Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2016: 4

Transkript

1 Kallelse/dagordning FEH FS 2016: Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan FEH 2016: 4 Datum Tid 09:45 15:45 Kaffe serveras från kl samt om e.m. Avbrott för lunch planeras. Plats Kalmar, Bruunska 24 Förhinder Förhinder meddelas Ivana Tomic-Kokic snarast, helst via ivana.tomic-kokic@lnu.se alternativt per tfn Ledamöter Ordinarie Helén Anderson Stefan Lagrosen Petter Boye Magnus Carlsson Elin Funck Susanne Sandberg Saara Taalas Ola Tyrberg Eskil Wadensjö Henrik Adolfsson Pontus Mattsson ordförande prodekan ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot extern ledamot extern ledamot studeranderepresentant doktorandrepresentant Förhinder Mattias Åberg studeranderepresentant Adjungerade Diana Axelsson-Olsson fakultetshandläggare Sofia Bengtsson vice ordf. Kalmar ESS Eva Eriksson vik. utbildningshandläggare Anna Lindahl internationaliseringsrådgivare Caroline Menninge controller Katarina Stjernfelt fakultetshandläggare Åsa Wågman utredare Ulrika Bengtsson Verde kanslichef Sekreterare Ivana Tomic-Kokic fakultetssekreterare 1 (4)

2 Dagordning Punkt Ärende Behandling 1 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Förslag: Saara Taalas 2 Fastställande av dagordning 3 Anmälan av föregående mötes protokoll ANMÄLNINGSÄRENDEN 4 Halvårsbokslut per juni 2016 Dnr: 2016/ Föredragande: Caroline Menninge 5 Registreringssiffror för program antagningsomgång HT16 Föredragande: Eva Eriksson 6 Genomlysning av Ekonomihögskolans programportfölj Föredragande: Katarina Stjernfelt 7 Internationella studentbarometern Föredragande: Åsa Wågman Närvarorätt: Anna Lindahl 8 Ackreditering Föredragande: Stefan Lagrosen 9 Universitetsstyrelsens beslut om inriktning och ekonomiska förutsättningar Dnr: 2016/ Föredragande: Diana Axelsson-Olsson BESLUTSÄRENDEN 10 Revision av utbildningsplan för Civilekonomprogrammet, logistikfördjupning, 240hp Dnr: 2016/ Föredragande: Eva Eriksson Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för Civilekonomprogrammet, logistikfördjupning.

3 11 Revision av utbildningsplan för magister och master programmet Business Process and Supply Chain Management, 60 hp/120 hp Dnr: 2016/ (60 hp) 2016/ (120 hp) Föredragande: Eva Eriksson 12 Revison av utbildningsplan för programmet Leadership and Management in International Context Dnr: UGA 2015/1361 Föredragande: Eva Eriksson 13 Förslag om affiliering Föredragande: Jan Alpenberg Dnr: 2016/ / Hedersdoktor 2017 utseende av beredningsgrupp Dnr: 2016/ Föredragande: Helén Anderson 15 Fastställande av sammanträdestider 2017 Föredragande: Helén Anderson Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för programmet Business Process and Supply Chain Management. Förslag till beslut: att fastställa den reviderade utbildningsplanen för programmet Leadership and Management in International Context. Förslag till beslut: att Dr. Hab.Tomasz Wnuk-Pel affilieras som professor vid Linnéuniversitetet att Dr. Paul Scarbrough affilieras som professor vid Linnéuniversitetet. Förslag till beslut: att tillsätta en beredningsgrupp bestående av N/N att förslag till beslut om utnämning av hedersdoktor presenteras av beredningsgruppen på fakultetsstyrelsens första möte Förslag till beslut: att fastställa sammanträdestider för Fakultetsstyrelsen vid Ekonomihögskolan 2017 enligt förslag. INFORMATIONSÄRENDEN 16 Dekanens information 17 Utbildningsrådets information

4 18 Rekryterings- och kompetensrådets information 19 Studenternas information 20 Övriga frågor 21 Mötets avslutande

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Ärende 4 FEH FS 2016:4 Datum: Dnr: 2016/ Handläggare: Caroline Menninge Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Halvårsbokslut per Sammanfattning Resultatet för halvåret för FEH är 1,5 mkr lägre än budget, vilket dels beror på att driftskostnaderna inte var korrekt budgeterade, som nämnts redan vid resultatet per Q1. Avvikelsen avser verksamhetsområdet grundutbildning. En annan anledning är att FEH saknar ca 1 mkr i intäkter avseende betalstudenter, vilket i sin tur beror på att intäktsfördelningen baserar sig på inbetalningar och inte verkligt antal studenter. Resultatet i de båda verksamhetsgrenarna präglas till stor del av uteblivna externa medel inom forskningen, vilket har medfört att grundutbildningen visar stor förlust. Intäkter Den totala intäkten för Ekonomihögskolan uppgår vid halvåret till 92,5 mkr, vilket även motsvarar budget för sex månader. Däremot finns det avvikelser i verksamhetsgrenarna mot budget i de olika intäktstyperna. Grundutbildningen har ett överskott på 2mkr och Forskningen ett underskott på 2 mkr. Intäkter av anslag Anslaget inom grundutbildning är i balans med budget och uppgår till 64 mkr. Rektors strategiska medel uppgår till 1,4 mkr och består av Strategiska medel samt internationaliseringsmedel, poster som inte var kända vid budgettillfället. Intäkten från anslaget för forskningen uppgår till 15 mkr och är enligt budget. Intäkter av avg och andra ersättningar (GU) Enligt Diver har FEH 53 HST betalstudenter under vårterminen 2016, vilket enligt nuvarande prislapp ska ge en intäkt på tkr efter att administrativa avgifter har räknats av. Ekonomihögskolan har endast tilldelats tkr för vårens betalstudenter, vilket vi finner uppseendeväckande och synpunkter på detta har framförts till förvaltningen. I skrivande stund (Sept-16) kan meddelas att FEH kommer att tilldelas saknad intäkt för avg studenterna. Justering sker i samband med bokslutet i September. Intäkter av bidrag Verksamhetsgrenen utbildning har en positiv avvikelse (1,7mkr) som består bland annat av externa bidrag för SmåLea samt projektet inom international business med KK Stiftelsen som finansiär, det senare är inkluderat i budget men då inom forskning. SmåLea däremot är inte inkluderat i budget för För forskningens del kunde vi efter det första kvartalet konstatera att intäkten av externa medel var lägre än förväntat. Vid det tillfället väntades fortfarande svar på ansökningar som skickats till Kamprad Stiftelsen. I dagsläget vet vi att Ekonomihögskolan endast tilldelats medel från Kamprad Stiftelsen till ett projekt, ett projekt där vi är medsökande. Detta får till följd, förutom att den externa intäkten uteblir, att lönekostnaden på grundutbildningen ökar. För helåret har intäkten uppskattats till 4,7 mkr. 1 (3)

