Miljönämndens sammanträde. Pressinformation onsdagen den 5 juni 2013, kl

Transkript

1 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson barbro.olsson@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: Tisdagen den 4 juni kl Plats Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern i rum 601 S-gruppen i rum 604 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation onsdagen den 5 juni 2013, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Bjarne Andersen (S) (Annbritt Andersson (S)) 4. Val av justeringsdag Torsdagen den 13 juni kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. Vens Golfbana överklagande 6. Karnevalen 7. Tilläggsäskanden för Ekonomi tertial 1 Enligt förslag 9. Verksamhet tertial 1 Enligt förslag 10. Avtalsredovisning tertial Revision av livsmedelskontrollen 12. Rapporter: a) Luftkvaliteten i Landskrona 2010 Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\Föredragningslistor MN\2013\Föredragningslista MN juni.doc Bankgiro Postgiro Org.nr :55

2 2(2) b) Luftkvaliteten i Landskrona 2011 c) Luftföroreningssituationen 2012 d) Industriinventering 13. Anmälningsärende 14. Ev. övrigt

3 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(2) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Yttrande angående Vens Golfbana AB:s överklagande Ärendet har kommit på remiss från länsstyrelsen. Miljönämnden har den 17 november 2011 beslutat att på Vens Golfbana AB: s bekostnad anlita konsult för att utreda bullersituationen på golfbanan. Nämnden beslöt vidare att förelägga bolaget att inkomma med ett förslag till egenkontrollprogram samt att redovisa möjligheterna att minska bullret genom begränsningar i tider för gräsklippning och andra tekniska anordningar som mera tystgående gräsklippare. Vens golfbana AB har den 8 december 2011 överklagat miljönämndens beslut och yrkar att länsstyrelsen upphäver miljönämndens beslut. I nämndens yttrande över överklagandet framförde nämnden att bolaget ej har inkommit med förelagda uppgifter. Bolaget ingav den 17 december 2012 ett bemötande av nämndens yttrande. Förslag till beslut Miljönämnden yrkar att länsstyrelsen avslår överklagandet. Motivering Miljödomstolen har i sitt beslut från den 11 januari 2011 framfört att det krävs en närmare utredning av bullersituationen avseende ljudnivåer i omgivningen som olika bullerkällors bidrag. Likaså bör de tekniska och ekonomiska möjligheterna att minska bullret ytterligare belysas. Det bör ankomma på miljönämnden att begära in erforderliga uppgifter från golfklubben, framför domstolen och det är detta som nämnden gjorde genom sitt beslut den 17 november Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\MIL_KEM\hä_vens_golfbana_yttrande_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :57

4 2(2) Innan nämndens beslut lät golfklubben en konsultfirma utföra en bullerutredning. Miljönämnden bedömde att utredningen var så bristfällig att man inte kunde dra några säkra slutsatser om de verkliga ljudnivåerna från golfbanan. Det krävs därför att det görs en ny bullermätning under kontrollerade former och av oberoende expertis. Bolaget framför i sitt senaste yttrande att den ekvivalenta ljudnivån ska beräknas för den tid verksamheten pågår, d.v.s. från kl till kl Miljönämnden beslut från den 6 april 2006 anger klart att den ekvivalenta ljudnivån gäller för de tidsrymder när arbete pågår på golfbanan och inte som ekvivalentnivå för hela dagen. Detta innebär att varje arbetsmoment inte får ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 dba (kl ) vid angränsande tomtgräns räknat på den tid arbetsmomentet pågår. Om greenklippning pågår i fyra minuter ska ekvivalentnivån beräknas på denna tid. Bolagets ståndpunkt när det gäller vilken tidsrymd som ska användas för bestämning av ekvivalentnivån innebär att deras förslag till egenkontroll inte kan anses uppfylla nämndens krav enligt föreläggandet. Bolaget har inte heller angett åldern på de maskiner används vilket krävts i föreläggandet. Golfklubben har i sitt bemötande angett att tidpunkten för klippning av green 2 sätts till kl jämfört med för övriga greener. Någon utredning av de tekniska och ekonomiska möjligheterna att minska bullret ytterligare genom användning av mer tystgående maskiner, t.ex. eldrivna, har inte redovisats. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(5) Miljöförvaltningen Datum Er Referens Handläggare Vår Referens Victoria Karlstedt / Miljönämnden Landskrona stad Förslag till beslut angående helikopterflygning, ribbåt samt ljudnivåvakter för musikarrangemang vid Landskronakarnevalen 2013 Den 5 juli 13 juli 2013 kommer Creandia AB att anordna karneval i Landskrona. På ett antal platser kommer musikarrangemang att framföras. För att förebygga olägenheter av buller beslutar miljönämnden om vissa försiktighetsmått. Ställen där musik framförs under karnevalen och som är undantagna från ljudnivåvakt under 2013 är följande: Kyrkans tält, Bakgården, Slottscaféet (5-9 juli) och Karnevalståget. Övriga scener/ställen där musikarrangemang framförs under karnevalen 2013 skall ha ljudnivåvakt. Musikunderhållningen som kommer att framföras klassas enligt miljönämndens bullerriktlinjer 24, , som tillfälliga arrangemang. Därmed omfattas musikunderhållningen av en särskild punkt i gällande bullerriktlinjer som bl.a. säger att ljudnivåvakter skall vara installerade för alla musikarrangemang som skall framföras. Karnevalsledningen har meddelat att de avser att ha vardera 25 helikopterflygningar lördagen den 6 juli kl och söndagen den 7 juli Flygningen kommer starta ut över havet och inflygningen kommer ske in mot havssidan av Landskrona. En ribbåt kommer utgå från Stadshuskajen och rutter ut över havet kommer köras med passagerare. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 C:\Users\BARBROOL\AppData\Local\Temp\tmp36109.DOCX Tfn Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr :10

22 2(5) Förslag till beslut Miljönämnden beslutar med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808), att förlägga Creandia AB (org. nr ) att alla arrangörer som framför musikarrangemang under karnevalen har installerade ljudnivåvakter med nedanstående krav med undantag för Kyrkans tält, Bakgården, Slottscaféet (5-9 juli) och Karnevalståget (punkt 1-9) och att vid helikopterflygningarna samt turerna med ribbåten (punkt 10-11) låta vidta följande åtgärder: 1. Ljudnivåvakt skall installeras för musikarrangemang innan musiken får börja på samtliga scener (vitesbelopp kr). 2. Ljudnivåvakten skall vara inställd så att den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 85 dba ekv. för musiken ensam från den enskilda anläggningen, vid närmaste bostadsfasad för permanentboende under den tid som musiken pågår exklusive pauser mellan spelningarna. Om flera arrangemang ligger i närheten av varandra skall ljudnivån begränsas till 82 dba så att den totala ljudnivån vid bostadsfasad inte överstiger 85 dba (vitesbelopp 6000 kr). 3. Ljudnivån där publiken vistas skall inte överstiga 100 db(a) ekv. och maximala ljudtoppar får inte överstiga 115 db(a). Om musikunderhållning riktar sig till barn skall ljudnivån inte överstiga 90 db(a) ekv. (vitesbelopp 6000 kr). 4. Musikunderhållningen skall vara avslutad kl. 01:00 fredagar, lördagar och söndagen. Onsdagen den 10 juli och torsdagen den 11 juli skall musikunderhållningen vara avslutad kl. 24:00 (vitesbelopp 6000 kr). 5. Ljudanläggningen och scenen skall riggas så att ljudet från musiken i största möjliga mån riktas från bebyggelse (vitesbelopp 6000 kr). 6. Utfallet av ljudmätningar som gjorts för att kontrollera att ljudnivåvakten är rätt inställd skall skriftligen delges Creandia AB innan arrangemanget genomförs och miljöförvaltningen första vardagen efter att arrangemanget genomförts (vitesbelopp 2000 kr). 7. Creandia AB skall skriftligen upplysa de enskilda arrangörerna av musikarrangemang att Creandia AB kommer att stoppa musikevenemanget om ljudnivåvakt inte installerats i enlighet med ovanstående krav (vitesbelopp 2000 kr). 8. Under karnevalen säkerställa att tivoli inte framför någon musik från någon musikanläggning (vitesbelopp kr). 9. Creandia AB skall skriftligen upplysa de enskilda arrangörerna av musikarrangemang att de ska lämna tydlig information till publiken om riskerna för

23 3(5) hörselskador, särskilt för mindre barn och att de bör kunna tillhandahålla hörselskydd (vitesbelopp 2000 kr) Åtgärderna skall vara vidtagna i god tid innan musikarrangemangen startar. Övriga aktiviteter som är undantagna från kravet på ljudnivåvakter i förväg anges under rubriken Motivering. 10. Miljönämnden avser med avseende på helikopterflygningarna att tillåta 25 flygningar under lördagen den 6 juli 2013 kl och 25 flygningar söndagen den 7 juli 2013 kl Starterna ska ske ut över havet och likaså inflygningarna tillbaka in mot land. Flygningarna över staden bör ej understiga 500 meters höjd. 11. Ribbåten skall inte stå på tomgång mellan turerna och medan passagerare stiger på och av båten. 12. Om karnevalsledningen mottar klagomål under karnevalsdagarna på buller från musik, helikoptern, ribbåten eller andra klagomål som rör dessa aktiviteter skall detta meddelas miljöförvaltningen samma dag. Miljönämnden beslutar att med stöd av 26 kap. 14 miljöbalken (1998:808) förena föreläggandet med vite om sammanlagt fyrtioåttatusen (48 000) kr fördelat på följande sätt: Tiotusen (10 000) för åtgärd 1 och 8. Sextusen (6000) kr vardera för åtgärderna 2 till 5. Tvåtusen (2000) kr för åtgärd 6, 7 och 9. Vite kommer att dömas ut för varje enskild punkt för varje gång som miljöförvaltningen konstaterar att den inte följs. Motivering Ställen där musik framförs under karnevalen och som är undantagna från ljudnivåvakt under 2013 är, förutom Bakgården och Slottscaféet (5-9 juli), aktiviteter som inte använder musikanläggningar eller förstärkare som anses medföra bullernivåer i sådan utsträckning att det behövs tekniska anordningar för att förebygga bullerolägenhet och/eller där avståndet till bostäder bedöms vara så stort att olägenheter inte ska behöva uppstå. Arrangörerna av scenen på Bakgården kommer själv ansöka om tillstånd att spela musik under karnevalen och Karnevalsledningen fråntar sig ansvaret från denna scen men har informerat arrangörerna om miljöförvaltningens krav. Likadant är det med scenen på Slottscaféet mellan den 5 juli till 9 juli. Mellan den juli är det dock Karnevalsledningen som ansvarar för musikunderhållningen på Slottscaféet. Dessa aktiviteter ska trots det se till att inte överskrida de bullernivåer som gäller för övriga aktiviteter. Följande aktiviteter blir därför undantagna från kravet att i förväg behöva installera ljudnivåvakter av Karnevalsledningen: a) Kyrkans tält vid Sofia Albertina Park. Även där är det viktigt att bullernivåerna hålls så att barn inte tar skada.

