Sida 1 (38) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo/Solbacken. År: Ansvarig för innehållet Verksamhetschef : Shila Yasdani

Transkript

1 Sida 1 (38) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo/Solbacken År: 2013 Ansvarig för innehållet Verksamhetschef : Shila Yasdani

2 Sida 2 (38) INNEHÅLSFÖRTECKNING PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ATTENDO/SOLBACKEN... 1 SAMMANFATTNING... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER... 6 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET... 7 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING... 8 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET... 9 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL:... 9 RESULTAT AV QUSTA (QUALITY, UPPFÖLJNING, SÄKERHET, TILLSYN OCH ANSVAR) ÖVRIGT Palliativa registret Senior alert sammanställning Infektionsregistrering Pascal Akut och buffertförråd Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd HSL- INDIKATORER Byte av vårdform Avlidna Trycksår Förskrivna inkontinenshjälpmedel Ordinerade läkemedel... 26

3 Sida 3 (38) Specifik omvårdnad Specifik Rehabilitering Skyddsåtgärder KVALITETSINDIKATORER - RISKBEDÖMNINGAR ÖVRIGA INDIKATORER ADL bedömningar enligt Sunnås Body Mass Index (BMI) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL AVVIKELSER SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR RISKANALYS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET: KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

4 Sida 4 (38) Sammanfattning På Solbacken arbetar omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast som ett team. Vi arbetar aktivt med kvalitetsarbete för att öka patientsäkerheten. Målet är att minimera antalet läkemedelsavvikelser, reducera förekomsten av fall samt att utveckla och kvalitetssäkra den vård och omsorg som bedrivs. Närstående och boende medverkar i omvårdnaden genom vårdplanering och genomförandeplaner vid inflyttning till Solbacken. Ny vårdplanering görs en gång per år eller oftare vid förändrat allmäntillstånd. Sjuksköterskan kontaktar närstående vid förändringar i hälsotillståndet och kontaktmannen informerar minst en gång per månad samt träffar den boende vid varje arbetspass. Genomförandeplaner uppdateras tre gånger per år samt vid behov. Närstående bjuds in till informationsmöten två gånger per år. Vårt lokala kvalitetsarbete bedrivs enligt de rutiner och riktlinjer som vi har i Attendo. Samverkan sker även med kommunens MAS vad gäller bland annat läkemedelsrutiner, läkarorganisation och vid behov händelseanalyser. Arbetet är utformat att en gång per månad träffas kvalitetsråd som består av kvalitetssamordnare, sjuksköterska, paramediciner, kvalitetsombud från varje avdelning samt verksamhetschef/ biträdande verksamhetschef. Kvalitetssamordnaren sammankallar alla kvalitetsombud från de olika avdelningarna. På kvalitetsmötet arbetar vi fram nya rutiner utifrån händelser, gör riskanalyser utifrån riskbedömningar, går igenom synpunkter och klagomål.. Efter varje kvalitetsmöte skickas protokoll samt statistik till Attendos kvalitetsavdelning. Varje kvartal sammanställs klagomålen samt avvikelserna och skickas till Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Under 2013 genomgick all omvårdnadspersonal en utbildning i certifierat kontaktmannaskap i syfte att öka personalens kunskap för att kunna göra genomförandeplaner. All personal har under året fått utbildning i munhälsovård. Vi har också haft livsmedelshantering med Dafgård vid fyra olika tillfällen. Samtlig personal har gjort arbetsmiljöverkets interaktiva utbildning i ergonomi samt riskbedömningar. Attendo har haft en två timmars lång internutbildning i arbetsmiljö för all personal vid flera tillfällen. Hygiensjuksköterska från Vårdhygien har vid två tillfällen utbildat personalen i basala hygienrutiner.

