Planbeskrivning till detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET GRANSKNINGSHANDLING PLANAVDELNINGEN DNR Andrew Blank Tfn (45) Planbeskrivning till detaljplan för Vallgossen 14 i stadsdelen Kungsholmen, Dp Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 2 (45) Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Plandata... 4 Tidigare ställningstaganden... 4 Förutsättningar... 5 Bakgrund... 5 Studentbostäder i Stockholm... 5 Befintlig bebyggelse inom planområdet och pågående markanvändning... 6 Befintlig bebyggelse i närområde... 6 Kulturhistorik beskrivning... 7 Gator och trafik Offentlig och kommersiell service Störningar och risker Planförslag Detaljplanens huvuddrag Förändringars huvuddrag Befintlig bebyggelse och utomhusmiljön Tillbyggnad Gator och trafik Teknisk försörjning Energi och miljö Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Konsekvenser på kulturvärdet Störningar och risker Miljökvalitetsnormer för vatten Ljusförhållanden Barnperspektiv Service Genomförande Organisatoriska frågor Kvalitetsprogram Fastighetsrättsliga frågor Påverkan på befintliga detaljplaner, tomtindelning m.m Ekonomiska frågor Tekniska frågor Genomförandetid... 45

3 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 3 (45) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt ett kvalitetsprogram tillhörande planbeskrivningen. Utredningar och underlag Följande utredningar och underlag har tagits fram under planarbetet: Trafikbullerutredning för kv. Vallgossen (WSP, , rev , rev ) PM-glas för Vallgossen 14 (ACC Glasrådgivare AB, ) Kulturhistorisk konsekvensanalys (Reichmann Antikvarier AB, , rev ) Kvalitetsprogram för Vallgossen 14, (Stadsbyggnadskontoret i Stockholm, Svenska Bostäder och Södergruppen arkitekter, december 2012, rev. september 2013 Barnkonsekvensanalys, (Maria Nordström, ) Övriga utredningar och underlag Vård och underhållsplan, Vallgossen 14 (Reichmann Antikvarier AB, 2010). Antikvarisk förundersökning, Vallgossen 14, (Reichmann Antikvarier AB, 2010). Uppmärksammat skolbygge (artikel, Byggnadsindustri, nr.19, 1960). Stockholms stads nya yrkesskolor för husligt arbete (artikel, Tidning för byggnadskonst, nr.21, 1960). Yrkesskola i Stockholm för husligt arbete och yrkessömnad (Arkitektur nr ). Medverkande Planen är framtagen av Andrew Blank, planarkitekt med hjälpa Anne-Marie Wallbom, karttekniker på stadsbyggnadskontoret, i samarbete med AB Svenska Bostäder och Södergruppen arkitekter. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen möjliggör dels bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, dels ändrad användning av S:t Görans Gymnasium till studentbostäder och förskola. Möjligheter finns även för centrumverksamheter såsom café, restauranger eller butiker. I planen medges även en tillbyggnad. Planen möjliggör ca 245 studentbostäder i ett attraktivt, centralt och kollektivtrafiknära läge. Planen innehåller skyddsbestämmelser för byggnadens kulturhistoriska värden och möjliggör en långsiktigt hållbar användning av byggnaden, samtidigt som anläggnings historia kan bli levande och vävas samman i en samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar både dåtid och nutid.

4 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 4 (45) Plandata Planområdet Planområdet är beläget i stadsdelen Kungsholmen och omfattar fastigheten Vallgossen 14 och är ca 8500m 2 stort. I norr avgränsas planområdet av Sankt Göransgatan och i väst av Mariebergsgatan. Öster om planområdet finns ett flerbostadshus inom fastigheten Vallgossen 15. Stockholms sjukhem angränsar i söder. Markägare Marken inom planområdet ägs av Stockholms stad med AB Svenska Bostäder som tomträttsinnehavare. Ungefärliga plangränsen markerat i svart Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Planförslaget är förenligt med Promenadstaden - översiktsplan för Stockholm, laga kraft 15 mars 2012, där planområdet finns angivet som innerstadsbebyggelse. Enligt Promenadstaden är planområdet beläget i gränsen mellan två strategiska områden stadsutvecklingsområdet Västra Kungsholmen och noden Fridhemsplan. Utvecklingen av Västra Kungsholmen har förstärkt Fridhemsplans betydelse som koppling mellan västra och östra Kungsholmen. Det är viktigt att kopplingarna mellan Kungsholmens olika delar stärks så att de hänger ihop på ett stadsmässigt sätt. Stockholm vision 2030 I Vision Stockholm 2030 tecknas en framtidsbild av en storstad i världsklass där unika möjligheter till arbete och utbildning kan erbjudas och Stockholm- Mälarregionen har blivit en världsledande kunskapsregion. Särskilda satsningar

5 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 5 (45) har gjorts för att bygga bostäder med enklare standard och med lägre boendekostnader för att underlätta för bl.a. studenter att komma in på bostadsmarknaden. Detaljplan Aktuellt planområdet berörs av detaljplan , laga kraft samt detaljplan , laga kraft Detaljplan anger allmänt ändamål inom aktuellt område. Tilläggsplan begränsar antal tillåtna källarvåningar till två våningar med ett största djup av sju meter under vidliggande gata. Området omfattas inte av någon tomtindelning eller fastighetsindelningsbestämmelser. Kommunala beslut i övrigt Stadsbyggnadsnämnden gav uppdrag åt Stadsbyggnadskontoret att påbörja planarbetet för Vallgossen 14. Riksintressen Planområdet ingår i området av riksintresse för kulturmiljövård (Stockholms innestad med Djurgården) men ingår inte i något av de områden som är särskilt utpekade eller beskrivna. Stadsmuseets klassificering Enligt Stockholms stadsmuseum innehåller S:t Görans Gymnasium sällsynt höga värden för vår förståelse av vårt modernistiska arkitekturarv eftersom byggnaden tillhör ett av de bästa exemplen av svensk arkitektur från sent talet. Byggnaden är blåklassad enligt klassificeringskartan och föreskrifterna enligt PBL 8 kap 13 tillämpliga. Stadsmuseet informerar om att byggnaden ska kunna komma ifråga som byggnadsminne varför förändringar är tillståndspliktiga enligt Kulturminneslagen 3 kap 6. Förutsättningar Bakgrund Skolverksamheterna vid S:t Görans gymnasium avvecklades Sedan dess har byggnaden princip stått i oanvänd med undantag som lokal för evakuering av andra verksamheter samt för två förskolor vilka bedrivs än idag. AB Svenska Bostäder förvärvade tomträtten av SISAB 2012 och vill omvandla, och bygga till, den tidigare gymnasieskolan till/med studentlägenheter. Projektet uppskattas kunna innebära ett mycket behövligt tillskott på 245 nya studentlägenheter i ett mycket attraktivt, centralt och kollektivtrafiknära läge. AB Svenska Bostäder inkom med en ansökan om detaljplaneändring för fastigheten Vallgossen 14. Studentbostäder i Stockholm Planeringstakten för studentbostäder har höjts den senaste tiden. Pågående plan- och programarbeten möjliggör ca 4000 nya lägenheter, vilka kan påbörjas fram till och med Dock bedöms det att alla studentlägenheter inte

6 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 6 (45) kommer att förverkligas, och eftersom det är svårt att bedöma utvecklingen av antalet studenter och studentlägenheter måste det under de kommande åren finns en fortsätt fokus för utbyggnaden av studentbostäder. En analys av exploateringskontoret visade att det fanns ca studenter och studentlägenheter i länet, varav i Stockholms stad. Detta innebär att endast ca 15 % av studenterna i länet har möjlighet till studentbostad. Enligt SSSB finns en behovsuppskattning på totalt studentlägenheter, ett underskott med ca Landstinget har i ett sitt remissförslag 2011 till handlingsplan för studentbostäder föreslaget en komplettering med ca 7200 studentbostäder. Befintlig bebyggelse inom planområdet och pågående markanvändning Bebyggelsen består idag av en byggnadsvolym bestående av ett 11-våningshus samt en läge byggnad utmed Sankt Göransgatan. Bebyggelsen står i huvudsak oanvänd med undantag för två förskolor. Marken inom planområdet, förutom själva byggnaden, består huvudsakligen en av ett centralt torg med en stor, öppen mönstrad smågatstensyta. Centralt på torget finns en oanvänd fontän och damm. Förskolegårdar finns i områdets östra del. En mindre förskolegård finns även söder om huvudbyggnaden. Övrig mark består till största delen av planterade träd och en oorganiserad parkering och har något av en baksideskaraktär. Byggnaden är även sluten mot Mariebergsgatan, vilket förstärker baksideskaraktären. Byggnaden och dess omgivande markytor är i stort behov av en upprustning. Skadade och nedsmutsade fasadpartier, slitna tegelmurar och putsfasader samt sättningsskador är några exempel. S:t Görans Gymnasium beskrivs närmare i avsnittet, Kulturhistorisk beskrivning. Befintlig bebyggelse i närområde Närmaste bebyggelse finns öster och söder om planområdet. I öster finns en 6- vånings, putsat flerfamiljshus, byggd ca år Huset är sammanlänkat med S:t Görans Gymnasiums lågdel och delvis slutar kvarteret. I söder finns Stockholms sjukhem från talet. Sjukhemmet har byggts om och till ett flertal gånger. Den senaste tillbyggnaden är under uppförande. Inom samma kvarter finns även Kungsholmens skola och Sverigefinska skolan som även dessa har en hög kulturhistoriskt klass, grönt respektive blåklass. Övrig angränsande bebyggelse består huvudsakligen av bostäder. Bebyggelsens karaktär är blandad och representerar olika epoker i arkitekturhistorien. Byggnadshöjden varierar mellan 4 6 våningar, liksom fasadmaterial, en med inslag av bl.a. tegel och puts. Tillskottet av bebyggelse vid S:t Göransgatan och Mariebergsgatan har förändrat områdets karaktär från att vara byggnader i park, till att vara mer en del av stenstadens rutnätsstruktur med mer eller mindre slutna kvarter.

7 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 7 (45) Kulturhistorik beskrivning Underlag till beskrivningdn finns i utredningarna S:t Görans Gymnasium antikvarisk förundersökning (2005, Reichmann antikvarier AB), Vård och underhållsplan Vallgossen 14 (2010, Reichmann antikvarier AB) samt artiklarna Yrkesskola i Stockholm för husligt arbete och yrkessömnad (Arkitektur nr ), Uppmärksammat skolbygge (Byggnadsindustri, nr.19, 1960), och Stockholms stads nya yrkesskolor för husligt arbete (Tidning för byggnadskonst, nr.21, 1960). Historik S:t Görans Gymnasium uppfördes mellan efter ritningar av arkitektparet Léonie och Charles-Edouard Geisendorf, som Yrkeskola i Stockholm för husligt arbete och yrkessömnad. Arkitekten Léonie Geisendorf har Schweitziskt ursprung och flyttade till Sverige 1938 precis innan andra världskrigets utbrott. Hon utbildades på Tekniska Högskolan i Zürich och har praktiserat på Le Corbusiers arkitektkontor i Paris, skolad i ett internationellt klimat med en solid teoretiskt och ideologisk bas. Utöver S:t Görans Gymnasium finns endast ett fåtal genomförda projekt av Geisendorf, (bl.a. ett radhusområde i Bagarmossen från ), vilket gör byggnaden exklusiv och ännu mer intressant ur ett historiskt och arkitekthistoriskt perspektiv. Området idag, fastigheterna Vallgossen 14 och 15, där skolan planerades var vid den tiden en av de få återstående obebyggda fastigheterna i stadens centrala delar. För att inrymma en skola för 1000 elever, behövliga m 2 bruttoarea och utan att ta för mycket mark anspråk eller bygga mycket kompakt, återstod det bara att bygga på höjden. De ytor som kunde sparas utnyttjas istället som torg, skolgård, lekplatser och park. Ytorna mynnade sedan ut i parken tillhörande Stockholms sjukhem i söder och bilade en visuell enhet och en känsla av hus i park. Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), skolan sett från väst

8 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 8 (45) Byggnaden blev därför två skolor staplade på varandra. De nedersta planen rymde gemensamma lokaler såsom bibliotek och expedition. I soutterängplanet fanns bl.a. bageri och utmed Sankt Göransgatan, butiker, modister och demonstrationslaboratorier. På plan 3 till 5 fanns hushållsskolan och på plan 6 till 9 fanns sömnadsskolan samt takterrasser. Högst upp fanns gymnastiksalen. Skolan färdigställdes inte helt och saknar bl.a. aula. Samhällshistoriskt spelar byggnaden en viktig roll i 1900-talets yrkesskolesammanhang skolan är ritad av en kvinna (delvis) för kvinnor (övervägande). Originalplan (arkitektur n.9, 1960) som visar planens tankegångar med en placering av husen kring en stor del allmän yta mot mark. A. Skolgård, B. Yrkesskolor, C. Kurser för vuxna, D. Aula/samlingssal, E. Konsulentcentral och centralförvaltningen, F. Daghem för småbarn, G. Elevhem, H. Barnparkering (genomförda delar markerat i rött) Behovet av olika rum av olika storlek för de olika ändamål som skulle inrymmas i skolan innebär en flexibel planlösning. Byggnaden har därför ett stomsystem med fribärande pelare som medger en öppen och flexibel planlösning med fri fasadgestaltning. Byggnaden visar stor respekt för allmänna ytor i markplan med en stor och öppet entréhall i anslutning till det gemensamma torget. Användning av den omgivande marken och terrasserna som allmänna ytor, ingår också i arkitekturprogrammet. Höga arkitektoniska och konstnärliga värden är tydliga genom ett konsekvent och högkvalitativt utförande. Arkitektoniska detaljer omfattar bl.a. räcken och lanterniner. Även konstverk finns av bl.a. Bruno Mattson och Carl Malmsten, vilka var anlitade i projektet. Byggnaden har sedan sin uppförande haft en särställning inom svensk arkitektur och samtida såväl som nutida arkitekter och kritiker lovordar bygganden för sin konsekvens och starka arkitektoniska uttryck. Skolan är ett utmärkt exempel på international style och efterkrigstidens arkitektur i Sverige samt Le Corbusiers arkitekturideal, och har därmed stort byggnadshistoriskt värde. Byggnadens kontinuitetsvärde bröts 2008 i samband med att skolan avvecklades.

