VIDAREUTVECKLING AV DET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET OCH DESS DELMÅL
|
|
- Tobias Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VIDAREUTVECKLING AV DET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET OCH DESS DELMÅL
2 2 Förord har i uppdrag att följa och sammanställa information om den vidareutveckling av befintliga och nya transportpolitiska (etapp)mål som har skett under året I denna promemoria följer en kort sammanfattning av det arbete som lagts ned under året på målformuleringsfrågor. Inga beslut om nya målformuleringar eller etappmål inom transportpolitiken har fattats under 2003, utan året karaktäriserades främst av att underlag begärdes in för beslut om nya eller reviderade etappmål. Nytt för i år är att har börjat följa upp även det övergripande transportpolitiska målet. Författare till denna promemoria är Åsa Vagland,. Stockholm i januari 2004 Staffan Widlert Direktör
3 3 Innehåll 1 EUROPEISKT SAMARBETE OM UPPFÖLJNING AV TRANSPORTPOLITISKA MÅL DET ÖVERGRIPANDE MÅLET TILLGÄNGLIGHET, REGIONAL UTVECKLING OCH TRANSPORTKVALITET 6 4 TRAFIKSÄKERHET MILJÖ JÄMSTÄLLDHET... 14
4 4 1 Europeiskt samarbete om uppföljning av transportpolitiska mål deltog under hösten 2002 i en workshop om uppföljning av transportpolitiska mål anordnad av Nederländernas transportdepartement. Workshopen handlade om vad uppföljning och transportpolitiska mål är för något och vad det ska vara bra för. I november 2003 deltog i en workshop i Paris som var en fortsättning på workshopen Den här gången var det färre länder, men det var samtidigt de länder där det pågår verksamhet inom målområdet. Frankrike var värd, förutom dem var Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Sverige samt EUkommissionen representerade. Första dagen inleddes med att Frankrike presenterade sitt måluppföljningsprojekt. De arbetar mycket med GIS och har valt att koncentrera sig på några strategiska noder och stråk (korridorer). Varje land presenterade sedan hur vi arbetar med uppföljning av transportpolitiska mål. Andra dagen hade Danmark, Storbritannien och Nederländerna förberett föredrag om speciella ämnen. Danmark diskuterade den teoretiska aspekten om vad vi vill uppnå med tillgänglighet, Storbritannien pratade om hur de mäter trängsel och Nederländerna om hur de har arbetat med att ta fram ett uppföljningssystem för delar av TEN-nätet. Sist men inte minst redogjorde Kommissionen för hur EUstatistik kan användas i uppföljningsarbetet och för att jämföra länder.
5 5 2 Det övergripande målet Det övergripande transportpolitiska målet är formulerat enligt följande: Det övergripande målet för transportpolitiken skall vara att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. I årets uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål 1 gör för första gången en uppföljning även av det övergripande målet. Enligt bör en uppföljning ta sin utgångspunkt i den samhällsekonomiska effektivitetsaspekten, men också klarlägga både hållbarhetsaspekten och aspekten hur transportmöjligheterna fördelas geografiskt och mellan befolkningsgrupper. :s bedömning är att det går att bedöma utvecklingen mot det övergripande målet på vissa områden, exempelvis för investeringar och trafiksäkerhet. Däremot går det i dag inte att avgöra om transportpolitiken i sin helhet närmar sig det transportpolitiska målet. konstaterar också att det inte behöver finnas någon konflikt mellan samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbarhet. Regeringen bör dock, enligt, ta initiativ till att utveckla en mer konkret koppling mellan den långsiktiga hållbarhetsaspekten och effektivitetsaspekten i det transportpolitiska målet. 1 Rapport 2003:5 Uppföljning av de transportpolitiska målen, maj 2003.
