxna och barn skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Även enkäterna bekräftar detta. Det finns gemensamma regler som utvärderas och skolan arbetar aktivt för att integrera alla elever i de demokratiska processerna, bl.a. genom olika råd och arbetsgrupper. Detta bekräftar även att skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). På skolan finns en trygghetsgrupp som särskilt arbetar med att säkerställa att det finns förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter (steg 5). Arbetet utvärderas kontinuerligt (steg 5) vid arbetslagsmöten och gemensamma dagar. Vid både lektionsbesök, rundvandring på skolan samt vid intervjuer och i enkätsvaren bekräftas att skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet (steg 6). Vuxna vi möter bedömer vi har elevernas bästa för ögonen och hanterar direkt uppkomna frågor och situationer med respekt och värme. Enkätsvaren visar att elever, föräldrar och personal på Skanörs skola trivs och att man i huvudsak upplever en trygg miljö och hög trivsel (steg 3) samt att det finns relationer som skapar ömsesidigt förtroende och respekt. Enkätsvaren för elever visar att i F-2 trivs 88 procent av eleverna i skolan. Motsvarande siffra för årskurs 3-9 är 85 procent och föräldraenkäten visar att 90 procent bedömer att deras barn trivs i skolan. Även personalen ger uttryck för trivsel. 90 procent anger att de trivs på sin arbetsplats. Personalens självvärdering visar en samstämmig bedömning av arbetslagen i F-2 och på mellanstadiet med en placering på steg 5. Högstadiearbetslaget placerar sig på steg 3, men vid intervjun framgår att de gör en tolkning av kriterierna som skulle kunna placera dem på högre steg. Rektor värderar arbetet med processen till steg 7. Vår bedömning är att skolan väl når steg 6 inom processen Trygghet och trivsel. För att nå steg 7 behöver skolan bedriva ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbete med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever i årskurs 1-5 har en individuell utvecklingsplan (steg 1). Däremot är det en del elever som inte känner till begreppet individuell utvecklingsplan men de kan visa oss att de har en sådan. Rektor beskiver i sin redovisning att eleverna tränas systematiskt i att ta ansvar för det egna 5

7 lärandet i tidiga år (steg 2). Vi ser också exempel på detta i en årskurs 3, där eleverna får redovisa inför oss som besökare. De är också med vid planering av arbetsområden och upplägg av prov och läxor. Vid samtal med elever får vi klart för oss att de har god kännedom om och förstår målen i olika kursplaner. Skolan har också utarbetat lokala pedagogiska planer (LPP), som konkretiserar mål och kriterier för eleverna (steg 3). Genom klassråd, klassens stund och kamratutvärderingar tränas eleverna i ett demokratiskt arbetssätt och vid våra lektionsbesök och i intervjun med eleverna upplever vi att det finns en respekt och omtanke dem emellan (steg 3). Även om eleverna inte använder begreppet IUP fungerar den i praktiken som ett styrinstrument och används i samband med utvecklingssamtalen och finns numera i den nya lärplattformen V- klass. Föräldrarna är också positiva till utvecklingssamtalen och V-klass, även om det hela befinner sig i ett initialskede. De flesta lärarna kopplar också samman kursplanens mål med elevens IUP, vilket också eleverna bekräftar (steg 4). Detta är mer utvecklat på låg- och mellanstadierna. För att nå steg 5 ska lärarna stimulera eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Vi ser exempel på detta men upplever inte att steget kan anses uppnått inom skolan, men man är tveklöst på god väg och torde ganska snart kunna nå detta steg. Samma sak gäller för steg 6, som handlar om att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Många lärare arbetar med detta men vi finner inte belägg för att detta sker konsekvent över skolan. Elevenkäterna visar att eleverna gärna tycker de kan få vara med att bestämma mer. Av de yngre barnen är 69 procent positiva och bland de äldre är motsvarande procentandel 59. Bland de yngre barnen bejakar 85 procent påståendet att det är roligt att lära sig saker i skolan medan 60 procent av de äldre anser att skolarbetet väcker nyfikenhet. Även bland föräldrarna råder osäkerhet om den individuella utvecklingsplanen och huruvida utvecklingssamtalen bygger på denna. På detta påstående svarar 63 procent positivt medan 24 procent svarar vet ej. Däremot är personalen mer positiv i sina enkätsvar och drygt 80 procent bejakar påståendena om att eleverna tränas i att ta ansvar med stigande ålder och att IUP:erna och kursplanemålen styr uppläggningen av undervisningen. I självvärderingarna placerar ett av arbetslagen skolan på steg 3, medan de båda övriga och rektor anser att skolan når steg 6. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 4, men är på god väg mot såväl steg 5 som steg 6. Alla har inte nått hit ännu, men vissa delar av skolan finns här idag. Ett exempel är den idrottslektion som besöks, där upplägg, ansvar, medvetenhet hos eleverna om målet med området och lektionen samt den naturliga formativa bedömning som eleverna hanterar i relation till varandra och som valideras av läraren. 6

