Miljönämnden sammanträde. Pressinformation fredagen den 15 juni 2012, kl

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämnden sammanträde Tid: Torsdagen den 14 juni kl Emrahus informerar om passivhus Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 15 juni 2012, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Bjarne Andersen (S), (Annbritt Andersson (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 21 juni, kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Föreläggande mot Folkets Hus 6. Verksamhetsredovisning tertial 1 Enligt förslag 7. Klimatanpassingsplan 8. Anmälan - Euroscan AB 9. Anmälan Santa Maria AB Enligt förslag 10. Karneval föreläggande om ljudnivåvakter 11. Rapporter: a) Luftföroreningssituationen 2011 b) Skolrapport c) Deponirapport 12. Anmälningsärende 13. Ev. övrigt Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2012\Föredragningslista MN juni.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :08

2 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Föreläggande om åtgärder mot Folkets Hus År 2008 vitesförelade miljönämnden Folket hus om åtgärder för att begränsa störningarna från arrangemang på Folkets hus. Beslutet överklagades till länsstyrelsen av närboende till Folkets hus. Länsstyrelsen avslog överklagandena, varvid närboende överklagade detta beslut till mark- och miljödomstolen beslutar mark och miljödomstolen att upphäva länsstyrelsens överklagade beslut och visa målet åter till miljönämnden för fortsatt handläggning. Förslaget till beslutspunkter har meddelats Folkets Hus Landskrona. Folkets Hus har genom advokat inkommit med en skrivelse där de begär en redovisning av grunderna för förslaget. Förslag till beslut Miljönämnden förelägger med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) Folkets Hus Landskrona, org. nr att vidta nedanstående åtgärder vid arrangemang i lilla eller stora festsalen i Folkets Hus på fastigheten Norra Förstaden 37, Landskrona: 1. In- och utpassage för gäster får endast ske via Folkets hus ingång på Eriksgatan. 2. Arrangemang under kvällstid får inte pågå längre än till kl (vardag, söndag och helgdag) och till kl (fredag och lördag). Efter dessa tidpunkter får ingen verksamhet pågå i lokalerna, detta inkluderar även avstädning av lokaler. 3. Antalet enskilda arrangemang som får pågå till kl begränsas till 12 stycken per kalenderår. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_föreläggande_folketshus_mn_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :11

3 2(4) 4. Lokalerna får inte upplåtas eller hyras ut till enskilda evenemang med fler än 150 personer per evenemang. 5. Vid varje tillfälle som det kan förekomma enskilda arrangemang för fler än 75 personer per arrangemang ska miljönämnden informeras skriftligen senast en vecka i förväg. 6. Nödutgångsdörrar, övriga dörrar och fönster som tillhör stora festsalen och som vetter mot Alléskolan eller Säbygatan ska hållas stängda då arrangemang pågår. 7. Kontroll av att nödutgångsdörren mot Alléskolan hålls stängd då inte varutransporter förekommer. 8. Varutransporter till stora festsalen får ej ske efter kl Installerat och satt i funktion akustiska larm till nödutgångsdörrar för stora festsalen. 10. Installerat och injusterat ljudnivåvakt för musikanläggning som används vid arrangemang i stora festsalen. Ljudnivåvakten ska justeras till en nivå som säkerställer att ljudnivån från musikanläggningen inte överstiger 40 dba ekv. som frifältsvärde vid närmaste bostadsfastighet. 11. Vid varje tillfälle som musikanläggning används kontrollera och tillse att ljudnivåkt är inkopplad på anläggningen och att den är inställd på rätt nivå. 12. Folkets hus parkering vid Säbygatan 16 får inte upplåtas för gäster vid arrangemang som pågår efter kl.19.00, undantaget för personer med funktionshinder. 13. Upprätta en skriftlig parkeringsplan med anvisningar för fordonsparkering för gäster till arrangemang. Planen ska identifiera parkeringsbehovet för olika typer av arrangemang och med detta som grund ta fram en parkeringskarta med vars hjälp man kan anvisa besökare till de parkeringsplatser som ger minst störningar för omkringboende. Planen ska inges till miljönämnden. 14. Vid arrangemang kvällstid efter kl alltid ha egen personal på plats så länge arrangemang pågår. 15. Ansöka om ordningsvakter för arrangemang för fler än 75 personer per arrangemang. Åtgärderna skall vara utförda eller följas senast 4 veckor efter det att Folkets Hus Landskrona har tagit del av beslutet. Miljönämnden kan efter ansökan av Folkets Hus Landskrona pröva om det kan medges undantag för någon eller några av föreläggandepunkterna för en enskild sammankomst eller för olika typer av sammankomster. Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 14 miljöbalken (1998:808) att förena föreläggandet med vite på trettiotusen (30000) kronor för vardera av åtgärderna 1 t.o.m. 4, tjugotusen (20000) kronor för vardera av åtgärderna 9, 10 och 11, tiotusen (10000) kronor för vardera av åtgärderna 5, 6, 7, 8, 12 och 14 samt femtusen (5000) kronor för åtgärderna 13 och 15. Vitespunkterna gäller för varje tillfälle som miljönämnden konstaterar att föreläggandet inte följs.

4 3(4) Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 26 miljöbalken att beslutet skall gälla omedelbart även om det överklagas. Motivering Miljönämnden hade inför sitt föreläggande 2008 tydligt deklarerat att lokaliseringen av Folkets Hus verksamhet avseende fester med många gäster, hög musik och evenemang sen kvällstid inte uppfyllde miljöbalkens lokaliseringskrav. Alternativet till fortsatt verksamhet med restriktioner var ett förbud. Nämndens bedömning blev dock att verksamhetens kunde anses som tillåtlig om de åtgärder som nämnden förelade om följdes. Av de klagomål som framförts mot verksamheten, efter nämndens beslut, framgår att föreningen uppenbarligen inte följer nämndens beslut eller har förelagda åtgärder varit otillräckliga. I miljönämndens yttrande till mark- och miljödomstolen konstaterar nämnden att de effektivaste åtgärderna för att minska störningarna till tillåtlig nivå är att begränsa tiden för öppethållande kvällstid, att flytta in- och utgången till Eriksgatan och att Folkets Hus åläggs att ha egen personal ständigt på plats vid evenemang och som ansvarar för att förelagda åtgärder efterlevs. Mark- och miljödomstolen skriver i sin dom från den 24 augusti 2011: Markoch miljödomstolen anser således att försiktighetsmåtten för verksamheten bör skärpas. Det är uppenbart att stora arrangemang på Folkets hus där gäster rör sig utomhus och bilrörelser sker sena kvällar och nätter alldeles intill bostadshus kan medföra betydande ljudstörningar för närboende. In- och utgång från Folkets hus sker normalt vid Säbygatan där det finns bostäder väldigt nära utgången. Det får anses orimligt att kunna ha stora arrangemang, med flera hundra personer, på Folkets hus kvälls- och nattetid utan att dessa ska orsaka stora störningar för omgivningen. Bedömningen är att det är främst störningarna utomhus vid Säbygatan, genom bilkörning och genom att gäster vistas där som utgör det stora problemet. Men störningar kan även orsakas av musikverksamhet vid arrangemangen. Det krävs begränsningar av verksamheten samt införande av särskilda skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att verksamheten ska anses tillåtlig i miljöbalkens mening. Eftersom risken är störst för störningar när gäster vistas utomhus nära bostäder krävs det att man vid arrangemang flyttar passagen till dessa från Säbygatan till Eriksgatan. På Eriksgatan är det väsentligt färre bostäder i nära anslutning till ingången till Folkets hus och redan i dag sker passagen till Lilla festsalen, som rymmer 200 personer, via ingången vid Eriksgatan. Det borde därför vara fullt möjligt att låta utrymma Stora festsalen via Eriksgatan. Störst betydelse för störningarnas omfattning har arrangemangens storlek och hur sent kvälls- och nattetid som de bedrivs. Även om in- och utgången till Folkets Hus flyttas krävs begränsningar av arrangemangens storlek och under vilken tid under dygnet de får bedrivas med hänsyn till att det finns bostäder nära Folkets Hus. En begränsning i öppethållandet till som längst till kl synes som rimlig med hänsyn till Folkets hus omgivningar och ger också Fol-

5 4(4) kets Hus möjligheterna att bedriva relativt sena arrangemang, men då bara fredagar eller lördagar. Det är inte bara tidpunkten för arrangemang som har betydelse för störningarnas storlek. Även antalet gäster som deltar i arrangemangen har stor betydelse för störningarnas omfattning. Stora festsalen rymmer 600 personer, vilka kan, beroende på ett arrangemangs inriktning och art, riskera att orsaka betydande störningar för omgivningen i samband med pauser i tillställningar eller när de lämnar lokalen. Det är därför nödvändigt att begränsa antalet personer som vid ett och samma tillfälle får vistas i lokalerna. Eftersom olika typer av arrangemang ger olika risker för att störningar ska uppkomma för omgivningen kan miljönämnden för ett enskilt fall pröva om längre öppethållande och fler gäster kan tillåtas. För att Folkets Hus ska kunna efterleva förelagda begränsningar och åtgärder krävs att de alltid har egen personal på plats vid arrangemang kvällstid. Med hänsyn till de klagomål som framförts på störningar utomhus vid olika arrangemang bedöms det nödvändigt att Folkets hus ansöker om att få ha ordningsvakter för arrangemang för fler än 75 personer. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

6

7

8

9 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsredovisning 1:a tertialen 2012 Miljöförvaltningen har upprättat en redovisning av i vilken utsträckning som verksamhetsplanen för 2012 har genomförts under 1:a tertialen. Redovisningen har gjorts på objektsnivå och projektnivå. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lägga verksamhetsredovisningen med godkännande till handlingarna. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_verksamhet_tertial1.doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :22

10 Objekt Plan1maj Plan1sep Plan1jan Klart1maj A B B miljörap C C årsrapp U U årsrapp Lantbruk Bassängbad Strandbad KoH Köldmedieanmälningar LIV Insp ordinarie LIV Insp uppföljande 16 LIV Reg 23 LIV Prov 0 LIV Karneval Insp 0 LIV Karneval Reg 0 Trafik 1 Saneringsintyg 2 Värmepumpar 4 Radon 3 Sopdispenser 18 Offentliga lokaler insp 1 Bostad inspektioner 15 Bostad klagomål 20 Nedskräpning 5 Övriga klagomål hälsoskydd 7 Dricksvattenklagomål 10 Avlopp 0 Barnvatten 3 Legionellaprovtillfällen 2 Latrinärenden 30 Cisterner 2 Bekämpningsmedel 2 Kemikalieskydd, allmänhet 1 Förorenad mark, tillkomna 5 Förorenad mark, avslutade 3 PCB-ärenden, tillkomna 0 PCB-ärenden, avslutade 2 Farligt avfall, mellanlagring 0 Farligt avfall, transport 0 Olyckor och tillbud 4 Miljösanktionsavgifter 3 Åtalsanmälningar 6

11 Hälsoskydd Projektnamn hl planerad start mån planerad slut mån Kontroll av egenkontrollen för förskolor och skolor EF januari december löpande Kartläggning och inspektion av dåliga bostäder EF januari december påbörjat Kontroll av skolbyggnader EF januari december Renhållning 01-maj Arbeta med att få till stånd fler återvinningsplatser. EF januari december påbörjat Utreda möjligheterna att införa grindhämtning EF ej påbörjat Dricksvatten Grundvattenkontroll HK mars september Rapport grundvattenkontroll HK September december ej påbörjat Upphandling av analyser HK februari september påbörjat Rapport 50 brunnar bekämpningsmedel HK ej påbörjat Kräva kartläggning av de kommunala ledningarnas och reservoarernas status samt framtagandet av ett åtgärdsprogram HK januari december påbörjat Livsmedel Genomföra hållbarhetstester på charkprodukter. JS augusti oktober Genomföra en potatiskampanj: information om bekämpningsmedelsanvändning. NA september november Genomföra en äggkampanj. NA april april Klart Riksprojekt om salmonellaintyg JS december december Kemiska föroreningar i livsmedel NA jan-10 jun påbörjat Glassprovtagning JS april juni påbörjat JS, juli juli Karnevalen CH,NA Kontroll av julbord JS, NA december december Miljöskydd Inventering av nya verksamheter PJ augusti oktober Utredning av utslagning av reningsverket PJ februari december pågående Granskning av miljörapporter och årsrapporter PJ april september pågående Miljösamverkan Skånes projekt om kompetensutveckling PJ april april klart Kemikalieskydd Kemikalieregister: Kvalitetssäkring av produkt samt förelägganden till första urvalet av företag PK Jan December Påbörjat Tillsyn enligt PCB-förordningen - krav på inventering och sanering PK Jan December Påbörjat Kontrollprogram för markföroreningar vid aktiva drivmedelsanläggningar PK Maj November Ej påbörjat Bedömning och prioritering av nedlagda deponier PK Januari Juli Påbörjat Inventering och bedömning av brandövningsplatser PK Augusti December Ej påbörjat Medverka i Miljösamverkan Skånes projekt: Beredskap vid kemikalieolyckor Fortsatt medverkan i Miljösamverkan Skånes projekt: Tillsyn enligt REACH PK PK Augusti Jan Januari 2013 December 2013 Ej påbörjat Påbörjat Miljöövervakning

12 URBAN-mätningar HK januari december Påbörjat OPSIS-mätningar HÄ Januari December Påbörjat Metaller i grönsaker EF maj December ej påbörjat Metaller i gräs EF maj December ej påbörjat Fallande stoft EF Januari December pågående Kontroll av PM 2,5 HK januari december pågående Saxån-Braån och Råån : Övervakning av vattenvaliteten fortsätter enligt fastställda kontrollprogram Alla vattendata för Saxån-Braån läggs in i en databas som finns på Saxån-Braåns vattenvårdskommittés hemsida Undersökning av vattenkemi i kommunens småbäckar fortsätter. ON jan dec Pågående ON jan dec pågående ON jan dec påbörjat ON jan dec Påbörjat Undersöka möjligheterna att ha automatisk mätning online av vattenkvaliteten i Saxån. Elfiskeinventering genomförs ON maj okt påbörjad Havet: Algtoxin i alger mäts om algblomning uppstår. ON juli aug ej påbörjat Övervakning av miljögifter i blåmusslor följs upp ON jan juli påbörjat Belastning på Öresund redovisas genom ON maj sept Påbörjat Öresundsvattensamarbetet. Vattenkvalitetsmätning vid Staffans bank ON jan maj klar Naturvård Häckfågelinventering i Kvärlövs naturområde genomförs. ON april maj Genomfört Antalet råkor i kommunen räknas ON april april Genomfört Vinterfågelräkningarna genomförs ON jan och dec januariräkning klar Provtagning på strandbad EF ej påbörjat Redovisning av miljöövervakning Arbeta med att lagra miljöövervakningsdata i ECOS och andra ON jan dec Påbörjat databaser fortsätter Miljöbarometern uppdateras ON jan dec Visst arbete utfört Miljöatlasen över Landskrona stad utvecklas ON jan dec påbörjat Miljöledningsarbete Grundläggande miljöutbildning för nyanställda och förtroendevalda RW pågående Utbildning av nya miljöhandledare RW pågående sammanställning av förvaltningarnas miljöredovisningar RW påbörjat Uppdatera utbildningsmaterial RW klart Revidera handlingsplaner enligt nya miljömål RW klart Uppdatera miljöledning på intranätet RW pågående ECO-driving för nyanställda RW inte planerat Klimatvardag RW mars 2013 pågående Insatsstöd för bilpoolen RW pågående Medverkan i "Europeiska Trafikantdagen" RW aug sep Miljömålsarbetet Intensifiera miljömålsarbetet för industrigruppen PJ jan dec påbörjat Intensifiera miljömålsarbetet för lantbruksgruppen ON påbörjat Återstarta och slutföra miljömålsarbetet för bostadssidan. EF ej påbörjat

13 Miljöredovisning Miljöredovisning för 2011 ON ej påbörjat Klimatanpassning Med den lokala klimateffektprofilen, LCLIP, som tagits fram för Landskrona som grund identifieras problemområden och åtgärdsförslag på kort och lång sikt börjar utarbetas. ON jan dec påbörjat Naturvård Åtgärder till skydd och utveckling av Saxtorpsskogen ON påbörjat Införande av skyddszoner längs Saxån och Braån ON ej påbörjat Utredningsarbetet för naturskydd av den marina miljön vid Staffans ON påbörjat bank fortsätter Kartor över växt- och djursamhällen i Öresund ON pågående Åtgärder för att förbättra situationen för sällsynta och hotade ON pågående groddjur genom grodstaket, dammar mm fortsätter LONA-program för nya projekt om statsbidrag kommer. ON påbörjat Åtgärder genomförs enligt handlingsprogrammet för naturvård. ON pågående Naturvårdsåtgärder i Kvärlövsnaturreservat ON pågående Tillsyn bedrivs inom strandskyddsområden ON påbörjat Övrigt Utreda lokaliseringsalternativ för vindkraft ON januari dec påbörjat Åtgärder för att bli miljöbästa kommun HH januari dec påbörjat Sveriges mest klimatsmarta stad HH januari dec ej påbörjat Planera insatser för stadens 600-års jubileum HH januari dec påbörjat Verksamhetsplan 2013 HÄ oktober november ej påbörjat Verksamhetsberättelse 2011 HÄ januari februari Klart Behovsutredning HÄ sept november ej påbörjat

14 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Klimatanpassningsarbete i Landskrona Kommunstyrelsen har beslutat att upprätta en klimatanpassningsplan för kommunen och har gett miljönämnden samordningsansvaret för arbetet. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att sända dokumentet Klimatanpassningsplan i Landskrona preliminär bedömning av konsekvenser av ett förändrat klimat på en bred remiss för att få synpunkter och kompletteringar av berörda. Bakgrund och motivering Miljöförvaltningen har med Klimat och sårbarhetsutredningens slutbetänkande SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter samt en lokal klimateffektprofil (LCLIP) som grund gjort en översiktlig och preliminär bedömning av vilka konsekvenser de förväntade klimatförändringarna kan få för kommunen. Miljöförvaltningen har också gjort en preliminär bedömning över vilka intressen och ansvarsområden som kan beröras och vilka som bör arbeta med att motverka negativa konsekvenser. Behovet av utredningar berörs också något. De förväntade klimatförändringarna kan antas påverka flera viktiga samhällsfunktioner påtagligt. Det är därför viktigt att upprätta en långsiktig plan för såväl konkreta åtgärder som långsiktig planering för att motverka negativa konsekvenser som klimatförändringar kan orsaka. Dokumentet sänds ut på bred remiss för att få in synpunkter och kompletteringar för det fortsatta arbetet att upprätta en klimatanpassningsplan för Landskrona. Högni Hansson miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\M_OVERV\ON_Beslut_om klimatanpassningsarbete_nämnden_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :01