24 4(5) b) Karnevalståget pågår under en mycket begränsad tid och borde kunna klara av bullergränserna utan ljudnivåvakter som dessutom är svåra att tillämpa på karnevalståget. Miljönämnden/miljöförvaltningen kan dock kräva att ljudnivåvakter installeras även vid dessa aktiviteter om ljudnivån befaras överstiga de gränser som är uppsatta. c) Scenen Bakgården som kommer finnas bakom Rådhuset. Arrangörerna Sensus kommer anmäla detta till miljöförvaltningen enligt Karnevalsledningen. d) Scenen på Slottscaféet mellan den 5 juli till 9 juli. Om musikevenemang kommer ske under denna period får Slottscaféet själv eller eventuell annan arrangör anmäla detta till miljöförvaltningen så får frågan om ljudnivåvakt prövas då. Övriga scener/ställen där musikarrangemang framförs under karnevalen 2013 ska ha ljudnivåvakt. Musikunderhållningen som kommer att framföras klassas enligt miljönämndens bullerriktlinjer 24, , som tillfälliga arrangemang. Därmed omfattas musikunderhållningen av en särskild punkt i gällande bullerriktlinjer som bl.a. säger att ljudnivåvakter skall vara installerade för alla musikarrangemang som skall framföras. Miljönämndens bullerriktlinjer är tagna för att skydda boende mot oacceptabla störningar samt att skydda publiken från hörselskador. Om musikarrangemangen under karnevalen framförs helt utan ljudnivåvakter kan det antas att ett mycket stort antal människor kommer att bli störda. Miljönämnden har bedömt att ljudnivåvakter är det enda sätt där man kan säkerställa att gällande ljudnivåer följs. Miljönämnden bedömer att med endast ljudmätningar kan det inte säkerställas att acceptabla ljudnivåer följs. Ljudet från publiken i närheten av mätplatsen kommer dessutom att skapa stor osäkerhet vid tolkningen av resultaten från ljudmätningar. Både Socialstyrelsens ljudnivåer för att skydda publiken från hörselskador och de nivåer som miljönämnden satt upp för att skydda närboende från bullerstörningar måste uppfyllas samtidigt och det kan endast ske enligt nämndens mening genom ljudnivåvakter. Musikarrangemang kommer bedrivas på utomhusscener under karnevalens alla nio dagar. Föregående karnevaler har pågått under tre dagar. De föreligger en risk för olägenhet för människors hälsa för de som bor intill arrangemangen om musik får framföras till kl även under vardagarna 8-11 juli (måndag till torsdag). Det kan därför inte betraktas som oskäligt att kräva att framförande av musikarrangemang under dessa dagar begränsas till kl

25 5(5) Enligt miljönämndens bullerriktlinjer bör tivoli placeras på sådant avstånd från bostäder att de ovan angivna bullernivåerna inte överskrids. På Kasernplan innebär detta att tivoli placeras så långt som möjligt från de närmsta bostäderna samt att scener på Kasernplan vänds från de närmaste bostadshusen. Bakgrundsmusik i anslutning till tivoli eller stånd ska inte förekomma under karnevalen enligt miljönämndens bullerriktlinjer, därav miljönämndens beslut om att musik inte får framföras av tivoli. Håkan Ärnflykt miljöchef Victoria Karlstedt miljöinspektör

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Tilläggsäskande för 2013 Miljönämndens budget belastas med en kostnad på kr. p.g.a. icke indrivna avgifter från 2008 och framåt. Detta belastar nämndens budget kraftigt och kunde inte förutses när budgeten för 2013 gjordes. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära om ett tilläggsanslag på kr. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\Ekonomi\13listor\hä_tilläggsanslag_2013_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :37

44 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Ekonomi och verksamhet tertial 1 Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att godkänna redovisningen och lämna över den till kommunstyrelsen. Prognosen för ekonomin visar på ett underskott på kr. Verksamheten följer till stor del plan. Ekonomi Resultaträkning tkr Redovisat 30/ Budget 30/ Avvikelse 30/ Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Intäkter Kostnader Resultat före avskrivningar och internränta Avskrivningar Internränta Årets resultat Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\Dokument\Ekonomi\13listor\hä_terial1_ doc Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö Bankgiro Postgiro Org.nr :39

45 2(3) Verksamhetsindelad budget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Redovisat 30/ Budget 30/ Avvikelse 30/ Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse Miljö Summa Investeringar Verksamhet, tkr Redovisat 30/ Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse Summa Prioriterade områden Landskrona den trygga staden Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka Miljöbrottsligheten ska bekämpas, särskilt när det gäller hanteringen av jord och schaktmassor. Förtydligande När det gäller miljöbrottsligheten har miljönämnden och miljöförvaltningen under flera år bedrivit ett aktivt arbete för att minska brottsligheten genom aktiva insatser inom den ordinarie tillsynen, men även genom att initiera och aktivt delta i det gemensamma arbete som bedrivs i länet inom den s.k. Emilgruppen där åklagare, polis, länsstyrelse och flera kommuner medverkar. På senare år har fokus allt mer inriktats mot hanteringen av olika massor. Med det menas jord som är mera eller mindre förorenad av olika föroreningar till helt rena schaktmassor. Dessa massor hamnar gärna som utfyllnader på jordbruksmark, i grus, sand och lertäkter, vid täckning av soptippar och inte minst i bullervallar. De åtgärder som miljönämnden avser vidta är främst är att utvidga tillsynsområdet till att även omfatta rivnings- och schaktmassor. Även större uppmärksamhet vid tillsyn av vart avfall från miljöfarliga verksamheter och massor från saneringsprojekt tar vägen. Senaste kommentaren Två åtalsanmälningar har gjorts. Verksamhetsberättelse Livsmedel Under första tertialen har 57 livsmedelsanläggningar kontrollerats och 17 uppföljande kontroller har genomförts. 27 har anläggningar nyregistrerats. Detta följer ganska väl planerad verksamhet. Inga projekt var planerade för första tertialen.

46 3(3) Miljöskydd 1 B-företag, 18 C-företag, 5 U-företag och 4 lantbruk har inspekterats. 22 årsrapporter har granskats. 2 anmälningar till åklagare har gjorts. C-företagens inventering av förorenad mark har granskats. Kartläggning av "nya" verksamheter på industriområdet har genomförts. Hälsoskydd Projektet inspektion av bostäder har fortsatt. Totalt har 39 bostadsinspektioner utförts inom ramen för projektet. 26 bostadsklagomål har inkommit. 19 sopdispenser har beviljats och 3 nedskräpningsärenden har handlagts. Kemikalieskydd 2 bekämpningsärenden har handlagts, 2 ärenden om förorenad mark, 19 PCB-ärenden har granskats. 119 köldmediarapporter har granskats. Kemikalieregistret är under slutlig kvalitetsgranskning. 3 olyckor och tillbud har handlagts. Medverkan i Miljösamverkan Skånes projekt: Kemikalier i varor, Beredskap vid kemikalieolyckor och Förorenade schaktmassor. Naturvård Arbetet med miljöövervakning och åtgärder inom Saxån-Braåns vattenvårdskommitté, Rååns vattendragsförbund och Öresundsvattensamarbetet fortsatte. Ett pedagogiskt "paket" för Saxtorpsskogen har tagits fram. Kartor över växt-och djursamhällen i Öresund har utarbetats. Vinterfågelräkning och räkning av antalet råkor har genomförts. Övrigt Arbetet med miljömål för industrin fortsatte och miljömål för lantbruket avslutades genom produktion av en lantbruksalmanacka med råd för miljöanpassning. Förvaltningschefens redogörelse för produktivitetsåtgärder Åtgärd Produktivitetsökningen har främst skett genom rationalisering av administrat-ionen och genom att lägga ner mindre tid på interna remisser och remisser av mera allmän karaktär som inte ger direkta vinster för den egna verksamheten eller förbättrar miljön eller hälsan. Totalt Effekt (tkr) Effekten går i detta skede inte att avläsa. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef

47 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsredovisning 1:a tertialen 2013 Miljöförvaltningen har upprättat en redovisning av i vilken utsträckning som verksamhetsplanen för 2013 har genomförts under 1:a tertialen. Redovisningen har gjorts på objektsnivå och projektnivå. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lägga verksamhetsredovisningen med godkännande till handlingarna. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_verksamhet_tertial1_2013_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :41

48 tertial Objekt Plan1maj Plan1sep Plan1jan Klart1maj A B B miljörap C C årsrapp U U årsrapp Lantbruk Bassängbad Strandbad KoH Köldmedieanmälningar LIV Insp ordinarie LIV Insp uppföljande 17 LIV Reg 27 LIV Prov 3 Trafik 3 Saneringsintyg 4 Värmepumpar 4 Radon 2 Sopdispenser 9 Offentliga lokaler insp 0 Bostad inspektioner 5 Bostad klagomål 26 Bostadsprojektet Nedskräpning 3 Övriga klagomål hälsoskydd 13 Dricksvattenklagomål 0 Barnvatten 0 Legionellaprovtillfällen 23 Latrinärenden 0 Bekämpningsmedel 2 Förorenad mark, tillkomna 2 Förorenad mark, avslutade 0 PCB-ärenden, tillkomna 10 PCB-ärenden, avslutade 9 Farligt avfall, mellanlagring 0 Farligt avfall, transport 2 Olyckor och tillbud 3 Miljösanktionsavgifter 0 Åtalsanmälningar 2

49 2013 tertial 1 projekt Hälsoskydd 01-maj Kontroll av egenkontrollen för förskolor och skolor augusti december Kartläggning och inspektion av dåliga bostäder januari december pågår Kontroll av skolbyggnader maj december tillsyn av småbåtshamnar maj december Renhållning Arbeta med att få till stånd fler återvinningsplatser. januari december pågår Utreda möjligheterna att införa grindhämtning sept december Dricksvatten Grundvattenkontroll mars september pågår Rapport grundvattenkontroll September december Upphandling av analyser februari september klart Rapport 50 brunnar bekämpningsmedel Kräva kartläggning av de kommunala ledningarnas och reservoarernas status samt framtagandet av ett åtgärdsprogram klart januari december ej pånörjat Livsmedel Kontroll av mobila verksamheter: Miljösamverkan skåne juni Glassprovtagning april juni ej påbörjat Karnevalen juli juli Kontroll av julbord december december Eventuellt genomföra en potatiskampanj: information om bekämpningsmedelsanvändning. Eventuellt Miljöskydd

50 Kartläggning av förekomsten av nya verksamheter på en tredjedel av södra industriområdet mars april Klart Få till stånd en samordnad recepientkontroll för luft och vatten för industrier och kommunala verksamheter juni september Arbeta för en kartläggning av dagvattennätet samt mätningar av föroreningsinnehållet i dagvattenutsläpp från verksamheter och i dagvattennätet juni september Granskning av miljörapporter och årsrapporter april september Pågående Fortsatt deltagande i KemIs och Naturvårdsverkets tillsynskampanj inom projektet Tillsyn enligt Reach gällande tillsyn över nedströmsanvändare 2012 Mars Klart Deltagande i Miljösamverkan Skånes tillsynskampanj inom projektet Förore-nade schaktmassor Januari December Pågående Kemikalieskydd Kemikalieregister: Kvalitetssäkring av produkt samt förelägganden till första urvalet av företag Januari December Pågående Tillsyn enligt PCB-förordningen - krav på inventering och sanering Januari December Pågående Ställa krav på undersökning av prioriterade nedlagda deponier Maj September Kontrollprogram för markföroreningar vid aktiva drivmedelsanläggningar Maj September Deltagande i Miljösamverkan Skånes tillsynskampanj inom projektet Tillsyn enligt Reach gällande kemikalier i varor. Mars September Pågående Fortsatt deltagande i arbetsgruppen för Miljösamverkan Skånes projekt Tillsyn enligt Reach December Pågående Fortsatt deltagande i arbetsgruppen för Miljösamverkan Skånes projekt Beredskapsfrågor vid kemikalieolyckor Februari Klart

51 Fortsatt deltagande i arbetsgruppen för Miljösamverkan Skånes projekt Förorenade schaktmassor December Pågående Miljöövervakning URBAN-mätningar januari december pågående OPSIS-mätningar Januari December pågående Metaller i grönsaker maj December Metaller i gräs maj December Fallande stoft Januari December pågår Kontroll av PM 2,5 januari december pågår Saxån-Braån och Råån : Övervakning av vattenvaliteten fortsätter enligt fastställda kontrollprogram Alla vattendata för Saxån-Braån läggs in i en databas som finns på Saxån-Braåns vattenvårdskommittés hemsida jan dec pågår jan dec pågår Undersökning av vattenkemi i kommunens småbäckar fortsätter. jan dec Undersöka möjligheterna att ha automatisk mätning on-line av vattenkvaliteten i Saxån. jan dec pågår Elfiskeinventering genomförs maj okt klart Havet: Algtoxin i alger mäts om algblomning uppstår. juli aug Övervakning av miljögifter i blåmusslor följs upp jan juli ej påbörjat Belastning på Öresund redovisas genom Öresundsvattensamarbetet. maj sept Vattenkvalitetsmätning vid Staffans bank jan maj pågår Miljöövervakning - Naturvård Häckfågelinventering i Kvärlövs naturområde genomförs. april maj pågår Antalet råkor i kommunen räknas april april klart Vinterfågelräkningarna genomförs jan och dec klart Provtagning på strandbad juni aug