6 6 3 Tillgänglighet, regional utveckling och transportkvalitet Uppföljningssystem Vägverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket fick genom sina respektive regleringsbrev för 2002 i uppgift att utarbeta ett uppföljningssystem med mått och indikatorer i syfte att följa utvecklingen av verkets verksamhetsmål 2. En första lägesrapport lämnades under hösten Under 2003 har trafikverken arbetat vidare med sina respektive uppföljningssystem och Banverket har lämnat in en första lägesrapport. Den arbetsgrupp som startades under 2001, med representanter från Banverket, Luftfartsverket, Rikstrafiken, Sjöfartsverket, Vägverket och med som sammankallande, har arbetat vidare med att ta fram ett gemensamt uppföljningssystem för delmålen om tillgänglighet, regional utveckling och transportkvalitet. Uppgiften är framför allt att samordna de transportslagsvisa måtten och utveckla transportslagsövergripande mått och indikatorer. Tillgänglighet för alla År 2003 utlyste EU till Europeiska handikappåret. Förhoppningen var att handikappfrågan skulle lyftas fram i så många företag, myndigheter och organisationer som möjligt. EU hade formulerat fyra delmål för året: Skydd mot diskriminering Eftertanke och diskussion Erfarenhetsutbyte Stärkt samarbete Än så länge har inte handikappåret hunnit utvärderats utan resultaten får redovisas i nästa års promemoria. I Sverige har arbetet med att åstadkomma ett tillgängligt transportsystem fortsatt. Rikstrafiken redovisade i mars 2003 sitt uppdrag om en samlad strategi för att uppnå målet om ett tillgängligt transportsystem Strategin bygger på resultaten från samarbetsprojektet Hela resan och innehåller strategiska mål om samordning av trafikaktörernas verksamheter, information, biljett och bokning, personlig service och fysisk utformning av färdmedel och stationsanläggningar. 2 Citat från Vägverkets regleringsbrev för 2002.
7 7 Trafikverken har i de senaste årens regleringsbrev haft i uppgift att redovisa andelen funktionshindrade och övriga resenärer med särskilda behov som kan använda transportsystemet. I samarbete med Rikstrafiken har därför trafikverken gjort en gemensam upphandling av mätmetod för att fånga användarnas uppfattning. Studien, som har genomförts under hösten 2002 och hösten 2003, har fokuserat på följande grupper: rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade, astma/allergiker, kognitiva funktionshinder (från 2003) samt personer med flera funktionshinder. Från 2003 har man även haft en kontrollgrupp. Urvalet har varit ett selektivt urval av medlemmar från olika handikapporganisationer. Vägverket har i december 2003 redovisat ett regeringsuppdrag om förslag till standarder samt översyn av tillsynsansvar och gällande föreskrifter med hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionshinder. I rapporten konstaterar Vägverket att det saknas både övergripande ansvar för tillsyn över kollektivtrafiken och bestämmelser om kollektivtrafikens bedrivande. Vägverket föreslår därför att samarbetet förstärks mellan trafikverken, Rikstrafiken och Boverket. I uppdraget ingick även att arbeta med riktlinjer för den fysiska utformningen av vägtrafikmiljön för att underlätta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vägverket har under året utvecklat de befintliga utformningsråden och planerar att ta in dem i den nya handboken Vägars och gators utformning. Regional utveckling Under året har mycket av diskussionerna om regional utveckling kretsat kring infrastrukturens betydelse för regional utveckling och regionförstoring. Ny infrastruktur kan ha betydande regionala utvecklingseffekter. En vanlig åsikt är att stora delar av dessa regionala effekter inte fångas i den samhällsekonomiska kalkylen. Enligt är de ytterligare effekterna (som inte är med i kalkylen) mycket små. Vår bedömning är att prognosmodellerna i stor utsträckning fångar de anpassningar som sker till följd av ny infrastruktur och därigenom fångas också nyttan i kalkylerna. Största möjliga regionala tillväxt fås därför genom att prioritera de mest lönsamma projekten i regionen. Ibland kan man dock få ännu bättre effekter i en region genom att genomföra en ännu mer lönsam investering i en grannregion. En effekt som inte finns med i prognosmodellerna och därmed inte i kalkylerna är omlokalisering av boende och sysselsatta. Under 2003 har flera omlokaliseringsmodeller vidareutvecklats och de befintliga använts i flera uppdrag. har under 2003 sammanfattat diskussionen om regionala utvecklings- och lokaliseringseffekter i promemorian Infrastrukturens regionala utvecklings- och lokaliseringseffekter. Nedan följer en kort genomgång av slutsatserna i det arbetet.
