Gruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming
|
|
- Monica Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming Jerry Malm, d02jm@efd.lth.se Gustav Olsson, d02og@efd.lth.se Lunds Tekniska Högskola Lund, den 22 februari 2005
2 Sammanfattning Denna djupstudie kan ligga som grund för en introduktion till kommande års studenter i kursen, Coaching av Programvaruteam vid Lunds Tekniska Högskola. Den ska även kunna väcka frågeställningar om hur man kan påverka sitt team genom sitt agerande som coach. Man vill, genom sitt agerande, skapa ett team som trivs tillsammans samtidigt som de producerar högkvalitativ kod. I djupstudien presenteras ett antal metoder och resultaten av dessa ifrån vårt projekt. Däremot inte sagt att resultatet alltid kommer bli desamma, ett annat team kan och kommer säkerligen få annorlunda utfall av samma metod. Djupstudien kommer även att gå igenom coachens roll och FIROmodellen utifrån våra egna funderingar kring kursen. Dock kommer vi enbart att gå igenom de sociala bitarna av coachens roll och utelämnar de tekniska aspekterna. 2
3 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. FIRO-modellen 4 3. Coachens roll 5 4. Scenario Scenario - Teamet möts för första gången Scenario - Frågor utan svar Scenario Medveten krasch i systemet Scenario Belöning/Bestraffning 9 5. Utvärdering Slutsatser Källförteckning 11 3
4 1. Inledning Under den teoretiska delen av kursen Coaching av Programvaruteam, som ges på Datainstitutionen vid Lunds Tekniska Högskola, kände vi att det saknades en hel del inom områdena gruppsykologi och gruppdynamik. Enligt oss är detta en minst lika viktig del av coachningen som kunskaper om XPmetodiker och programmering i allmänhet. Valet av djupstudie hamnade därmed inom dessa områden för att utöka våra egna kunskaper inom området, men även för att praktiskt få testa olika metoder av ledarskap. Djupstudien påbörjades genom att leta upp tänkbara scenario teamet skulle kunna råka ut för under kursens gång. Dessa scenarier analyserades sedan för att hitta tänkbara lösningar och ageranden från vårt håll som coacher. Underlag för eventuella scenarion och lösningar införskaffades i huvudsak från [1] CoachIsMe av Magnus Starseth och [2] Pedagogiska Grunder för Försvarsmakten. Om metoderna, som presenterades i rapporterna, inte föll oss i smaken försökte vi att ta fram egna metoder för att senare testa dessa under kursens gång. Målet, med våra metoder, var att så snabbt som möjligt nå den effektiva fasen, öppenhet, i FIRO-modellen. I denna rapport kommer resultatet om vad som lyckades samt vad som gick mindre bra att diskuteras. Vidare kommer våra slutsatser och resultat att jämföras med de slutsatser som Magnus Starseth dragit i sin slutsats. Rapporten kan vara en bra introduktion för kommande års studenter i kursen Coaching av Programvaruteam. 2. FIRO-modellen En amerikansk psykolog, Will Schutz, utvecklade under sin tid i den amerikanska flottan en teori som många personer refererar till när man vill beskriva en grupps utveckling. Studierna ledde till det som kallas FIRO-modellen, Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Modellen beskriver tre olika huvudstadier som en grupp kommer att gå igenom. Den första fasen, tillhöra, är stadiet som en nybildad grupp befinner sig i början. Under denna fas är alla måna om att bli accepterade av övriga gruppmedlemmar. Vanliga funderingar under denna fas är om man kommer passar in i gruppen samt vilka de andra personerna är. Den andra fasen, rollsökning, är stadiet då alla gruppmedlemmarna försöker hitta sin roll i gruppen. Oenigheter 4
