Ärende Tid och dnr Förslag. 2. Elevskyddsombud Informationen noteras till protokollet GV/2016:51

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde klockan 17:00 /Kompetenscentrum rum 2 Ärende Tid och dnr Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Gunilla Apler (M) 2. Elevskyddsombud Informationen noteras till protokollet. 3. Förslag till ledningssystem för de medicinska och psykologiska insatserna i elevhälsan Åsa Bergström, Verksamhetschef för medicinska och psykologiska delen av elevhälsan samt ansvarig för PMO GV/2016:51 Nämnden fastställer förslaget till ledningssystem för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Carin Johansson Gymnasie & Vuxenutbildning Direkt: carin.i.johansson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Tid och dnr Förslag 4. Patientsäkerhetsberättelse, Åsa Bergström, Verksamhetschef för medicinska och psykologiska delen av elevhälsan samt ansvarig för PMO GV/2016:52 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner patientsäkerhetsberättelsen för de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan I patientsäkerhetsberättelsen redovisas årligen för vårdgivaren hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under Ekonomisk uppföljning av prioritering inom Vuxenutbildningen Frida Svärd, chef för enheten för Vuxnas lärande GV/2015:42 Informationen noteras till protokollet. 6. Uppföljning grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI Frida Svärd, chef för enheten för Vuxnas Lärande Informationen noteras till protokollet. 7. Kommunens aktivitetsansvar våren 2016 Cecilia Tengelin-Danielsson, Utvecklingsledare 8. Återrapportering handlingsplan GySär Lisa Jönsson, utvecklingsledare GV/2016:49 Fika Informationen noteras till protokollet.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Tid och dnr Förslag 9. Elevenkäter Andréas Mårtensson, utvecklingsledare GV/2016:50 Informationen noteras till protokollet. 10. Slutkonferens EUCVET Andréas Mårtensson, utvecklingsledare Informationen noteras till protokollet. 11. Återrapport systematiskt kvalitetsarbete Andréas Mårtensson, utvecklingsledare GV/2016:1 Informationen noteras till protokollet. 12. Antagningsläget för gymnasieskolorna Staffan Hallström, förvaltningschef Informationen noteras till protokollet 13. Planerat utbud vid gymnasieskolorna läsåret 2017/2018 Staffan Hallström, förvaltningschef GV/2016:55 Informationen noteras till protokollet. 14. Nämndens vision Informationen noteras till protokollet. 15. Förvaltningschefen informerar 16. Rapporter från ledamöter 17. Övriga frågor 18. Anmälan av delegeringsbeslut

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ulrika Landergren (L) Ordförande Carin Johansson Sekreterare

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2016:51 Ledningssystem för de medicinska och psykologiska delarna inom elevhälsan Förslag till beslut Nämnden fastställer förslaget till ledningssystem för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Motivering till beslut Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för de insatser inom elevhälsan som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Sammanfattning Den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan är en hälso- och sjukvårdsverksamhet som bland annat regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kungsbacka kommun är vårdgivare för all hälso- och sjukvård inom kommunen. Representant för vårdgivaren avseende elevhälsans medicinska och psykologiska delar inom gymnasieskolan har kommunfullmäktige genom reglemente bestämt, är nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. I 28 HSL anges att ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Bestämmelsen kompletteras med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I föreskrifternas tredje del anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Det är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten och det ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Förskola & Grundskola Åsa Bergström asa.bergstrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag på ledningssystem, Beslutet skickas till Gymnasiechef och Biträdande gymnasiechef Staffan Hallström Förvaltningschef Åsa Bergström Verksamhetschef för medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan

7 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Beslutad datum XX

8

9 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Bakgrund Enligt 2 kap. 25 skollagen ska elevhälsan bestå av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. I detta arbete är elevhälsans roll att medverka till att en så god lärandesituation som möjligt skapas för varje enskild elev utifrån behov. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skolans elevhälsoteam utarbetar på uppdrag av rektor arbetsformer för tidig upptäckt av hinder för lärande, hälsa och utveckling. Den medicinska insatsen och delar av den psykologiska insatsen inom elevhälsan för gymnasieskolan är en hälso- och sjukvårdsverksamhet som regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kungsbacka kommun är vårdgivare för all hälso- och sjukvård i kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige har genom reglemente bestämt att nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning avseende de kommunala gymnasieskolorna är representant för vårdgivaren. Enligt 28 HSL ska ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Bestämmelsen kompletteras med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I 3 kap. 1 SOSFS 2011:9 anges att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för de insatser inom elevhälsan som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Det ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska nämnden kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ledningssystemet ska innehålla en tydlig ansvarsfördelning, dokumenterade processer, identifierade rutiner samt rutiner för uppföljning. 3

10 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Innehåll 1 Ansvarsfördelning Vårdgivarens ansvar Verksamhetschef HSL:s ansvar Medicinskt ansvarig skolläkares ansvar Biträdande gymnasiechef Rektor Skolsköterskors, skolläkares och psykologers ansvar Processer och rutiner Skolsköterskor och skolläkare Psykologer Förbättring av processer och rutiner Uppföljning och utvärdering Samverkan Uppföljning och utvärdering Kompetens Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Kompetenskrav vid anställning Generell fortbildning Individuell kompetensutveckling Ansvarsfördelning Uppföljning och utvärdering Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Egenkontroll Journalföring Klagomål och synpunkter Rapporteringsskyldighet Avvikelsehantering Anmälan enligt Lex Maria Yrkesutövning Förbättrade åtgärder i verksamheten Dokumentationsskyldighet 21 7 Patientsäkerhet 22 8 Förkortningar 23 4

11 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 1 Ansvarsfördelning Enligt 3 kap. 3 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. 1.1 Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten att vc HSL för de medicinska och psykologiska insatserna i elevhälsan utses att den som är ansvarig för anmälan enligt Lex Maria utses vc HSL och ansvarig för anmälan enligt Lex Maria registreras i Socialstyrelsens vårdgivarregister vid start av ny verksamhet att det finns ändamålsenliga lokaler för de medicinska och psykologiska insatserna i skolan att senast den 1 mars varje år fastställa en patientsäkerhetsberättelse. 1.2 Verksamhetschef HSL:s ansvar Vårdgivaren bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter samt vilket ansvar vc HSL har utöver det författningsreglerade ansvaret. Vc HSL ansvarar för att utifrån bakgrund och kompetens uppdra till annan befattningshavare att ansvara för diagnostik, vård och behandling. Vc HSL ansvarar för anmälan enligt Lex Maria. Vc HSL ansvarar för att det finns instrument enligt HSL 2e för psykologernas arbete vad gäller utredning, diagnostik och bedömning. Vc HSL ansvarar för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten genom: Systematiskt kvalitetsarbete känna till de författningar, styrdokument och vetenskapliga rön för hälso- och sjukvårdsväsendet respektive utbildningsväsendet som berör medicinsk och psykologisk elevhälsa varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse så att den kan fastställas av nämnden senast den 1 mars 5

12 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Löpande verksamhet ansvara för den löpande verksamheten inom sitt område och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt se till att den medicinska och psykologiska insatsen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård ansvara för att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver se till att personalens kompetens kan upprätthållas genom att personalen erbjuds adekvata kompetensutvecklingsinsatser. Personalens deltagande i kompetensutvecklingsinsatser beslutas av bitr. gymnasiechef ta fram processer, rutiner och metoder enligt vetenskap och beprövad verksamhet lämpliga för verksamheten följa upp och utveckla verksamheten efter uppsatta mål bevaka nya vetenskapliga rön, ändringar, nytillkomna lagar, styrdokument och författningar inom hälso- och sjukvård samt fortlöpande kommunicera detta med legitimerad personal via möten, fortbildningsinsatser och intranät. Bitr. gymnasiechef beslutar om personals deltagande i möten och fortbildningsinsatser Avvikelser ansvara för att egenkontroll i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd utövas ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från elever och vårdnadshavare (VH), personal, andra vårdgivare och myndigheter, föreningar, organisationer och intressenter ta emot rapporter om avvikelser i enlighet med 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen från verksamhetens personal utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada vidta nödvändiga omedelbara och andra åtgärder i anledning av en avvikelse vid behov göra anmälan enligt Lex Maria i ett dokument analysera och sammanställa inkomna rapporter om risk för vårdskada eller vårdskada, klagomål och synpunkter och utifrån vad som framkommer vidta åtgärder som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet 6

13 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Personal säkerställa att verksamhetens personal känner till och arbetar i enlighet med processerna och rutinerna i ledningssystemet ansvara för att skolläkare, skolsköterskor och psykologer är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter och behörighet anmäla till IVO om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller missbruk bedöms inte kunna utöva sitt yrke tillfredsställande Personuppgiftshantering ansvara för att rutiner finns för att journaler förs i enlighet med lag ansvara för uppföljning av patientuppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet ansvara för att det finns ett dokument Informationssäkerhetspolicy i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 ansvara för att det finns fungerande rutiner för styrning av behörigheter i det digitala journalsystemet PMO och för spårning (loggning) av användare tilldela behörigheter i det digitala journalsystemet PMO ansvara för att utdelade behörigheter för åtkomst till patientuppgifter är ändamålsenliga och förenliga med hälso- och sjukvårdspersonalens och andra befattningshavares aktuella arbetsuppgifter ansvara för att hälso- och sjukvårdspersonalen och andra befattningshavare är informerade om de bestämmelser som gäller för hantering av patientuppgifter ansvara för att uppföljning av informationssystemens användning sker genom regelbunden kontroll av loggarna utreda misstanke om obehörig åtkomst Information svara på frågor från myndigheter, elever, vårdnadshavare och medier vad gäller verksamheten 1.3 Medicinskt ansvarig skolläkares ansvar Utifrån vc HSL:s bakgrund och kompetens uppdras till medicinskt ansvarig skolläkare att ansvara för diagnostik, vård och behandling för den medicinska insatsen inom elevhälsan enligt avtal. 7

14 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 1.4 Biträdande gymnasiechef Bitr. gymnasiechef ansvarar för att säkerställa att det inom skolans elevhälsoarbete finns tillgång till skolsköterskor, ev. anställda skolläkare och psykologer i sådan omfattning att det är möjligt att främja elevers hälsa, lärande och utveckling och genomföra den medicinska och psykologiska insatsen på ett patientsäkert sätt att säkerställa att kompetenskraven är uppfyllda vid anställning av skolsköterska, psykologer samt ev. anställda skolläkare i samråd med vc HSL att i samråd med rektor se till att lokalens utformning och utrustning är ändamålsenlig för att bedriva en god och säker vård att i samråd med rektor se till att tid och möjlighet ges för skolsköterska, psykologer samt ev. anställda skolläkare till kontinuerlig kompetensutveckling efter behov att rutiner finns för att regelbundet följa upp och utvärdera resultatet av skolsköterskans, skolläkarens och psykologens arbete 1.5 Rektor Rektor är ytterst ansvarig för skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet och har därmed eget ansvar för att delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Rektor ansvarar för arbetsledning av skolsköterskor, skolläkare och psykologer avseende arbetet kring skolenhetens elever att rutiner finns för att regelbundet följa upp och utvärdera resultatet av skolsköterskans, skolläkarens och psykologens arbete rektor ansvarar för att säkerställa att rutiner för egenvård följs enligt vårdgivarens direktiv 1.6 Skolsköterskors, skolläkares och psykologers ansvar Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ingår i skolans elevhälsoarbete. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska följa detta ledningssystem, Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan och de rutiner och processer som i övrigt tas fram av nämnden, vc HSL, rektorerna och bitr gymnasiechef. Hälso- och sjukvårdspersonalen har även ett personligt yrkesansvar, vilket innebär att personalen alltid är ansvarig för att fullgöra sina arbetsuppgifter. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska ha god kännedom om och följa den lagstiftning som gäller inom hälso- och sjukvården; hälso- och sjukvårdslagen, 8

15 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun patientsäkerhetslagen, patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen, skollagen m.fl. samt de bestämmelser och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten, t.ex. anmälningsplikten för vårdskador enligt patientsäkerhetslagen och anmälan till socialnämnden vid misstanke om att barn far illa. Utifrån vc HSL:s bakgrund och kompetens uppdras till psykologer att delta i de delar av arbetet där psykologisk kompetens är nödvändig. 2 Processer och rutiner Enligt 4 kap. 2-4 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska i varje process identifiera de aktiviteter som ingår, bestämma aktiviteternas inbördes ordning, för varje aktivitet utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Metoder ska utvecklas och implementeras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet under ledning av vc HSL i samarbete med skolsköterskor, skolläkare och psykologer. Vc HSL ska informera om förändringar fortlöpande vid till exempel möten, fortbildningsdagar och via intranät. Arbetet ska utgå från Socialstyrelsens och Skolverkets vägledningsdokument för elevhälsan. 2.1 Skolsköterskor och skolläkare Arbetsområde Hälso- och sjukvård Identifierade processer och aktiviteter Hälsobesök/hälsosamtal Uppföljning av kontrollelev Läkemedelshantering Generell och akut ordination av läkemedel Rutiner/arbetssätt Information till elever och VH, inhämta hälsoenkät från elev/vh, inhämta information från klasslärare, skicka ut kallelse, genomförande, åtgärdande av identifierade hälsoproblem, journalföring Uppföljning av identifierade hälsoproblem, journalföring Instruktion för läkemedelshantering och rutiner för förvaring av läkemedel ska finnas på skolans hälsovårds mottagning (SOSFS 2000:1). Personlig generell ordination till varje skolsköterska upprättas av Uppföljning Vc HSL 9

16 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun läkare (SOSFS 2000:1) gällande ett läsår i taget. Mediciner enligt akut ordination ska finnas i akutväska på varje mottagning. Uppdaterad lista på läkemedel avsedda för generell och akut ordination ska finnas på apotek Vaccination Information till elever och VH, medgivande inhämtas, om eleven är omyndig kan VH behöva ge sitt medgivande och scannas in i journalen, individuell medicinsk bedömning och ordination görs av skolläkare och dokumenteras i elevens journal, genomförande, journalföring och registrering i nationellt vaccinationsregister Akutberedskap för överkänslighetsreaktioner vid vaccinationer Mediciner enligt akutordination ska finnas lätt tillgänglig vid varje vaccinationstillfälle. Personalen ska fortlöpande uppdatera sin kunskap och sina rutiner. Enkel sjukvård, rådgivning Öppen mottagning, telefon, möte Remisshantering Rutiner för remisshantering (SOSFS 2004:11). Medicinsk teknisk apparatur Kontroll- och anmälan av medicinsk apparatur (SOSFS 2008:1) Journalföring Rutiner för journalföring och kvalitetsgranskning av journalföring Elevhälsoarbete Inköp Elevhälsoteam Varje skolsköterska ansvarar för att inköp görs enligt kommunens upphandlingsrutiner Skolsköterska, skolläkare ingår i skolans elevhälsa Rektor Elever i behov av särskilt stöd Sex och samlevnad, Utbildningsinsatser hälsa Bedömning/utredning Förebyggande och hälsofrämjande insatser på individ-och gruppnivå Föräldrarådgivning, remiss, konsultation, handledning till skolans personal Rektor, Vc HSL Rektor Vc HSL 10