8 Arbetssätt och lärarroll Vid Skanörs skola har eleverna tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Vid våra lektionsbesök får vi verifierat att arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Vi får delta vid flera olika redovisningstillfällen som bekräftar att kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande (steg 2). Vid samtal bekräftar även eleverna att lärarna överlag tillämpar arbetssätt och arbetsformer som utvecklar deras nyfikenhet och självförtroende (steg 2). Vid intervjuer och vid lektionsbesök ser vi prov på att lärarna regelbundet dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer (steg 2), något som även lyfts fram i ledningens skriftliga redovisning. Väl synligt i de flesta klassrum anslås målen för arbetet, ämnet och arbetsområdet. Vid intervjuer bekräftar lärarna att de planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingsplaner. Eleverna bekräftar vid de flesta lektionsbesök att de regelmässigt arbetar med problemlösning och kritiskt granskande som ett naturligt inslag i lärandet (steg 3). Vid ett lektionsbesök arbetar eleverna i par med egna problemformuleringar och vid ett annat pågår undervisning om källkritik på internet inför ett kommande grupparbete. Lärarna kan även visa att arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3), något som även föräldrarna bekräftar, vid vår intervju med dem. Ett exempel är ett par elever som visar sin loggbok för sitt lärande i ett ämnesområde. På de flesta av de lektioner vi besöker pågår arbete och arbetsformer som ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen (steg 4) samt arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära (steg 4). Mellanstadiets arbetslag arbetar med ett vikingatema där flera teoretiska och praktiska ämnen sammanflätas på ett utmärkt sätt. Detta är ett exempel på att skolan har en medveten strävan att i all undervisning låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans (steg 4). Lärarna uppger vid vår intervju att de regelmässigt resonerar om ämnesövergripande projekt på arbetslagsmöten och att de strävar efter att hitta helheter som binder lärandet samman för eleverna. De flesta klassrum är väl utrustade med modern teknik, bland annat digitala kanoner och smartbord, som används som en integrerad del i undervisning och lärande (steg 5). De äldre eleverna har bättre tillgång till teknisk utrustning än de yngre, till exempel bärbara datorer, vilket vi i intervjuer får bekräftat att det är en medveten prioritering. Skanör skola har fina omgivningar, men de utnyttjas inte så mycket som skulle kunna vara möjligt. Vid intervjuer framkommer att rektor inte helt har ekonomi och befogenhet att besluta om upprustning och utveckling av utemiljön. Vi bedömer inte heller att skolan på annat sätt medvetet erbjuder eleverna daglig fysisk aktivitet som stöd för elevernas lärande, som är ett kriterium på steg 5. De yngre barnen har obligatoriska uteraster, medan de äldre mestadels är inne i korridorer och uppehållsrum. Både vid intervjuer och vid lektionsbesök får vi bekräftat att samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande (steg 6). Detta säkerställer 7

9 lärarna bland annat genom sambedömning med andra lärare inom skolan och i Vellinge kommun. Även föräldrarna bekräftar vid samtal att de upplever att lärarna är samspelta vad gäller detta. Enkätresultaten visar att eleverna upplever att de får arbeta på många olika sätt. I detta påstående instämmer 90 procent av de yngre eleverna och 100 procent av de äldre. På påståendet om att lärarna hjälper till vid lärandet svarar 94 procent av de yngre eleverna positivt. Även de äldre eleverna är mycket positiva och 81 procent har förtroende för sina lärare. Personalenkäten visar lägre grad av positiva instämmanden. När det gäller påståenden om att lärarna systematiskt utvärderar och dokumenterar svarar drygt 45 procent positivt medan cirka en tredjedel instämmer till viss del. Däremot är det 76 procent som bejakar påståendet om att arbetssätt och arbetsformer utmanar varje elevs utveckling och lärande. Arbetslagens