9 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 9 (45) Byggnaden och utomhusmiljön Utomhusmiljön Att bygga på höjden innebar att skolan placerades i ett mjukt landskap och bland grönska. Bebyggelsen är indragen från gatan jämfört med angränsande kvartersbebyggelse och utmed Mariebergsgatan finns trädplanteringar mellan gatan och byggnaden vilket skapar luft och rymd. Från Sankt Göransgatan passerar man under låghuset vilket öppnas upp mot skolgårdstorget. Enligt rådande arkitekturidealet är huvudentrén placerade mot gården och inte mot gatan. Foto. T.v. passagen under låghuset. T.h. öppning från låghuset mot torget och huvudentrén. Mycket av ursprungstankar och ursprungliga material är väl bevarade. Murar, trappor och markbeläggningar finns kvar i ursprungligt utförande. Dessa detaljer förstärker upplevelsen av skolgårdstorget och omgivande parkmiljön som är representativ för både talets offentliga miljöer samt rådande arkitekturideal. Foto. Ö.v. och n.v gemensamma torget och beläggning. T.h. gradängtrappa av granit.

10 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 10 (45) Utomhusmiljön och skoltorget är ritad av landskapsarkitekten Walter Bauer. Torget har en beläggning av smågatsten och är ett utmärkt exempel av den skickliga gestaltningen och detaljrikedom som präglade hela projektet. Smågatstenen bildar geometriska former som samlas torget kring en central placerad fontän och som sedan fortsätter in i skolans stora entréhall. Bebyggelsen och tegelmurar runt skoltorget skapar ett tydligt torgrum. Samtidigt finns en öppenhet eftersom man kan röra sig under och mellan byggnaderna och förflytta sig ut i det som är kvar av parkmiljön. Byggnaden och utomhusmiljön har fått en omsorgsfull gestaltning genom ett samspel mellan höghusets bärande pelare och de omgivande trädens stammar. Hänsyn visas till terrängen där höjdskillnader hanteras genomgående genom gedigna sittrappor i granit (som mynnar ut i parkmiljön) eller av stödmurar av tegel eller granit. Foto. T.v. grönområde utmed Mariebergsgatan där byggnadens pelare samspelar med trädstammarna. T.h. låghusdelen och torget med tydligt mönsterbildning sett från takterrass. Utomhusmiljöer och detaljer av kulturhistoriskt värde: Ursprungsplanens tankegångar med höghus och stor andel allmän yta mot mark. Torget och hårdgjorda ytor av smågatsten av olika kulörer med mönsterläggning. Gradängtrappa av granit och smågatsten vid torgets södra och östra sida. Ursprungligt murverk i tegel som omslutar torget och granit stödmurar. Grönytor, träd och planteringar. Utrustning (planteringslådor, montrar i portiken). Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), vy från Sankt Göransgatan

11 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 11 (45) Byggnadens exteriör Höghuset består av en imponerande byggnadsvolym, vilket bryts genom en förskjutning i nord-sydlig riktning. Höghuset vilar på obehandlade betongpelare i liv med fasaden och en indragen sockelvåning. Höghuset har genom sin utformning och gestaltning fått en tydlig grafiskt karaktär, där kontrasten mellan öppet och slutet är tydligt där glas står mot betong. Höghusets fasader är icke bärande och långsidorna delas upp i ett rutnätsliknande struktur, där varje bjälklag är synlig genom horisontella betongelement. På liknande avstånd finns vertikalt placerade avgränsningar av samma karaktär, material och utseende, vilket delar upp fasaden i stora kvadrater. Kvadrater delas i sin tur i tre delar som ge rutnätet ett osymmetriskt utseende - bröstningar av ogenomsiktligt emaljerat glas nedtill, ett större och mindre glasfönster med fönsterbågar av fernissat trä placerat ovan, och högst upp ett parti räfflat glas (s.k. linjeglas) mot bjälklaget. Utskjutande från fasaderna finns några balkonger av betong vilka markerar gemensamma utrymmen inuti byggnaden ut mot det fria. En sådan balkong mot Mariebergsgatan på plan 300 har nedmonterats sedan uppförandet. Gavelfönster har en mer vertikal uppdelning med delvis samma fönstersättning men med inslag av fönsterlösa betongväggar. Foto. T.v. Fasadens grafiska indelning och balkonger. T.h. Glasade och slutna betongväggar. Låghusdelen består av en lugnare, slätare, horisontell del som vilar delvis på en öppen konstruktion av pelare och en indragen och huvudsakligen sluten sockelvåning. Fasaden består av ljus puts, med sammanhängande täckmålat fönsterband med något varierande bröstningshöjder.

12 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 12 (45) Från Sankt Göransgatan passerar man under låghusdelen mot det stensatta torget och vidare mot skolans huvudentré vilket markeras av en snedställd port i höghusets transparanta bottenvåning. Transparensen bidrar till att gränsen mellan inne och ute upplösas. Glaset blir som en membran mellan det yttre och inre klimatet. Foto. T.v. Glasfasad mot torget. T.h. inne- och ute avskilt genom glaset. Utvändiga byggnadsdelar och detaljer av kulturhistoriskt värde: Utvändiga stomdelar Pelare och bjälklag av gjuten betong med obehandlad yta och synlig brädform samt balkonger av betong med räcken av stålprofiler och glasskivor. Taket Tak av täckmålad stålplåt med bandtäckning. Skorstenar och taklanterniner med ursprunglig form, uttryck och färgsättning. Ytskikt (fasad) Delar av låghusdelen mot Sankt Göransgatan och gymnastiksalen med fasad av ljus puts. Fasader av högkvalitativt tegel med variation i kulör (bränningen) och struktur, med fogar i ursprunglig färg. Fasaddelar av betong med stark mönsterverkan av specialritad brädform och obehandlade karaktär. Bröstningar och fyllningar i utfackningselement av emaljerade glas i fasad samt linjeglas i ursprungliga fönsterbågar av fernissad teak. Glaspartier mot balkonger och terrasser med fönsterbågar av täckmålat trä med lister av teak. På plan 100 och 200 målade träfönster. Portar och dörrar av ädelträ samt arkitektoniskt gestaltade metallportar, grindar och räcken med ursprungliga uttryck färgsättning och ytbehandling. Skyltskåp i fasad. Byggnadens interiör och detaljer Inne i entréhallen, plan 100, möts man av stora öppna offentliga ytor, öppet i tak i två plan. Hallen bärs upp av obehandlade betongpelare som förstärker känslan av vertikalitet. Stensättningen från torget fortsätter in i entréhallen. Tillsammans med stenskivor markeras tänkta gångstråk från gården genom ljudgården, vidare till hissarna och trapporna mot de övre våningarna. Att samma material använts både inne och ute, samt portarnas något sneda placering förstärker den diffusa övergången mellan inne och ute.

13 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 13 (45) Runt om hallen finns det på plan 200 och 300 gallerigångar med sargar av obehandlad betong och räcke av stål och ädelträöverliggare. Denna ramar in ljusgården och skapar en gallerieffekt där man kan beskåda ljusgården från alla håll. Rummen intill ljusgården är ämnade att ta emot besökare utifrån. På plan 100 fanns bl.a. en välbevarad musiksal samt foajén till den tänka aulan. Även butiker fanns mot Sankt Göransgatan, där mycket ursprunglig fast inredning finns kvar. Från entréhallen finns en fristående trappa upp mot plan 200 där det fanns bl.a. expedition, bibliotek, och restaurang. F.d. restaurangens väggar mot hallen är till största delen glasade likt ljusgårdens mot torget, dock något mer slutet. Mot norr och de f.d. kollegiesalarna finns fondväggar av juteväv i en mörk, vinröd färg som ansluter sig till en ursprunglig färgsättning. Fondväggar i juteväv och glasade ytor mot offentliga utrymmen återkommer konsekvent på alla plan. En spiraltrappa med trappsteg av skiffer, leder vidare upp mot plan 300. Här omringas entréhallen av gallerigångar utmed två sidor och stora glaspartier vid de andra väggarna. På denna plan fanns bl.a. ett bibliotek, lärosal och en välbevarad övningslägenhet. Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), entréhallen med gallerigångar

14 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 14 (45) Foto. T.v. Trapp i entréhallen med högkvalitativa detaljer. Golv av smågatsten och skifferplattor T.h. Spiraltrappa i entréhallen med stålräcken och granittrappsteg. Foto (Skolhusinventering, Stockholms kommun, 1991), entréhallen med gallerigångarna.

15 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 15 (45) Foto. T.v. fondvägg i entréhallen av vinröd juteväv. T.h. lokal med vägg av synligt håltegel och synliga betongbalkar och pelare. Foto. T.v. den centrala korridoren med betongvägg med synlig brädform. T.h. lärosal med vitmålade original fönster och synliga betongpelare och bjälkar. Från och med våning tre finns lärosalarna. Lärosalarna är placerade kring ett centralt placerad korridor och är placerade så att långsidan har ett kontinuerligt band av vitmålade originalfönster. Obehandlade betongpelare är synliga tillsammans med breda balkar av samma karaktär och kulör. Väggarna är släta och vanligen vitmålade. Den centralt placerade korridoren och kommunikationsutrymmen mellan lärosalarna har en gemensam utformning med bärande element av obehandlad betong (t.ex. den centrala väggen) och linoleum golv och fönster endast i anslutning till trapphusen och vid korridorens slut. Det finns inga tråkiga, långa korridorer på grund av materialval och variationer i väggarna med bl.a. indragna delar vid dörrarna till de olika lärorummen. De två trapphusen i höghusdelen är också i princip identiska med synlig betong ytor, arkitektoniska gestaltade stålräcken och stora öppna glasade ytor mot det fria. Högkvalitativt material används konsekvent i detaljer som bl.a. dörrar och beslag. Dörrpartier och entréer består huvudsakligen av lackerat oregon pine och vissa dörrar har kvar ursprungliga förnicklade beslag. Taken i de flesta allmänna utrymmen och korridorer har Rabitz-putsade tak men som har på senare tid täcks med ljudabsorberande skivor. Taket i entréhallen har kvar ursprungliga träullplattor. Golven vid de offentliga delarna består av flera olika material. Smågatsten finns i delar entréhallen tillsammans med naturstensplattor av skiffer. Skifferplattor finns även i vissa personalutrymmen och utgör trappsteg på spiraltrappan. Cementmosaik används i bl.a. trapphus och klinker finns bl.a. i de tidigare kökslokalerna. En del korridorer, trapphus och hisshallar har en golvbeläggning av mörka terrazzoplattor.

16 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 16 (45) På det överstå våningen finns en gymnastiksal med stora glaspartier och synliga betongtakstolar som ge rummet ett högt upplevelsevärde och speciell intryck. Här finns även den gemensamma takterrassen. Foto. T.v. gymnastiksalen. T.h. gymnastiksal med läktare. Rum och rumssamband av betydande kulturhistoriskt värde: Generellt för byggnaden gäller de allmänna ytorna såsom trapphus med vilplan, och korridorsystemet på samtliga våningsplan. I markplan (plan 100) finns rum med stora värden - entréhallen med foajé (och angränsande lokaler), butikslokalerna, musiksalen samt ett f.d. specerilager På plan 200 finns ett kollegierum, en undervisningsrestaurang med sällskapsrum, rektorsexpedition och administrationsrum. På plan 300, finns en välbevarad övningslägenhet. På plan 400 finns de salsliknande rummen mässen och lilla mässen med bl.a. ekparkettgolv och glasade dörrar mot balkong. Även ett linneförråd med originalhyllor finns på denna plan. Foto. T.v. butikslokal mot Sankt Göransgatan. T.h. ursprunglig övningslägenhet. Lärarkontor med öppen spis samt toalett i originalskick finns på plan 500. Elevhall och uppehållsrum på plan 600 samt kollegierum på plan 700 är i originalskick och delvis originalinrett. Elevhallarna på plan 800 till 1000 samt gymnastiksalen med läktare på plan 1100 och 1200 är typiska och bevarandevärda.

17 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 17 (45) Invändiga byggnadsdelar och detaljer av kulturhistoriskt värde: Planlösningen och den bärande konstruktionen Rumssammanhang i entréplanet beskrivna både i plan och sektion med den upplösta gränsen mellan ute och inne och där byggnaden lyfter sig från marken på pelare och bevarar en stor del av byggnadens area som allmänt rum, som präglas av öppenhet och transperans. Offentliga ytor i byggnadsdelarna med balkongpartier. Det synliga pelarsystemet, takbalk och flaggkonstruktion av obehandlad betong med synlig brädform. Stomanknuten, dold installation för el, uppvärmning och ventilation. Ytskikt golvmaterial Cementmosaik i trapphus, av svart cement och ljust ballast med fogar av metallister. Mörka terrazzoplattor av svart cement och mörk ballast i korridorer, trapphus och hisshallar. Naturstensplattor (skiffer) i personalutrymmen samt i del av entréhallen och vid spiraltrappan samt mönsterlagt smågatsten i entréhallen. Ytskikt inneväggar Obehandlade betongväggar och betongpelare med synligt mönster från gjutning på brädform samt putsade betongväggar. Fondväggar med målad juteväv målade i starka kulörer där vävens struktur och mönster framträder. Väggar av synligt tegel (håltegel) med variation i kulör, bränningen och struktur. Ytskikt tak Träullsplattor i entréhallen, undertaksmaterial av rabitzputs/monierputs i korridorer. Fast- och lösinredning Räcken i trapphus (grafitgrå målade smide med vertikala spjälor i rundstång) och vid läktaren till gymnastiksalen (täckmålat plattstål) och i entréhallen (betongsarg med stålräcke med ädelträs överliggare) i ursprungligt utförande. Massiva träpaneler vid entréhallen och angränsande lokaler. Original innedörrar och dörrpartier av oregon pine fanér med foderlösa karmar och dörrblad. Fönsterbågar av trä. Rumsspecifika inredningsartiklar såsom bänkar, skyltskåp, fönsterbänkar, armaturer. Akustikvägg i zick-zack mönster av profilerad karosseripanel i musikrummet. Stora glaspartier mot trapphus som är inramande av grå täckmålade stålramar med glasningslister av ädelträ. Ursprungliga installationer Personhissar med originaldörrar och infällda ljus i tak. Konvektorer med släta skydd bevarade i entréhallen. Ventilationsgaller, till- och frånluftsdon

18 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 18 (45) Genom åren genomförda förändring i korthet Sedan uppförandet har byggnaden genomgått förändringar av olika slag och omfattning. Jämförelse mellan originalritningar och befintlig planlösning visar en invändig ombyggnation med byte av väggar och planlösning. Generellt gäller förändringar en hyresgästanpassning och i många fall är reversibla. Byggnaden är ovanligt lite förändrat. Exempel på genomförda förändringar: Originalfönster utbytt till fönster av aluminium (markplan, 1990-talet). Vaktmästarens informationskur i entréhallen förstorats (troligtvis 1960-talet). Målning av obehandlade betongytor i trapphusen. Täckmålning av ett antal originaldörrar av oregon pine. Nya fläktrum runt ursprungliga frånlufftsfläktarna (1988). Trapphus i portiken mot Sankt Göransgatan som hindra det visuella sambandet mellan gatan och torget. Sittbänkar och planteringar kring fontänen vid torget. Gator och trafik Gatunät Tillfart till planområdet sker idag via Sankt Göransgatan eller Mariebergsgatan. Körbar förbindelse mellan Sankt Göransgatan mot Mariebergsgatan är avstängd sedan tidigare och planer finns inte för förbindelse i framtiden. Trafikkontoret arbetar med att öka trafiksäkerheten för de oskyddande trafikanterna i anslutning till skolorna. I samband med ett pågående projekt (projektnr ), kommer hastigheten på Mariebergsgatan att sänkas i angränsning till planområdet från 50 km/h till 30 km/h på grund av skolväg mellan Fridhemsskolan, Finska skolan och bostadsområdet väster om planområdet. Dessutom kommer upphöjdövergångsställe att ersätta befintligt övergångsställe. Parkering Från Sankt Göransgatan finns nedfart till ett underjordiskt parkeringsgarage med ca 20 parkeringsplatser. I garaget finns även inlastnings- och soputrymmen. Mark söder om torget och utmed infarten från Mariebergsgatan används idag som en relativt oorganiserat parkering. Gång- och cykeltrafik Söder om planområdet finns ett välanvänt gång- och cykelväg. GC-vägen används även som skolväg. Cykelparkering finns delvis på torget men har tidigare skett även i parkeringsgaraget där egen cykelramp och cykelparkering finns. Kollektivtrafik Planområdet har mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik med närmast tunnelbanestation, Fridhemsplan, endast ca 100 från planområdet. Goda bussförbindelser finns vid Fridhemsplan.