17 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 2.2 Psykologer Arbetsområde Hälso- och sjukvård Psykologen arbetar individuellt med elever i samverkan med föräldrar och skolpersonal Identifierade processer och aktiviteter Utredning/bedömning Rutiner/arbetssätt Utredning, diagnostik och bedömning kan röra inlärningssvårigheter, svårigheter med uppmärksamhet, koncentration och socialt samspel, emotionell och psykisk ohälsa. Upp-följning Vc HSL Testbatterier ska vara standardiserade och i den mån det är möjligt normerade efter svenska förhållanden, scoringprogram bör användas Vid uppdatering av psykometriska test ska den senaste upplagan införskaffas och det gamla testet endast användas som komplettering. Remisshantering Rutiner för remisshantering (SOSFS 2004:11). Samtal/råd och stöd Journalföring Telefon, tidsbeställt möte Rutiner för journalföring, förvaring och kvalitetsgranskning av journalföring Inköp Varje psykolog ansvarar för att inköp görs enligt kommunens upphandlingsrutiner och från godkända leverantörer. Elevhälsoarbete Psykologen arbetar indirekt med elever via handledning och konsultation till skolpersonal Elevhälsoteam Konsultation Psykologen ingår i elevhälsan. Elever i behov av särskilt stöd identifieras av pedagoger, elevhälsoteam samt på initiativ av elev/vårdnadshavare Stöd till enskild lärare i arbete med exempelvis elever i behov av särskilt stöd eller yrkesroll Rektor Handledning Grupp eller arbetslag som regelbundet över tid går i handledning för att utveckla arbetssätten 11

18 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Säkerhetsarbete Skolutveckling Utbildningsinsatser Krisstöd till kommunens skolor Stöd till skolledning, grupputveckling, föreläsningar/kompetens utveckling till skolpersonal Föreläsningar/ workshops Förvaltnings chef Rektor/bitr gymnasie chef 2.3 Förbättring av processer och rutiner Enligt 5 kap. 8 SOSFS 2011:9 ska, om resultaten visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, processerna och rutinerna förbättras. Vc HSL ansvarar för detta. 2.4 Uppföljning och utvärdering Metoder, processer och rutiner ska årligen granskas för att nå uppsatta mål. Resultat av granskningar ska återföras till medarbetare och andra berörda. Förbättringsåtgärder ska dokumenteras, analyseras och utgör grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Vc HSL ansvarar för detta. Arbetsgången för uppföljning och utvärdering Planera identifiera krav och mål i lagstiftningen planera arbetet för att säkerställa dessa krav och mål ta fram processer och rutiner riskanalyser Genomföra arbeta utifrån fastställda processer och rutiner ta emot rapporter, klagomål och synpunkter utreda, sammanställa och analysera Förbättra utveckla och förbättra processer och rutiner arbeta för att uppnå krav och mål Utvärdera följa upp och utvärdera resultatet egenkontroll 12

19 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 3 Samverkan Enligt 4 kap. 6 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten, LSS och med andra myndigheter. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska genom samverkan med övrig personal på skolan, både elevhälsopersonal och skolans pedagogiska personal, arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att gemensamt verka för tidig upptäckt av hinder för lärande, hälsa och utveckling. I skolans elevhälsa ska det enligt 2 kap. 25 skollagen finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Rektor ansvarar för att det finns rutiner på skolenheten för samarbete inom elevhälsan respektive mellan elevhälsan, skolledning och skolans pedagogiska personal för att garantera att varje elev får tvärprofessionella bedömningar och insatser. Samverkan med personal inom elevhälsan som inte omfattas av HSL Denna samverkan begränsas i viss mån av sekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Observera att endast den medicinska delen av elevhälsan lyder under hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 25 kap. OSL. Den psykologiska delen av elevhälsan lyder i sekretesshänseende under förskole- och skolsekretessen i 23 kap. OSL. Enligt 25 kap. 13 a OSL får utlämnande ske till övriga elevhälsan utan samtycke från eleven om det krävs för att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd. Detta gäller även annan särskilt elevstödjande personal, t.ex. rektor och speciallärare. Paragrafen är tänkt att tillämpas restriktivt. Utgångspunkten är att vårdnadshavaren och eleven i förväg ska tillfrågas om utlämnandet. Myndig elev tillfrågas utan vårdnadshavare om inte leven själv vill ta stöd av vårdnadshavaren. Undantagsbestämmelsen blir aktuell främst i fall där vårdnadshavaren/eleven har motsatt sig utlämnandet. Det avgörande för tillämpningen är alltså att utlämnandet är nödvändigt för att eleven ska ges möjlighet att nå upp till de kunskapsnivåer som alla elever ska ges möjlighet att nå. Samverkan med övrig skolpersonal Utlämnande av uppgifter från elevhälsans medicinska del till personal utanför elevhälsan regleras i 25 kap. 1 OSL. Enligt 25 kap. 1 OSL får uppgifter inte röjas om det inte står klart att så kan ske utan att patienten eller patientens närstående lider men. Detta innebär en stark presumtion för att inte lämna ut uppgifterna och i praktiken räcker det med att patienten, eller i förekommande fall vårdnadshavaren, motsätter sig utlämnandet för att men ska anses föreligga. Utlämnande av uppgifter utanför elevhälsan bör alltså bara ske med samtycke. 13

20 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Enligt propositionen till skollagen ska elevhälsans arbete dock präglas av en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. För att kombinera detta med lagens krav på sekretess krävs rutiner för att löpande inhämta samtycken samt för att bedöma om samtycke ska inhämtas från eleven eller vårdnadshavare. Samverkan i övrigt Vid skolbyte: Skolsköterskan på mottagande skola ska genom samverkan med skolsköterskan på avlämnande skola främja ett bra mottagande på den nya skolan. Informationsöverföring får ske utan skriftligt medgivande endast mellan skolor som har samma vårdgivare. Kungsbacka kommun är vårdgivare för alla kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Kungsbacka. Vårdnadshavare: Samverkan med vårdnadshavare ska alltid eftersträvas så långt som möjligt. Barnets ålder och mognad samt vårdens innehåll avgör om sekretess gentemot vårdnadshavare ska beaktas. Vid behov av mognadsbedömning ska denna göras enligt 6 kap. 11 föräldrabalken. Mognadsbedömningen ska journalföras. Denna huvudregel gäller även utlämnande av uppgifter ur journalen under förutsättning att det inte föreligger risk för betydande men för barnet, vilket främst tar sikte på misstänkt övergrepp och liknande situationer. Landsting/annan vårdgivare: Skolsköterska, skolläkare och psykolog ska, efter samtycke från vårdnadshavare, samarbeta med hälso- och sjukvården och underlätta informationsöverföring mellan annan vårdgivare och skolan när det bedöms främja lärande, hälsa och utveckling. Vid behov ska remiss utfärdas till annan vårdgivare för bedömning, utredning och behandling. Remisser utfärdas med samtycke från vårdnadshavare eller i förekommande fall eleven själv. Nya En Dörr In: Samverkan kring barn/unga med behov av stödinsatser från såväl kommun som landsting, ska ske enligt överenskommelse mellan kommun och landsting. Socialtjänsten: Skolans samarbete med bl.a. socialnämndernas verksamheter regleras i styrdokumenten för En dörr in i Kungsbacka. Skolan/elevhälsan ska samarbeta med socialtjänsten för att medverka till att barn som har behov av stödinsatser från samhället från dem tillgodosedda. Anmälningsskyldighet till socialtjänsten gäller enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen vid misstanke om att barn far illa. Polis: när det gäller samverkan med polisen sker det främst inom ramen för skolans/elevhälsoteamets generella förebyggande arbete och i förekommande fall på individnivå i enlighet med gällande lagstiftning. De grunder på vilka utlämnande av uppgifter till polisen får ske anges i 10 kap. OSL. Det rör sig om pågående rattonykterhet (19 ), vålds-, sexual- eller frihetsbrott mot person under 18 år (21 ) samt brott vars lägsta straff enligt straffskalan är ett års fängelse eller högre (23 ). 14

21 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 3.1 Uppföljning och utvärdering Varje skolenhet utvärderar årligen i samverkan med berörda och i samband med det systematiska kvalitetsarbetet hur samverkan fungerar för att identifiera förbättringsbehov. 4 Kompetens 4.1 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Enligt 6 kap. 1 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Alla skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska känna till och arbeta utifrån processer och rutiner som finns upptagna i ledningssystemet. För att säkerställa hög patientsäkerhet krävs att skolsköterskor, skolläkare och psykologer har rätt kompetens och kan arbeta utifrån ledningssystemets processer och rutiner. 4.2 Kompetenskrav vid anställning Vid nyanställning ansvarar den chef som anställer för att utdrag ur belastningsregistret lämnas in samt att en noggrann kontroll görs av intyg om legitimation, utbildning och kurser. Anställande chef gör också en kontroll av personlig id-handling. Yrkeslegitimationen ska kontrolleras med Socialstyrelsen, då det fysiska intyget inte förloras vid en eventuell indragning av legitimationen. Kompetenskrav skolsköterska Legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom barn och ungdom 60 högskolepoäng, skolsköterska (skolsköterskeprogrammet) 60 högskolepoäng eller distriktssjuksköterska 75 högskolepoäng. Meriterande är erfarenhet av förebyggande hälsoarbete. Kompetenskrav skolläkare Legitimerad läkare med specialistutbildning i barn- och ungdomsmedicin, allmän medicin eller skolhälsovård. Folkhälsovetenskaplig utbildning är meriterande. Kompetenskrav psykologer Psykolog inom skolan ska vara legitimerad enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Legitimationen utgör en grund för att patientsäkerheten tillgodoses. Psykologen ska ha utbildning, erfarenhet och kompetens för att utföra tilldelade arbetsuppgifter. Psykologen ska kunna utföra en kvalificerad utredning och utvecklingsbedömning av elev. 15

22 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun 4.3 Generell fortbildning Skolsköterskors, skolläkares och psykologers kunskap uppdateras i enlighet med ny kunskap och forskning som är relevant för arbetet inom skolan. Detta kan exempelvis ske genom att vc HSL och medicinskt ansvarig skolläkare i dialog med rektorerna och bitr gymnasiechef erbjuder professionsspecifik fortbildning för att säkerställa uppdatering kring nya vetenskapliga rön. Skolsköterskor och psykologer har en dialog med sin chef och rektor som beslutar om personalens deltagande i kompetensutvecklingsinsatser utifrån verksamhetens behov. Skolläkarna erbjuds kompetensutveckling genom medicinskt ansvarig skolläkare enligt avtal. Nyanställda ska erbjudas yrkesspecifik introduktion efter behov. 4.4 Individuell kompetensutveckling En plan för individuell yrkesspecifik kompetensutveckling ska upprättas av bitr gymnasiechef varje år utifrån uppmärksammade behov för verksamheten samt identifierade framtida behov. 4.5 Ansvarsfördelning Den chef som anställer ansvarar för att de kompetenskrav som gäller vid nyanställning är uppfyllda. Vc HSL ansvarar för att stödja bitr gymnasiechef vad gäller medicinsk och psykologisk kompetens och att följa upp att alla medarbetare har god kännedom om de riktlinjer för arbetet som finns. Hälso- och sjukvårdspersonal har ett personligt ansvar för hur de fullgör sina arbetsuppgifter. 4.6 Uppföljning och utvärdering Utvärdering av kompetensutveckling för skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer samt uppföljning av behov av individuell kompetensutveckling och kännedom om ledningssystemet görs via årliga medarbetarsamtal med ansvarig chef. 5 Systematiskt förbättringsarbete Ett systematiskt arbete för att förbättra verksamheten ska ske fortlöpande. I förbättringsarbete läggs vikt vid förebyggande åtgärder. Syftet är att förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar. Förbättringsarbetet ska leda till att organisationen utvecklas och att misstag inte upprepas. 16

23 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Det systematiska förbättringsarbetet består av Riskanalys Egenkontroll Utredning av rapporter, klagomål och synpunkter Förbättring av åtgärder Förbättring av processer och rutiner 5.1 Riskanalys Enligt 5 kap. 1 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyser ska omfatta verksamhetens samtliga delar. Riskanalyser kan även behöva genomföras innan förändringar av en verksamhet eller inför förändringar av personalens sammansättning och innan nya arbetssätt eller metoder börjar tillämpas. I alla rutiner, vid förändringar och nya åtaganden i verksamheten ska en riskanalys göras. Visar analysen att risk för brister i kvalitet eller patientsäkerhet föreligger ska, för att minimera risken, vc HSL kontakta bitr. gymnasiechef respektive huvudmannen för samråd. Rutin för att identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten skolsköterskor, skolläkare och psykologer identifierar och rapporterar till vc HSL vid förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Impulser till riskanalys kan även komma från avvikelser, tillbud, egenkontroller etc. vc HSL gör en bedömning och riskanalys och vidtar eventuella åtgärder. Behöver åtgärder vidtas kontaktar vc HSL bitr. gymnasiechef respektive huvudman. Bitr. gymnasiechef respektive huvudman avgör sedan vilka åtgärder som ska vidtas vc HSL och medicinskt ansvarig skolläkare ser till att rutiner och processer uppdateras vid behov vc HSL ska informera vårdgivaren om risker med höga risktal 5.2 Egenkontroll Enligt 5 kap. 2 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroll innebär systematisk uppföljning 17

24 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontrollen ska innefatta nedanstående eller motsvarande: Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt patientdatalagen Jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Målgruppsundersökningar Granskning av journaler, akter och annan dokumentation Aktivt arbete för att förändra förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Vc HSL ansvarar för att informera, sammanställa och följa upp resultat av kvalitetsgranskningar och resultaten i patientsäkerhetsberättelsen. Områden som regelbundet ska följas upp är lokaler, utrustning, sekretess och hygienrutiner, journaldokumentation, läkemedelshantering, vaccinationer samt hälsobesök. Vc HSL ansvarar för att kalibrering av medicintekniska produkter görs. 5.3 Journalföring Skolsköterskor, skolläkare och psykologer dokumenterar i datajournal. Skolsköterskor och psykologer ska omgående upprätta pappersjournal för de elever som inte har datajournal. Psykologer för pappersjournal vad gäller testinstrument som lyder under instrumentsekretess enligt 17 kap 4 OSL. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska följa vårdgivarens rutiner för informationshantering och journalföring. Tilldelning och behörighet till datajournalsystem Vc HSL fastslår vem som har ansvar för tilldelning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheter i det digitala journalsystemet. Tilldelning av behörighet i journalsystemet ska vara begränsade till det ansvarsområde personalen har och ske efter det att vc HSL gjort en individuell bedömning. Behörigheter ska kontinuerligt läggas till, tas bort och regleras så att endast den som är delaktig i vården har tillgång till journalhandlingar. Kontroll av åtkomst Vc HSL fastslår vem som ansvarar för att loggkontroller görs i form av stickprovskontroller. Genomförda loggkontroller dokumenteras och sparas i 10 år. Obehörig ingång ska anmälas till vc HSL. Även misstanke om obehörig ingång ska anmälas och utredas av vc HSL. Praxis är att vederbörande kontaktas och ombeds ge 18

25 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun en förklaring. Om ingen fullgod förklaring lämnas görs polisanmälan (obehörig läsning rubriceras som dataintrång). Ansvar för informationssäkerheten Förvaltningen har utsett en systemförvaltning som utgår från kommunens antagna modell från 2015, där berörda verksamheter är representerade. Områden som omfattas av vc HSL, kommunens centrala IT-förvaltning, driftsansvarig för journalsystemet samt leverantör av journalsystemet ingår. Systemförvaltningen träffas regelbundet och ansvarar för: Granskning och skyddsåtgärder av större betydelse som görs i enlighet med riktlinjer för informationssäkerhet Riskanalyser som har utförts Förbättringsåtgärder som vidtagits Årlig sammanställning av arbetet i en rapport som lämnas till förvaltningschefen och nämnden. 5.4 Klagomål och synpunkter Enligt 5 kap. 3 SOSFS 2011:9 ska vårdgivaren ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från Elever och deras närstående Personal Andra vårdgivare De som bedriver socialtjänst Myndigheter (t.ex. IVO, Socialstyrelsen, JO och JK) Föreningar, andra organisationer och intressenter Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska enligt 5 kap. 6 SOSFS 2011:9 sammanställas och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Med klagomål menas att någon har klagat på att verksamheten inte uppnår kraven på god kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Klagomål och synpunkter ska utredas. Utredningen ska komma fram till om det förekommit en avvikelse. Genom att sammanställa och analysera klagomål och synpunkter kan mönster bli tydliga som inte framkommer i utredningen av ett enskilt fall. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska ta tillvara klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare samt föra vidare informationen till rektor, bitr gymnasiechef och vc HSL via avvikelsesystemet. 19