5 gällande kunskap, ledarskap och kompetens är vanliga inslag eftersom det, med största sannolikhet, kommer att uppstå konfrontationer mellan de olika gruppmedlemmarna. Den avslutande fasen, öppenhet, är stadiet då alla medlemmarna har hittat sin roll i gruppen. Alla gruppmedlemmarna lägger sin energi på att nå ett gemensamt mål. De har också kommit varandra nära och kan kommunicera mycket effektivare med varandra, vilket i sin tur leder till att antalet konflikter minskar. Figur 1: FIRO-modellen Bara för att en grupp kommit till det tredje stadiet behöver det inte nödvändigtvis betyda att rollerna i en grupp är bestämda för evigt. Det händer ibland att gruppen går tillbaka till den andra fasen och medlemmarna får på nytt försöka hitta sin roll. 3. Coachens roll En väldigt viktig del av att bli en bra coach, enligt oss, är att få en bra relation med sitt team. Då djupstudien genomförts på personer som läser en kurs så påverkar detta vårat agerande som coacher. Detta beror på flera faktorer som beskrivs här nedan. Skillnaderna mellan en team-medlem och en coach är, när det gäller programmeringskunskaper, ålder och arbetslivserfarenhet, inte särskilt stora. Detta gäller både i det verkliga arbetslivet och även här på Lunds Tekniska Högskola. Man ska inte försöka inbilla team-medlemmarna att man är mycket bättre än dem, utan istället vara uppriktiga mot dem om ens kunskapsnivå. Detta eftersom de annars kommer att tappa respekt och tillförlit till en om de upptäcker att man försöker framstå som bättre än vad man i själva verket är. Motiveringen till detta är att man inte kan skapa ett förtroende ifall man inte är ärliga mot varandra. 5
6 En annan viktig poäng är att inse att detta inte är ett riktigt projekt utan en del av en kurs vid Lunds Tekniska Högskola. Detta gör att alla team-medlemmarna inte har samma förkunskaper och mål. En del utvecklare har mycket goda erfarenheter av programmering sedan innan samtidigt som en del endast kommit i kontakt med programmering genom skolan. Ute i arbetslivet bestämmer coacherna vilka team-medlemmar han vill ha i sitt team beroende på deras olika kunskaper. I kursen, Coaching av Programvaruteam, slumpas däremot grupperna fram och därmed kan inte gruppen skräddarsys utifrån deras kunskaper. Därför är det viktigt att inte coacha teammedlemmarna som om det vore ett projekt ute i det verkliga arbetslivet. Det är dock viktigt att försöka efterlikna verkligheten men en del saker måste man ta hänsyn till. Team-medlemmarna deltar i projektet för att lära sig grunderna i XP-programmering och coacherna för att lära sig att coacha ett XP-team. Detta gör att misstag, med största sannolikhet, kommer att begås eftersom varken team-medlemmar eller coacher är fullärda individer på deras respektive områden. Om alla i teamet är införstådda med detta från början kommer ett fel från coachernas, samt team-medlemmarnas, håll inte framstå som så särskilt stort. Även när det gäller gruppsammanhållningen är det viktigt att ta hänsyn till att det är en kurs. Det är med största sannolikhet så att team-medlemmarna har större delen av sitt liv och sin bekantskapskrets utanför XP-kursen. Alla i gruppen är kanske inte intresserade av att gå och äta lunch eller att ta en kort fikapaus tillsammans. Man ska inte påtvinga alla team-medlemmar den sociala gemenskapen. Det är dock viktigt att alla respekterar varandra. 4. Scenario Följande scenarier är de vi i förväg förväntade oss skulle ske under projektets gång. De beskrivs här nedan på följande sätt. Först en inledande förklaring om varför vi valde scenariot. Därefter följer vårt planerade genomförande och slutligen utfallet, vilken effekt eller vilket resultat det fick. 4.1 Scenario - Teamet möts för första gången Med erfarenheter från våra egna liv så vet man att folk är väldigt blyga när de träffas för första gången. Man ser gärna att någon annan än en själv tar och utmärker sig då man vill hålla en låg profil. Vidare förväntade vi oss att några team-medlemmar skulle 6
7 känna varandra sedan innan. Detta tillsammans med föregående punkt skulle leda till att folk grupperade sig och för att få göra stories eller spikes tillsammans. Då det är viktigt att snabbt få en bra sammanhållning i gruppen (komma igenom första fasen, tillhöra, av FIRO-teorin) ville vi snabbt få gruppen att ta ett stort ansvar istället för att vi skulle behöva berätta exakt vad och hur saker skulle göras. Coachernas roll är inte att gå in och bestämma med järnhand utan är mer ett ansvar att hålla projektet gåendes i rätt riktning. Vår idé var att hålla en tillbakadragen roll under första mötet och istället tvinga team-medlemmarna att prata med varandra och själva ta