19 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 19 (45) Tillgänglighet Angöring Avstånd mellan angöring vid gata eller befintliga parkeringsplatser ovan mark uppnår inte tillgänglighetskraven enligt BBR på mindre än 25 meter. Torget är dock i undantagsfall, tillgängligt med bil. Vid angöring från parkeringsgaraget uppfylls gällande tillgänglighetskraven där hiss och trappor finns till samtliga våningsplan. Lutningar, ramp m.m. Ramp finns från Sankt Göransgatan upp mot det torget. Lutningen motsvarar inte dagens tillgänglighetskrav. Sophantering och leveranser Sophantering har tidigare skett från källarplanet. På grund av begränsningar i takhöjd i källarplanet krävs en alternativ lösning. Leveranser har tidigare skett via en lastkaj som finns i anslutning till nedfarten till källarplanet. Offentlig och kommersiell service I närområdet finns ett stort utbud av butiker, livsmedelsbutiker och annat kommersiell- och offentligservice. Störningar och risker Luftkvalité Enligt Luftvårdsförbundets luftkvalitetskartor gränsar planområdet riktvärden för PM10. Buller, vibrationer WSP har genomfört en bullerutredning Till stöd för utredningen har ett PM tagits fram av ACC Glasrådgivare AB. Utredning påvisar på dygnsekvivalenta bullernivåer vid fasad som överstiger gällande riktvärden för trafikbuller vid fasad av 55 dba. Av utredningen framgår det även att planområdet påverkas av övriga möjliga störningskällor som kyrkklockor och ambulans vilka påverka inomhusnivåerna. Planområdet påverkas inte av flygbuller från Bromma flygplats. Ljud och vibrationer från tunnelbana utgör inget problem då det ligger under mätbar nivå. Vidare beskrivning av trafikbuller finns i redovisad i denna planbeskrivning i avsnittet konsekvenser för miljön; störning och risker.

20 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 20 (45) Planförslag Detaljplanens huvuddrag Detaljplanen medger huvudsakligen en användning (markerat Q på plankartan) av mark och bebyggelse anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Denna användning omfattar endast befintlig bebyggelse och markområden. Bebyggelsen kan t.ex. inrymma studentbostäder, förskolor, skolor eller annat som kan anordnas med beaktande av de kulturhistoriska värdena. Inom område B1 på plankartan får studentbostäder anordnas. Förändringars huvuddrag Förslaget innebär i huvudsak fem förändringar - en ombyggnad till studentlägenheter, en omlokalisering och utbyggnad av förskolan, en tillbyggnad med studentbostäder samt en omgestaltning av omgivande mark och ny entré mot Mariebergsgatan. Förslaget innebär att anläggnings historia kan bli levande och vävas samman i en samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar både dåtid och nutid. Förändringar beskrivs och redovisas mer i detalj även i tillhörande kvalitetsprogram Illustrationsplan över planområdet (Södergruppen arkitekter). Ombyggnad av höghuset till studentbostäder (1). Ny tillbyggnad placerad söder om torget där ursprunglig samlingssal inte genomfördes (2). Ny entré mot Mariebergsgatan (3). Utökning av förskolan i lokaler och låghusdelen mot Sankt Göransgatan i norr (4). Markområden omgestaltas (5). 2 5

21 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 21 (45) Befintlig bebyggelse och utomhusmiljön Befintlig bebyggelse Huvudbyggnaden föreslås inrymma huvudsakligen studentbostäder med tillhörande gemensamma utrymmen samt möjligheter till uthyrbara lokaler. Totalt ryms 245 studentbostäder i huvudbyggnaden. Husets arkitektur och struktur passar bra för en ombyggnad till studentlägenheter med dess rationella fasadsystem och pelarstomme. Husets höga läge och fantastiska utsikt över Stockholm ger lägenheterna unika kvaliteter. Illustration byggnadens ungefärliga disposition i sektion (Södergruppen arkitekter) Entréhallens karaktär som husets själ och mötespunkt bevaras genom att gemensamma lokaler eller uthyrbara lokaler samlas kring ljusgården. Härifrån når man även delar av förskolan, en gästlägenhet i ett ursprungligt hemvårdsrum och en personalrum tillhörande förskolan i en ursprunglig mindre matsal samt för studenter två gemensamma takterrasser. Den på ombyggda receptionen återställs till ursprungligt skick. Ny entré mot Mariebergsgatan, placerade mellan den tidigare musiksalen och specerilaget, skapar nya, rikare rumssamband och rörelsemönster som kommer att vitalisera gaturummet. Här finns även möjlighet till servering. De förra butikslokalerna mot S:t Göransgatan med sina stora skyltfönster lämpar sig även väl till en extern verksamhet såsom butiker och café, men även för andra verksamheter som förskola. På plan 400 till 1000 föreslås merparten av studentlägenheter placerade kring det befintliga korridor- och kommunikationssystemet. Befintliga väggar ersätts av nya, i linje med grundtankarna om möjligheter till friare och flexibel planlösning kring den centrala korridoren. Gemensamma vardagsrum finns på alla plan, oftast i ursprungliga allrum med balkong, och i flera fall mot den tysta gårdssidan. Dessa gemensamma utrymmen används för att kompensera för begränsade möbleringsmöjligheter i de relativt små lägenheterna och kan erbjuda plats för studier eller andra gemensamma aktiviteter. Ett fåtal lägenheter finns i anslutning till ljusgården på plan 100 och 300 med entré från ljusgården. Entréerna till lägenheterna placeras och utformas så att den ljusgårdens karaktär bevaras. Fem lägenheter planeras på plan 9000 med entré från markplan i söder.

22 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 22 (45) gemensamt vardagsrum och kök Förrådsutrymme Lägenheter Gemensamt vardagsrum Illustration föreslagen typplan (Södergruppen arkitekter). På plan 200 planeras lokaler i de f.d. lärarkontoren och kollegiesalarna. Lokalerna förbereds dock för ombyggnad studentlägenheter. I likhet med de andra lägenheterna kommer entréer till dessa att utformas så att ljusgårdens karaktär inte påverkas negativt. Den ursprungliga gymnastiksalen och omklädningsrummen på plan 1100 bevaras, upprustas och ingår som en resurs till de boenden och till förskolan. Här finns även en stor gemensam takterrass. Befintlig planlösning och stora glasade ytor ger bra förutsättningar för ljusa, öppna och välfungerade, enkelsida studentbostäder, som sällan finns i nyproduktion. Lägenhetsstorlek och placering utgår från befintliga väggarnas placering, anpassning till befintlig fönstersättning, den centrala korridoren samt gällande tillgänglighetskrav. Inga ändringar krävs i byggnadens stomme. Detta innebär många allmänna utrymmen som bl.a. korridorerna med dess ursprungliga karaktär och viktiga visuella rumssamband som genomgående matsalarna vid trapphuset på vissa våningsplan kan bevaras. Exteriöra förändringar Bevarande, renovering och rengöring av ursprungliga fasader har varit en utgångspunkt i projektet. Arbetet avser man utföra med stor precision och samma höga standard som i ursprunglig byggnad. Förslaget möjliggör och innebär få förändringar i fasaden som inte är av återställande karaktär eller som följer husets anda. Ett fåtal ändringar av bröstningshöjder föreslås på några våningsplan för att möjliggöra lämpliga fönster till lägenheterna i höghusdelen, samt nya entréer och sänkta fönsterbröstningar mot söder på plan 9000 till de nya lägenheterna. För att säkerställa god ljudmiljö inomhus kan yttre fönsteroch överglas (linjeglas) behöver ersättas. Förslaget innebär återställande av en balkong på plan 300 mot Mariebergsgatan samt av portiken mellan Sankt Göransgatan och torget. En ny entré mot Mariebergsgatan möjliggörs och befintliga takterrasser tas åter i bruk.

23 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 23 (45) Ursprungliga balkonger Glasfyllning byts mot fönsterglas Fönsterbågar bytts ut Nytt räcke Förtydligande av förändringar i fasaden - befintlig fasad mot öster (Södergruppen arkitekter) Ursprungliga balkonger Ursprunglig balkong återställs Ursprungliga balkonger Förtydligande av förändringar i fasaden - befintlig fasad mot väster (Södergruppen arkitekter) Nytt räcke Nya dörrar Förtydligande av i fasaden - befintlig fasad mot söder (Södergruppen arkitekter) Glasfyllning byts mot fönsterglas Nytt entréparti (utformnings beskrivning följer)

24 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 24 (45) Den nya entrén från Mariebergsgatan ska utgöra en kompletterande entré som möjliggöra för nya spännande rumssamband och rörelsemönster, och öppnar för nya flöden och skapar en större öppenhet i lokalerna innanför som vetter mot gatan. Kontakten med gatan förbättras och byggnadens slutna karaktär mot gatan minskas. Ny entré mot Mariebergsgatan (Södergruppen arkitekter) Illustration - ny entré från Mariebergsgatan (Södergruppen arkitekter)

25 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 25 (45) Nivåskillnaden mellan gata och bottenvåning hanteras genom en trappa och ramp vilka täcks av ett pelarburet tak. Form och materialmässigt anknyter de nya tilläggen till markens material och omgivande landskap snarare än till byggnaden. Tre takterrasser tas åter i bruk på plan 100, 300 och Delar av taket mot Sankt Göransgatan som inte används som takterrass ska kläs med sedumtak för att minska dagvattenavrinning och ge ett grönare intryck. Förskolan Nya förskolelokaler föreslås intill den befintliga förskolan Valvet, idag en 3 avdelnings förskola med lokaler i låghusdelen utmed Sankt Göransgatan. Förskolan Vallbarnen avvecklas, och barnen flyttas till de nya lokalerna. Totalt innebär förslaget åtta avdelningar samt ett eget tillagningskök. Förskolelokalerna förbereds för eventuell ombyggnad till studentlägenheter ifall behovet av förskoleplatser minskar. Detta för att möjliggöra ytterligare ca 15 studentlägenheter. Lokalerna lämpar sig väl för förskoleverksamhet och goda förutsättningar finns med ljusa och trevlig lokaler. Inomhusutrymmet är ca 11 m 2 /barn, detsamma som finns vid förskolan idag. Förslaget innehåller även ett stort rörelserum och möjligheter finns att samutnyttja gymnastiksalen. Förskolan nås direkt från torget där det finns två separata entréer, vilket underlätta vid bl.a. hämtning och lämning av barn och hantering av barngrupper. Förskolegård planeras öster om torget. Förslaget innebär en förskolegård med en utomhusyta av ca 7 m 2 /barn. Gården föreslås uppdelas i olika områden som inbjuder till olika typer av lek och aktiviteter. Det ökade antalet förskolebarn ökar jämfört med idag vilket medför mindre gårdsyta per barn vilket ställer höga krav på utformningen av gården och lekredskap. Vidare utformning av planerad förskolan och tillhörande utrymmen ska ske tillsammans med förskolan. Stängslet mellan trappan/torget och gården dras undan någon vilket skapar ett behövligt utrymme mellan gården och torget som idag känns hopklämd. Stängsel som ramar in skolgården förses med klätterväxter för att skapa en tydlig gräns mellan skolgården och studentboenden och ge platsen en mer frodig grönska. Skydd av befintlig bebyggelse Den befintliga byggnaden, inklusive omgivande miljö, omfattas i planen av Q bestämmelse, vilket tillåter användning anpassad till bebyggelsens kulturvärden. Studentbostäder, förskola samt utåtriktade verksamheter såsom butiker, caféer och restauranger bedöms vara möjliga användningsområden. Detaljplanen innebär att befintlig byggnad inte får rivas och till exteriören förvanskas. Byggnaden ska underhållas med för byggnaden anpassade metoder och material, och på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Bygglov krävs för underhållsåtgärder.