52 Miljöövervakning - Redovisning Arbeta med att lagra miljöövervakningsdata i ECOS och andra databaser fortsätter Miljöbarometern uppdateras Miljöatlasen över Landskrona stad utvecklas jan dec pågår jan dec ej påbörjat jan dec avstannat Miljöledningsarbete Grundläggande miljöutbildning för nyanställda och förtroendevalda jan dec pågående Utbildning av nya miljöhandledare jan dec pågående Uppdatera utbildningsmaterial Revidera handlingsplaner enligt nya miljömål jan jan mar-13 klart mar-13 klart Uppdatera miljöledning på intranätet ECO-driving för nyanställda jan dec pågående jan dec pågående Klimatvardag jan mars 2013 Rapport kvar Insatsstöd för bilpoolen jan dec pågående Medverkan i "Europeiska Trafikantdagen" aug sep planerad augusti Miljömålsarbetet Intensifiera miljömålsarbetet för industrigruppen jan dec pågår Intensifiera miljömålsarbetet för lantbruksgruppen jan april Klart Återstarta och slutföra miljömålsarbetet för bostadssidan. jan april upphört Miljöredovisning Miljöredovisning för 2011 jan juni pågår Miljöredovisning 2012 maj oktober påbörjat

53 Klimatanpassning Med den lokala klimateffektprofilen, LCLIP, som tagits fram för Landskrona som grund identifieras problemområden och åtgärdsförslag på kort och lång sikt börjar utarbetas. jan dec pågår Naturvård Åtgärder till skydd och utveckling av Saxtorpsskogen jan dec pågår Införande av skyddszoner längs Saxån och Braån jan dec avstannat Utredningsarbetet för naturskydd av den marina miljön vid Staffans bank fortsätter jan dec avstannat Kartor över växt- och djursamhällen i Öresund jan april Klart Åtgärder för att förbättra situationen för sällsynta och hotade groddjur genom grodstaket, dammar mm fortsätter LONA-program för nya projekt om statsbidrag kommer. jan aug pågår pågår Åtgärder genomförs enligt handlingsprogrammet för naturvård. jan dec pågår Naturvårdsåtgärder i Kvärlövsnaturreservat april oktob pågår Tillsyn bedrivs inom strandskyddsområden jan dec vid behov Övrigt Utreda lokaliseringsalternativ för vindkraft januari dec klart Åtgärder för att bli miljöbästa kommun Sveriges mest klimatsmarta stad Planera insatser för stadens 600-års jubileum Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsberättelse 2012 januari dec pågår januari dec pågår januari dec pågår oktober november januari februari klart Behovsutredning sept november

54 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(1) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Avtal för tertial 1 år 2013 Följande avtal har ingåtts: Nordic Finans, larm SRT personlarm N N, skötselinsatser i Kvärlövs naturområde. N N, inventering och skötsel i Kvärlövs naturområde, Sundvik och längs längs Saxån. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att lägga redovisningen till handlingarna. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\ADMIN\hä_avtal_tertial1_2013_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :59

55 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(4) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Håkan Ärnflykt Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona stad Revision av livsmedelskontrollen Länsstyrelsen har i sitt svar på miljönämndens svar med anledning av länsstyrelsens revision av livsmedelstillsynen begärt en komplettering av åtgärdsplanen. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att till länsstyrelsen lämna följande svar på länsstyrelsens meddelande: 1. Miljönämnden har begärt en halvtidstjänst för livsmedelstillsynen. 2. En instruktion kommer att upprätta när det gäller jäv/opartiskhet och intressekonflikt för både personal och förtroendevalda. 3. En kompetensplan har tagits fram och revideras varje år. 4. Den detaljerade verksamhetsplan där hänsyn tas till bl.a. tidsskulden på objektsnivå revideras tertialvis. 5. Tidsåtgången för tillsynen redovisas på objektsnivå i ecos. I övrigt hänvisas till en mera detaljerad redovisning i miljöförvaltningens skrivelse under rubriken motivering. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax miljo@landskrona.se miljö S:\gemensam\Dokument\LIVSM\hä_yttrande_livsmedelsrevision_ doc Bankgiro Postgiro Org.nr :48

56 2(4) Motivering Personella resurser Miljönämnden har begärt ytterligare en halv tjänst för livsmedeltillsynen. Liksom hos staten, dit länsstyrelsen hör, avsätts medel för verksamheten genom budgetbehandlingen. Kommunens budgetberedning har föreslagit att en halv tjänst inrättas från 1 januari Kommunfullmäktige ska besluta om ramarna för budgeten vid sitt sammanträde i juni Enligt kommunallagen är det kommunfullmäktige som beslutar om budget för kommunen och hur resurserna i kommunala verksamheten fördelas. Miljönämnden kan som alla andra kommunala verksamheter enbart begära ytterligare resurser och föra fram argument för att dessa behövs. Några medel för en extra tjänst finns inte i miljönämndens budget för Jäv/opartiskhet intressekonflikt Instruktionerna för verksamheten som omfattar personalen kommer att kompletteras med en årlig rapporteringsskyldighet och skriftlig undertecknad sanningsförsäkran från personalen. Motsvarande regler införs vid nyanställningar. Motsvarande införs för samtliga ledamöter och ersättare i nämnden. Åtgärderna vidtas utan dröjsmål. Verksamhetsplan En detaljerad kontrollplan kommer att upprättas där ackumulerad kontrolltid redovisas och hänsyn tas till denna vid planeringen av tillsynen. Revideringen beräknas bli klar i slutet av sommaren eller i början hösten 2013 Åtgärdsplan Kompetens Kompetensen hos personalen har inventerats och visar följande: N N Anställd: 2010 Anställningstid: 2 år Tjänstgöringsgrad: 100 % på livsmedel Utbildning: Miljö- hälsoskyddsutbildning, Lunds Universitet Vidareutbildning inom livsmedel: 2011, Planering av offentlig livsmedelskontroll (Livsmedelsverket) 2011, Kontrolluppdraget (Livsmedelsverket) 2012, Professionella samtal (Livsmedelsverket) 2012, Kontrollutbildning Butik (Livsmedelsverket)

57 3(4) N N Anställd: 2005 Anställningstid: 7 år Tjänstgöringsgrad: 100 % på livsmedel Utbildning: Kvalificerad yrkesutbildning (KY) inom Läke-och livsmedelsteknik Övrigt: Anställd vid länsstyrelsen mellan 1 okt - 31 dec Tjänst: Inspektör för revision av kommunal livsmedelskontroll Vidareutbildning inom livsmedel: 2005 och 2007, Den nya livsmedelslagen del 1 & 2 (Livsmedelsverket) 2006, GMO (Livsmedelsverket) 2007, Nyckelhålet (Livsmedelsverket) 2008, Skadedjurskunskap (Yrkesföreningen miljö & hälsa YMH) 2008, Att arbeta med hjälpreda och checklista vid livsmedelskontrollen (YMH) 2008, Märkningskurs (Livsmedelsverket) 2009, Livsmedelsallergi (Livsmedelsverket) 2011, Kontrolluppdraget (Livsmedelsverket) 2012, Revisionsteknik (Bergström & Hellqvist) 2012, Professionella samtal (Livsmedelsverket) 2013, Kontrollutbildning Butik (Livsmedelsverket) Kompetensförsörjning är avsedd att i första hand i nuläget ske i mån av tillgång på utbildning: 1. Provtagning 2. Utvärdering av tillämpningen av HACCP 3. Rättsliga åtgärder och rättsverkningar till följd av offentlig kontrollbedömning av bristande efterlevnad av foder- och livsmedelsproduktionen 4. Övriga områden i mån av tillgång till utbildning. 5. Det samarbete som förekommer med bl.a. grannkommunerna och inom Miljösamverkan Skåne kommer att fortsätta. Denna kompetensplan gäller från och med nu. Utbildningsplanen revideras varje år då nya områden prioriteras efterhand som listan betas av och beroende av personalsammansättningen. Finansiering Som nämnden tidigare redovisat är det underskott på livsmedelstillsynen; d.v.s. intäkterna via taxa täcker inte de kostnader som nämnden har för tillsynen. Underskottet måste täckas av skattemedel. Nämnden har för avsikt att införa rutiner för att varje år redovisa hur stort underskottet eller överskottet är och vid

58 4(4) ev. överskott använda det för livsmedelstillsynen. Det tas då lämpligen med i verksamhetsplaneringen för nästa år. Vid tillämpning av de avgiftsregler som nu gäller är underskottet ca 210 tkr. Även om termen ägarbyte inte finns formellt i lagstiftningen, eftersom det formellt rör sig om ny verksamhet, är det ofta så i praktiken att en ny ägare tar över en verksamhet och bedriver den oförändrad i samma lokaler med samma utrustning och t.o.m. ibland med samma personal. Merarbete för tillsynsmyndigheten är då enbart vid själva registreringen som är avgiftsbelagd. Enligt artikel 27 i kontrollförordningen 882/2004 framgår det under punkten a) att avgiften för offentlig kontroll får inte vara högre än de ansvariga myndigheternas kostnader i förhållande till de kriterier som anges i bilaga VI. I bilagan anges att dit räknas löner, kostnader för utrymmen, utrustning, utbildning, resor och andra tillhöriga kostnader och kostnader för laboratorieanalyser. Antingen har myndigheten utövat tillsyn på verksamheten under en tidigare ägare och därmed haft de kostnader det innebär, eller så har den inte hunnit utöva tillsyn utan gör det först på verksamheten under den nya ägaren och har då kostnader som täcks av avgiften man tidigare tagit in. Avgiften motsvarar myndighetens prestation och kostnader. De få rättsfall som finns på området styrker nämndens uppfattning. Om det skulle komma mera otvetydiga rättsfall på området är nämnden beredd att ompröva sin inställning. Om tillsynsbehovet blir större vid en ny verksamhet ska det täckas av extra kontroll. Om miljönämnden hade tillämpat länsstyrelsen modell och tagit betalt för kontroll som inte utförs vid ägarbyte hade det under 2012 gett 90 tkr i intäkter. Det räcker inte långt för att ens täcka underskottet och ännu mindre för att täcka kostnaderna för en halv tjänst. Uppföljning av offentlig kontroll Kontrolltiden registreras nu i ecos och kommer att sammanställas varje tertial och den detaljerade verksamhetsplanen revideras i förhållande till bl.a. tidsskulden. Håkan Ärnflykt Tf miljöchef

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68 1(18) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:7 Miljöförvaltningen Landskrona

69 2(18) Innehåll Sammanfattning... 3 Partiklar (PM10)... 3 Kvävedioxid (NO 2 )... 3 Svaveldioxid (SO 2 )... 3 Marknära ozon (O 3 )... 4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Inledning Utförda mätningar i Landskrona Stad Mätningar Mätplatser Urban bakgrund Gaturum Bakgrundsmiljö Mätmetoder Resultat Partiklar (PM10) Kalenderåret Vinterhalvåret 2009/ Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Marknära ozon Flyktiga organiska ämnen (VOC) Referenser... 18

70 3(18) Sammanfattning Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna (enligt SFS 2010:477). Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Under 2010 och vinterhalvåret 2010/2011 har mätningar i Landskrona stad gjorts i den urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona, i gaturummet på Eriksgatan 154 samt i bakgrundsmiljöer på Rönneberga backe och Ven. Totalt har 5 olika parametrar undersökts: partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), ozon (O 3 ) och VOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen). Partiklar (PM10) PM10 har mätts kontinuerligt (dygnsvis) under hela året i gaturummet vid Eriksgatan samt i den urbana bakgrunden vid polishuset under vinterhalvåret 2010/2011. Mätningarna i den urbana bakgrunden har skett sedan vinterhalvåret 2001/2002 och i gaturummet sedan vinterhalvåret 2002/2003. Helårsmätningar har gjorts i gaturummet sedan För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Kalenderåret 2010 För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i gaturummet under 8 dygn. Den övre utvärderingströskeln 35 µg/m 3 överskreds under 27 dygn och det totala årsmedelvärdet var 20 µg/m 3. Detta innebär en något minskad partikelhalt jämfört med föregående år. Vinterhalvåret 2010/2011 För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 inte något dygn i den urbana bakgrunden och 3 dygn i gaturummet. Medelvärdet för vinterhalvåret var 17 µg/m 3 i den urbana bakgrunden och 19 µg/m 3 i gaturummet. I den urbana bakgrunden överskreds den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) 14 dygn och i gaturummet 17 dygn. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid har mätts i urban bakgrund i Landskrona sedan Mätningarna under vinterhalvåret 2010/2011 har skett med passiv provtagning (diffusionsprovtagare) på månadsbasis. Medelvärdet för vinterhalvåret är 13 µg/m 3 i den urbana bakgrunden, vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 och bakgrundsvärdet 5.0 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen samt miljömålet 20 µg/m 3. Årsmedelvärdet ligger under den nedre utvärderingströskeln 26 µg/m 3, vilket innebär att inget kontinuerligt mätkrav föreligger. Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid mättes under vinterhalvåret 2010/2011 med passiv provtagning månadsvis i den urbana bakgrunden. Havlårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, att jämföras med bakgrundvärdet 0.7 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen och miljömålet 1.4 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen är baserad på tim- och dygnsmedelvärde och är max 100 µg/m 3 under ett dygn, till skydd för människors hälsa.

