Qualisgranskning av Sundsgymnasiet

Transkript

1 Granskningsrapport Qualisgranskning av Sundsgymnasiet Anne-Maj Kihlstrand och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Sundsgymnasiet i Vellinge kommun är en skola med tydliga problem och även om rektorer och personal visar ambitioner brister kommunikationen ledning och pedagoger emellan, eftersom ledarskapet inte tydligt nog strukturerat upp en organisation som främjar dialog. Det finns en ömsesidig respekt mellan elever och personal på skolan och det råder arbetsro Lärarna är omtyckta och tar hand om sina elever och såväl personal som elever trivs. Skolan har fina lokaler och är välförsedd med läromedel och IT-utrustning, vilket skapar en god lärmiljö. Det fina kommunbiblioteket, som är lokaliserat till en av skolans lokaler, bidrar också till denna goda lärmiljö. Skolan har en god image i Vellinge och detta är ett av skolans starka områden och en viktig grund att bygga det fortsatta utvecklingsarbetet på. Vidare har skolan lärare med hög kompetens, vilket också är en viktig faktor i det fortsatta arbetet. Skolans centrala förbättringsområde är att förbättra och utveckla organisationen samt styrning och ledarskap. Vidare behöver skolan skapa en helhet i lärandet med större integration mellan lärare och ämnen. Arbetet med att utveckla elevernas delaktighet i planering, genomförande och uppföljning att det egna lärandet behöver förbättras. Sundsgymnasiet visar en ojämn kvalitet. I sex av Qualis elva kvalitetsområden placeras skolan på steg 3 medan man inom övriga fem områden når upp till steg 2 och inom ett av dessa, styrning och ledarskap, endast når steg 1. Skolan uppnår totalt 48 poäng och blir därför inte certifierad. Vi bedömer att den har goda förutsättningar att utvecklas och med en del förändringar kunna certifieras. Sundsgymnasiet- en kort presentation Sundsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola som startade sin verksamhet Den har idag 750 elever och cirka 100 anställda. Skolan erbjuder från hösten 2012 fem nationella program: Ekonomiprogrammet med inriktning mot ekonomi och juridik Estetiska programmet med inriktning musik Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap, medier och samhällsvetenskap med Europaprofil Teknikprogrammet med inriktning mot informationsteknik och medier Dessutom erbjuds ett nationellt godkänt idrottsprogram nära knutet till ekonomiprogrammet och med profilerna golf och ridsport. Skolan inryms i tre relativt nybyggda och välutrustade lokaler som omger kommunens förvaltningsbyggnad. Kommunens bibliotek finns i en av byggnaderna och i två av dessa finns cafeterior och skolrestauranger. Dessa drivs i skolans regi. Intill skolan finns också en idrottshall och utomhusanläggningar för olika sporter. Sedan starten av innevarande läsår leds skolan av en rektor och tre biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har i första hand ett programansvar. Tidigare hade skolan programföreståndare. Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur

3 arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa skolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 730 elever har 470 svarat (58 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 19 föräldrar av totalt 730 vilket innebär tre procents svarsfrekvens. Detta innebär att denna del av enkäten inte kan tillmätas något värde vid vår bedömning. Av skolans cirka 70 personal har 47 svarat (67 procent) För elever och personal anser vi oss fått en tillfredsställande svarsfrekvens. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Ovan nämnda material har kunnat studeras i god tid innan besöket. Under de två dagarna har vi besökt 24 lektioner/arbetspass och intervjuat sju grupper av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Självvärdering avdelningar Självvärdering Extern värdering Kvalitetsområde Ek NV/IDR TE SP 1 SP2 Skolledning granskare A. Trygghet och trivsel B. Elevernas ansvar för eget lärande C. Arbetssätt och lärarroll D. Kunskaper och färdigheter E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Skolan följer upp närvaron i Skola -24 och om en elev har ogiltig frånvaro skickas ett SMS hem till förälder samma dag. Mentorn följer upp sina mentorselevers närvaro varje vecka vid ett mentorsmöte. Skolan har en tydlig handlingsplan att arbeta efter om någon elev har hög frånvaro (steg 1). På skolan använder man sig av ett introduktionsprogram vid skolstart och för de elever som börjar vid ett senare tillfälle kompletterar man med en PM för nyanländ elev (steg 1). Skolan har en likabehandlingsplan som tydligt anger hur arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling sker (steg 2). Vi kan vid våra lektionsbesök konstatera att det råder arbetsro (steg 2). Vuxna reagerar på regelbrott i de fall de förekommer. Alla grupper som vi intervjuar anser dock att det sker väldigt få regelbrott och att förstörelse och sabotage är i