5 Sida 5 (38) Under maj/juni genomfördes en språkscreening för personal som har svenska som andra språk. All personal har gjort webb-utbildning i Demens-ABC. Under hösten har personal utbildats i värderingar och bemötande. Fyra medarbetare har utbildat sig till undersköterskor. Sjuksköterskorna har varit på olika utbildningar inom demensområdet. En sjuksköterska har påbörjat utbildningen till Silviasjuksköterska på Sophiahemmet. Vi har haft Attendos egenkontroll Resultatet var 96%. Vid två tillfällen har vi haft brandutbildning för sammanlagt 40 personer. Solbacken hade som mål att under 2013 att aktivera oss i Senior Alert men detta har ej genomförts. Dock har sjuksköterskor varit på utbildning i Senior Alert. Kvalitetssamordnare på Solbacken har deltagit i interna utbildningar i kvalitet. Biträdande verksamhetschef har utbildats i den nationella värdegrunden, 7,5 HP. Alla nya timanställda har vid två tillfällen deltagit i informationsmöte där samordnare samt chefer deltagit för att informera om verksamheten, arbetsmiljö, rutiner med mera. Vi har under året genomfört riskbedömningar vid nyinflyttning och uppföljning en gång per år. Fallolyckor och förändringar i hälsotillståndet bedöms arbetsteamet. Vi registrerar alla dödsfall i Palliativa registret. Dialogmöten med all personal avseende värderingar, attityder och förhållningssätt har genomförts och Attendos värderingsverktyg har använts. Vi har haft granskning av läkemedelshantering på Solbacken. Attendo har genomfört en omfattande egenkontroll i februari. Vi har haft månadsuppföljning av läkemedel, fall och tryckskador. Brukarundersökningar har skett under hösten av vår kund, Stockholm stad samt av Attendo. Vi har löpande granskat dokumentationen under året med företagets granskningsmall. Vi jämför oss med andra via Palliativa registret, öppna jämförelser, resultat från brukarenkäter och företagets eget kvalitetssystem, Kvalitetsindex.

6 Sida 6 (38) Personalen rapporterar risker, tillbud och allvarliga händelser vilket gör det möjligt att förebygga att det inte händer igen genom bl. a. kunskapsåterföring till personalen. De viktigaste resultaten vi uppnått är att vi genom regelbundna riskbedömningar samt särskilda satsningar på mat och måltid behåller eller ökar vikten hos våra patienter/boende. Vi har också ökat kunskapen för att förebygga tryckskador genom informationsmöte med omvårdnadspersonal och paramediciner regelbundet en gång i månaden. Personalens följsamhet till hygienoch klädregler har förbättrats. Övergripande mål och strategier Strategin har varit att bibehålla och höja kompetensen hos våra medarbetare och på så vis tydliggöra uppdraget vi har så att vi kan ge en trygg och säker vård till våra boende. Alla medarbetare skall känna till vårt kvalitetsarbete. Öka delaktigheter hos närstående och boende genom ankomstsamtal och vårdplanering vid inflyt samt vid behov Att arbeta med individuella genomförande planer känner både våra boende och närstående mer delaktiga i patientsäkertsarbetet. De konkreta målen var att: Riskbedömningar för fallolyckor, tryckskador och nutrition vid inflyttning till äldreboendet, vid förändring i hälsotillståndet och fallolyckor görs regelbundet samt var 4:e månad Kosten och måltiderna ska vara av bästa kvalitet. Måltidsmiljö ska vara genomtänkt och med omsorg. Personalen rapporterar risker, tillbud och allvarliga händelser vilket gör det möjligt att förebygga att det inte händer igen genom bl. a. kunskapsåterföring till personalen Registrering av avvikelserapporter som gäller fallolyckor, läkemedel, tryckskador och medicintekniska produkter Vid allvarlig risk för personskada och vid allvarlig personskada Tillsyn av hälso- och sjukvård och uppföljning av tillsyn 1 ggr/år, utförs av MAS Registrering av alla dödsfall på äldreboendet i palliativa registret för att förbättra den palliativa vården