initiativet. Under första planeringsmötet presenterade vi oss för teamet och förklarade att vi läste en kurs som hette Coaching av Programvaruteam. Vi gick även igenom designen för den nollte iterationen så att alla fick en liten bild av projektet. När planeringen av första iterationen skulle genomföras drog vi medvetet oss tillbaka. Detta gjorde vi genom att slänga ut en fråga eller ett påstående och invänta ett svar eller en diskussion inom teamet. Resultatet av vårt agerande blev att alla satt och lyssnade gediget under vår korta introduktion till projektet. Då planeringsmötet övergick från introduktion till planering av första iterationen blev det extremt tyst när vi försökte få dem att prata och diskutera med varandra. Det dröjde ibland upp till två minuter innan vi ens fick respons på de frågor vi ställde eftersom ingen vågade utmärka sig. Nåt som man oftast gör i såna situationer annars är att man själv svarar på frågan men i det här speciella fallet höll vi tyst. Efter ett tag blev tystnaden så pinsam att någon tog på sig ansvaret och besvarade frågan eller startade en diskussion. När vi gick ifrån första planeringsmötet visste vi inte alls hur bra genomslag vår idé hade fått hos våra team-medlemmar eftersom de var väldigt tysta även i slutet av planeringsmötet. Under det första coachingmötet visade sig dock att det varit så här i så gott som alla team. Skillnaden var dock att under första iterationen var vårat team väldigt framåt och öppna för diskussioner mellan varandra, vilket de flesta andra team verkar ha saknat under första iterationen. Vi tror, med stöd av utvärderingen som gruppen fick göra, att detta berodde på att vi medvetet drog oss tillbaka och intog en passiv roll. Dels under planeringsmötet, men även att vi fortsatte med det under laborationen. Teammedlemmarna insåg ganska tidigt, under laborationen, att de inte skulle få något gratis utan att de skulle tvingas att lösa det genom diskussioner inom gruppen. 7
8 4.2 Scenario - Frågor utan svar På första iterationen förväntade vi oss att team-medlemmarna skulle ställa större delen av frågorna till oss coacher. Vi trodde också att de inte skulle prata så mycket mellan varandra, vilket skulle leda till konflikter och merge-errors. Vår tanke var att teamet skulle lära sig att inte söka svar ifrån oss coacher utan istället söka denna kunskap inom teamet. Deras samlade kunskaper är garanterat större än våra enskilda. När någon frågade oss om ett svar gav vi dem svaret att de skulle ta upp problemet inom gruppen och komma fram till en gemensam lösning. Under första iterationen var det, precis som väntat, väldigt vanligt att ett programmeringspar fastnade på något och beslutade sig för att fråga oss coacher om råd. Istället för att, som vanliga laborationshandledare, ge svaret direkt hänvisade vi istället till att ta hjälp av övriga medlemmar i teamet. Detsamma gällde frågor gällande datastrukturer och design. Vi ville att teamet själva skulle avgöra vilken datastruktur och design som de skulle arbeta med. Dels ledde detta till att det inte blev några merge-konflikter och att teamet var bra insatta i systemet redan under första iterationen. Det ledde också till att parbytena blev smidigare eftersom teamet tillsammans löste svåra problem och då var insatta i övriga pars sysselsättningar. 4.3 Scenario Medveten krasch i systemet Under tredje iterationen var det planerat att vi, som coacher, skulle checka in en bugg i det gemensamma systemet, repositoryt. Detta för att skapa en konflikt inom teamet och på så sätt få teamet närmare den effektiva fasen, öppenhet, i FIROmodellen. Genom att medvetet låta ett team få konfrontera varandra vill man att gruppmedlemmarna i slutändan ska ha kommit närmre den effektiva fasen eftersom de släppt ut en del av de aggressioner som de sitter inne på. Detta beror på att gruppmedlemmarna får bekräftat vilken roll de ska ha i gruppen. När tredje iterationen kom hade vi tänkt checka in en bugg under lunchen. Detta blev dock aldrig av, då det visade sig att teamet själv hade lyckats få in en bugg i repositoryt när de laddade upp sina spikes. Tyvärr reagerade inte teamet som vi hade hoppats. Detta beror troligen på att team-medlemmarna inte såg buggen som något någon i gruppen hade åsamkat, utan att det var [4] Eclipse som 8