4 stort sett obefintligt (steg 2). Verksamheten präglas av trivsel och ömsesidig respekt mellan personal och elever (steg 3). Detta bekräftas i de intervjuer som vi gör och i de samtal vi har med elever och personal under våra verksamhetsbesök. Vi kan också under lektionsbesöken se att det råder goda och förtroendefulla relationer mellan elever och lärare. Ledningsgruppen ger uttryck för samma uppfattning som personal och elever. Vi har inte kunnat konstatera att skolan mäter och följer upp arbetsglädje och trivsel. Det vi ser är att det mäts i enkäterna för elever och personal men inte om det följs upp. I den skriftliga redovisningen med Hur-frågor saknas det en beskrivning av hur det säkerställs att undervisningen startar på avtalad tid. Då frågan ställs till elever och personal framkommer det att det är viktigt att passa tider och att elever får frånvaro för den tid som de har missat av lektionen (steg 1). Ledningsgruppen har i Hur-redovisningen angett att kommunen låter göra en enkätundersökning bland personal och där finns arbetsglädje och trivsel med som frågor. Vi kan därmed konstatera att det sker en mätning av arbetsglädje och trivsel. När vi studerar enkäterna ser vi att den positiva bilden för området Trygghet och trivsel bekräftas. 72 procent av lärarna anger att de trivs på sin arbetsplats och 81 procent anser att de reagerar på regelbrott. 85 procent anser att förtroende och ömsesidig respekt råder mellan personal och elever. Av eleverna är det 72 procent som har svarat att de har förtroende för sina lärare och 86 procent av eleverna trivs på skolan. Självvärderingarna visar att det råder olika uppfattningar om var skolan som helhet befinner sig. Två arbetslag har skattat skolan till steg 1 Verksamheten startar på avtalad tid, Skolan följer upp närvaro/frånvaro och Skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Två arbetslag och skolledningen har skattat skolan till steg 2 Det råder arbetsro, Vuxna reagerar på regelbrott och Skolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Ett arbetslag har skattat steg 3 Arbetsglädje och trivsel präglar skolan, Skolan mäter och följer upp arbetsglädje och trivsel och Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vår bedömning är att skolan inom området med tveksamhet ligger på steg 3. Tveksamheten ligger i att personalgrupperna inte är medvetna om att arbetsglädje och trivsel mäts och följs upp men vid intervju med skolledningen så framkommer det att så sker. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever har en individuell studieplan (steg 1) men då vi frågar elever om den så inte är svaret givet att de känner till den. När vi förklarar vad en individuell studieplan är så säger alla att de vet vad det är och att de kan hämta studieplanen på skolans lärplattform. Alla lärare arbetar med formativ bedömning och man använder sig av matriser där eleven tränas i att bedöma sitt arbete och sin utveckling. Eleverna i intervjugruppen säger att de känner till och förstår målen i aktuella ämnen och kurser. De anser att lärarna går igenom målen på ett bra och förståeligt sätt (steg 3). När vi ställer frågan om målen och den individuella studieplanen styr uppläggningen av lärandet får vi inte från någon av intervjugrupperna ett positivt svar. I Hur-redovisningen anges att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad genom att samtala med undervisande lärare och fastställa utvecklingsområden inför utvecklingssamtal (steg 2). Skolledningen har inte kunnat beskriva arbetet med steg 4 och vi kan inte med hjälp av enkäter eller intervjuer få bekräftat hur den individuella studieplanen och målen styr uppläggningen av lärandet.