26 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 26 (45) Invändiga ytskikt av betydelse får inte förvanskas. Dessa ytor omfattar omålade betongytor med synlig brädform, golvmaterial med mönsterläggning i allmänna utrymmen samt fondväggar av juteväv i starka kulörer. Vid de planerade gemensamma utrymmena får inte ursprungliga synliga murade tegelväggar förvanskas. Ingrepp får inte göras i byggnadens stomme och planlösningen som minskar byggnadens kulturhistoriska värden. Här ska möjligheten till friare, och flexibel planlösning beaktas, utifrån befintligt korridorsystem, vilket ingår som en del i byggnadens arkitekturprogram. Följande värdefulla rum och rumssammanhang får inte förvanskas: Generellt för byggnaden gäller ljusgården, gallerigångarna, de allmänna ytorna såsom trapphus med viloplan. Plan 100; butikslokalerna, ljusgården och foajén, musiksalen. Plan 200; undervisningsrestaurang med sällskapsrum, rektorsexpedition och administrationsrum. Plan 300; ursprunglig övningslägenhet. Plan 400; lilla mässen med balkong. Offentliga ytor i anslutning till balkonger. Rumssammanhanget med genomgående matsal och kök i anslutning till trapphusen på plan 400 t.o.m Plan 500; Lärarkontor med öppenspis. Plan 1100 och 1200; gymnastiksalen med läktare Husets fasta inredning ska bevaras. Vid behov ska den fasta inredningen demonteras och magasineras för återanvändning. Utomhusmiljön Utomhusmiljön omgestaltas med utgångspunkt i de ursprungliga planerna. Torget bevaras och parklandskapet kring huset utvecklas. Ytor som inte har varit gestaltade sedan tidigare, såsom överste takterrassen, kan ges en friare utformning. Miljöerna föreslås vara varierande till sin karaktär och håller en hög klass både materiellt och visuellt. Parkmiljön Parkmiljön omgestaltas utmed Mariebergsgatan och söder om huvudbyggnaden där befintlig parkering och förskolegård tas bort. Marken söder om byggnaden och marken längs Mariebergsgatan ges en enhetlig gestaltning i form och material. Friformade ytor täckta av gräs och planteringar blandas med kör- och gångytor av armerat gräs, vilket visuellt blir en del av parken, stärker återkopplingen till den ursprungliga idén om hus i park samtidigt som tillgänglighet och förväntade rörelsemönster på platsen tas om hand. För att behålla parkkaraktären sparas träden men stammas upp för att släppa ner mer sol med även för att visa upp mer av husets fasad för passerande längs gatan.

27 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 27 (45) Illustration parkmiljö söder om huvudbyggnaden (Södergruppen arkitekter) Illustration parkmiljö och ny entré mot Mariebergsgatan (Södergruppen arkitekter) Torget Torget rustas upp, sättningsskador lagras, gradängtrappan renoveras och fontänen restaureras. Portiken mellan torget och Sankt Göransgatan återställs vilket förstärker det visuella sambandet mellan gata och torg. Takterrasser Takterrasser på plan 100, 300 och 1100 tas åter i bruk. Den skyddade och södervända på plan 100 har ett något lugnare och återhållsam karaktär och ansluter till ljusgården genom golvmaterial i skiffer vilket förstärker förhållandet mellan ute och inne. På plan 300 erbjuds utsikt över torget och omgivande kvarter och terrassen ges karaktär av gemensamt uterum med köksträdgård, vilket inte är främmande inom anläggningen då de fanns med i tidiga förslagsskisser, dock inte på taken. På plan 1100 finns en större ödslig takterrass. Där kan gestaltningen vara friare. Material, möbler och räcken ska

28 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 28 (45) vara indragna från kanten för att inte inverka på upplevelsen av byggnaden från markplan och reversibel så att det går att återställa till ursprungligt skick. Skydd av utemiljön Torganläggningens gestaltning, ursprungliga karaktär och struktur får inte förvanskas och vårdas på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Parkmiljöns gestaltning och ursprungliga karaktär och struktur ska beaktas vid förändringar. Där det är möjligt ska utrustning sparas och restaureras. Befintliga ytskick ska också bevaras eller återanvänds. Av för byggnader tekniska anläggningar som uppföras inom området, såsom friluftsintag, krävs det att de utformas och gestaltas på ett sätt som fungerar väl ihop med omgivande parkmiljön och byggnad. Tillbyggnad Utformning Tillbyggnaden består av en övre volym i två våningar som vilar på en indragen suterrängvåning som följer befintlig byggnads väggliv. Totalt inryms 14 studentlägenheter. Volymen och mått på tillbyggnaden motsvarar den tänkta volymen för den ursprungliga aulan. Fasaderna mot norr öster och väster är i princip slutna. Fönster på dessa fasader utformas så att den övre volymen upplevs som en enda volym, där våningsplanen inte framträder. Fasaden mot parken och söder är rikt uppglasad. En grund, i fasaden, integrerad balkong skapar djup och rasterverkan som anknyter till huvudbyggnadens komplexa fasaduppbyggnad. Jalusier finns utmed de mest uppglasade ytorna vilka ge väderskydd till balkongerna men även möjlighet till förändringar i fasadens beroende på jalusiernas läge. Illustrationer fasad mot öster (Södergruppen arkitekter)

29 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 29 (45) Utkragning i samma höjd som fönster i befintlig byggnad Illustrationer fasad mot söder (Södergruppen arkitekter) Illustration tillbyggnaden från sydväst (Södergruppen arkitekter) Illustration tillbyggnaden från öster (Södergruppen arkitekter)

30 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 30 (45) Illustration tillbyggnaden från sydöst (Södergruppen arkitekter) Illustration tillbyggnaden från torget (Södergruppen arkitekter) Material Högkvalitativa material användas för att motsvara de högkvalitativa materialen som finns i den befintliga bebyggelsen. Fasaderna på de övre plan ska vara av puts eller betong. Synliga skarvar får endast synas om de tillför byggnaden arkitektoniska kvalitéer och ska ha ett bearbetat uttryck som motsvarar kvaliteten och utförande i befintlig byggnad. Räcken ska vara av stål med räckesfyllning av klar- eller frostat glas. Fönsterbågar och jalusier ska vara av trä, förslagsvis ek eller motsvarande. Sockelvåningen följer befintlig byggnadens materialverkan med tegel. Teglets format, färg, bränning och läggning ska vara så nära befintlig som möjligt. Detta skapa en länk till torget, trappornas och markens material snarare än till ovanförliggande byggnad.

31 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 31 (45) Taket förses med sedumväxter som ger ett grönt inslag och bidrar till dagvattenhanteringen. Tillbyggnadens påverkan på kulturmiljön Tillbyggnaden bedöms inte påverka kulturmiljön negativt. Tillbyggnadens form och gestaltning representerar den ursprungligt planerade aulans volym dock med en egen karaktär som samspelar med övrig bebyggelse. Tillbyggnaden innebär att ljusföringen eller utblickarna från entréhallen inte påverkas negativt och skapar ett tydligt avslut mot torget. Gator och trafik Gatunät Detaljplanförslaget innebär inga övergripande förändringar i gatunätet. Biltrafik Bilparkering finns i parkeringsgaraget med infart från Sankt Göransgatan där den befintliga nedfarten används. Stadens rekommendationer om 0,1 parkeringsplatser per studentlägenhet uppnås. Utrymme finns i garageplan för 47 parkeringsplatser. Gång- och cykeltrafik Cykelparkering sker i källarplan med särskilt cykelramp med angöring från Sankt Göransgatan. Här kommer att finnas cykelparkering för ca två cyklar per studentlägenhet. Cykelparkering anordnas även vid entrén från Mariebergsgatan. Befintlig gång- och cykelväg i planområdets södra del breddas och rätas ut i anslutning till Mariebergsgatan. GC-vägen säkras på plankartan. Tillgänglighet Stadens mål avseende tillgänglighet bedöms kunna uppnås. Handikapparkering anordnas i garageplan. Möjlighet till hiss finns till alla våningsplan inom både bostads och förskoledelarna av byggnaden. Entréer i markplan görs tillgängliga genom att ramper med godkänd lutning och framkomligt material anläggs. Alla lägenheterna planeras med hänsyn till tillgänglighet i alla rum. Alla uteplatser och terrasser planeras göras tillgängliga. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Byggnaden kan anslutas till befintliga vatten- och spillvattenledningar. Lägsta vattentycket i förbindelsepunkten motsvarar +50 m vilket innebär att interntryckstegring kan behövas för tappställen över +30. Anslutning till befintlig spillvattenservisen kan ske i Mariebergsgatan eller Sankt Göransgatan. Dagvatten från planområdet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten får endast anslutas mot befintlig dagvattenservis efter fördröjning samt samråd med Stockholms Vatten.

32 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 32 (45) El/Tele El- och teleledningar finns framdragna till fastigheten och kan anslutas. Hänsyn ska tas till befintliga serviceledningar inom området. Energiförsörjning Fjärrvärme finns i anslutning till planområdet och kan anslutas. Hänsyn ska tas till befintliga fjärrvärmeledningar inom planområdet. Gasservis finns till fastigheten. Avfallshantering Avfallshantering sker vid huvudbyggnadens sydöstra del. Här finns angöringsoch vändzon/uppställningsplats för sophämtningsfordon och kopplingspunkt för sopsug. Soprummen är tillgängliga för boende och förskolan inomhus. Stadens mål för hantering av sopor och insamling av matavfall ska följas. Räddningstjänst Utrymnings möjligheter bedöms vara goda. Byggnaden är utrustad med två avskilda trapphus som har förbindelse mellan planen. De lägenheter som inte nås för utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegbilar har tillgång till dessa trapphus. Detta ger räddningstjänsten goda insatsmöjligheter. Tillgänglighet och angöring för räddningsfordon bedöms vara god. Energi och miljö Stockholm ska år 2050 vara en fossilbränslefri stad och därtill minska energiförbrukningen betydligt. I det nya miljöprogrammet för Stockholm, antagen januari 2012, utvecklas frågan om en hållbar stadsutveckling och en ansvarfull energianvändning. Staden har en hög ambition vad gäller kraven på nya byggnaders energiprestanda. Centralt är att alla nya byggnader har ett klimatskal med hög energiprestanda som ger ett lågt energibehov. Stadens mål och ambition för bl.a. hållbar energianvändning i miljöprogrammet ska följas. Konsekvenser för miljön Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. För att belysa planförslagets påverkan på kulturmiljön och barnens miljö har separata konsekvensanalyser upprättats och sammanfattas i denna planbeskrivning. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas under respektive rubrik i planbeskrivningen.

33 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 33 (45) Konsekvenser på kulturvärdet Kulturhistorisk konsekvensanalys Utdrag ur sammanfattningen från den kulturhistoriska konsekvensanalysen, Ändrad användning Kv. Vallgossen 14, f.d. St Görans gymnasium ( ): Den absolut största konsekvensen för kulturvärdet utgör den ändrade användningen från skola till studentbostäder. Här påverkas dokumentvärden så som det samhällshistoriska värdet. Att yrkesskolans kontinuitet bryts medför också stor påverkan på identitetsvärdet och autenticitetsvärdet och på hur miljön kring och i byggnaden upplevs. Den nya byggnadskroppen som föreslås ersätta den aldrig utförda hörsalen bedöms kunna inverka positivt på upplevelsen av torgmiljön. Formspråk och volym ansluter till stora delar till det som ritades 1956 men har tillåtits få ett eget uttryck, anpassat till studentbostadsändamålet. Den ursprungliga sockelmuren av tegel och den glasade länken får nu en användning och miljön kopplas samman som det en gång var tänkt. Ny entré från Mariebergsgatan bedöms påverka på både det arkitektoniska värdet såväl som på det byggnadshistoriska värdet då förgårdsmarkens karaktär och byggnadens grammatik förändras. Konsekvenserna bedöms som relativt begränsade. De utvändiga åtgärderna i portik och på torget bedöms som positiva för upplevelsevärden då de till stora delar syftar till att återställa ursprungligt utförande med ökad genomsikt och ordnad möblering. Även parken återställs delvis vilket är positivt. De invändiga åtgärderna med anpassning till bostäder medför omfattande planlösningsändringar som påverkar dokumentvärden negativt. Värdefulla rumssamband, siktlinjer och ursprungliga ytor m.m. är identifierade och bevaras vilket medför en begränsad påverkan på upplevelsevärdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande avseende kulturvärden Avsikten med detaljplanen är att den föreslagna ombyggnaden och tillbyggnaden ska kunna förenas med den tidigare skolans gestalt och även i framtiden vittnar om dess betydelse ur bl.a. ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Detaljplanen har utformats med stor hänsyn till de kulturhistoriska värden som finns i byggnaden och i anläggningen som helhet samtidigt som den ska möjliggöra en långsiktig, hållbar användning av byggnaden. Konsekvenser för kulturvärdet Konflikter med kulturvärden bedöms framstå främst genom att: Bebyggelsens utpräglade funktion som skola går förlorad. Ombyggnad vid av kulturhistoriska bedömningar utpekade bevarandevärda rum, bl.a läro- och kollegiesalarna på plan 200 och klassrum på plan 300 och lärarrum på plan 700. Nya fönster och dörrar till lägenheterna på plan Förändring i bröstningshöjder vid några fönster på höghuset. Entré genom i fasad mot Mariebergsgatan kan konkurrera med huvudentré.

34 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 34 (45) Borttagande av ursprungligt ytskikt i enstaka rum. Eventuellt byte av fönsterglas/överglas (linjeglas). Förslag som beaktar kulturvärden: Den befintliga byggnaden bevaras. Stommen bevaras och förslaget använder sig av möjligheten till en friare och flexibel planlösning enligt arkitekturens program. Entréhallen och i anslutning, gemensamma utrymmen bevaras. Planlösning, särskilt kulturhistoriskt värdefulla rum och rumssammanhang bevaras. Ytskikt med mönsterverkan kan huvudsakligen bevaras. Föreslagna funktioner har en anknytning till undervisningsverksamhet och övriga verksamheter som tidigare har funnits. Endast mindre exteriöra ändringar tillåts samt åtgärder som återställa byggnadens ursprungliga utseende eller som inte förvanska exteriören. Tillbyggnaden utformas med beaktande av kulturvärden genom sin placering, form och gestaltning. Tillbyggnaden sluter torget och förstärker torgrummet. Fastinredning bevaras. Kompensationsåtgärder för intrång i kulturmiljön För att kompensera för intrång i kulturmiljön föreslås delar av byggnaden renoveras och återställas till sin ursprungliga form och utseende avseende: Balkong mot Mariebergsgatan på plan 300 återställs. Upprustning av torget och omgivande parkmiljön. Takterrassen på plan 100, 200 och 1100 renoveras och tas åter i bruk. Vaktmästarkuren intill torget återställs enligt originalritningen med ökat kontakt mellan gatan och torget som följd. Vaktmästares informationskur i entréhallen återställs enligt originalritningen. Restaurering och rengöring av fasader och utemiljön i övrigt. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande avseende kulturmiljö Kontorets bedömning är att föreslagna förändringar kan äga rum med ändrad användning och tillbyggnad av S:t Görans Gymnasium. Många av de utpekade värdena kan bevaras trots omvandlingen till bl.a. studentbostäder. Förslaget innebär även en restaurering av bebyggelsen på flera punkter till ursprunglig karaktär och gestaltning. De förändringar som föreslås bedöms huvudsakligen vara representativa för arkitekturens program, följer husets anda och utformas och gestaltas på ett sätt att byggnaden inte förvanskas. Nya tillägg utformas med respekt för byggnadens gestaltning och tillför andra kvalitéer, såsom rikare rumsliga samband och ett vitaliserat gatuliv. Föreslaget innebär en långsiktig hållbar användning av byggnaden med koppling till de ursprungliga verksamheterna. Alternativet till förändringarna är att behålla gällande användning, vilket innebär skolverksamhet vilket inte är möjligt utifrån dagens tekniska krav och ekonomiska förutsättningar. Skolans kontinuitetsvärde är redan bruten i samband att skolan avvecklades Kontoret anser att förslaget innebär en lämplig avvägning mellan de olika motstående intressena där anläggnings historia blir levande och vävas samman i en samtida berättelse som tar hänsyn till och bejakar både dåtid och nutid.