71 4(18) Marknära ozon (O 3 ) Mätningar av marknära ozon har skett i Landskrona under delar av sommarhalvåret sedan mättes ozon månadsvis med passiv provtagning, dels i urban bakgrund och i regional bakgrund på Rönneberga backe och på Ven under tre månader. Medelvärdet för den urbana bakgrunden är 63 µg/m 3, Rönneberga backe 64 µg/m 3 och Ven 66 µg/m 3. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet inte överstiger 70 µg/m 3 enligt miljömålen. Mätvärdena i Landskrona kan jämföras med bakgrundsmätningarna på Vavihill som visar liknande nivåer med ett sommarhalvårsmedelvärde på 67 µg/m 3. Marknära ozon mäts endast under sommarhalvåret då det bildas med hjälp av solljus från andra luftföroreningar. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen i gaturummet på Eriksgatan i Landskrona under 20 veckor, jämnt utspridda över året. Både årsmedelvärdet 1.2 µg/m 3 och vinterhalvårsvärdet 1.4 µg/m 3 för bensen understeg miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 med bred marginal och även den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3.

72 5(18) 1. Inledning Landskrona stad ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter sedan vinterhalvåret 1988/89. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det grundläggande arbetet utförs av miljöförvaltningarna i respektive kommun medan IVL står för utrustning, analyser och mätdatabearbetning. Varje år redovisar IVL resultatet från mätningarna inom Urban-projektet i en rapport över Sveriges luftkvalitet för det senaste kalenderåret och vinterhalvåret. Rapporten kommer miljöförvaltningarna tillhanda i september/oktober året därpå. Denna rapport är bland annat en sammanfattning av IVL:S rapport Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 (Rapport B1996) för det som handlar om mätningarna i Landskrona. Mer bakgrundsinformation, med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik, finns i IVL:s rapport. Denna rapport redovisar endast mätningarna som ingår i Urbanmätnätet. Sedan 1991 har mätningar på luftföroreningar i Landskronas tätort också utförts med så kallad DOASteknik (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultaten från dessa mätningar redovisas i separata rapporter. I maj 2010 ersatte Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) den tidigare förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Detta innebar en förändring i gränsvärdena för de olika luftföroreningarna och störst betydelse har det varit för parametern PM10 där värdet för den övre utvärderingströskeln (ÖUT) har höjts från 30 µg/m 3 till 35 µg/m 3 och antalet tillåtna överskridande av ÖUT per år har höjts från 7 gånger till 35 gånger. Även ÖUT för årsmedelvärdet har höjts från 14 µg/m 3 till 28 µg/m 3. Överskrids ÖUT på årsbasis föreligger en kontrollplikt i form av konstanta mätningar av luftkvaliteten. Överskrids endast den nedre utvärderingströskeln (NUT), är det tillåtet att endast mäta under delar av året och övriga värden kan beräknas. Även NUT har höjts för PM10 i den nya förordningen, men den förändringen har inte någon betydelse för resultatet på mätningarna i Landskrona. 2. Utförda mätningar i Landskrona Stad 2.1 Mätningar I Landskronas tätort mättes olika parametrar i luften på två olika mätstationer under hela året 2010 och under vinterhalvåret 2010/2011. De parametrar som ingick i Urbanmätnätet var partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), marknära ozon (O 3 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Vilka parametrar som mättes vid respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban bakgrund (polishuset) Vinterhalvåret PM 10 SO 2 Dygn Månad Kalenderår (f.r.o.m juni) NO 2 Månad Gaturum (Eriksgatan 154) Kalenderår PM10 VOC Dygn Vecka Tabell 1: Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona Stad under kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011

73 6(18) Utöver ovanstående mätningar utfördes passiva mätningar av marknära ozon (O 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i bakgrundsluft på landsbygden under juli, augusti och september på Rönneberga backe och på Ven ovanför Bäckviken. Mätplats Ven Mätplats Rönneberga Figur 1: Bakgrundmätningar på landsbygden 2.2 Mätplatser Urban bakgrund Mätplatsen för urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum och stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Mätningar har gjorts på denna plats sedan vinterhalvåret 2001/2002 och innan dess har stationen flyttas vid flera tillfällen men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande placering framgår av figur 2.

74 7(18) Urbant gaturum Urban bakgrund Figur 2: Mätstationernas placering i centrala Landskrona Gaturum Mätstationen för gaturum är placerad på ca 2 meters höjd i gaturummet på Eriksgatan 154, som är en av Landskronas mest trafikerade gator där det även finns cykel- och gångbana. Gatan omges av byggnader på båda sidor och mätplatsen framgår av figur 2. Trafikflödet på Eriksgatan i närheten av mätpunkten var i maj 2011 beräknat som vardagsmedeldygn (VMD) 9829 fordon varav 609 var tunga fordon (6.2 %). Medelhastigheten var 32 km/h och 85:e percentilen var 38 km/h. I nära anslutning till mätplatsen finns också vägbulor för att dämpa hastigheten. Antalet fordon på Eriksgatan har var år fordon under ett vardagsmedeldygn och sjönk under den första halvan av decenniet till 8827 fordon under 2006, därefter har det stigit något igen. Andelen tunga fordon har dock sjunkit något, från 6.7% under 2006 till 6.2% år Bakgrundsmiljö Ven - Mätplatsen på Ven är belägen på höjden ovanför Bäckviken, ca 300 m från hamnen. Det finns endast lite biltrafik på Ven och färjan har 9 avgångar/dag (15 avgångar/dag under sommarmånaderna juni - augusti) Rönneberga backe - Mätplatsen på Rönneberga backe är belägen ca 10 km från Landskrona tätort, ca 8 km från motorvägen (E6/E4) och 1 km från närmaste större väg (väg 17). Endast ett fåtal lantbruksfastigheter finns i närheten. Vavihill - Mätstationen Vavihill på Söderåsen ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och redovisas som en jämförelsestation i resultatet.

75 8(18) 3. Mätmetoder Mätningarna av PM10 i gaturummet och i den urbana bakgrunden är gjorda med en aktiv metod, där luft sugs in från provplatsen med en pump och får passera ett filter, speciellt anpassat för att fånga upp de partiklar som är större än 10 μm. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen vid midnatt, varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden (Se figur 3). Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod där luften passerar filtret med diffusion och provbytena sker en gång per vecka eller månad (NO 2, SO 2, O 3 och VOC). Figur 3: Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO 2 4. Resultat 4.1 Partiklar (PM10) Partiklar är den luftförorening som bedöms vara mest skadlig för människans hälsa. Den negativa påverkan kan ske redan vid låga nivåer och partiklarna kan bland annat försämra barns lungfunktion och deras lungutveckling. Man beräknar också att höga halter av partiklar i luften orsakar 3000 till 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på 6-12 månader. Den största källan till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, däck, bromsar och vägsand. Slitaget uppstår framför allt vid användning av dubbdäck.

76 9(18) PM10 mättes för första gången i den urbana bakgrunden i Landskrona vinterhalvåret 2001/2002 och vintern 2002/2003 startade även mätningar i gaturummet. Sedan 2004 har PM10 mätts kontinuerligt (dvs. helårsvis) i gaturummet. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 18 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och utvärderingströsklarna enligt bilaga 1 till Luftkvalitetsförordningen. Partiklar PM10 18 Till skydd för människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Bilaga 1 till förordning SFS 2010:477 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel 35 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Nedre tröskel 25 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Norm för årsmedelvärde Övre tröskel 28 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel 20 mikrogram per kubikmeter luft Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) krävs kontinuerliga mätningar, dvs. fortlöpande mätningar, under ett helt kalenderår på en fast punkt, när den nedre utvärderingströskeln (NUT) överskrids (9 ). NUT överskrids när dygnsmedelvärdet 25 µg/m 3 överskrids mer än 35 dygn under ett kalenderår, alternativt när årsmedelvärdet överskrider 20 µg/m 3. Fram till 2010 hade miljömålet Frisk luft som delmål för PM10 att dygnsmedelvärdet 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3 skulle underskridas och att dygnsmedelvärdet inte fick överskridas mer än 37 gånger under ett kalenderår. Miljömålet Frisk luft preciserades av regeringen i prop. 2009/10:155, vilket innebär att halten partiklar (PM10) inte bör överskrida 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet är att detta ska vara uppfyllt innan Dessa riktvärden är satta speciellt med hänsyn till personer med överkänslighet och astma Kalenderåret 2010 PM10 har mätts helårsvis och dagligen i gaturummet sedan För kalenderåret 2010 överskreds miljökvalitetsnormen för PM10 (50 µg/m 3 ) i gaturummet under 8 dygn. Dygnen med överskridande av miljökvalitetsnormen var en gång i februari, en gång i april och en gång i september samt fem tillfällen i mars månad. Årsmedelvärdet var 20 µg/m 3 och den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) överskreds 27 gånger. Dessa tillfällen var främst fördelade mellan februari, mars och april, med ett fåtal tillfällen i september och oktober.

77 10(18) Detta innebär att både årsmedelvärde och antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen och ÖUT har minskat sedan föregående år. Däremot uppfylls inte miljömålet Frisk luft, då det uppsatta riktvärdet för både årsmedelvärde (15 µg/m 3 ) och dygnsmedelvärde (30 µg/m 3 ) överskrids (se tabell 2). För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Årsresultatet för 2010 framgår av tabell 2, där även resultaten från tidigare års mätningar redovisas. År Årsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) Max antal överskridanden gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum Tabell 2: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i gaturummet, Landskrona centrum;* Miljökvalitetsnormen; **Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477; *** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527 Årsmedelvärdet för PM10 har legat runt 20 µg/m 3 sedan mätstarten, med undantag för år 2005 och percentilen och antalet dygn som överstiger miljökvalitetsnormen har också sjunkit något jämfört med tidigare år (med undantag för lägstanoteringen 2008) (se figur 4) Årsmedelvärde (µg/m3) 90-percentil uppmätt Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m3 Miljömålet Figur 4: Diagram över årsmedelvärde, 90-percentil och antal dygnsmedelvärden > 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2004.