5 I lärarenkäten svarar 60 procent att eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. I elevenkäten svarar 56 procent av eleverna att de får vara med och planera sitt arbete i skolan. Detta stärks vid intervju med elevgruppen. 57 procent av eleverna anser att de får vara med och formulera mål för sitt lärande. I självvärderingarna har tre arbetslag och skolledningen skattat att skolan når steg 5 Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära medan de övriga två arbetslagen placerar sig på steg 2 Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. Vi bedömer vi att skolan ligger på steg 3 Eleverna känner till och förstår målen i aktuella ämnen och kurser. Vi kan i det skriftliga materialet och vid intervjuer inte få belägg för att målen och den individuella studieplanen styr uppläggningen av lärandet, och inte heller hur. Vi ser dock att det finns arbetssätt för både steg 5 och steg 6 Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Genom att arbeta med och hitta former för steg 4 Målen och den individuella studieplanen styr uppläggningen av lärandet når skolan även högre steg. Arbetssätt och lärarroll Eleverna har tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1) genom att varje elev har en personlig dator samt att kommunens bibliotek med titlar och annan media inryms i en av skolans byggnader som endast är ett år gammal. Skolan har en god läromedelsbudget vilket medför att lärarna kan köpa in det material som de behöver för sin undervisning. Eleverna säger vid de intervjuer som genomförs att de får arbeta på många olika sätt och att de också kan påverka hur de vill arbeta. Eleverna som vi intervjuar säger också att de överlag är nöjda med undervisningen och lärarna. Sundsgymnasiet är en bra skola. Vid klassrumsbesöken framkommer det också att det finns variation i arbetssätten och att lärarna är flexibla när det gäller dessa (steg 2). Kreativitet och skapande finns med som naturliga inslag i undervisningen säger de lärare som vi hade möjlighet att prata med vid lektionsbesöken. Den bilden bekräftas av de redovisningar av grupparbeten och temaarbeten som vi hade möjlighet att se. Exempel på kreativitet och skapande såg vi bl.a. i de filmer som eleverna hade gjort utifrån en bestämd uppgift. Det uppvisades många kreativa lösningar på en och samma uppgift (steg 3). Det framkommer inte hur arbetssätt och arbetsformer utvärderas, bara att eleverna har fått vara med och påverka gällande arbetssätt och arbetsformer. I elevenkäten anger 85 procent av eleverna att de får arbeta på många olika sätt i skolan. 81 procent av eleverna anser att deras lärare är kunniga och 76 procent av eleverna anser att lärarna ger dem utmaningar. 55 procent av lärarna anser att de individuella studieplanerna och målen styr uppläggningen av lärandet medan 19 procent förhåller sig neutrala eller inte tar ställning. Självvärderingarna ligger för två av arbetslagen och skolledningen på steg 3 Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt från målen, elevernas intressen och de individuella studieplanerna och Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. Ett arbetslag har skattat steg 4 Arbetssätt och arbetsformer ger utmaningar och skapar helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen och Arbetssätt och arbetsformer utvärderas regelbundet. Ett arbetslag har skattat steg 5 Modern teknik används som en integrerad del i

6 undervisning och lärande och Utvärdering av arbetssätt och arbetsformer görs och dokumenteras kontinuerligt av lärare och elever tillsammans. Ett arbetslag har skattat steg 6 En samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas lärande. Vår bedömning är att skolan uppnår steg 3. Skolledningen behöver dock i dialog med lärarna ta reda på hur steg 2 och 3 säkerställs. Intervjuer med lärare och elever anger att de båda stegen uppfylls. Skolan borde utan svårighet klara även steg 4, då det finns en kursutvärdering som eleverna besvarar efter varje kurs. Kunskaper och färdigheter För området Kunskaper och färdigheter följer varje mentor upp sina elevers kunskapsresultat. Åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd och det finns nedskrivna rutiner för hur arbetet med åtgärdsprogram ska ske. Skolan har rutiner för att utreda elevers behov av stöd (steg 1). På skolan används olika metoder för att följa upp, dokumentera och mäta elevers kunskaper och färdigheter. Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens som hjälper till med utredningar och är behjälplig då åtgärdsprogram ska skrivas (steg 2). På skolan finns också ett resurscenter dit alla elever kan gå för att få hjälp med sina studier. I intervju med elever framkommer det att eleverna uppskattar den verksamheten och möjligheten att få hjälp. Det framkommer också en medvetenhet om sitt eget ansvar som elev. I Hur-redovisningen anger skolledningen att mentor följer upp elevers kunskapsresultat och går igenom studieplaner med elever (steg 1). Skolledningen beskriver att det finns en manual för åtgärdsprogram och att specialpedagog deltar vid arbetslagsmöten då man diskuterar elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagog hjälper även till med upprättandet av åtgärdsprogram. Skolledningen har inte beskrivit säkerställande av varierade metoder för att mäta kunskaper och färdigheter. Vid intervju med lärare och besök i klassrummen får vi svar på att kunskaper och färdigheter mäts med olika metoder som t.ex. laborationer, muntlig och skriftlig redovisning, grupparbeten, enskilda arbeten, Power Point-presentationer och film. I personalenkäten framkommer att 43 procent anser att skolan har metoder för att följa upp de fyra f:en medan 23 procent anser att det inte finns. 30 procent är neutrala eller tar inte ställning. I elevenkäten kan vi utläsa att 49 procent anser att lärarna utgår från vad eleverna kan medan 35 procent inte anser det. Vidare framgår att 64 procent anser att de uppnår goda studieresultat, 23 procent anser inte att de gör det. På frågan om lärarnas sätt att mäta kunskaper är bra svarar 52 procent att de tycker det. 31 procent anser inte att sätten att mäta kunskaper är bra. Ett arbetslag har vid självskattningen placerat skolan på steg 1 Kunskapsresultaten följs upp på individnivå, åtgärdsprogram används för elever i behov av särskilt stöd och Skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Tre arbetslag och skolledningen har skattat att skolan når steg 2 Varierade metoder används för att följa upp, dokumentera och mäta elevernas kunskaper och färdigheter och Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Ett arbetslag anser att skolan ligger på steg 5 Lärare och skolledning följer upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse färdigheter, och förtrogenhet i sitt lärande. Vår bedömning är att skolan befinner sig på steg 2. Skolan samlar in resultat på individ- grupp-, och skolnivå (steg 3) men det framgår inte hur resultaten följs upp och analyseras för att uppnå förbättringar. Detta är således ett utvecklingsområde och då det uppnås så har man också uppnått