15 PM 1(22) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Olle Nordell Er Referens Vår Referens Klimatanpassningsplan för Landskrona preliminär bedömning av konsekvenser av ett förändrat klimat Kommunstyrelsen i Landskrona stad har gett miljöförvaltningen i uppdrag att upprätta en klimatanpassningsplan för Landskrona stad. Miljönämnden har tilldelats samordningsansvaret. Miljöförvaltningen har med Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter och en lokal klimateffektprofil (LCLIP) som grund gjort en översiktlig och preliminär bedömning av vilka konsekvenser de förväntade klimatförändringarna kan få för kommunen. Miljöförvaltningen har också gjort en preliminär bedömning över vilka som kan beröras och vilka som bör arbeta med att motverka negativa konsekvenser. Behovet av utredningar berörs också. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\M_OVERV\ON_Klimatanpassningsplan_Landskrona_nämnden_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :45

16 2(22) Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesbeskrivning 4 Lokal klimateffektprofil för Landskrona 5 Framtidsscenario 6 Klimat- och sårbarhetsutredningen nationellt 7 Klimat och sårbarhet i Landskrona 7 1. Kommunikationer 7 2. Tekniska försörjningsystem Bebyggelse och byggnader Areella näringar och turism Naturmiljön Människors hälsa 19 Referenser 21 Bilaga. Exempel på utredningar från arbetet med den lokala klimateffektprofilen 22

17 3(22) Inledning De förväntade klimatförändringarna har ett antal implikationer för Landskronas framtida utveckling. Klimatet kan antas bli torrare på sommaren och regnigare på vintern. Den totala nederbörden ökar. Medeltemperaturen ökar och havet stiger. Frekvensen extrema vädersituationer ökar. Detta medför ökad risk för bland annat: 1. Översvämningar (vattendrag, havet och dagvatten) 2. Problem med byggnader som inte tål det nya klimatet 3. Ökad erosion längs havet 4. Värmeböljor (urban heat island) 5. Hälsorisker (värme och nya farsoter) 6. Förändringar i växt- och djurliv 7. Förändringar för de areella näringarna Områden där problem kan förväntas bör identifieras och möjligheter att sätta in motmedel planeras. Som exempel på problem och motmedel kan följande nämnas: 1. Stadsdelar som ligger lågt eller har problem med dagvattenavrinning (t ex Örja, området kring gamla järnvägsstationen) och NV om Citadellets vallgrav) 2. Stadsdelar där för höga temperaturer kan förväntas vid extrema värmeböljor 3. Höjda grundvattenytor och dagvattenavrinning. 4. Kvarter med bebyggelse som får problem med ett förändrat klimat 5. Kvarter med hög andel hårdgjorda ytor och problem med dagvattenavrinning 6. Förorenad mark 7. Reservera mark för vallar mot havet 8. Ett förändrat jordbruk En klimatanpassningsplan bör beakta ett längre tidsperspektiv än de normala åren för t ex en översiktsplan då klimatförändringarna kommer att ha verkan lång tid framöver. Ytor för motmedel mot konsekvenserna av klimatförändringarna måste reserveras, t ex vallar mot havet och förbättrad borttransport av dagvatten etc. Stora dyra investeringar och infrastrukturer bör ej placeras på platser som kan bli svårbrukbara inom några mansåldrar. En gedigen analys av de förväntade problemen enligt Klimat och Sårbarhetsutredningens modell bör ge en säker grund att stå på inför det fortsatta arbetet med en klimatanpassningsplan för Landskrona.

18 4(22) Nulägesbeskrivning Arbetet med att minska de klimatförändringar som kan förväntas på grund av ökande halter av växthusgaser i atmosfären bedrivs på global, nationell och lokal nivå. Förutom att arbeta med att minska klimatpåverkan inleds arbeten runtom i världen för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Samhället med dess bebyggelse, infrastruktur och näringar har genom generationers erfarenhet utformats för att passa till det lokala klimatet och de variationer i det dagliga väder som förekommer. De lokala anpassningarna tar sig olika uttryck beroende på vad man behöver skydda sig mot eller ta till vara. T ex bra isolering och goda uppvärmningsmöjligheter i kalla klimat. Ju mer snö som förväntas desto brantare takvinklar osv osv. Om klimatet ändras snabbt (över årtionden) och ovanliga extrema vädersituationer inträffar oftare eller är mer extrema uppstår problem när byggnader, infrastruktur och näringar inte är byggda eller anpassade för att klara av de förändrade förutsättningarna. Det är väl känt att klimatet varierar över tiden och att flera perioder med både betydligt varmare och kallare perioder har förekommit sedan istiden. Skillnaderna i temperatur har också medfört att havets volym har förändrats. Stigande havsnivåer har i stora delar av Sverige kompenserats av landhöjningen. I Skåne har landhöjningen avstannat och det är snarast en landsänkning som nu äger rum i södra Skåne. I Landskrona kan förändringarna i havsnivåns läge enkelt konstateras då det t ex finns forntida boplatser på ca 6 m djup vid Pilhaken ute i Öresund. Vanligt är också bosättningar vid den så kallade Litorinavallen (Järavallen) som är en gammal strandvall. Den ligger på 5 m över dagens medelvattennivå i havet. Havsytans nivå har alltså varierat med minst tio meter under den tid det funnits människor i Skåne. Perioder med varmare eller kallare väder har också medfört att andra grödor börjat odlas eller att vissa grödor inte längre gett önskad avkastning. Vattenståndet i Öresund varierar också dagligen på grund av vindar, lufttryck, strömmar och tidvatten. I Landskrona hamn uppmättes vattenståndet i havet under 1978 till 1993, då uppmättes lägsta vattenstånd till ca 80 cm under medelvattenytan och ca 140 cm över medelvattenytan. Under stormen i november 2011 steg Öresund med ca 1,5 m. Episoder med betydligt högre vattenstånd är kända t ex den berömda julstormen Dessa extremt höga vattenstånd är dock kortvariga (några timmar) och ska skiljas från förändring i medel-vattenstånd. Hur högt vattnet når på land vid stormsituationer beror även på bottentopografin och kustzonens utformning. För Skånes del visar mätningar på uppmätt vattenstånd i Ystad/Skanör på att havet har stigit 15 cm de senaste 120 åren. Under perioden 1991

19 5(22) 2003 går det att se att den så kallade höjningstakten ökat och havet stigit i medeltal tre mm per år. På senare år har möjligheterna till förfinade analyser av det framtida klimatet blivit tillgängliga. Det bör övervägas att göra en sådan för Landskrona. Lokal klimateffektprofil för Landskrona Landskrona har samarbetat med Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) för att ta fram en så kallad lokal klimateffektprofil, LCLIP (Local Climate Impacts Profile) enligt en metod som utarbetats i Storbritannien. Arbetet med den lokala klimateffektprofilen består i huvudsak av att lokala medier gås igenom för att leta efter artiklar om konsekvenserna av extrema väderhändelser samt vidtagna åtgärder. Mediainventeringen har kompletteras med intervjuer av kommunanställda där man även tar upp vilka idéer om klimatanpassning som redan finns idag. Syftet är att kartlägga framförallt kommunala verksamheters sårbarheter för dagens extrema väderhändelser för att skapa underlag för analyser av framtidens klimat. Verktyget riktar sig till kommunala handläggare och politiker som vill skaffa sig en förvaltningsövergripande sårbarhetsbild. Mediainventeringen gjordes för åren 2005 till 2009 och totalt hittades 52 artiklar om väderrelaterade skador. 10 % av skadorna hade anknytning till tågtrafiken, medan 42 % för väg, 17 % för byggnader, 6 % för el, 4 % för Ventrafiken och 21 % för övriga typer av skador. Bland de som fick rycka ut för att åtgärda skadorna kan Banverket, Skånetrafiken, Räddningstjänsten (37 % av fallen), elbolag, kommunen (18 % av fallen) samt Vägverket nämnas. I intervjuerna med kommunanställda lyftes bland annat följande fram: 1. Stormarna kommer nu när som helst på året och inte bara på höst och vinter som förr. De kommer också ofta snabbbare än tidigare. 2. Häftiga regn har blivit vanligare och ännu häftigare. Flera intervjupersoner har oberoende av varandra gjort samma observation. 3. Isen ligger inte lika ofta och länge jämfört med förr. 4. Man hittar arter i garnen (intervjuer med fiskare) som inte fanns förr och man hittar arter vid andra tidpunkter än förr (brännmaneter på våren, små krabbor i stora mängder, tång som är brun och har hår). 5. Man fångar fisk som inte fanns förr eller som inte var vanlig då (sjötunga, kolja svartfisk ), (intervju med fiskare). 6. Det finns fler måsar, duvor och rådjur.

20 6(22) 7. Takten i kusterosionen har ökat markant. Vid intervjuerna diskuterades följande former av väder som orsakat problem: Värme, torka, regn, blåst, snöoväder och kyla Framtidsscenario Hur det framtida klimatet kommer att bli vet vi naturligtvis inte. Dock lägger FN:s klimatpanel IPCC regelbundet fram klimatbedömningar. I den senaste från 2007 slår IPCC fast att klimatförändringen pågår och att temperaturen ökar på grund av utsläppen av växthusgaser. Därmed ökar nederbörden och havsnivån stiger. I norra Europa stiger temperaturen med minst det dubbla i förhållande till stigningen av den globala medeltemperaturen. Med ökad temperatur följer ökad risk för torka och värmeböljor. Nederbörden ökar generellt vintertid och extrema regn ökar i frekvens. Översvämningsrisken till följd av kraftig nederbörd ökar i bebyggda områden och kan förutom byggnader även drabba transportsystem, elförsörjning och annan infrastruktur. Havsnivån har stigit 20 cm de senaste hundra åren och stigningen bedöms bli ytterligare cirka 1 m (SMHI), eventuellt mer, till Därefter kommer havsnivån att stiga under en lång tid. Helsingborg har gjort beräkningar på framtida situationer med mycket högt vattenstånd i Öresund. Beräkningarna bör till stor del vara relevanta även för Landskrona. Med ett högvatten med en åtkomsttid vart 100:e år (167 cm) kan vågor och vinduppstuvning ge kortvariga nivåer på 250 cm idag. År 2035 ger samma beräkningsmetoder höjder på ca 265 cm och år 2100 ca 340 cm. Andra beräkningsmetoder ger vattennivåer uppåt 4 m år Bottentopografin och kustzonens utformning har också betydelse för hur långt havet kan nå på land. Vid en höjd medelvattennivå i havet kommer också grundvattnet att stiga i kustnära områden. Forskningen på klimatförändringsområdet är omfattande och det kommer ofta nya rapporter där nya aspekter beaktats i arbetet med att genom matematiska modeller förutspå det framtida klimatet. Stort fokus ligger på havsytans förändring. Ett varmare klimat innebär att havets volym ökar och därmed stiger havsytan. Smälter en stor del av de glaciärer som ligger på land kan havsytan stiga ytterligare. En stigning om ca 7 meter nämns ofta.

21 7(22) Klimat och sårbarhetsutredningen - nationellt I Klimat och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60 Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter finns en ambitiös analys på nationell nivå om vilka konsekvenser som kan förväntas på viktiga samhällsfunktioner av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Utredningen listar följande områden där en påverkan kan antas ske: 1. Kommunikationer (vägar, järnvägar, sjöfart, flyg, tele, radio och TV) 2. Tekniska försörjningssystem (elsystem, dammar, värme- och kylbehov, fjärrvärme, dricksvatten) 3. Bebyggelse och byggnader (översvämning, ras, skred, erosion, kusterosion, dagvatten och avlopp, byggnadskonstruktioner, föroreningsspridning) 4. Areella näringar och turism (skogsbruket, jordbruket, fiskenäringen, rennäringen, turism och friluftsliv) 5. Naturmiljön och miljömålen (landekosystem, biologisk mångfald, sötvattensmiljön och Östersjön och den marina miljön) 6. Människans hälsa (extremtemperaturer, ändrad luftkvalitet, hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred) 7. Förändringar i vår omvärld och deras påverkan på Sverige. Klimatoch sårbarhetsutredningen har initierat arbete runt om i landet för att klimatanpassa viktiga samhällsfunktioner. Klimat och sårbarhet i Landskrona Ett sätt att systematiskt analysera det förändrade klimatets konsekvenser för Landskrona är att utnyttja Klimat- och sårbarhetsutredningens lista över viktiga samhällsfunktioner och bedöma vad som kan vara relevant för kommunen. I det följande anges vad Klimat och sårbarhetsutredningen bedömt för Sverige i stort (kursiv text). Därefter görs en översiktlig bedömning av vad som kan vara relevant för Landskrona och som kan vara relevant att beakta i den fysiska planeringen. Bedömningen gör inget anspråk på att vara fullständig utan bör utredas vidare. 1. Kommunikationer Vägnätet Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras,

22 8(22) skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador förskjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastningsrelaterade samt minskade underhållskostnader för betongbroar." Landskrona: Översvämningar och skador på mindre partier av vägnätet i tätorten kan förväntas vid häftiga regn och högt vattenstånd i havet. På landsbygden finns flera vägar som riskerar skador vid kraftig nederbörd/snösmältning och högt vattenstånd i havet t ex på Ven och mellan Sundvik och Ålabodarna. Gator bör konstrueras så att god avrinning till platser där vattnet ej orsakar skador sker. Motorvägen kan på sikt beröras av högt vattenstånd i Öresund. Berörda: Statliga, kommunala och privata väghållare. Behov av utredningar: Problemområden identifieras och åtgärder kostnadsberäknas. Kan motorvägen höjas i lågpunkterna vid behov? Järnvägar Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet. Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd innebär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar. Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat underhåll. Kraftigare vindar och ökade risker för stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen." Landskrona: Västkustbanan genom Landskrona byggdes 2000 och kan förväntas tåla extrema vädersituationer bra. På några partier utanför planområdet korsar västkustbanan vattendrag. Stora delar av bangården i Landskrona ligger nära dagens havsnivå. Berörda: Ägare av banvallar m m. Driftsansvariga för person- och godstrafik. Behov av utredningar: Dialog med ägare och driftsansvariga för att identifiera eventuella problemområden. Sjöfart Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av klimatförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten. Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten

23 9(22) negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjöfarten." Landskrona: Förstärkning av kajer och ombyggnad av hamnar kan bli aktuellt på sikt. Utrymme för permanenta/semipermanenta murar mot tillfälliga högvatten bör planeras. Översikt av dagvattenbrunnar med möjlighet att sätta i backventiler. Berörda: Hamnen, industrier med transport med fartyg, Ven- trafiken AB. Behov av utredningar: Konsekvenser av extrema högvatten och höjd medelvattennivå. Kan kajkanterna höjas? Avrinning av dagvatten. Placering av skyddsmurar. Flyg Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldjupet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensystem och kan föranleda en tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings- och halkbekämpningsmedel minskar i de södra delarna av landet, men ökar i stället i norr." Landskrona: Dagvattenavrinningen från Viarps flygplats kan öka vid extrema nederbördssituationer. Berörda: Landskrona flygklubben, Teknik- och serviceförvaltningen, NSVA, berörda dikningsföretag. Behov av utredningar: Kapaciteten på dagvattendammen och kulvertar och diken nedströms undersöks. Telekommunikationer Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hänsyn tagen till både förändringar av klimatet och skogstillståndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna."

24 10(22) Landskrona: I utbyggnad och underhållsarbeten bör kommunikationsutrustning göras säker för både tillfälliga översvämningar och ett permanent högre grundvatten. Berörda: Ägare av kommunikationssystem. Teknik- och serviceförvaltningen. Behov av utredningar: Vilka anläggningar kan beröras av klimatförändringar? Radio och TV Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Radio- och tv-distributionen bedöms inte påverkas i någon väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Utsändningar av radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen och indirekt för radio och tv-distributionen." Landskrona: I utbyggnads- och underhållsarbeten bör kommunikationsutrustning och elförsörjning göras säkra för både tillfälliga översvämningar och ett permanent högre grundvatten. Berörda: Landskrona Energi AB, E.ON, SVT. Behov av utredningar: Finns anläggningar som kan beröras av klimatförändringar? 2. Tekniska försörjningssystem Elproduktion och distribution Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket skapar mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vattenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftsproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår." Landskrona: Hustakens potential för elproduktion bör beaktas i planeringsarbetet. Översvämningar och salt från havet vid stormar kan slå ut elskåp, ställverk och annan elektrisk utrustning. Planering av infrastrukturen för elförsörjning bör beakta detta. Vindkraftproduktion kan ökas.

25 11(22) Berörda: Landskrona Energi AB, E.ON, Stadsbyggnadsförvaltningen, m fl. Behov av utredningar: Finns elektriska anläggningar som kan beröras av klimatförändringar. Dammar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av landet, men stora osäkerheter finns årsflödet visar på kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även i fjälltrakterna ökar 100-årsflödet med risken att detta kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många andra håll väntas dagens 100-årsflöden bli mindre vanliga." Landskrona: Landskrona har inga dammar som avses ovan. Dock bör dagvattenmagasin eller andra ytor för dagvatten vid extrema regn planeras så att de kan ta emot tillräckligt med vatten utan att skada byggnader och infrastruktur. Berörda: NSVA. Stadsbyggnadsförvaltningen, Teknik- och serviceförvaltningen. Behov av utredningar: Kapacitet av dagvattenmagasin och avledning från dessa. Värme och kylbehov Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning." Landskrona: Behovet av kylning kan förväntas öka. Vidare bör stadsmiljön planeras så att det finns tillräckligt med parker och andra ytor där svalka (fläktande vindar t ex ) kan erhållas under extrema värmeböljor. Berörda: Landskrona Energi AB, Stadsbyggnadsförvaltningen, Teknik- och serviceförvaltningen. Behov av utredningar: Identifiering av urbana värmeöar och motverkande strukturer. Utbyggnadsmöjligheter för fjärrkyla.