78 11(18) De datum då dygnsmedelvärdet överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) för kalenderåret 2010 i gaturummet visas i tabell 3. PM10 Datum gaturum (µg/m 3 ) Summa 8 dygn Tabell 3: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under kalenderåret 2010 i det urbana gaturummet Vinterhalvåret 2009/2010 PM10 har mätts under vinterhalvåret (fr.o.m oktober t.o.m. mars/april) i den urbana bakgrunden sedan 2001/2002 och i gaturummet sedan 2002/2003. Sedan 2004 har helårsmätningar av PM10 gjorts i gaturummet, men redovisas även här som vinterhalvårsmätningar. För vinterhalvåret 2010/2011 (oktober mars) överskreds inte miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) någon gång i den urbana bakgrunden och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds vid 14 tillfällen. I gaturummet överskreds miljökvalitetsnormen 3 gånger och ÖUT 17 gånger. Vinterhalvårsresultatet framgår av tabell 4 där även tidigare års mätningar redovisas. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) 2010/2011 bakgrund /2010 bakgrund /2009 bakgrund /2008 bakgrund /2007 bakgrund /2006 bakgrund /2005 bakgrund /2004 bakgrund /2003 bakgrund /2002 bakgrund Tabell 4: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i urban bakgrund, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527

79 12(18) Vinterhalvårsmedelvärdet har sjunkit något sedan mätstarten 2001/2002, även om medelvärdet för vinterhalvåret 2010/2011 var marginellt högre än föregående vinterhalvår. Även antalet dygn som överskridit miljökvalitetsnormen har sjunkit något. Huruvida detta är trend som kommer att hålla i sig får framtida mätningar utvisa. Högstanoteringen uppnåddes vinterhalvåret 2002/2003 där 19 mättillfällen överskred miljökvalitetsnormen vilket i sin tur ledde till ett något högre halvårsmedelvärde (se figur 5). Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3) 30 Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m Miljömålet Figur 5: Diagram över vinterhalvårsmedelvärde (oktober mars) och antal dygnsmedelvärden > 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2001/2002 i urban bakgrund. Resultaten för gaturummet följer samma mönster som för den urbana bakgrunden med högre medelvärden och fler antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen för vinterhalvåren 2002/2003 och 2005/2006 (se tabell 5) Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) 2010/2011 gaturum /2010 gaturum /2009 gaturum /2008 gaturum /2007 gaturum /2006 gaturum /2005 gaturum /2004 gaturum /2003 gaturum Tabell 5: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i gaturummet, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527

80 13(18) De datum då miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) överskreds under vinterhalvåret 2010/2011 i gaturummet visas i tabell 6 (miljökvalitetsnormen överskreds inte i den urbana bakgrunden). PM10 Datum gaturum (µg/m 3 ) Summa 3 dygn Tabell 6: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under vinterhalvåret 2010/2011 i det urbana gaturummet 4.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Förhöjda halter av kvävedioxid i luften kan ge negativa effekter både på människans hälsa och på miljön. Det är framför allt tillståndet för personer med astma och lungproblem som förvärras vid dagar med högre exponering, men nyare forskning visar på att även långvarig exponering vid de nivåer som finns i våra tätorter idag kan ge negativa effekter på hälsan. Nedfallet av kväveföreningar i naturen orsakar bland annat försurning och övergödning. Kvävedioxid bidrar också till bildandet av marknära ozon, som också är skadligt för hälsan och för miljön (se avsnitt 4.4 om marknära ozon). Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning och i tätorterna är det framför allt fordonstrafiken som orsakar de största utsläppen. Även andra källor som sjöfart, energiproduktion och energianvändning kan bidra till halterna av kvävedioxid i luften. Höga halter av kvävedioxid är vanligast vid stora motortrafikleder och i trånga gaturum. Kvävedioxid har mätts i den urbana bakgrunden i Landskrona sedan 1988 och i gaturummet sedan vinterhalvåret 2006/2007. För den här rapporteringstiden har kvävedioxid endast mätts under vinterhalvåret 2010/2011 med diffusionsprovtagare (på månadsbasis) i den urbana bakgrunden. Tidigare år har halten kvävedioxid mätts med aktiv dygnsprovtagning både i den urbana bakgrunden och i gaturummet. Medelvärdet för vinterhalvåret (oktober mars) 2010/2011 var 13 µg/m 3 vilket kan jämföras med bakgrundsvärdet 5.0 µg/m 3 på Vavihill på Söderåsen (se tabell 7). Det uppmätta värdet ligger också långt under miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa (årsmedelvärde) 40 µg/m 3 och även under den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26 µg/m 3 (SFS 2010:477). Eftersom halterna är så pass låga, krävs inte längre kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i Landskrona. Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten kvävedioxid inte får överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och mätningarna visar att Landskrona även klarar detta mål. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 (µg/m 3 ) Antal mätvärden Urban bakgrund 13 6 Vavihill Miljömål 20 - Tabell 7: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av kvävedioxid i den urbana bakgrunden i Landskrona och på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen

81 14(18) Kvävedioxidhalten i Landskrona har sjunkit sedan mätstarten på slutet av 1980-talet (se figur 6). Sedan början av 2000-talet har minskningen avtagit och värdena ligger nu på en stabil nivå i paritet med de halter som uppmättes under vinterhalvåret 2010/2011. En liknande trend går att se på nationell nivå som sannolikt beror på de skärpta avgaskraven som motverkas av att fordonstrafiken fortsätter öka. Figur 6: Uppmätta kvävedioxidoch svaveldioxidhalter i Landskrona stad sedan 1988/ Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen som kol och eldningsolja. Sedan 1960-talet har halterna minskat kraftigt både i Sverige och Europa och minskningen beror framför allt på en lägre svavelhalt i olja, rening av avgaser vid energiförbränning och indirekt genom en övergång till andra energikällor utan förbränning. Lufttransporter från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att de högsta halterna numera finns i kuststäder i södra Sverige. Svaveldioxid var en gång en betydande luftförorening ur hälsosynpunkt och var bland annat en viktig orsak till sjukdomar i luftvägarna, men sedan halterna har sjunkit har nu svaveldioxid som luftförorening mest betydelse för miljön. Svaveldioxid i luften leder bland annat till försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag samt korrosion av olika material, som t.ex. kalksten. Denna korrosion leder bland annat till att vissa kulturföremål förstörs. Halten svaveldioxid har mätts i Landskrona sedan 1973, med uppehåll under 4 säsonger i mitten av 1980-talet. Till och med säsongen 2000/2001 mättes halterna med aktiva dygnsmätningar under vinterhalvåren, men från och med vinterhalvåret 2001/2002 har diffusionsprovtagning med månadsmätningar gjorts istället. Under vinterhalvåret 2010/2011 har mätningarna skett i den urbana bakgrunden. Vinterhalvårsmedelvärdet är 1.1 µg/m 3, vilket kan jämföras med det uppmätta värdet 0.7 µg/m 3 på Vavihill. (se tabell 8). Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 2010/2011 (µg/m 3 ) Antal mätvärden Urban bakgrund Vavihill Miljömål Tabell 8: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under vinterhalvåret 2010/2011av svaveldioxid i den urbana bakgrunden i Landskrona och på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 100 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, vilket de uppmätta halterna i Landskrona ligger långt under.

82 15(18) Miljömålet Frisk luft har som delmål att svaveldioxidhalten i utomhusluften inte får överskrida 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Delmålet för svaveldioxid är framför allt kopplat till korrosion av material. Halterna i Landskronas tätort understiger även detta mål. De uppmätta halterna i Landskrona följer den nationella trenden och har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet (se figur 6 under avsnittet om kvävedioxid). 4.4 Marknära ozon Marknära ozon är en så kallad sekundär luftförorening som inte släpps ut direkt från olika källor utan som bildas av andra primära luftföroreningar. Ozon bildas bland annat då flyktiga organiska ämnen (VOC) och olika kväveoxider (NO x ) reagerar med solljus. Ozonet bryts ner av kvävemonoxid (NO), vilket innebär att lokalt vid utsläppskällorna, där NOhalterna är höga, är ozonhalterna lägre. De högsta halterna finns däremot längre ifrån utsläppskällorna och i kombination med att ozonet kan transporteras långt är halterna oftast högre på landsbygden. När ett högtrycksområde med svaga vindar stannar över Europa under en längre tid kan en fotokemisk smog med höga halter ozon bildas. Detta kan sedan transporteras till Sverige och detta leder till så kallade ozonepisoder, dvs. några dygn med 2-3 gånger högre ozonhalt än normalt. I och med att solljus krävs för bildandet av ozon, är halterna oftast högre under sommarhalvåret. Episoder med höga halter av ozon kan leda till irritation i luftvägarna och förvärrade problem hos astmatiker och andra känsliga personer. Nyare forskning visar också på att långvarig exponering kan bidra till uppkomst av astma. Marknära ozon kan även ge skador på växtlighet genom bland annat synliga skador och förkortad livslängd på bladen. Detta kan orsaka stora kostnader, framför allt för jordbruket och skogsbruket. Marknära ozon har mätts vid de två bakgrundsstationerna på Rönneberga backe och Ven och i den urbana bakgrunden sedan sommaren 2007 med månadsvis diffusionsprovtagning. Under 2010 mättes ozonhalten under 3 månader. På Rönneberga backe var medelvärdet för dessa månader 64 µg/m 3, på Ven 66 µg/m 3 och i tätorten 63 µg/m 3. Detta kan jämföras med den uppmätta halten på Vavihill, som var 67 µg/m 3 (baserat på timmätningar) för sommarhalvåret (se tabell 9). År Ven Rönneberga Urban bakgrund (µg/m 3 ) backe (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Tabell 9: Resultat av månads- respektive timmätningar under sommarhalvåret 2010 av marknära ozon i Landskrona. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden för marknära ozon, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn inte överstiger 70 µg/m 3 enligt ett delmål i miljömålet Frisk luft. Enligt miljökvalitetsnormen ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3 som högsta 8- timmarsmedelvärde. Sommarhalvårsmedelvärdet har under de senaste åren legat stabilt mellan 60 och 70 µg/m 3 och de uppmätta halterna i tätorten har genomgående varit något lägre än ute på landsbygden (se figur 7).

83 16(18) Ven Rönneberga backe Urban bakgrund Figur 7: Uppmätta halter av marknära ozon på Ven, på Rönneberga backe och i den urbana bakgrunden sedan mätstarten Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn på organiska ämnen som har en kokpunkt som är lägre än 250 C vid normalt tryck. Flyktiga organiska ämnen bidrar bland annat till bildandet av marknära ozon, men kan också individuellt vara skadliga för hälsan. Ett av dessa ämnen är bensen, ett flyktigt aromatiskt kolväte, som är cancerogent. Bensen kommer från en rad olika källor som t.ex. bensinbilar, småskalig vedeldning och cigarettrök. I tätorten är normalt sett den största utsläppskällan biltrafiken eftersom bensin innehåller bensen. I vissa tätorter kan också den småskaliga vedeldningen bidra till höga halter. Minskad bensenhalt i bensin och förbättrad katalytisk avgasrening har gjort att halterna generellt sett har sjunkit i Sverige sedan början av 1990-talet. Flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts veckovis i den urbana bakgrunden i Landskrona sedan vintern 1992/1993. Från och med 2004 utförs mätningarna i gaturummet istället. Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen under ca 20 veckor, utspridda över hela kalenderåret. Årsmedelvärdet för halten bensen uppmättes till 1.2 µg/m 3 under 2010 och underskrider både miljökvalitetsnormen på 5.0 µg/m 3 och den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3 med marginal. Resultatet av VOC-mätningar för kalenderåret 2010 framgår av tabell 10. Bensen Toluen Oktan Butylacetat Etylbensen m-, p- Xylen o- Xylen Nonan Halt (µg/m ) Tabell 10: Årsmedelvärde av uppmätta halter VOC i gaturummet under kalenderåret 2010 Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten bensen i utomhusluften inte ska överstiga 1 µg/m 3 senast år Halten bensen har sjunkit något i gaturummet sedan mätstarten 2004, men ligger fortfarande över miljömålet (se figur 8).

84 17(18) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 Miljömålet Halt bensen (µg/m3) 0,6 0,4 0, Figur 8: Årsmedelvärde av uppmätt halt bensen i utomhusluft i gaturummet i Landskrona sedan mätstarten 2004.