7 steg 4 eftersom en tydlig redovisning av hur man arbetar med kunskaper och färdigheter på det steget har gjorts. Delaktighet Elever och föräldrar har möjlighet att påverka i trivsel- och miljöfrågor genom deltagande i skolkonferensen och programråden (steg 1). Föräldrarna erbjuds förutom de två årliga lagstadgade utvecklingssamtalen ytterligare två samtal som kallas för sundssamtal. För sundssamtalen kan föräldrarna anmäla sig på skolans hemsida och vid samtalet träffar föräldrarna sitt barns samtliga undervisande lärare (steg 2). Elevers formella inflytande sker i matråd, elevråd, mentorstid, skolkonferensen och programråd (steg 3). Det informella inflytande sker kontinuerligt och detta stärks av att elever, i de samtal vi för med dem, överlag anser att de kan ha en bra dialog med lärare, övrig personal och biträdande rektorer. I elevintervjuerna framkommer det att kontakten med rektorn går via elevrådet men alla känner till vem rektorn är och var han har sin arbetsplats. I personalintervjuerna framkommer det att föräldrainflytande på gymnasiet är ett svårt område. Eleverna är på gymnasiet så stora och vill oftast inte att föräldrarna ska ha så mycket med skolan att göra. I de fall som skolan inte fungerar för en elev så upplever man att föräldrarna är delaktiga för sitt barns bästa. Från skolans sida upplever man att föräldrar har stora krav på skolan och sina barns utbildning. I personalenkäten anser 30 procent att de uppmuntrar föräldrar till att engagera sig i skolans verksamhet. 40 procent anser sig inte uppmuntra föräldrar till delaktighet medan 30 procent är neutrala eller tar inte ställning. På frågan om eleverna är med i skolans planeringsprocesser svarar 36 procent av lärarna att så sker medan 41 procent inte anser att eleverna är med i planeringsprocesserna. 30 procent förhåller sig neutrala. I elevenkäten svarar 48 procent av eleverna att de har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av. 18 procent anser inte att så är fallet och 23 procent förhåller sig neutrala eller tar inte ställning. Självvärderingen visar att två arbetslag har skattat att skolan når steg 1 Elever och föräldrar har möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor. Skolledningen och ett arbetslag anser att skolan befinner sig på steg 2 Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet och Skolan har system för formellt inflytande för elever. Ett arbetslag placerar sig på steg 3 Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser och Skolan möter och följer upp elevernas och föräldrars delaktighet. Det återstående arbetslaget har placerat skolan på steg 6 Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i lärprocesserna. Vi bedömer att skolan ligger på steg 2 inom området Delaktighet. Varken elever eller lärare uppfattar att skolans elever systematiskt deltar i skolans planeringsprocesser. Elevers och föräldrars delaktighet mäts i enkäterna men föräldradeltagandet är så lågt att det inte kan tillmätas något värde. Organisation Skolans organisation har en tydlig struktur med en rektor och tre biträdande rektorer (steg 1). Skolan är organiserad i arbetslag programvis med ansvar för en grupp elever (steg 2). I Mål- och arbetsplanen för Sundsgymnasiet 2012 finns organisation med som ett utvecklingsområde. I övrigt saknas dokument som anger hur skolan är organiserad. Vid intervjuer med lärargruppen och med facket framkommer det att organisationen anses som otydlig och att det största skälet till det är