26 12(22) Fjärrvärme Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeelser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvärmesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning påverkas av klimatförändringarna." Landskrona: Fjärrvärmedistributionen kan påverkas. Berörda: Landskrona Energi AB. Behov av utredningar: Finns risk för skador på fjärrvärmenätet. Dricksvattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen: Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avsevärda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred. Landskrona: Dricksvattenförsörjningen kan påverkas och kvaliteten på vattnet kan påverkas av inläckage av förorenat vatten vid översvämningar och saltvatten vid höjd havsyta. Vatten för dricksvattenproduktion hämtas från Småland eller de stora skånska sjöarna. Vid avbrott på leverans av dricksvatten eller utslagning av produktionsmöjligheterna bör reservvattentäkter etableras och vattenkvaliteten skyddas. Berörda: Sydvatten, Teknik-och serviceförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, NSVA, Miljöförvaltningen. Behov av utredningar: Behov av reservvattentäkt. 3. Bebyggelse och byggnader Översvämning och strandnära bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen: Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämningar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är reglerade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på

27 13(22) dagens nivå. En höjd havsnivå ställer ökade krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse framför allt längs landets södra kuster, men även längs de mellersta. Landskrona: Allvarliga konsekvenser längs kusten kan befaras. Problem kan uppstå vid högt vattenstånd i havet och kraftig nederbörd/snösmältning då vattnet kommer från två håll. Det är av stor vikt att planering för förbättrade avrinningsförhållanden, dagvattendammar och möjligheter till pumpning i den fysiska planeringen. Öster om Landskrona finns relativt sett höglänt terräng och vid kraftiga regn/snösmältning kan den avrinnande nederbörden öka översvämningar. Ledningsnätet bör förbättras och anpassas till högre medelvattenyta i havet för extrema vädersituationer. Ytor där dagvatten och annat översvämmande vatten kan ta vägen (utan att ställa till allt för stor skada) bör reserveras. Stora områden med förorenad mark finns i kommunen. Föroreningarna kan spridas vid översvämningssituationer. Berörda: Teknik- och serviceförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, privata markägare, husägare, anläggningsägare. Behov av utredningar: Fysiska strukturer för att hindra översvämningar. Flytt av bebyggelse. Planering av framtida bebyggelse. Ras, skred, erosion Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna med större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skredbenägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårfloden minskar liksom de höga flödena. Landskrona: Generellt är nog eventuella problem små i Landskrona. Klintkusterna på Ven och i kommunens norra delar kan dock beröras. Berörda: Markägare, anläggningsägare, husägare. Behov av utredningar: Identifiera riskområden och utreda möjligheter att skydda mark.

28 14(22) Kusterosion Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att innebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur. Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta. Landskrona: Stora problem kan förväntas för Landskronas del. Den fysiska planeringen bör tillse att det ska finnas plats för strukturer som kan dämpa erosionsproblem. Så kallad strandfodring kan på sikt bli en relevant metod (ta tillbaka sand från havet och lägga på stränderna). Negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden kan befaras. Berörda: Markägare, anläggningsägare, husägare, Stadsbyggnadsförvaltningen, Teknik- och serviceförvaltningen m fl. Behov av utredningar: Identifiera riskområden. Metoder att skydda viktiga områden. Utreda behov av flytt av anläggningar. Metoder för att skydda den biologiska mångfalden utreds. Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat- och sårbarhetsutredningen: Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälsorisker. Landskrona: Problem med att bli av med dagvatten kan förväntas. På sikt kan reningsverket få svårigheter att fungera då havet stiger. Avloppsvatten kan förorena dricksvatten och mark. Havsvatten kan tränga in i dagvattenledningarna t ex via Citadellets vallgrav och vid Exercisfältet. Problem i närheten av vattendrag kan förväntas. Berörda: NSVA, Teknik- och serviceförvaltningen. Stadsbyggnadsförvaltningen m fl. Behov av utredningar: Identifiera problemområden. Metoder för att minska problemen utreds.

29 15(22) Byggnadskonstruktioner Klimat- och sårbarhetsutredningen: Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka. Landskrona: Stora renoverings- och ombyggnadsbehov kan förväntas. Nya byggnader ska anpassas efter ett förändrat klimat. Viss ökad risk för mögel- och insektsangrepp kan följa högre temperaturer och ökad luftfuktighet. Berörda: Husägare, kommunala och privata bostadsbolag, industrier m fl. Behov av utredningar: Vilka typer av byggnadskonstruktioner kan få problem? Föroreningsspridning vid översvämningar, ras och skred Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker. Landskrona: Stora arealer med förorenad mark finns i Landskrona. Den fysiska planeringen bör beakta att det finns plats för strukturer som kan minska risken att föroreningar sprider sig. Berörda: Markägare, Miljöförvaltningen, LSR, Landskrona Hamn AB, NSVA, industrier. Behov av utredningar: Identifiera riskområden. Hur ska risken för spridning av föroreningar minskas?

30 16(22) 4 Areella näringar och turism Skogsbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader." Landskrona: Egentligt skogsbruk förekommer knappt i kommun. Förändringar i artsammansättning i skogarna kan förväntas med mer högvuxen undervegetation. Berörda: Privata markägare, kommunen som markägare. Friluftslivet. Behov av utredningar: Konsekvenser för naturmiljön och friluftsliv. Jordbruket Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet förnya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren." Landskrona: Stora förändringar kan förväntas med ökat bevattningsbehov och ökad behov av dränering. Andra grödor kan odlas och produktionen kan öka. Möjligen ökat läckage av näringsämnen och ökad användning av bekämpningsmedel. Berörda: Jordbruksnäringen, NSVA, dikningsföretag, vattenorganisationer. Behov av utredningar: Behov och lägen för bevattningsdammar och förändringar i dräneringsbehov. Utredningsbehov för lantbruket bör generellt kunna täckas in av regionala och nationella utredningar.

31 17(22) Fiskeri näringen Klimat och sårbarhetsutredningen: "Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare klimat. Torsken kan komma att slås ut helt i Östersjön och istället ersättas av sötvattenarter. Varmvattenarter kommer att ersätta kallvattenarter i insjöar. Fisket i Västerhavet och i vissa insjöar kan komma att gynnas." Landskrona: Förändringar är svårbedömda. Kan bli både positiva och negativa förändringar. Berörda: Yrkes- och fritidsfiskare. Behov av utredningar: Bör kunna täckas in av regionala och nationella utredningar. Turism och friluftsliv Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre badtemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna. Landskrona: Turismen kan förväntas öka och ställer ökade krav på ytor för bad och friluftsliv. Berörda: Lokala näringsidkare, Turistbyrån. Kultur- och fritidsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen. Behov av utredningar: Fysisk planering bör reservera ytor för en ökad turism. 5. Naturmiljön Landekosystem Klimat- och sårbarhetsutredningen: Landekosystemen i Sverige står inför stora omvälvningar och förlusten av biologisk mångfald kan komma att öka på grund av klimatförändringarna. Åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat riskerar också leda till negativ påverkan på biologisk mångfald, men de negativa effekterna kan begränsas.

32 18(22) Landskrona: Förändringar kan förväntas med både förluster av biologisk mångfald och många nya arter från söder. Beredskap för ändring i park- och naturskötsel bör finnas. T ex kan nya farsoter drabba parkernas träd. Planeringen bör motverka stora ensartade ytor med samma träd och växter. Berörda: Teknik- och serviceförvaltningen m fl. Behov av utredningar: Konsekvenser av invasiva arter. Behov av förändrad natur- och parkskötsel. Sötvattenmiljön Klimat- och sårbarhetsutredningen: "Ökad temperatur i sjöar och vattendrag, en tidigare islossning och en ökad avrinning kommer att öka utlakningen av närsalter och humus. Resultatet i form av färgade vatten, ökad övergödning och sannolikt ökad förekomst av alger och cyanobakterier medför en försämrad vattenkvalitet och gör det mycket svårt att nå miljömålen." Landskrona: Försämrad vattenkvalitet kan förväntas. Högre vattentemperaturer kan försvåra för ädelfisk. Ändrad artsammansättning. Berörda: Markägare, friluftsliv, natur- och fiskeintressen. Behov av utredningar: Behov av vattenvårdande åtgärder, t ex skuggplanteringar av träd längs vattendragen, kväve- och fosforreducerande dammar och anordningar. Östersjön och den marina miljön Klimat- och sårbarhetsutredningen: Temperaturen i Östersjön ökar med flera grader och istäckets utbredning minskar kraftigt. Detta tillsammans med förändringar i tillförseln av näringsämnen leder sannolikt till storskaliga konsekvenser och en ökad belastning på ett redan förorenat hav. Om vi får ökande västvindar och kraftigt ökad nederbörd kommer salthalten i stort sett att halveras. Detta leder till dramatiska förändringar där nästan alla marina arter inklusive torsken försvinner. Landskrona: Öresund räknas som en del av Östersjön men problemen kan antas bli betydligt mindre p g a av saltvattenpåverkan från Västerhavet.. Försämrad badvattenkvalitet och ökande algblomningar kan förväntas. Konsekvenser och möjliga motmedel är svårbedömda. Berörda: Kultur- och fritidsförvaltningen, Miljöförvaltningen m fl.

33 19(22) Behov av utredningar:? Extremtemperaturer Klimat- och sårbarhetsutredningen: Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna blir högre än i dag, vilket leder till en ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. Landskrona: Planering så att nya hus och kvarter kan förbli relativt svala under värmeperioder. Materialvalet kan påverka temperaturen i byggnader och omgivningar. Temperaturskillnader mot omgivande land kan vara 10 grader. Berörda: Entreprenörer. Stadsbyggnadsförvaltningen, Omsorgsförvaltningen, vårdinrättningar m m. Behov av utredningar: Identifiera problemområden. Undersöka möjligheterna att motverka uppkomst av områden med höga temperaturer. Beredskap att ta hand om känsliga grupper. 6. Människans hälsa Ändrad luftkvalitet Klimat- och sårbarhetsutredningen: Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. Landskrona: Ökade ozonhalter kan förväntas på sommaren vid högtrycksperioder. I övrigt svårbedömt. Berörda: Teknik- och serviceförvaltningen, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen m fl. Behov av utredningar: Utreda möjligheter att minska luftföroreningarna. Utsläppsfri kollektivtrafik och förbättrade cykelvägar prioriteras i planering. Den fysiska planeringen fokuserar på att minska bilberoendet. Hälsoeffekter av översvämningar, stormar, ras och skred Klimat- och sårbarhetsutredningen: Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst.

34 20(22) Landskrona: Förändringar i beredskap för olika typer av extrema händelser kan behöva göras. Berörda: Räddningsnämnden. Behov av utredningar: Identifiera riskområden. Smittspridning Klimat- och sårbarhetsutredningen: Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. Landskrona: Fler sjukdomar och parasiter kan förväntas komma in i kommunen. T ex ökad smittspridning med fästingar, dvärgbandmask och liknande. Beredskap för ändrad skötsel av parker och naturmarker. Berörda: Sjukvården, Teknik och serviceförvaltningen m fl. Behov av utredningar: Generellt problemområden som bör täckas in av nationella och regionala utredningar.

35 21(22) Referenser Internet: SMHI:s Klimatanpassningsportal: Danmarks Miljøundersøgelser: Danmarks Meteorologiske Institut: Svenska Fenologinätverket: Landskrona miljöbarometer: Landskrona stads rapporter med anknytning till miljö och natur: haelsa/rapporter.aspx Landskrona stads miljöredovisningar: haelsa/miljoe/kommunensmiljoearbete/miljoeredovisning.aspx FOI:s sidor om climatools: Öresundsvattensamarbetets klimatscenarier för Öresundsområdet. En analys av risk för översvämningar från Öresund utifrån olika klimtascenarier (på danska) Litteratur: Blennow K. och Persson J Climate change: motivation for taking measures to adapt. Global environmental change 19, Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona stad. En övergripande studie med avseende på klimatförändringen. Examensarbete på LTH av Maria Karlsson Green och Sandra Martinsson Framtidsprognos för havsnivån utanför Landskrona. Examensarbete för miljövetare på Lunds Universitet av Angelica Persson SGI och SMHI, Översiktsplan ÖP 2010 för Helsingborg. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys naturolyckor. Miljöredovisning för Landskrona kommun Tema: Klimatförändringar. Miljöredovisningen för Landskrona Tema: Klimatanpassning. Klimat- och sårbarhetsutredningen slutbetänkande SOU 2007:60. Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. PM Klimatanpassning Fördjupningspromemoria om Helsingborgs stads klimatanpassning. Remiss september 2011.

36 22(22) Bilaga. Exempel på utredningar från arbetet med den lokala klimateffektprofilen. Arbetet med den lokala klimateffektprofilen föreslog att nedanstående kan vara utredningar som är lämpliga att genomföra i det fortsatta arbetet. Punkterna nedan kan ses som exempel på olika typer av utredningar som är lämpliga att genomföra inför en klimatanpassningsplan : 1. Ta reda på var de stora utsläppen av dagvatten sker längst kusten och hur rutiner för provtagning av vattenkvaliteten ser ut och skulle kunna förbättras. Det gäller framförallt kvalitén efter kraftiga regn. 2. Inventera värmeproblematiken inom alla kommunens äldreboenden och skolor. Hela eller delar av inventeringsverktyget Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg skulle kunna användas. 3. Upprätta ett system för att registrera effekter av besvärligt väder, vilka åtgärder man vidtar, kostnader och eventuella idéer om anpassning. Detta system skall vara förvaltningsövergripande. 4. Inventera hur många av inspektionsluckorna till avloppsledningsnätet som skulle kunna läcka in regnvatten och därmed öka flödet till reningsverket. 5. Kontakta Länsstyrelse och andra skånska kommuner (ev också titta ut - omlands) för att få en uppdaterad bild av vi lka havsnivåhöjningar som andra räknar med i planeringen, bedöma konsekvenser för Landskrona ifall de skiljer sig från de skattningar som redan gjorts. 6. Gå igenom SMHI:s klimatindikatorer och göra en bedömning av på vilka sätt de kan användas inom kommunen. 7. Ta kontakt med hyresvärdar i Landskrona och inventera beredskapen för värmeböljor. 8. Ordna en klimatutbildning för berörda personer på alla förvaltningar 9. Ta reda på vilka verksamheter som är beroende av ytvatten sommartid och vilka som har egen brunn och i så fall hur känsliga de är för torka. 10. Utred möjligheterna att vid behov öka kapaciteten för distribution av dricksvatten. 11. Utreda konsekvenser och kostnader för stenrevlar, hövder och sand - påfyllning längs kusten för att minska den eros ion som sker idag. Inventera erosionskänsliga kustavsnitt. 12. Göra en risk- och sårbarhetsanalys med en extrem väderhändelse som man ännu inte övat inför, gärna en kombination av händelser som upp - fattas som trovärdig. 13. Identifiera översvämningsområden längs kust och vattendrag. 14. Inled diskussioner med jordbruksnäringen om möjligheterna till öka bevattningskapaciteten vid långvarig torka. 15. Utred möjligheterna till bättre övervakning och prognos av vattenfö - ring i vattendragen och havets nivå

37 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Högni Hansson / Miljönämnden Landskrona stad Anmälan av miljöfarlig verksamhet, Euroscan AB på fastigheten Lamellen 4 Euroscan AB har kommit in med en anmälan enligt miljöbalken (1998:899) om att bedriva verksamhet i form av anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall (kod 90.80) på fastigheten Lamellen 4 i Landskrona. Förslag till beslut Miljönämndens bedömning är att verksamheten kan betraktas som tillåtlig i miljöbalkens mening om nedan angivna åtgärder genomförs. Miljönämnden förelägger med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:899) Euroscan AB, org.nr , att för anmäld verksamhet på fastigheten Lamellen 4, Landskrona vidta följande åtgärder: 1. Byggnaden ska göras tät på sådant sätt att förorenad luft inte kan komma ut i omgivningen genom otätheter eller genom öppningar i byggnaden utan att ha passerat reningsanläggningen. 2. Luft från behandlingsanläggningen respektive luft från övriga delar av byggnaden ska aktivt och effektivt sugas av separat och ledas genom cyklon och filter innan utsläpp sker. 3. Stofthalterna i utgående luft efter spärrfilter får inte överstiga 1 mg/nm 3 som medelvärde under en tre timmars mätperiod 4. Allt avfall från processen ska förvaras slutet och inomhus. 5. Inkommande avfallsfraktion får endast lastas av inne i byggnaden. 6. Om verksamheten skulle orsaka luktolägenheter i omgivningen ska verksamheten avbrytas och åtgärder vidtas så att luktolägenheterna elimineras. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp19563.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :13

38 2(3) 7. Kontroll av stofthalter ska ske genom mätning och av bullernivåer genom en kombination av mätning och beräkning. Resultaten av kontrollen ska inges till miljönämnden senast tre månader efter det att anläggningen tagits i drift. 8. De ekvivalenta ljudnivåerna från anläggningen får vid närmaste bostadsfastighet inte överstiga följande värden: 50 dba måndag-fredag kl dba nattetid kl dba övrig tid Miljönämnden förbjuder med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:899) Euroscan AB, org.nr , att ta verksamheten i drift innan den har kontrollerats av miljönämnden. Nämnden ska minst en vecka i förväg informeras om planerad driftstart. Motivering Miljönämnden har enligt 26 kap. 9 miljöbalken rätt att meddela de förbud eller föreläggande som behövs för att balken ska följas. Enligt 27 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ska en myndighet när ett anmälningsärende är utrett meddela föreläggande eller förbud eller meddela att ärendet inte föranleder någon åtgärd. Verksamhetens lokalisering kan inte anses uppfylla miljöbalkens krav enligt 2 kap. 6 på val av plats. Verksamheten avses placeras ca 150 m från bostäder. Det bör finnas andra lokaliseringar, även i Landskrona, som är lämpligare med hänsyn till möjligheterna att minimera risken för olägenheter för människors hälsa. Redan risken för omfattningen av olägenheter för människors hälsa ska vägas in vid bedömningen av om platsvalet uppfyller miljöbalkens krav. För att göra lokaliseringen tillåtlig krävs att man ställer högre krav på skyddsåtgärder än vad man kan ställa på ett genomsnittligt företag i branschen, detta gäller främst för stofthalterna. Bolaget ska hantera en avfallsfraktion som delvis innehåller bottenaska där relativt höga metallhalter kan förekomma och där det förekommer dioxiner. Hanteringen av avfallet kommer att ske relativt öppet då avfallet tippas av och sedan körs med frontlastare till sorteringsanläggningen. Denna öppna hantering medför risk för diffus spridning av stoft till omgivningen. För att minimera diffus spridning av stoft till omgivningen krävs att man har effektivt avsug direkt från de delar där avfallet processas, men även avsug av luft från övriga delar av byggnaden. I normalfallet kan ett stoftkrav på högst 10 mg/nm 3 varit skäligt, men med hänsyn till närheten till bostäder och till askans innehåll av tungmetaller och dioxiner är en nivå på högst 1 mg/nm 3 miljömässigt motiverat. Det är också en nivå som i allmänhet klaras vid användningen av spärrfilter. Bolaget har också uppgett att de accepterar ett krav på 1 mg/nm 3 som riktvärde och de kommer att installera ytterligare filter om mätningar visar att de inte klarar stoftkravet.