8 8 Nya modeller för att fånga omlokalisering av boende och sysselsättning Det finns idag två modeller för beräkningar av regionala utvecklingseffekter i Sverige Samlok och RUT. :s bedömning är att Samlok-modellen i dagsläget ger en mer tillförlitlig skattning av sysselsättningens tillgänglighetselasticitet än RUT eftersom den avbildar en simultan bestämning av lokaliseringen av boende och sysselsättning. Två ytterligare modeller är under utveckling och dessa kommer snart att kunna användas för att jämföra resultaten från Samlok och RUT. Det är dels en modell som utvecklas vid Högskolan i Jönköping 3, dels en modell som utvecklas vid VTI/Högskolan i Falun/Borlänge 4. En första jämförelse har redan skett mellan Samlok-modellen och två varianter av Jönköpingsmodellen i en studie för Vägverket. 5 Enligt denna studie ger modellerna resultat i samma storleksordning i form av extra arbetstillfällen som följd av ett visst studerat investeringspaket och framskrivningen av arbetstillfällen är också likartad för de berörda kommunerna. Resultat från beräkningar med lokaliseringsmodeller När det gäller resultaten av Samlok-beräkningarna kan allmänt sägas att lokaliseringseffekterna tenderar att delvis upphäva varandra när det gäller stora paket med många investeringar. Effekternas storleksordning är också i allmänhet liten och bedöms ytterst sällan kunna ha en betydande effekt på projektens samhällsekonomiska lönsamhet. Det kan också vara intressant att belysa enstaka investeringars effekter, vilka ibland blir mera betydande. Det är dock viktigt att framhålla att dessa beräkningar inte tar hänsyn till att enskilda investeringar kommer att verka i en miljö med flera konkurrerande investeringar i andra delar av landet. Det bör också betonas att lokaliseringsmodellerna fortfarande är under utveckling och att resultaten även av denna anledning bör tolkas med försiktighet. :s vetenskapliga råd har gjort bedömningen att modellerna fortfarande är omogna och att resultaten bör tolkas med försiktighet. Vetenskapliga rådets rekommendation är vidare att resultaten inte ska användas i samhällsekonomiska kalkyler och för närvarande inte heller för att i planeringsunderlagen prioritera mellan olika projekt. 6 Analyser av investeringars påverkan på arbetspendlingen har i samband med de diskussioner om regionförstoring som förts på Näringsdepartementet inför fastställande av åtgärdsplanerna för , gjort analyser av hur arbetspendlingen påverkas av investeringar i planerna. Syftet var 3 Andersson, Johansson och Klaesson, 2003, Transportsystem och Ekonomisk miljö, stencil, Jönköping International Business School. 4 Isacsson, 2003, Infrastrukturens betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, stencil, VTI 5 Anderstig och Johansson: Transportinfrastruktur och ekonomisk miljö Jämförelse mellan SAMLOK och två JIBS-modeller, September Minnesanteckningar ( ) från vetenskapliga rådets möte
9 9 att ge exempel på vilka storleksordningar på ökad arbetspendling som man kan förvänta sig av en investering. De modellberäknade resultaten visar att tillgängligheten till arbetsplatser totalt i hela landet ökar med ca tre procent när de nationella transportinfrastrukturplanerna samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur är genomförda. Effekterna, i form av fler boende och sysselsatta på kommunnivå av de tillgänglighetsförändringar som uppnås genom infrastrukturinvesteringarna under perioden, är fortfarande små efter det att omlokaliseringsmodellen Samlok har körts. Totalt 17 kommuner får en ökad sysselsättning på mer än en procent och endast fem kommuner får en befolkningstillväxt på mer än en procent till följd av infrastrukturinvesteringarna. Slutsatserna är att lokaliseringseffekterna av de samlade åtgärdsplanerna är små. Genomförandet av infrastrukturplanerna för perioden