8 otydlighet gällande vem i ledningsgruppen som är ansvarig för vad. Personalen efterlyser arbetsbeskrivning för rektor och biträdande rektorer. Intervjugrupperna anger också att otydligheten i organisationen gör att man kan få olika svar beroende på vem man frågar och lärarna upplever att det inte klart och tydligt uttrycks vilka förväntningar som finns på dem. Arbetslagen saknar arbetslagsledare vilket man också uttrycker kan vara ett skäl till otydlighet i organisationen gällande förväntningar och vem som är ansvarig för vad. Rektorn säger att varje arbetslag får välja en arbetslagsledare om de vill för t ex en termin eller ett läsår i taget. Lärarna efterlyser en tydlighet om vad som gäller och vem som ansvarar för vad. När vi tittar på de kommentarer som eleverna har gett kan vi se att det riktas kraftig kritik mot studie- och yrkesvägledningen (SYV) på skolan. När vi intervjuar elever och elevrådet tar båda grupperna upp att SYV inte fungerar. Elevernas kritik riktas mot hur SYV-organisationen är uppbyggd och den upplevda bristen på service. Det framkommer i intervju med elevhälsan att det inte är riktigt klart var de befinner sig i organisationen och att de relativt nyligen har fått sina arbetsplatser på skolan. De tillhör formellt en annan organisation och nackdelen med det är att de inte känner att de är en del av kollegiet även om de känner sig väl bemötta. Både kurator och skolsköterska var dock mycket positiva och tror att det kommer att bli bra när det blir tydligt vad deras uppdrag är och hur samarbetet med lärarna ska ske. När vi studerar enkäterna kan vi se att både elever och personal är kritisk. 28 procent av eleverna anser att de har fått tillräcklig information om eftergymnasial utbildning och arbetsmarknad av SYV medan 54 procent anser att de inte har fått det. På frågan om information om kursutbud och individuella val anser 52 procent att det har varit bra medan 31 procent inte är nöjda. I personalenkäten svarar 32 procent positivt på frågan att skolan har en väl fungerande organisation medan 53 procent anser att så inte är fallet och 17 procent förhåller sig neutrala eller tar inte ställning. 32 procent av personalen anser att skolan har en bra mötesstruktur medan 53 procent inte tycker det och 15 procent tar inte ställning eller är neutrala. När vi tittar på svaren som handlar om arbetslagsnivå ser vi att 75 procent anser att arbetslagen fungerar väl och 64 procent att de prioriterar och fördelar arbetsuppgifterna. Självvärderingarna ger en splittrad bild av skolan. I dessa anger ett arbetslag att skolan ligger på steg 1 Skolans organisation har en tydlig struktur. Skolledningen och två arbetslag anser att skolan ska placeras på steg 2 Skolan är organiserad i arbetslag med ansvar för en grupp elever. De övriga två arbetslagen anser att skolan når steg 6 Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Vår bedömning är att skolan ligger på steg 2. Ett förbättringsområde är att utveckla beslutssystemen så att det blir tydligt för personalen vem i skolledningen som ansvarar för vad. Tillsammans med personalen behöver också en översyn av mötesstrukturen göras. SYVorganisationen behöver utifrån elevernas kraftfulla kritik ses över. Styrning och ledarskap Skolledningen har tagit fram en Mål och arbetsplan för Sundsgymnasiet Denna har presenterats för personalen vid veckokonferensen men varken lärarna eller facken har varit aktivt involverade i arbetet att ta fram denna.