35 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 35 (45) Störningar och risker Trafikbuller Vägledande beslut och policydokument Riksdagen har i samband med behandlingen av infrastrukturpropositionen (1996/97:53) fastställt riktvärden för buller från trafik. Riktvärden är inte rättsligt bindande, utan uttrycker riksdagens ambitionsnivå och ska vara vägledande för bedömningar som ska göras med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Stockholms stads syn på trafikbuller vid planering för nya bostäder framgår av PM från Stadsbyggnadskontoret Här redovisas en enhetlig syn från stadens sida på frågan om trafikbuller kallad Stockholmsmodellen. Tillämpningen av riksdagens riktvärden ska enligt staden följa de principer som redovisas i rapporten Trafikbuller och planering 1. Eftersom riktvärdet 55 dba överskrids måste avstegsfall enligt Stockholmsmodellen tillämpas. Detta innebär att byggnader ska utformas så att minst hälften av boningsrummen i alla lägenheter får en ljudnivå som inte överstiger 55 dba ekvivalent nivå. Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats i anslutning till bostäderna ska utföras eller placeras så att de utsätts för högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå. Enligt Boverket (Allmänna råd, 2008:1) och Länsstyrelsen (Trafikbuller i bostadsplanering, 2007:23) ska man inte göra skillnad mellan studentbostäder och vanligt lägenheter avseende bullerkraven. Frågan om bullerkraven för studentbostäder och normala bostäder aktualiserades i samband med detaljplan för kv. Gamen i Stockholm (Dp ) Planen tillåter att den så kallade Skatteskrapan (också blåklassad) byggs om till enkelsida studentbostäder, trots att bullernivåerna på platsen överstiger de av riksdagen antagna riktvärdena. Planen antogs av Kommunfullmäktige den 4 oktober Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 1 november 2004 att inte pröva planen. I sitt beslut anförde dock Länsstyrelsen att studentlägenheter i första hand ska likställas med annat boende vad gäller standard och andra boendekvalitéer. Likställelsen mellan studentboende och andra boendeformer finns inte i andra rapporter och regelsamlingar. Detta framgår tydligt av BBR där exempelvis standardkraven på kök i studentbostäder är lägre än normalt. Med hänsyn till detta anses det rimligt att acceptera avvikande standard även i andra avseenden. Frågan om vad som anses vara en lämplig boendemiljö för studerade bör istället avgöras från fall till fall, med hänsyn till det enskilda fallets förutsättningar. Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram rapporten "Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter" (Rapport 2013:20, Regeringsuppdrag), vilket överlämnades till Socialdepartementet den 27 juni Rapporten behandla bl.a. bullerkrav vid planering av studentbostäder och visar en viljeinriktning för att underlätta byggandet av studentbostäder.

36 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 36 (45) Enligt rapporten har Boverket avsikt att ta fram ett nytt allmänt råd som möjliggör lokalisering av enkelsidiga lägenheter om högst 35 m 2 vid upp till 60 dba ekvivalent ljudnivå utomhus. Förslaget gäller enkelsidiga lägenheter och då finns inte kompensationsmöjlighet i form av tyst sida. Syftet är att underlätta byggandet av bostäder för studenter som ofta väljer bostäder med en mindre boarea, samt att tillgängliggöra mark som annars inte hade kunnat användas för att bygga sådana enkelsidiga lägenheter. Förslaget ger möjligheter att bygga centralt belägna och kollektivtrafiknära mindre bostäder på fler platser. Förutsättning är att såväl trafiken nattetid som andelen tunga fordon är begränsad, att det måste finnas möjlighet till utevistelse på eller i närheten av tomten samt att ljudnivå inomhus alltid ska klaras i enlighet med kraven i BBR. Trafikbuller på platsen WSP har genomfört en bullerutredning Trafikflödessiffror för berörda vägar norr om Stockholms sjukhem använts från mätningar utfört september 2012 och har uppräknats enligt schablon med 1,5 % till år Ingen uppräkning sker för trafiksiffror på S:t Göransgatans del mot återvändsgränd eftersom dessa inte anses öka. Trafiksiffrorna för arbetaregatan är från 2006 och uppräknade till år För berörda vägar söder om Stockholmssjukhem har trafiksiffror hämtas ur planbeskrivningen till detaljplan för Stockholmssjukhem, daterad och har kompletterats av Stadsbyggnadskontoret. För Drottningholmsvägen har prognosen för 2015 använts. Mariebergsgatan är idag skyltad 50 km/h. Hatigheten på Mariebergsgatan utmed planområdet kommer i samband med ett skolprojekt (projektnummer ) att sänkas till 30 km/h. Detta kommer att vara genomfört före inflyttning i Kv. Vallgossen, varför 30 km/h används vid beräkning. Enligt Trafikkontoret kommer ändringar att ske i korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan vilka begränsar möjligheter för vänstersväng. Detta innebär att trafikanter som reser västerut via Fridhemsplan inte längre har möjlighet att svänga i korsningen söderut på Sankt Eriksgatan med att det finns möjlighet att fortsätta rakt fram via korsningen Fleminggatan/Sankt Eriksgatan och ta svängen mot Mariebergsgatan. I syfte att avlasta Mariebergsgatan från denna trafik kommer ett permanent vägvisning att leda trafiken kommande på Fleminggatan österifrån till Fridhemsplan via Scheelegatan och Norr Mälarstrand. Bilisterna kommer att informeras redan innan Scheelegatan om att de kan ta vägen västerut via Scheelegatan och Norr Mälarstrand. Trafikkontoret anser att denna åtgärd kommer att avlasta Mariebergsvägen. Med anledning av detta är det osäkert om trafikmängden på Mariebergsgatan år 2020 ökar med 1,5 % per år från nu. Som försiktighetsåtgärd har utredningen utgått från en ökning. Skillnaden mellan dagens 7500 fordon och en eventuell ökning till 8500 fordon blir strax under 1 db på ekvivalent ljudnivå. Maximal ljudnivå är oberoende av antalet fordon då på trafiksidan är det maximalnivån som är dimensionerande för ljudkrav på fönster. Utredningar visar att för fasad mot Mariebergsgatan ligger den ekvivalenta nivån som högsta ekvivalent på 60 dba. Samtliga planerade lägenheter mot innegård har en ekvivalent ljudnivå under 55 dba. Detta innebär att riktvärden

37 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 37 (45) för buller överskrids för enkelsida lägenheterna mot Mariebergsgatan och delar av S:t Göransgatan. Av de 245 planerade lägenheterna har ca 40 % av en bullernivå utanför fasad över 55 dba. Av utredningen framgår det att uteplats kan anordnas på innegård med en maximal och ekvivalent ljudnivå under riktvärden 70 db(a) respektive 55 db(a). Större delen av fastigheten erhåller värden under 45 db(a) ekvivalent nivå och under 65 db(a) maximalnivå. Vid takterrasser uppfylls riktvärden om tät räcke finns. Buller från kyrkklockor Kyrkklockorna från S:t Görans kyrka är redan åtgärdat så att klockringning alltid sker med stängd lucka och ljudnivåerna från dessa ej överstiger 70 dba vid bostadsfasad. Vid lägenheter utformade enligt ljudklass C kommer ekvivalent inomhusnivån ligger väl under 30 dba. Klockstapeln vid Stockholms sjukhem ringer endast 4-5 gång per månad samt vid dödsfall. Vid lägenheter utformade enligt ljudklass C kommer ekvivalent inomhusnivån ligger på ca 48 dba, maximalt ljudnivå ca 53 dba för de värst utsatta lägenheterna. Med ljudklass B minskas nivåerna till 44 dba respektive 49 dba. Buller från ambulanser Ambulanser till/från S:t Görans sjukhus passerar planområdet. I dagsläget är snittet 63 utryckningar/dag. Detta förväntas öka till ca 82 utryckningar/dag, där en delmängd av dessa passerar Vallgossen 14. Närgränsen till sjukhuset, där de alltid ska köra utan siren går i korsningen Mariebergsgatan/Sankt Göransgatan. Sirenerna kan därmed vara påslagna vid behov, när de passerar kvarteret. Ambulanssirener är starkt riktade och låter mer framför än vid sidan om. Detta innebär att största påverkan på bebyggelsen är endast när ambulanser kör på Sankt Eriksgatan och är riktade mot bostäderna eller kör söder ifrån på Mariebergsgatan riktad mot den södra fasaden. Statistik på hur ofta ambulanser för med sirenerna på i korsningen finns ej. Med sirenen riktad rakt mot fasaden blir maximal ljudnivå inomhus för lägenheter utformade enligt ljudklass C, ca 50 dba 62 dba och för lägenheter utformade med ljudklass B ca 46 dba 58 dba. Buller från flygtrafik Planområdet ligger utanför området som påverkas av trafikbuller från Bromma Flygplats. Åtgärder mot buller För att minimera påverkan från trafikbuller har det undersökts möjligheter åtgärder vid källan som kan minska buller, vilka tekniska åtgärder som kan bidra till minskade bullernivåer, samt vilka kompensationsåtgärder som är möjliga.

38 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 38 (45) Åtgärder vid källan Enligt Trafikkontoret kommer hastigheten utmed Mariebergsgatan att sänkas från 50 km/h till 30 km/h och befintlig övergångställe ersätts med blir upphöjd, i samband med ett skolprojekt (projektnummer ). Enligt tidigare beräkningar innebär detta en sänkning av bullernivån med ca 2 db(a) jämfört med 50 km/h. Möjlighet till bullerdämpande beläggning har undersökts. Trafikkontoret genomförde 2008 ett försök med bullerdämpande beläggning. Resultat visade att lågbullerbeläggningar inte kan motiveras på grund av den begränsade bullerdämpande effekten vid låga hastigheter, den korta akustiska och hållfastmässiga livslängden, höga beläggningskostnader samt höga drift och underhållskostnader. Bullerskärm utmed Mariebergsgatan bedöms inte möjligt då det endast bidrar till en minskning av buller mot de nedre våningsplanen som huvudsakligen inte utgörs av studentbostäder. Bullerskärm kan även ha en negativ effekt för bostadsbebyggelse på andra sidan Mariebergsgatan, och anses inte lämpligt ur ett stadsbyggnads-, kulturhistoriskt- och estetiskt perspektiv i stadens centrala delar. Åtgärder inom planområdet. Åtgärder som skulle innebära någon bullerdämpande effekt har studerats och diskuterats med stadsmuseet och antikvarie. Enligt underlag från stadsmuseet, antikvariska handlingar samt Länsstyrelsens förordnande ( ), beskrivs bl.a. fasadens uppbyggnad, utseende och material som mycket viktiga ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som inte får förvanskas. Exteriöra åtgärder såsom burspråk, balkongkonstruktion, eller specialfönster har bedömts olämpligt då det innebär en förvanskning av fasaden. En ändrad planlösning med gemomgående lägenheter är inte möjligt då husets utformning är given och med hänsyn till kulturvärden inte möjligt att genomföra. Enligt bullerutredningen samt PM-glas för Vallgossen 14 (ACC Glasrådgivare AB, ) uppfylls BBR kraven på ljudnivån inomhus, genom åtgärder i inre bågarna som anpassas till isolerruta, alternativt en extra inre båge. Att uppnå ljudklass B är möjligt om utöver åtgärderna för ljudklass C, ersätts det yttre glasrutan/överglas med ett tjockare glas/ornamentglas. Enligt den kulturhistoriska konsekvensanalysen bedöms samtliga förslag på åtgärder bevarar de viktiga upplevelsevärden och dokumentvärden som är knutna till byggnadens utvändiga miljö, men påpekar att det är viktigt att omfattningen minimeras och valet av åtgärd tar hänsyn till kulturvärden i så hög utsträckning som möjligt. Val av åtgärd hanteras efter vidare studier och i samband med en anmälan enligt Kulturminneslagen 3 kap 6. Tillkommande bebyggelse inom planområdet placeras så att riktvärden kan innehållas.