och skolledningens självvärderingar är spridda. Ett arbetslag bedömer att skolan når steg 3, ett annat att steg 4 är uppnått samt det tredje arbetslaget och rektor att skolan når steg 6. Detta bekräftar vår bedömning att bättre samsyn behöver uppnås för att få stabilitet i utvecklingen inom processen. Även om ett kriterium på vardera steg 5 och 6 uppnås gör vi bedömningen att Skanörs skola inom processen Arbetssätt och lärarroll sammantaget uppnår steg 4. För att komma vidare behöver eleverna erbjudas daglig fysisk aktivitet som stöd för sitt lärande samt att arbetet med att olika arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt blir befäst. På så vis kan steg 5 uppnås. Delaktighet Skolan har ett väl utvecklat system för medinflytande och delaktighet såväl för elever som för föräldrar när det gäller miljö- och trivselfrågor (steg 1). Vid flera av våra lektionsbesök möter vi en anda av samspel mellan elever och lärare och eleverna berättar att de känner att lärarna lyssnar på dem (steg 1). Skolan har ett verksamhetsråd med representanter för politiken, ledningen, föräldrar, fackliga organisationer och elever. Föräldrar är också välkomna att besöka skolan när de önskar och de uppger vid vår intervju att skolan har ett öppet klimat och att det är upp till föräldrarna vilket inflytande de vill ha (steg 1 och steg 2). Skolan arbetar med klassråd varje vecka samt ett elevråd. Detta tar upp frågor från klassråden och återkopplar till dessa. Rektor deltar vid vissa elevrådsmöten (steg 2). Såväl elever som föräldrar medverkar i kvalitetsarbetet genom utvecklingssamtal, föräldramöten och årliga enkäter samt via Qualis (steg 2 och steg 3). Enligt rektors redovisning är eleverna delaktiga i planering av undervisningen genom planering av arbetsområden, val av arbetssätt och arbetsformer samt olika utvärderingar. Eleverna bekräftar att detta sker i de flesta ämnena och för huvuddelen av lärarna (steg 3). Utöver årliga enkäter följer skolan upp elevers och föräldrars delaktighet i samband med klassråd, föräldramöten och utvecklingssamtal (steg 3). 8

10 Skolan arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra elevers och föräldrars delaktighet med användande av V-klass, utvecklingssamtal, föräldramöten och veckoinformation (steg 4). Härigenom involveras båda dessa grupper i utvecklingsarbetet. Eleverna bekräftar att klassråd och elevråd fungerar väl. Föräldrarna uppger vid vårt samtal att detta fungerar väl och att det är upp till dem själva hur mycket de vill engagera sig. Skolan ger dem möjligheter genom verksamhetsrådet och vid föräldramöten (steg 5). Genom att individualisera undervisning och ständigt föra dialog med eleverna ökar deras delaktighet i lärprocesserna (steg 6). Däremot bedriver inte skolan något systematiskt förbättringsarbete när det gäller delaktigheten kopplad till forskningsrön och beprövad erfarenhet. Av enkätsvaren framgår att de äldre eleverna är mer positiva än de yngre till hur mycket de får vara med att påverka. Bland de äldre instämmer 68 procent helt eller till stor del och 21 procent till viss del. Motsvarande siffror för de yngre barnen är 51 och 28 procent. Föräldrarna är positiva helt, till stor del och till viss del mellan 75 och 81 procent i sina enkätsvar och personalen till drygt 80 procent. I självvärderingarna ligger två lag på steg 5 samt ett lag och rektor på steg 6. Vi bedömer att skolan når steg 6, då skolan aktivt arbetar med att involvera elevernas delaktighet i lärprocesserna. För att nå det högsta steget i trappan behöver skolan se till att det systematiska förbättringsarbetet när det gäller delaktigheten är kopplat till forskningsrön och beprövad erfarenhet. Organisation Tabell 3: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Skanörs skola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 13,9 12,8 12,1 Vid genomläsning av dokumentationen upplevs inte Skanörs skola ha en tydlig struktur. Begrepp som arbetslag, enhet, arbetsgrupp och ledningsgrupp används inte konsekvent vilket skapar förvirring vid genomläsning. Efter besök och intervjuer framkommer dock en tydligare struktur av organisationen, årskurs 1-9, som är känd (steg 1). Skanörs skola är indelad i tre arbetslag, lågstadiet inklusive fritidshemmet, mellanstadiet och högstadiet. Dessa arbetslag har ansvar för en grupp elever (steg 2). På Skanörsgården inryms förskoleklassen, som arbetar tätt samman med förskolans femårsgrupp. Dokumentationen är otydlig vad gäller förskoleklassens tillhörighet och vid besök och intervju framkommer att samverkan främst sker med femårsgruppen. Även den skriftliga redovisningen bekräftar detta. Vi får även kompletterande dokumentation överlämnad som styrker samverkan med förskolan, detta då förskoleklassen gjort sin Qualisbedömning utifrån förskolans kriterier. Rektorn har regelbundna möten med personalen inom de olika arbetslagen där både pedagogiska resonemang och information avhandlas. Detta sker även vid den så kallade allpersonalskonferensen. 9