9 orsakat den. Det blev inga inre konflikter mellan personer eftersom de inte hade någon att anklaga samtidigt som de var fokuserade på att hitta lösningen till problemet. Efter att teamet hade felsökt i ca en och en halv timme, utan något lyckat resultat, gick vi som coacher in och hjälpte teamet med att hitta lösningen till buggen. 4.4 Scenario Belöning/Bestraffning I Magnus Starseths djupstudie [1] CoachIsMe påpekar han vikten av belöningar och bestraffningar. Detta är något som vi till fullo håller med om, dock skiljer sig våra åsikter åt om hur man skall göra det. Vi anser att det, åter igen, är viktigt att komma ihåg att detta är en kurs och att deltagarna mer eller mindre är här frivilligt. Vi som coacher hade ingen direkt större makt än övriga deltagare i teamet eftersom allihop var studenter. Det är därför svårt att själva försöka utdela straff. Mindre saker, som att någon inte vill byta par eller medvetet kommer för sent, skall självklart påpekas så att team-medlemmarna inser att de begått ett misstag. Om någon sätter sig emot dessa regler eller upprepat kommer för sent bör man låta den kursansvarige behandla detta. Dels för att sannolikheten att bestraffningen får önskad effekt blir större, men också för att hålla kvar förtroendet mellan coacherna och teammedlemmarna. I vårt team hade vi problem med att en person efter några iterationer började komma för sent. Då det hände andra gången påpekade vi inför hela teamet att om man kommer för sent till en laboration eller ett planeringsmöte så leder detta till att man får extrauppgifter, som delas ut av den kursansvarige. Vi påtalade detta för hela teamet och riktade det inte speciellt till någon person. Syftet var att påminna hela teamet om vad som gällde, men samtidigt pika personen i fråga. Efter samtalet med teamet tog vi även upp problemet med en av de kursansvariga som då såg till att vara närvarande vid starten av nästa planeringsmöte. Personen i fråga dök aldrig upp på detta möte och fick därför en extrauppgift. Eftersom hela teamet nu viste att vi menade allvar med vad vi hade sagt var det inga problem med närvaron efteråt. Personer som någon gång hade kommit någon minut för sent innan såg nu till att vara där i god tid. 9
10 5. Utvärdering För att få en övergripande bild om hur väl våra metoder slog ut, men även för att få reda på om teamet hade uppfattat samma saker som oss, bestämde vi oss för att genomföra en utvärdering under planeringsmötet på iteration fyra. Utvärderingen genomfördes på följande sätt: Under ca 15 minuter fick gruppen svara individuellt på frågor som vi hade skrivit upp på tavlan. Svaren skrevs ner på papper under tiden som vi väntade utanför. Detta eftersom vi ville att svaren skulle vara så ärliga som möjligt. Vi påpekade innan genomförandet att vi ville ha ärliga svar för att få en så bra uppfattning som möjligt av utfallet av våra metoder. Svaren skulle senare ligga till grund för denna djupstudie samt ge oss värdefulla kommentarer för att förbättra vårt coachande. 6. Slutsatser Vi tycker att det är svårt att dra allt för långtgående slutsatser då djupstudien enbart bygger på observationer under en femveckorsperiod, cirka 50 timmar. En av slutsatserna som vi drar är att man ska ta kursen för vad det är, nämligen en kurs och inget annat. Självklart vill och skall man försöka efterlikna verkligheten till så stor del som möjligt, men på flera aspekter går det inte. Dessa rör, tyvärr, till stor del gruppdynamiken eftersom utvecklingen endast var en liten del av utvecklarnas vardag. Vi anser att det, trots detta, går att påverka gruppens sammanhållning och effektivitet genom att påtvinga teamet de olika stadierna i FIRO-modellen. Det är önskvärt att uppnå den effektiva fasen, öppenhet, så snabbt som möjligt. Vi känner att gruppdynamik och FIRO-modellen fått för lite utrymme i kursens inledande teoretiska del då dessa är minst lika viktiga moment i kursen såsom XP-metodik och programmering. Även om man inte till hundra procent kan styra teamet så är det bra för coacherna att ha en grundläggande förståelse inom dessa områden för att kunna förstå en grupps beteende i olika stadier. Kursen är trots allt en kurs som ska lära ut hur man coachar ett team, inte bara lära sig XP-metodiken ännu en gång. Om en coach uppfattas som bra eller mindre bra anser vi beror på hans/hennes förmåga att leda och förstå sig på gruppen. Inte på hur pass duktig han/hon är på att programmera då det inte är coachen som skriver produktionskoden. 10