14 Kostnader Lönekostnader Som nämndes ovan har Ekonomihögskolan inte tilldelats externa medel i den nivå, som önskats, vilket påverkar fördelningen av lönekostnaderna. Löner som är förknippade med externfinansierade projekt är budgeterade till 3,4mkr för helåret och 1,7 mkr för halvåret. En kostnad som istället belastar grundutbildningen, vilket i sin tur får till följd att resultatet för denna verksamhetsgren går med kraftig förlust. Avvikelsen i ökade lönekostnader (1,5mkr) för grundutbildningen kan i sin helhet förklaras med uteblivna externa medel inom forskningen. I forskningen är följaktligen situationen det motsatta, lönekostnaderna understiger budget med ca 2 mkr och förklaringen är som redan angivits att kostnaden bärs av grundutbildningen. Jämfört med budget har det dessutom tillkommit två tjänstledigheter, vilket medför en minskad lönekostnad i grundutbildningen på 750tkr. Dessa tjänster är inte tillsatta av annan personal. Inom FEH finns en rad forskningsstipendier som de anställda har möjlighet att söka. Vi är medvetna om att vi idag har personal som finansieras av dessa, och som därmed sänker lönekostnaden inom såväl forskning som grundutbildning. Lönekostnaderna för dessa personer belastade fakulteten vid budgettillfället. Dessutom har vi en anställd fr o m 1 maj som finansieras som doktorand från Kalmar Handlande Borgares Donationsfond, som direkt påverkar lönekostanden i grundutbildningen. Det var ej känt vid budget. Lokalkostnader Lokalkostnader på totalen är i balans, dock finns det avvikelser i grundutbildningen samt i de indirekta kostnaderna. En av anledningarna är att Arbetsplatskostnaden har budgeterats enligt beräkningsmodellen för I modellen som ska användas för utfallet 2016 ingår inte dessa kostnader och en stor skillnad är också att kostnaden inte fördelas ut på de indirekta kostnaderna. Därav har FEH en lägre overheadkostnad än budgeterat. Övriga Driftskostnader Vid kvartalsbokslutet noterades och kommunicerades att budgeterade driftskostnader inte motsvarar utfallet, vilket korrigerades i Prognos 1. Mot budget är dock förhållandet detsamma över resterande delen av året, vilket gör att vi har en avvikelse på 2,8 mkr för första halvåret. Det är i grundutbildningen vi finner den största differensen, 2,4 mkr av de 2,8 mkr återfinns där. Overheadkostnader I kommentarerna till lokalkostnaderna beskrevs att en ny modell tagits fram centralt för arbetsplatskostnaden, vilken skiljer sig mot den som använts vid budget. Detta har fått till följd att FEH har en differens i de indirekta kostnaderna. Anledningen är 2 (3)

15 att den nya modellen inte fördelar ut arbetsplatskostnaderna i overheaden, utan endast i grundutbildningen och forskningen. Resultat Lönekostnadernas fördelning gör att resultatet mellan verksamhetsgrenarna är i obalans. Av de 4 mkr i underskott som grundutbildningens resultat visar, efter sex månader, utgör lön 3mkr. (lön samt overhead). Ytterligare 1 mkr kan förklaras i högre lokalkostnader än budget, som tidigare beskrivits. Dessutom är intäkten för avgiftsstudenter ca 1 mkr för låg. För forskningen påverkas resultatet av samma anledning som inom grundutbildningen, uteblivna externa medel. Resultatet visar ett överskott på 2,6 mkr. Avsaknad av intäkter från externa finansiärer utgör 2,7mkr samt en tillhörande lönekostnad på 2,1mkr och overheadkostnad, utgör de främsta anledningarna till resultatet inom forskningen. HST Antal HST Utifrån den beräkning som gjordes i samband med prognos 1 ska FEH producera HST under Budgeten innehåller en HST produktion på Ökningen av HST beror på det tilldelade anslag på 381tkr som FEH fått för resultatet Vid analys av Ekonomihögskolans planerade utbildningsutbud för hösten noterades att vi hade en för hög nivå på antal HST. Åtgärder har vidtagits i organisationen och HST antalet minskades med 100, dock har vi inte nått budgeterad nivå utan planerat antal överstiger med 100 HST trots åtgärder. Avgiftsstudenter Ekonomihögskolans budget innehåller en intäkt för betalstudenter motsvarande 130 HST, i utfallet för halvåret visar på 53 HST. Vi tror dock att vi kommer att nå budgeterad nivå, då vi vanligtvis har fler HST under höstterminen. 3 (3)

16 FEH FS 2016:4, Ärende 4 - Bilaga 1 Ekonomihögskolans resultat per Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar (Avg studenter) Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostn. (skrivvakter, repro,vaktmästeri, IT) Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner (OH) Indirekta kostnader fakultets gem (OH) Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat

17 Ärende 5 FEH FS 2016: Utbildningshandläggare: Eva Eriksson Registreringssiffror för program antagningsomgång HT16 för Ekonomihögskolan Grundutbildningen: Mediokert utfall av antagning (se bilaga), planeringstal: 536, antagna: 773, och registrerade i LADOK 634. Antalet behöriga 1:a prioritetsansökare har fallit med 5 % jämfört med 2015, och nedgången härrör primärt för Detaljhandel och Service Management (- 41 %) och Turismprogrammet (-44 %). Nedgången i av ansökningar till Turismprogrammet är inte unik, andra turismprogram faller också i genomsnitt 25 % jämfört med HT15, se bilaga, men trenden är flerårig. Ändringen i antagningskrav för Inrednings- och butikskommunikation kan ha ökat antalet behöriga 1:a prioritetsansökare 5 gånger tidigare antal (139 st.) Antagningen faller 12 % jämfört med 2015, och nedgången är generell, men några program visar oförändrade siffor, eller stigande: Nationalekonomprogrammet (+9 %, stigande för 2:a året i rad), och Inrednings- och butikskommunikation (+7 %). Reservantagning har skett för fyra program (Inrednings- och butikskommunikation, Turismprogrammet, International Sales and Marketing och Marknadsföringsprogrammet) men då detta gjordes sent, efter introduktionsdagarna, har utfallet blivit sämre än tidigare år. De internationella programstudenterna (International Sales and Marketing och Marknadsföringsprogrammet) hade fått felstartdatum (22/8) och deltog därför inte vid introduktionsdagen (19/8). LADOK registreringen är 8 % lägre än 2015, och visar f.n. de lägsta sifforna i perioden , men efterregistreringar kommer att ske inom kort. De internationella programstudenterna (International Sales and Marketing och Marknadsföringsprogrammet) har den lägsta frekvensen av LADOK registreringar, och enligt utbildningsadministratörerna påverkas de internationella studenterna negativt av de ändrade visumreglerna. Avancerad nivå: Bra utfall av antalet behöriga 1:a handsansökare som stiger med 18 % jämfört med 2015 (se bilaga). Planeringstal: 220, antagna: 315, och LADOK registrerade 148. För masterprogrammen Business Process Control and Supply Chain Management (EABP2), och Entreprenörskapsprogrammet (EAEP2) stiger antalet behöriga 1:a handsansökande markant och en stigning ses också för det relativt nya Tourism and Sustainability (EATH2) samt magisterprogrammet Tourism and Sustainability (EATH1). För de övriga magisterprogrammen faller antalet ansökande. Utfallet för antalet antagna på avancerade nivå är ett fall med 12 %. Nedgången är generell för magisterprogrammen medan masterprogrammen generellt ökar, med undantag för Marknadsföringsprogrammet (EAMF2). 1 (2)

18 Reserver kallades för 5 program (Business Process Control and Supply Chain Management (EABP2); Entreprenörskapsprogrammet (EAEP1), Entreprenörskapsprogrammet (EPEP2), Marknadsföring (EAMF1) och Marknadsföring (EAMF2). LADOK registreringen är 31 % längre än för 2015, men efterregistreringar är vanliga på avancerad nivå. Utbildningsadministratörerna hänvisar dock till saknade visum för internationella studenter. Normalt är utfallet dock lägre på avancerad nivå än för grundnivå eftersom många internationella studenter inte kommer till studiestart eller underlåter sig att betala. SUMMERING Programantagningen har förlöpt sämre än förra året men vissa skillnader (+/0/-) finns för de enskilda programmen. På grundnivå bör Turismprogrammet följas upp eftersom det gäller en flerårig nedåtgående trend. På avancerade nivå är utfallet för masterprogrammen klart bättre än för magisterprogrammen. Kommande år bör information till internationella studenter på grundnivåprogrammen vara korrekt, och reserver kallas in tidigare. Bilagor: Registreringssiffror för programantagning på grundnivå och avancerade nivå för HT16 uppdaterade , samt trend för valda turismprogram på grundnivå. 2 (2)

19 FEH FS 2016:4, Ärende 5 - bilaga 1 ProgramHT17_everab Antagning_Grundnivå 1 Antagning Grundnivå Ekonomihögskolan HT2017 Fkod= Freemovers Enligt FSbeslut 2015 Program- Omfatt ning Programbenämning Antal platser Önskat startantal Urval 1 Urval 2 kod Behöriga sökande 1a hand Antagen (NyaWebben) Registrerad (LADOK) Antal reserver HT16 EACEK Civilekonomprogrammet 240 hp EGDSM Detaljhandel och Service Management 180 hp EGEKO Ekonomprogrammet, inriktning redovisning/ekonomistyrning 180 hp EGEMF Ekonomprogrammet, inriktning marknadsföring 180 hp EGEBD Enterprising & Business Development 180 hp EGHRM Human Resource Management - personalledning och 180 hp organisationsutveckling EGIBN Inrednings- och butikskommunikation 120 hp (23 aug)/ 7 st tackat Ja; 10 (26 aug)/ 3 tackat Ja EGPIA Internationella affärer 180 hp EGISM International Sales and Marketing 180 hp Reserver kallade EGISM International Sales and Marketing, hp freemovers 3* EGMFP Marknadsföringsprogrammet 180 hp reserver kallade EGMFP Marknadsföringsprogrammet, freemovers 180 hp EGMUM Music & Event Management 180 hp EGNEK Nationalekonomprogrammet 180 hp EGTUR Turismprogrammet 180 hp (18 aug)/2 st tackat Ja Jämfört med föregående år 7% -3% -3% -5% -16% 3% 5% -12% -16% 4% 2% -8%

20 ProgramHT17_everabAntagning_Avancerad nivå1 FEH FS 2016:4, Ärende 5 - Bilaga 2 Antagning Avancerad nivå Ekonomihögskolan HT2017 7xxxx= Fristående HT16 Fkod= Freemovers MASTERHT16 Ukod= Utbytesstudenter Baserat på FS-beslut Program Omfatt Anmälnings Antal Önskat antal totalt Antal reserver HT16 kod Programbenämning ning kod platser alla koder Urval 1 Urval 2 Behöriga sökande 1a hand Antagen (NyaWebben) Registrerad (LADOK) 2016 EABP1 Business Process Control and Supply Chain Management, magisterprogram 60 hp F EABP1 Business Process Control and Supply Chain Management, magisterprogram 60 hp U EABP2 Business Process Control and Supply Chain Management, masterprogram 120 hp F Res. kallade/2 tackat ja. Corporate Governance - Accounting and Finance, EACG1 magisterprogram 60 hp Res.Inga kallas /AJA EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp F Res kallad EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet 60 hp U EAEP2 Entreprenörskapsprogrammet 120 hp F Res kallade EAIS1 International Business Strategy, magisterprogram 60 hp F EAIS1 International Business Strategy, magisterprogram 60 hp U EAIN2 Innovation genom ekonomi, teknik och design inriktning företagsekonomi 120 hp F Leadership and Management in International Context, EALM1 60 hp F magisterprogram Leadership and Management in International Context, EALM1 60 hp U magisterprogram EACP1 Ledarskap - organisatoriskt, kreativt och entreprenöriellt, magisterprogram 60 hp utgår EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram 60 hp F Reserv kallad. EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram 60 hp U EAMF2 Marknadsföring, masterprogram 120 hp F Reserver kallade. EATH1 Tourism and Sustainability, Magister Program 60 hp F EATH2 Tourism and Sustainability, Master Programme 120 hp F Jämfört med föregående år 13% -4% 34% 18% 32% -10% 46% -12% 19% -5% 35% -31%