39 3(3) Bolaget har framfört att de kommer att innehålla riktvärdena för externt industribuller, men några mätningar/beräkningar som visar detta har inte redovisats. Bolaget har framfört att om mätningar visar att ljudnivåerna inte klaras kommer ytterligare ljudisoleringsåtgärder att vidtas. Slutligen är det inte helt klarlagt om verksamheten kan orsaka luktstörningar och i så fall i vilken omfattning, även om bolaget uppger att det inte ska uppstå luktstörningar. Grunden för omfattningen av de åtgärder som bolaget måste vidta för att verksamheten ska kunna betraktas som tillåtlig i miljöbalkens mening är att osäkerheten om vilken påverkan verksamheten kan ha på omgivningen inte ska drabba miljön eller människors hälsa. Det är verksamhetsutövaren som måste visa att olägenhet inte behöver befaras. Högni Hansson miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Emilie Feuk / Miljönämnden Landskrona Anmälan av miljöfarlig verksamhet, Santa Maria AB på fastigheten Vadensjö 6:48 Santa Maria har den inkommit med en anmälan enligt miljöbalken (1998:899) om yrkesmässig industriell förpackning av livsmedel (kod ) på fastigheten Vadensjö 6:48 i Landskrona. Verksamheten är befintlig, men har genom ändringar i miljöbalken blivit anmälningspliktig. Miljönämnden har begärt kompletteringar av anmälan, vilka inkom den 26 april Förslag till beslut Anmälan från Santa Maria AB avseende anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av livsmedel på fastigheten Vadensjö 6:48 i Landskrona, föranleder inte någon åtgärd från miljönämndens sida. Miljönämnden kommer att begära att bolaget ska inkomma med förslag till kontrollprogram, samt provtagning av spillvattnet. Motivering Lokaliseringen av verksamheten kan inte anses uppfylla miljöbalkens krav om lämplig plats, med hänsyn till att anläggningen ligger i omedelbar närhet till bostäder. Men med hänsyn till att verksamheten är befintlig, till att inga klagomål mot verksamheten har inkommit de senaste 10 åren och till att verksamheten ska vara avvecklad senast december 2013 saknas grund för att nu kräva ytterligare skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp82080.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :03

60 2(2) Bakgrund Santa Maria AB har varit verksamma i Vadensjö sedan Anmälan om miljöfarlig verksamhet på fastigheten Vadensjö 6:48 har gjorts på anmodan av miljöförvaltningen, eftersom det vid ett tillsynsbesök framkommit att den är anmälningspliktig enligt kod , miljöbalken. Anläggningen består av tillverkning inklusive förpackning av tortillabröd, ca 7500 ton/år. Produktionsprocessen på Santa Maria AB på fastigheten Vadensjö 6:48 består i råvarumottagning och förvaring, uppvägning och blandning till deg, pressning och bakning, kylning och packning i plastpåsar samt vidare packning till wellpappkartong. Verksamhetens bullerkällor är fläktar, kompressorer och trafik. Bullerutredning utförd 2006 visar att riktvärden för externt industribuller kan innehållas. Utredningen omfattar inte bulleralstring genom transporter till och från anläggningen. Verksamheten är i drift dygnet runt. Trafik till och från verksamheten sker endast mellan kl Verksamheten i Vadensjö planeras att avvecklas under 2013, all verksamhet kommer vara avslutad december Närmsta bostad ligger ca 20 m från företagets lokalisering. År 2000 gjordes en närboendeundersökning, då framkom en del synpunkter från grannarna. Därefter har Santa Maria, genomför åtgärder med syfte att minska bullerstörningarna till grannar. Några klagomål på verksamheten har inte inkommit sedan dess. De största riskerna med verksamheten anses vara brand i samband med bakning i ugn. Dokumentation enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll har inkommit i kompletteringsbegäran. Högni Hansson miljöchef Emilie Feuk miljöinspektör

61 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Emilie Feuk / Miljönämnden Landskrona stad Ljudnivåvakter för musikarrangemang m.m. vid Landskronakarnevalen 2012 Den 12 juli 14 juli 2012 kommer Creandia AB att anordna karneval i Landskrona. På ett antal platser kommer musikarrangemang att framföras och helikopterflygningar avses genomföras. För att förebygga olägenheter av buller beslutar miljönämnden om vissa försiktighetsmått. Förslag till beslut Miljönämnden förelägger med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) Creandia AB (org. nr ) att låta vidta följande åtgärder: 1. Ljudnivåvakt skall installeras för musikarrangemang innan musiken får börja på samtliga scener (vitesbelopp kr), med undantag för Kyrkans tält och Karnevalståget. 2. Ljudnivåvakten skall vara inställd så att den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 85 dba ekv. för musiken ensam från den enskilda anläggningen, vid närmaste bostadsfasad för permanentboende under den tid som musiken pågår exklusive pauser mellan spelningarna. Om flera arrangemang ligger i närheten av varandra skall ljudnivån begränsas till 82 dba så att den totala ljudnivån vid bostadsfasad inte överstiger 85 dba (vitesbelopp 6000 kr). 3. Ljudnivån där publiken vistas skall inte överstiga 97 db(a) ekv. och maximala ljudtoppar får inte överstiga 110 db(a). Om det finns barn eller befaras finnas barn i publiken skall ljudnivån inte överstiga 90 db(a) ekv. (vitesbelopp 6000 kr). 4. Musikunderhållningen skall vara avslutad kl. 01:00 (vitesbelopp 6000 kr). Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp77887.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :13

62 2(4) 5. Ljudanläggningen och scenen skall riggas så att ljudet från musiken i största möjliga mån riktas från bebyggelse. (vitesbelopp 6000 kr). 6. Utfallet av ljudmätningar som gjorts för att kontrollera att ljudnivåvakten är rätt inställd och att ljudnivåerna inte överskrider nivåerna angivna i punkt 3 skall skriftligen delges Creandia AB innan ett arrangemang genomförs och miljöförvaltningen senast dagen efter att arrangemanget genomförts. (vitesbelopp 2000 kr). 7. Creandia AB skall skriftligen upplysa de enskilda arrangörerna av musikarrangemang att Creandia AB kommer att stoppa musikevenemang om ljudnivåvakt inte installerats i enlighet med ovanstående krav och om ljudnivåerna enligt punkt 3 överskrids. (vitesbelopp 2000 kr). 8. Under karnevalen säkerställa att tivoli inte framför någon musik från någon musikanläggning (vitesbelopp kr). 9. Creandia AB skall skriftligen upplysa de enskilda arrangörerna av musikarrangemang att de ska lämna tydlig information till publiken om riskerna för hörselskador, särskilt för mindre barn och att de bör kunna tillhandahålla hörselskydd. (vitesbelopp 2000 kr). 10. Helikopterflygningar får endast ske mellan kl fredag 13 juli och lördag 14 juli och antalet flygningar begränsas till högst 10 per dag. (vitesbelopp kr) Miljönämnden beslutar att med stöd av 26 kap. 14 miljöbalken (1998:808) förena föreläggandet med vite om sammanlagt sextiotusen (60 000) kr fördelat på följande sätt: Tiotusen (10 000) kr för åtgärd 1, 8 och 10. Sextusen (6000) kr vardera för åtgärderna 2 till 5. Tvåtusen (2000) kr för åtgärd 6, 7 och 9. Vitesbeloppen gäller för varje tillfälle som miljönämnden konstaterar att beslutet inte följs. Miljönämnden beslutar vidare med stöd av 26 kap. 26 miljöbalken (1998:808) att beslutet gäller omedelbart även om det överklagas. Motivering Beslutet innebär att det är Creandia AB som är ansvarig för att åtgärderna 1 t.o.m. 8 genomförs. Ställen där musik framförs under karnevalen och som är undantagna från ljudnivåvakt under 2012 är aktiviteter som inte använder musikanläggningar eller förstärkare som anses medföra bullernivåer i sådan utsträckning att det behövs tekniska anordningar för att förebygga bullerolägenhet och/eller där avståndet till bostäder bedöms vara så stort att olägenheter inte ska behöva uppstå. Dessa

63 3(4) aktiviteter ska trots det se till att inte överskrida de bullernivåer som gäller för övriga aktiviteter. Följande aktiviteter blir därför undantagna från kravet att i förväg behöva installera ljudnivåvakter: a) Kyrkans tält vid Sofia Albertina Park. Även där är det viktigt att bullernivåerna hålls så att barn inte tar skada. b) Karnevalståget pågår under en mycket begränsad tid och borde kunna klara av bullergränserna utan ljudnivåvakter som dessutom är svåra att tillämpa på karnevalståget. Miljönämnden/miljöförvaltningen kan dock kräva att ljudnivåvakter installeras även vid dessa aktiviteter om ljudnivån befaras överstiga de gränser som är uppsatta. Övriga scener/ställen där musikarrangemang framförs under karnevalen 2012 ska ha ljudnivåvakt. Musik från tivolit Creandia AB har framfört att man vill att tivolit ska få framföra musik från en anläggning försedd med ljudnivåvakt. Tivolit har i princip under alla år varit förbjuden att framföra musik, men har vid flera tillfällen brutit mot förbudet. Syftet med tivolit är inte att vara ett musikarrangemang och det finns därför inget skäl att tillåta musikframförande. Tivolit i sig ger upphov till relativt höga ljudnivåer och det finns ingen anledning att öka ljudnivåerna genom att också framföra musik. Enligt miljönämndens bullerriktlinjer bör tivoli placeras på sådant avstånd från bostäder att de ovan angivna bullernivåerna inte överskrids. På Kasernplan innebär detta att tivoli placeras så långt som möjligt från de närmsta bostäderna samt att scener på Kasernplan vänds från de närmaste bostadshusen. Bakgrundsmusik i anslutning till tivoli eller stånd ska inte förekomma under karnevalen enligt miljönämndens bullerriktlinjer, därav miljönämndens beslut om att musik inte får framföras av tivoli. Ljudnivåvakt Musikunderhållningen som kommer att framföras klassas enligt miljönämndens bullerriktlinjer 24, , som tillfälliga arrangemang. Därmed omfattas musikunderhållningen av en särskild punkt i gällande bullerriktlinjer som bl.a. säger att ljudnivåvakter skall vara installerade för alla musikarrangemang som skall framföras. Miljönämndens bullerriktlinjer är tagna för att skydda boende mot oacceptabla störningar samt att skydda publiken från hörselskador. Om musikarrangemangen under karnevalen framförs helt utan ljudnivåvakter kan det antas att ett mycket stort antal människor kommer att bli störda. Miljönämnden har bedömt

64 4(4) att ljudnivåvakter är det enda sätt där man kan säkerställa att gällande ljudnivåer följs. Miljönämnden bedömer att med endast ljudmätningar kan det inte säkerställas att acceptabla ljudnivåer följs. Ljudet från publiken i närheten av mätplatsen kommer dessutom att skapa stor osäkerhet vid tolkningen av resultaten från ljudmätningar. Både Socialstyrelsens riktvärden för ljudnivåer för att skydda publiken från hörselskador och de nivåer som miljönämnden satt upp för att skydda närboende från bullerstörningar måste uppfyllas samtidigt och det kan endast ske enligt nämndens mening genom användning av ljudnivåvakter. Socialstyrelsen arbetar med att revidera de allmänna råden om höga ljudnivåer. Ett förslag är att riktvärdet för den ekvivalenta ljudnivån sänks med 3 dba och för den maximala nivån med 5 dba. Ett annat förslag är att arrangörer ska ha krav på sig att informera om riskerna med höga ljudnivåer. Ett tredje förslag är att arrangörer ska kunna tillhandahålla hörselskydd. Revideringen förväntas bli klar under hösten Mot bakgrund av den betydande risken för bestående hörselskador för publiken vid musikarrangemang är det motiverat att redan nu sänka ljudnivåerna för karnevalen. Helikopterflygningar Creandia AB har framfört att man vill ha helikopterflygningar. Helikoptern startar och landar på Citadellområdet med en flygrutt runt Gråen och Gipsön. Uppgifterna om antalet flygningar per dag varierar från 8 st. per timme till 30 per dag. Oavsett vilken uppgift som är riktig är risken stor för betydande störningar för närboende, när det blir konstant flygande mellan kl För att begränsa störningarna, så att viss flygverksamhet kan betraktas som tillåtlig får antalet flygningar per dag endast vara 10 st. och tiden för flygningarna begränsas till kl till Helikopterflygningar har inte förekommit under karnevalen sedan 1993 p.g.a. de många klagomål på störningar som det då var. Högni Hansson miljöchef Emilie Feuk miljöinspektör

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 2011

86 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2011 visar att halterna generellt var något högre än Redovisningen av luftföroreningshalterna i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela En nyhet för 2011 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. En kort sammanfattning av uppmätta halter under 2011 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-10 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds 4 gånger under De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna var betydligt lägre än IMMs lågrisknivå. Under 2011 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C. Nederbördsmängden var drygt 10 % över den normala med torra vintermånader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

87 Mätstationer Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) där PM 2,5 mäts och den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). På den senare mäts bl.a. partiklar (PM 10 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna. Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

88 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-10 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan nästan 0 och 10 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med ca %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 12 µg/m³ Figur 1. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2011 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

89 14 12 mg/m Figur 2. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2011 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer*** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 8760 under 2011 Miljöförvaltningen i Landskrona 4

90 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 2011 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren var halterna ca % av de halter som uppmättes för 20 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. I figuren med genomsnittlig veckoprofil (Figur 5) för mätsträckorna syns det tydligt hur trafiken påverkar halterna under morgonen/förmiddagen och eftermiddagen/kvällen under veckodagarna µg/m³ Miljökvalitetsnorm - dygn Figur 3. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2011 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

91 50 40 mg/m³ Miljökvalitetsnorm Figur 4. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2011 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 8760under 2010 Under 2011 var dygns- och veckoprofilen betydligt mer utslätad än föregående år, vilket kan ses i Figur 5. 3,5 25 3,0 20 2,5 2,0 15 1,5 10 1,0 0,5 5 0,0 0 µg/m³ Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 5. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 2010 (vit kurva) och 2011 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

92 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2011 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 2011 i nivå med föregående 15 år. Halterna är trots detta förhöjda jämförda med hur det borde sett ut i en ostörd omgivning. Under året är halterna som högst under sommaren i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 4 gånger under året. Om man undantar de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrad. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift µg/m³ Figur 6. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 2011 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

93 µg/m Figur 7. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Minvärde (tim) 10 9 Antal tim observationer ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 120 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 180 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 240 µg/m³ (92 %) (97 %) 4 ggr 4 ggr 0 ggr 0 ggr 0 ggr 0 ggr AOT40 * * avser värden mellan kl 08 till kl 20 ** Max antal timmar var 8760 under 2011 Summan av alla ozonvärden över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar 5237 µg/m³- timmar 6342 µg/m³- timmar Miljöförvaltningen i Landskrona 8

94 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2011 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Miljöförvaltningen i Landskrona 9

95 Bensen, toluen, xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen registreras halterna av bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5,0 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Under säsongen har uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen varit under miljökvalitetsnormen. En av tre komponenter i ämnet xylen är p-xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en angiven lågrisknivå. De uppmätta halterna av toluen- och p-xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i µg/m³ under Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Uppmätt IVL- Sträcka 1 sträcka 2 provtagn Medelvärde 1,3/5, ,0 Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 6347* 8315* 17 Toluen Medelvärde 37/ ,1 Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 5795* 8091* 18 p-xylen Medelvärde 43**/ ,2*** Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 7511* 8345* 18 Formaldehyd Medelvärde Timmedelvärde, 98-percentil Antal observationer 8050* 8624* - * max antal timmar var 8760 under 2011 ** avser lågrisknivån för xylen. p-xylen är endast en komponent i kolväteblandningen xylen. *** summan av meta- och para-xylen Jämförs DOAS-mätningarna med IVLs mätningar på Eriksgatan så ligger DOAS-mätningarna något högre, vilket sannolikt beror på mätmetodens stora osäkerhet vid de låga koncentrationer som uppmätts i Landskrona. Miljöförvaltningen i Landskrona 10

96 jan-11 feb-11 mar-11 apr-11 maj-11 jun-11 jul-11 aug-11 sep-11 okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 10 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 10µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. En torr och blåsig novembermånad orsakade höga halter av luftburna partiklar under en period av hösten µg/m Figur 8. Dygnsmedelhalten av PM 10 i gaturummet på Eriksgatan under 2011 i µg/m³. Mätdata erhållna från IVL. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM 10 ) under 2011 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8. Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, percentil Antal observationer min 90 % (329) 356 Miljöförvaltningen i Landskrona 11

97 En nyhet för 2011 är att mätstationen på Eriksgatan har kompletterats med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ). Det nya instrumentet är en SM200 från Opsis AB och är för närvarande enda av Naturvårdsverket och Referenslaboratoriet för tätortsluft godkända instrumentet för kontinuerlig mätning av luftburna partiklar. Under en inkörningsperiod har vissa alltför låga värden registrerats men instrumentet är troligen injusterat för 2012 års mätningar Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 2.5 i gaturummet på Eriksgatan under 2011 i µg/m³. Instrumentet installerades i augusti. Under en inledande period kommer instrumentet att justeras in och de orimligt låga värden som under vissa dagar uppmättes under 2011 kommer att kunna elimineras. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