kommer att ge en mycket marginell omfördelning av befolkning och sysselsättning i landet. En annan slutsats är att de ytterligare tillväxt- och regionförstoringseffekter som uppkommer genom lokaliseringseffekter av infrastrukturinvesteringar i allmänhet är små och sällan av den omfattningen att de påtagligt kan påverka infrastrukturinvesteringarnas samhällsekonomiska nytta. Transportkvalitet har under 2002 och 2003 djupintervjuat transportörer och transportköpare i ett försök att hitta former för att följa utvecklingen av transportkvaliteten. Syftet med intervjuerna är att etablera en kontakt med företag för att på så sätt få fram ett antal typtransporter som vi kan följa över åren. De faktorer som vi valt att koncentrera oss på är förseningar, skador och försvunnet gods. I projektet samarbetar med Svenskt Näringsliv och Transportindustriförbundet. I den senaste infrastrukturpropositionen 7 anger regeringen att transportkvaliteten i Sverige ska kunna jämföras med andra länder genom så kallad riktmärkning (bench-marking). har därför under 2003 upphandlat ett uppdrag som innebar att söka upp europeiska riktmärkningsstudier som behandlar i första hand kvalitetsaspekterna tider, förseningar, kostnader och skadat/förkommet gods. Uppdraget finns redovisat i en konsultrapport. 8 Resultatet var dock nedslående eftersom det visade sig att det i princip inte finns några genomförda riktmärkningsstudier inom transportkvalitetsområdet. 7 Prop. 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. 8 Dokumentationsrapport Uppsökning av riktmärkningsstudier Transportkvalitet, Inregia september 2003.
10 10 4 Trafiksäkerhet Som transportpolitiskt delmål för trafiksäkerhet gäller att långsiktigt skall ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Regeringen har fastställt följande etappmål för vägtrafikolyckor: Antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor bör ha minskat med minst 50 procent till år 2007 räknat från 1996 års nivå. Eftersom utvecklingen av antalet döda i vägtrafiken inte kan sägas leda mot målet och risken är överhängande att etappmålet inte kommer att nås har regeringen tagit initiativ till en nationell samling för trafiksäkerhet. Nationell samling för trafiksäkerhet I augusti 2002 tog dåvarande näringsminister Björn Rosengren initiativ till en nationell samling för att öka trafiksäkerheten. Ulrika Messing bjöd in till ett möte i mars 2003 där tre problemområden identifierades: förbättrad hastighetsanpassning, ökad trafiknykterhet samt barn och unga i trafiken. Vägverket har bildat en arbetsgrupp med representanter från NTF, Näringsdepartementet, Rikspolisstyrelsen och Vägverket. Två seminarier med aktörer hölls under maj 2003 där syftet var att deklarera nationella avsikter för de utpekade områdena. De involverade aktörerna har sedan under året skrivit förslag till åtgärder och avsiktsförklaring till hur de arbetar för att bidra till ökad trafiksäkerhet inom de identifierade problemområdena. STRADA Vägverket har i regeringsuppdrag att bygga ett nytt informationssystem, STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), som syftar till att förbättra statistiken om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. I projektet samarbetar Vägverket med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, SCB, Landstingsförbundet, Kommunförbundet och. Syftet är att ta fram en gemensam databas för hela landet där både polisens och sjukvårdens uppgifter finns samlade. Från och med årsskiftet 2002/2003 baseras den officiella statistiken på polisrapporterade data hämtade från STRADA. När samtliga akutsjukhus rapporterar till STRADA är det meningen att den officiella statistiken ska baseras på uppgifter från både polis och sjukhus.
11 11 STRADA ger även förutsättningar för förbättringar i det lokala och kommunala arbetet med trafiksäkerhet.