21 FEH FS 2016:4, Ärende 5 - Bilaga 3 Valda turismprogram (HT ); 1. prio ansökare Högskolan i Halmstad Karlstads universitet Linnéuniversitetet Södertörns högskola Umeå universitet

22

23 Ärende 9 FEH FS 2016: Dnr: 2016/ Handläggare: Diana Axelsson-Olsson Universitetsstyrelsens beslut om inriktning och ekonomiska förutsättningar Universitetsstyrelsen beslutade 9/ kring verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar Där anges punkter som särskilt ska beaktas i verksamhetsplaneringen inför Följande områden prioriteras i planeringsförutsättningarna inför kommande år; Utbildningskvalitet Utbildningsutbudet ska anpassas efter tilldelad ram, men utbildningarnas kvalitet har fortsatt hög prioritet. Översyn av utbildningsutbudet Översyn av utbildningsutbudet fortsätter, dels för att öka kvalitén men också för anpassning efter satta ramar. Här prioriterar man satsningar på avancerad nivå, internationella kurser och satsningar på samhällelig drivkraft. Externfinansiering och vetenskaplig publicering Under de senaste åren har både vetenskaplig publicering och externfinansiering ökat. Rektor har gett uppdrag att se över forskningen och dess förutsättningar, för att skapa fler möjligheter för forskningsverksamheten att utvecklas. Forskningsstrategier Prioritering på Forskningsstrategier är nytt för 2017 och är ett långsiktigt arbete som påbörjades våren Kompetensförsörjning Arbetet med att rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare fortsätter. Det är även väsentligt att ge lärare och forskare samt administratörer goda förutsättningar att bidra till universitetets utveckling. Internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön LNU har varit framgångsrika när det gäller antal inresande utländska studenter. Dessa satsningar ska fortsätta. Prioriterat är även att den internationella miljön på hemmaplan ska utvecklas och stärkas. Här är internationaliseringsarbetet viktigt. Interna samverkansformer LNU är bra på samverkan med omvärlden inom både forskning och utbildning, men Fakultetsövergripande samverkan bör intensifieras. Effektiv administration Utvecklingsarbetet av intern kontroll inom verksamhetsstödet fortsätter under kommande år. Fakultetsstyrelsen ges under mötet den 14 september information kring nämnda uppdrag från Universitetsstyrelsen. Utifrån detta uppdrag och Ekonomihögskolans långsiktiga mål arbetas en verksamhetsplan fram under hösten 2016 som fastställs av Fakultetsstyrelsen 14 december. Bilagor: 1. Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar (1)

24 FEH FS 2016:4, Ärende 9 - Bilaga 1 Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: Dnr: 2016/

25 Innehåll Bakgrund 3 Verksamhetens inriktning 5 Utmanande utbildningar 8 Framstående forskning 13 Samhällelig drivkraft 16 Globala värden 18 Internationalisering 18 Hållbar utveckling 20 Lika villkor 21 Verksamhetsstöd 22 Universitetsbiblioteket 24 Ekonomiska förutsättningar 25 Anslagsfördelning Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 25 Forskning och utbildning på forskarnivå 27 Verksamhetsstöd 28 2 (29)

26 Bakgrund Enligt Linnéuniversitetets verksamhetsprocess 1 (figur 1) fattar universitetsstyrelsen i juni beslut om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar vilket ger planeringsförutsättningar och riktlinjer för de verksamhetsplaner och budgetar fakulteter, nämnden för lärarutbildning (NLU), kommittéer, universitetsförvaltning och universitetsbibliotek tar fram under hösten. Genom beslutet fastställs även de huvudsakliga ekonomiska ramarna för de nästkommande åren. Planeringshorisonten är tre år framåt även om ett övervägande fokus ligger på nästkommande år. De beslutade planeringsförutsättningarna kan komma att justeras under hösten på grund av exempelvis budgetpropositionen och planeringsprocessen. Figur 1. Linnéuniversitetets övergripande årscykel Under hösten tar fakulteterna/nlu fram förslag på verksamhetsplaner som behandlas i en höstdialog med rektorerna. Dialoger och nya förutsättningar i samband med budgetpropositionen bildar underlag för Verksamhetsplan och budget som universitetsstyrelsen beslutar om i december. Genom detta beslut fastställs de slutliga ekonomiska ramarna för kommande år. Fakulteter/NLU kan i dialog med rektor dessutom komma överens om specifika uppdrag som kan bidra till universitetets utveckling. Uppdrag följs upp i samband med årsredovisning, utbildningsdialog och vårdialog. Inför vårdialogen sammanfattar fakulteter/nlu på vilket sätt de fullföljt tilldelade uppdrag. Uppföljningen bidrar därefter till att forma planeringsförutsättningarna inför nästkommande år. 1 En beskrivning av verksamhetsprocessen återfinns bland annat i Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (ST 2013/ ) 3 (29)