26 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Klagomål och synpunkter lämnas i första led till den skola som det berör. Ärende där fastställda rutiner har följts och patientsäkerheten inte är ifrågasatt kan hanteras av skolan själv. Ärenden där rutiner inte har följts eller medicinsk säkerhet och kvalitet måste ifrågasättas ska utan dröjsmål vidarebefordras till vc HSL. 5.5 Rapporteringsskyldighet Bestämmelser om rapporteringsskyldighet för hälso- och sjukvårdspersonal finns i patientsäkerhetslagen. Bestämmelser om skyldighet för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i patientsäkerhetslagen. Det åligger skolsköterskor, skolläkare och psykologer att till vc HSL anmäla om en elev i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada. Anmälan ska göras enligt vc HSL:s anvisningar. Personalens anmälningsskyldighet till vårdgivaren gäller för alla vårdskador medan vårdgivarens anmälningsplikt till Inspektionen för vård och omsorg, Lex Maria, endast gäller allvarlig skada. 5.6 Avvikelsehantering En avvikelse är om en verksamhet inte når upp till kvalitet, dvs. inte efterlever krav och mål i lagstiftning, föreskrifter eller beslut. En avvikelse uppstår också om personalen inte arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Identifierade avvikelser ska utredas och åtgärdas av Vc HSL. Identifierade avvikelser ska också leda till att processer och rutiner ses över för att med stöd av dem säkra att inträffade avvikelser inte inträffar på nytt. Förbättringsarbetet ska innebära att organisationen lär av sina misstag. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer ska i sin anmälan till vc HSL beskriva orsaker och vidtagna åtgärder samt ta ställning till vilka förändringar som bör göras för att minimera risken för att händelser upprepas. Vc HSL ska bedöma avvikelser och ta ställning till behov av förändrade rutiner och anvisningar för verksamheten. 5.7 Anmälan enligt Lex Maria Vc HSL är ansvarig för att anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Vc HSL ska inför anmälan enligt Lex Maria utreda händelser där vård och behandling har medfört allvarlig skada eller kunnat medföra allvarlig skada för eleven. 5.8 Yrkesutövning Vc HSL ska utan fördröjning anmäla till IVO om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på grund av sjukdom eller missbruk bedöms inte kunna utöva sitt 20

27 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun yrke tillfredsställande. Enligt patientsäkerhetslagen gäller även anmälningsskyldighet när legitimerad personal kan befaras utgöra en fara för patientsäkerheten. Anmälningsplikten gäller på vårdgivarnivå och ska fullgöras av den Lex Mariaansvariga, dvs. vc HSL. Anmälan ska ske även om den berörda personalen har avslutat anställningen när farligheten upptäcks. 5.9 Förbättrade åtgärder i verksamheten Enligt 5 kap. 7 SOSFS 2011:9 ska på grund av resultat av sammanställning och analys av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Om resultaten visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska enligt 5 kap. 8 SOSFS 2011:9 processerna och rutinerna förbättras. I skolornas kvalitetsredovisningar och i nämndens verksamhetsberättelse ska verksamhetens processer och resultat beskrivas. Detta ligger till grund för identifiering av förbättringsåtgärder och utveckling av verksamhetens processer. Vc HSL ska efter utredning av inträffade avvikelser ta ställning till behovet av förändrade rutiner och anvisningar för verksamheten. Händelser som avvikelserapporteras ska tas till vara och inkomna förbättringsförslag ska systematiskt återföras till personalen som ett led i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Frågor som ska besvaras: Har verksamheten uppnått kvalitetsmålen? Har personalen arbetat enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet? Har identifierade avvikelser åtgärdats? Har identifierade avvikelser åtgärdats så att de inte inträffar på nytt? 6 Dokumentationsskyldighet Enligt 7 kap. 1 SOSFS 2011:9 ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Varje skolsköterska, skolläkare och psykolog ska årligen skriva en verksamhetsberättelse som redovisas till rektor, chef och vc HSL. Utvärdering och uppföljning görs av rektorn och chefen i skolornas kvalitetsredovisningar/ verksamhetsberättelse inom avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Utvärderingen sker via sammanställning av avvikelser. 21

28 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun Berättelse om kvaliteten Vårdgivare ska med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen berättelse om vilken det ska framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet vilka resultat som har uppnåtts Berättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Vc HSL ska årligen sammanställa en verksamhets- och kvalitetsredovisning som redovisas tillsammans i nämndens verksamhetsberättelse. 7 Patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsarbetet och att förebygga vårdskador hos elever och ohälsa hos personal ska ske kontinuerligt. Vc HSL ansvarar för att personalen är informerad om rutiner, vad som ska rapporteras och hur det ska ske. Patientsäkerhetsarbetet ska utgå från identifierade avvikelser i verksamheten som årligen sammanställs till en patientsäkerhetsberättelse. Enligt patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9 ska patientsäkerhetsberättelsen innefatta: hur patientsäkerhetsansvaret har varit fördelat hur patientsäkerheten genom egenkontroll har följts upp och utvärderats hur samverkan har bedrivits för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada hur risker för vårdskador har hanterats hur personalens rapporteringsskyldighet har hanterats hur inkomna klagomål och synpunkter av betydelse för patientsäkerheten har hanterats, hur många händelser som har utretts under föregående år enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga under föregående år 22

29 Ledningssystem för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser Kungsbacka kommun avvikelsesammanställning Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 8 Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslag OSL Offentlighets- och sekretesslag PSL Patientsäkerhetslag SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem försystematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Vc HSL Verksamhetschefen för den medicinska delen av elevhälsan VH vårdnadshavare 23

30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2016:52 Patientsäkerhetsberättelse 2015 för de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner patientsäkerhetsberättelsen för de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan I patientsäkerhetsberättelsen redovisas årligen för vårdgivaren hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under Sammanfattning Skolsköterskor, skolläkare och psykologer arbetar tvärprofessionellt för att tillsammans med övriga elevhälsan stödja eleverna att nå målen för sin utbildning. I syfte att främja en hälsosam livsstil, förebygga och motverka psykisk ohälsa hos våra elever arbetar skolsköterskorna bland annat med hälsosamtal för elever under första året på gymnasiet. Avidentifierad information från hälsosamtalen på gruppnivå ges till elevhälsan och/eller rektor vid behov för att skolan ska kunna arbeta förebyggande och främjande på grupp- och organisationsnivå. Psykologen erbjuder handledning till skolans personal på rektors uppdrag utifrån verksamhetens behov. Psykologen träffar också enskilda elever och/eller vårdnadshavare på rektors uppdrag eller utifrån individernas egna initiativ. Löpande arbete pågår med att säkra processer och rutiner för skolsköterskor, skolläkare och psykolog. Verksamheten har fungerat bra och någon Lex Maria anmälan har inte behövts göras. För att säkra dokumentationen dokumenterar elevhälsan i IT-systemet PMO. Yrkesspecifik kompetensutveckling organiserats på skolsköterske- och psykologmöten. Medicinskt ansvarig skolläkare har gett medicinsk information på skolsköterskemöten. Samverkan har skett inom de pedagogiska enheterna, förvaltningsövergripande samt med landstinget och andra vårdgivare. Beslutsunderlag Förskola & Grundskola Åsa Bergström asa.bergstrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

31 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan 2015 Beslutet skickas till Cynthia Runefjärd, Gymnasiechef Christer Hagman, Biträdande Gymnasiechef Staffan Hallström Förvaltningschef Åsa Bergström Verksamhetschef för medicinska och psykologiska in

32 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Åsa Bergström Verksamhetschef för medicinska och psykologiska delarna inom elevhälsan (vc HSL)

33

34 Sammanfattning Skolsköterskor, skolläkare och psykolog arbetar tvärprofessionellt för att tillsammans med övriga elevhälsan stödja eleverna att nå målen för sin utbildning. I syfte att främja en hälsosam livsstil, förebygga och motverka psykisk ohälsa hos våra elever arbetar skolsköterskorna med hälsosamtal för elever i år ett. Avidentifierad information från hälsosamtalen på gruppnivå ges till elevhälsan och/eller rektor vid behov för att skolan ska kunna arbeta förebyggande och främjande på grupp- och organisationsnivå. Psykologen ger handledning till skolans personal på rektorernas uppdrag utifrån verksamhetens behov. Psykologen träffar också enskilda elever och/eller vårdnadshavare på rektorernas uppdrag eller utifrån individernas egna initiativ. Löpande arbete pågår med att säkra processer och rutiner för skolsköterskor, skolläkare och psykologer. För att säkra dokumentationen samt minska risken för avvikelser på grund av bristande dokumentation har nya rutiner för dokumentation utarbetats och fortbildning i PMO erbjudits. Yrkesspecifik kompetensutveckling organiserats på skolsköterske- och psykologmöten där arbete med olika frågor utifrån profession bedrivits. Medicinskt ansvarig skolläkare har gett medicinsk information på skolsköterskemöten. Personalen har fått kompetensutveckling kring Patientdatalagen, Patientsäkerhetslagen och Patientlagen. Nytt IT-stöd för elevhälsans dokumentation har införts. Samverkan har skett inom de pedagogiska enheterna, förvaltningsövergripande samt med landstinget och andra vårdgivare. Fyrtio avvikelser har rapporterats under året, ingen av dessa har föranlett Lex Maria anmälan. Nio av avvikelserna gällde externa enheter/vårdgivare. Interna avvikelser har framför allt handlat om dokumentation/journalhantering, organisation samt utebliven insats. Utredningarna har föranlett att nya rutiner har införts. Avvikelserna har tagits upp för eventuell åtgärd på skolnivå och vid behov på organisationsnivå. En av gymnasieskolorna har utökat sin skolsköterskebemanning.

35

36 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun Innehåll 1.1 Övergripande mål och strategier för Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivare Verksamhetschef enligt HSL Biträdande gymnasiechef Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Pedagogisk enhets nivå Förvaltningsövergripande nivå Uppföljning genom egenkontroll Kvalitetsgranskning Loggkontroller Kontroll av medicinsk utrustning Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Klagomål och synpunkter Samverkan med patienter och närstående Sammanställning och analys Resultat Måluppfyllelse Övergripande mål och strategier för

37

38 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.1 Övergripande mål och strategier för 2015 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 MÅL Stärka kvalitetssäkerhetsarbetet och patientsäkerheten inom de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan. Strategier Anställa verksamhetschef enligt HSL med medicinsk kompetens. Skapa vårdgivarens Kvalitetsledningssystem för medicinska insatser och de insatser av psykologiska delarna inom elevhälsan som lyder under hälso- och sjukvårdslagen. MÅL Alla elever ska få ett säkert mottagande ur patientsäkerhetsperspektiv för att eventuell fysisk, psykisk ohälsa eller andra hinder för att eleverna ska nå målen för Strategier Rutiner för att skolsköterskan snabbt ska få kännedom om när nya elever börjar på skolan behöver säkras. Rutiner för journalgenomgång samt skolsköterskornas överrapporteringar behöver säkras. Samverka med berörda vårdcentraler för att säkra att nyanlända elever får sin hälsoundersökning samt att remissvar kommer till skolsköterskan för fortsatt planering av elevens hälsobesök i skolan. 7

39 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p Vårdgivare Kungsbacka Kommun är vårdgivare. Av kommunfullmäktiges (KF) reglemente framgår att alla uppgifter som avser hälso- och sjukvård ligger på förvaltningen för Gymnasieskolan & Vuxenutbildning (GV). GV är representant för vårdgivaren och kan ta beslut som åvilar vårdgivaren. Nämnden för GV ansvarar för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan i Kungsbackas kommunala gymnasieskolor. Förvaltningschefen ansvarar enligt delegationsförordning för att vc HSL för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vc HSL med medicinsk kompetens har anställts. Vårdgivaren ansvarar för att ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och patientsäkerhet finns för de medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan. Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Det ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Resultatet av patientsäkerhetsarbetet redovisas årligen i en patientsäkerhetsberättelse Verksamhetschef enligt HSL Vc HSL har det samlade ledningsansvaret för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården inom de medicinska och psykologiska insatserna av elevhälsan. Vc HSL ska utifrån sin kompetens och bakgrund uppdra medicinska och psykologiska uppgifter till annan vad gäller diagnostik, vård och behandling för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Medicinskt ansvarig (ma) skolläkare ansvarar för diagnostik, vård och behandling. Vc HSL planerar, leder, kvalitetssäkrar, dokumenterar och redovisar resultat i samverkan med ma skolläkare samt utsedd psykolog inom de delar som lyder under HSL. Vc HSL ansvarar för att ta fram och föreslå kompetensutveckling utifrån behov som framkommer i verksamheten så att skolsköterskor och psykologer ska ha tillräcklig kompetens för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg, elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till vc HSL när det gäller frågor som rör den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. 8

40 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun Biträdande gymnasiechef informerar vc HSL vid planering av förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för patientsäkerheten ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. Vc HSL ger stöd vid anställningar. 1.3 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och risk för vårdskador ska mätas kontinuerligt via avvikelserapporter från skolsköterskor, skolläkare samt psykologer. Avvikelserapporterna lämnas till bitr. gymnasiechef och vc HSL. Utredning och bedömning görs av vc HSL och medicinskt ansvarig skolläkare i samråd med berörd personal. Information och resultat rapporteras till berörda och ansvariga i verksamheten. 1.4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 I syfte att främja en hälsosam livsstil och att förebygga psykisk ohälsa hos våra elever arbetar skolsköterskorna med hälsosamtal under elevernas första läsår på gymnasiet. Uppföljning sker vid behov på individnivå med elev och/eller vårdnadshavare. Avidentifierad information på gruppnivå lämnas vid behov till elevhälsan och/eller rektor för att skolan ska kunna arbeta förebyggande och främjande på grupp- och organisationsnivå. Psykologen träffar enskilda elever och/eller vårdnadshavare på rektors, elevens eller vårdnadshavares initiativ. Rektor ger uppdrag på grupp och organisationsnivå, arbetet sker genom att psykologerna ger konsultation och handledning till skolans personal utifrån verksamhetens behov. Vc HSL har fortsatt det arbete, som tidigare samordnande skolsköterska och psykolog samt administratör för PMO gjort, vad gäller att säkra processer och rutiner för skolsköterskor, skolläkare och psykolog i samråd med ma skolläkare. Detta består bland annat av att årligen uppdatera och utveckla rutiner och processer så dessa följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt arbeta med avvikelsehantering för att säkra patientsäkerheten. För psykologverksamheten har det saknats skriftliga rutiner för de processer vilka lyder under HSL. Vc HSL och psykologerna har inlett ett arbete med att ta fram rutiner. Vårdgivaren har ett avtal med Capio Närsjukvård för försörjningen av skolläkare. Skolsköterskorna och huvudmannen är nöjda med det arbete som utförs. Antalet elever har ökat sedan avtalet skrevs och därför planeras att utöka tiden för uppdraget. 9