11 7. Källförteckning Rapporter: [1] Magnus Starseth: CoachIsMe Ledarskap i ett nötskal och några goda råd om bra coaching [2] Pedagogiska grunder för Försvarsmakten (Pedagogiska grunder), M Internet: [3] FIRO-modellen [4] Eclipse www. eclipse.org 11
Skillnaden mellan att coacha enskilda
Dags att ta steget från individuell coachning till coachning av grupper I dag är det helt legitimt att gå till en professionell coach för att få hjälp med att utveckla sin egen potential. Många har insett
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merGruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
Läs merRollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?
1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a
Läs merLedarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org
Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får
Läs merEn studie om parprogrammering i praktiken
En studie om parprogrammering i praktiken Mia Nyström Karin Wanhainen Johan Rix 29 maj 2002 Sammanfattning Parprogrammering är en av de mest omdiskuterade grundstenarna i Extreme Programming (XP). All
Läs merKritik av Extrem Programmering
Kritik av Extrem Programmering Markus Borggren d01mbo@efd.lth.se Martin Persson d01mp@efd.lth.se D01, Lunds Tekniska Högskola 15 februari, 2004 Abstract I denna djupstudie kommer vi att försöka, på ett
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merTHE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor
THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer
Läs merF9 del B Organisatoriskt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH
F9 del B Organisatoriskt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH 1 Projektet - moment Projektstartsmöte 6 Iterationer (en per vecka) - 10-12 team - 12-14 personer
Läs merFörtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö
Förtroendefull samverkan en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Konsten att Samverka Att skapa praktiska förutsättningar genom att minska eller avlägsna störningar som försvårar
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merTHE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA
THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i
Läs merGrupprocessen. Kapitel ur Ledarskap i vår tid
Grupprocessen Kapitel ur Ledarskap i vår tid Annika Ryman Studieförbundet Vuxenskolan 2014 För att kunna vara en bra ledare och utöva ett gott ledarskap gäller det att ledaren har kunskap om gruppers utveckling
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merVälkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt
Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) Gruppsykologi Jan Jonsson Att lära l sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid har förstått, tt, men påp ett
Läs merArbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Läs merTHE. The Human Element. Deltagarnytta
THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer
Läs merTHE HUMAN ELEMENT THE DELTAGARNYTTA. Eftersom organisationer består av människor
THE HUMAN ELEMENT THE Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i sin
Läs merCoaching av programvaruteam, djupstudie: Coaching practices för XP-projekt på högskolenivå
Coaching av programvaruteam, djupstudie: Coaching practices för XP-projekt på högskolenivå Björn Pileryd Mikael Pehrsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00bp@efd.lth.se d00mp@efd.lth.se 13. Maj 2003 Innehållsförteckning
Läs merGruppsammansättning inom PU-processen
Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att
Läs merFrågorna passar både nya par som planerar att leva ihop och par som levt länge tillsammans.