27 Genom att Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutas ger universitetsstyrelsen: rektor, fakulteter, nämnden för lärarutbildning, kommittéer, institutet för fortbildning av journalister (Fojo), polisutbildningen, universitetspedagogiska enheten (UPE), universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket i uppdrag att verksamhetsplanera enligt de inriktningar, prioriteringar och ekonomiska ramar som anges i dokumentet. Dokumentet är uppdelat i två huvudsakliga delar där den ena, Verksamhetens inriktning, behandlar universitetets strategiska och innehållsliga inriktning, medan den andra, Ekonomiska förutsättningar, redovisar de ekonomiska ramarna. Planeringshorisonten är på tre år med ett särskilt fokus på Linnéuniversitetets Vision och strategi pekar ut universitetets huvudsakliga riktning. I visionen beskrivs universitetets strategiska områden och ambitioner fram till En resa in i framtiden. Vision och strategi Dnr 2014/ (29)

28 Verksamhetens inriktning Linnéuniversitetets ekonomiska planeringsförutsättningar presenteras i tabell 1. Av tabellen framgår att anslagen för forskning ökade med 28 miljoner inför 2016 vilket skapat nya möjligheter och utmaningar för forskningsverksamheten. För utbildningsområdet handlar det på sikt om en i stort oförändrad ram. Utbildningsanslaget ökade något inför 2016 genom bland annat höjda ersättningsbelopp för insatser i syfte att öka utbildningskvaliteten. Samtidigt genomförs särskilda satsningar på utbildningar inom så kallade bristyrken. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar i 2017 års prisnivå, tkr. Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag Fakulteterna har under flera år kontinuerligt gjort översyner av utbildningsutbudet. Syftet med dessa översyner är i första hand att anpassa volymen efter tilldelad ram men även att inom denna ram prioritera satsningar på avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden. Detta arbete måste fortsätta samtidigt som arbetet med utbildningarnas kvalitet har hög prioritet. Kvalitetsrådet och fakultetsledningarna har rektors uppdrag att kontinuerligt följa upp och säkerställa att utbildningarna har en hög kvalitet. På riksdagens uppdrag omformas de nationella förutsättningarna för kvalitetsarbetet inom sektorn genom att Universitetskanslersämbetets (UKÄ) och lärosätenas roller förändras. Förändringen ställer krav på nya sätt att följa upp utbildningskvalitet vilket kräver ett stort utvecklingsarbete under kommande år. Linnéuniversitetet har tillsammans med Mittuniversitetet, Örebro universitet och Karlstad universitet profilerat sig som de nya universiteten. Gemensamt för de nya universiteten är en stark betoning på professionsutbildning 3 och nära samverkan med det omgivande samhället. Utmärkande är också låga forskningsanslag i relation till utbildningsvolymen. Det är därför positivt att Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade inför I enlighet med universitetsstyrelsens intentioner har både vetenskaplig publicering och forskningens externfinansiering ökat under senare år. Denna ökning måste fortsätta för att stärka Linnéuniversitetet i konkurrensen om både anslag och externa forskningsmedel. På rektors uppdrag genomförs under 2016 och 2017 en översyn av universitetets forskning och dess förutsättningar 4. Syftet med översynen är att skapa möjligheter för att universitetets forskningsverksamhet ska ta ytterligare steg i sin utveckling. 3 Enligt HF:s definition. 4 En utvecklande forskningsstrategi (Dnr 2016/ ) 5 (29)

29 Linnéuniversitetets satsningar på den internationella marknaden har varit framgångsrika avseende inresande utländska studenter 5. Satsningarna ska fortsätta för att ytterligare öka universitets attraktivitet för internationella studenter. Satsningar måste även inriktas mot ett ökat antal utresande studenter samtidigt som den internationella miljön på hemmaplan ska utvecklas och stärkas. En utgångspunkt för satsningarna blir den genomlysning av universitetets internationaliseringsarbete som genomförs med hjälp av externa bedömare under Linnéuniversitetet har sedan starten 2010 pekat ut kompetensförsörjning som ett prioriterat område. Även om förutsättningarna förändrats ligger denna prioritering kvar. En förutsättning för att Linnéuniversitetet ska nå sina högt uppsatta ambitioner med utbildning och forskning är att universitetet lyckas rekrytera och behålla framgångsrika medarbetare. Det är väsentligt att ge lärare och forskare men även administratörer goda förutsättningar att bidra till universitetets utveckling. Linnéuniversitetet har utvecklat det strategiska och långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning. Fakultetsledningarna måste driva rekryteringsarbetet med ambitionen att exempelvis öka externa intäkter samt göra en bedömning av hur överoch underskott med anledning av strategiska rekryteringar fördelas över tid. Ett speciellt fokus ska läggas på internationell rekrytering vilket även inkluderar att stödet för sådana rekryteringar utvecklas. Linnéuniversitetet är en stark aktör i regionen med väl utvecklad samverkan med omvärlden inom både utbildning och forskning. Samverkan med IKEA är exempel på hur universitetet lyckas utveckla fruktbara samarbeten med aktörer i omvärlden. Samtidigt är dessa samverkansprojekt en utmaning för universitetet och ställer särskilda krav på strategiska överväganden, samverkan över fakultets- och ämnesgränser, ledarskap, kompetensförsörjning etc. Våren 2016 presenterades en utredning kring ett fakultetsövergripande samverkansprojekt. 6 Utredningen pekar på en rad utmaningar i samband med sådana projekt men innehåller en rad rekommendationer för förbättringar. Arbetet med att hitta smidiga lösningar för att stötta fakultetsövergripande samverkan bör intensifieras. Fakultetsövergripande samverkan berör såväl utbildning som forskning och är ofta inriktade på samarbete med externa aktörer. Det senaste årets utveckling av flyktingsituationen är en stor samhällsutmaning. Denna situation har föranlett rektor att utse en vicerektor med uppdraget att samordna universitetets initiativ i flyktingfrågan. Ambitionen är att Linnéuniversitetet ska ligga i framkant i arbetet med att underlätta för nyanlända akademiker att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Därför undersöker Linnéuniversitetet bland annat möjligheter att bidra med kompletterande insatser och inrättar tillsammans med regionen ett antal stipendier för sådana insatser. Linnéuniversitetet och regionala aktörer samverkar även avseende integrationsfrågor kopplade till kompetensutveckling, utbildning och forskning. Linnéuniversitetet gör en speciell satsning på validering i form av att värdera individers kunskaper och kompetens i relation till kraven från utbildningssystemet. Studerandeavdelningen tar under 2016 fram en fakultetsövergripande metod och ett 5 Ht 2015 var det 2011 internationella sökande på mastersnivå. Motsvarande siffra 2014 var Internationella sökande till grundprogram och kurser ht14 var 1143 vilket kan jämföras med 907 året innan. 6 Lärande studie om fakultetsövergripande utbildningar och samarbeten vid Linnéuniversitetet, Dnr: 2015/ (29)