11 Vid dessa möten samt vid enskilda samtal och medarbetarsamtal följer rektor upp sin organisation. Rektorsassistenten följer upp stödprocesserna (steg 2). Skanörs skola är inne i en förändringsfas vad gäller sin organisation och sitt beslutssystem. Samtal pågår för att utröna hur förändring bäst sker. Efter visst resonemang med de olika intervjugrupperna framkommer dock att de flesta anser att skolan redan nu har ett välfungerande beslutssystem (steg 3) men som tjänar på att ytterligare utvecklas och förtydligas. Skolan har via utvecklingsgrupper, arbetslag och enskilda uppdrag, till exempel samordning för Qualis och ansvar för övergångsplaner, utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). På arbetslagsnivå och inom utvecklingsgrupperna finns en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). Vad gäller allpersonalkonferensen råder det lite olika uppfattningar om strukturen stödjer dialog. Vid personalintervjuerna framkommer olika uppfattningar om huruvida rektor tar ledningsrollen samt om beslutsdokumentationen är tydlig. Vår bedömning är dock att den övervägande delen av personalen verifierar kriteriet att skolan har en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3). 43 procent av personalen svarar i enkäten att de helt eller till stor del instämmer i påståendet att skolan har en väl fungerande organisation, 46 procent instämmer till viss del. 50 procent anser att skolan helt eller till viss del har en bra mötesstruktur, 32 procent instämmer till viss del. Arbetslagens arbete och organisation värderas högre. 78 procent av personalen svarar att de helt eller till stor del anser att deras arbetslag fungerar väl. Samtliga arbetslag placerar skolan på steg 3, medan rektor menar att steg 6 uppnås. Detta steg innebär att skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Vi bedömer att Skanörs skola med viss tvekan uppnår steg 3 inom processen Organisation. För att bättre förankra alla kriterier upp till steg 3 och ta sig vidare till steg 4 behöver organisationen förtydligas och befästas. Särskild översyn behövs kring förskoleklassens tillhörighet och arbete samt förtydligande av beslutssystemet. Styrning och ledarskap Skolans tre prioriterade verksamhetsmål möter oss i entrén. Dessa är: Upptäcka Utforska Utveckla I skolans lokala verksamhetsplan utvecklas dessa på följande sätt: På vägen mot nationella och kommunala mål ska vi också Må bra och ha roligt Ha en utvecklad arbetsmiljö byggd på demokratiskt synsätt, trygghet och varierade arbetsmetoder Se ansvarstagande hos alla individer Ha kvalitetskontroll kontinuerligt 10

12 Dessa mål är kända av personalen och skolan har sedan ett antal år ett pågående kvalitetsarbete och har därmed nått steg 1, som innebär att skolan har egna prioriterade verksamhetsmål, att personalen känner till dessa samt att ett kvalitetsarbete har påbörjats. För de äldre eleverna är kursplanemål och verksamhetsmål kända helt eller delvis av huvuddelen medan de yngre eleverna är mer osäkra (steg 2). De egna prioriterade verksamhetsmålen är väl dokumenterade och utvärderas årligen i samband med medarbetarsamtalen (steg 2). Genom arbetet i lärarlag och utvecklingsgrupper skapas delaktighet och förståelse för verksamheten, vilket våra samtal med olika lärargrupper bekräftar (steg 3). Rektor deltar i arbetet inom utvecklingsgrupperna cirka en gång per månad. Genom att delta och föra dialog i grupperna samt att en representant per grupp för en kontinuerlig dialog med rektor tar rektor ett samlat ansvar för att arbetet följs upp och utvecklas (steg 3). För att nå steg 4 ska skolan ha fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Vi finner inte att detta är vid handen utan här behöver skolan arbeta vidare för att skapa en systematik och tydligare rutiner. Den bild vi fått vid våra samtal bekräftas av enkätsvaren. När det gäller de yngre eleverna är det 37 procent som svarar positivt på påståendet att de känner till skolans mål medan 38 procent svarar att de inte vet. De äldre elevernas svar på påståendet att de känner till ämnesmål är mer positivt (62 procent) och 21 procent svarar att de känner till dessa till viss del. När det gäller föräldrarna svarar 53 procent att de helt eller till stor del känner till skolans mål och 33 procent svar till viss del. Personalenkät Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen. I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete. Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Skolledningen driver aktivt skolans utveckling. I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej Av svaren i personalenkäten ovan framgår att det är en hög procent positiva svar på påståendena att skolan har tydliga gemensamma mål samt samsynen i arbetslagen. Däremot är svaren mindre positiva när det gäller skolledningens sätt att driva utvecklingen och hur medarbetarna upplever sig sedda och bekräftade. Den bild våra observationer, samtal och enkätsvaren ger, bekräftas också av självvärderingarna. Samtliga arbetslag placerar skolan på steg 3 medan rektor placerar skolan på steg 4. Vi delar arbetslagens syn och anser att skolan når steg 3. Detta område är viktigt att arbeta vidare med för att utveckla och förbättra. I första hand gäller det för skolan att arbeta med att ta fram fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer. 11

13 Kommunikation Skanörs skola är en relativt liten, väl sammanhållen skola. Det kommunikativa klimatet upplevs som öppet och de vi möter bekräftar att information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Vi har fått ta del av skolans skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Rutinen, W3D3, är gemensam för Vellinge kommun. Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Detta görs bland annat via lärplattformen V-klass, sociala medier, processgrupper och föräldrasamtal. Gemensamma konferenser inom rektorsområdet berör både kunskapsöverföring, pedagogisk utveckling och planering av verksamheten. Genom att det finns en gemensam ledningsgrupp för skola och förskola som träffas regelbundet underlättas samverkan. Inom rektorsområdet finns även förskoleverksamhet på två platser. Med dessa enheter finns etablerade rutiner för samverkan. Vid våra intervjuer framkommer även att det finns utarbetade rutiner med övriga grundskolor och/eller gymnasieskolor i kommunen, bland annat genom sambedömningar, utbildning, elevbesök och övergångar (steg 2). Vid intervjun med föräldrarna framkommer att de upplever att de får god och kontinuerlig information som berör deras barn/ungdomar (steg 3). V-klass är under uppbyggnad, men informationsöverföring sker även via mejl, samtal och veckobrev (det fanns en variation inom skolan hur regelbundna dessa brev är). Vid vårt besök på lektioner och i samtal med elever och föräldrar framkommer att det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt (steg 3). De flesta elever bekräftar att de bekymmer som eleverna vill lyfta tas på allvar. Ett par av varandra oberoende elever nämner dock att frågan om hur toaletterna upplevs av en del elever tycks svårlöst. Frågan har passerat alla gängse forum, men upplevs ännu inte som löst. Genom bland annat hemsidan och V-klass används modern teknik för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Skolan har genom kommunövergripande ämnesgrupper, kontakter med andra skolor/enheter en fungerande pedagogisk samverkan med förskola och/eller gymnasieskola (steg 4). Elever ges möjlighet att läsa gymnasiekurser när de är klara med grundskolans mål. Det finns även kontakter med skolor och enheter utanför kommunen. Elever som läser moderna språk har regelbunden kypekontakt med elever i utlandet, något som uppskattas av eleverna. Skolan har kommunikation med arbetslivet genom besök av föräldrar som beskriver och berättar om sina arbeten, studiebesök på olika arbetsplatser och prao. Lärare berättar vid våra lektionsbesök hur de arbetar med närsamhället i övrigt, bland annat genom det just nu pågående samarbetet i förskoleklassen med konsthallen och arbetet kring konstnären Mirò. Elevhälsoteamet har en etablerad kontakt med socialtjänsten i form av regelbundna träffar och samverkan vid placering av ensamkommande flyktingbarn på enheten (steg 5). Föräldraenkäterna bekräftar vår bedömning av processen kommunikation. 75 procent av föräldrarna svarar positivt på påståendet att de får god och kontinuerlig information. Ett mätfel vad gäller upplevelsen av fritidshemmet kan korrigeras vid våra intervjuer med föräldrarna. Bilden blir då att kommunikationen med fritidshemmet upplevs som tydlig och inbjudande vad gäller delaktighet och kommunikation. Personalenkäten visar att 72 procent av personalen instämmer i 12