9 Den interna verksamhetsplanen är formulerad i ett antal mål utifrån Qualismodellen 1. Trygghet och trivsel: Att stärka läraren i rollen som ledare. 2. Kunskaper och färdigheter: Att kvalitetssäkra betygssättning och korrelation till NP. Upprätta rutiner för systematisk uppföljning och analys av betyg. Implementera den formativa bedömningen som en levande bedömningsmodell för alla lärare. 3. Organisation: En mötesstruktur som utgår ifrån termins/årsställda mål. Möten skall fokusera, utveckla och hitta lösningar på måluppfyllelse. 4. Uppföljning och tillämpning: All kompetensutveckling skall återföras till skola och kollegor. Skolan skall ha rutiner för att bättre föra in aktuell forskning och omsätta denna i undervisningen. 5. Image: Skolan skall årligen genomföra en Qualisenkät för att veta vilken image skolan har och därefter definiera förbättringsområden i samklang med marknadsföringsinsatser och personalattityder. Vid våra samtal med lärargrupper och facket framgår att man upplever skolledningen som otydlig och att arbets- och ansvarsfördelning mellan rektorn och biträdande rektorer är oklar. Det saknas också en delegationsordning. Personalen äger inte heller den interna verksamhetsplanen. När vi studerar enkäterna finner vi att personalen är kritisk Här framgår att endast 36 procent anser att skolan har tydliga mål medan 38 procent är kritiska och 26 procent inte tar ställning. När det gäller frågan om skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap instämmer 32 procent medan 55 procent är kritiska och 13 procent tar inte ställning. Av lärarana tycker vidare 34 procent att skolledningen aktivt driver skolans utveckling medan 51 procent är negativa och 13 procent inte tar ställning. När det gäller det egna arbetslaget är personalen däremot mer positiv. På denna fråga svarar 66 procent att de anser att det egna arbetslaget har en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten. Bland eleverna är det bara 26 procent som känner till skolans mål. Våra samtal med eleverna bekräftar att de känner till kursplanemålen men inte skolans egna mål. Självvärderingarna bekräftar vår bild. Fyra arbetslag placerar skolan på steg 1 Skolan har egna verksamhetsmål som är kopplade till styrdokument medan ett arbetslag och skolledningen anser att skolan når steg 2 Personalen känner till skolans egna verksamhetsmål. Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer. En stor del av lärarna och eleverna känner inte till skolans verksamhetsmål. Därför blir vår bedömning är att detta är skolans centrala förbättringsområde och placerar den på steg 1. Kommunikation Detta område speglar skolans information och kommunikation internt, med elever, föräldrar, intressenter samt med omvärlden. Skolan har etablerade rutiner för kontakter med grundskolor i området (steg 2).

10 Sundsgymnasiet har ett antal strategier inom området. Varje elev har en egen dator och klassrummen är utrustade med datakanoner. Skolan har ett fungerande mejlsystem där alla elever och personal har egna mejladresser. Detta har medfört att kommunikationen idag i princip är papperslös. Via olika anslagstavlor och intern-tv ges aktuell information. Skolans bibliotek är lätt tillgängligt för elever och personal med goda möjligheter till informationssökning. Både elever och lärare är kritiska till hur lärplattformen Edwise fungerar. Skolledningen delar denna uppfattning men hänvisar till att en lösning ska vara på gång genom förvaltningens försorg. Vid våra lärarintervjuer framkommer att man inte är helt nöjd med det interna samtalsklimatet. Detta bekräftas också av enkätsvaren på frågorna som handlar om öppen och förtroendefull kommunikation (Steg 3). En orsak till detta är den oklara organisationen av arbetslagen, där det saknas en tydlig ledning. I intervjuer med elever framkommer uppfattningen att man är man är nöjd med den information som skolan ger. Eleverna påpekar dock att användandet varierar mellan olika lärare vissa använder plattformen mycket aktivt och andra mer sporadiskt. Båda intervjuade grupper beskriver skolans samtalsklimat som öppet, förtroendeingivande och präglat av ömsesidig respekt. Föräldragruppen anser att skolans hemsida fungerar väl och att skolan reagerar snabbt då enskilda föräldrar önskar kontakt. I personalenkäten besvaras påståendet Vi som arbetar på skolan har en öppen kommunikation positivt av 53 procent medan 26 procent anger att man instämmer till viss del. När det gäller påståendet Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation instämmer 53 procent medan 28 procent instämmer till viss del. På påståendet Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter svarar endast 30 procent positivt. På samma fråga väljer 64 procent antingen att instämma till vis del eller inte att ta ställning. Arbetslagens självvärderingar varierar mellan steg 2 Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter samt Skolan har etablerade rutiner för samverkan med berörda grundskolor och steg 5 Skolan har en öppen kommunikation med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället i övrigt. Skolledningens bedömning är steg 2. Vi anser att skolan ska placeras på steg 2. Skolan bör därför analysera hur den ska hitta strategier för att uppnå en systematik i hela organisationen både vad gäller utvecklingen av den interna kommunikationen samt likvärdighet i varje medarbetares förhållnings- och arbetssätt. Kompetens Uppgifterna avser år 2010 Granskad skola Jämförbar skola