98 Meteorologiska mätningar Under 2011 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 1.3 C. Figur 10 visar att temperaturen i stort sett legat en dryg grad över normalårskurvan under hela året. Halterna av luftföroreningar under 2011 var generellt något högre än Nederbördsmängden var drygt 10 % över den normala (821 resp. 737 mm/år) med torra vintermånader och en regnrik sommar. En ovanligt torr novembermånad medförde att det var höga halter av luftburna partiklar under den perioden C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur ( ) Differens jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 10. Månadsmedeltemperaturen under 2011 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månads-nederbörd ( ) 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 2011 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

99 Nordväst Väst % m/s Norr Nordost Ost Nordväst Väst Norr Nordost Ost Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 12. Vindriktningens fördelning under 2011 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Syd Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 2011, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 9. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 2011 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - 9,1 24,4-10,0 20,7-7,2 SMHI (Helsingborg) 7,6 8,9 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. = ingen uppgift Miljöförvaltningen i Landskrona 14

100 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM2.5) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 2011 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 10 mg/m 3 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (90-percentil). mg/m 3 1 år 40 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 mg/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. Miljöförvaltningen i Landskrona 15

101 (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT40 Timvärden under maj till och med juli 120 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl till under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen mg/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen mg/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen mg/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 16

102 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 2005 sid 10 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 10, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 17

103 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Högni Hansson / Miljönämnden Landskrona stad Inventering av skolbyggnader i Landskrona 2011 Miljöförvaltningen inventerade tillsammans med fastighetskontoret skolbyggnader i Landskrona under hösten Initiativet togs av miljöförvaltningen som hade ett inledande möte med BUN och fastighetskontoret den 9 september Rapporten har sammanställts av miljöinspektör Emilie Feuk. Rapporten har diskuterats med Benny Ahnelöv (SER) och Tomas Johansson (BUN) och servicekontoret har lämnat synpunkter om rapporten som infogats i det ursprungliga förslaget. Förslag till beslut Miljönämnden förelägger Teknik- och servicenämnden att årligen genomföra besiktning av kommunens skolor och förskolor avseende riskerna för fukt och mögel. Besiktningen bör omfatta de faktorer som kan påverka att fukt uppstår i byggnaderna såsom ventilation, tak, stuprännor, fuktspärrar och dränering. Beslutet fattas med stöd av miljöbalken (1998:808) 26 kap 22. Resultaten av besiktningarna ska redovisas till miljönämnden senast den 31 mars varje år. Motivering Miljönämndens tillsynsansvar över undervisningslokaler har som mål att i första hand förebygga olägenhet för hälsan och att vidta åtgärder så att eventuella sådana risker undanröjs. Detta är reglerat i miljöbalken och i förordningen för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Där anges det att miljönämnden ska ägan särskild uppmärksamhet åt bl.a. lokaler för undervisning. Det gäller bl.a. uppvärmning, fukt och god ventilation. Socialstyrelsen har i ett antal föreskrifter och allmänna råd angett närmare hur lokaler för vård och undervisning ska vara ordnade. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp51341.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :59

104 2(2) Miljönämnden kan förelägga om åtgärder och de undersökningar som behövs för att miljöbalkens krav blir tillgodosedda. Enligt 26 kap 22 är den som bedriver verksamhet som omfattas av miljöbalkens bestämmelser skyldig att utföra de undersökningar som behövs för tillsynen. Ett av de stora problemen som kan uppstå är fukt- och mögelproblem. Dessa beror ofta på byggkonstruktionen och det kräver därför återkommande besiktningar för att förebygga skador på byggnaden. Platt tak och platta direkt på mark är några konstruktioner som oftast har problem med fukt och mögel. Dessa behöver regelbunden tillsyn. Även stuprännor som det blir stopp i och dränering som inte fungerar är andra svaga punkter. Dålig ventilation är även ett alltför vanligt problem. Det behövs därför rutiner för att regelbundet se över dessa funktioner vid skolor och förskolor. Ett sätt att upptäcka problem är att undersöka arbetsmiljön bland skolpersonalen med hjälp av specialkonstruerade enkäter. Det gör redan inom BUN. Högni Hansson miljöchef

105 Miljöförvaltningen Inventering av skolbyggnader 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:10 Miljöinspektör Miljöförvaltningen Landskrona Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 1 av 20

106 Sammanfattning Efter att det uppmärksammats att man haft stora problem med fukt- och mögelskador på ett antal skolor i Lund, tog miljförvaltningen intiativet till att driva ett förebyggande projekt där man inventerar skolbyggnader genom okulär besiktning för att upptäcka fuktskador och andra problem i tid. I Lund har man kunnat härleda en del av skadorna till konstruktionen av grunden samt att byggnaderna haft platt tak. Därför har man vid inventeringen i Landskrona lagt stor vikt på kontroll av detta. Miljöförvaltningen har haft ett uppstartsmöte med representanter från utbildningsförvaltningen och fastighetskontoret under hösten Fastighetskontoret har tagit fram lista på skolbyggnader som har platta tak och/eller platta på mark, de s.k. riskbyggnaderna. En checklista har utarbetats som använts vid inventeringen. Under hösten 2011 genomförde miljöförvaltningen tillsammans med fastighetskontoret inventeringen av de aktuella skolbyggnadernas tak och grund genom en okulär besiktning. Efter att rapport över resultatet sammanställts så ska diskussion föras mellan miljöförvaltningen, fastighetskontoret och utbildningsförvaltningen om hur projektet ska drivas vidare. I de fall man misstänker att det finns fuktskador eller att skador kan komma att uppstå inom snar framtid kommer det att göras vidare undersökningar i form av enkäter till personal och elever samt byggnadsteknisk kontroll. De skolbyggnader som miljöförvaltningen anser vara i störst behov av åtgärder inom en snar framtid är; Selma Lagerlöfsgymnasiet, Öresundparkens förskola, Albanoskolan, Häljarps barnstuga, Asmundtorp skolan (Rönnbäret), Sandåkerskolan och Svarvarens förskola. Vanligt förekommande problem är inläckage av regnvatten vid skarven mellan gammal byggnad och tillbyggnad, då man inte fått skaven tillräckligt tät bl.a. p.g.a. brister i plåtarbeten. Även inläckage av vatten i byggnad p.g.a. av att ventilationsdon på taket och takpapp utsatts för skadegörelse. Det förekommer klagomål på dålig lukt som kan härledas till mögelangrepp i fuktskadade syllar. Brister i underhåll av fönster och plåtar kring fönster, vilket i förlängningen leder till drag och inläckage av vatten. Vid inventeringen har det konstaterats att det löpande underhållet av byggnaderna varit bristfällig. Det har bl.a. konstaterats att det finns behov av att rensa hängrännor och stuprör samt se till att utloppet från stuprören vetter ifrån byggnaden. Även se över så att det finns fall från byggnaderna. Rutiner för att sopa av de platta taken som är utsatta för mycket löv och dylikt. Rensa dagvattenbrunnarna från löv och grus m.m. i större utsträckning. Städa av ventilationsdon. Säkerställa att skolornas vaktmästare rapporterar fel i lokalerna till fastighetskontoret. Brister i sådant underhåll kan efter en tid ge stora kostsamma problem i byggnaden. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 2 av 20

107 Bakgrund/syfte Projektet inventering av skolbyggnader syftar till att genom okulär besiktning upptäcka fuktskador och omständigheter som kan ge upphov till problem i byggnaden. En anledning att man startat projektet i Landskrona är att man i Lund haft stora problem med fukt- och mögelskador på ett flertal skolor och förskolor. I Lund har man kunnat härleda en del av skadorna till konstruktionen i grunden samt att byggnaden haft platt tak. Därför har man vid inventeringen lagt stor vikt på kontroll av detta. Metod Tillvägagångsätt Miljöförvaltningen har haft ett uppstartsmöte med T J (UTB) och B A (SER) 9 september 2011, där projekt diskuterades. T J framförde då att man i dagsläget använder sig av enkäter för att upptäcka om det är problem i arbetsmiljön. Om det är någon som misstänker att där är problem med innemiljön, så kontaktas ex. Previa för vidare undersökning. T J poängterade att man måste kommunicera detta projekt på rätt sätt till rektorer, lärare, föräldrar och elever, för att förhindra att skapa oro. B A framförde att under senaste åren har man förbättrat ventilationssystem m.m. i flertalet av kommunens skolbyggnader, men att någon regelbunden underhållsbesiktning inte görs i dagsläget. Fastighetskontoret har tagit fram lista på skolbyggnader som har platta tak och/eller platta på mark. Listan har sänts över till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen och fastighetskontoret har gemensamt utarbetat en checklista som använts vid inventeringen. Miljöförvaltningen har tillsammans med fastighetskontoret inventerat de aktuella skolbyggnadernas tak och grund genom en okulär besiktning. Rapport över inventeringen har sammanställts. Fortsatt arbete När inventeringen är utförd och rapport sammanställd, sammankallas det till ett nytt möte för att diskutera resultatet samt hur man ska gå vidare med projektet. I de fall man misstänker att där finns fuktskador eller att skador kommer att uppstå inom snar framtid kommer det att göras vidare undersökningar i form av enkät och byggnadsteknisk kontroll. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 3 av 20

108 Resultat Skolbyggnader som har inventerats 2011 Rockades förskola plansbyggnad med platta på mark och ett takpannetak med svag lutning. Kända klagomål: Inga klagomål på innemiljön från personal. Har precis varit en stor renovering av lokalerna. Vidare undersökningar och åtgärder: Inte aktuellt i nuläget. Kommentar från fastighetskontoret : Har en god inomhusmiljö och inga kända skador på fastigheten. Allvar Gullstrandgymnasiet plansbyggnad med platta på mark. Taket är både plåttak och papptak, med svag lutning. Syllen är tryckimpregnerat trä direkt på betong och troligtvis utan fuktspärr. Kända klagomål: Renoveringsarbetet är pågående på skolan pga. läckage från tak samt en del fönsterbyten pga. dåligt underhåll samt att man på vissa delar bytt ut syllen och då även lagt under fuktskydd. På något ställe saknas mjukfog var sjätte meter i klinkergolvet, vilket gjort att det under sommarhalvåret rest sig. Detta ska åtgärdas. Fastighetskontoret säger att kända problem är vid tillbyggnaderna, där takkonstruktionen intill de befintligt byggnaderna inte har gjorts ordentligt, vilket medfört att in läckage skett. Gympahallen har en del sättningar i grunden. Fastighetskontoret är osäkert på hur mycket av syllen som är bytt och fuktskyddad. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka hur mycket av syllen som är utbytt, samt om den har fuktskydd eller inte, samt se över renoveringsbehovet på fönsterna. Kommentar från fastighetskontoret : På Gullstrandskolan pågår en sanering och man räknar med att problemen inte kvarstår efter detta. Bild 1: del av Alvar Gullstrandgymnasiet Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 4 av 20

109 Västervångskolan plansbyggnad med platta på mark. Taket är papptak, med svag lutning. Enligt vaktmästaren så är det vanligt att ungdomar vistas på skoltaket utanför skoltid. Kända klagomål: I byggnad P sal P105, klagar man på dåligt lukt i salen. Det luktar gammalt och instängt. Fastighetskontoret ska justera ventilationen, och se om det gör någon skillnad. Man klagar på att ventilationen i hemkunskapen ej är tillräcklig, dåligt utsug. Det uppges vara kallt i syslöjden. Fastighetskontoret påpekade dock att man måste flytta ut en del möbler från radiatorerna, så att den varma luften kan cirkulera bättre. Rektorer och assistenter klagar på att det är kallt i en del rum på rektorsexpeditionen. Många har satt in extra värmefläktar på rummen. Många klagar på att det är kallt i L-huset. Lärare klagar på att innemiljön i A- huset upplevs muggigt, luktar instängt, luktar illa från städskrubb och att där är mycket silverfiskar. I duschrummet i E-huset var det inget utsug, och som följd hade mycket av färgen i taket flagnat. I F-huset klagar lärare på att det drar mycket från ytterväggen. Vidare undersökningar och åtgärder: Justera ventilationen i de salar som uppges vara kalla samt åtgärda ventilationen i duschrummet i E-huset. Därefter göra återkoppling till skolan om det blivit bättre. Kommentar från fastighetskontoret : Ventilationen i byggnad E ska ses över och försöka komma fram till vad problemet kan vara. Pilängsskolan planshus med platta på mark. Taket är ett papptak, med en svag lutning. Tryckimpregnerade syllar troligtvis utan fuktspärr. Kända klagomål: Det luktar ofta unket på morgonen i personalkapprummet. Fastighetskontoret ska prova att öka på ventilationen. Luktar ofta unket och mögellukt i entrén till Oasen. Det uppges vara kallt i syslöjden. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka hur mycket av syllen som är utbytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Justera ventilationen. Kommentar från fastighetskontoret : Man kommer att utöka drifttiderna på ventilationen så att den drar igång tidigare, då kommer man säkerligen att slippa den unkna lukten. Firman YIT kommer också att se över ventilationen för att förbättra inomhusmiljön. Bild 2: Pilängsskolan Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 5 av 20

110 Parkskolan (intill Pilängsskolan) 1-planshus med platta på mark. Takpannetak med svag lutning. Tryckimpregnerade syllar troligtvis utan fuktspärr. Kända problem: Eftersom det inte är fall från entrén och ut, så letar sig vatten in i entrén när det regnar. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka hur mycket av syllen som eventuellt är utbytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Kommentar från fastighetskontoret : Inga problem med detta objekt. Pilängspaviljongerna Verksamheten har upphört, lokalerna står tomma och ska rivas. Selma Lagerlöfgymnasiet 1-planshus med platta på mark. Takpannetak med svag lutning. Tryckimpregnerade syllar troligtvis utan fuktspärr. I någon dräneringsbrunn stod det mycket vatten, där var även mycket löv och annat i brunnen. Där var några sprickbildningar i grundkonstruktionen vid entrén. Kända problem: Problemen i innemiljön är i den gamla delen uppger rektorn. En del klagomål på dålig luft i lokalerna. Har gjorts en del renoveringsarbeten i lokalerna till följd av dåligt lukt pga. de tryckimpregnerade syllarna. Man har punktvis bytt syllarna på vissa delar i fastigheten. Rektorn påtalar dock att man bytt ut syllarna mot nya träsyllar istället för plåtsyllar. Rektorn menar att man borde byta syllarna i hela fastigheten och inte bara punktvis samt att man borde byta ut allt byggmaterial under fönstren, eftersom det kan vara fukt och mögelangripet. Skolkuratorn klagar på dålig lukt, instängd lukt på kontoret. I sal SL5 och SL11 klagar man också på dålig lukt. I sal SL10 klagar man ofta på att det är kallt och drag. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka hur mycket av syllen som är utbytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Kommentar från fastighetskontoret : Där verksamheten har upplevt att ventilation och värme varit undermåligt har man justerat in, för en bättre inomhusmiljö. Åtgärderna enligt Anticimex anvisningar är utförda bl.a. byte av syll och annat angripet material i yttervägg i 3 rum som ursprungligen berott på fel konstruerade yttertak/plåtanslag. Detta är åtgärdat 20/ Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 6 av 20

111 Bild 3: Selma Lagerlöfgymnasiet Glumslöv skola Mestadels 1-planshus med platta på mark. Papptak med svag lutning. Kända problem: Klagar på dålig ventilation på avdelningen Fiskarna. Fastighetskontoret ska se över ventilationen. Man har problem med att vatten läcker in i tillbyggnaden. Troligtvis är fönstren ej kittade tillräckligt. Man klagar på lukt från pannrummet på rektorsexpeditionen. Skolsköterskan klagar på att hon får alldeles för varmt på hennes rum, då solen står på. Det saknas persienner. I syslöjden klagar man på avloppslukt samt att det är dålig ventilation och upplevs kallt. Nere i källaren bubblar sig putsen vid toaletten och fläktrum, troligtvis pga. fukt. I utemiljön kunde vi se att där var något träd som växt mycket så att det nu låg över taket. På en del ställen syntes att stuprören var fulla. Där var sprickor i grunden och puts som har släppt på E-huset. Vidare undersökningar och åtgärder: Justera ventilationen i de salar som uppges vara kalla. Därefter göra återkoppling till skolan om det blivit bättre. Kontrollera om det förekommer röklukt från pannan på rektorsexpeditionen. Se över om trädet som står väldigt nära byggnaden påverkar taket negativt. Kommentar från fastighetskontoret : U A ska se över ventilation och värme på Glumslövs skola och därefter ska han meddela fastighetskontoret vilka åtgärder han gjort. Hängrännor och stuprör är rensade samt funktionstestade. Träd ska fällas i vinter. Glumslövs förskola (Annetorp) En gammal byggnad. Där bedrivs förskola och bibliotek. Kända problem: Inga kända klagomål. Dock påtalade fastighetskontoret för förskoleverksamheten att de inte får möblera kloss intill ventilationsdonen. Vidare undersökningar och åtgärder: Inte aktuellt i nuläget. Kommentar från fastighetskontoret : Har en god inomhusmiljö och inga kända skador på fastigheten Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 7 av 20