41 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun Detta för att ge likvärdig möjlighet till skolläkarkontakt för de elever som har behov utifrån skolrelaterade problem. Ma skolläkare ansvarar för att kvalitetssäkra att skolläkarna följer processer och rutiner i vårdgivarens ledningssystem samt bevakar ny vetenskap och beprövad erfarenhet. En del av strukturen för arbetet med patientsäkerheten är att skolsköterskor och skolpsykologer träffas en gång i månaden för yrkesspecifik kompetensutveckling och för att arbeta med olika frågor utifrån deras professioner. Ma skolläkare ger medicinsk information till skolsköterskor. Tidigare samordnande skolsköterska och psykolog samt vc HSL har bedrivit kvalitetsutveckling genom att uppdatera att processer och rutiner följer vetenskap och beprövad erfarenhet. Till båda grupperna bjuds föreläsare in om ändringar sker inom det regelverk som gäller för hälso- och sjukvård eller vid ändringar i processer och rutiner. All legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal har ansvar för att vara väl förtrogna med den lagstiftning som gäller och vc HSL ansvarar för att kompetensutveckling på området anordnas. Kompetensutvecklingsdag för skolsköterskorna har genomförts kring Patientdatalagen, Patientsäkerhetslagen och Patientlagen. Vi arbetade då med dokumentation, avvikelsehantering och hur vi ska göra elever mer delaktiga i hälsosamtalet. I gruppdiskussioner arbetade skolsköterskorna med "Vad är syftet med avvikelsehantering" och "Vad är en avvikelse inom vårt uppdrag i elevhälsan" samt övningar i att skriva avvikelse utifrån fiktiva elevfall. Detta har lett till att fler avvikelser har rapporterats och synliggjort de rutiner som behöver förbättras vilket leder till ökad patientsäkerhet. Vi har gått igenom avvikelsehantering i psykologgruppen som tidigare inte har haft som rutin att arbeta med avvikelser då största delen av deras arbete i skolan framför allt lyder under skollagen. Vi har påbörjat genomgång av den lagstiftning som legitimerad Hälso- och sjukvårdspersonal lyder under förutom skollagen och vilket ansvar varje medarbetare har för att vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet. I kommunen finns en strategi att alla medarbetare kan ha särskilda matrisuppdrag för att vara delaktig i utvecklingsarbetet. Skolsköterskor och psykologer har i utvecklingsgrupper samarbetat runt olika frågor. Några exempel är; nytt PM för administratörer med förtydligande om vilka uppgifter som är viktiga för skolsköterskor och skolpsykologer ur patientsäkerhetssynpunkt, skriftliga rutiner för egenvård etc. Grupperna har också arbetat med att utveckla sin dokumentation i datajournalen. För att kvalitetssäkra mottagandet av nyanställda skolsköterskor på gymnasiet har gymnasiets skolsköterskor arbetat med att ta fram tydliga skriftliga rutiner för olika program. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer arbetar tvärprofessionellt tillsammans med övriga elevhälsan för att stödja eleverna att nå målen för sin utbildning. För att kvalitetssäkra skolsköterskors och psykologens bedömningar och bemötande av elever/vårdnadshavare samt handledning av pedagoger erbjuds handledning för personalgrupperna. Detta är viktigt då dessa personalgrupper arbetar med elever och vårdnadshavare som många gånger lever i svåra omständigheter. 10

42 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun Pedagogisk enhets nivå Flertalet av skolsköterskorna hade möjlighet att delta på den årliga Skolsköterskekongressen, exempel på teman var psykisk ohälsa och vaccinationer, är ADHD en modefluga?, fetma, tidig pubertet, dataspelberoende och dess påverkan på vår psykiska hälsa och våga fråga börja prata. Ämnen som tuberkulos och vaccination togs upp vilket var bra med tanke på den förestående ökningen av mottagande av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Psykologen har möjlighet att delta i de årliga kompetensdagarna för psykologer inom förskola & skola vilket är den enda riktade kompetensutvecklingen som finns för psykologer som verkar inom Barn- och elevhälsan. De två stora gymnasieskolorna har utökats skolsköterskornas bemanning för att säkra ett patientsäkert mottagande av nyanlända elever. Mobila Teamet, arbetar med att "vända frånvaro till närvaro", har informerat om sitt arbete och hur samverkan kan se ut på ett skolsköterskemöte. Plan finns för information i psykologgruppen också utifrån att Mobila teamets arbete har ändrat struktur och nu innefattar även psykologkompetens. För att säkra dokumentationen för hela elevhälsan har ett kommungemensamt ITstöd (PMO) för elevhälsans dokumentation upphandlats och togs i bruk i februari. Alla elevhälsoteam har fått utbildning och fler och fler team har under året kommit igång med sin dokumentation i systemet. Skolsköterskor, skolläkare och psykologer har dokumenterat i datajournal sedan flera år. Inför införandet av PMO för hela elevhälsan stod en systemförvaltning för granskning och skyddsåtgärder för informationssäkerheten samt risk- och sårbarhetsanalys. Enhetschefen för centrala elevhälsan på förvaltningen för Förskola & Grundskola och Vc HSL, som har administrativt ansvar för systemet, har haft regelbundna uppföljningsmöten med Advance som är det företag som driftar PMO. Förbättringsåtgärder görs löpande utifrån behov som uppstår i verksamheten Förvaltningsövergripande nivå Samverkan med andra förvaltningar inom kommunen sker kontinuerligt bland annat när det gäller elever med särskilda behov i syfte att underlätta för dem och deras vårdnadshavare att de ska nå sina mål för utbildningen. Individ och familjeomsorgen (IFO) har informerat kring ensamkommande barn och deras Ensamkommande enheten. Samverkan har skett med kostenheten för att kvalitetssäkra beställningar av specialkost. 11

43 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.5 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p Kvalitetsgranskning Regelbunden kontakt med verksamhetsrapporter för kvalitetskontroll har förts mellan tidigare samordnande skolsköterska och verksamhetscheferna. Plan och struktur har gjorts för 2016 vad gäller lokaler, utrustning, hygien samt personalens kännedom om vårdgivarens nya ledningssystem Loggkontroller För att säkerställa patienternas/elevernas rättssäkerhet ska administratören för PMO kontrollera loggar för all personal inom elevhälsan. Loggar skall sparas i minst 10 år enligt SOSFS 2008:14, 2 kap 11 och gallras i enlighet med dokumenthanteringsplan. Överträdelse av behörighet (dataintrång) leder till arbetsrättsliga åtgärder samt arbetsrättsliga åtgärder. De felloggar som upptäckts har handlat om att: Personal som har behörighet på flera skolor i dokumentationsmomentet har varit inloggad på fel enhet. Personal har på grund av vårdrelation gått in i elevens journal eller elevakt för att dokumentera åtgärder vilket är tillåtet. Inläsningen av elever till PMO från källsystemet Procapita sker sällan och elever byter skola. Personalen ska dokumentera vilket orsakar att man måste öppna elevers journaler eller elevakter innan ny inläsning har gjorts. För att minska risken för felaktiga loggar bör inläsning ske med automatik mellan Procapita och PMO varje natt Kontroll av medicinsk utrustning Arbetet med att skapa rutiner för kontroll av medicinsk utrustning har påbörjats av tidigare samordnande skolsköterska och dessa kommer att skrivas färdigt under

44 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.6 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Vc HSL och personalen har god samverkan med landstingets hälso- och sjukvård, ungdomsmottagning, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), tandvård samt kommunens socialtjänst. Samverkan har bland annat skett med; Samordnande skolläkare som är medicinskt ansvarig för vård, diagnostik och behandling har regelbundet samarbete med regionens vårdcentraler, nätverksgrupp för vaccination för Halland etc. Hörselvården på Kungsbacka sjukhus för att uppdatera rutinerna vad gäller hörselkontroller som görs av en av skolsköterskorna i grundskolan. Dietist på barnmedicinska mottagningen på Kungsbacka sjukhus för att uppdatera rutiner för beställning av specialkost. Fjärås vårdcentral som ansvarar för hälsoundersökningen av nyanlända för att förebygga så att alla elever ska få ett säkert medicinskt mottagande. Vårdcentraler som har det samhällsmedicinska ansvaret. Psykologerna har samverkat med BUP, barnhabiliteringen och barnavårdscentraler för att underlätta kontakten mellan elever och vårdnadshavare för att de ska få det stöd de behöver för att nå målen i skolan. 1.7 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Bitr. gymnasiechef informerar vc HSL inför planering av förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för patientsäkerheten. Rektor, skolsköterska, skolläkare och psykolog ansvarar för att identifiera och meddela vc HSL vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Vc HSL ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra bedömning/riskanalys samt informera rektor och bitr. gymnasiechef vid behov av åtgärder och för återförande till verksamheten lokalt. Inga förändringar har föranlett någon riskanalys under året. 13

45 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun En sammanställning av avvikelserapporter från 2015 är gjord Antal avvikelser per typ 1.8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p Avvikelser Skolsköterska, skolläkare och psykolog ska rapportera till rektor, chef, vc HSL händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård, omhändertagande samt dokumentation. vc HSL samverkar med involverad personal, ma skolläkare för händelseanalys och utser analysteam vid behov. Vc HSL, medicinskt ansvarig skolläkare ansvarar för att ge förslag på åtgärder och tidsplan till rektor och chef. Vc HSL sammanställer och återför resultat på avvikelserapporterna och förslag på eventuella åtgärder till verksamheten kontinuerligt. Vc HSL sammanställer och återför resultat till vårdgivaren i en årlig verksamhetsberättelse. Vc HSL ansvarar för utredning av händelser som kan innebära lex Maria anmälan och informerar vårdgivaren 14

46 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.9 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rektor, bitr gymnasiechef, skolsköterska och psykolog tar emot, utreder och bemöter klagomål och synpunkter. Vc HSL är stödjande funktion i frågor som rör patientsäkerhet för de medicinska och psykologiska delarna inom elevhälsan. Vc HSL återkopplar i skolsköterskegruppen om allmänna klagomål inkommer som kan påverka patientsäkerhet eller rutiner allmänt. Rektor återkopplar lokalt på sin enhet och vid behov i samråd med vc HSL. Inga klagomål har inkommit till tidigare samordnare eller vc HSL under året Samverkan med patienter och närstående Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter ett samarbete med vårdnadshavarna. Utifrån elevens ålder och mognad involveras också alltid eleven själv. Hälsosamtal är frivilligt och elever på gymnasiet är tillräckligt gamla för att bestämma själv om de vill delta i hälsosamtalet. De flesta tackar ja men i de fall där elever tackar nej informeras vårdnadshavare utifrån elevens mognad och medicinsk historia. Psykologens samtal och tester är frivilliga och ska föregås av medgivande av vårdnadshavare utifrån elevens ålder och mognad. Exempel på tillfällen för samverkan med elever och vårdnadshavare är resultat från hälsosamtal och psykologtester samt vid vårdrelationer som leder till åtgärd Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Vc HSL och ma skolläkare går regelbundet igenom negativa händelser och avvikelserapporter. Sammanställer och återför resultat till verksamheten på skolsköterskemöten, psykologmöten och bitr. gymnasiechef. Vårdgivaren får rapport i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Fyrtio avvikelser har rapporterats under året varav de flesta innehåller flera olika kategorier samt i vissa fall hela klasser. Ingen avvikelse har föranlett anmälan enligt lex Maria. Nio avvikelser gällde annan vårdgivare och är vidarebefordrade till den enhet det gäller för åtgärd. Övriga avvikelserapporter har i de flesta fall omfattat flera olika kategorier Sammanställningen och analysen visar att kategorier med flest avvikelser är Annan vårdgivare, Dokumentation/journalhantering, Organisation och Utebliven insats. 15

47 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun Antalet avvikelserapporter har ökat vilket beror på genomgång av Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för att vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet genom att rapportera brister och risk för brister i verksamheten. Många av avvikelserna löper flera år bakåt i tiden. Utredningarna har visat att de flesta avvikelserna beror på hög arbetsbelastning, bristande kunskaper om skolsköterskornas basprogram på gymnasiet och bristande rutiner för journalgenomgång vid överlämnande när elever byter skola. Sammanställningen visar inte hur många elever som ingår under varje kategori, dock kan sägas att det är hela eller delar av klasser som är med i flera av avvikelserna. En slutsats utifrån detta är att sammanställningen av avvikelser behöver utvecklas med dessa siffror för att se omfattningen av avvikelserna. Åtgärder som är gjorda Skriftliga rutiner för skolsköterskornas basprogram på gymnasiet arbetas fram. Rutiner för journalgenomgång vid skolbyte och för nya elever är införda. Rutiner för introduktion av nyanställda ses över. PM med rutiner för administratörerna på skolorna är gjort och är implementerat. Rutiner för egenvård behöver uppdateras Utökning av bemanningen av skolsköterskor är gjord. Den psykiska ohälsan i samhället ökar. Det är viktigt att uppföljning med elever som uppger avvikelser i hälsosamtalen kan göras i tillräcklig omfattning. Detta för att stödja eleverna att ta hälsosamma och kloka beslut angående hälsa och livsstil. Resultaten från hälsosamtalen ska redovisas avidentifierat på gruppnivå för att användas på skolorna i det förbyggande och hälsofrämjande arbetet. 16

48 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.12 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p Måluppfyllelse Målet att stärka kvalitetssäkerhetsarbetet och patientsäkerheten inom de medicinska och psykologiska delarna inom elevhälsan är delvis uppnått. Vc HSL med medicinsk kompetens är anställd. Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 3 kap. 1 är skrivet och ska föreslås för vårdgivaren. Målet att alla elever ska få ett säkert mottagande ur patientsäkerhetsperspektiv för att eventuell fysisk, psykisk ohälsa eller andra hinder för att eleverna ska nå målen för sin utbildning ska upptäckas tidigt är delvis uppnått och kommer att vara ett fortlöpande arbete. PM, med information om vilka uppgifter som är viktiga för skolsköterskor och psykologer är skrivet till skolornas administratörer och ska implementeras. Detta för att skolsköterskor och psykologer snabbt ska få kännedom om nya elever som börjar på skolan och därigenom ha möjlighet att inhämta journal med all medicinsk information samt psykologjournalen från tidigare skolan. Rutiner för journalgenomgång inför avlämnande rapport vid skolbyte har införts för att säkra att alla hälsobesök och kontroller är gjorda på avlämnande skola innan eleven slutar. Samverkan med berörda vårdcentraler som ansvarar för hälsoundersökning och eventuell vård för nyanlända elever har upparbetats. Rutiner för att remissvar/information ska komma till skolsköterskan för fortsatt planering av elevens hälsobesök i skolan har upparbetats. Psykologen erbjuder handledning till skolans pedagoger, i kris och trauma, med anledning av mottagandet av nyanlända för att säkra bemötande av elever med psykisk ohälsa. Råd och stöd kan även ges till personal på boende för ensamkommande barn och ungdomar. Detta för att stötta personalen i bemötande av elever med psykisk ohälsa med målet att de ska orka komma till skolan. 17

49 Patientsäkerhetsberättelse År 2015 medicinska och psykologiska insatserna inom elevhälsan Kungsbacka kommun 1.13 Övergripande mål och strategier för 2016 MÅL Säkerheten vad gäller hållbarhet för vaccinationer, dokumentförvaring, medicinteknisk apparatur, hygien och sekretess samt personalens kännedom om vårdgivarens ledningssystem ska vara god. Strategier Kvalitetssäkring av lokaler, utrustning, sekretess, hygien samt personalens kännedom om vårdgivarens kvalitetsledningssystem. Skapa rutiner för kalibrering av medicinteknisk apparatur MÅL Elever och personal ska få adekvat stöd och de insatser av elevhälsan som behövs för att eleverna ska få förutsättningar att nå målen i skolan. Strategier Utforma utbildning för elevhälsans personal vad gäller trauma och krisbearbetning med syfte att ge skolans personal redskap att bemöta elever, vårdnadshavare, god man, personal på boende för ensamkommande barn samt handleda personal i skolan. Skapa skriftliga rutiner för de processer som lyder under hälso- och sjukvårdslagen vad gäller psykologutredning om en elev riskerar att inte nå målen. Skapa struktur för samverkan med BUP och primärvård för att klargöra ansvarsfördelning, återföring och remisshantering mellan skola, BUP och primärvård. MÅL Antalet avvikelser ska minska. Strategier Implementera vårdgivarens ledningssystem Fortsätta arbetet med att skapa skriftliga rutiner för skolsköterskornas basprogram Fortsätta arbetet med att utveckla IT stödet PMO 18