11 Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare och år Området Kompetens omfattar dels kompetensutveckling av personalen, strategier för rekrytering samt systematik kring introduktion av nyanställda. I det sista fallet finns ett omfattande dokument som tydligt visar hur skolan tar emot och introducerar nya lärare. Skolans respektive biträdande rektorer ansvarar för att introduktionen genomförs samt att denna följs upp löpande. Skolan har ett samarbete med lärarutbildningen i regionen och upplever inga problem att rekrytera behörig personal. Skolan har en gemensam mall för den individuella kompetensutvecklingsplanen som upprättas i samband med det årliga utvecklingssamtalet. Den individuella kompetensutvecklingen kopplas till såväl individens, lagets som verksamhetens behov. Även om skolan har en gemensam mall framkommer det dock vid samtal med olika personalgrupper att man till viss del upplever att den individuella kompetensutvecklingsplanens hanterande till viss del är inkonsekvent. Enligt uppgift från skolan avsätts kompetensmedel motsvarande kronor per år och anställd. Dessa medel delegeras dels ut till respektive sektorslag/arbetsgrupp i kombination med en central pott som är föremål för löpande äskanden från verksamheten. Det totala årliga beloppet per anställd är relativt högt sett ur ett riksperspektiv. Trots det relativt höga beloppet framkommer i intervjuer med personal ett missnöje då medlen för kompetensutveckling sänkts jämfört med tidigare år. Skolan har en endast behöriga lärare. Då skolan har företrädesvis studieförberedande program är lärargruppen förhållandevis homogen i sin behörighetsprofil. Detta missnöje kan spåras i den genomförda personalenkäten där 32 procent svarar negativt på påståendet Kompetensutveckling har hög prioritet på vår skola. På samma påstående svarar 45 procent positivt. På påståendet Kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov svarar 47 procent positivt medan 38 procent instämmer till viss del. Detta ger belägg för att arbetssättet att delegera samt centralisera medel för kompetensutvecklingen fungerar någorlunda. Skolan har en gemensam mall för kompetensutvecklingen, men trots detta ges en något differentierad bild i enkätsvaret på påståendet Det finns en plan för min kompetensutveckling, där dryga 26 procent ger negativa svar medan 34 procent svarar positivt. Då drygt 40 procent svarar vet ej eller neutralt tyder detta på att kompetensutvecklingens organisation är otydlig. Arbetslagens självvärderingar inom området Kompetens visar på en tydlig spridning. Ett arbetslag placerar skolan på steg 1 Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen och Skolan har en plan för introduktion av nyanställda. Ett lag väljer steg 3 Skolan har gemensamma och individuella utvecklingsplaner och Skolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling. De två övriga lagen och ledningen anser att skolan når steg 4 Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet och Skolan har en god kontinuitet i bemanningen. Vår bedömning är att skolan når steg 3. Visserligen sker en satsning på kompetensutveckling men det saknas systematik i uppföljning och tillämpning av resultaten av denna. Resursutnyttjande