112 Bronsängens förskola 1-planshus med platta på mark. Kända problem: Har varit en vattenläcka i taket på avd. 4, men det är nu åtgärdat. På avd. 5 fuktfläckar i taket. På avd. 7 klagar man på ej tillräcklig ventilation samt att det ibland luktar unket eller mögel i korridoren utanför. Tidigare har man haft problem med mögelpåväxt i loklaerna. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka fuktfläckarna i taket på avd. 7. Justera ventilationen på avd. 7, därefter göra återkoppling till förskolan om det blivit bättre. Kommentar från fastighetskontoret : På avdelningen 7 är det en i personalen som upplever att det luktar unket och ingen annan. Ventilationsdonen på taket har trampats sönder och då har det läckt in vatten. Vi har beställt jobbet att rätta till plåten på ventilationsdonen och att förstärka donen så att de som går på dem ska inte kunna trampa sönder de. Fuktfläckarna i taket är från tidigare läckage och det är torrt. Storlekens öppna förskola Ett gammalt hus, intill Bronsängens förskola. Där bedrivs öppen förskola ett par timmar varje vecka. Lokalen har endast självdragsventilation. Kända problem: Inga kända klagomål på lokalerna. Vidare undersökningar och åtgärder: Inte aktuellt i nuläget. Kommentar från fastighetskontoret : Har en god inomhusmiljö och inga kända skador på fastigheten Öresundsparkens förskola 1-planshus med platt papptak. Förskolan byggdes på 70-talet. Fastighetskontoret nämnde att det förmodligen ska byggas en ny förskola på området inom ett par år, som då ska ersätta den gamla. Kända problem: I två av grupprummen som vetter åt samma håll upplevs en dålig lukt. När vi var uppe på taket och tittade, så stod det vatten precis ovanför de rum som luktade. Ytterfasaden var i dåligt skick, vilket gör att det tänger in fukt i väggarna. Under en teckning i grupprummet syntes fuktgenomträngning från yttervägg. Troligtvis läcker det in vid fönstren, eftersom väggen var bubblig. Vidare undersökningar och åtgärder: Beroende på inom vilken tidsram den nya förskolan ska byggas, får det göras en bedömning av vilka åtgärder som krävs i den nuvarande förskolan. Kommentar från fastighetskontoret : Fastighetskontoret upplevde inga problem med Öresundsparken. Personalen som jobbar på förskolan klagade inte på inomhusmiljön. I det rummet där det upplevdes dålig lukt har ventilationen injusterats och det ska inte vara någon lukt där nu. Inget ovanligt och ok att det står vatten på olika ställen på platt tak. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 8 av 20

113 Bild 4: Öresundsparkens förskolan Albanoskolan Byggdes Skolan är byggd i 3 våningar med källare och vind. Det är ett takpannetak. Kända problem: Klagar på att det ofta luktar unket i kapprum på 1 våningen. Det läcker in regnvatten i klassrum 22 på 2:a våningen. Eventuellt kommer plåtarbete påbörjas om 2 veckor. I sal 32 på 3:e våningen regnar det in från fönstren. I rum 35 regnar det in. Tidigare regnade det in i gympasalen från fönstren, men det är nu åtgärdat. Vi var uppe på vinden och tittade. Där syntes stora fuktfläckar i innertaket där det har regnat in. Enligt rektorn är taket väldigt gammalt och det läcker in lite varstans. Enligt fastighetskontoret ska man byta någon takpanna som är dålig, men inget större renoveringsarbete av taket är planerat. I träslöjden som ligger i källaren har det regnat in från fönstren. Väggen i fönsternischen är mjuk pga. fukt. I tvättstugan i källaren, luktar det väldigt unket och färgen släpper från väggarna. Regnar in i klassrum på 2:a våningen. En brunn vid utgång från källaren är ofta igensatt med löv, det blir fort översvämning. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka i vilket skick takpappen är. Utföra plåtarbeten för att förhindra inläckage av regnvatten i klassrum. Undersöka orsaken till fuktskadade fönsternischer i träslöjden. Kommentar från fastighetskontoret : Omläggning av vissa delar av taket på Albanoskolan är gjord och det ska inte vara några vatteninträngningar där nu. Plåtarbeten är gjorda och det ska inte läcka in längre på andra våningen. Fuktskador förekom aldrig i träslöjdsalen. Dränering runt huset är gjord för något år sedan. I gamla källarytterväggen förekommer fukt. Målas det inte med rätt färg släpper denna ganska fort. Efter besiktning av yttertak planeras takomläggning. Bild 5: Albanoskolan Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 9 av 20

114 Tallskolan Byggdes på 60-talet, man byggde ut skolan plansbyggnad, med plåttak i svag lutning. Kända klagomål: Klagar på att det är kallt i grupprum till klassrummen i den nya delen. Hela den nya delen har golvvärme. Värmestyrning till golvvärmen justeras via termostater som finns monterade på väggarna. Vidare undersökningar och åtgärder: Inställningen på termostaterna var väldigt olika, detta bör ses över. Kommentar från fastighetskontoret : Fastighetskontoret har hittat problemet med golvvärmen i Tallskolan och det ska fungera nu. Annars fungerar fastigheten jättebra. Häljarps barnstuga Förskolan byggdes på 70-talet. Papptak med en svag lutning. Kända problem: Personal klagar på att det luktar unket i grupprum till avdelning Nyckelpigan. Vid inspektionen kunde vi inte finna någon aktiv ventilation, alltså ingen tilluft och i flera rum fanns inga ventiler. För två år sedan byttes alla fönster i byggnaden. I en av avdelningarna bågnar innertaket. Vi var uppe på taket på byggnaden och konstaterade då att det finns ett stort behov av att man rensar hängrännor och sopar av taket från alla barr och grenar. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka vilken typ av ventilation som byggnaden är konstruerad med samt se över om ventilationen i byggnaden är tillräcklig. Taket måste rensas från barr och löv. Om lukten kvarstår i grupprum på avd. Nyckelpigan, efter att man rensat taket, så bör man öppna upp en ventil i rummet. Undersöka varför innertaket bågnar, samt åtgärda det. Kommentar från fastighetskontoret : Överluftsventil ska komma upp emellan rummet som luktar barr och lekrummet, detta kommer att medföra en bättre omsättning av luft och lukten kommer att försvinna. Det är till och frånlufts ventilation i matsalen, resterande av byggnaden är det frånluft. Asmundtorp gamla skola En gammal skolbyggnad. Kända problem: Enligt vaktmästaren klagar en del elever och personal på att det luktar unket i musiksalen som ligger i källaren. Det har gjorts undersökningar av fukt i källaren. Vaktmästaren ska leta fram dokumentation från undersökningen. En orsak till problemen är att det ofta står regnvatten inpå byggnaden då det regnar, eftersom det saknas fall från byggnaden. Vidare undersökningar och åtgärder: Ta reda på vilka undersökningar som gjorts av fukt i källaren, samt vad man kom fram till. Ev. justering av ventilationen i musiksalen. Kommentar från fastighetskontoret : Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 10 av 20

115 Det har installerats en mekanisk fläkt i källaren för luftomsättningen samt satt upp radiatorer för att höja värme i källaren och minska fuktigheten på det viset. Rännor och stuprör är rensade och kontrollerade. Asmundtorp skola/förskola planshus med platta på mark. Kända problem: I sal G109 har det tidigare varit en fysiksal, elever och lärare klagar på att det ofta luktar avlopp i salen. I omklädningsrummet till kökspersonalen som ligger i källaren under matsalen, är det svarta fläckar i taket. Det likar svartmögel. Enligt kökschefen har det varit så länge, det luktar stickande. Fastighetskontoret ska utreda problemet. Kökschefen klagar även på att det är sprickor i akrudurgolvet köket. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka vad som är orsaken till de svarta fläckarna i taket i omklädningsrummet, liknar svartmögel. Utreda var lukten kommer ifrån i sal G109. Kommentar från fastighetskontoret : Det har installerats en fläkt för att få bättre luftomsättning och vidare utredningar kommer att göras. Professionella golv konsult + entreprenörer har besiktigat golvet och fann det i god kondition. Endast någon spricka/hål vid några anslutningar fanns som nu är åtgärdade. Luftomsättningen i omklädningsrummet källare ökad + sanering av taket är klart. Asmundtorp skola (Rönnbäret) Gammalt hus, i två våningar med källare. Kända problem: Fuktfläckar på väggen på 2:vån i klassrum. Har även runnit vatten i stödbensförrådet till klassrummet. Det bestämdes att vaktmästaren ska kontrollera utrymmet vid regn från öster, för att se om det är en pågående läcka. Det saknas inspektionsluckor i Regnbågens lokaler. Där har varit en läcka från taket förut. Eftersom inspektionslucka saknas så kan man inte kontrollera om åtgärderna är tillräckliga. Det har varit en fuktskada i källaren, men den är åtgärdad nu. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka om det fortfarande läcker in vatten från taket i stödbensförrådet. Öppna upp inspektionsluckor i salen Regnbågen. Kommentar från fastighetskontoret : Inspektionsluckan har öppnats upp samt att det inte läcker in vid angiven plats. Taket har blivit delvis omlagt (bytt pannor och lagt ny papp). Sandåkerskolan Mestadels 1-planshus med platta på mark. Papptak med svag lutning. Tryckimpregnerade syllar troligtvis utan fuktspärr. Skolan byggdes 1976 och blev tillbyggd Kända problem: Elever och personal klagar på att det luktar gammal källare i klassrum 10:062. Intill salen har man byggt en tillbyggnad. Det har gjorts en undersökning av innemiljön där, men man vet ej resultat av undersökningen. Bör kolla över ventilationen. I syslöjdens förråd (tillbyggnad), klagar man på dålig ventilation och Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 11 av 20

116 ingen värme. Vid inspektionen fann vi ett element bakom ett skåp. Det bestämdes att förrådet skulle tömmas på en del grejor, så elementet blir tillgängligt. Det har tidigare varit en vattenläcka från taket i matsalen, men det ska vara åtgärdat. I sal 10:039 brukar tre-fyra klinkerplattor vid vasken lossna då och då, man lagar det med jämna mellanrum. I kapprummet vid matsalen klagar personalen på att det luktar unket och fukt. I korridoren på ovanvåningen vid sal 6 och 7 regnar det in från taket vid kraftigt regn. Det har tidigare regnat in från taket på torget, i skarven till den gamla byggnaden. Det regnar in från ventilationsfläktarna i idrottshallen. Man klagar också på att fläktarna låter väldigt mycket. Tidigare har man haft en stor fukt- och mögelskada i kapprummet till idrottshallen, men det är nu åtgärdat. För ett par år sedan hade man stora problem med mögelpåväxt i byggnaderna. Vidare undersökningar och åtgärder: Ta reda på vad undersökningen av innemiljön visade i klassrum 10:062. Undersöka varför det regnar in i korridoren på ovanvåningen vid sal 6 och 7. Undersöka varför det regnar in från ventilationsfläktarna i idrottshallen. Kommentar från fastighetskontoret : Taket är delvis omlagt i idrottshallen och det läcker inte in där längre. Tidigare undersökning av rummet 10:062 har gjorts och åtgärderna är gjorda. Nya takplattor uppsatta efter gammal fuktskada på yttertaket som nu är åtgärdat. Härslöv skola 1-planhus med krypgrund och papptak. Enligt fastighetskontoret planeras taket läggas om En del av skolan mögelsanerades på 90-talet. Kända problem: I B-huset klagar personal och elever på att det drar kallt från ventilationsdon samt att donet väsnas mycket i E H klassrum. I salen intill saknar en del fönsterlister, vilket medför att det drar in. Personal upplever ibland att det luktar illa från ventilationsdonen i A-huset. I förråden intill gympasalen är en stor fukt- och mögelskada. Skadan har uppstått pga. fel i konstruktionen. Fastighetskontoret håller på att rätta till konstruktionen utvändigt och ska därefter åtgärda skadan invändigt. Personalen påpekar att dagvattenbrunnarna snabbt blir igensatta, vilket leder till att vatten blir stående intill husen. Vidare undersökningar och åtgärder: Eventuellt justera ventilationen i B-huset. Införa rutinmässigt underhåll av igensatta dagvattenbrunnar. Kommentar från fastighetskontoret : En bra fungerande skola med bra ventilation. Svarvarens förskola 1-plans hus, med takpannatak. Kända problem: Avd. Nyckelpigan där drar det kallt från taket i kapprummet och luktar vind. Enligt personalen så har man tidigare haft en vattenläcka där. Man har renoverat taket där, men ej lagt någon isolering ovanför innertaket. Avd. Kaninen klagar man på att det är kallt i rummet gropen. I det rummet saknas element. Rektorn säger att man för ett år sedan haft problem med råttor i krypgrunden, det upptäcktes genom dålig lukt. Nu tycker personalen att det åter Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 12 av 20

117 luktar illa från golvluckan och misstänker att råttorna är tillbaka. På flera ställen i lokalerna ser man fuktskador på innertaket. Enligt fastighetskontoret har taket renoverats för ca ett år sedan, dock har inte innertaket bytts ut. Vidare undersökningar och åtgärder: Isolera innertaket i kapprum på avd. Nyckelpigan. Undersöka vad som orsakar dålig lukt från golvluckan i lekhallen. Kommentar från fastighetskontoret : Kapprummet i avdelningen nyckelpigan ska undersökas. Undersökning angående lukt har gjorts tidigare då hittade man inget. Vidare undersökning ska göras Bild 6: Svarvarens förskola Sandvångens förskola 1-plans hus, men takpannetak. Kända problem: På avd. Smultronet, rasade en liten del av innertaket ner för en tid sedan. Vid inspektionen konstaterades det att innertaket även hänger ner i köket på samma avdelning. De flesta innerdörrar på avd. Smultronet och Hallonen är dåligt uppsatta. Det har hänt att några dörrar har rasat ner pga. dåligt fäste i karmen. Då man bytt innerdörrar har man ej bytt ut karmarna, utan fäst dem provisoriskt i de gamla. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka varför innertaket hänger ner, samt åtgärda det. Utföra åtgärder så att innerdörrarna installeras korrekt. Kommentar från fastighetskontoret : Innerdörrarna har inget med fukt och mögel att göra. Undersökning av hängande innertak ska ses över. Seminarieskolan Skolan byggdes i början på 1900-talet. 3 våningar med källare. Kända problem: Dräneringen runt skolan är dålig uppger vaktmästaren. En del fuktproblem i källaren. Tidigare har man haft stora problem med ventilationen i den gamla byggnaden, man håller nu på att bygga om stora delar av ventilationen. På en del fönster på 2 våningen har infästningen lossnat, för att kunna stänga fönstren så måste man tejpa upp infästningen. I aulan kan man inte stänga ett fönster för att fästena är sönder. I personalrummet så släpper listerna kring fönstren. I GAhallen (gympahallen) läcker det in från taket i mitten av stora hallen. Det har Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 13 av 20

118 även hänt att dagvattenbrunnaran varit så igensatta och översvämmats, så regnvattnet trängt in i gympahallen. Vidare undersökningar och åtgärder: Åtgärda de fönster där infästningen släppt, samt de fönster i personalrummet där listerna kring fönstren släppt. Undersöka varför det läcker in från taket i gympahallen. Införa rutinmässigt underhåll av igensatta dagvattenbrunnar. Kommentar från fastighetskontoret : Planering av utbyte av alla fönster i gamla delen är igång och ska genomföras inom ett par år. Undersökning ska påbörjas angående inläckage i taket på gympa hallen. Kvarngårdens förskola 1-plans hus, men platt papptak. Kända problem: Rektor och personal klagar på att golven är gamla och slitna samt att de är väldigt kalla eftersom de är dåligt isolerade underifrån. Även taket är gammalt, men inga fuktskador har uppmärksammats. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka hur mycket isolering som finns i golven. Kommentar från fastighetskontoret : Inga problem i Kvarngårdens förskola, där problem har varit med golv har det åtgärdats. Taket är ok. Bild 7: Kvarngårdens förskola Svaneholmsgårdens förskola 1-planshus med takpannetak Kända problem: Avd. Regnbågen fuktfläck i taket. Ventilerna och utsug är smutsiga och delvis igensatta och bör rengöras. På toaletten utanför Regnbågen har det läckt in vatten från taket. Personalen tycker det är ojämn ventilation, ena dagen är det varmt i lokalerna och andra dagen är det kallt. Personalen säger att man för en tid sedan bytte syllarna på en del ställen i lokalerna pga. lukt från de tryckimpregnerade syllarna. Vidare undersökningar och åtgärder: Undersöka orsak till fuktfläck i taket på avd. Regnbågen, samt på toaletten utanför avdelningen. Undersöka hur mycket av syllen som är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Kommentar från fastighetskontoret : Fläckarna i taket ska ses över och kontrolleras Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 14 av 20

119 Diskussion Under inventeringen fann man en hel del mindre skador i byggnaderna, såsom lister på fönster som saknades, takpannor som lossnat, stuprör som fördärvats. Många av dessa brister beställde fastighetskontoret omgående åtgärder hos fastighetsskötarna. Sådana nämnda brister ska skolans vaktmästare omgående rapportera till DeDu, då de upptäcks. Dessa små brister i byggnaden kan leda till stora skador i förlängningen om de inte åtgärdas i tid. De skolbyggnader som miljöförvaltningen anser vara i störst behov av åtgärder inom en snar framtid är: Skolor Brist/Åtgärd Miljöförvaltningens bedömning Selma Lagerlöfgymnasiet Öresundparkens förskola Albanoskolan Häljarps barnstuga Asmundtorp Rönnbäret skola Sandåkerskolan Klagomål på dålig lukt och luft. Har bytt ut delar av syllen i byggnaden som varit fuktskadad pga. att bl.a. fuktskydd saknats Klagar på dålig lukt i lokalerna. Fastighetskontoret uppgav vid inventeringen att byggnaden utvändigt inte är i bra skick, vilket även miljöförvaltningen konstaterade. Träfasad och fönsterna är i behov av renovering. Klagar på att det läcker in regnvatten i ett par klassrum. Troligen beror det på att plåten kring fönsterna som ej håller tätt. Enligt rektorn har det regnat in på vinden ett flertal gånger. Vid inventeringen påvisades stora fuktfläckar i innertaket på vinden. Troligen behöver takpappen bytas ut. Vid inventeringen sågs fuktskadade fönsternischer i träslöjden. Klagomål på dålig lukt i grupprum. Kunde inte finna någon ventilation i grupprummet. Vid inventeringen kunde vi inte reda ut vilken typ av ventilation byggnaden hade. Eftersom inga don kunde hittas. Uppmärksammade att det fanns ett stort behov av att rensa hängrännor och sopa av taket från barr m.m. Vid inventeringen uppmärksammades även att innertaket bågnar. Klagomål på fuktfläckar i tak. Tidigare har det läckt in regnvatten från taket i stödbensförrådet. Elever och personal klagar på att det luktar gammal källare i klassrum 10:062. Intill salen har man byggt en tillbyggnad. Det har gjorts undersökning av innemiljön, men man vet ej resultat av undersökningen. Vidare utredning bör göras av syllarna i byggnaden, om det finns fuktskydd eller inte samt syllarnas tillstånd. Beroende på inom vilken tidsram den eventuella nya förskolan ska byggas, får det göras en bedömning av vilka åtgärder som krävs i den nuvarande förskolan. Utföra plåtarbeten för att förhindra in läckage av regnvatten. Undersöka i vilket skick takpappen är. Undersöka orsaken till fuktskadade fönsternischer i träslöjden Undersöka vilken typ av ventilation som byggnaden är konstruerad med samt se över om ventilationen i byggnaden är tillräcklig. Införa rutiner för att rensa tak och hängrännor från barr och löv. Undersöka om det fortfarande läcker in vatten från taket i stödbensförrådet. Öppna upp inspektionsluckor i salen Regnbågen. Ta reda på vad undersökningen av innemiljön visade i klassrum 10:062. Undersöka varför det regnar in från ventilationsfläktarna i idrottshallen. Undersöka varför det regnar in i korridoren på ovanvåningen vid sal 6 och 7. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 15 av 20