39 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 39 (45) Kompensationsåtgärder för god boendemiljö Tysta uteplatser anordnas på innegården och på tre takterrasser. Takterrasserna kan anordnas så att en bullernivå under 55 db(a) ekvivalent nivå samt under 70 db(a) maximalnivå kan uppnås. Innegården innehåller värden långt under 55 db(a) mellan 40 till ca 45 d(b)a. Planen innebär omarbetning av utemiljön så att den får en hög materiell och visuell kvalité samt att de olika uteplatserna ges olika karaktär för olika typer av vistelse. Dessutom iordningställs gymnastiksalen som ingår som en resurs för boenden i huset. I anslutning till lägenheter finns även på samtliga våningsplan ett eller fler gemensamma utrymmen. Av kulturhistoriska skäl har dessa placerats i tidigare gemsamma utrymmen med balkong. Dock finns ett flertal av dessa placerade mot den tysta sidan. Dessutom finns det flera gemensamma utrymmen, såsom entréhallen med angränsande utrymmen, vilket även dessa vetter mot den tysta sidan. Lägenheterna kan utföras ljudklass B avseende trafikbuller om det bedöms lämpligt ut kulturmiljöhänseende i samband med anmälan enligt Kulturminneslagen 3 kap 6. Lägenheterna utföras så att ljudklass B erhålls mellan lägenheter och angränsande utrymmen. Lägenheterna har utformats med hänsyn till funktionalitet, tillgänglighet, trivsel och öppenhet. Byggnadens uppbyggnad med stora fönsterytor innebär att lägenheterna kan få en öppen och luftlig karaktär, vilket är viktigt med hänsyn till de små lägenhetsstorlekarna. Detta motverka känslan av instängdhet och trängsel som kan vara påtagligt i mindre lägenheter. Ljudnivån utomhus innebär att det i vissa lägenheter kan vara svårt att vädra utan störning från trafikbuller. Som kompensationsåtgärd förses byggnaden med ett till- och från lufts ventilationssystem med möjlighet till kylning. På så sätt garanteras en god ljudnivå inomhus, god inomhusklimat avseende temperatur (viktigt sommartid med hälften av lägenheter mot eftermiddagssolen) och luftkvalité. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande avseende bullerproblematiken Stadsbyggnadskontoret konstaterar att det är möjligt att tillgodose riksdagens riktvärden för ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus genom planbestämmelse. Det är möjligt att uppnå ljudklass B om det bedöms lämplig ur kulturmiljöhänseenden. Samtidigt konstateras att föreslaget innebär att ca 40 % av lägenheter inte kommer att få tillgång till tyst sida med bullervärden som överskrider riktvärden med upp till 5 db(a).mot innegården och på takterrassen innebär planen ljudnivåer som understiger 45 db(a) på gården och takterrassen på högdelen med ljudnivåer under 70 db(a) respektive 55 db(a). Kontorets bedömning är att byggnaden är lämplig för studentlägenheter med följande motiveringar:

40 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 40 (45) 1. Byggnaden ligger centralt i staden och nära Fridhemsplans tunnelbana station och nära bussförbindelser. Det finns en uttalad målsättning att bostäder ska lokaliseras nära kollektivtrafiknära lägen. Denna bebyggelsestrategi kan antas medföra en minskad bilanvändning i linje med stadens mål, men även de nationella miljömålen om god bebyggd miljö och minskad klimatpåverkan. För studerande som ofta saknar tillgång till egen bil är det särskilt viktigt att studentbostäder placeras i lägen med bra kollektivtrafikförbindelser. 2. Studentboende sker endast under en tidsbegränsad period. 3. I Stockholms stad och i länet finns det en stor brist på studentbostäder. Tillsammans med höga hyresnivåer och bostadsbrist i övrigt gör det svårt för studenter att kunna hitta en bostad. För studenter vars inkomst är oftast begränsad till studiemedel är det särskilt viktigt med låga hyror. För att möjliggöra lägre hyror är det lämpligt att återanvända befintliga byggnader då det innebär ofta lägre produktionskostnader och därmed lägre hyror. Byggnaden i fråga lämpar sig väl för ombyggnad till enkelsida studentlägenheter eftersom byggnaden är uppbyggd kring en centralkorridor. I anslutning finns även tidigare gemensamma utrymmen, där flera vetter mot den tysta sidan. Dessa kan utgöra studielokaler, bibliotek eller annat utrymme som kan behövas när man bo i en bostad av mindre storlek. Andra lösningar med bl.a. större lägenheter har provats, men bedöms mindre lämliga då de är avsevärt mindre yteffektiva och flertal bostadsrum vetter mot den trafikstörda sidan. 4. Stockholms stadsmuseum har i sitt underlag till behovsbedömning informerat om att S:t Görans Gymnasium har ett synnerligen högt kulturvärde. Enligt yttrandet, samt antikvariska förundersökningar och underhållsplaner för byggnaden visar det sig att bl.a. byggnadens fasad och stomme har mycket höga kulturhistoriska värden. Detaljplan skyddar dessa kulturhistoriska värden genom planbestämmelser. Av PBL (2010:900) kap 8 14,17 framgår det att ändringar och underhåll ska ske varsamt. Planbestämmelser och kraven i PBL omfattar varsamhet mot såväl invändiga och utvändiga kvalitéer. En ombyggnad till genomgående lägenhet bedöms innebära stora ingrepp i byggnaden och såväl en negativ påverkan mot viktiga kulturvärden, strider mot skyddsbestämmelserna och det allmänna varsamhetskravet. 5. Ombyggnad av befintliga byggnader behandlas av Boverket (Allmänna råd 2008:1). Detta innebär bl.a. att vid ändring av befintlig byggnad kan det finnas skäl att göra avkall på ambitionen att hälften av alla bostadsrum men att varje lägenhet dock bör ha något rum mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Riktvärden för inomhusbuller ska dock alltid uppfyllas. I detta fall är huset utformning given, och med hänsyn till kulturvärden svårt att genomföra med tyst sida och därmed tekniskt sett inte möjligt att uppnå i sin helhet. Riktvärden för inomhusbuller uppnås i detta projekt.

41 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 41 (45) 6. Enligt Länsstyrelsen (Trafikbuller i bostadsplanering, 2007:23) är det, med hänsyn tagen till hälsoriskerna, boendets och lägenheternas karaktär samt behovet av studentbostäder centralt i länet, i undantagsfall möjligt att acceptera enkelsidiga studentbostäder med något över 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Förutsättningen är att det finns särskilt god tillgänglighet till utbildningsinstitutioner, att riktvärdena inomhus klaras för såväl ekvivalent som maximal bullernivå, samt att planbestämmelserna reglerar att det endast kan vara fråga om studentbostäder. Planbestämmelsen Q innebär en användning anpassat till kulturvärden varför det bedöms inte möjligt med traditionella bostäder. Tillbyggnation får bestämmelse som begränsar användningen till studentlägenheter. 7. Övriga bullerkällor bedöms påverka kommande studentbostäderna i en begränsad omfattning. Kyrkklockorna är antigen redan åtgärdade och anpassad till sitt bostadsnära läge, eller sällan ringer och i så fall under begränsade tider, t.ex. vid gudstjänst, och därmed sällan nattetid där störningsrisken är som störst. Störningar från ambulanser är beroende främst på riktning och behov av att använda siren i närgränsen till sjukhuset de ska köra utan siren. Endast vid behov, t.ex. vid trafikstockning kan siren behöva användas. Antalet körningar med siren i närgränsen bedöms vara begräsade och dessutom begränsade till tider där störningsrisken är mindre, och sällan nattetid. Kontoret konstaterar sammanfattningsvis att byggnaden har ett geografiskt fördelaktig läge för studentbostäder i ett kollektivtrafiknära läge med goda förbindelser till regionens utbildnings institut. Byggnadens egna förutsättningar och kulturhistoriska värden tas tillvara samtidigt som ljudnivåerna inomhus som motsvarar regeringens rikvärden för trafikbuller. En god boendemiljö, sett till bl.a. ljud, ljus och luft uppnås genom val av väl genomarbetade kompensationsåtgärder samtidigt som hälsoaspekterna beaktas. Störningar under byggtiden De störningar som brukar uppfattas som mest besvärande är buller från byggnadsarbeten såsom pålning eller sprängning och markvibrationer. Dessutom kan det byggtrafik och damm från arbetsplatsen upplevs som besvärande. Renoverings- och ombyggnadsarbeten sker inom befintlig byggnad med begränsade störningar som följd. Här bedöms transporter till och från området vara den största störningskällan. Nybyggnationen och övriga markarbeten kan innebära störningar i form av buller, vibrationer och från transporter. Eventuella behov av kontrollmätning eller liknande sker genom byggherrens försorg. Nybyggnationen ska under byggtiden förses med nätstängsel för att skydda omgivande mark och förbipasserande. Gång- och biltrafiken kommer att störas under byggtiden. Möjlig tillfart till området sker vid passagen i planområdets södra del. Möjlighet att säkra en skyddad gångpassage förbi byggarbetsplatsen ska beaktas.

42 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 42 (45) Arbetena ska bedrivas med beaktande av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Miljökvalitetsnormer för vatten Området är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren- Stockholm (SE ) och för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs ytvattenförekomsten Mälaren-Stockholm. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) i september 2013 har Mälaren-Stockholm god ekologisk status men uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås är god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus Avseende bl.a. kvicksilver bör inte halterna ökas till december Dagvatten från planområdet ska i största möjliga mån omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Ljusförhållanden Enligt genomförd skuggstudie kommer nybebyggelse att marginellt skugga angränsande fastigheter. Barnperspektiv Förslaget innebär att området att omvandlas från ett idag relativt öde område till bostadskvarter. Säkrare gång- och cykelmöjligheter anordnas, befintliga parkeringar tas bort och området genom omgestaltning, arbetet med mark och vegetation, gallring av träd m.m. görs mer attraktiv och trygghet i kvarteret förbättras. Dock innebär förslaget att förskolan Vallbarnen avvecklas och att antalet förskoleavdelningar vid och inklusive förskolan Valvet ökas till totalt åtta avdelningar från totalt fyra idag. Medans andel inomhusyta/barn förbli densamma 11 m 2 /barn, medan utomhusytan minskas till 7 m 2 /barn. Idag har barnen på Vallbarnen ca 24 m 2 /barn och Valvet ca 15 m 2 /barn. Förskolan kommer att ha tillgång till ett stor rörelserum samt gymnastiksalen, vilken samordnas med dem boenden. För att belysa planens påverkan på barnen och förskoleverksamheten har en barnkonsekvensanalys upprättats, Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm (Maria Nordström, ). Av analysen framgår det att förskolan Valvet är organiserad efter tydliga pedagogiska principer, som personalen har arbetat fram, där utrymmen och tillgång på platser inom- och utomhus är viktigt. Inomhuslokalerna är stora, rymliga och ljusa, vilka personal, föräldrar och planerare ser som förskolans absolut största fysiska tillgång. I lokalerna finns gott om utrymme för lekar och rörelse, och möjligheter för pedagogerna att genomföra projekt med barnen.

43 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 43 (45) Enligt analysen kommer det att invändigt fortsatt finnas god utrymmesstandard, men den minskade gårdsytan innebära en väsentlig förändring, och påtagligt begränsning av barnens möjligheter att vistas på förskolegården, vilket under samrådet föräldrar liksom personalen uttryckte oro för. Även förskolans organisationsform påverkas av det ökade antalet barn. Av analysen framgår även att det ökade antalet barn på stadens förskolor och den ökande tätheten av bebyggelsen i Stockholm, inte gynnar barns hälsa och välbefinnande. Att kunna röra sig fritt utomhus är en kvalitet men som idag är svår att upprätthålla i tät innerstadsmiljö. Även om barns rörelsebehov kan tillgodoses i rymliga lokaler, är vistelse utomhus en fråga om tillgång till frisk luft, sinnesstimulans och solljus, möjlighet till rörelsefrihet, spontant lekande och utforskande av den fysiska omgivningen. I sammanfattning föreslås det att i det fortsatta arbetet sker ett nära samarbete mellan berörda där man diskutera och hitta lösningar på problemet med det större antalet barn på förskolan, samt en organisationsform som underlättar arbetet på den planerade förskolan. Det påpekas som särskilt viktigt är att personalen tillsammans med planerarna i den fortsatta projekteringen av inomoch utomhusmiljön kan hitta fram till en fungerande utformning till stöd för förskolans fortsatta verksamhet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande avseende barnkonsekvenser Kontorets bedömning är att ändringarna i form av antal avdelningar och ökat gårdsutrymme innebär en lämplig avvägning mellan stadsdelens behov av fler förskoleplatser, förskolemiljö, och planerade studentbostäder. Kontoret anser i likhet med analysen att en viktig del i det fortsätta arbetet är hur förskolan kan utvecklas på bästa sätt med hänsyn till förslaget och förändringar. Detta avses göras i en genomförandedel till barnkonsekvensanalysen. Service Detaljplanen möjliggör en större förskola vilket kan minska behovet i stadsdelen. Detaljplan skapar dessutom ett ökat underlag som kan leda till ett ökat utbud av butiker, caféer och annan service. Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av detaljplanen och myndighetsutövningen vid bygglovsprövning. Byggherren ansvarar för och bekostar tomtmarkens anordnande samt anslutningar mot allmän platsmark.

44 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 44 (45) Avtal Planavtal har upprättats mellan stadsbyggnadskontoret och AB Svenska Bostäder. Tillägg till tomträttsavtal ska tecknas mellan AB Svenska Bostäder och Exploateringskontoret innan planen antas. Tidsplan Detaljplanen hangläggs med normalt planförfarande. Planprocessen beräknas följa tidsplanen: Samråd 14 januari 15 februari, 2013 Granskning 25 september 23 oktober, Antagande kvartal 4, 2013 Laga kraft kvartal 4, 2013 alternativt kvartal 1, 2014 Kvalitetsprogram Ett kvalitetsprogram med riktlinjer för det ombyggnationen, bebyggelsens gestaltning och utformning samt för markens anordnande, har utarbetats gemensamt av staden och byggherren, september Syftet med programmet är att samordna och skapa gemensamma kvaliteter i den bebyggelsen och utformningen av fastighetens gårdar, parker m.m. inom planområdet. Kvalitetsprogrammet ska utgöra ett för Staden och byggherren gemensamt underlag för projektering, bygglovhantering, byggande och förvaltning av bebyggelse inom Planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet berör fastigheten Vallgossen 14 som ägs av Stockholms stad. AB Svenska Bosstäder innehåller tomträtt inom fastigheten. Erforderliga avtal ska tecknas med Exploateringskontoret innan detaljplanen antas. Fastighetsbildning och fastighetsreglering Ingen fastighetsbildning eller regleringar krävs. Påverkan på befintliga detaljplaner, tomtindelning m.m. Detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplanerna och P helt upphör att gälla inom planområdet. Tomtindelningar och fastighetsindelningsbestämmelser Inga tomtindelningar eller fastighetsindelningsbestämmelser berörs av detaljplanen.