30 administrativt stöd för validering. Linnéuniversitetet har under året initierat och startat upp ett lärosätesövergripande nätverk för validering inom högre utbildning. Med utgångspunkt i Linnéuniversitetets vision och strategi genomförs ett utvecklingsarbete om intern styrning och kontroll (ISK). Utvecklingsarbetet påbörjades 2014 och syftar till en fortsatt anpassning av regelverket till universitetets verksamhet och dess förutsättningar. Ambitionen är även att integrera ISK med universitetets verksamhetsutveckling inom utbildning, forskning och verksamhetsstöd. Universitets- och fakultetsledningarna har i diskussioner identifierat ett antal kritiska faktorer 7 för att uppnå Linnéuniversitetets mål. Prioriteringar och åtgärder som ingår som planeringsförutsättningar inför de kommande tre åren möter upp flertalet av de kritiska faktorer som identifierats i ledningens diskussioner. Arbetet ska fortsätta genom att universitetsledningen tillsammans med fakulteter och nämnden för lärarutbildning kontinuerligt arbetar med att identifiera kritiska faktorer samt föreslå och genomför åtgärder. Även utvecklingsarbetet av intern kontroll inom verksamhetsstödet fortsätter under kommande år. Arbetet med att identifiera kritiska faktorer har sedan tidigare resulterat i att ett antal områden pekats ut som prioriterade. Följande områden prioriteras i planeringsförutsättningarna inför kommande år: utbildningskvalitet översyn av utbildningsutbudet externfinansiering och vetenskaplig publicering forskningsstrategier kompetensförsörjning internationalisering på hemmaplan och den studiesociala miljön interna samverkansformer effektiv administration De prioriterade områdena konkretiseras nedan tillsammans med övriga planeringsförutsättningar. 7 Begreppet kritiska faktorer inbegriper både möjligheter och risker. Det används istället för ISKbegreppet risk. 7 (29)

31 Utmanande utbildningar Linnéuniversitetets anslag för utbildning ökade inför 2016 och kommer enligt kända planeringsförutsättningar och utifrån 2016 års prisnivå plana ut under kommande år (se tabell 2). Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1, tkr Takbelopp Utbyggnad av högskoleingenjörsutbildningen Tillfällig satsning på högskoleplatser Tillfällig satsning på sjuksköterskor och ingenjörsutbildningar upphör Omfördelning av platser inom lärarutbildningarna Utbyggnad av speciallärarutbildning 360 Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen -688 Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning Finansiering av utbyggd av vård- och ingenjörsutbildning Minskning för att finansiera prioriterade satsningar Utbyggnad av högskoleutbildningen Höjda ersättningsbelopp inom HUM/SAM Pris- och löneomräkning (2017 preliminär) Övrigt Takbelopp aktuellt år Förändring Varav prislapp HUM/SAM Återstår i 2016 års prisnivå. Beloppen är uppskattade baserat på budgetpropositionen för Inför 2016 minskade anslaget genom omfördelning till utbyggd läkar- och tandläkarutbildning och utbyggd vård- och ingenjörsutbildning samt genom att den tillfälliga satsningen på högskoleplatser upphörde. Minskningen kompenserades till vis s del av att departementet öronmärkt anslag för utbildning av fler lärare och sjuksköterskor 8. Ersättningsbeloppen för humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsområde undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) höjdes inför 2016 för att stärka utbildningarnas kvalitet. Höjningen gäller i första hand till och med 2018 och departementet avser att följa upp hur den används för att stärka utbildningskvalitet. Berörda fakulteter har i uppdrag att redovisa hur de höjda ersättningsbeloppen används för att stärka utbildningarnas kvalitet. Nämnden för lärarutbildning har ett speciellt uppdrag att följa upp kvalitetsförstärkningar inom lärarutbildningen. Efterfrågan på universitetets utbildningar är fortfarande hög och Linnéuniversitetets attraktivitet bekräftas även genom ett stort intresse från internationella studenter. Eftersom anslagsutvecklingen planar ut måste universitetet fortsätta anpassa omfattningen efter tilldelat takbelopp. Denna situation gör att fakulteterna måste fortsätta att se över utbildningsutbudet och att nya utbildningssatsningar måste ske inom tilldelat anslag. Det betyder att nya satsningar görs på bekostnad av att andra utbildningar minskar eller läggs ned. 8 Se posten Utbyggnad av högskoleutbildning i tabell 2. 8 (29)

32 Diagram 1. Prognos utbildningsproduktion Översynen av utbildningsutbudet måste även beakta att satsningen på fler platser inom lärarutbildning och sjuksköterskeprogram innebär att andra utbildningar måste minska. Fakulteterna och NLU ges i uppdrag att till utbildningsdialogen redovisa hur utbildningsutbudet hanteras i relation till tilldelat uppdrag. Under några år har 1 procent av utbildningsanslaget omfördelats för nya utbildningssatsningar på främst avancerad nivå, internationella kurser eller arbetsmarknadsanknytning. Denna satsning ska ses över och eventuellt ska ett speciellt fokus läggas på att öka antalet kurser på avancerad nivå. Andelen studenter på avancerad nivå har ökat marginellt under senare år varför fakulteterna/nlu måste fortsätta prioritera arbetet för att öka denna andel. Förutom det fakultetsspecifika arbetet med utbildningsutbudet kan utbildningsanslaget på längre sikt omfördelas mellan fakulteterna. Sådana omfördelningar kan baseras på strategiska indikatorer såsom prestationsgrad, kompetensförsörjning, lärartäthet, koppling till arbetsmarknaden, utbildningens knytning till forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelning och uppföljning av utbildningsuppdraget ska stödja ett sådant arbetssätt. Nationellt ökar antalet förstahandssökande till lärarutbildningen jämfört med På Linnéuniversitetet minskar däremot söktrycket generellt till lärarutbildningen. Orsakerna till ett minskat söktryck ska analyseras för respektive utbildning. Exempelvis är ett högt söktryck till speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet II 9 sannolikt en orsak till ett minskat söktryck inom den reguljära speciallärarutbildningen. Höjda kvalitetskrav i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kan påverka söktrycket till vissa program. Kommunikationsavdelningen genomför en rekryteringskampanj för lärarprogram som fortfarande är öppna för ansökan. Ett långsiktigt utvecklingsarbete pågår i förskollärarutbildningen och den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Detta arbete förväntas ge effekter i form av ökat söktryck 2017 och Ett arbete kring kvalitetssäkring av VFU på distans har också initierats. Om lärarutbildningens studieplatser inte fylls omfördelas dessa platser under innevarande år till i första hand fort- och vidareutbildning inom skolområdet och i andra hand till andra utbildningar. 9 Uppdragsutbildning som bedrivs på uppdrag av skolverket. 9 (29)