50 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2015:42 Uppföljning maj Konsekvenser av att rektor behöver prioritera bland sökande till upphandlad vuxenutbildning Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Om det är så att man inom vuxenutbildningen inte kan anta alla elever så är det förbestämt i Förordningen om vuxenutbildning (2011:1108) att sökande med kort tidigare utbildning ska prioriteras. I Kungsbacka innebär det att sökande som har en eftergymnasial utbildning, från och med den 1 januari 2016, inte antas till sökt utbildning. Elever som inte blir antagna hänvisas till prövning. Under det första delåret 2016 har 58 personer fått avslag på sina ansökningar. De ekonomiska effekterna är små, konsekvensen för individen är desto större. En fortsatt osäker ekonomi i kombination med en föränderlig omvärld bidrar däremot till att en förändring av urval och prioritering kan bli aktuellt först vid delår två. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Frida Svärd Rektor Vuxenutbildningen /Eget_Förvaltning/ Frida Svärd frida.svard@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

51 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2015:42 Uppföljning grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI-Verksamhetsåret 2015 Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Kompetenscentrum ansvarar för vuxenutbildningen i Kungsbacka på gymnasial nivå, grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Det som i första hand har påverkat vuxenutbildningen i Kungsbacka under 2015, är införandet av urval och prioritering som infördes 1 april. På grund av det ekonomiska läget antogs ett betydligt färre antal elever till vuxenutbildningen i Kungsbacka. Urvalet har tillämpats vid antagning till gymnasial vuxenutbildning, men har påverkat verksamheten i stort. Under 2015 har ett fortsatt utvecklings och förbättringsarbete skett i verksamheten, utifrån de synpunkter som framkom i samband med Skolinspektionens tillsyn under hösten Förbättringsarbetet har bland annat inneburit: Arbete kring validering Att utbildningarna på grundläggande nivå startar och pågår kontinuerligt under hela året Ett mer systematiskt arbete med inflytande och likabehandlingsfrågor Ett systematiserat arbete och fortbildning kring betyg och intyg Tätare och tydligare uppföljning av elevernas synpunkter inom grundläggande nivå, bland annat i form av elevenkäter och uppföljningar av de individuella studieplanerna. Uppföljningsarbetet har utgått från det årshjul som finns för det systematiska kvalitetsarbetet Uppsökande verksamhet riktad till arbetsplatser, förvaltningar inom kommunen, Arbetsförmedling, Försäkringskassan med flera har genomförts för att synliggöra och marknadsföra utbildningarna på grundläggande nivå. /Eget_Förvaltning/ Frida Svärd frida.svard@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

52 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Verksamhetsåret 2015-Vuxenutbildningen Kungsbacka, Frida Svärd Rektor Vuxenutbildningen

53 Verksamhetsåret 2015 VUXENUTBILDNINGEN KUNGSBACKA KUB1000, v2.0, Gymnasie & Vuxenutbildning Enheten Vuxnas lärande Frida Svärd Direkt Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Södra Torggatan 16 Telefon Fax

54 KUNGSBACKA KOMMUN 1 (17) Innehåll Bakgrund... 2 Händelser Ekonomin och arbetet med urval och prioritering... 4 Åtgärder efter Skolinspektionens tillsyn... 4 Förbättringar kring området tillgänglighet och bemötande... 5 Resultat av verksamhetsåret 6 Antal elever i studier... 6 Antal genomförda poäng... 7 Avbrottsstatistik... 9 Betygsstatistik Nivåbedömningar Webbansökningar Prövningar Utbud Samverkan, Göteborgsregionen och Halland Lärlingsutbildning Uppföljning av skolorna Avvikelser Sammanställning av elevenkäter

55 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (17) Bakgrund Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att skapa en individualiserad och flexibel vuxenutbildning, nå uppsatta mål samt följa omvärldens förändringar. Ett framgångsrikt kvalitetsarbete ska dessutom effektivisera processerna samt leda till att man når en kostnadseffektivitet. Det systematiska kvalitetsarbetet sker även utifrån politiska mål samt lokala och nationella styrdokument. I Kungsbacka kommun styrs verksamheterna av en vision, tydliga politiska mål och en gemensam värdegrund (bitt). Kompetenscentrum har komprimerat målen under fyra strategiska målområden och förtydligat uppdraget i form av en verksamhetsidé, en ledstjärna samt värderingar. Kvalitetsarbetet ska leda till förbättring och verksamhetsutveckling. Parallellt med den externa förbättringsprocessen löper även den interna processen. Se nästa sida för processbeskrivning och årshjul för 2015.

56 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (17)

57 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (17) Händelser 2015 Ekonomin och arbetet med urval och prioritering Det som påverkat vuxenutbildningen i Kungsbacka under 2015 är i första hand införandet av urval och prioritering som påbörjades den 1 april. På grund av det ekonomiska läget antogs betydligt färre antal elever till vuxenutbildningen i Kungsbacka. Urvalet har tillämpats vid antagning till gymnasial vuxenutbildning, eftersom platserna under 2015 varit begränsade. Urval görs utifrån vuxenutbildningsförordningen (2011:1108), och innebär att den som har kort tidigare utbildning prioriteras i första hand. Under 2015 beviljades inte heller några nya interkommunala ansökningar. Arbetet med urval har påverkat Kungsbacka kommun i stort men i synnerhet elever, personal och utbildningsanordnare under Under 2015 har ekonomin följts upp månadsvis för att nogsamt följa utvecklingen. Åtgärder efter Skolinspektionens tillsyn Under 2015 har ett fortsatt utvecklings och förbättringsarbete förkommit inom vuxenutbildningen som helhet, utifrån de synpunkter som framkom i samband med Skolinspektionens tillsyn under hösten Nedan följer åtgärder som vidtagits gällande den upphandlade delen av vuxenutbildningen. Validering - Vid två tillfällen har Kompetenscentrum arrangerat workshops inom validering där skolorna samt Validering i Väst har medverkat. - Förbättringar gällande registrering i det elevadministrativa systemet Alvis, för att möjliggöra framtagandet av statistik på vilka kurser som blivit validerade, inkl. de mot förkortartad lärsträcka. - I kommande upphandling kommer tydligare krav ställas på skolorna vad gäller validering och möjlighet till språkpraktik i arbetslivet. Likabehandling - Samtliga likabehandlingsplaner har begärts in och granskats. - Likabehandling följdes även upp i de två elevenkäterna som genomfördes. Intyg - Information till elever, som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg kan beställa ett intyg, information om detta finns både på vuxenutbildningens webbplats samt hos de upphandlade skolorna. - Intyg för de orienteringskurser och/eller individuella kurser som finns inom vuxenutbildningen är framtagna och delges varje elev som genomgått en sådan.

58 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (17) Förbättringsarbetet inom egenregin, Grundläggande vuxenutbildning och Särskild utbildning för vuxna, har bland annat inneburit: - Att utbildningarna startar och pågår kontinuerligt under hela året - Ett mer systematiskt arbete med inflytande och likabehandlingsfrågor - Ett systematiserat arbete och fortbildning kring betyg och intyg - Tätare och tydligare uppföljning av elevernas synpunkter, bland annat i form av elevenkäter och uppföljningar av de individuella studieplanerna. - Uppföljningsarbetet har utgått från det årshjul med innehåll som finns för det systematiska kvalitetsarbetet - Uppsökande verksamhet riktad till arbetsplatser, förvaltningar inom kommunen, Arbetsförmedling, Försäkringskassan med flera har genomförts för att synliggöra och marknadsföra utbildningarna. Förbättringar kring området tillgänglighet och bemötande Under ett par års tid har en smidigare hanteringar kring elevadministrationen efterlysts av elever och skolor. En stor del av administrationen har skötts direkt av Kompetenscentrum vilket i vissa fall har skapat en otydlighet och för eleven. Under 2015 genomfördes därför ett pilotprojekt med en av skolorna. Skolan fick möjlighet att, under uppsikt, sköta en del av elevadministrationen på egen hand. Resultatet blev mycket bra, både för Kompetenscentrum och skolan, men framförallt eleverna. Under 2016 kommer detta att införas för samtliga skolor och på så vis skapa en högre grad av tillgänglighet och ett bättre bemötande gentemot elever inom samtliga skolformer, egenregi såväl som upphandlad.

59 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (17) Resultat av verksamhetsåret Antal elever i studier Under 2015 passerade unika personer igenom gymnasial vuxenutbildning jämfört med 2181 unika personer Av dessa var 69 % kvinnor och 31 % män. Under 2015 passerade 282 unika personer igenom Sfi jämfört med 265 unika personer Av dessa var 54 % kvinnor och 46 % män. Inom sas g passerade 79 unika personer jämfört med 83 unika personer Av dessa var 70 % kvinnor och 30 % män. Under 2015 har drygt 310 elever gått igenom vuxenutbildning inom grundläggande (Gruv) och särskild utbildning för vuxna (Suv). Av dessa deltog 45 elever i undervisningen inom Suv. Tabell 1. Tabell 2.

60 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (17) Tabell 3. Antal genomförda poäng Trots införandet av prioritering och urval uppgick antal genomförda poäng på gymnasial nivå till poäng 2015 jämfört med poäng 2014 vilket är en minskning med 2 250p. Av totalt antal poäng 2015 utgjorde 59 % yrkeskurser jämfört med 55 % 2014 och 41 % teoretiska kurser 2015 jämfört med och 45 % teoretiska kurser Tabell 4.

61 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (17) Tabell 5. Tabell 6.

62 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (17) Avbrottsstatistik Under 2015 registrerades 544 avbrott (12%) på gymnasial nivå jämfört med 548 avbrott 2014 (12%). Resultatet för riket 2014 var 17,6 %. På Sas g registrerades 24 avbrott (34%) 2015, jämfört med 62 avbrott (36%) Resultatet för riket 2014 var 18,1 % På sfi registrerades 124 avbrott (48%) 2015, jämfört med 164 (38%) avbrott Resultatet för riket 2014 var 22 %. Tabell 7. Tabell 8.

63 KUNGSBACKA KOMMUN 10 (17) Tabell 9. Tabell 10.

64 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (17) Betygsstatistik Antal godkända betyg inom gymnasial nivå uppgick 2015 till 89 %. Nämndens mål högre än riket. Siffror för riket gällande 2015 kommer inte förrän i juni Kan jämföras med riket 2014 där 87 % fick lägst betyget E och 13 % fick betyget F. Tabell 11. Betygsstatistik GY ackumulerat 2015 UBA F E D C B A Antal satta betyg Godkända betyg (E-A) EDU % ELV % HER % MED % MIR % NTI % Alla % % 10,7% 21,2% 15,7% 25,0% 14,0% 13,3% Nämndens resultatmål "högre än riket" Tabell 12. Betygsstatistik GY december ackumulerat helår UBA F E D C B A Antal satta betyg Godkända betyg (E-A & G,VG, MVG) Nämndens resultatmål ABF % EDU % ELV % HER % MED % MIR % NTI % Alla % 92% % 10,3% 18,3% 17,0% 25,1% 17,9% 11,5%

65 KUNGSBACKA KOMMUN 12 (17) Tabell 13. Genomsnittlig lärsträcka SFI 2015 Studieväg Registrerad Antal betyg Lärsträcka Rikttim närvaro genomsnitt 1A B B C C D Totalt 131 Tabell 14. Genomsnittlig lärsträcka SFI 2014 Studieväg Registrerad Antal betyg Lärsträcka Rikttim närvaro genomsnitt 1A B B C C D Totalt 163 Tabell 15. Betygsstatistik SASG 2015 UBA F E D C B A Antal satta betyg Godkända betyg (E-A) EDU % HER % LER % Alla % % 0,0% 34,8% 13,0% 21,7% 19,6% 10,9% Tabell 16. Betygsstatistik SASG 2014 UBA F E D C B A Antal satta betyg Godkända betyg (E-A) EDU % HER % LER % Alla % % 2,2% 20,0% 20,0% 28,9% 8,9% 20,0%

66 KUNGSBACKA KOMMUN 13 (17) Nivåbedömningar Under 2015 genomfördes 145 nivåbedömningar jämfört med 307 år 2014, vilket är en markant minskning. En av orsakerna till det minskade antalet nivåbedömningar är 2015 års urval och prioritering. Tabell 17. Antal nivåbedömningar 2015, totalt. Webbansökningar Totalt inkom webbansökningar under 2015 jämfört med under Av dessa var Kungsbackabor och invånare från annan kommun. Prövningar Under 2015 har 385 sökt prövningskurser, av dessa har 295 betygsatts. För 2014 inkom 232 prövningskurser, av dessa betygsattes 190 kurser. 231 godkända prövningsbetyg och 64 F/IG år Tabell 17. Antal prövningar 2015, per månad.

67 KUNGSBACKA KOMMUN 14 (17) Utbud Totalt har ca 30 kurspaket erbjudits under 2015 jämfört med ca 39 under 2014 samt ca 244 unika kurser jämfört med ca 225 kurser under Samverkan, Göteborgsregionen och Halland Kungsbacka har under 2015 varit huvudman för sex olika GR-vux utbildningar, jämfört med nio 2014: Lastbilsförare, Bussförare, Maskinförare Anläggning, Mekaniker tunga fordon och Personbilsmekaniker hos Elof Lindälvs gymnasium. Samt CCNA Cisco hos Aranäsgymnasiet. 109 elever från GR-regionen, varav åtta Kungsbackabor, har läst en GR-utbildning där Kungsbacka varit huvudman. Detta jämfört med 2014 då siffrorna var 178, resp 21. Totalt har 21 elever från Kungsbacka, jämfört med 36 elever 2014, deltagit i en GR-utbildning. Detta inkluderar även där Kungsbacka varit huvudman. Inom Region Halland läste 19 Kungsbackabor en yrkesutbildning 2015 jämfört med 32 Kungsbackabor Utöver samverkan med GR och Region Halland har 15 elever från Kungsbacka genomgått gymnasial vuxenutbildning i andra kommuner 2015, jämfört med 20 elever Det har företrädelsevis varit yrkesutbildningar som inte funnits tillgängliga inom våra samverkansområden Lärlingsutbildning Under 2015 tilldelades vuxenutbildningen i Kungsbacka statsbidrag för 7,6 helårsplatser, vilket motsvarar poäng. Den 31 dec 2015 hade det producerats poäng, vilket är något mer är produktionen Under 2015 var 16 Kungsbackabor inskrivna i lärlingsvuxstudier, jämfört med 17 elever 2014 och 27 elever Av dessa blev två klara med sin lärlingsutbildning under året. Tre elever bytte studieform till Flexstudier, av dessa blev två klara med sin utbildning under 2015 och den tredje avslutar utbildningen våren Två har avbrutit sina studier för jobb. Nio elever fortsätter sina studier Lärling, IKE Kungsbacka har beviljat fyra elever lärlingsstudier i annan kommun, två hovslagare, en konditori/bageri och en skidlärare. Fem elever från andra kommuner har läst lärlingsutbildning i Kungsbacka dessa blev alla antagna under 2014 och fyra av fem avslutade sina utbildningar under året. En elev avbröt studierna och läser nu gymnasiegemensamma ämnen på flex.