85 18(18) 5. Referenser IVL Svenska Mljöinstitutet AB, Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet: Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) Miljömålsportalen (

86 1(19) Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Anna Kristoffersson Miljöinspektör Rapport 2013:8 Miljöförvaltningen Landskrona

87 2(19) Innehåll Sammanfattning... 3 Partiklar (PM10)... 3 Kvävedioxid (NO 2 )... 3 Svaveldioxid (SO 2 )... 3 Sot... 4 Marknära ozon (O 3 )... 4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Inledning Utförda mätningar i Landskrona Stad Mätningar Mätplatser Urban bakgrund Gaturum Bakgrundsmiljö Mätmetoder Resultat Partiklar (PM10) Kalenderåret Vinterhalvåret 2009/ Kvävedioxid (NO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Sot Marknära ozon Flyktiga organiska ämnen (VOC) Referenser... 19

88 3(19) Sammanfattning Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna (enligt SFS 2010:477). Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Under 2011 och vinterhalvåret 2011/2012 har mätningar i Landskrona stad gjorts i den urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona, i gaturummet vid Eriksgatan 154 samt i bakgrundsmiljöer på Rönneberga backe och Ven. Totalt har 6 olika parametrar undersökts: partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, ozon (O 3 ) och VOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen). Partiklar (PM10) PM10 har mätts kontinuerligt (dygnsvis) under hela året i gaturummet vid Eriksgatan samt i den urbana bakgrunden vid polishuset under vinterhalvåret 2011/2012. Mätningarna i den urbana bakgrunden har skett sedan vinterhalvåret 2001/2002 och i gaturummet sedan vinterhalvåret 2002/2003. Helårsmätningar har gjorts i gaturummet sedan För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Kalenderåret 2011 För kalenderåret 2011 överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i gaturummet under 7 dygn. Den övre utvärderingströskeln 35 µg/m 3 överskreds under 34 dygn och det totala årsmedelvärdet var 20 µg/m 3. Detta innebär att partikelhalten ligger på samma nivå som föregående år. Vinterhalvåret 2011/2012 För vinterhalvåret 2011/2012 (oktober mars) överskreds miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 under 9 dygn i den urbana bakgrunden och 6 dygn i gaturummet. Medelvärdet för vinterhalvåret var 20 µg/m 3 i den urbana bakgrunden och 21 µg/m 3 i gaturummet. I den urbana bakgrunden överskreds den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) 22 dygn och i gaturummet 16 dygn. Detta innebär att halterna i den urbana bakgrunden är något högre än föregående vinterhalvår. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid har mätts i urban bakgrund i Landskrona sedan Mätningarna under kalenderåret 2011 har skett med passiv provtagning (diffusionsprovtagare) på månadsbasis och med aktiv provtagning (dygn) i gaturummet under vinterhalvåret 2011/2012. Årsmedelvärdet är 12 µg/m 3 i den urbana bakgrunden och vinterhalvårsmedelvärdet i gaturummet är 13 µg/m 3 vilket kan jämföras med miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 och bakgrundsvärdet 5.0 µg/m 3 för mätstationen Vavihill på Söderåsen samt miljömålet 20 µg/m 3. Halten NO 2 ligger på samma nivå som föregående år. Både årsmedelvärdet och vinterhalvårsmedelvärdet ligger under den nedre utvärderingströskeln 26 µg/m 3, vilket innebär att inget kontinuerligt mätkrav föreligger. Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid mättes under vinterhalvåret 2011/2012 med passiv provtagning månadsvis i den urbana bakgrunden. Vinterhalvårsmedelvärdet är 0.91 µg/m 3, att jämföras med föregående års halt på 1.1 µg/m 3 och miljömålet 5 µg/m 3. Miljökvalitetsnormen är baserad på tim- och dygnsmedelvärde och ligger på max 100 µg/m 3 under ett dygn, till skydd för människors hälsa.

89 4(19) Sot Sot har mätts i Landskrona sedan 1973, men har inte mätts i den urbana bakgrunden sedan vinterhalvåret 2006/2007. Sot har istället mätts i gaturummet och halten låg på 4.7 µg/m 3, vilket kan jämföras med halten 1.6 µg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen. Marknära ozon (O 3 ) Mätningar av marknära ozon har skett i Landskrona under delar av sommarhalvåret sedan mättes ozon månadsvis med passiv provtagning, dels i urban bakgrund och i regional bakgrund på Rönneberga backe och på Ven under hela sommarhalvåret (april september). Medelvärdet för den urbana bakgrunden är 62 µg/m 3, Rönneberga backe 66 µg/m 3 och Ven 63 µg/m 3. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet inte överstiger 70 µg/m 3 enligt miljömålen. Mätvärdena i Landskrona kan jämföras med bakgrundsmätningarna på Vavihill som visar liknande nivåer med ett sommarhalvårsmedelvärde på 64 µg/m 3. Marknära ozon mäts endast under sommarhalvåret då det bildas med hjälp av solljus från andra luftföroreningar. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Under 2011 mättes flyktiga organiska ämnen i gaturummet på Eriksgatan i Landskrona under 20 veckor, utspridda över året. Både årsmedelvärdet 1.0 µg/m 3 och vinterhalvårsvärdet 1.2 µg/m 3 för bensen understeg miljökvalitetsnormen 5 µg/m 3 med bred marginal och även den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3. Halten bensen har sjunkit med drygt 15 % jämfört med föregående kalenderår.

90 5(19) 1. Inledning Landskrona stad ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter sedan vinterhalvåret 1988/89. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Det grundläggande arbetet utförs av miljöförvaltningarna i respektive kommun medan IVL står för utrustning, analyser och mätdatabearbetning. Varje år redovisar IVL resultatet från mätningarna inom Urban-projektet i en rapport över Sveriges luftkvalitet för det senaste kalenderåret och vinterhalvåret. Rapporten kommer miljöförvaltningarna tillhanda i september/oktober året därpå. Denna rapport är bland annat en sammanfattning av IVL:S rapport Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12 (Rapport B2066) för det som handlar om mätningarna i Landskrona. Mer bakgrundsinformation, med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik, finns i IVL:s rapport. Denna rapport redovisar endast mätningarna som ingår i Urbanmätnätet. Sedan 1991 har mätningar på luftföroreningar i Landskronas tätort också utförts med så kallad DOASteknik (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultaten från dessa mätningar redovisas i separata rapporter. I maj 2010 ersatte Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) den tidigare förordningen (SFS 2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Detta innebar en förändring i gränsvärdena för de olika luftföroreningarna och störst betydelse har det varit för parametern PM10 där värdet för den övre utvärderingströskeln (ÖUT) har höjts från 30 µg/m 3 till 35 µg/m 3 och antalet tillåtna överskridande av ÖUT per år har höjts från 7 gånger till 35 gånger. Även ÖUT för årsmedelvärdet har höjts från 14 µg/m 3 till 28 µg/m 3. Överskrids ÖUT på årsbasis föreligger en kontrollplikt i form av konstanta mätningar av luftkvaliteten. Överskrids endast den nedre utvärderingströskeln (NUT), är det tillåtet att endast mäta under delar av året och övriga värden kan beräknas. Även NUT har höjts för PM10 i den nya förordningen, men den förändringen har inte någon betydelse för resultatet på mätningarna i Landskrona. 2. Utförda mätningar i Landskrona Stad 2.1 Mätningar I Landskronas tätort mättes olika parametrar i luften på två olika mätstationer under hela året 2011 och under vinterhalvåret 2011/2012. De parametrar som ingick i Urbanmätnätet var partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, marknära ozon (O 3 ) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Vilka parametrar som mättes vid respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban bakgrund (polishuset) Vinterhalvåret PM 10 SO 2 Dygn Månad Kalenderår (f.r.o.m juni) NO 2 Månad Gaturum Vinterhalvåret Sot Dygn (Eriksgatan 154) NO 2 Dygn Kalenderår PM10 VOC Dygn Vecka Tabell 1: Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona Stad under kalenderåret 2010 och vinterhalvåret 2010/2011

91 6(19) Utöver ovanstående mätningar utfördes passiva mätningar av marknära ozon (O 3 ) och kvävedioxid (NO 2 ) i bakgrundsluft på landsbygden under sommarhalvåret (april september) på Rönneberga backe och på Ven ovanför Bäckviken. Mätplats Ven Mätplats Rönneberga Figur 1: Bakgrundmätningar på landsbygden 2.2 Mätplatser Urban bakgrund Mätplatsen för urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum och stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Mätningar har gjorts på denna plats sedan vinterhalvåret 2001/2002 och innan dess har stationen flyttas vid flera tillfällen men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande placering framgår av figur 2.

92 7(19) Urbant gaturum Urban bakgrund Figur 2: Mätstationernas placering i centrala Landskrona Gaturum Mätstationen för gaturum är placerad på ca 2 meters höjd i gaturummet på Eriksgatan 154, som är en av Landskronas mest trafikerade gator där det även finns cykel- och gångbana. Gatan omges av byggnader på båda sidor och mätplatsen framgår av figur 2. Trafikflödet på Eriksgatan i närheten av mätpunkten var i maj 2011 beräknat som vardagsmedeldygn (VMD) 9829 fordon varav 609 var tunga fordon (6.2 %). Medelhastigheten var 32 km/h och 85:e percentilen var 38 km/h. I nära anslutning till mätplatsen finns också vägbulor för att dämpa hastigheten. Antalet fordon på Eriksgatan var år fordon under ett vardagsmedeldygn och sjönk under den första halvan av decenniet till 8827 fordon under 2006, därefter har det stigit något igen. Andelen tunga fordon har dock sjunkit något, från 6.7 % under 2006 till 6.2 % under Bakgrundsmiljö Ven - Mätplatsen på Ven är belägen på höjden ovanför Bäckviken, ca 300 m från hamnen. Det finns endast lite biltrafik på Ven och färjan har 9 avgångar/dag (15 avgångar/dag under sommarmånaderna juni - augusti) Rönneberga backe - Mätplatsen på Rönneberga backe är belägen ca 10 km från Landskrona tätort, ca 8 km från motorvägen (E6/E4) och 1 km från närmaste större väg (väg 17). Endast ett fåtal lantbruksfastigheter finns i närheten. Vavihill - Mätstationen Vavihill på Söderåsen ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och redovisas som en jämförelsestation i resultatet.

93 8(19) 3. Mätmetoder Mätningarna av PM10, NO 2 och sot i gaturummet och PM10 i den urbana bakgrunden är gjorda med en aktiv metod, där luft sugs in från provplatsen med en pump och får passera ett filter, speciellt anpassat för att fånga upp de partiklar som är större än 10 μm. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen vid midnatt, varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden (Se figur 3). Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod där luften passerar filtret med diffusion och provbytena sker en gång per vecka eller månad (NO 2 i urban bakgrund, SO 2, O 3 och VOC). Figur 3: Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO 2 4. Resultat 4.1 Partiklar (PM10) Partiklar är den luftförorening som bedöms vara mest skadlig för människans hälsa. Den negativa påverkan kan ske redan vid låga nivåer och partiklarna kan bland annat försämra barns lungfunktion och deras lungutveckling. Man beräknar också att höga halter av partiklar i luften orsakar 3000 till 5000 förtida dödsfall per år i Sverige, vilket motsvarar en förkortad medellivslängd på 6-12 månader. Den största källan till höga halter av grova partiklar (PM10) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, däck, bromsar och vägsand. Slitaget uppstår framför allt vid användning av dubbdäck.