45 GRANSKNINGSHANDLING DNR SID 45 (45) Ekonomiska frågor Enligt planavtal ska planbeställaren bekosta planarbetet och stå för kostnader för genomförande och iordningställande av kvartersmarken inom planområdet. Eventuell flytt eller ändringar av ledningar eller anläggningar bekostas av planbeställaren. Anslutningsavgifter bekostas av planbeställaren. Tekniska frågor Vatten, avlopp och dagvatten Bebyggelse inom planområdet kan påkopplas befintliga vatten- och avloppsledningar enligt huvudmannens anvisningar. Lägsta vattentycket i förbindelsepunkten motsvarar +50 m vilket innebär att interntryckstegring kan behövas för tappställen över +30. Hänsyn ska tas till befintliga servisledningar inom område. Vid projektering ska det utredas om ledningar kan vara kvar i befintligt läge eller behöver flyttas. Dagvatten från planområdet ska i största möjliga mån omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten får endast anslutas mot befintlig dagvattenservis efter fördröjning och i samråd med Stockholms Vatten. El, tele, fjärrvärme, gas Bebyggelse inom planområdet kan påkopplas befintliga el-, tele-, fjärrvärmeoch gasledningar. Hänsyn ska tas till befintliga servisledningar inom område. Vid projektering ska det utredas om ledningar kan vara kvar i befintligt läge eller behöver flyttas. Arbetet med gasförandeledning får endast utföras av behörig personal. Arbetet med gasledningen beställas från Stockholm Gas AB. Geotekniska förhållanden Byggherren ansvarar för att genomföra de geotekniska undersökningarna som krävs för att fastställa markens lämplighet innan byggnation påbörjas. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Nina Åman Planchef Andrew Blank Planarkitekt

46 Vallgossen 14 i Stockholm Kvalitetsprogram Kvalitetsprogram f r ombyggnad och tillbyggnad samt yttre milj tillh rande detaljplanef rslag Dp

47 Vallgossen 14 i Stockholm 2 Kvalitetsprogram September 2013 tillh rande detaljplanef rslag f r projektet Vallgossen 14 inom stadsdelen Kungsholmen i Stockholm, Dp F religgande program har utarbetats av Stadsbyggnadskontoret i Stockholm i samarbete med Svenska Bost der och S dergruppen arkitekter. Andrew Blank Allan Leveau Mats hlander Mostafa Zahra Gabriel Herdevall Staffan Gezelius Robert Sandell Alva Herdevall Claes Reichmann Bengt Isling Magnus L fvendahl Maria Nordstr m stadsplanegestaltning ansvarig projektledare bitr. projektledare ansvarig arkitekt handl ggande arkitekt medverkande arkitekt medverkande arkitekt antikvarisk sakkunnig ansvarig landskapsarkitekt medverkande landskapsarkitekt barnkonsekvensutredare Stadsbyggnadskontoret Svenska Bost der Svenska Bost der Svenska Bost der S dergruppen arkitekter S dergruppen arkitekter S dergruppen arkitekter S dergruppen arkitekter Reichmann Antikvarier NyrØns Arkitektkontor NyrØns Arkitektkontor Stockholms Universitet

48 Inneh ll F rord Bakgrund Historik Byggnaden idag Kulturv rden M ls ttning Ombyggnaden Huvudprinciper Planl sningsprinciper f r normalplan L genheterna Fasadf r ndringar F rskolan Ny entrø fr n Mariebergsgatan Beskrivning Tillbyggnaden Huvudprinciper Solstudie Utformning Markplaneringen och utomhusmilj n Huvudprinciper Torget F rskoleg rd ster om torget Tomtmark s der om byggnaden Tomtmark l ngs Sankt G ransgatan Takterrass plan 100 Takterrass plan 300 Takterrass plan

49

50 Interi r av entrøhall, fotograf Ingrid Wilken,

51 6 Bakgrund Le Corbusiers hustyp UnitØ de Habitation Vallgossen 14. Fotografi p utst llningsk k fr n Butikslokal med skyltf nster. Historik Planomr det r bel get p Kungsholmen i korsningen Sankt G ransgatan- Mariebergsgatan. L get r centralt och n ra allm nna kommunikationer med ca 2 minuters g ngv g till tunnelbana, n ra gr nomr den med ca 5 minuters g ngv g till R lambshovsparken och n ra butikstr k med ca 5 minuters g ngv g till Sankt Eriksgatan. Byggnaden invigdes r 1961 som yrkesskola f r hush lls- och s mnadsutbildning. r 1971 vergick skolan till gymnasieskola och har sedan n gra r tillbaka st tt huvudsakligen oanv nd. Huset har sedan det byggdes haft en s rst llning inom svensk arkitektur f r sin konsekvens och starka arkitektoniska uttryck. Det anses vara ett utm rkt exempel p the international style och arkitekten Le Corbusiers arkitekturideal som framh ver byggnadsstomme med bland annat frib rande pelarsystem och därigenom öppen, lexibel planlösning och fri fasadgestaltning. Med i programmet r ocks den omgivande marken och takens anv ndning som vistelseytor. Byggnaden r bl klassad av stadsmuseet, vilket betyder att dess kulturhistoriska v rde motsvarar fordringarna f r byggnadsminne i kulturminneslagen. Arkitekter r Charles Eduard och LØonie Lola Geisendorf, som utbildades i Z rich och kom till Sverige strax f re andra v rldskriget. Lola Geisendorf hade dessf rinnan arbetat p Le Corbusiers arkitektkontor i Paris. Byggnaden inneh ll tv skolor bel gna ovanf r varandra med tv olika rektorer. I de nedre planen fanns gemensamma utrymmen som kafø, bibliotek, musiksal och expedition. Lokalerna i gatuplanet mot Sankt G ransgatan inrymde br d- och matbutik, hatt- och kl dbutik samt lorist. De övre planen innehöll undervisningsk k, hemv rdsrum och undervisningslokaler. Omkl dningsrum i byggnadernas k rna och elevhallar med balkong, s rjde f r de hygieniska och sociala behoven. H gst upp i huset inns en gymnastiksal med tillhörande omkl dningsrum. I anslutning fanns den stora gemensamma terrassen. Sp ren av en fr n b rjan planerad aulabyggnad i sydost, som aldrig blev byggd, kan idag ses i form av en glasad l nkbyggnad som var t nkt att kopplas till aulan.

52

53 Kulturv rden 8 Interi r av entrøhall, fotograf Sune Sundahl, Fr gest llningarna kring projektets konsekvenser f r byggnadens kulturv rden har kontinuerligt f ljts upp under arbetet. En byggnadsantikvarisk f runders kning och en v rd- och underh llsplan samt v ra bed mningar av bevarandev rda milj er, har varit f ruts ttningar f r arbetet. Kontinuerlig uppf ljning tillsammans med byggnadsantikvarie Claes Reichmann, har legat till grund f r st llningstaganden. Stadsmuseet f ljer ocks intresserat projektet och tillf r v rdefull kunskap. Ombyggnad till studentl genheter inklusive gemensamma ytor har v gts mot bevarande av ursprungliga v rdefulla rum och milj er. Bevarandet av byggnadens exteri r och upprustning och reng ring av byggnadens fasader har varit en utg ngspunkt i arbetet. N gra f r ndringar med s nkta br stningar nyupptagna ppningar, f resl s men bed ms f lja husets anda. F rdjupade tekniska unders kningar av byggnadens tekniska delar tillsammans med nationell och internationell erfarenhetsinh mtning, genomf ras under det fortsatta arbetet och inf r f rest ende ombyggnad. N r det g ller interi ren har framf r allt bevarandet av den karakteristiska trev niga entrøhallen, som husets sj l och m tesplats varit viktigt. Kring den har efterstr vats ppenhet d r ombyggnadsf rslaget i huvudsak, visar gemensamma lokaler eller andra studentanknutna, uthyrbara lokaler. vriga plan f resl s omvandlas till studentl genheter, d r gemensamma vardagsrum i ursprungliga allrum med balkong bevaras. De ursprungliga lokalerna och butikerna i gatuplanet mot Sankt G ransgatan nyttjas till f rskolelokaler som anpassas till den beintliga bevarade väggfasta inredningen. Utg ngspunkten har ocks varit att beh lla de visuella rumsliga sambanden, den rustika karakt ren som bland annat inns i brädformade betongytor och putsade undertak samt trapphusen med sina m rka terazzogolv och glaspartier av st l. N gra unika milj er som tidigare anv nts som hemv rdsrum och provk k, med ursprunglig fast inredning, f resl s bevaras och anv ndas som forskarl genhet respektive bov rdslokal. Fast inredning i klassrummen monteras ner och f rvaras i det nedre k llarplanet. N gra senare ombyggda milj er terst lls till ursprungligt skick, till exempel receptionen i entrøhallen och om m jligt den nya trappan i portiken som med sitt utbyggda tegelskal, hindrar det visuella sambandet mellan Sankt G ransgatan och torget. versta planet inneh ller en gymnastiksal och omkl dning som f resl s bevaras, upprustas och ing som en resurs till huset. Den f reslagna tillbyggnaden samt den nya entrøn mot Mariebergsgatan inverkar sj lvklart p bevarandefr gan och behandlas separat.

54 BR BR TS TS TT/TM Butikerna mot Sankt G ransgatan Torget Tidigare bageri, br d-, mat-, hatt och kl dbutik En svagt sluttande torgyta av gatsten i r tt och med glasmontrar mot Sankt G ransgatan. gr tt kring en kvadratisk font n. Niv skillnaden Bearbetad orginalinredning och hyllsystem i mot s der tas upp av vackert utformade tr. granitgrad nger. EntrØhallen - bottenv ning Den h ga entrøhallen erbjuder ljus och rymd med balkonger l ngs sidorna. H ga glaspartier mot torg. Golv i olika m nster och material som natursten, konststen och betongmosaik. K nslan av utomhusmilj forts tter in i entrøhallen. Gamla musiksalen En kortsida kl dd med veckad tr panel. Den exteri ra tegelfasaden f ljs upp interi rt i ytterv gg liksom i fler av rummen p entrøplanet. Bearbetat tak med en komposition av rektangul ra volymer. Glaspartiet mot entrøhallen r konstbesmyckat med ett tidstypiskt j rnsmidesarbete. Plan 100 FoajØn V ningsh ga glaspartier i kontakt med entrøhallen och terrassen i s der. Golv av m rk natursten. Inslag av obehandlat tegel i l ga v ggar. Fasader Ej b rande, prefabricerade betongmoduler, f rsedda med fasta och ppningsbara f nster och fyllningar av fasadglas med varierande br stningar och bredder. Balkongerna utanf r de ursprungliga elevhallarna bryter sig ur den h ga huskroppen f r att accentuera de gemensamt nyttjade rummen. 9

55 Korridor genom l gdel Utblickar och ljusinsl pp i korridor ndar Ursprungliga lilla matsalen Korridor i mitten av huskroppen med cirkul ra verljus. 10 Rum i l gdel mot Sankt G ransgatan Rum med varierande f nsterbr stningar. Taklanterniner i vissa rum. Spiraltrappa verbelyst spiraltrappa. V ggar kl dda med glasmosaik. Plan 200 Fast inredning Inslag av fast inredning kring ursprunglig matsal EntrØhallen - plan 1 tr

56 Ursprungligt hemv rdsrum med ppenspis och k k med tr inredning Utskjutande del synligt i entrøhall. Ursprungligt hemv rdsrum och elevmatsal EntrØhall Plan 300 EntrØhall - tak 11

57 verljus Ett ljusdiffuserande linjeglas utg r generellt den vre delen av fasadelementen. Ursprungliga sm matsalar Rum med stor uppglasning samt fransk balkong. Glaspartier mot korridor. Utblickar i korridorer 12 Ursprungligt uppeh llsrum Glaspartier mot korridor. Eldstad i en av rummen. Plan 500 Ursprungliga elevhallarna Rum med rumsh ga glaspartier mot balkong. V ggar kl dda med h ltegel p en eller tv sidor. Radiatorb nkar av kalksten. Ljusa trapphus R cke i smidesj rn. Cementmosaik p trappsteg.

58 Utsikt fr n takterassen Gymnastiksal Ljusinsl pp p tre sidor. Frilagda pelare och balkar i obehandlad betong. Plan 1100 Utsikt fr n takterassen Takterass. 13

59

60

61

62 Disposition av byggnaden PLAN 700 / 6 TR.. PLAN 1100 / 10 TR.. PLAN 100 / BV. PLAN 300 / 2 TR. PLAN 600 / 5 TR. PLAN 500 / 4 TR. PLAN 9000 / K1 PLAN 200 / 1 TR. PLAN 400 / 3 TR. Studentl genheter Gemensamma rum F rskola Lokaler Garage Gymnastiksal Cykelpakering PLAN 1000 / 9 TR. PLAN 900 / 8 TR. PLAN 800 / 7 TR. Soputrymme 17

63

64

65

66

67

68

69

70

71 Fasadf r ndringar 26 I arbetet med Vallgossen r ambitionen att genomg ende g ra s f ingrepp som m jligt som kan komma att p verka byggnadens uttryck. F r ndringarna som anses n dv ndiga planeras med h nsyn till byggnadens karakt r och dess historiska v rde. De h r f r ndringarna kommer att ske med anledning av t.ex. ljusf rh llanden, brands kerhet samt tillg nglighet, men i vissa fall ven f r att terst lla byggnadens urspringliga utseende. BEFINTLIG FASAD MOT S DER

72

73 28 BEFINTLIG FASAD MOT V STER

74

75 30 BEFINTLIG FASAD MOT STER

76

77 F rskolan Idag inns Valvet, en tre avdelningar stor f rskola med entrø fr n torget och en uteg rd i ster, samt Lilla Vallbarnen, en mindre f rskola med en avdelning och egen uteg rd i s der. Kvalitetsprogrammet visar en ut kning av f rskolan i anslutning till Valvet i den l ga l ngan utefter Sankt G ransgatan (plan 200) och i bottenv ningen mot Sankt G ransgatan (plan 100) d r den gamla br dbutiken legat. F ruts ttningar inns här för ljusa och trevliga lokaler. Lokalerna rymmer tta avdelningar med egen entrø och ett tillagningsk k som f rs rjer alla avdelningar, inreds i plan 100 där det inns en beintlig inlastning. vre entrøhall med verljus blir expedition. 32 Interi r fr n befintlig f rskola, plan 200. Interi r fr n befintlig f rskola, plan 100. Ursprunglig mat- och br dbutik blir del av ny f rskola. Den nya f rskolan n s fr n torget via en entré i väster. Innanför entrén inns gemensam groventrø med wc, torkrum och tv tt. Intill ligger ett gemensamt r relserum. F r att n verv ningen används den beintliga, stora, mosaikkl dda spiraltrappan, en ny hiss fr n f rskolans bottenv ning eller beintliga hissar i entréhallen. I vre planet (plan 200) anv nds de verbelysta korridorerna till kapprum. Personalrum och omkl dning placeras i ursprungliga personalutrymmen och f rskolans expedition kan utnyttja ursprungliga expeditonsutrymmen vid spiraltrappan p plan 200. I f rslaget lyttas Lilla Vallbarnen och dess gård till den gemensamma f rskolan och lokalerna byggs om till studentl genheter. F rberedelse kommer att g ras f r att i framtiden, om behovet av f rskoleplatser minskar, enkelt kunna bygga om f rskolans lokaler till studentl genheter. Betr ffande f rskoleg rdar, se avsnittet markplanering. Korridor med verljus blir kapprum. Stora f nster ger ljusa rum. Befintlig f rskoleg rd.