14 påståendet att det finns förtroendefulla relationer på skolan. 65 procent av personalen uppger att det finns bra samarbete inom skolan och med fritidshemmet. Endast 35 procent av personalen uppger att det finns en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter. Samtliga arbetslag gör bedömningen att skolan uppnår steg 4 medan ledningen gör bedömningen att skolan når steg 7. Detta steg innebär att skolan har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Vår bedömning är att Skanörs skola uppnår steg 5. Genom att ytterligare visa på ett etablerat samarbete och kommunikation blir steget stabilare, något som även krävs för följande steg. Vi ser bevis för att det finns omvärldsbevakning och deltagande i externa nätverk, men det bedöms inte som etablerat och som att skolan medvetet arbetar med det som en strategi. Kompetens Tabell 4: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Skanörs skola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 86,1 % 89 % 86,8 % Skolan har en relativt hög andel lärare med lärarexamen och ytterligare några genomgår kompletterande utbildning för att få legitimation (steg 1). Vellinge kommun såväl som skolan har ett genomtänkt och dokumenterat program för att introducera nyanställda (steg 1). Varje arbetslag disponerar en egen kompetensutvecklingsbudget och bestämmer själva hur denna ska användas för att få ut bäst effekt för såväl laget som för verksamheten (steg 2). Detta är ett system för kompetensutveckling lärarna är nöjda med. Arbetslagen planerar den gemensamma kompetensutvecklingen och den individuella diskuteras med rektor i samband med medarbetarsamtalet och dokumenteras i samband med detta (steg 3). Skolan avsätter goda resurser till kompetensutveckling (steg 3). En del av kompetensutvecklingen styrs av kommunen och satsas på gemensamma projekt och kompetenser. Detta är lärarna mindre nöjda med. Lärare som genomgått kompetensutveckling redovisar enligt rektor detta i arbetslaget eller om det berör flera arbetslag i samband med lärarkonferenser (steg 4). Skolan har låg personalomsättning och har lätt att rekrytera behöriga lärare. Skolan har även ett VFU-samarbete med Malmö Högskola (steg 4). Däremot saknas utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling och detta är ett område skolan bör arbeta med för att utveckla kompetensen. Detta är också ett krav för att nå steg 5 i Qualistrappan. När det gäller resultaten av personalenkäten framgår att 61 procent svarar positivt på påståendet att kompetensutveckling har hög prioritet i skolan och 64 procent att denna utgår från skolans, arbetslagens och individens behov. Att begreppet kompetensutvecklingsplan är något otydligt framgår också av enkäten. Här svarar 53 procent helt eller till stor del, 29 procent till viss del och 14 procent inte alls. Ett arbetslag placerar skolan på steg 3 och två arbetslag anser att skolan uppnår steg 4. Rektor menar att skolan når steg 6. För att nå detta steg ska skolan visa att det finns en tydlig koppling mellan en strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens och individens kompetensutveckling. 13

15 Vi delar den bedömning som två av arbetslagen gör och placerar skolan på steg 4. Skolan behöver ta fram utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Kvalitetsområde Resursutnyttjande Skanörs skola år 2012 Genomsnitt i Vellinge kommunen år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Totalkostnad per elev kr Kostnad per elev för undervisning kr Totalkostnad per elev exklusive lokaler kr Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev kr Vid samtal och intervjuer upplever vi att det finns en god resursmedvetenhet på skolan. De ekonomiansvariga i arbetslagen säkerställer att den ekonomiska uppföljningen av löpande intäkter och kostnader diskuteras och prioriteras (steg 1). Skolan har en budget i 3-årsperspektiv där rektor har möjlighet att planera över-/underskott när större investeringar ska genomföras, så kallad ackumulerat resultat. Utifrån detta görs bedömningen att Skanörs skola har en budget i balans. Information om uppföljning och prognoser ges kontinuerligt till ledningsgruppen, fackliga representanter samt på personalmöten (steg 2). Personalen är delaktig i ekonomin bland annat genom att arbetslagen har en ekonomiansvarig. I ekonomigruppen diskuteras ekonomiska prioriteringar och omfördelning av resurser görs vid behov och har fokus på elevernas behov (steg 3). Rektor leder det systematiska ekonomiarbetet tillsammans med ekonomigruppen och avsätter tid och resurser för arbetet. Varje månad har elevhälsoteamet konferens under ledning av rektor. Här diskuteras och fördelas specialpedagogiska resurser och elevassistentresurser. Barn i behov av ytterligare stöd kan tilldelas resurser via tilläggsbelopp från den centrala elevhälsan. På så sätt säkerställs att skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer (steg 4). Både ämnesprioriteringar och arbetslagsprioriteringar görs via återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs. innehåll och arbetssätt (steg 4). Genom styrkorten ska varje arbetslag ge förslag på åtgärder som kostnadseffektiviserar verksamheten. Genom samtal och verksamhetsbesök säkerställer rektor att effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5). Detta säkerställs genom att arbetslagen förfogar över del av budgeten och att resursresonemang vad gäller både tid och pengar förs på arbetslagsnivå liksom i utvecklingsgrupper och samverkansgrupper. Frågan finns även som punkt på gemensamma arbetsplatsträffar samt inom utvecklingsgrupperna som arbetar med ekonomi och Qualis. I personalenkäten framkommer att 46 procent helt eller till stor del instämmer i påståendet att de upplever att de känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. 25 procent instämmer till viss del. Vid vårt besök förs resonemang som säkerställer vår bedömning att en god medvetenhet finns kring att insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget (steg 6). 14

16 Skolan når också de högre stegen inom kvalitetsområdena Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel och Elevernas ansvar för eget lärande, vilket krävs för detta steg. Två arbetslag placerar skolan på steg 3, ett på steg 4 och ledningen på steg 7. Vid samtal och intervjuer framkommer att den lägre placeringen görs då man ibland upplever resurserna som otillräckliga i förhållande till önskat läge. Vår bedömning är dock att elevresultat, ledningens skriftliga redovisning, intervjuer och det faktum att skolan visar goda resultat i de processer som återspeglar det nationella uppdraget gör att vår bedömning är att skolan når upp till steg 6 inom processen Resursutnyttjande. För att nå steg 7 måste alla medarbetare ha fokus på och tillämpa metoder för god resurshantering. Image Skolan arbetar med flera metoder för att visa upp sin verksamhet. Varje år genomförs ett öppet hus och utöver hemsidan arbetar man med sociala medier i form av bloggar och facebooksidor. Särskilt Facebook upplevs som framgångsrikt (steg 1). Skolans olika utvecklingsgrupper bidrar på olika sätt att sprida bilden av skolan. Exempel på detta är artiklar i kommunens tidning Vellinge samt Fritidshemmets dag i maj. Skolans personal har även varit ute i andra kommuner och föreläst om arbetet med utvecklingsgrupper (steg 2 och steg 3). Dessa insatser bidrar till att marknadsföra skolan och en broschyr om Skanörsmodellen - hur skolan arbetar med innehållet på föräldramötet på ett medvetet sätt - ska tryckas upp. Den bild vi får av skolan via dessa olika media och vid våra samtal med elever, personal och föräldrar stämmer väl överens med vår egen bild efter vårt besök (steg 3). Skolan har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Detta sker via enkäter, verksamhetsråd och föräldramöten och enligt rektors redovisning också med hjälp av Qualis verktyg (steg 4). Det andra kriteriet på steg 4 som handlar om att imagen speglar skolan förmåga att genomföra det nationella uppdraget är inte tydligt för personalen. Skolan behöver arbeta med detta, för vår bedömning är att man uppnår både steg 5 och steg 6, eftersom skolan har en god image och har förbättrat denna över tid. Skolan uppnår idag också lägst steg 4 inom områdena Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel samt Elevernas ansvar för eget lärande, vilket är en förutsättning för att nå steg 5 inom området Image. Enkäterna ger en samstämmig bild av en skola som både elever, föräldrar och personal är nöjd med. Samtliga tre grupper kan också rekommendera skolan till andra och anser att skolan har ett gott rykte. Samtliga påståenden kring detta har en positiv svarsfrekvens från 82 till 97 procent. Det enda enkätresultat som avviker är att endast 51 procent av föräldrarna reagerar positivt på påståendet om att skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet. Arbetslagen gör en likartad bedömning och samtliga tre anser att skolan befinner sig på steg 3. Rektor däremot gör en annan bedömning och väljer steg 6. Vi delar arbetslagens bedömning att steg 3 är korrekt i dagens läge men eftersom ett av kriterierna på steg 4 är uppfyllt samt alla kriterier på steg 5 och 6 gör vi en så kallad samlad bedömning och placerar skolan på steg 4. Dock 15

