Forskningsprogram

Transkript

1 Forskningsprogram

2 Forskningsprogram Under den närmaste femårsperioden ska forskningen vid Ersta Sköndal högskola bidra till kunskapsutvecklingen inom vård, omsorg och socialt arbete på sådant sätt att människors rätt till ett värdigt liv, autonomi, medbestämmande och inflytande upprätthålls och utvecklas. En given målsättning, förutom att angå patienter i vården, omsorgens och det sociala arbetets brukare och klienter samt närstående och professionella inom dessa områden, är att fördjupa forskningsförankringen av högskolans utbildningsprogram. vårdetik har utvecklats och gett högskolan dess särskilda profil. Högskolan kommer även i fortsättningen att kombinera en praktiknära professionsinriktad forskning med etiskt, historiskt, välfärdsrättsligt och kritiskt granskande studier om samspelet mellan samhälle, vård, organisation och individ. Forskningsprogrammets ambitioner ligger i linje med högskolans diakonala historia. År 1851 startade Sveriges första sjuksköterskeutbildning inom Ersta diakonisällskap. Den första socialt inriktade utbildningen på nationell nivå startade vid förra sekelskiftet i form av en diakonutbildning vid Stiftelsen Stora Sköndal. Högskolans historiska bakgrund har resulterat i att människors hälsa, välfärd och utsatthet varit i fokus för utbildningen och förklarar hur forskningsområden som civilsamhällsstudier, palliativ vård och Marie Cederschiöld som grundade Ersta diakonisällskaps sjuksköterskeutbildning

3 Tendenser i samhällsutvecklingen med utmaningar för forskningen vid Ersta Sköndal högskola Forskningsprogrammet utgår från sådana tendenser i samhällsutvecklingen som särskilt påverkar vård, omsorg och socialt arbete och som medför både utmaningar och möjligheter för enskilda och professioner. Dessa förändringar påverkar även rollfördelningen mellan individ, närstående, civilsamhälle samt vårdens och det sociala arbetets institutioner. De tendenser som uppmärksammas är: - en ökande ojämlikhet mellan särskilt utsatta grupper och majoriteten av medborgarna - en större mångfald i befolkningen i form av variationer i religiös, etnisk, kulturell och språklig hemvist - ett ökat behov av vård och omsorg bland de allra äldsta - uppfattningen av hälsa som ett egenvärde parallellt med en ökning av psykosomatisk och livsstilsrelaterad ohälsa såsom hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes - utbyggd vård och omsorg i människors hem - större valmöjligheter i välfärdssektorn och ett ökat utbud av utförare och insatser - ökade krav på att metoder inom vård och sociala verksamheter baseras på kvalitetssäkring och evidens. 3

4 Mot bakgrund av dessa tendenser är den övergripande målsättningen för högskolans forskning att ta fram ny kunskap kring tre övergripande teman: 1. Människor i utsatta livssituationer autonomi och gemenskap Strävan efter självbestämmande och individuellt oberoende är idag utmärkande drag i samhällsandan och i en allmän moral, samtidigt som förmågan att känna samhörighet och ingå i olika gemenskaper är en förutsättning för ett gott liv. I forskningen bearbetas i empiriska och teoretiska studier villkoren för dem som tillfälligt eller permanent inte fullt ut kan fatta egna beslut liksom även problem som har att göra med förmågor och möjligheter att ingå i olika sociala relationer. 2. Välfärdens organisering och utförande ansvarsfördelning mellan olika aktörer I forskningen sker kritisk granskning av bland annat de förändrade betingelserna för såväl utformningen av välfärdstjänster som samspelet mellan olika samhälls- och vårdaktörer, enskilda, familjen, civilsamhället samt institutioner och privata företag. 3. Närstående och professionella ansvar och handlingsutrymme Här studeras de sociala nätverkens betydelse för professionella insatser och vice versa med ambitionen att nå en djupare förståelse för problem som rör närståendes vilja, möjligheter och begränsningar i fråga om att göra insatser för varandra. Även etiska och praktiska konsekvenser av närståendes involvering i vård och omsorg blir föremål för studier. 4