120 Svarvarens förskola Enligt uppgift så regnar det in i korridoren på ovanvåningen vid sal 6 och 7. Det regnar in från ventilationsfläktar i gympasalen. Klagomål på att det drar kallt från taket i kapprummet och luktar vind på avd. Nyckelpigan samt att det kommer dålig lukt från golvluckan i lekhallen. Rektorn säger att man tidigare haft problem med råttor i krypgrunden. Utreda om det saknas isolering av innertak i kapprummet på Nyckelpigan och i så fall åtgärda det. Undersöka vad som orsakar dålig lukt från golvluckan i lekhallen. Vanligt förekommande problem är: Inläckage av regnvatten vid skarven mellan gammal byggnad och tillbyggnad, då man inte fått skaven tillräckligt tät bl.a. pga. brister i plåtarbeten. Inläckage av vatten i byggnad pga. av att ventilationsdon på taket och takpapp utsatts för skadegörelse. Klagomål på dålig lukt som kan härledas till mögelangrepp i fuktskadade syllar. Brister i underhåll av fönster och plåtar kring fönster, vilket i förlängningen leder till drag och inläckage av vatten. Vid inventeringen har det konstaterats att det löpande underhållet av byggnaderna varit bristfälligt, såsom: Rensa hängrännor och stuprör samt se till att utloppet från stuprören vetter ifrån byggnaden. Se över så att det är fall från byggnaderna. Kontroll av taken, sopa av de platta taken som är utsatta för mycket löv och dylikt Rensa dagvattenbrunnar från löv m.m. Städa av ventilationsdon Att vaktmästare ej rapporterar fel i lokalerna till fastighetskontoret omgående då fel upptäcks. Brister i sådant underhåll kan efter en tid ge stora problem i byggnaden efter en tid. Generell kommentar från fastighetskontoret: Ny organisation och arbetssätt from 1/ Då kommer rutiner läggas in så att förebyggande underhåll som bl.a. rensning av alla hängrännor, stuprör och brunnar (dagvattenavrinning) sköts kontinuerligt på rätt sätt. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 16 av 20

121 Bilaga Sammanställning av resultat från inventering Skola Brist Åtgärd Vidtagna åtgärder tom Rockadens förskola Inga kända klagomål Nyligen renoverat byggnaden Allvar Gullstrandgymnasiet Inläckage av vatten från fönster samt lukt från syllar. Undersöka hur mycket av syllen som är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte samt se över renoveringsbehovet på fönsterna. Västervångskolan Klagat på dåligt luft i en del lokaler Justera ventilationen i de salar som uppges vara kalla samt åtgärda ventilationen i duschrum i E-huset. Därefter göra återkoppling till skolan om det blivit bättre. Skolan sanerad efter inläckage samt omlagt yttertak. Klart. Byggnad P: Felkopplade tilluftskanaler är orsaken, innertaket behöver rivas för åtkomst till omkoppling. Beställt Sommarlovs arbete! Byggnad L: Justerat flöden.klar Byggnad A: Trasigt avloppsrör. Klar Byggnad E: Trasig värmeväxlare i ventilationsaggregat, vilket löst ut aggregatet.klar Byggnad K: Justerat flödenklar Pilängsskolan Parkskolan Selma Lagerlöfgymnasiet Klagat på dåligt luft och lukt i en del lokaler Klagomål på dålig lukt och luft. Undersöka hur mycket av syllen som är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Justera ventilationen. Undersöka hur mycket av syllen som eventuellt är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Undersöka hur mycket av syllen som är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte samt justera ventilationen. Generell översyn av drifttider och flöden.klar Inga kända problem finns. Undersökning utförd av Anticimex och åtgärdade enligt deras anvisning med bla syllbyte. +Sal5,10 och 11 justerat luftflöden. Glumslövs skola och förskola Klagomål på dålig luft samt att det är kallt i vissa lokaler. Rektorsexpeditionen klagar på lukt från pannrummet. Justera ventilationen i de salar som uppges vara kalla. Därefter göra återkoppling till skolan om det blivit bättre. Se över om trädet som står väldigt nära Avd Fiskarna flöden justeras, rektorsexp här har jag ingen riktigt bra lösning då vi endast har från- Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 17 av 20

122 byggnaden påverkar taket negativt. luftsventilation med springventiler som luften, lukten kommer in igenom, slöjdsal avloppslukten kommer från brunnar i fläktrum samt kökets toalett i källaren, här behövs någon rutin för typ veckospolning av avloppen. Hängrännor rensade o funktionstestade. Glumslövs förskola (Annetorps) Inga kända klagomål Bronsängens förskola Klagomål på dålig luft och fuktfläckar i taket. Undersöka fuktfläckarna i taket på avd. 7. Justera ventilationen på avd. 7, därefter göra återkoppling till förskolan om det blivit bättre. Inget problem med vent. Däremot hittades en läckande söndrig avloppsluftare som nu är utbytt. Även nertrampande plåtar på yttertaket är åtgärdade så att regnvatten inte tränger in. Storlekens öppna förskola Inga kända klagomål Öresundparkens förskola Albanoskolan Tallskolan Häljarps barnstuga Klagar på dålig lukt i lokalerna Klagar på att det läcker in regnvatten i ett par klassrum. Stora fuktfläckar i innertaket på vinden. Klagar på att det är kallt i grupprummen i den nya delen Klagomål på lukt i grupprum. Kunde inte finna någon ventilation. Uppmärksammade att det fanns ett stort behov av att rensa hängrännor och sopa av taket från barr m.m. Beroende på inom vilken tidsram den nya förskolan ska byggas, får det göras en bedömning av vilka åtgärder som krävs i den nuvarande förskolan. Undersöka i vilket skick takpappen är. Utföra plåtarbeten för att förhindra in läckage av regnvatten. Undersöka orsaken till fuktskadade fönsternischer i träslöjden. Inställningen på termostaterna för golvvärmen i den nya delen var väldigt olika, det bör ses över. Undersöka vilken typ av ventilation som byggnaden är konstruerad med samt se över om ventilationen i byggnaden är tillräcklig. Taket måste rensas från barr och löv. Om lukten kvarstår i grupprum på avd. Nyckelpigan, efter att man rensat taket, så bör man öppna upp en ventil i rummet. Undersöka varför innertaket I dom lokalerna som klagomål förekommit har ventilationen injusterats och lukten försvunnit. Taket utdömt. Planerat för omläggning av yttertaket under Elpannan löst ut, återställt.klar Frånluftsvent i barnstugan, endast tilluft i kök, Till och frånluft i matsal.överluftsdon beställt av Yit Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 18 av 20

123 Asmundtorp gamla skola Asmundtorp skola/förskola Klagomål på dålig luft i musiksalen i källaren Inga kända klagomål i skolmiljön bågnar, samt åtgärda det. Ta reda på vilka undersökningar som gjort av fukt i källaren, samt vad man kom fram till. Ev. justering av ventilationen i musiksalen. Undersöka vad som är orsaken till de svarta fläckarna i taket omklädningsrummet, liknar svartmögel. Asmundtorp Klagomål på fuktfläckar i tak Undersöka om det fortfarande läcker in vatten från taket i Rönnbäret skola stödbensförrådet. Öppna upp inspektionsluckor i salen Regnbågen. Sandåkerskolan Klagomål på dålig lukt Ta reda på vad undersökningen av innemiljön visade i klassrum 10:062. Undersöka varför det regnar in i korridoren på ovanvåningen vid sal 6 och 7. Undersöka varför det regnar in från ventilationsfläktarna i id- Härslöv skolan Svarvarens förskola Sandvångens förskola Klagomål på drag och oljud från ventilationsanläggning Klagomål på att det drar kallt från taket i kapprummet och luktar vind på avd. Nyckelpigan samt att det kommer dålig lukt från golvluckan i lekhallen. Klagomål på att innertaket hänger samt att innerdörrarna ej är uppsatta korrekt. rottshallen. Se över injustering av ventilationen i B-huset. Isolera innertaket i kapprum på avd. Nyckelpigan. Undersöka vad som orsakar dålig lukt från golvluckan i lekhallen. Undersöka varför innertaket hänger ner, samt åtgärda det. Utföra åtgärder så att innerdörrarna installeras korrekt. Seminarieskolan Klagomål på drag från fönster. Åtgärda de fönster där infästningen släppt, samt de fönster i personalrummet där listerna kring fönstren släppt. Undersöka varför det läcker in från taket i gympahallen. Installerat ny fläkt samt nya radiatorer i källaren för att höja värmen, öka luftcirkulationen och minska fuktigheten. Förråd används nu som tvättstuga o omklädningsrum. Därför har detta åtgärdats med utökad kanaldragning o ventilation. Taket tvättat o målat. Läckande yttertak. Taket delvis omlagt med ny papp o pannor. Översyn av ventilation.klar Tätat kanaler i idrottshall.klar Anmärkningarna finns med i ovkprotokoll, tvist med entreprenör pågår. Troligt flödes problem i rad, undersökes under sommarlovet! Innertaket isolerat. Ingen åtgärd. Översyn av driftstider med utetempstyrd ventilation som ska förhindra/minska draget. Stora underhållskostnader framöver på byte av fönster och nytt ventilationssystem framförda. Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 19 av 20

124 Kvarngårdens förskola Klagomål på kalla dragiga golv. Undersöka hur mycket isolering som finns i golven. Ingen åtgärd utförd. Under uppsikt. Svaneholmgårdens förskola Klagomål på fuktfläckar i tak samt upplever ojämn temperatur i lokalerna dag från dag. Undersöka orsak till fuktfläck i taket på avd. Regnbågen, samt på toaletten utanför avdelningen. Undersöka hur mycket av syllen som är bytt, samt om den har fuktskydd eller inte. Justera ventilationen. Översyn av termostater under eldningssäsong Emilie/Rapporter/ _Rapport_Inventering av skolbyggnader 2011 Sida 20 av 20

125 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Högni Hansson / Miljönämnden Landskrona stad Riskbedömning nedlagda deponier I början av 2000-talet genomfördes en sammanställning och en riskbedömning av inventerade gamla avfallsupplag inom Landskrona kommuns gränser. Inventeringen genomfördes av Sweco VBB VIAK i Malmö, och redovisades till Landskrona kommun i form av en rapport och ett PM, båda daterade till den 18 april Den kom miljöförvaltningen tillhanda Under 2012 har ett uppdateringsarbete genomförts av miljöförvaltningen, som redovisas i rapport 2012:11. Denna nya rapport ska utgöra ett underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera eventuella risker. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att 1. Godkänna rapporten. 2. Vidta åtgärder så att de undersökningar som behövs genomförs. 3. Göra en framställan till länsstyrelsen om att den undersöker möjligheterna att förklara Södra industriområdet, inklusive hamnbassängerna, som miljöriskområde. Bakgrund och motivering Inventeringen omfattar alla kända soptippar inom nuvarande Landskrona kommuns gränser. De räknas vara 32 till antalet. Det största området till ytan är Södra industriområdet som inte är en deponi i vanlig bemärkelse, men där avfall har tippats och blandats med ren sjösand. Där finns även en hel del rester från industriproduktionen som varit både omfattande och varierande. Enligt 10 kap. 15 miljöbalken (1998:808) ska länsstyrelsen förklara ett område för ett miljöriskområde under följande förutsättningar: Om ett markeller vattenområde är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för människors hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått, skall länsstyrelsen förklara områ- Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp37860.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :14

126 2(2) det som miljöriskområde. Vid förklaringen skall föroreningarnas hälso- och miljöfarlighet, föroreningsgraden, förutsättningarna för spridning och den omgivande miljöns känslighet beaktas. Enligt 17 samma kapitel anges att när ett område förklaras som miljöriskområde skall länsstyrelsen besluta om inskränkningar i markanvändningen eller om att vissa åtgärder som den eller de fastighetsägare eller andra som omfattas av förklaringen vill vidta skall vara förenade med villkor eller skall föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten. Sådana inskränkningar och sådan anmälningsplikt får avse grävning, schaktning och andra markarbeten, bebyggelseåtgärder, ändrad markanvändning samt andra åtgärder som kan innebära: 1. att belastningen av föroreningar i och omkring området kan komma att öka, 2. att den miljömässiga situationen annars försämras, eller 3. att framtida avhjälpandeåtgärder försvåras. Länsstyrelsen får även besluta att sådana åtgärder inte får vidtas eller att en fastighet inte får överlåtas förrän nödvändiga markundersökningar har utförts. Högni Hansson miljöchef

127 Miljöförvaltningen Uppdaterad riskbedömning av gamla avfallsupplag LANDSKRONA STAD 2012 Rapport Patrik Karlsson Miljöinspektör Rapport 2012:11 Miljöförvaltningen Landskrona

128 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Genomgång och korrigering av tidigare riskbedömning Korrigering av fastighetsbeteckningar Korrigering av riskbedömningar Nya objekt Behov av vidare åtgärder Objekt som behöver vidare åtgärder Miljönämndens vidare arbete... 8 Bilageförteckning... 9

129 Sammanfattning I denna rapport uppdateras det inventeringsarbete som tidigare har genomförts beträffande gamla avfallsupplag inom Landskrona stads kommungränser. Tidigare inventeringar har listat totalt 30 objekt, numrerade från 1-22 (med några undernumreringar genom bokstavstillägg). Resultatet av denna uppdatering är att 19 av de tidigare identifierade objekten har blivit geografiskt mer specificerade, 5 av de tidigare identifierade objekten har fått sin riskklass omvärderad, och 2 nya objekt har identifierats och riskklassats. Det totala antalet objekt är nu 32. Dessutom har det genomförts en bedömning av vidare arbete, i vilket det har konstaterats att 16 av de identifierade objekten behöver undersökas ytterligare, och 1 av de identifierade objekten föreslås tas upp som ett miljöriskområde enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808). 3

130 1. Inledning I början av 2000-talet genomfördes en sammanställning och en riskbedömning av inventerade gamla avfallsupplag inom Landskrona kommuns gränser. Inventeringen genomfördes av Sweco VBB VIAK i Malmö, och redovisades till Landskrona kommun i form av en rapport och ett PM, båda daterade till den 18 april Dessa dokument med tillhörande bilagor finns diarieförda i miljönämndens diarium på objekt 3393, ärende , händelsenummer 1-9. I diariet finns flera versioner av vissa dokument, vilket innebär att framtida läsare behöver vara uppmärksamma på dateringen om de ska läsa de äldre dokumenten. För att underlätta för framtida läsare bifogas därför de relevanta handlingarna från det äldre materialet till denna rapport som bilaga 3 och bilaga 4, eftersom en del av denna rapport hänvisar till det tidigare materialet. Syftet med den här rapporten är att gå igenom det arbete som genomförts tidigare för att aktualisera och uppdatera informationen. Den här rapporten ska utgöra ett underlag för att se till att åtgärder vidtas för att minimera eventuella risker. I denna rapport kommer den objektsnumrering som upprättades i det ursprungliga arbetet att följas, men det tillförs även ett par nya objekt. Bifogat till denna rapport (se bilaga 1) finns också en uppdaterad tabell med de identifierade objekten där uppdaterad fastighetsbeteckning och uppdaterad riskbedömning framgår. Denna tabell ersätter således samtliga tidigare tabeller. 2. Genomgång och korrigering av tidigare riskbedömning Den tidigare genomförda riskbedömningen är överlag ett bra underlag för vidare arbete. Den innehåller dock ett antal faktafel, främst vad beträffar fastighetsbeteckningar vilka är högst relevanta för identifiering av lokalisering. Några av värderingarna har också omvärderats. Slutligen har också ett par nya objekt tillkommit genom arbetet med denna rapport Korrigering av fastighetsbeteckningar Lokaliseringen för samtliga objekt har granskats i form av att de beskrivningar och det bild- och kartmaterial som funnits med i rapporterna från 2000 och 2001 har jämförts med nytt kartmaterial och nya fastighetsdragningar. I vissa fall har detta inneburit förändringar. I listan nedan redovisas de objekt där fastighetsbeteckningen har ändrats eller specificerats jämfört med hur det sett ut i tidigare riskbedömningsmaterial. En sammanställd lista med nu gällande lokaliseringsbedömningar på samtliga objekt finns i bilaga 1. Objektens ungefärliga geografiska placering i kommunen är också utsatt på en karta i bilaga 2. 1 Tullstorp Objektet befinner sig på det som nu är Tullstorp 2:9. 1b Smörhålan Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 19:2. 1c Simnadams eller Simons håla Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 16:5. 2 Hilleshög Objektet befinner sig på det som nu är Hilleshög 25:8. 3 Ålabodarna lertäkt Objektet befinner sig på det som nu är Nedra Glumslöv 12:2, Nedra Glumslöv 3:3 samt på Nedra Glumslöv S:7. 3b Ålabodarna märgelgrav Objektet befinner sig på det som nu är Nedra Glumslöv 7:12. 4 Säby Objektet befinner sig på det som nu är Säby 8:6. 5 Häljarp Rullbonäs Objektet befinner sig på det som nu är Rullbonäs 1:11. 4