94 9(19) PM10 mättes för första gången i den urbana bakgrunden i Landskrona vinterhalvåret 2001/2002 och vintern 2002/2003 startade även mätningar i gaturummet. Sedan 2004 har PM10 mätts kontinuerligt (dvs. helårsvis) i gaturummet. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 18 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och utvärderingströsklarna enligt bilaga 1 till Luftkvalitetsförordningen. Partiklar PM10 18 Till skydd för människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår. Bilaga 1 till förordning SFS 2010:477 Utvärderingströsklar Norm för dygnsmedelvärde Övre tröskel 35 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Nedre tröskel 25 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än 35 gånger per kalenderår Norm för årsmedelvärde Övre tröskel 28 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel 20 mikrogram per kubikmeter luft Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8) krävs kontinuerliga mätningar, dvs. fortlöpande mätningar, under ett helt kalenderår på en fast punkt, när den nedre utvärderingströskeln (NUT) överskrids (9 ). NUT överskrids när dygnsmedelvärdet 25 µg/m 3 överskrids mer än 35 dygn under ett kalenderår, alternativt när årsmedelvärdet överskrider 20 µg/m 3. Fram till 2010 hade miljömålet Frisk luft som delmål för PM10 att dygnsmedelvärdet 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3 skulle underskridas och att dygnsmedelvärdet inte fick överskridas mer än 37 gånger under ett kalenderår. Miljömålet Frisk luft preciserades av regeringen i prop. 2009/10:155, vilket innebär att halten partiklar (PM10) inte bör överskrida 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. Målet är att detta ska vara uppfyllt innan Dessa riktvärden är satta speciellt med hänsyn till personer med överkänslighet och astma Kalenderåret 2010 PM10 har mätts helårsvis och dagligen i gaturummet sedan För kalenderåret 2011 överskreds miljökvalitetsnormen för PM10 (50 µg/m 3 ) i gaturummet under 7 dygn. Dygnen med överskridande av miljökvalitetsnormen var två gånger i februari, en gång i mars och fyra gånger i november månad. Årsmedelvärdet var 20 µg/m 3 och den övre utvärderingströskeln (35 µg/m 3 ) överskreds 34 gånger. Dessa tillfällen var främst fördelade mellan februari, mars, april, oktober och november.

95 10(19) Årsmedelvärdet och antalet dygn som överskrider 50 µg/m 3 ligger på samma nivå som föregående kalenderår, medan antalet dygn som överskrider den övre utvärderingströskeln har ökat något. De uppmätta värdena ligger fortfarande under miljökvalitetsnormen. Miljömålet Frisk luft uppnås däremot inte, då det uppsatta riktvärdet för både årsmedelvärde (15 µg/m 3 ) och dygnsmedelvärde (30 µg/m 3 ) överskrids (se tabell 2). För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. Årsresultatet för 2011 framgår av tabell 2, där även resultaten från tidigare års mätningar redovisas. År Årsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) Max antal överskridanden Gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum gaturum Tabell 2: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i gaturummet, Landskrona centrum;* Miljökvalitetsnormen; **Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477; *** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527 Årsmedelvärdet för PM10 har legat runt 20 µg/m 3 sedan mätstarten, med undantag för år 2005 och percentilen och antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen ligger på samma nivå som föregående år (se figur 4).

96 11(19) Årsmedelvärde (µg/m3) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m3 90-percentil uppmätt Miljömålet 15 µg/m 3 Figur 4: Diagram över årsmedelvärde, 90-percentil och antal dygnsmedelvärden > 50 µg/m 3 sedan mätstarten De datum då dygnsmedelvärdet överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) för kalenderåret 2010 i gaturummet visas i tabell 3. PM10 Datum gaturum (µg/m 3 ) Summa 7 dygn Tabell 3: Tillfällen när dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen under kalenderåret 2011 i det urbana gaturummet Vinterhalvåret 2009/2010 PM10 har mätts under vinterhalvåret (fr.o.m oktober t.o.m. mars/april) i den urbana bakgrunden sedan 2001/2002 och i gaturummet sedan 2002/2003. Sedan 2004 har helårsmätningar av PM10 gjorts i gaturummet, men redovisas även här som vinterhalvårsmätningar. För vinterhalvåret 2011/2012 (oktober mars) överskreds miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) 9 gånger i den urbana bakgrunden och den övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskreds vid 22 tillfällen. I gaturummet överskreds miljökvalitetsnormen 6 gånger och ÖUT 23 gånger. Vinterhalvårsresultatet framgår av tabell 4 där även tidigare års mätningar redovisas.

97 12(19) Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) 2011/2012 Bakgrund /2011 bakgrund /2010 bakgrund /2009 bakgrund /2008 bakgrund /2007 bakgrund /2006 bakgrund /2005 bakgrund /2004 bakgrund /2003 bakgrund /2002 bakgrund Tabell 4: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i urban bakgrund, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001:527 Vinterhalvårsmedelvärdet i den urbana bakgrunden var högre för mätperioden 2011/2012 jämfört med senaste fyra vinterhalvåren. Även antalet dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen var markant högre än föregående år, men orsaken till detta är inte känd. Högstanoteringen uppnåddes vinterhalvåret 2002/2003 där 19 mättillfällen överskred miljökvalitetsnormen vilket i sin tur ledde till ett något högre halvårsmedelvärde (se figur 5) Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m3) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m3 90-percentil uppmätt Miljömålet 15 µg/m 3 0 Figur 5: Diagram över vinterhalvårsmedelvärde (oktober mars) och antal dygnsmedelvärden > 50 µg/m 3 sedan mätstarten 2001/2002 i urban bakgrund.

98 13(19) Resultaten för gaturummet följer samma mönster som för den urbana bakgrunden med högre medelvärden och fler antal dygn som överskrider miljökvalitetsnormen för vinterhalvåren 2002/2003 och 2005/2006 (se tabell 5). Även här är antalet dygn som överskrider 50 µg/m 3 högre än föregående vinterhalvår. Det är också intressant att antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen är högre för den urbana bakgrunden jämfört med gaturummet (se figur 6). Detta indikerar att den förhöjda halten av partiklar i luften i tätorten under vinterhalvåret 2011/2012 inte endast beror på trafiken, utan kan härröra från andra utsläpp. Normalt sett är antalet dygn som överskrider miljökvalitetsnormen högre i gaturummet jämfört med den urbana bakgrunden. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde (µg/m 3 ) 90- percentil uppmätt (µg/m 3 ) Antal dygnsmedelvärde > 50 µg/m 3 * (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 35 µg/m 3 (ÖUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 25 µg/m 3 (NUT)** (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 30 µg/m 3 *** (antal dygn) 2011/2012 gaturum /2011 gaturum /2010 gaturum /2009 gaturum /2008 gaturum /2007 gaturum /2006 gaturum /2005 gaturum /2004 gaturum /2003 gaturum Tabell 5: Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 i gaturummet, oktober - mars; * Miljökvalitetsnormen;** Nuvarande övre och nedre utvärderingströskel (ÖUT och NUT) enligt SFS 2010:477;*** Tidigare övre utvärderingströskel (ÖUT) enligt SFS 2001: Gaturum Urban bakgrund Figur 6: Antal dygn som överskred miljökvalitetsnormen i gaturummet respektive den urbana bakgrunden.

99 14(19) 4.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Förhöjda halter av kvävedioxid i luften kan ge negativa effekter både på människans hälsa och på miljön. Det är framför allt tillståndet för personer med astma och lungproblem som förvärras vid dagar med högre exponering, men nyare forskning visar på att även långvarig exponering vid de nivåer som finns i våra tätorter idag kan ge negativa effekter på hälsan. Nedfallet av kväveföreningar i naturen orsakar bland annat försurning och övergödning. Kvävedioxid bidrar också till bildandet av marknära ozon, som också är skadligt för hälsan och för miljön (se avsnitt 4.5 om marknära ozon). Kvävedioxid bildas vid all typ av förbränning och i tätorterna är det framför allt fordonstrafiken som orsakar de största utsläppen. Även andra källor som sjöfart, energiproduktion och energianvändning kan bidra till halterna av kvävedioxid i luften. Höga halter av kvävedioxid är vanligast vid stora motortrafikleder och i trånga gaturum. Kvävedioxid har mätts i den urbana bakgrunden i Landskrona sedan 1988 och i gaturummet sedan vinterhalvåret 2006/2007. För den här rapporteringstiden har kvävedioxid mätts under hela kalenderåret 2011 med diffusionsprovtagare (på månadsbasis) i den urbana bakgrunden och med aktiv dygnsprovtagning under vinterhalvåret 2011/2012 i gaturummet. Tidigare år har halten kvävedioxid mätts med aktiv dygnsprovtagning både i den urbana bakgrunden och i gaturummet. Medelvärdet för kalenderåret 2011 var 12 µg/m 3 vilket kan jämföras med bakgrundsvärdet 5.0 µg/m 3 på Vavihill på Söderåsen (se tabell 6). Det uppmätta värdet ligger långt under miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa (årsmedelvärde) 40 µg/m 3 och även under den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26 µg/m 3 (SFS 2010:477). Eftersom halterna är så pass låga, krävs inte längre kontinuerliga mätningar av kvävedioxid i Landskrona. Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten kvävedioxid inte får överskrida 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och mätningarna visar att Landskrona även klarar detta mål. Kalenderåret 2011 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal mätvärden Urban bakgrund Vavihill Miljömål 20 - Tabell 6: Resultat av månads- respektive dygnsmätningar under 2011 för kvävedioxid i den urbana bakgrunden i Landskrona och på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen Den aktiva mätningen under vinterhalvåret på Eriksgatan visar på liknande halter som i den urbana bakgrunden (se tabell 7). Vinterhalvårsmedelvärdet ligger på 13 µg/m 3 och det finns inget dygn som överskrider miljökvalitetsnormen på max 60 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. Det finns inte heller några dygnsmedelvärden som överskrider den övre utvärderingströskeln (48 µg/m 3 ) eller den nedre utvärderingströskeln (36 µg/m 3 ). Vinterhalvåret 2011/2012 Halvårsmedelvärde (µg/m 3 ) Antal mätvärden Antal dygnsmedelvärde > 60 µg/m 3 (antal dygn) Antal dygnsmedelvärde > 48 µg/m 3 (antal dygn) Gaturum Urban bakgrund Tabell 7: Resultat av dygns- respektive månadsmätningar under vinterhalvåret 2011/2012 för kvävedioxid i gaturummet och i den urbana bakgrunden i Landskrona.

100 15(19) Kvävedioxidhalten i Landskrona har sjunkit sedan mätstarten på slutet av 1980-talet (se figur 6). Sedan början av 2000-talet har minskningen avtagit och värdena ligger nu på en stabil nivå i paritet med de halter som uppmättes under vinterhalvåret 2011/2012. En liknande trend går att se på nationell nivå som sannolikt beror på de skärpta avgaskraven som motverkas av att fordonstrafiken fortsätter öka. Figur 7: Uppmätta kvävedioxidoch svaveldioxidhalter i Landskrona stad sedan 1988/ Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen som kol och eldningsolja. Sedan 1960-talet har halterna minskat kraftigt både i Sverige och Europa och minskningen beror framför allt på en lägre svavelhalt i olja, rening av avgaser vid energiförbränning och indirekt genom en övergång till andra energikällor utan förbränning. Lufttransporter från kontinenten och utsläpp från sjöfarten gör att de högsta halterna numera finns i kuststäder i södra Sverige. Svaveldioxid var en gång en betydande luftförorening ur hälsosynpunkt och var bland annat en viktig orsak till sjukdomar i luftvägarna, men sedan halterna har sjunkit har nu svaveldioxid som luftförorening mest betydelse för miljön. Svaveldioxid i luften leder bland annat till försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag samt korrosion av olika material, som t.ex. kalksten. Denna korrosion leder bland annat till att vissa kulturföremål förstörs. Halten svaveldioxid har mätts i Landskrona sedan 1973, med uppehåll under 4 säsonger i mitten av 1980-talet. Till och med säsongen 2000/2001 mättes halterna med aktiva dygnsmätningar under vinterhalvåren, men från och med vinterhalvåret 2001/2002 har diffusionsprovtagning med månadsmätningar gjorts istället. Under vinterhalvåret 2011/2012 har mätningarna skett i den urbana bakgrunden. Vinterhalvårsmedelvärdet är 0.91 µg/m 3, vilket är en minskning jämfört med föregående vinterhalvår. (se tabell 8). Urban bakgrund Vinterhalvårsmedelvärde Vinterhalvår (µg/m 3 ) Antal mätvärden 2011/ / / Tabell 8: Resultat av månadsmätningar av svaveldioxid i den urbana bakgrunden de senaste vinterhalvåren. Miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa är 100 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, vilket de uppmätta halterna i Landskrona ligger långt under.