bruksanvisning UTVECKLANDE SAMTAL Kärleken är ett hjälpmedel som får igång samtal om viktiga frågor som de flesta par ställs inför. Goda samtal som gör att du lär känna dig själv och din partner mer ingående.
Läs merStavsborgskolans Gemensamma Värdegrund
Trygghet Kreativitet Öppet klimat Samarbete Höga förväntningar Vi tror på trygghet för alla. På vår skola ser och lyssnar vi på varandra. Vi hälsar och bemöter varandra positivt och visar att vi bryr oss
Läs merRAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Läs merNyttomaximering av spikes
Nyttomaximering av spikes Johan Hedin Sånemyr D11, LTH dat11jh1@student.lu.se Victor Shu-Ming Lam D11, LTH dat11vla@student.lu.se 2016-03-07 Sammanfattning Som projektledare av ett team programmerare så
Läs merGruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation.
Gruppers utveckling Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz Vem styr? Gemyt Idyll Får jag? Vill jag? Relationer Samarbete
Läs merTankar kring den pedagogiska grundsynen
Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är
Läs merResultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014
Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merGruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet
Gruppers utveckling Gruppers utveckling The Integrative Model and Group Developement, IMGD Susan A. Wheelan I II III IV Tillhörighet & Trygghet Opposition & Konflikt Tillit & Struktur Arbete & Produktivitet
Läs merBygga broar Skapa en stabil grund som förstagångscoach
Bygga broar Skapa en stabil grund som förstagångscoach Oscar Lundh, D02 (d02ol@efd.lth.se) Mats Wilson, D02 (d02mwi@efd.lth.se) 2005-02-22 Sammanfattning Att träda in i rollen som coach för första gången
Läs merJämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:
Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merSummary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.
19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket
Läs merBakgrundsinformation Kursens namn: Biomedicinsk laboratorievetenskap: Introduktion
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Biomedicinsk laboratorievetenskap: Introduktion Termin: HT-2014 Termin1 Ladokkod: BA111C Kursansvarig: Ravi Danielsson Antal registrerade studenter: 65 Antal
Läs merCoachIsMe Ledarskap i ett nötskal och några råd om bra coaching
CoachIsMe Ledarskap i ett nötskal och några råd om bra coaching Djupstudie i kursen Coaching av programvaruteam Magnus Starseth (d01mst@efd.lth.se) Lunds Tekniska Högskola, VT 2004 Innehållsförteckning
Läs merHur gruppstorlek påverkar gruppens prestation
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merLabbrapport - LEGO NXT Robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Labbrapport - LEGO NXT Robot Programmering och felsökning Stefan Sarkis 2014-09-02 ssarkis@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna rapport handlar
Läs merMentorskapsprojektet i Göteborg
2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009
Läs merFÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack
FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera
Läs merEntreprenörskapsporträtt Teddy Andersson
Entreprenörskapsporträtt Teddy Andersson Grupp 26 Författare: Sanna Nordberg bmp15sno@student.lu.se BME16 Kurs: MIOA01 Kursansvarig: Mona Becker 2017-10-02 Teddy Andersson - Entreprenör och problemlösare
Läs merProjektgruppens utveckling
Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna
Läs merCEQ-kommentarer Kurser år 1. CEQ-kommentarer Kurser år 1
CEQ-kommentarer Kurser år 1 Innehåll LP1... 2 Industriell ekonomi, allmän kurs, MIOA01... 2 LP2... 2 Endimensionell analys, FMAA05... 2 Linjär Algebra, FMA420... 3 LP3... 4 Mekanik grundkurs, FMEA10...