68 KUNGSBACKA KOMMUN 15 (17) Uppföljning av skolorna 2015 Under 2015 har eleverna som läser inom den upphandlade vuxenutbildningen fått svara på två elevenkäter. Resultatet i elevenkäterna har granskats och i händelse av större avvikelser från tidigare resultat har detta kommunicerats med respektive leverantör. Någon sådan observation har inte gjorts under 2015 då resultaten håller en alltjämt hög nivå. Kompetenscentrum använder sig av en avvikelsehantering som innebär att avvikelser från ramavtal kan generera erinran, varning eller vite. Avvikelseregistrering sker löpande under året och utbildningsanordnarna meddelas, månadsvis, varje registrerad avvikelse. Kompetenscentrum tar månatligen fram betygsstatistik som delges utbildningsanordnarna. Utifrån nämndens uppsatta mål och i syfte att öka måluppfyllelsen, har Kompetenscentrum en kontinuerlig dialog med utbildningsanordnarna kring betygsresultaten Under 2015 har utbildningsanordnarna dessutom fått lämna in olika typer av dokument för uppföljning, kontroll och information. Dokument som begärts in är bland annat: Aktuella likabehandlingsplaner och planer mot kränkande behandling. En uppföljning av hur de arbetat med sina respektive åtgärdsplaner. En beskrivning av hur en prövning hos respektive leverantör går till.

69 KUNGSBACKA KOMMUN 16 (17) Avvikelser 2015 Under året har det varit uppehåll i avvikelsehanteringen från april-september, eftersom arbetsbelastningen på administrationen varit hög. Hermods har varit undantagen från viss avvikelsehantering okt-dec eftersom de har deltagit i ett pilotprojekt gällande elevadministrationen. Tabell 18. Antal avvikelser 2015, totalt per månad. Tabell 19. Avvikelser 2015 per skola

70 KUNGSBACKA KOMMUN 17 (17) Sammanställning av elevenkäter 2015 Eleverna inom vuxenutbildningen är i stor utsträckning mycket nöjda med sina studier. På frågan i elevenkät ht15 Jag är nöjd med mina studier, var det 97,5 % av eleverna på gymnasial nivå som höll med och 97,7 % av eleverna på sfi och sas g som höll med. En ökning mot elevenkät vt15 då det var ca 93 % av eleverna som höll med i påståendet, oavsett skolform. Svarsfrekvens Vt-15 Ht-15 Sfi och sas grund 72 % 70,7 % Gymnasial nivå 33,7 % (minskning mot ht14) 45,6 % (högst någonsin) Resultat ur enkäten: Stor ökning under 2015 på frågan om man träffat studie- och yrkesvägledare innan studierna, mellan % både för sfi och sas g samt gy (tidigare %). Medelvärde på skalfrågor har ökat något på gymnasial nivå och minskat något på sfi sas grund. Resultat på en fyrgradig skala: Gy 3,4 (3,3 vt15), sfi och sas g 3,6 (3,7 vt15). På sfi och sas g är det en minskning av elever som anger i enkät ht15 att de har en individuell fördjupad studieplan, minskat från 95,6 % till 81,6 %. En minskning av negativa fritextkommentarer gällande Kompetenscentrum i elevenkät ht15, jämfört med elevenkät vt15. På frågan Jag får ett bra bemötande på Kompetenscentrum, var det mellan % av eleverna som höll med i båda enkäterna genomförda under 2015, oavsett skolform. BITT: på frågan i elevenkät ht15, Jag får handledning när jag behöver, är det 90 % av eleverna på gymnasial nivå som håller med och 99 % av eleverna på sfi och sas g som håller med (ligger relativt konstant). BITT: på frågan i elevenkät ht15, Personalen på skolan bemöter mig på ett bra sätt, var det 99 % av eleverna på gymnasial nivå som höll med och 100 % av eleverna på sfi och sas g som höll med (ligger relativt konstant). BITT: på frågan i elevenkät ht15, Jag tycker att det är lätt att komma i kontakt med min lärare, var det 93 % av eleverna på gymnasial nivå som höll med och 99 % av eleverna på sfi och sas g som höll med (ligger relativt konstant). Flera kommentarer i elevenkät ht15 för sfi och sas g, där eleverna efterfrågar en enkät på sitt modersmål. Detta åtgärdas under 2016.

71 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2016:49 Kommunens aktivitetsansvar våren 2016 Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet Sammanfattning Den 1 januari 2015 ersattes det tidigare informationsansvaret till att också omfatta ett aktivitetsansvar. Med lagstiftningen om ett kommunalt aktivitetsansvar fick kommunerna ett lagstadgat krav på sig att erbjuda unga, som varken studerar eller arbetar, lämpliga individuella åtgärder. I februari 2016 hade kommunen 309 Kungsbackaungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. 174 av dessa ungdomar var inskrivna på något av gymnasieskolornas fem introduktionsprogram. Ungdomar på ett introduktionsprogram omfattas enligt den nya lagstiftningen av det kommunala aktivitetsansvaret. Skolinspektionen har under hösten granskat 16 kommuner (ej Kungsbacka). De har kommit fram till att kommunerna behöver bli bättre på att komma i kontakt med ungdomarna och att möta de individuella behoven. Styrning och ledning i arbetet med aktivitetsansvaret behöver utvecklas. Vi ser tydligt att Kungsbacka har ett utvecklingsarbete att göra inom samtliga områden. Det är angeläget att kommunens aktivitetsansvar får en övergripande politisk styrning med tydliga mål eller direktiv. Detta för att Kungsbacka fullt ut ska kunna uppfylla den nya lagstiftningen och fortsätta verka för minskad ohälsa, ökad gymnasiegenomströmning och minskad risk för långvarigt utanförskap. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beskrivning av ärendet Gymnasie & Vuxenutbildning Cecilia Tengelin-Danielsson cecilia.tengelin-danielsson@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

72 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Enligt skollagen ska en hemkommun löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt, men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Den 1 januari 2015 ersattes det tidigare informationsansvaret till att också omfatta ett aktivitetsansvar. Med lagstiftningen om ett kommunalt aktivitetsansvar fick kommunerna ett lagstadgat krav på sig att se till att unga som varken studerar eller arbetar erbjuds lämpliga individuella åtgärder. Det är därför viktigt att kommunernas insatser sätts in tidigt och utgår från de behov som varje individ har för att komma vidare i sin utveckling. Förarbetena till lagen pekar på att tillägget under året förtydligar kommunernas ansvar att samla information, kontakta ungdomar och erbjuda insatser. Detta ska genomföras regelbundet under hela året. Enligt samma förarbeten omfattar kommunernas aktiviteter i förhållande till målgruppen, allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning. Vad innebär ansvaret? Antalet ungdomar i Kungsbacka samt kartlagd aktivitet

73 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Skolinspektionen har nu granskat om kommunerna erbjuder individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning. De har även granskat om kommunerna har ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken arbetar eller studerar. Slutligen har de granskat om kommunerna följer upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet. Skolinspektionens granskning speglar en aktuell bild utifrån den nya lagstiftningen av granskade kommunernas arbete med aktivitetsansvaret under Granskningen visar att insatser pågår för att utveckla aktivitetsansvaret, men mycket arbete återstår i förhållande till lagstiftningens intentioner. Flera utvecklingsområden kan konstateras. Många ungdomar i målgruppen kontaktas inte Skolinspektionens granskning visar att 15 av de 16 granskade kommunerna riskerar att inte identifiera samtliga ungdomar som ingår i målgruppen för kommunernas aktivitetsansvar eller har gjort tillräckliga försök att etablera en kontakt med den unge. En del kommuner behöver åtgärda smärre brister i befintliga rutiner och system medan andra kommuner behöver bygga upp nya rutiner och system som garanterar att alla unga kontaktas. Sammantaget får dock små och stora brister tillsammans negativa konsekvenser som avspeglas i att det i dagsläget är okänt vad hälften av de unga som totalt ingår i målgruppen för granskningen i kommunerna har för sysselsättning. Skolinspektionen har också sett att tio av kommunerna inte heller kan möta de behov som finns hos unga i målgruppen där man lyckats etablera en kontakt. Kungsbacka: (ingår inte i granskningen) Vi följer av resursskäl idag inte upp studiebevis och når inte heller alla nyinflyttade utan telefonnummer och andra ungdomar med telefonnummer som inte svarar. Detta på grund av att vi inte har ett uppsökande arbete där vi åker hem till individen. Elever på ett introduktionsprogram följs inte upp av funktion inom aktivitetsansvaret då de har mentorer på skolorna som arbetar med dem. Ungdomar som tackar nej till insats via kommunen följs upp enligt överenskommelse och inte enligt lagstiftningens förarbeten som menar att det ska ske regelbundet under terminerna. Vi behöver försäkra oss om att alla ungdomar inom aktivitetsansvaret kontinuerligt följs upp samt erbjuds aktivitet utifrån behov och förutsättningar. Ett intensivt behovsinriktat arbete bedrivs med aktiva ärenden (de ungdomar som vill aktivitet genom kommunen och som vi får kontakt med) och vi har goda förhoppningar om att detta arbete ska intensifieras ytterligare inom ramen för DUA (Delegation för unga till arbete)

74 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Kommunerna behöver bli bättre på att möta de ungas behov Granskningen visar att elva av kommunerna behöver utveckla systematiska arbetsprocesser i kontakten med de unga i målgruppen. I de kommuner Skolinspektionen besökt finns ett flertal professioner som har erfarenhet av att arbeta och möta unga såsom till exempel fältassistenter, socialsekreterare, kuratorer, studie- och yrkesvägledare. Dessa används dock alltför sällan när de ungas behov ska bedömas. Som ett resultat av detta kartläggs inte den unges behov på ett tillräckligt systematiskt och heltäckande sätt. När den unges behov inte klarlagts saknas därmed viktiga förutsättningar för kommunerna att erbjuda lämpliga individuella insatser som utgår från den ungas förutsättningar, behov och önskemål. Kommunen måste ta hänsyn till och ha en beredskap för att de unga utvecklas och hittar nya mål på vägen mot utbildning. Det är viktigt att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av de insatser som den unga deltar i och att nya alternativ erbjuds när det utifrån den ungas behov är befogat. Granskningen visar dock att en stor majoritet av kommunerna saknar rutiner för uppföljning och utvärdering på individnivå och att de unga alltför sällan erbjuds alternativa åtgärder i takt med att de utvecklas. Intervjuer med de unga och de som arbetar nära de unga visar att det ofta saknas en planering som tillåter flexibla åtgärder för unga med olika förutsättningar, behov och önskemål. Kommunen måste ta hänsyn till och ha en beredskap för att de unga utvecklas och hittar nya mål på vägen mot utbildning. Det är viktigt att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av de insatser som den unga deltar i och att nya alternativ erbjuds när det utifrån den ungas behov är befogat. Granskningen visar dock att en stor majoritet av kommunerna saknar rutiner för uppföljning och utvärdering på individnivå och att de unga alltför sällan erbjuds alternativa åtgärder i takt med att de utvecklas. Intervjuer med de unga och de som arbetar nära de unga visar att det ofta saknas en planering som tillåter flexibla åtgärder för unga med olika förutsättningar, behov och önskemål. Kungsbacka: Vi anpassar i hög grad de aktiviteter vi idag erbjuder efter individens behov och följer kontinuerligt utvecklingen. Det vi behöver utveckla är en större palett av aktiviteter för att tillgodose de behov som finns. Styrning och ledning behöver utvecklas Skolinspektionens granskning visar att 11 av de 16 kommunerna i granskningen behöver utveckla styrning och ledning av aktivitetsansvaret. Variationen mellan kommunerna är dock stor i fråga om hur långt de kommit i arbetet. Bland de granskade kommunerna återfinns kommuner som i princip helt saknar styrning och struktur för arbetet, till kommuner som är på god väg mot en tydlig styrning och struktur. Tydlig styrning och struktur är ett viktigt led för att hitta insatser som motiverar de unga att i första hand återuppta eller påbörja gymnasieutbildning. Det finns således även goda exempel.

75 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) De brister som Skolinspektionen funnit vad avser styrning och ledning av aktivitetsansvaret återfinns inom olika delar av den kommunala organisationen, från övergripande politisk styrning till brister i verksamhetsnära rutiner. Vad gäller övergripande styrning av aktivitetsansvaret kan de konstatera att 11 av de 16 granskade kommunerna antingen saknar eller har brister i handlingsplaner, målsättningar eller andra dokument som kan ange ramar, förutsättningar och inriktning för arbetet med aktivitetsansvaret. I dessa kommuner fann de också i många fall otydlig ansvars- och uppgiftsfördelning i arbetet med aktivitetsansvaret. Skolinspektionens intervjuer med de som arbetar nära de unga visar att det ofta är oklart för dem vilka uppgifter de egentligen har och vilket ansvar de har för att uppgifterna blir utförda. De unga i målgruppen har också mycket diffusa föreställningar om kommunens verksamhet vad avser aktivitetsansvaret. Bristen på styrning bedöms också påverka möjligheterna att samverka mellan olika professioner och förvaltningar negativt. Detta har Skolinspektionen sett i hälften av de kommuner som saknat handlingsplaner och målsättningar med aktivitetsansvaret. Sammantaget menar Skolinspektionen att mycket återstår för ett väl utvecklat aktivitetsansvar. Granskningen visar samtidigt att en god organisation och ett strukturerat arbete är möjligt. Kungsbacka: Ovanstående beskrivning stämmer idag till stor del in på Kungsbacka. Det tidigare informationsansvaret hade inte alls de kraven som ställs idag på aktivitet, anpassning, kontinuitet, samverkan, dokumentation samt redovisning. Vi jobbade utifrån tidigare lagstiftning mycket mer än många kommuner och upplevde att vi hade bättre förutsättningar än många andra inför den nya lagstiftningen. Det är dock nu mycket tydligt att verksamheten för kommunens aktivitetsansvar behöver ha en övergripande politisk styrning med tydliga mål eller direktiv. Detta för att Kungsbacka fullt ut kunna uppfylla den nya lagstiftningen och fortsätta verka för minskad ohälsa, ökad gymnasiegenomströmning och minskad risk för långvarigt utanförskap. Cecilia Tengelin-Danielsson Utvecklingsledare

76 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2015:107 Tjänsteskrivelse uppföljning av befintliga rutiner inom Gymnasiesärskolan gällande APL och praktik Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet Sammanfattning Vid sammanträdet den 16 mars godkände nämnden förvaltningens handlingsplan utifrån de förbättringsområden som påvisats i rapporten, Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv. I maj ska förvaltningen redovisa gymnasiesärskolans befintliga rutiner som syftar till att på ett individanpassat sätt, förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Dessa finns i bilaga Uppföljning av rutiner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Uppföljning av rutiner, Beslutet skickas till Rektorer på gymnasiesärskolan. Klicka här för att ange text. Lisa Jönsson Utvecklingsledare Gymnasie & Vuxenutbildning Lisa Jönsson lisa.jonsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

77 Datum /Dokumentdatum/ Diarienummer GV/2015:107 Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet Nationellt program på Elof Lindälvsgymnasium: ÅK 1: Här arbetar vi med elevens självbild, styrkor, behov och drömmar. De får även lära känna-samtal med Studie och yrkesvägledningen. ÅK 2: Här sker en samverkan med näringsliv och kommun genom att bjuda in representanter för att berätta om hur det är att vara ute på en arbetsplats och vad som krävs. Målet är att studie och yrkesvägledare deltar i klassrummet och tillsammans med eleverna kartlägger vilka krav som ställs i arbetslivet och matchar det mot elevernas styrkor och behov. Arbetsplatsförlagt lärande påbörjas för de elever som bedöms klara det. ÅK 3: Arbetsförmedlingen och daglig verksamhet bjuds in för att berätta om sina verksamheter. Tidigare elever bjuds in för att berätta om livet efter skolan. Informationsdag om olika folkhögskolor i Mölndal ges. Vi genomför Framtidsdagen, en förvaltningsövergripande aktivitet. De flesta eleverna gör arbetsplatsförlagt lärande. ÅK 4: Kartläggningssamtal och utslussningssamtal genomförs tillsammans med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, de som ansvarar för det arbetslagda lärandet, studie och yrkesvägledningen, daglig verksamhet och lagen om stöd och service om behov finns. Syftet är att överbrygga skola-arbetsliv och säkerställa att eleven för det stöd den behöver. En del elever är ute på arbetsplats förlagt lärande större del av tiden. Alla elever ska ha erbjudits 22 veckor arbetsplatsförlagt lärande. Det finns ett samarbete med Fritid Kungsbacka för att underlätta för eleverna att delta i aktiviteter efter skoltiden. Arbetslaget fick SAK-rådets Utmärkelsen 2015, skola-arbetsliv-kontakter, som premierar verksamheter som arbetar särskilt bra och kvalitativt med samverkan mellan skola och arbetsliv. Gymnasie & Vuxenutbildning Lisa Jönsson lisa.jonsson@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

78 2 (2) KUNGSBACKA KOMMUN Individuellt program - Aranäsgymnasiet ÅK 1-4 Här ligger ett fokus på kommunikation, elevdemokrati och intressen. ÅK 3: Eleverna träffar studie och yrkesvägledare enskilt där praktiken och eventuellt folkhögskola diskuteras utifrån elevernas intressen och önskemål. Elev, föräldrar och personal fyller i blanketten Frågor inför praktik som redovisas i tvärteam. Utifrån det planeras praktiken under HT åk 4. Vi genomför Framtidsdagen, en förvaltningsövergripande aktivitet. ÅK 4: Här genomför vi praktikbesök och praktik på både höstterminen och vårterminen. Det genomförs ett utvecklingssamtal med försäkringskassan. Det genomförs planeringssamtal med daglig verksamhet. Vägledning Vägledning särskiljer inte särskolan från gymnasieskolan, utan ser alltid utifrån varje individs förutsättningar. Vägledningsarbetet går som en röd tråd genom hela utbildningen. Titeln yrkesvalslärare har ersatts av fyra studie- och yrkesvägledare, en på grundsär, två på gymnasiesär, en på särvux och ett utvecklingsarbete påbörjades för att renodla uppdraget. Fokus ska ligga på vägledningsinsatser med varje individ i fokus och inte på ren administration.