17 vill vi påpeka att när imagen tydligare speglar skolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget är man uppe på steg 6. Slutomdöme Skanör skola i Vellinge kommun är en väl fungerande F-9-skola. Det är en trygg och trivsam skola med kompetenta och engagerade medarbetare. Skolan bedriver en väl fungerande verksamhet och eleverna når goda resultat. Skolan ha fina lokaler och är välutrustad såväl inomhus som när det gäller omgivande utemiljö. Detta gäller både huvudbyggnaden som den separata byggnad där förskoleklassen har sin hemvist och där även musiksalen är inrymd. Denna granskning är skolan första och den blir certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem, som innebär att skolan ska nå en totalpoäng om minst 60 samt uppnå steg 3 inom alla områden. Skanörs skola når 80 poäng och lägst steg 3 inom samtliga områden. Skolans starkaste områden som är viktiga att tillvarata och utveckla är: Kunskaper och färdigheter Eleverna når mycket goda kunskapsresultat och skolan erbjuder också en god lärmiljö. Skolan har väl utvecklade metoder för att följa upp, utvärdera och analysera elevernas resultat på såväl individ- som grupp- och skolnivå. Skolan behöver dock förbättra processen med att kontinuerligt följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. Trygghet och trivsel - På Skanörs skola är stämningen mellan elever och mellan personal och elever god och präglas av respekt och förtroende. Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. Den fysiska arbetsmiljön med en lärmiljö som är tydlig, organiserad och välunderhållen skapar trivsel. De vuxna vi möter har elevernas bästa för ögonen och hanterar direkt uppkomna frågor och situationer med respekt och värme. Delaktighet Såväl elever, föräldrar som personal är mycket positiva till hur de utifrån sina olika roller kan vara med och påverka utvecklingen av skolan. Det finns väl utbyggda formella organ som elevråd och klassråd. Vidare upplever eleverna att de har stora möjligheter att vara med vid planeringen av olika undervisningsinslag. Resursutnyttjande Det finns en god resursmedvetenhet på skolan. Personalen är delaktig i ekonomin bland annat genom att arbetslagen har en ekonomiansvarig. I ekonomigruppen diskuteras ekonomiska prioriteringar och omfördelning av resurser görs vid behov och har fokus på elevernas behov. Genom samtal och verksamhetsbesök säkerställer rektor att effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten. Arbetslagen förfogar över del av budgeten och tillser att det förs diskussion kring hur resurserna ska användas så effektivt som möjligt. 16

18 Skolan når bäst resultat inom huvudprocesserna och det är tre av stödprocesserna som är skolans viktigaste förbättringsområden. Eftersom dessa starkt påverkar huvudprocesserna är det en viktig prioritering för skolan att arbeta med dessa områdens fortsatta utveckling: Organisation - Skanörs skola har en något otydlig struktur då begrepp som arbetslag, enhet, arbetsgrupp och ledningsgrupp inte används konsekvent. Dokumentationen är otydlig vad gäller förskoleklassens tillhörighet. Rektors roll är något otydlig vid personalmötet och beslutsdokumentationen är inte heller helt tydlig. Definitioner av begrepp och beslutsdokument behöver bli gemensamma, förskoleklassens arbetslagstillhörighet i vardagsarbetet behöver ses över samt säkerställning av att förskoleklassen arbetar med Qualiskriterier för grundskolan och i enlighet med rätt läroplan. Styrning och ledarskap Skolans verksamhetsmål måste bli ännu tydligare och förankras bättre på alla nivåer jämfört med idag. Även utvärderingarna behöver utvecklas och systematiseras på ett bättre sätt och skolledningen måste tydligare ta tag i och driva skolans utveckling. Image Detta område är viktigt att förbättra när det gäller att tydliggöra hur skolans image speglar förmågan att genomföra det nationella uppdraget. Här handlar det om att få med personalen i detta arbete och göra det tydligt. De övriga områden vi finner fungera väl vid granskningen är Elevernas ansvar för eget lärande, Arbetssätt och lärarroll, Kommunikation samt Kompetens. Skolan är på god väg i sitt systematiska kvalitetsarbete men det är av stor vikt att därför medvetet kraftsamla för att rätta till de brister som finns avseende organisationen samt styrningen och ledarskapet. Vi vill avslutningsvis tacka skolan för det varma mottagandet som mötte oss. Såväl personal som elever var välinformerade inför vårt besök och alla var positiva när det gällde att svara på frågor och hjälpa oss tillrätta. Vi hade också i förväg fått ett mycket bra underlag i form av relevanta dokument och rapporter. En bra skola har alla förutsättningar att snabbt utvecklas vidare för att bli ännu bättre. Vi önskar Skanörs skola lycka till i det fortsatta kvalitetarbetet. Åby och Lidköping Anna Thörn Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng. 17