78

79 Ny entrø fr n Mariebergsgatan 34 Vy fr n norr.

80 Beskrivning Fasad mot Mariebergsgatan. Referensbild: Laroque Des Alberes Cemetery av EMF Landscape Architecture Byggnaden visar idag en sluten sida mot Mariebergsgatan och separeras fr n gatan av ett gr nomr de. Den r p s s tt en exponent f r ett modernistiskt arkitekturideal som f respr kar solit ra hus i park. Byggnaden sluter sig mot gatan och ppnar sig mot det inre torget. Detta r till nackdel f r gatulivet och f r hur man r r sig i och kring byggnaden. Genom att omgestalta det gr nomr de som skiljer gata och hus och skapa en ny kompletterande entrø mot Mariebergsgatan, uppst r nya sp nnande rumssamband och r relsem nster. F r att beh lla parkkarakt ren sparas tr den och stammas upp f r att sl ppa in ljus till den nya entrøytan, samt f r att visa upp mer av husets fasad f r f rbipasserande l ngs gatan. Landskapsm ssigt knyts marken s der om byggnaden och marken l ngs Mariebergsgatan samman av ett gemensamt formspråk såväl i form som i material. EntrØplatsen mot Mariebergsgatan t cks med grus f r att akustiskt markera och tydligg ra verg ngen mellan gata och hus. B nkar integreras i trappa och ramp och med tr den som tak skapas ett gr nskande entrørum. L g belysning kombineras med belysning av tr den. F r att tillgodose behovet av cykelparkeringar i anslutning till entrøn ersätts delar av den beintliga gräsmattan l ngs Mariebergsgatan med armerat gr s och l ga murar i platsgjuten betong fungerar som cykelst ll. Friformade ytor t ckta av gr s och planteringar bildar ar i ett hav av cementbundet gr s och betongsten. F r att verbrygga niv skillnaden mellan gata och bottenv ning anordnas trappa och ramp t ckta av ett pelarburet tak. Form och materialm ssigt anknyter de nya till ggen till markens material och blir d rigenom en l nk mellan omgivande landskap och byggnad. Backv ndningen f r sopfordon och ang ring f r bl.a. taxi sker s der om byggnaden och separeras fr n g ng- och cykelv g med en l g mur. K rytor utg rs ven h r av armerat gr s som omges av gr sytor och planteringar f r att visuellt bli en del av parken och terkoppla till den ursprungliga idøn om hus i park. F rslaget vill visa att en entrø mot Mariebergsgatan vitaliserar gatan samtidigt som byggnadens kvaliteter kan fortleva och ytterligare berikas. 35

81

82

83 38 Vy fr n norr.

84 Vy fr n sydv st. 39

85 Tillbyggnaden 40 Vy fr n s der.

86 Huvudprinciper I ett f rsta skede studerades olika möjliga tillägg till beintlig byggnad och de olika f rslagens konsekvenser utv rderades arkitektoniskt, antikvariskt, landskapsm ssigt och ekonomiskt. Illustration av byggnaden med den planerade aulan som aldrig byggdes. L nk till den planerade aulan. Ursprunglig planl sning med planerad tillbyggnad av aula. En utv rdering av de olika m jliga placeringarna av en till- och nybyggnad mynnade i en utbyggnad som i m tt och volym i princip motsvarar en ursprungligen t nkt volym som var mnad att rymma skolans aula men som aldrig byggdes. vriga alternativ kom av olika sk l i konlikt med ursprunglig byggnad eller mot ursprunglig byggnads relation till kvarterets inre landskapsrum. Vid en placering av tillbyggnaden p platsen f r den t nkta aulan har olika volymer pr vats. Resultatet visade att den ursprungligen t nkta volymen obetydligt p verkade ljusf ring och utblickarna fr n den centrala entrøhallen. En sammanv gd bed mning visade att en h gre byggnad skulle ha stor negativ inverkan p omistliga arkitektoniska v rden. Beintlig byggnad avslutas idag med en tempor r gavel d r den t nkta samlingssalen skulle ansluta. Husgaveln r putsad men verg r runt h rn till murad v gg. Genom volym och materialverkan i tillbyggnaden fullbordas den ursprungliga mnade byggnadsvolymen och arkitekturen. 41

87

88

89 Utformning Utg ngspunkten f r tillbyggnadens form och arkitektur, har varit den ursprungligt planerade aulans volym men med en egen karakt r, som tar h nsyn till dess inneh ll och samspelar med vrig bebyggelse Bost derna har utformats med tanke p effektivitet, tillg nglighet, funktionalitet, trivsel och ppenhet. Tillbyggnaden inneh ller 630 m bruttoarea och 14 nya studentl genheter. 44 Perspektiv fr n nedre g rd. Perspektiv fr n torget. En upplyft volym vilar p en indragen suterr ngv ning. Fasadutformningen anknyter till den ursprungliga t nkta h rsalens. Fasaderna mot norr ster och v ster r i princip slutna, medan fasaden mot parken och s der r rikt uppglasad. En grund, ny, i fasaden integrerad, balkong skapar ett djup och en rasterverkan som anknyter till huvudbyggnadens komplexa fasaduppbyggnad. Sockelv ningen r indragen och följer beintlig byggnads v ggliv och materialverkan och l nkas d rigenom till torgets, trappornas och markens material snarare n till ovanf rliggande byggnad. Byggnaden r i tv v ningar plus en suterrängvåning. Den nås via beintlig byggnad eller direkt utifr n i markplan. I nivå ansluter våningarna mot beintlig byggnad via ursprungligt kapprum i markplan och den f re detta la cartematsalen en trappa upp. En trapphall utgör länk till beintlig byggnad. Härifrån n r man l genheterna, terrassen p entréplan, källaren i beintlig byggnad med f rr d och tv ttstuga samt utg ngen i markniv mot s der.

90 BALKONG LGH LGH LGH LGH LGH 26 m 2 26 m 2 26 m 2 26 m 2 26 m 2 K/F K/F K/F K/F K/F ST ST ST ST ST G G G G G TAK G G G G G G G G G G KLF KLF KLF KLF KLF sedumväxter TORG karm bef. fönster mot ny fasad OUTGRÄVT NYTT GARAGE I BEF. FÖRRÅD bef. btg-vägg (osäker utbredn.) öppet ner öppet upp öppet upp del av bef. husgavel rivs branddörr öppet upp KLF TRAPPHUS bef. btg-vägg bef. schakt rivs bef. yttervägg rivs bef. btg-vägg NY TVÄTTSTUGA I BEF. BYGGNAD öppet upp öppet ner / öppet upp del av bef. husgavel/sarg rivs TERRASS uteplats uteplats uteplats uteplats LGH LGH LGH LGH 37 m 2 26 m 2 26 m 2 26 m 2 KLK KOMPL K/F ST TRAPPHUS bänk KOMPL K/F KLF ST G G G BEF. KORRIDOR bänk KOMPL K/F KLF ST G G G bef. btg-väggar bänk KOMPL K/F KLF ST G G G öppet upp NYA LÄGENHETER I BEF. BYGGNAD bänk öppet upp ENTRÉ bef. fasad/blomlåda mot ny fasad PLAN 100 PLAN 300 PLAN 9000 öppet ner K/F öppet ner BEF. LÄNKBYGGNAD TRAPPHUS branddörr nytt bjkl. K/F öppet ner balkong LGH LGH LGH LGH LGH 26 m 2 26 m 2 26 m 2 26 m 2 26 m 2 ST G G G BEF. TAK KLF lutning ST G G G KLF K/F ST G G G KLF öppet ner K/F ST G G G KLF K/F ST G G G KLF öppet ner PLAN

91

92

93

94

95

96 Vy fr n sydv st 51

97 52 Markplaneringen och utomhusmilj n Situationsplan f r ursprungligt f reslagen bebyggelse ritad av L. och C.E. Geisendorf, Huvudprinciper Syftet med det h r kapitlet r att visa p en f r ndrad markgestaltning inom kvarteret, anpassad efter den f reslagna ombyggnaden till studentbost ders krav p funktioner och vistelsev rden. Kapitlet tar avstamp i den nuvarande, v rdefulla, kulturhistoriska milj n samt i de planf rslag som uppr ttades i samband byggnadens uppf rande. Nya gestaltningselement relaterar s ledes till kulturhistoren, men ven till framtidens behov och nskem l. Stor vikt har ven lagts vid genomf rbarhet. F ljande sidor r uppr ttade i samband med detaljplanearbetet f r kvarteret. De redovisar en versiktlig markgestaltning med fokus p program och funktion. Vidare bearbetning g rs i ett senare skede. F rslaget g llande marken inom fastigheten Vallgossen 14 tar stor h nsyn till anl ggningens ursprungliga utf rande. DesignidØer, markmaterial, vegetation och annan utrustning sparas/ teranv nds och restaureras d r det r m jligt. Omgestaltning av mark f resl s ske med utg ngspunkt i urspungliga idøer och dagens beintliga situation, med målet att tillgodose framtidens behov. F r platser inom anl ggningen som r ogestaltade i originalhandlingarna f resl s en design som relaterar till tiden d byggnaden blev till, men ocks tillf r n got nytt och samtida, anpassat f r skolbyggnadens omdaning till studentbost der. Sammanfattningsvis r f rslaget baserat p tre tg rdsmetoder: restaurering, renovering och fri f rnyelse.

98

99

100 Den vackert m nstrade sm gatstensytan repareras och bevaras. Torget sett fr n takterrass p plan 100. Torgets trappa repareras. Utrymme skapas mellan f rskoleg rdens st ngsel och grad ngtrappan. Font nen restaureras och rensas fr n senare tillkomna planteringar och parkb nkar. 55

101

102

103

104 Mark kring entrøer omgestaltas f r att skapa ett bredare entrøplan som n s via ramp fr n gatuniv n. EntrØn till torget tillg ngligg rs med en ny ramp som integreras i den befintliga snetrappan. S mycket som m jligt av befintliga ytskick bevaras och restaureras. Hela entrøsituationen rustas upp och g rs inbjudande f r boende och bes kare. 59

105

106 Takterrass plan 300 Odlingslotter p takterrassen blir ett s tt att inf rliva anl ggningens historia i en h gst aktuell kontext och en viktig del i str van mot en lite mer h llbar stadsutveckling. Bild ovan: K kstr dg rd/odlingslotter i tidigare gestaltningsf rslag. Plan publicerad i tidningen Arkitektur Bilder till h ger, uppifr n och ner: 1. Takytor som inte anv nds som terass kommer att kl s med sedum. 2. Planteringsk rl/v xtb ddar och tr trall r ingenting nytt p taket utan snarare en utveckling av en historisk idø. 3. Taket p Plan 300 har stor potential som social m tes- och aktivitetsplats Takterrassen som n s fr n byggnadens entréhall erbjuder en in utsikt över torget samt omgivande kvarter och gator. Delar av taket har tidigare anv nts som uteplats och r t ckt av sliten tr trall, lagd direkt p papptaket, och m blerad med stolar, bord och planteringsk rl. I dagsl get saknar takterrassen r cken. Takterrassen kommer att gestaltas som en kombination av utomhusvardagsrum och k kstr dg rd. (jmf Torg och Terrass BV). P takterassen ska det l ggas nytt golv av tr vilket underl ttar inspektion och tkomst till takbrunnar. Nytt t tskikt l ggs vid behov. Takterassen m bleras för att skapa lera mindre rumsligheter med m nga sittm jligheter, samt f rses med ett elegant utformat r cke. Hela takterrassen p Plan 300 ska byggas upp av material som r relativt l tta att hantera och demontera. Tr konstruktioner g r att ta is r och ta bort om terrassens funktion f r ndras med tiden. Reversibiliteten r ett s tt att ta h nsyn till den kulturhistoriska milj n d den inneb r att takerrassen relativt enkelt g r att terst lla till ursprungligt skick. P senare tid har stadsodling i olika former blivit ett allt vanligare inslag i m nniskors vardag. Att odla ger, f rutom lite mat och kryddor, tillf lle f r m nniskor att mötas, grönare ingrar, frisk luft, en b ttre f rst else f r hur mat blir till, etc. K ksodling r d remot ingen ny idø inom kvarteret utan återinns i tidiga f rslagsskisser fr n tiden d byggnaden blev till. Odlingslotter p takterrassen blir d rf r ett s tt att inf rliva anl ggningens historia i en h gst aktuell kontext och en viktig del i str van mot en mer h llbar stadsutveckling Planteringsk rl/odlingsb ddar, r cke och vrig m blering kommer att placeras en bit in p s att byggnadens horisontala linjespel inte st rs f r betraktare fr n marken.delar av taket som inte anv nds som terrass kl s med sedum f r att bidra med blommande gr nska och minskad dagvattenavrinning. 61

107 Takterrass plan Takterrassen erbjuder en fantastisk utsikt ver Stockholm och skulle kunna bli en mycket popul r vistelseyta f r de framtida hyresg sterna I anslutning till gymnastiksalen p byggnadens tak (Plan 1100) inns en gener s takterrass. Takterassen r i dagsl get i stort sett ogestaltad och omges av ett relativt l gt, kl ttringsbart r cke. En metallbur f rbinder utg ngarna till terrassen fr n gymnastiksalens v stsida med en n dutg ng in till trapphuset och har, under senare tid f rhindrat vistelse d r. tminstone en av takterrassens entrøer kommer att g ras tillg nglig med ramp inomhus, lyftbord eller dylikt. Hela terrassen kommer ges ett nytt golv av tr, likt tg rdsf rslaget f r Takterrass Plan 300. Bilder till v nster, ovanifr n, v nster till h ger: 1. Takterrassen erbjuder en fantastisk utsikt ver staden och kan bli en av anl ggningens mest spektakul ra vistelseytor. 2. I st llet f r en st lbur av f ngelsekarakt r f rses terrassen med s kra och eleganta skyddsr cken. 3. Terrassen ligger n got h gre en anslutande v ningsplan och m ste d rf r g ras tillg nglig. 4. R cket ska bytas ut f r att klara dagens s kerhetskrav. 5. Samtida takterrass (Le Corbusier) med stora vistelsev rden och sp nnande utformning. 6. Referensbild. Detalj av tr d ckslandskap. Sittplatser i form av en terrasserad bergsformation i tr f resl s i anslutning till de uppstickande byggnadsvolymerna, en bit in fr n terrassens kant. R cket kommer att bytas ut f r att klara samtida krav p s kerhet. Terrassen ska tillf ras sparsamt med gr nska av fj lltoppskarakt r. Terrassen kan kompletteras med ett eller lera sk rmtak i byggnadens stil, som ger skydd mot regn. Takterrass p plan 1100 ger en fantastisk utsikt ver Stockholm och skulle kunna bli en mycket popul r vistelseyta f r framtida hyresg ster. Takterrass med vistelseytor och gr nska samtida med byggnaden.