33 Linnéuniversitetets ambition är att erbjuda studenter bred, kvalificerad och hållbar akademisk utbildning där kunskapsbildning och kritiskt tänkande är centrala utgångspunkter. I ambitionen ingår även att ge utbildningar som gör studenter väl rustade för arbetslivet. Utbildningsdepartementet ställer krav på att universiteten ska visa på vilket sätt arbetsmarknadens behov respektive studenternas efterfrågan ligger till grund för det utbildningsutbud som erbjuds. Det förväntas även att universiteten ska se över på vilka sätt de kan bidra till studenternas inträde på arbetsmarknaden. Linnéuniversitetet satsar på att utveckla alumnverksamheten. Syftet är att stärka det långsiktiga varumärkes- och kvalitetsarbetet, utveckla samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet samt stödja studentrekryteringen. Arbetet sker främst i samarbete mellan fakulteter, kommunikationsavdelningen, avdelningen för externa relationer och studerandeavdelningen. Under 2017 ligger fokus på att etablera ett nytt CRM-system som är ett stöd för att utveckla och stärka kommunikationen med alumnnätverket. I arbetet ingår att fortlöpande informera alumner och bjuda in dem till aktiviteter och möten med Linnéuniversitetet. Ett led i arbetet med alumnverksamheten och relationen till arbetsmarknaden är att Linnéuniversitetet följer upp arbetsmarknadens behov och utbildningarnas användbarhet genom alumn- och avnämarstudier. Dessa studier 10 visar att universitetets utbildningar gör studenterna väl rustade för de arbetsuppgifter de ställs inför och att flertalet får arbete som är relevanta för deras utbildning. En viktig del i att förbereda studenterna för arbetslivet är digitalt lärande. För att stärka Linnéuniversitetet inom detta område har kvalitetsrådet fått rektors uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt. Den ska ligga till grund för en policy för insatser och arbetssätt som krävs avseende digitalt lärande. Policyn ska beskriva hur utbildningar kan utvecklas med stöd av digitalt lärande och ge en grund för hur Linnéuniversitets enheter och funktioner ska samordnas för att ge ett optimalt stöd. En tidigare utredning 11 visar på ett behov av att utveckla arbetet med uppdragsutbildning, avseende såväl övergripande ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, som verksamhetsplanering på fakultets- och institutionsnivå. Under 2015 formerades en arbetsgrupp med uppdraget att utveckla stödet för uppdragsutbildning. Linnéuniversitetets ambition är att uppdragsverksamheten och intäkterna för uppdragsutbildning ska öka. Ökningen bör inte minst ske inom de verksamheter som bedriver utbildning och forskning med stor relevans för det omgivande samhället, exempelvis professionsutbildningar. Varje fakultet/nlu ska inför kommande planeringsperiod formulera en ambition och plan för hur uppdragsutbildningarna ska öka samt planera och öka beredskapen för att med kort varsel åta sig uppdragsutbildningar. Linnéuniversitet har under flera år drivit projektet det entreprenöriella universitetet. Projektet har främst inriktats på utbildning och ska nu övergå till att bli en del av den löpande verksamheten. Framför allt ska det visa sig i programutbildningar som Linnéuniversitetet erbjuder. Denna ambition kan realiseras på olika sätt varför varje fakultet/nlu ges i uppdrag att inför kommande planeringsperiod redovisa hur entreprenörskap ska finnas med i samtliga programutbildningar. 10 Se ex. Alumnstudien, Dnr 2015/ Uppdragsutbildning - erfarenheter, förutsättningar och möjligheter för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet ( ) 10 (29)