Läs mer[Introduktion till programmering ]
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN [Introduktion till programmering ] [Laboration med NXC] Tobias Johansson 05/09/13 tobiaj@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Vad som gör en ingenjör
Läs merBemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON
Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merAktiva och passiva handlingsstrategier
Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna
Läs merMånga gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merVerktyget FindBugs. Djupstudie i kursen EDA 270 Coachning av programvaruteam. Christofer Bach dt05cb6 Daniel Nilsson dt05dn4. Lunds Tekniska Högskola
Verktyget FindBugs Djupstudie i kursen EDA 270 Coachning av programvaruteam Christofer Bach dt05cb6 Daniel Nilsson dt05dn4 Lunds Tekniska Högskola 15 feb 08 1. Sammanfattning Denna djupstudie kommer att
Läs merGRUNDKURS I C-PROGRAMMERING
SAMMANSTÄLLNING 1 (9) Inst för informationsteknologi GRUNDKURS I C-PROGRAMMERING del av 1TD442 ALGORITMER OCH DATASTRUKTURER DV1/ 1IT022 PROGRAMKONSTRUKTION II Period 3, 2006 DV/IT Sammanfattning: Vad
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merKunskapsspridning inom ett XP team
Kunskapsspridning inom ett XP team Simon Lindberg & Firas Dib {ada10sli, ada10fdi}@student.lu.se En djupstudie i hur kunskaper sprider sig inom ett parprogrammerande utvecklingsteam. Nyckelord: kunskapspridning,
Läs merDet goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.
Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och
Läs merMin syn på optimal kommunikation i en PU-process
Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merTIPS & TRIX. Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap
TIPS & TRIX Praktiska tips för att träna dig själv och andra i ett motiverande ledarskap 1 mod subst. ~et ORDLED: mod-et 1 förmåga att handla utan fruktan för följder vanl. för ett gott syfte och med insikt
Läs merMO1002_HT17. Antal svar: 4
MO00_HT7 Antal :. Vad var bäst med kursen? Vad var bäst med kursen? Helheten dvs bredden i innehållet Intressant överblick över hur allt är uppbyggt och självklart smarta och trevliga kamrater De engagerade
Läs merXP-projekt: En fördjupning
XP-projekt: En fördjupning Extreme Programming Martin Karlsson marka@itn.liu.se K7522 011 36 34 63 Fem värden Kommunikation Var öppna Var ärliga Ta konflikter Diskutera Tag beslut Tag ansvar Kräver feedback,
Läs merEN GUIDE AV. Så matchar du kandidat med företagskultur!
EN GUIDE AV Så matchar du kandidat med företagskultur! EN GUIDE AV Inledning En av de vanligaste anledningarna till att medarbetare säger upp sig är att de inte känner sig hemma i företagskulturen. Det
Läs merDefinition av begrepp
Gruppdynamik Definition av begrepp En grupp är en samling människor som upplever sig ha ett gemensamt mål, ömsesidigt påverkar varandra, är psykologiskt medvetna om varandra och uppfattar sig själva som
Läs merDen sociala interaktionen mellan föräldrar
Den sociala interaktionen mellan föräldrar En observationsstudie över föräldrars möte i samband med aktivitetskvällar på Camp Timsbo Ett samarbete med Ovanåkers föräldrakraft och Svenska kyrkan Aktivitetskvällarna
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments
Läs merMuntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning
Uppsala universitet Miniprojekt Institutionen för farmaci Senia Johansson, Petra Rosenblad och Erika Svangård Muntlig laborationsredovisning Ett nytt grepp i vår undervisning Sammanfattning En muntlig
Läs merOPQ. Team-egenskaper: Urvalsrapport. Namn Sample Candidate. Datum 31 december 2013. www.ceb.shl.com
OPQ Team-egenskaper: Urvalsrapport Namn Sample Candidate Datum 31 december 2013 www.ceb.shl.com Inledning Sample Candidate har nyligen besvarat det frågeformulär om yrkespersonlighet som heter OPQ32 (Occupational
Läs merLedarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013
Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap
Läs merKÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE?