79 Regiongemensam elevenkät 2016 Kungsbacka GY2 Kommunrapport Regiongemensam elevenkät 2016

80 Regiongemensam elevenkät 2016 Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört den på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna besvaras därefter på lektionstid. Redovisning och beräkningar I huvudsak har frågorna svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls samt Vet ej. Frågan om helhetsbedömning har istället en tiogradig skala. Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i denna beräkning

81 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet bland GR:s 13 medlemskommuner GY2 Trivsel och trygghet 92% 91% 89% 90% 91% 88% 87% Delaktighet och 71% 75% 69% 67% 71% 66% 60% inflytande Skolmiljö 77% 82% 76% 73% 76% 74% 71% Kunskap och lärande 79% 80% 76% 76% 77% 72% 72% Bemötande 86% 87% 84% 86% 87% 82% 80% Helhet 89% 90% 88% 87% 89% 84% 79% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

82 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde samt genomsnitt för GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet GY2 Kungsbacka GY2 87% 88% Delaktighet och inflytande 60% 66% Skolmiljö 71% 74% Kunskap och lärande 72% 72% Bemötande 80% 82% Helhet 79% 84% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

83 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för årskursen för hela GR. Alla Pojke Flicka GY2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 88% 88% 90% 87% 66% 66% 67% 60% 74% 74% 77% 71% 72% 74% 72% 72% 82% 84% 82% 80% 84% 84% 88% 79% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

84 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Trivsel och trygghet Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag trivs i skolan INDEX Trivsel och trygghet 65% 29% 42% 40% 8% 6% 54% 33% 9% 54% 34% 6% Referensvärde är GY2 Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

85 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Delaktighet och inflytande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan INDEX Delaktighet och inflytande 22% 56% 13% 5% 16% 50% 24% 6% 12% 41% 33% 10%5% 17% 49% 23% 7% Referensvärde är GY2 Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

86 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Skolmiljö Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag får möjlighet till studiero i skolan Skolans toaletter är bra Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) INDEX Skolmiljö 29% 51% 14% 20% 46% 19% 11% 26% 53% 12% 5% 24% 47% 18% 8% 25% 49% 16% 7% Referensvärde är GY2 Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

87 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Kunskap och lärande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår 8% 40% 31% 16% 5% 30% 49% 15% 19% 55% 19% M 2015 M 2016 Ref Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar 25% 48% 17% 6% Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer 21% 42% 25% 5% 8% Lärarna har goda ämneskunskaper Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 36% 49% 10% 19% 46% 25% 6% 23% 50% 20% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser 48% 38% 6% 7% INDEX Kunskap och lärande 26% 46% 19% 5%5% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

88 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Bemötande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter Andra elever på skolan bemöter mig väl Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan INDEX Bemötande 26% 44% 19% 5%5% 30% 51% 12% 41% 45% 8% 69% 20% 42% 40% 11% Referensvärde är GY2 Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

89 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Helhetsbedömning Nedan redovisas andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Ett referensvärde (Ref) anges som beskriver medelvärdet på den ovanliggande nivån som resultatet jämförs med. Värde Vet ej Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 9% 17% 27% 23% 8% 6% M 2015 M 2016 Ref Referensvärde är GY2 Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

90 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Kommunspecifika frågor Nedan redovisas för varje kommunspecifik fråga med andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015) om sådan finns. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej Mina lärare ger mig uppgifter som jag får använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone) för att lösa Att använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone, projektor) i skolan gör skolarbetet roligare Jag känner till att skolan har en likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Jag är nöjd med skolmaten 47% 42% 6% 38% 43% 11% 5% 40% 41% 10% 6% 16% 40% 21% 20% M 2015 M Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

91 Regiongemensam elevenkät 2016 BEVARA Frågevärde 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 B5 K7 M5 B1K9 M8 Prioriteringsmatris K7 T2 M7M1 T1 D3 B4 K6 B2 D2 K6 D2 2,4 K1 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 BEVAKA Samband K3 K4 VÅRDA K5 T3 PRIORITERA PRIORITERA (D2) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (D2) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan (D3) Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (K1) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (K4) Lärarna förklarar så att jag förstår (K6) Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer VÅRDA (T3) Jag trivs i skolan (K3) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det (K5) Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar (B2) I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter (B4) Andra elever på skolan bemöter mig väl (K6) Lärarna har goda ämneskunskaper BEVARA (T1) Jag känner mig trygg i skolan (T2) Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det (M1) Jag får möjlighet till studiero i skolan (K7) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser (M7) Jag tycker att de läromedel som används är aktuella (B5) Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan BEVAKA (M5) Skolans toaletter är bra (M8) Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) (K7) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (K9) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (B1) I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Prioriteringsmatrisen visar hur starkt samband varje fråga har med den helhetsbedömning man gör av skolan. Utifrån styrkan på sambandet och frågans medelvärde sorteras frågorna in i fyrfältaren, där tex. kvadranten för Prioritera innehåller de frågor som har det starkaste sambandet med helhetsbedömning och de lägsta medelvärdena. Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

92 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden skolor Sammanräknat indexvärde per frågeområde för kommunen och per skola 2016 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet GY2 87% 60% 71% 72% 80% 79% Kungsbacka GY2 88% 66% 74% 72% 82% 84% Aranäsgymnasiet GY2 87% 66% 79% 71% 84% 86% Beda Hallbergs gymnasium GY2 93% 78% 74% 73% 76% 89% Elof Lindälvs gymnasium GY2 88% 65% 70% 72% 81% 83% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

93 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Trivsel och trygghet Jag känner mig trygg i skolan Stämmer helt och hållet 67% % 63% Stämmer ganska bra 29% % 31% Stämmer ganska dåligt 2% 17 1% 4% Stämmer inte alls 2% 12 1% 1% Summa Vet ej 2% 14 2% 1% Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Stämmer helt och hållet 45% % 45% Stämmer ganska bra 43% % 45% Stämmer ganska dåligt 8% 55 8% 7% Stämmer inte alls 4% 26 4% 3% Summa Vet ej 6% 45 8% 3% Jag trivs i skolan Stämmer helt och hållet 55% % 52% Stämmer ganska bra 33% % 37% Stämmer ganska dåligt 9% 65 9% 9% Stämmer inte alls 3% 18 3% 2% Summa Vet ej 1% 10 1% 1% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

94 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Delaktighet och inflytande Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Stämmer helt och hållet 23% % 17% Stämmer ganska bra 58% % 67% Stämmer ganska dåligt 14% 93 15% 12% Stämmer inte alls 5% 37 5% 4% Summa Vet ej 3% 23 3% 2% Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Stämmer helt och hållet 17% % 11% Stämmer ganska bra 52% % 59% Stämmer ganska dåligt 25% % 27% Stämmer inte alls 7% 44 8% 3% Summa Vet ej 4% 29 3% 4% Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan Stämmer helt och hållet 12% 83 16% 6% Stämmer ganska bra 43% % 48% Stämmer ganska dåligt 35% % 39% Stämmer inte alls 10% 67 11% 7% Summa Vet ej 5% 32 3% 5% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

95 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan Stämmer helt och hållet 30% % 25% Stämmer ganska bra 52% % 54% Stämmer ganska dåligt 14% 99 12% 18% Stämmer inte alls 3% 24 3% 3% Summa Vet ej 2% 17 3% 1% Skolans toaletter är bra Stämmer helt och hållet 21% % 14% Stämmer ganska bra 47% % 51% Stämmer ganska dåligt 20% % 20% Stämmer inte alls 12% 79 9% 15% Summa Vet ej 4% 25 5% 1% Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Stämmer helt och hållet 28% % 22% Stämmer ganska bra 56% % 68% Stämmer ganska dåligt 12% 82 14% 9% Stämmer inte alls 4% 25 5% 1% Summa Vet ej 5% 35 5% 3% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

96 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) Stämmer helt och hållet 25% % 19% Stämmer ganska bra 48% % 61% Stämmer ganska dåligt 19% % 16% Stämmer inte alls 8% 57 10% 4% Summa Vet ej 2% 15 2% 1% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

97 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Stämmer helt och hållet 9% 59 11% 5% Stämmer ganska bra 42% % 51% Stämmer ganska dåligt 32% % 29% Stämmer inte alls 17% % 15% Summa Vet ej 5% 32 3% 5% Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Stämmer helt och hållet 31% % 22% Stämmer ganska bra 50% % 57% Stämmer ganska dåligt 16% % 19% Stämmer inte alls 3% 18 2% 2% Summa Vet ej 3% 23 3% 2% Lärarna förklarar så att jag förstår Stämmer helt och hållet 20% % 14% Stämmer ganska bra 56% % 62% Stämmer ganska dåligt 19% % 20% Stämmer inte alls 4% 29 4% 4% Summa Vet ej 3% 23 4% 1% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

98 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Stämmer helt och hållet 27% % 18% Stämmer ganska bra 51% % 59% Stämmer ganska dåligt 18% % 20% Stämmer inte alls 4% 27 4% 3% Summa Vet ej 6% 39 6% 4% Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer Stämmer helt och hållet 23% % 17% Stämmer ganska bra 45% % 49% Stämmer ganska dåligt 27% % 31% Stämmer inte alls 5% 34 6% 3% Summa Vet ej 8% 55 5% 10% Lärarna har goda ämneskunskaper Stämmer helt och hållet 37% % 35% Stämmer ganska bra 50% % 56% Stämmer ganska dåligt 10% 69 11% 8% Stämmer inte alls 2% 15 1% 2% Summa Vet ej 3% 23 3% 2% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

99 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Stämmer helt och hållet 20% % 15% Stämmer ganska bra 48% % 48% Stämmer ganska dåligt 26% % 32% Stämmer inte alls 6% 41 6% 5% Summa Vet ej 4% 31 5% 3% Kunskap och lärande Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Stämmer helt och hållet 24% % 16% Stämmer ganska bra 51% % 54% Stämmer ganska dåligt 21% % 27% Stämmer inte alls 4% 28 5% 3% Summa Vet ej 3% 21 3% 2% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser Stämmer helt och hållet 51% % 55% Stämmer ganska bra 40% % 39% Stämmer ganska dåligt 6% 41 6% 5% Stämmer inte alls 2% 15 3% 1% Summa Vet ej 7% 46 5% 6% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

100 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Stämmer helt och hållet 28% % 22% Stämmer ganska bra 46% % 48% Stämmer ganska dåligt 21% % 26% Stämmer inte alls 5% 35 5% 4% Summa Vet ej 5% 37 6% 3% I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter Stämmer helt och hållet 31% % 24% Stämmer ganska bra 53% % 60% Stämmer ganska dåligt 12% 85 10% 14% Stämmer inte alls 3% 22 4% 1% Summa Vet ej 3% 22 2% 2% Andra elever på skolan bemöter mig väl Stämmer helt och hållet 43% % 36% Stämmer ganska bra 46% % 52% Stämmer ganska dåligt 9% 58 5% 12% Stämmer inte alls 2% 14 2% 1% Summa Vet ej 4% 26 3% 3% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

101 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan Stämmer helt och hållet 71% % 73% Stämmer ganska bra 21% % 21% Stämmer ganska dåligt 4% 26 3% 4% Stämmer inte alls 5% 31 5% 2% Summa Vet ej 3% 18 3% 1% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

102 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Helhet Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 10 9% 61 12% 4% 9 17% % 21% 8 28% % 29% 7 24% % 25% 6 8% 58 7% 10% 5 6% 42 7% 5% 4 3% 19 3% 3% 3 2% 15 2% 2% 2 2% 11 2% 1% 1 1% 7 1% 0% Summa Vet ej 2% 15 1% 1% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

103 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Extrafrågor till elever i Kungsbacka kommun Mina lärare ger mig uppgifter som jag får använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone) för att lösa Stämmer helt och hållet 48% % 50% Stämmer ganska bra 44% % 45% Stämmer ganska dåligt 6% 42 8% 4% Stämmer inte alls 2% 12 2% 1% Summa Vet ej 3% 23 3% 2% Att använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone, projektor) i skolan gör skolarbetet roligare Stämmer helt och hållet 40% % 31% Stämmer ganska bra 46% % 54% Stämmer ganska dåligt 11% 74 12% 11% Stämmer inte alls 4% 25 2% 4% Summa Vet ej 5% 34 3% 6% Jag känner till att skolan har en likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Stämmer helt och hållet 43% % 45% Stämmer ganska bra 44% % 42% Stämmer ganska dåligt 11% 69 9% 11% Stämmer inte alls 3% 19 3% 2% Summa Vet ej 6% 45 6% 4% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

104 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Extrafrågor till elever i Kungsbacka kommun Jag är nöjd med skolmaten Stämmer helt och hållet 17% % 13% Stämmer ganska bra 41% % 48% Stämmer ganska dåligt 22% % 24% Stämmer inte alls 20% % 15% Summa Vet ej 4% 26 4% 2% Kommunrapport Kungsbacka GY2 Rapporten bygger på svar från 703 elever av 865 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 81.3%

105 Elevenkät Elof Lindälvs gymnasiesärskola 2016 Startdatum Slutdatum Kurs Startad av Anette Söderberg (anette.soderberg) Deltagare 15 av 21

106 Hur väl instämmer du i nedanstående påståenden? Trivsel och trygghet Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

107 Stämmer helt och hållet 12 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15

108 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

109 Delaktighet och inflytande Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

110 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15

111 Stämmer helt och hållet 7 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

112 Skolmiljö Stämmer helt och hållet 5 Stämmer ganska bra 9 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15

113 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 3 Antal svarande 15

114 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15

115 Stämmer helt och hållet 5 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 2 Vet inte 2 Antal svarande 15

116 Kunskap och lärande Stämmer helt och hållet 7 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 3 Vet inte 1 Antal svarande 15