131 5b Häljarp Rullbonäs (2) Lokaliseringen av detta objekt var i den tidigare inventeringen något osäker. Den är där angiven till fastigheten Saxtorp 15:4, men med ett frågetecken. Bedömningen var att objektet troligen ingår i objekt nr 5. Det har nu konstaterats att det är ett eget objekt, och att lokaliseringen mycket riktigt är på fastigheten Saxtorp 15:4. Den exakta lokaliseringen är kring det område där det numera finns en bro över Saxån, bort mot Häljarp station. 7c Säbyholm soptipp Objektet befinner sig på det som nu är Säbyholm 1:16. 8 Härslöv, Vigård märgelgrav Objektet befinner sig på det som nu är Härslöv 13:13. 8b Härslöv, Vigård soptipp Objektet befinner sig på det som nu är Härslöv 1:7. 9 Arrarp märgelgrav Objektet befinner sig på det som nu är Rönneberga 6:1. 9b Arrarp soptipp Objektet befinner sig på det som nu är Rönneberga 6:1. 11 N Möinge, Asmundtorp Objektet befinner sig på det som nu är Norra Möinge S:2. 14 Ven, Husvik Lokaliseringen av detta objekt är mycket osäker. Den har tidigare angivits till Tuna 17:20, men det är oklart enligt beskrivningarna om detta verkligen är korrekt. Enligt nu genomförd bedömning kan lokaliseringen vara på någon eller flera av följande fastigheter: Tuna 17:20, Tuna 72:30, Tuna 72:17, Tuna 83:1 eller Tuna 27:1. 15 Ven, Vallagärde Objektet befinner sig på det som nu är Tuna 89: Ven, Haken Objektet befinner sig på det som nu är Tuna 84:1. 20 Saxtorpsskogen Objektet befinner sig på det som nu är Saxtorp 14:3. 21 Saxtorp bilskrot Objektet befinner sig på det som nu är Saxtorp 28:6, Saxtorp 28:59 samt Saxtorp 28: Korrigering av riskbedömningar Samtliga riskbedömningar har granskats utifrån det material som finns tillgängligt. I undantagsfall har nytt material använts vid omvärderingar, men i huvudsak har den nya bedömningen gjorts utifrån det material som finns tillgängligt i den tidigare genomförda riskbedömningen. I listan nedan redovisas de objekt där riskbedömningen ändrats jämfört med det tidigare materialet. En sammanställd lista med nu gällande riskbedömningar på samtliga objekt finns i bilaga 1. 7b Säbyholm slamdammar I det tidigare identifieringsarbetet uppmärksammades ej att sockerbruk förr i tiden ofta använde sig av blyättika för att mäta sockerhalten i sockerbetor. Det finns förvisso inga uppgifter i identifieringen som direkt tyder på att den metoden ska ha använts vid den aktuella sockerfabriken, och det finns heller inget som säger att det är den typen av avfall som ska ha hamnat på platsen. Till dess att saken är undersökt närmare bör området dock likväl betraktas med försiktighet. Objektet bör därför flyttas från riskklass 3, måttlig risk, till riskklass 2, stor risk. 8b Härslöv, Vigård soptipp Objektet bör flyttas från riskklass 4, liten risk, till riskklass 3, måttlig risk. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om 5

132 hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämpligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är. 9 Arrarp märgelgrav Objektet bör flyttas från riskklass 4, liten risk, till riskklass 3, måttlig risk. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämpligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är. 9b Arrarp soptipp Objektet bör flyttas från riskklass 4, liten risk, till riskklass 3, måttlig risk. Det som primärt motiverar denna förändring är tidsperioden för deponering, nämligen och 1960-tal. Även om det primärt ska ha rört sig om hushållsavfall och/eller ofarligt avfall kan toxiska fraktioner inte uteslutas med tanke på tidsperioden. Det är olämpligt att avfärda risken som liten när vetskapen om vad som finns är så pass låg som den är. 11 N Möinge, Asmundtorp Objektet bör flyttas från riskklass 4, liten risk, till riskklass 3, måttlig risk. Enligt den tidigare inventeringen lär objektet ha kontrollerats av Landskrona kommuns hälsovårdsnämnd från och med 1969, och riskklassen är motiverad bl.a. utifrån dessa kontroller. Vid sökningar i miljönämndens protokollarkiv från åren påträffades dock inga uppgifter om några sådana kontroller, och förekomsten av dessa eventuella kontroller kan därför inte utgöra underlag för riskbedömning Nya objekt I bilaga 1 finns, förutom de objekt som identifierats i den tidigare inventeringen, även ett par nya objekt med. Dessa listas nedan, med motiveringar till varför de är relevanta. 23 Vadensjö märgelgrav Den 17 september 2009 inkom information till miljönämnden om att miljöfarligt avfall ska ha dumpats i en märgelgrav på fastigheten Vadensjö 9:1. Under 2010 genomfördes ett examensarbete inom vilket halten DDT och DDE mättes i grundvatten. Resultatet av de provtagningar som genomfördes påvisade förvisso att det inte verkar läcka DDT i någon större omfattning ut till grundvattnet, men förhöjda halter påvisades likväl i en uppsamlingsbrunn som leder från den aktuella märgelgraven. Det finns således en signifikant risk att det tips som inkom grundades på fakta, och att det faktiskt har dumpats DDT i märgelgraven. Föroreningsnivån bedöms som måttlig till stor och farligheten bedöms som mycket hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som låga till måttliga. Känsligheten bedöms som stor då marken används som åkermark och skyddsvärdet som måttligt då det är en normal typ av jordbruksområde. Objektet föreslås tillhöra riskklass 2, stor risk. 24 Södra industriområdet Problematiken med det industriområde som befinner sig söder om järnvägen i Landskrona stad är välkänd. Industriområdet befinner sig till största del på mark som ursprungligen var havsbotten, och som fyllts ut i modern tid. Största delen av området har i första hand fyllts ut med havssand som man pumpade in efter att området vallats in, varpå vattnet sedan pumpades ut. Utöver denna utfyllnad har olika delar av området fyllts ut med avfall, både hushållsavfall, rivningsavfall och industriavfall. Denna blandning gör det svårt att veta hur marken är beskaffad på varje given punkt i området på vissa ställen finns enbart ren havssand, på andra ställen inert avfall och på åter andra ställen högtoxiskt industriavfall. Det är till viss del känt ungefär vad som dumpats var, och det har genomförts ett flertal markundersökningar på olika platser i området. Trots det är kunskapen fortfarande bristfällig. Det faktum att det rör sig om ett stort antal olika fastigheter med olika fastighetsägare samt flera stora etablerade industrier gör området till ett komplext område att hantera. Att hantera hela området som ett enda objekt är på sätt och vis omöjligt (eftersom det finns mycket stora skillnaden mellan olika delar av området) och på sätt och vis högst relevant just för att det finns för lite information om de exakta utbredningarna av föroreningarna. Riskbedömningen av området baseras på de farligaste föroreningarna och deras högsta nivåer, men med beaktande att hela området inte ser ut på det sättet. Både föroreningsnivån och farligheten bedöms därför som mycket hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora eftersom det i stor grad rör sig om genomsläppliga jordar och utfyllnadsmaterial. Känsligheten och skyddsvärdet av själva området som sådant är låg, eftersom det används som ett industriområde och består av utfylld mark. Det föreligger dock risk för grundvattendränering av föroreningar till vattenrecipienterna Öresund och Lundåkrabukten, där såväl känslighet som skyddsvärde är betydligt högre. På området finns flera fastigheter som 6

133 7 redan placerats i riskklass 1 och 2 enligt MIFO, och ett flertal delsaneringar har ägt rum. Området som helhet bör därför placeras i riskklass 1, mycket stor risk. 3. Behov av vidare åtgärder De insatser som behövs är till att börja med primärt undersökningar, i syfte att bättre ta reda på hur stora riskerna med objekten är. Vilka objekt som bör undersökas bör i sin tur baseras på den riskklass de placerats i genom den tidigare genomförda inventeringen samt genom eventuella uppdateringar i och med denna rapport. Generellt kan sägas att objekt i riskklass 1 och 2 (i de tidigare genomförda inventeringarna av gamla avfallsupplag finns det inga objekt i riskklass 1) definitivt bör undersökas, medan objekt i riskklass 3 kan behöva undersökas i vissa fall. Objekt i riskklass 4 behöver oftast inte undersökas ytterligare. I avsnittet 3.1 redovisas de objekt som bedöms behöva ytterligare undersökningar i dagsläget. De objekt som inte omnämns är inte nödvändigtvis helt riskfria, men de bedöms inte utgöra så pass stor risk att det behöver prioriteras just nu. En framtida bedömning kan visa ett annat resultat Objekt som behöver vidare åtgärder I listan nedan tas de objekt som bör undersökas ytterligare upp en efter en, med motiveringar till varför de bör undersökas. Ett objekt föreslås andra vidare åtgärder än just undersökningar. En sammanställd lista med nu gällande åtgärdsbehov på samtliga objekt finns i bilaga 1. 2 Hilleshög Med anledning av att området idag utgörs av åkermark bör området undersökas för att säkerställa att det inte finns föroreningar i mark som kan upptas i grödor. 3 Ålabodarnas lertäkt Avfallet har förvisso eventuellt forslats bort, men med anledning av att platsen har en hög känslighet och ett stort skyddsvärde bör det undersökas huruvida avfallet verkligen har forslats bort eller om det endast har täckts över. 5 Häljarp Rullbonäs Området har undersökts separat, och den rapport som redovisar resultatet av den undersökningen återfinns som bilaga 5 till denna rapport. I den genomförda undersökningen har man dock enbart utfört kemiska analyser på två vattenprover som tagits ut vid provpunkter väldigt nära Saxån som utgör recipienten. Det är därför oklart vilka halter av eventuella föroreningar som förekommer längre in på området, och det är helt okänt vilka totalhalter som kan finnas i jord. Så nära recipienten kan man förvänta sig att det redan skett en viss utspädning om föroreningarna primärt befinner sig längre in på området. Ytterligare undersökningar behövs därför. 5b Häljarp Rullbonäs (2) Tippområdet vid stationsbron påstås enligt muntliga rykten ha blivit sanerad i samband med brobygget, som skedde i samband med att västkustbanan byggdes. Uppgifterna har dock hittills inte kunnat bekräftas genom sökningar i miljönämndens diarium. Det behöver därför undersökas huruvida det har genomförts någon sanering eller ej. 6 Borstahusen Det avfall som sägs ha befunnits här har eventuellt spolats bort eller rensats bort, men med anledning av att både platsens känslighet och de eventuella föroreningarnas farlighet är hög bör platsen undersökas närmare. 7b Säbyholm slamdammar Platsen behöver undersökas framförallt beträffande förekomst av bly och bekämpningsmedel. Ett lämpligt förstasteg kan vara att utreda hur stor risken är att bly kan förekomma på platsen genom att genomföra en litteraturstudie av vilka metoder som användes vid den aktuella sockerfabriken. 7c Säbyholm soptipp Med anledning av att industriellt avfall lär ha deponerats på platsen behöver den undersökas. Detta gäller framförallt förekomsten av bekämpningsmedel, men även andra föroreningar kan vara aktuella. 8b Härslöv, Vigård soptipp Den eventuella förekomsten av avfall från och 1960-talen bör undersökas med anledning av att många kemiska preparat av hög farlighet användes under tidsperioden.

134 9 Arrarp märgelgrav Den eventuella förekomsten av avfall från och 1960-talen bör undersökas med anledning av att många kemiska preparat av hög farlighet användes under tidsperioden. 9b Arrarp soptipp Den eventuella förekomsten av avfall från och 1960-talen bör undersökas med anledning av att många kemiska preparat av hög farlighet användes under tidsperioden. 14 Ven, Husvik Med anledning av att industriellt avfall från en plastfabrik, samt med anledning av att områdets känslighet är hög, behöver området undersökas för förekomst av föroreningar. Detta gäller särskilt organiska föroreningar, men även andra föroreningar kan vara aktuella. 15 Ven, Vallagärde Se kommentar till 14 Ven, Husvik. Även detta område omfattas av det som omnämns där. 19 Annelöv Området behöver undersökas primärt p.g.a. en signifikant risk för förekomst av bekämpningsmedel bland det avfall som deponerats. 21 Saxtorp bilskrot Hanteringen av avfall har på platsen varit bristfällig även under senare år. Området behöver undersökas på förekomst av framförallt oljeföroreningar, men även andra skrot-relaterade föroreningar som exempelvis från blybatterier m.m. Miljönämnden har redan påbörjat ett arbete med att få till stånd undersökningar, dock hittills utan framgång. 22 Kvärlöv bilskrot Enligt tidigare platsbesök har oljeföroreningar noterats i mark, och utbredningen av dessa föroreningar behöver undersökas närmare. Även andra skrot-relaterade föroreningar är relevant att undersöka. 23 Vadensjö märgelgrav Eftersom genomförda vattenanalyser tyder på förekomst av DDT i det vatten som kommer från märgelgraven, bör själva området undersökas närmare. 24 Södra industriområdet Det har redan genomförts ett antal undersökningar på olika platser i industriområdet, och med tanke på den komplexa ansvarsbild som föreligger inom området så är det mycket svårt att få till stånd en komplett undersökning som ger tillfredställande svar på föroreningssituationen. Framförallt så är det svårt att genomföra eventuella saneringsåtgärder eftersom etablerade industrier befinner sig ovanpå föroreningarna. Samtidigt sker markexploateringar av olika omfattning i området. Större exploateringar kommer som regel till myndigheternas kännedom, och krav på delsaneringar kan då ställas, men det sker också en stor mängd mindre exploateringar. Dessa åtgärder utgör en ökad spridning och exponering av föroreningarna. Eftersom det i vissa delområden rör sig om mycket höga föroreningshalter innebär detta en risk för såväl människors hälsa som för den yttre miljön. Området föreslås därför inte genomgå ytterligare undersökningar på samma sätt som övriga objekt som behandlats i denna rapport, utan föreslås istället tas upp som ett miljöriskområde enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808). En sådan åtgärd skulle kunna erbjuda mer kontroll över markexploateringar i området, med minskad spridning och exponering av de befintliga föroreningarna som följd Miljönämndens vidare arbete Miljönämnden kommer genom förelägganden kräva att undersökningar kommer till stånd på de objekt där ett sådant behov har identifierats. Detta arbete kommer att föregås av ansvarsutredningar för respektive objekt. I vissa fall kan det bli så att det inte finns någon som är ansvarig för avhjälpande åtgärder enligt 2 eller 3 10 kap. miljöbalken (1998:808). Beroende på vilka undersökningsåtgärder som är aktuella kan det vara aktuellt att ändå förelägga fastighetsägaren att genomföra undersökningar, och varje ansvarsutredning kommer därför också att omfatta en skälighetsbedömning beträffande undersökning. 8

135 Vad beträffar objekt 24 kan miljönämnden inte ställa krav genom föreläggande, eftersom den föreslagna åtgärden är av ett annat slag. Miljönämnden kommer istället driva vidare frågan om att ta upp området som ett miljöriskområde enligt 10 kap. miljöbalken (1998:808). Bilageförteckning Bilaga 1. Uppdaterad tabell över identifierade objekt Bilaga 2. Översiktlig karta över objektens geografiska lokalisering Bilaga 3. Riskbedömning av gamla avfallsupplag, rapport från VBB VIAK daterad Bilaga 4. Riskbedömning av bilskrot i Saxtorp och Kvärlöv, PM från VBB VIAK daterat Bilaga 5. Undersökning av nedlagd deponi inom fastigheten Rullbonäs 1:11 m.fl., rapport från VBB VIAK daterad

136 Rapport 2012:11 - Bilaga 1 (Sidan 1 av 1) ID Objektnamn Fastighet/er Riskklass Behov av vidare åtgärder 1 Tullstorp Tullstorp 2:9 4, liten risk Nej 1b Smörhålan Hilleshög 19:2 4, liten risk Nej 1c Simnadams eller Simons håla Hilleshög 16:5 3, måttlig risk Nej 2 Hilleshög Hilleshög 25:8 2, stor risk Ja, undersökning 3 Ålabodarnas lertäkt Nedra Glumslöv 12:2, Nedra Glumslöv 3:3, Nedra Glumslöv S:7 3, måttlig risk Ja, undersökning 3b Ålabodarnas märgelgrav Nedra Glumslöv 7:12 3, måttlig risk Nej 4 Säby Säby 8:6 3, måttlig risk Nej 5 Häljarp Rullbonäs Rullbonäs 1:11 3, måttlig risk Ja, undersökning 5b Häljarp Rullbonäs (2) Saxtorp 15:4 3, måttlig risk Ja, undersökning 6 Borstahusen Borstahusen 1:1 3, måttlig risk Ja, undersökning 7 Säbyholm sopstation Säbyholm 1:12 4, liten risk Nej 7b Säbyholm slamdammar Borstahusen 1:1 2, stor risk Ja, undersökning 7c Säbyholm soptipp Säbyholm 1:16 3, måttlig risk Ja, undersökning 8 Härslöv, Vigård märgelgrav Härslöv 13:13 4, liten risk Nej 8b Härslöv, Vigård soptipp Härslöv 1:7 3, måttlig risk Ja, undersökning 9 Arrarp märgelgrav Rönneberga 6:1 3, måttlig risk Ja, undersökning 9b Arrarp soptipp Rönneberga 6:1 3, måttlig risk Ja, undersökning 10 Råga Hörstad märgelgrav Råga Hörstad 2:9 3, måttlig risk Nej 11 Norra Möinge, Asmundtorp Norra Möinge S:2 3, måttlig risk Nej 12 Kvärlöv märgelgrav Saxtorp 6:51 3, måttlig risk Nej 13 Ven, Kyrkbacken Tuna 8:6 4, liten risk Nej 14 Ven, Husvik Tuna 17:20, eller Tuna 72:30, eller Tuna 72:17, eller 2, stor risk Ja, undersökning Tuna 83:1, eller Tuna 27:1 15 Ven, Vallagärde Tuna 89:11 3, måttlig risk Ja, undersökning 16 Ven, Haken Tuna 84:1 4, liten risk Nej 17 Ven, Bäckviken Tuna 14:20 4, liten risk Nej 18 (Ven, Mossen) Nej 19 Annelöv Annelöv 3:11 2, stor risk Ja, undersökning 20 Saxtorpskogen Saxtorp 14:3 4, liten risk Nej 21 Saxtorp bilskrot Saxtorp 28:6, Saxtorp 28:59, 2, stor risk Ja, undersökning Saxtorp 28:61 22 Kvärlöv bilskrot Kvärlöv 17:2 2, stor risk Ja, undersökning 23 Vadensjö märgelgrav Vadensjö 9:1 2, stor risk Ja, undersökning 24 Södra industriområdet * 1, mycket stor risk Ja, miljöriskområde * Södra industriområdet omfattar ett stort antal fastigheter i södra delarna av Landskrona.

137 Rapport 2012:11 - Bilaga 2 (Sidan 1 av 1)