12 12 5 Miljö Uppdrag om nya etappmål för en god miljö avrapporterade i mars 2003 regeringsuppdraget om att se över och lämna förslag på uppdaterade etappmål för transportpolitikens delmål om en god miljö. Uppdraget har skett i samarbete med Banverket, Boverket, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket och Vägverket. Utgångspunkterna för arbetet var enligt uppdraget det övergripande målet och delmålen för transportpolitiken samt de miljöpolitiska delmålen. Uppdraget skulle även beakta andra förändringar som skett i omvärlden sedan de nuvarande etappmålen fastställdes Eftersom trenderna för utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen pekar mot att de transportpolitiska och miljöpolitiska delmålen kommer att klaras med redan fattade beslut valde att inte föreslå några nya etappmål för transportsektorns utsläpp av dessa ämnen. Förslag till etappmål I rapporten föreslår att etappmålet för transportsektorns utsläpp av klimatpåverkande gaser ska revideras enligt följande: År 2010 är utsläppen av klimatpåverkande gaser från transportsektorn högst tio procent högre än År 2020 har utsläppen minskat med minst tio procent jämfört med år Detta ska jämföras med det nuvarande transportpolitiska etappmålet som innebär att koldioxidutsläppen från transportsektorn år 2010 inte ska överskrida 1990 års nivå. 9 För målet om buller i bostadsmiljö föreslår följande: År 2010 ska antalet utsatta personer som exponeras över riktvärdena inomhus i bostäder minska med fem procent jämfört med Inriktningen ska vara effektivaste reduktion av störningar och ingen ska utsättas för oacceptabelt buller inomhus. 9 Riksdagens klimatpolitiska mål innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990.
13 13 Förslaget innebär att det transportpolitiska målet överensstämmer med riksdagens miljökvalitetsmål God bebyggd miljö. Det nuvarande transportpolitiska etappmålet innebär att etappmålet ska vara uppnått senast 2007 och innebär att störningar av trafikbuller i befintlig bebyggelse ska åtgärdas för de fastigheter som exponeras av buller över fastställda riktvärden för respektive trafikslag. När det gäller mål för natur- och kulturmiljön föreslås följande: Senast år 2005 ska en metod för att systematiskt hantera natur- och kulturvärden inom transportinfrastrukturen vara införd. Senast år 2007 ska transportsektorn ha formulerat ambitionsnivåer för när och i vilken grad kvalitetskraven för natur- och kulturvärden ska vara uppfyllda för såväl nyinvesteringar, befintliga anläggningar och drift. Tidigare har det inte funnits några transportpolitiska etappmål för natur- och kulturmiljön utan i den transportpolitiska propositionen 1996/97 anges att etappmål bör utvecklas avseende transporternas inverkan på natur- och kulturmiljön. Fördjupad utvärdering av miljömålen Miljömålsrådet har det samordnande ansvaret för uppföljning och rapportering av miljömålen. Förutom den årliga rapporten som lämnas in till regeringen arbetar Miljömålsrådet med en fördjupad utvärdering av miljömålen. Rapporten ska lämnas in till regeringen i slutet av februari 2004 och under 2003 har de miljömålsansvariga myndigheterna tagit fram underlag för den fördjupade utvärderingen.
14 14 6 Jämställdhet I oktober 2002 lämnade in regeringsuppdraget om förslag till etappmål för ett jämställt transportsystem. Eftersom :s förslag till etappmål mest bestod av förslag till fortsatt arbete för att kunna utarbeta etappmål har uppdraget inte lett till några fastställda etappmål ännu. Det nätverk för trafikverkens handläggare för målet om jämställdhet som Banverket tog initiativ till 2002 har träffats ett antal gånger under året. Bland annat har nätverket arbetat med programmet till ett seminarium om ett jämställt transportsystem som skulle ha anordnats med anledning av att Sverige var ordförande i Nordiska ministerrådet På grund av bristande intresse ställdes seminariet in. I mars 2003 lämnade in ett regeringsuppdrag som gick ut på att analysera hur effekter av åtgärder i transportsystemet kan redovisas för olika grupper, där kvinnor och män var en uppdelning. Inom uppdraget genomfördes en analys av hur väl de modeller som används kan beskriva olika befolkningsgruppers resande och hur dessa påverkas av olika åtgärder. Analysen visar att modellerna någorlunda väl beskriver skillnader mellan mäns och kvinnors resande i dagsläget, men att modellerna fungerar sämre när det gäller att beskriva hur resandet i olika grupper förändrar sig när åtgärder genomförs. har under året beställt en uppföljning av den litteraturstudie som Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, utförde på uppdrag åt Vägverket I oktober levererades rapporten Ett jämställt transportsystem, En litteraturstudie till. I november medverkade i seminariet Transportforskningen och jämställdheten i Stockholm anordnat av Nätverket för Kvinnor i transportpolitiken med stöd av Vägverket och regeringskansliet.
Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys
1 Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys Tre regeringsuppdrag 1. Utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av sänkt bashastighet i tätort (20 oktober)
KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.
Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen
NATUR- OCH KULTURMILJÖN. Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget
NATUR- OCH KULTURMILJÖN Rapport från arbetsgrupp inom etappmål miljöuppdraget 2002-11-25 3 Förord fick i maj 2002 i uppdrag av regeringen att i samarbete med Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)
1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och
Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser
Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets
Miljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)
REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,
Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011
Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:
Måluppfyllelse på sikt resultat från en workshop. Norra Latin
Måluppfyllelse på sikt resultat från en workshop Norra Latin 2018-11-20 Uppdraget i regleringsbrevet 2. Fördjupad uppföljning av de transportpolitiska målen Trafikanalys ska, som ett komplement till den
Varför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv
Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen
Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna
Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen
Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten
1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet
Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
2017-03-14 Ert dnr: N2017/00222/HL Handläggare: Lars Sandberg Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.hl@regeringskansliet.se Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen
ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Kommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart
Regeringsbeslut II 5 2018-08-23 N2018/04482/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 70 Borlänge Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringens beslut Regeringen
Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet
e Regeringen Regerings beslut 2019-03-21 N2019/01344/TS 1115 Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning
N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor
Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet
Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1
Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska
Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför
Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,
2007-05-28. Framtidsvägen
Framtidsvägen Att i praktiken tillämpa de första två stegen i fyrstegsprincipen. Ett samarbete mellan regionens största kommuner för ett hållbart vägtransportsystem. Ulf Pilerot, projektledare Hållbart
Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i
SFS nr: 1997:263 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Utfärdad: 1997-05-15 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:239 1
Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin
Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen Norra Latin 2018-11-20 ÖVERGRIPANDE MÅL: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning
Infrastrukturens regionala utvecklings- och lokaliseringseffekter
MEN E-post: PM Roger Pyddoke 2003-10-08 Infrastrukturens regionala utvecklings- och lokaliseringseffekter Samlok en ny modell för beräkning av en del av infrastrukturens lokaliseringseffekter 1 Sammanfattning
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering
Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering 1 2 Nära vardagen där det händer Så här arbetar vi Ekonomisk planeringsprocess Planläggningsprocessen
Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra
Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget
RegLab hemläxa nr 2 Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget 2018-2029 I inriktningsunderlaget ges en bredare bild av transportsystemets utveckling utifrån behov, gällande och aviserad politik. I vilken
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar
Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet
Bygg om eller bygg nytt
Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel
Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete
EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?
Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige
Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM Samordning av transportforskning i Sverige Januari 2007 Fungerande transporter är en viktig del av vår vardag. Betydelsen för samhälle, tillväxt och sysselsättning är
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Buller och studentlägenheter
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-24 Handläggare: Magnus Lindqvist Telefon: 08-50828937 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-03-12 p 19 Skrivelse från C, M, Fp, Per
Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer
Regeringsbeslut III 1 2015-01-08 N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens
Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,
Remiss av Trafikanalys rapport 2017:1 Ny målstyrning för transportpolitiken
Remissvar 1 (5) Datum Dnr/Beteckning 2017-06-19 TSG 2017-834 Ert datum 2017-03-23 N2017/01927/TS Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringskansliet.se Remiss av
YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:
1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om regionalt tillväxtarbete; Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1 I denna förordning
Godstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet
Åtgärdsplanering 2010-2020 Trafikverkens avrapportering Redovisning Näringsdepartementet 2008-10-10 Trafikverkens uppdrag Metod för Regional systemanalys Metod för Strategisk miljöbedömning Modeller och
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Syftet med propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem är att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt,
Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB
Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2
Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman
1 Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS Petter Åsman Trender-Transportsystemets digitalisering Självkörande fordon Samverkande system (fordon- infrastruktur) Reglering av tillträde
Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Samverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!
Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges
Inriktning för Transportstyrelsens stickprov och marknadsövervakning av den omreglerade fordonsbesiktningsmarknaden
Inriktningsdokument 1 (7) Datum Handläggare Mats Nygren Väg- och järnvägsavdelningen Inriktning för Transportstyrelsens stickprov och marknadsövervakning av den omreglerade fordonsbesiktningsmarknaden
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Sammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet
Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt I den här broschyren får du en inblick i hur Trafikverket arbetar med samhällsekonomiska analyser på underhållsområdet och hur vi arbetar
Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 563 inom Gotlands län.