5 Högskolans forskningsområden Kring ovan nämnda teman (1-3) formas konkreta forskningsplaner i samverkan mellan högskolans olika forskningskompetenser, kortfattat angivna nedan. Utförligare beskrivningar ges i separata program. Socialvetenskap med inriktning mot civilsamhällsstudier och socialt arbete I den förra inriktningen studeras civilsamhällets roll, funktion och betydelse i förhållande till välfärdens organisering, det sociala medborgarskapet och det medborgerliga engagemanget. I den senare forskas om det sociala arbetets villkor, former och utfall, utvärdering, metod- och kvalitetsutveckling, professionens möjligheter och gränser samt brukarperspektiv och anhörigas roll inom socialt arbete. Palliativ vård Forskningen rör komplexa situationer i vården av patienter med progredierande och livsbegränsande sjukdomar samt stöd till familjer och närstående i samband med den sjukes vårdtid, död och tiden efter dödsfallet. De äldstas situation uppmärksammas liksom palliativ vård för barn, ett i Sverige nytt område under utveckling. Vårdetik med livsåskådningsvetenskap I forskningsområdet studeras etiska aspekter på praktiska problem i vårdens och omsorgens vardag, till exempel de etiska motiven för okonventionella behandlingsmetoder, värdegrundsfenomenet som styrinstrument i vård och omsorg samt professionsetik. Vidare sker granskning och utveckling av för vård och omsorg relevanta etiska begrepp. Vårdvetenskap Forskning bedrivs om äldre personers vårdoch omsorgsbehov, närståendes villkor, professionellas kompetens, ledarskap samt vårdmiljön. Likaså studeras psykosomatisk problematik och vården av personer med psykisk ohälsa samt härtill hörande problem, bland annat i fråga om samverkan mellan huvudmännen. Välfärdsrätt Forskningen innefattar frågor om autonomi, tvång och tillsyn i barnrätten, till exempel i förhållande till socialt arbete, hälso- och sjukvård. Diakoniforskning Kritisk och konstruktiv analys av kyrkors och kyrkliga organisationers sociala verksamhet samt studier av förhållandet mellan professionalitet och idealitet genomförs. 5

6 Organisations- och arbetslivsetik Till forskningsfrågorna hör bland annat chefsarbetets etik och bemötandefrågor inom social omsorg. Psykoterapiforskning Forskningen behandlar bland annat psykoterapeutisk kompetens och inlärningsprocesser av nya metoder. Strategier för utveckling av högskolans forskningsmiljö Ett forskarkollegium med erfarna professorer ansvarar för högskoleövergripande frågor av principiell karaktär såsom vetenskaplig kvalitet och strategisk prioritering. Ansökan om rätt till generell examen på forskarnivå med forskarutbildningsämnen inriktade mot socialvetenskap och palliativ vård arbetas fram. Gruppen av medarbetare med docentkompetens utökas genom ett särskilt docentprogram. Även möjligheterna till konstnärlig akademisk meritering ses över. Satsning på professorskompetens görs på tre sätt. Professorer inom utbildningsområdenas huvudämnen rekryteras; ledande forskare i relevanta ämnen knyts till högskolan som adjungerade professorer eller gästprofessorer; karriärplanering för att befordras till professor inleds i docentgruppen. En särskild satsning på doktorandtjänster sker inom högskolans profilområden och utbildningsuppdragens huvudämnen. En FoU-enhet med inriktning på frågor om habilitering, rehabilitering och handikapp vid Campus Bräcke inrättas som ett tvåårigt projekt. 6

7 En strategisk satsning på infrastruktur görs i fråga om högskolebibliotekets elektroniska resurser, litteratur, medverkan med informations- och sökkompetens samt administrativt stöd vid vetenskaplig publicering. Det internationella samarbetet stärks. En plan för att utveckla befintliga och nya internationella nätverk upprättas. En hög grad av externfinansiering eftersträvas genom att antalet ansökningar till olika anslagsgivare ökas. Samarbetet med praktiker utvecklas för att främja kunskapsintegrering i det sociala arbetets och vårdens verksamheter och för inventering av relevanta forskningsproblem. För kvalitet och god social miljö i både utbildning och forskning planeras satsningar som främjar ökad mångfald med avseende på kön, ålder och etnisk bakgrund. 7

8 Ersta Sköndal högskola Kontakt E-post: Telefon: Foton: Markus Crépin Sundström, Ann Ek, Petter Strömberg