KÄNNER DU DEN NYA GENERATIONEN HUNDÄGARE? EN UNDERSÖKNING UTARBETAD AV BOEHRINGER INGELHEIM Revision 1, 2019. Inkluderar detaljerade dataset Value Through Innovation HUNDÄGARE ÄR INTE LÄNGRE SOM DE ALLTID
Läs merFörskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig
Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merPROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson
PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merKristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson
Rapport grupp 4 Software Engineering Kristoffer Eriksson Christer Oscarsson Andreas Dahlberg Martin Bengtsson 2009-10-29 Processer Sprinter Scrum har varit till stor hjälp för oss för att nå våra mål,
Läs merProgrammera Lego Mindstormsrobotar
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmera Lego Mindstormsrobotar En introduktion till programmering Oskar Rosén 28/08-12 oros@kth.se Introduktion i datateknik (II1310) Sammanfattning Denna laboration gav
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merDet nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Läs merLärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna
Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna 1. Hur bedömer du lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna som helhet? 1 = Mycket dåligt, 5 = Mycket bra 2. Kommentar Antal svarande: 4 - Mycket
Läs meryour VÄLKOMMEN Bwk Ankaret
VÄLKOMMEN Bwk Ankaret Läger den 15-16 augusti 2015 PROGRAMMET o Lördag: 10:00 samling 10:30 teori kommunikation 11:15 teori grundteknik och spelteknik 12:00 banan grundteknik och kommunikation 13:30 lunch
Läs merHållbar Utveckling Miljömärkning
Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?
Läs merCOACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK
Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,
Läs merFIRO - mänskliga behov på grupparenan
Högskolan på Gotland 2011-09-08 Sida 1 (5) FIRO - mänskliga behov på grupparenan Ljungblom Mia. (2011). FIRO mänskliga behov på grupparenan. Visby, Högskolan på Gotland. Som individer är vi beroende av
Läs merFelsökning av mjukvara
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Felsökning av mjukvara Programmering av en NXT-robot Max Kufa [03/08-13] mkufa@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med laborationen var att
Läs merProcess- och metodreflektion Grupp 5
Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merFöreläsning 1: Introduktion till kursen
(16 januari 2016 F1.1 ) Föreläsning 1: Introduktion till kursen Lärare: Anna Eckerdal och Tom Smedsaas samt ca 20 assistenter Registrering / avregistrering Undervisningsformer: föreläsningar och laborationer
Läs merUTBILDNING: Leda människor i projekt
UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade
Läs merFÖRENING/STYRELSE. Jag Ställer Upp ska leda till. Jag Ställer Upp - ett samarbete mellan
Jag Ställer Upp ska leda till - en attitydförbättring bland aktiva och alla övriga inom basketfamiljen - att alla barn och ungdomar blir sedda och behandlade med respekt av samtliga parter i alla lägen
Läs merADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND
ADAPTIVT LEDARSKAP MED THE HUMAN ELEMENT SOM GRUND Utbildningsprogrammet Adaptivt ledarskap ger deltagarna en ökad möjlighet att leda sig själv och en förmåga att på ett flexibelt sätt möta den allt snabbare
Läs merUGL Original UGL 2008
Detta är ett försök att beskriva skillnaden mellan UGL Original och UGL 2008 utan att hamna i en rätt/fel-tävling, där samtliga inblandade blir förlorare. Syftet är att för oss själva, handledarkollegor
Läs merTea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund. Carl Hemmingsson. Magnus Johansson. Carl Hemmingsson. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt
1 (6) TFYY68 - Mekanik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Hemmingsson Magnus Johansson Kurskod TFYY68 Examinator Carl Hemmingsson Kursen gavs Årskurs 2 Termin
Läs merMina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.
Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merFöreningstränare - Ledarskap
1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar
Läs mer