117 Stämmer helt och hållet 6 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15

118 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15

119 Stämmer helt och hållet 12 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

120 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

121 Stämmer helt och hållet 9 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

122 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15

123 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 2 Antal svarande 15

124 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15

125 Bemötande Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15

126 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

127 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

128 Stämmer helt och hållet 9 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15

129 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15

130 Helhetsbedömning 1. Jättenöjd/ I högsta grad nöjd Inte alls nöjd 1 Antal svarande 15 Medelvärde 3,3 Standardavvikelse 2,9

131 1. Bättre än jag hoppades Inte alls så bra som jag hoppades 1 Antal svarande 15 Medelvärde 3,3 Standardavvikelse 2,9

132 1. Mycket nära Långt ifrån 2 Antal svarande 15 Medelvärde 4,1 Standardavvikelse 3,5

133 1. Ja Nej 1 Antal svarande 15 Medelvärde 2,4 Standardavvikelse 2,6

134 Ja 14 Nej 1 Antal svarande 15

135 1.Ja Nej 5 Antal svarande 15 Medelvärde 5,9 Standardavvikelse 3,6

136 Regiongemensam elevenkät 2016 Regiongemensam elevenkät 2016 Kungsbacka Kommunrapport Hela gymnasiet

137 Regiongemensam elevenkät 2016 Om undersökningen Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. I år är första gången som Härryda deltar i den gemensamma undersökningen, tidigare år har man genomfört den på egen hand. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett brev med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna besvaras därefter på lektionstid. Redovisning och beräkningar I huvudsak har frågorna svarsalternativen Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls samt Vet ej. Frågan om helhetsbedömning har istället en tiogradig skala. Några olika typer av resultatvärden redovisas i rapporten. Svarsandelar andelen av alla som besvarat enkäten som valt respektive svarsalternativ Indexvärde beräknas per frågeområde och motsvarar genomsnittlig andel som svarat Stämmer helt och hållet eller Stämmer ganska bra på de ingående frågorna Medelvärde beräknas av andelen som valt respektive svarsalternativ på varje fråga. Personer som svarat Vet ej exkluderas i denna beräkning

138 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år (andelen som är positiva). Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet hos gymnasieelever bland GR:s 13 medlemskommuner GR Trivsel och trygghet 92% 91% 90% 91% 90% 89% 88% Delaktighet och 71% 75% 71% 70% 70% 66% 63% inflytande Skolmiljö 77% 82% 78% 77% 77% 76% 74% Kunskap och lärande 79% 80% 78% 78% 77% 74% 74% Bemötande 86% 87% 86% 87% 86% 83% 81% Helhet 89% 90% 88% 89% 87% 87% 82% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

139 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden 2016 Sammanräknat indexvärde (andel som är positiva) per frågeområde samt genomsnitt för genomsnittsvärdet hos gymnasieelever bland GR:s 13 medlemskommuner Trivsel och trygghet GR Kungsbacka 88% 89% Delaktighet och inflytande 63% 66% Skolmiljö 74% 76% Kunskap och lärande 74% 74% Bemötande 81% 83% Helhet 82% 87% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

140 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden per kön Nedan visas det sammanräknade indexvärde per frågeområde uppdelat på kön. Som referens visas också genomsnittsvärdet för gymnasieelever för hela GR Alla Pojke Flicka GR Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet 89% 90% 90% 88% 66% 67% 67% 63% 76% 77% 76% 74% 74% 76% 74% 74% 83% 84% 83% 81% 87% 88% 88% 82% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

141 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Trivsel och trygghet Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Jag trivs i skolan INDEX Trivsel och trygghet 67% 29% 44% 38% 9% 6% 57% 32% 7% 56% 33% 6% Referensvärde är GR gymnasiet Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

142 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Delaktighet och inflytande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan INDEX Delaktighet och inflytande 24% 57% 13% 16% 51% 23% 6% 11% 41% 32% 11% 17% 50% 23% 7% Referensvärde är GR gymnasiet Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

143 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Skolmiljö Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref Jag får möjlighet till studiero i skolan Skolans toaletter är bra Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) INDEX Skolmiljö 30% 51% 14% 24% 46% 19% 9% 28% 54% 11% 26% 45% 19% 8% 27% 49% 16% 6% Referensvärde är GR gymnasiet Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

144 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Kunskap och lärande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår 9% 41% 32% 15% 33% 49% 14% 23% 56% 16% M 2015 M 2016 Ref Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar 26% 51% 15% Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer 21% 44% 24% 6% Lärarna har goda ämneskunskaper Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 39% 49% 8% 21% 46% 24% 5% 24% 50% 19% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser 50% 36% 5% 6% INDEX Kunskap och lärande 28% 47% 18% 5% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

145 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Bemötande Nedan redovisas för varje frågeområde dess ingående frågor, och andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Längst ner visas en stapel med det sammanslagna frågeområdets resultat. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej M 2015 M 2016 Ref I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter Andra elever på skolan bemöter mig väl Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan INDEX Bemötande 27% 45% 19% 6% 34% 49% 12% 43% 45% 7% 72% 17% 44% 39% 10% Referensvärde är GR gymnasiet Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

146 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Helhetsbedömning Nedan redovisas andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015). Värde Vet ej Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 9% 20% 30% 22% 7% 6% M 2015 M Referensvärde är GR gymnasiet Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

147 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse Kommunspecifika frågor Nedan redovisas för varje kommunspecifik fråga med andelen som valt respektive svarsalternativ. Medelvärde för respektive fråga beräknas (M 2016) och jämförs med förra årets medelvärde (M 2015) om sådan finns. helt och hållet ganska bra Stämmer ganska dåligt inte alls Vet ej Mina lärare ger mig uppgifter som jag får använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone) för att lösa Att använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone, projektor) i skolan gör skolarbetet roligare Jag känner till att skolan har en likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Jag är nöjd med skolmaten 48% 42% 6% 38% 43% 11% 44% 39% 9% 6% 16% 42% 22% 18% M 2015 M Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

148 Regiongemensam elevenkät 2016 BEVARA Frågevärde 3,6 3,4 3,2 3,0 2,8 2,6 M5 K7 B5 K9 B1 M8 Prioriteringsmatris K7 D3 T2 T1 M7 M1 B4 K6 D2 K6 D2 K4 B2 K3 K1 2,4 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 BEVAKA Samband K5 VÅRDA T3 PRIORITERA PRIORITERA (D2) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (D2) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan (K1) Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (K4) Lärarna förklarar så att jag förstår (K6) Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer VÅRDA (T3) Jag trivs i skolan (M1) Jag får möjlighet till studiero i skolan (K3) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det (K5) Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar (B2) I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter (B4) Andra elever på skolan bemöter mig väl (K6) Lärarna har goda ämneskunskaper BEVARA (T1) Jag känner mig trygg i skolan (T2) Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det (K7) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser (M7) Jag tycker att de läromedel som används är aktuella (B5) Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan BEVAKA (D3) Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (M5) Skolans toaletter är bra (M8) Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) (K7) Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena (K9) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet (B1) I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Prioriteringsmatrisen visar hur starkt samband varje fråga har med den helhetsbedömning man gör av skolan. Utifrån styrkan på sambandet och frågans medelvärde sorteras frågorna in i fyrfältaren, där tex. kvadranten för Prioritera innehåller de frågor som har det starkaste sambandet med helhetsbedömning och de lägsta medelvärdena. Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

149 Regiongemensam elevenkät 2016 Jämförelse frågeområden skolor Sammanräknat indexvärde per frågeområde för kommunen och per skola 2016 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhet Alingsås 89% 65% 76% 76% 81% 84% Göteborg 86% 58% 69% 73% 79% 76% Härryda 90% 67% 83% 77% 85% 88% Kungsbacka 89% 66% 76% 74% 83% 87% Kungälv 84% 59% 73% 70% 76% 79% Lerum 89% 65% 75% 77% 83% 82% Lilla Edet 81% 67% 55% 67% 71% 64% Mölndal 86% 56% 53% 71% 55% Partille 79% 56% 62% 66% 64% 63% Stenungsund 90% 67% 77% 71% 78% 80% Öckerö 93% 80% 81% 78% 92% 93% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

150 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Trivsel och trygghet Jag känner mig trygg i skolan Stämmer helt och hållet 68% % 61% Stämmer ganska bra 29% % 36% Stämmer ganska dåligt 2% 42 1% 3% Stämmer inte alls 1% 21 1% 1% Summa Vet ej 1% 20 1% 0% Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det Stämmer helt och hållet 46% % 42% Stämmer ganska bra 41% % 45% Stämmer ganska dåligt 10% 180 8% 10% Stämmer inte alls 3% 62 3% 3% Summa Vet ej 6% 117 7% 4% Jag trivs i skolan Stämmer helt och hållet 58% % 53% Stämmer ganska bra 33% % 38% Stämmer ganska dåligt 7% 137 7% 7% Stämmer inte alls 3% 51 2% 3% Summa Vet ej 1% 22 1% 1% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

151 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Delaktighet och inflytande Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Stämmer helt och hållet 24% % 18% Stämmer ganska bra 58% % 66% Stämmer ganska dåligt 14% % 13% Stämmer inte alls 5% 88 4% 3% Summa Vet ej 2% 41 2% 1% Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Stämmer helt och hållet 16% % 11% Stämmer ganska bra 53% % 57% Stämmer ganska dåligt 24% % 27% Stämmer inte alls 7% 127 7% 5% Summa Vet ej 3% 64 3% 3% Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan Stämmer helt och hållet 12% % 7% Stämmer ganska bra 43% % 45% Stämmer ganska dåligt 34% % 37% Stämmer inte alls 12% % 10% Summa Vet ej 4% 85 4% 4% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

152 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Skolmiljö Jag får möjlighet till studiero i skolan Stämmer helt och hållet 31% % 25% Stämmer ganska bra 51% % 54% Stämmer ganska dåligt 14% % 18% Stämmer inte alls 4% 73 4% 3% Summa Vet ej 2% 36 2% 1% Skolans toaletter är bra Stämmer helt och hållet 24% % 19% Stämmer ganska bra 47% % 49% Stämmer ganska dåligt 19% % 20% Stämmer inte alls 9% 183 8% 11% Summa Vet ej 3% 50 4% 1% Jag tycker att de läromedel som används är aktuella Stämmer helt och hållet 29% % 25% Stämmer ganska bra 56% % 63% Stämmer ganska dåligt 11% % 10% Stämmer inte alls 3% 58 4% 1% Summa Vet ej 4% 71 4% 3% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

153 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag tycker att skolans utrustning är bra (datorer, labsalar mm) Stämmer helt och hållet 26% % 22% Stämmer ganska bra 46% % 51% Stämmer ganska dåligt 20% % 21% Stämmer inte alls 8% % 6% Summa Vet ej 2% 32 2% 1% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

154 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Stämmer helt och hållet 10% % 7% Stämmer ganska bra 42% % 44% Stämmer ganska dåligt 33% % 34% Stämmer inte alls 16% % 15% Summa Vet ej 3% 58 3% 3% Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Stämmer helt och hållet 34% % 28% Stämmer ganska bra 49% % 54% Stämmer ganska dåligt 14% % 16% Stämmer inte alls 3% 52 3% 2% Summa Vet ej 2% 35 2% 1% Lärarna förklarar så att jag förstår Stämmer helt och hållet 23% % 18% Stämmer ganska bra 57% % 61% Stämmer ganska dåligt 17% % 18% Stämmer inte alls 3% 65 3% 3% Summa Vet ej 2% 33 2% 1% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

155 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Kunskap och lärande Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar Stämmer helt och hållet 27% % 22% Stämmer ganska bra 53% % 57% Stämmer ganska dåligt 16% % 18% Stämmer inte alls 4% 72 3% 3% Summa Vet ej 4% 82 4% 3% Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer Stämmer helt och hållet 23% % 19% Stämmer ganska bra 47% % 49% Stämmer ganska dåligt 26% % 29% Stämmer inte alls 5% 85 5% 3% Summa Vet ej 6% 118 5% 7% Lärarna har goda ämneskunskaper Stämmer helt och hållet 40% % 37% Stämmer ganska bra 50% % 55% Stämmer ganska dåligt 8% 152 8% 7% Stämmer inte alls 2% 40 2% 1% Summa Vet ej 2% 40 2% 1% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

156 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Stämmer helt och hållet 22% % 18% Stämmer ganska bra 48% % 49% Stämmer ganska dåligt 25% % 28% Stämmer inte alls 5% 104 5% 4% Summa Vet ej 3% 52 2% 2% Kunskap och lärande Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Stämmer helt och hållet 24% % 17% Stämmer ganska bra 51% % 55% Stämmer ganska dåligt 20% % 24% Stämmer inte alls 4% 88 4% 5% Summa Vet ej 2% 35 2% 1% Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser Stämmer helt och hållet 53% % 53% Stämmer ganska bra 39% % 39% Stämmer ganska dåligt 6% 109 5% 6% Stämmer inte alls 2% 45 3% 1% Summa Vet ej 6% 110 5% 6% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

157 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Bemötande I min skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Stämmer helt och hållet 28% % 25% Stämmer ganska bra 47% % 49% Stämmer ganska dåligt 20% % 22% Stämmer inte alls 6% 111 7% 4% Summa Vet ej 4% 75 4% 2% I min skola upplever jag att vi respekterar varandras olikheter Stämmer helt och hållet 35% % 29% Stämmer ganska bra 50% % 53% Stämmer ganska dåligt 12% % 14% Stämmer inte alls 3% 62 3% 3% Summa Vet ej 2% 43 2% 1% Andra elever på skolan bemöter mig väl Stämmer helt och hållet 44% % 37% Stämmer ganska bra 46% % 52% Stämmer ganska dåligt 7% 143 5% 10% Stämmer inte alls 2% 40 2% 1% Summa Vet ej 3% 60 3% 2% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

158 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan Stämmer helt och hållet 74% % 73% Stämmer ganska bra 18% % 19% Stämmer ganska dåligt 4% 74 3% 5% Stämmer inte alls 4% 86 5% 3% Summa Vet ej 2% 40 2% 1% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

159 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Helhet Om du tänker på din skola i sin helhet. Hur nöjd är du då med den? 10 9% % 7% 9 20% % 20% 8 30% % 31% 7 22% % 22% 6 7% 147 7% 8% 5 6% 126 6% 7% 4 2% 44 2% 3% 3 2% 34 1% 2% 2 1% 15 1% 0% 1 1% 18 1% 0% Summa Vet ej 1% 19 1% 0% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

160 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Extrafrågor till elever i Kungsbacka kommun Mina lärare ger mig uppgifter som jag får använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone) för att lösa Stämmer helt och hållet 50% % 52% Stämmer ganska bra 43% % 43% Stämmer ganska dåligt 6% 111 7% 4% Stämmer inte alls 1% 29 2% 0% Summa Vet ej 2% 46 3% 2% Att använda digitala redskap (dator, lärplatta, smartphone, projektor) i skolan gör skolarbetet roligare Stämmer helt och hållet 39% % 35% Stämmer ganska bra 45% % 49% Stämmer ganska dåligt 12% % 12% Stämmer inte alls 4% 75 4% 3% Summa Vet ej 3% 68 3% 3% Jag känner till att skolan har en likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Stämmer helt och hållet 46% % 47% Stämmer ganska bra 41% % 42% Stämmer ganska dåligt 9% 172 9% 9% Stämmer inte alls 3% 65 4% 2% Summa Vet ej 6% 115 7% 3% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%

161 Regiongemensam elevenkät 2016 Tabell frekvens per fråga Total Kön Procent Antal Pojke Flicka Extrafrågor till elever i Kungsbacka kommun Jag är nöjd med skolmaten Stämmer helt och hållet 17% % 15% Stämmer ganska bra 43% % 47% Stämmer ganska dåligt 22% % 23% Stämmer inte alls 18% % 15% Summa Vet ej 2% 48 3% 2% Kommunrapport hela gymnasiet Kungsbacka Rapporten bygger på svar från 1995 elever av 1995 möjliga, vilket utgör en svarsfrekvens på 100.0%