34 Under våren 2015 presenterade utbildningsdepartementet ett förslag på ett nytt system för att säkra kvaliteten i högre utbildning 12. Därefter har UKÄ fått regeringens uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. UKÄ ska presentera ett förslag för sitt arbete under hösten I huvudsak innebär de nya förutsättningarna att de enskilda lärosätena ges ansvaret för att inom ramen för ett lokalt kvalitetssäkringssystem, följa upp utbildningarnas kvalitet. UKÄ:s huvudsakliga uppgift blir att följa upp lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Linnéuniversitetet har påbörjat arbetet med att utveckla system för uppföljning av utbildningskvalitet enligt de nya förutsättningarna. En del av detta arbete är att i samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet ta fram en gemensam modell för att utvärdera de tre lärosätenas utbildningar. Modellen innebär att utbildningarna utvärderas av bedömargrupper bestående av externa och interna sakkunniga och att de utvärderas successivt i en sexårscykel. Grunderna för modellen är beslutade av rektorerna på respektive lärosäte 13 och under 2016 iscensätts tre pilotomgångar för att pröva modellen. Linnéuniversitetets har höga ambitioner när det gäller att erbjuda utbildning och utbildningsmiljö av högsta kvalitet ur ett nationellt och internationellt perspektiv. För att betona denna ambition tog rektor 2013 initiativ till ett omfattande kvalitetsprojekt 14 vars syfte är att säkerställa och utveckla utbildningarnas kvalitet. Kvalitetsrådet har konkretiserat och samordnat projektet medan fakulteterna/nlu har ansvarat för genomförandet. Projektet löper ut vid årsskiftet 2016/17 och ska följas upp under hösten I ljuset av denna uppföljning ska en ny ambition formuleras inför kommande år. Ambitionen ska innehålla uppdrag till fakulteterna/nlu avseende uppföljning av utbildningskvalitet. Linnéuniversitetet ska kontinuerligt och systematiskt följa upp utbildningarnas kvalitet som både möter de krav som ställs vid UKÄs utvärderingar och ligger i linje med de lärosätesgemensamma utvärderingarna. En väsentlig del av arbetet med utbildningarnas kvalitet är kompetensförsörjningen. Linnéuniversitetets ambitioner har sedan 2010 varit att öka andelen disputerade lärare. Denna andel har ökat från 55 procent (2011) till 65 procent (2015) 15. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare och framför allt inom professionsutbildningar. Dessa utbildningar behöver lärare med både vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens. För att betona betydelsen av pedagogiska insatser tar den universitetspedagogiska enheten (UPE) på rektors uppdrag fram ett pedagogiskt meriteringssystem. Under 2016 genomförs en pilotomgång med adjunkter. Beroende på utfallet planeras en utökning även till andra lärarkategorier. Gällande utmanande utbildningar ska följande punkter särskilt beaktas i verksamhetsplaneringen inför 2017: 12 Kvalitetssäkring av högre utbildning, Utbildningsdepartementet U2015/1626UH. Linnéuniversitetet skickade in svar på denna remiss , Dnr 2015/ Förslag till gemensamt system för utbildningsutvärderingar för Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet (Treklövern). Dnr 2016/ Projekt utbildningskvalitet (Dnr 2014/74-1.5) vilket konkretiseras genom Plan för utvärdering, Dnr 2014/ Avser årsarbetskrafter. 11 (29)

35 Universitetsnivå: ett kvalitetssäkringssystem ska utformas som inkluderar hela universitetet och samtliga utbildningsnivåer en samordnad alumnverksamhet ska utvecklas kvalitetsrådet ska samordna utvecklingen av ett stöd för digitalt lärande planering och genomförande av fakultetsövergripande utbildningssatsningar ska underlättas stödet för uppdragsutbildningar ska utvecklas Fakultet/NLU: utbildningsverksamhet och dess kostnader ska anpassas efter tilldelat anslag det systematiska arbetet med utbildningskvalitet ska utvecklas och fogas samman med universitetets övergripande kvalitetssäkringssystem andelen studenter på avancerad nivå ska öka entreprenörskap ska finnas med i samtliga programutbildningar andelen disputerade lärare och professorer ska öka formulera en ambition och plan för hur omfattningen av uppdragsutbildningarna ska öka samt planera och öka beredskapen för att med kort varsel åta sig uppdragsutbildningar anslagsförstärkningen används för att stärka utbildningarnas kvalitet 12 (29)

36 Framstående forskning Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 Mkr inför Tillskottet är välkommet även om Linnéuniversitets forskningsanslag behöver öka ytterligare för att komma upp i snarlika nivåer som övriga lärosäten i landet. Linnéuniversitetet har därför begärt hos utbildningsdepartementet ett liknande årligt tillskott under kommande tre år 17. Universitetsstyrelsen har i en avsiktsförklaring 18 fastställt att det utökade anslaget främst ska satsas på nyrekryteringar för att skapa förutsättningar att utveckla universitetets forskning. Satsningen ligger i linje med universitetets långsiktiga ambition att rekrytera nyckelkompetenser som ska vidareutveckla både forskning och utbildning. Trots stora insatser är behovet av nyckelrekryteringar stort både inom utbildning och forskning. Exempelvis har andelen professorer ökat marginellt sedan 2010 och ambitionen är att denna andel ökar under kommande år. Tabell 3. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 1, tkr Basanslag fg år Nya medel Omfördelning Pris- och löneomräkning (2017 preliminär) Övrigt Takbelopp aktuellt år i 2017 års prisnivå. Beloppen är beräknade baserat på budgetpropositionen för Eftersom rekryteringar tar tid sker satsningen i två steg, där första steget fokuserar på utlysning av anställningar som postdok och gästprofessorer. Ambitionen är att flera av dessa rekryteringar ska resultera i permanenta anställningar. I början av 2016 gjordes ett tjugotal postdokutlysningar som tillsätts under året. Under 2016 planeras för nästa steg som innebär långsiktiga och strategiska satsningar på rekrytering av nyckelpersoner. I samtliga satsningar ska internationell rekrytering ha hög prioritet. Satsningarna finansieras främst av tillkommande forskningsmedel och fakulteternas anslag. Det är viktigt att fakulteterna avsätter medel och planerar för sina rekryteringssatsningar. Fakulteterna har tagit fram planer för rekrytering av postdok och gästprofessorer samt för strategiska nyckelrekryteringar som kan bidra till att bygga upp forskningsmiljöer samt att utveckla utbildning och forskning. Dessa planer ska årligen följas upp tillsammans med universitetsledningen. Fakulteten för teknik har ett specifikt uppdrag att rekrytera nyckelkompetens inom byggteknik och IT för att stärka en ansökan om rättigheter att utfärda examen för civilingenjörer. Universitetet har under flera år satsat på att öka extern finansiering av forskning och antalet vetenskaplig publiceringar. En utgångspunkt för denna satsning är att fakulteterna fördelar forskningsanslagen på individnivå utifrån bedömning av förmågan att bidra till framgångsrika forskningsmiljöer med särskilt fokus på publikationer och ökade externa medel 19. Externa experter anlitas för dessa bedömningar. Dessa fördelningsprinciper gäller även fortsättningsvis med tillägget 16 Enligt tabell 3 framgår att 28 Mkr består av 25 Mkr tillkommande medel och ca 3 Mkr från ett positivt utfall av en nationell omfördelning utifrån bibliometri och externa medel. 17 Budgetunderlag Linnéuniversitetet , dnr 2015/ Dnr 2015/ Regleras genom rektorsbeslut ST 2013/ (29)