12 Område Kostnad per barn Granskad skola senaste år 2011 Genomsnit t kommune n senaste år 2010 Genomsnitt hela riket senaste år 2010 enligt Skolverket Totalkostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Kostnad per elev för läromedel Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev Skolan har en god ekonomi och har redovisat stora överskott de tre senaste åren (steg 2). Lärarna redovisar vid våra samtal att de får viss redovisning av ekonomin från ledningen men inte på ett systematiskt sätt. Arbetslagen upplever också att de får resurser, men i och med att det inte finns någon tydlig arbetslagsledare fördelas medlen lite slumpmässigt. Lärarna upplever även inom detta område en otydlighet och önskar en mycket bättre struktur. Däremot anser man att det avsätts medel till elever som behöver extra stöd. För arbetet med hållbar utveckling och den interna miljön finns ett återvinnings- och sopsorteringssystem på skolan. Däremot saknas en skolgemensam miljöpolicy. Det enda påstående som berör resursutnyttjandet finns i personalenkäten och lyder: Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. I denna instämmer 34 procent av personalen medan 26 procent inte instämmer eller instämmer till viss del. Hela 41 procent svarar däremot vet ej eller neutralt. Vid samtal med ledningen får vi som förklaring till detta att det handlar om att vara intresserad eller inte, information finns om man vill ta till sig. Jämför vi dessa svar mot självvärderingarna finner vi att två arbetslag stannar på steg 1 Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader. Ett arbetslag anser att skolan når steg 2 Budget i balans och Prognoser görs i relation till budget och utfall. Det fjärde arbetslaget och skolledningen sträcker sig till steg 3 Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin samt Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd. Skolan klarar med viss tvekan steg 3, då det finns metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. Detta upplevs däremot lite olika ute i organisationen och systematiken på detta område behöver förbättras och utvecklas. Image Det råder inget tvivel om att Sundsgymnasiet har ett gott rykte. Detta bekräftas i intervjuer med elever och personal. Skolan är känd för att erbjuda en god studiemiljö, kompetent och engagerad personal och hög kvalitet på de utbildningar som erbjuds. Skolans olika profiler med bl.a. idrottsgymnasium och teknikcollege bidar till att skapa en tydlig profil. Genom annonser, informationsmaterial av olika slag, öppna hus och direktutskick sprids denna positiva bild (steg 2 och 3). Att man inte förbättrat sin image över tid anser man beror på den goda image man haft från starten samt att antalet elever minskat. Man har inte heller utvecklat metoder för att mäta imagen (steg 5).

13 De frågor i elevenkäten som berör skolans image Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola samt Totalt sett är jag nöjd med min skola svarar en majoritet (75 respektive 84 procent) positivt. I personalenkäten svarar däremot bara 57 procent av personalen positivt på påståendet Vår skola har ett gott rykte. Däremot svarar hela 85 procent positivt på påståendet att de rekommenderar elever och föräldrar att välja skolan. I skolans självvärderingar är skolledningen och samtliga arbetslag utom ett ense om att placera sig på steg 3 Skolan har flera metoder för att informera om sin verksamhet och marknadsföra sig själv. Det återstående arbetslaget placerar skolan på steg 4 Skolan har bibehållit och förbättrat sin image över tid. Vi instämmer i den bedömning som majoriteten har och placerar skolan på steg 3. Det saknas underlag för att skolan ska nå steg 4. Detta är ett område som vi bedömer med ganska små insatser snabbt skulle kunna förbättras. Slutomdöme Intressant med Sundsgymansiet i Vellinge kommun är att det når så låga poäng, trots att vi på många sätt upplever den som en bra skola På skolan finns behov av utvecklingsarbete. Det som i första hand måste förbättras är skolans organisation samt styrning och ledarskap. Görs detta kommer ett antal andra områden också att förbättras ganska snabbt. På alla kvalitetsområden måste en skola placeras på steg 3 eller högre och skolan måste uppnå en totalpoäng på lägst 60 för att bli certifierad. Skolan uppvisar en ojämn kvalitet och når totalt 48 poäng, varför den inte blir certifierad. Skolans styrkor som är viktiga för den fortsatta utvecklingen är: Att elever, föräldrar, lärare och ledning är trygga och trivs med varandra. Att lärarna är omtyckta och engagerade. Att skolan har god image, som utgör en grund att bygga vidare på. Skolans främsta förbättringsområden är: Att personalen måste göras mer delaktig i verksamheten. Att skolans organisation måste tydliggöras. Att skolans mål måste förtydligas och bli en bärande grund för verksamheten. Att styrningen och ledarskapet måste utvecklas på alla nivåer. Slutligen vill vi ge Sundsgymnasiet en eloge för de underlag vi fick i tid inför certifieringen. Det skriftliga materialet som skickades i förväg var tydligt och väl strukturerat. Vår granskning på plats var välorganiserad och vårt besök var känt av alla vi träffade på skolan och vi kände oss varmt välkomna. Katrineholm och Lidköping

14 Anne-Maj Kihlstrand Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng

15