Beredningsunderlag 1(7) Datum: Beteckning: Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 563 inom Gotlands län. Bjärges 140 Klintehamn 562 Loggarve 563 Tass Hejde 142 144 L Stånga 140
Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi
Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem Prop. 2012/13:25 Stora investeringar i infrastrukturen för att skapa
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 Departement/myndighet: Miljödepartementet Utfärdad: 2004-07-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1135 Inledande bestämmelser 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller
INFRASTRUKTUR FÖR TILLVÄXT. Analys av infrastrukturinvesteringarnas. tillväxt, regional utveckling och regionförstoring. SIKA Rapport 2004:1
INFRASTRUKTUR FÖR TILLVÄXT Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse för tillväxt, regional utveckling och regionförstoring INFRASTRUKTUR FÖR TILLVÄXT Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst
Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation
Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
so Sveriges konununer och landsti.ng
so Sveriges konununer och landsti.ng 51 Arlandabanan infrastructure AB 52 Green Cargo AB 53 Infranord AB 54 J ernhusen AB 55 SJAB 56 Svevia AB 57 SwedaviaAB 58 SvedabAB 59 Bil Sweden 60 Cykelfrämjandet
Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun , remiss
1 (4) Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Klimat- och miljömål Nynäshamns kommun 2017 2020, remiss Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har tagit fram ett förslag till Klimat-
Kommittédirektiv. Dir. 2009:92. Beslut vid regeringssammanträde den 8 oktober 2009
Kommittédirektiv Uppföljning och analys av de statliga upphandlarnas åtgärder för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden inom anläggningsbranschen Dir. 2009:92 Beslut vid regeringssammanträde
Sammanfattning. Kalkylerna är robusta
Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Datum Dnr Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget
Regionstyrelsen Therese Andersson Enhetschef 040-675 32 44 therese.m.andersson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-09-19 Dnr 1601227 1 (5) Regionstyrelsen Ändrade regler gällande förskottering av infrastrukturinvesteringar
Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet
Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum 2017-11-21 3.1.2 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 4171/2017 Ert diarienummer N20 17105430/TIF
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling
En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska
Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Regionala flygplatser en förutsättning för Sverige! Ulrika Appelberg Sektionen för infrastruktur och fastigheter SKL
Regionala flygplatser en förutsättning för Sverige! Ulrika Appelberg Sektionen för infrastruktur och fastigheter SKL Hemavan-Tärnaby Vilhelmina Lycksele Arvidsjaur Gällivare Kramfors-Sollefteå Karlstad
Förslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Einar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
motorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Kommittédirektiv. Samordning av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller
Kommittédirektiv Samordning av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller Dir. 2013:5 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5
Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet
Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!
Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen Välkomna! 2 2013-05-21 Förstudie Varför en förstudie? Samhälle 3 2013-05-21 Vad är en Förstudie? Nuläge Analys Förslag på åtgärder 4 2013-05-21 5 2013-05-21
Konsekvensutredning av föreskrifter om EG-kontroll och EG-försäkran
Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Alexander Östman Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning av föreskrifter om EG-kontroll och EG-försäkran Transportstyrelsens förslag:
YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dickinson, Joanna Tel: 010-698 10 94 joanna.dickinson@naturvardsverket.se YTTRANDE 2017-10-15 Ärendenr: NV-06931-17 Region Skåne region@skane.se Remissyttrande
Uppdrag att genomföra test- och demonstrationsprojekt med geostaket i urbana miljöer
e Regeringen Regeringsbeslut 2017-09-28 N2017/05987/TS Il 2 Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 Borlänge Uppdrag att genomföra test- och demonstrationsprojekt med geostaket i urbana miljöer Regeringens
BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN
BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN 2018-2029 Remissversion juni 2017 Bilaga 3. Inriktning för cykelåtgärder Nedan följer de prioriterings-, fördelnings- och finansieringsprinciper
Miljöaspekt människors hälsa
Miljöaspekt människors hälsa - Reviderat förslag 20170217 Definition Hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom
Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26
SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för