101 16(19) Miljömålet Frisk luft har som delmål på svaveldioxidhalten i utomhusluften inte får överskrida 5 µg/m 3 som årsmedelvärde. Delmålet för svaveldioxid är framför allt kopplat till korrosion av material. Halterna i Landskronas tätort understiger även detta mål. De uppmätta halterna i Landskrona följer den nationella trenden och har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet (se figur 7 under avsnittet om kvävedioxid). 4.4 Sot Sot har mätts i Landskrona sedan 1973, fram till vinterhalvåret 2006/2007 i den urbana bakgrunden och därefter i gaturummet. Vinterhalvåret 2011/2012 mättes sothalten med aktiv dygnsprovtagning i gaturummet och medelvärdet var 4.7 µg/m 3, vilket kan jämföras med vinterhalvåret 2009/2010 då medelvärdet var på 3.3 µg/m 3. Den uppmätta sothalten har sedan mätstarten i gaturummet legat på en stabil nivå under 10 µg/m 3 (se figur 8) Figur 8: Uppmätta sothalter i µg/m 3 (vinterhalvårsmedelvärden) sedan mätstarten i gaturummet vintern 2002/2003. Sot finns inte med som miljökvalitetsnorm i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) eller som miljömål. Man fokuserar där i stället på partiklar i luften och endast ett fåtal kommuner mäter numera sothalten i utomhusluft. 4.5 Marknära ozon Marknära ozon är en så kallad sekundär luftförorening som inte släpps ut direkt från olika källor utan som bildas av andra primära luftföroreningar. Ozon bildas bland annat då flyktiga organiska ämnen (VOC) och olika kväveoxider (NO x ) reagerar med solljus. Ozonet bryts ner av kvävemonoxid (NO), vilket innebär att lokalt vid utsläppskällorna, där NOhalterna är höga, är ozonhalterna lägre. De högsta halterna finns däremot längre ifrån utsläppskällorna och i kombination med att ozonet kan transporteras långt är halterna oftast högre på landsbygden. När ett högtrycksområde med svaga vindar stannar över Europa under en längre tid kan fotokemisk smog med höga halter ozon bildas. Detta kan sedan transporteras till Sverige och detta leder till så kallade ozonepisoder, dvs. några dygn med 2-3 gånger högre ozonhalt än normalt. I och med att solljus krävs för bildandet av ozon, är halterna oftast högre under sommarhalvåret. Episoder med höga halter av ozon kan leda till irritation i luftvägarna och förvärrade problem hos astmatiker och andra känsliga personer. Nyare forskning visar också på att långvarig exponering kan bidra till uppkomst av astma. Marknära ozon kan även ge skador på

102 17(19) växtlighet genom bland annat synliga skador och förkortad livslängd på bladen. Detta kan orsaka stora kostnader, framför allt för jordbruket och skogsbruket. Marknära ozon har mätts vid de två bakgrundsstationerna på Rönneberga backe och Ven och i den urbana bakgrunden sedan sommaren 2007 med månadsvis diffusionsprovtagning. Under 2011 mättes ozonhalten under sommarhalvåret (april september). På Rönneberga backe var medelvärdet för dessa månader 66 µg/m 3, på Ven 63 µg/m 3 och i tätorten 62 µg/m 3. Detta kan jämföras med den uppmätta halten på Vavihill, som var 64 µg/m 3 (baserat på timmätningar) för sommarhalvåret (se tabell 9). År Ven Rönneberga Urban bakgrund (µg/m 3 ) backe (µg/m 3 ) (µg/m 3 ) Tabell 9: Resultat av månads- respektive timmätningar under sommarhalvåret 2010 av marknära ozon i Landskrona. Det finns inga miljökvalitetsnormer eller miljömål för månadsmedelvärden för marknära ozon, men det bör eftersträvas att 8-timmarsmedelvärdet under ett dygn inte överstiger 70 µg/m 3 enligt ett delmål i miljömålet Frisk luft. Enligt miljökvalitetsnormen ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 µg/m 3 som högsta 8- timmarsmedelvärde. Sommarhalvårsmedelvärdet har under de senaste åren legat stabilt mellan 60 och 70 µg/m 3 och de uppmätta halterna i tätorten har genomgående varit något lägre än ute på landsbygden (se figur 9) Ven Rönneberga backe Urban bakgrund Figur 9: Uppmätta halter av marknära ozon på Ven, på Rönneberga backe och i den urbana bakgrunden sedan mätstarten Flyktiga organiska ämnen (VOC) Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn på organiska ämnen som har en kokpunkt som är lägre än 250 C vid normalt tryck. Flyktiga organiska ämnen bidrar bland annat till

103 18(19) bildandet av marknära ozon, men kan också individuellt vara skadliga för hälsan. Ett av dessa ämnen är bensen, ett flyktigt aromatiskt kolväte, som är cancerogent. Bensen kommer från en rad olika källor som t.ex. bensinbilar, småskalig vedeldning och cigarettrök. I tätorten är normalt sett den största utsläppskällan biltrafiken eftersom bensin innehåller bensen. I vissa tätorter kan också den småskaliga vedeldningen bidra till höga halter. Minskad bensenhalt i bensin och förbättrad katalytisk avgasrening har gjort att halterna generellt sett har sjunkit i Sverige sedan början av 1990-talet. Flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts veckovis i den urbana bakgrunden i Landskrona sedan vintern 1992/1993. Från och med 2004 utförs mätningarna i gaturummet istället. Under 2010 mättes flyktiga organiska ämnen under ca 20 veckor, utspridda över hela kalenderåret. Årsmedelvärdet för halten bensen uppmättes till 1.0 µg/m 3 under 2011, underskrider både miljökvalitetsnormen på 5.0 µg/m 3 och den nedre utvärderingströskeln 2.0 µg/m 3 med marginal. Halten bensen har sjunkit med ca 15 % och toluen med ca 25 % jämfört med föregående år. Resultatet av VOC-mätningar för kalenderåret 2011 framgår av tabell 10. Bensen (µg/m 3 ) Toluen (µg/m 3 ) Oktan (µg/m 3 ) Butylacetat (µg/m 3 ) Etylbensen (µg/m 3 ) m-, p- Xylen (µg/m 3 ) o- Xylen (µg/m 3 ) Nonan (µg/m 3 ) Tabell 10: Årsmedelvärde av uppmätta halter VOC i gaturummet under de senaste åren Miljömålet Frisk luft har som delmål att halten bensen i utomhusluften inte ska överstiga 1 µg/m 3 senast år Halten bensen har sjunkit något i gaturummet sedan mätstarten 2004, och tangerar nu miljömålet (se figur 10). Framtida mätningar får visa om miljömålet fortsatt kan uppnås. 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 Miljömålet Halt bensen (µg/m3) 0,6 0,4 0, Figur 9: Årsmedelvärde av uppmätt halt bensen i utomhusluft i gaturummet i Landskrona sedan mätstarten 2004.

104 19(19) 5. Referenser IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet: Luftkvaliteten i Sverige 2010 och vintern 2010/11 Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) Miljömålsportalen (

105 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 2012

106 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2012 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under hela Luftburna partiklar och vissa gaser mäts i gatunivå på Eriksgatan. Denna mätstation som 2011 kompletterades med ett instrument som mäter luftburna partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) kommer under 2013 i stället att mäta partiklar mindre än 10 µm (PM 10 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. Mätningarna under 2012 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-10 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds en gång under Specificeringarna av etappmålen för det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 2012 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 0,6 C. Nederbördsmängden var endast 1 % över den normala men med en ganska torr vår. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

107 Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) där PM 2,5 mäts och den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). På den senare mäts bl.a. partiklar (PM 10 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna. Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

108 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-10 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan nästan 0 och 10 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med ca %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna µg/m jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2012 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

109 14 12 µg/m Figur 3. Årsmedelvärden av svaveldioxidhalten (µg/m³) sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2012 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer*** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 8784 under 2012 Miljöförvaltningen i Landskrona 4

110 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är trafiken, där kvävemonoxid utgör ca 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 2012 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren var halterna ca % av de halter som uppmättes för 20 år sedan. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift µg/m 3 Miljökvalitetsnorm - dygn jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 Figur 4. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2012 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

111 50 40 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm Figur 5. Årsmedelvärden av kvävedioxid i µg/m³ sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2012 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobersvationer** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 8784under 2012 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 6 kan man tydligt se att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 3,525 3,0 µg/m 3 Toluen 20 2,5 2,015 1,5 10 1,0 0,5 5 0,0 0 måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 6. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 2011 (vit kurva) och 2012 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

112 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken under hela året har varit ur drift. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2012 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 2012 i nivå med föregående 15 år. Under året är halterna som högst under sommaren, oftast i juli månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 1 gång under året (25e juli), vilket är mindre än föregående år. Om man undantar de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 30 åren (Figur 8) µg/m jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 Figur 7. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 2012 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

113 µg/m Figur 8. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Antal tim observat ioner ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 120 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 180 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 240 µg/m³ (98 %) 1 överskridande inget överskridande inget överskridande (98 %) 1 överskridande inget överskridande inget överskridande AOT40 * * avser värden mellan kl 08 till kl 20 ** Max antal timmar var 8784 under 2012 Summan av alla ozonvärden över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar 7547 µg/m³- timmar 6248 µg/m³- timmar Miljöförvaltningen i Landskrona 8

114 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2012 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Bensen, toluen och xylen Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har avslutats då halterna är lägre än utrustningens mätosäkerhet. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbentprovtagning och kromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för varje prov. Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5 0,8 Antal prover 20 Toluen Medelvärde 37 / - 1,9 Antal prover 20 Xylen Medelvärde 43 / - 1,5 Antal prover 20 Miljöförvaltningen i Landskrona 9

115 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 10 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 10µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. Mätningarna i taknivå på Polishuset pågick under januari till och med mars månad µg/m 3 IVL PM10 SM200 PM jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 okt-12 nov-12 dec-12 jan-13 Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 10 (vit linje) samt av PM 2.5 i gaturummet på Eriksgatan under 2012 i µg/m³. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM 10 ) under 2012 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 8. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Årsmedelvärde Dygnsmedelvärde, percentil Antal observationer min 90 % (330) 269 Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) under 2012 (µg/m³). Mätningen på Eriksgatan är utförd med SM200 (se även Figur 9) och den på Polishuset med IVLprovtagare (endast januari till och med mars månad). Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Polishuset (tak) Årsmedelvärde (17) Antal observationer Under en inkörningsperiod har vissa alltför låga värden registrerats med SM200-instrumentet från Opsis AB, vilket togs i drift under 2011, särskilt under perioden juni till november. Under 2013 kommer instrumentet att mäta partiklar PM 10. Miljöförvaltningen i Landskrona 10

116 Meteorologiska mätningar Under 2012 låg årsmedeltemperaturen över den normala med 0,6 C. Figur 10 visar att temperaturen i stort sett legat på normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var endast 1 % över den normala (745 resp. 737 mm/år) med en ganska torr vår. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur ( ) Differens jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 10. Månadsmedeltemperaturen under 2012 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd ( ) 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 2012 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

117 Nordväst Väst % m/s Norr Nordost Ost Nordväst Väst Norr Nordost Ost Sydväst Sydost Sydväst Sydost Syd Figur 12. Vindriktningens fördelning under 2012 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Syd Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 2012, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 10. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 2012 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Lands- - 8,2 26,5-16,1 21,8-12,9 krona SMHI (Helsingborg) i.u. = ingen uppgift (22 maj) (9 dec) (19 aug) (13 dec) 7,6 8,2 i.u. i.u. i.u. i.u. Slutsatser Mätningarna under 2012 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-10 % av miljökvalitetsnormerna och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var däremot förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds en gång under Specificeringarna av etappmålen för det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

118 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 2011 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid µg/m 3 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 10 g/m 3 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (90-percentil). g/m 3 1 år 40 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 15

119 (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 40 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT40 Timvärden under maj till och med juli 120 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl till under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 16

120 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 2005 sid 10 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 10, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 17

121 Miljöförvaltningen Inventering av miljöfarliga verksamheter LANDSKRONA STAD 2013 Rapport Patrik Karlsson & Sandra Bengtsson Miljöinspektörer Rapport 2013:9 Miljöförvaltningen Landskrona