7 Sida 7 (38) Punktprevalensmätning av tryckskador, vilket ingår i SKL:s patientsäkerhetsarbete Punktprevalensmätning av personalen följsamhet till basala hygienrutiner, vilket ingår i SKL:s patientsäkerhetsarbete Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet bedrivs på Solbacken enligt de rutiner och riktlinjer som vi har i Attendo och i samverkan med kommunens MAS. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för patientsäkerhetsarbetet; planering, ledning och egenkontroll. Verksamheten har en biträdande verksamhetschef till sin hjälp. På verksamheten finns sjuksköterska dygnet runt. Varje avdelning har en egen patientansvarig sjuksköterska. Det finns en sjukgymnast på heltid samt två arbetsterapeuter som arbetar 80 % samt 20%. Vi har Kvalitetsrådsmöten en gång per månad. Där deltar dels en samordnare/undersköterska som har till uppgift att skriva protokoll och rapportera om händelserna, dels representanter för omvårdnadspersonalen från varje våning, kvalitetsombud, totalt åtta personer, en sjuksköterska och sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samt verksamhetschef. Verksamhetschef har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS/MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd. Ansvarsfördelning: Verksamhetschef har ansvar att det finns kvalitetssystems samt Att dessa är kända av medarbetarna Att vi systematiskt arbetar med säkring, uppföljning och utveckling Att vi arbetar med riskbedömningar och riskanalyser Att all händelserna diskuteras och återkopplas på arbetsplatsträffar Kvalitetssamordnare: Leder den lokala kvalitetsgruppen Skriver protokoll samt sammanställer statistik och skickar till kvalitetsavdelnings varje månad Är stöd och behjälplig vid riskbedömningar

8 Sida 8 (38) Sjuksköterska Gör den första bedömningen samt individuella åtgärder vid händelser Beslutar om verksamhetschefen bör informeras omgående vid händelser Gör riskbedömningar Dokumentera i HSL journal (Vodok) Sjukgymnast Gör den första bedömningar vid fall samt åtgärder Gör riskbedömningar Arbetsterapeut Medarbetare Alla medarbetare har skyldighet att skriva avvikelser/ händelser, ansvarar att det dokumenteras i Sol- journalen(parasol) Struktur för uppföljning/utvärdering För att utveckla och säkra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheterna har Attendo ett system, kvalitetsindex. Indexet är ett instrument som sammanställer ett antal parametrar för att mäta kvaliteten på våra enheter i företagets statistikmall. I kvalitetsindex redovisas: Antal händelser/ allvarliga avvikelser Utvecklingsprojekt Brukarundersökning Externa granskningar Egenkontroll Riskbedömningar Tillsyn och granskning av Stockholm stad sker 4 gånger per år. Stockholms stad, MAS, följer upp avvikelser varje kvartal samt Mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet beskrivs i verksamhetsplan och styrkort för året. Utvecklingsarbetet sker via projektplaner där uppföljning/utvärdering är planerat. Åtgärderna följs sedan upp via Kvalitetsrådets protokoll varje månad och den årliga verksamhetsberättelsen

9 Sida 9 (38) Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Det finns planerade avdelningsmöten på årsplanering en gång per månad. På mötet träffas sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast tillsammans med omvårdnadspersonal för att gå igenom omvårdnads situationen på avdelningen. Risk- och händelseanalyser utförs och åtgärder återförs till personalen. Vad gäller synpunkter och klagomål sker återkoppling till den som lämnat klagomålet/synpunkten inom två arbetsdagar. Beroende på innehållet kontaktar verksamhetschef/ biträdande verksamhetschef eller sjuksköterska den berörda. Vi har registrerat samtliga dödsfall, som skett på boendet, i Palliativa registret. Uppdatera lokala rutiner en gång per år. Genomgång av rutiner på avdelningsmöte och på APT Egenkontroll: Attendo har genomfört en årlig kontroll av lokala rutiner, SOL och HSL dokumentation. I februari 2013 var resultatet 96%. Delegeringar: Inför varje delegeringsbeslut har genomförts kunskapstest. Varje ansvarig sjuksköterska ser till att alla delegeringar är aktuella. Vi har ökat utbud av aktiviteter både individuella och gruppaktiviteter. På tisdagar har vi haft grupp utflykt som vår trivselvärd, arbetsterapeut och utevistelseansvarig har anordnat. Rehabpersonalens handledning av omvårdnadspersonalen är en viktig del i patientssäkerhetsarbetet. Personalen instrueras kontinuerligt vad gäller förflyttning och mobilisering. Arbetsterapeut utför ADL- bedömning vid inflytt samt årligen. Uppföljning genom egenkontroll: Jämförelse via Palliativa registret avseende antal registrerade avlidna Jämförelse via Öppna jämförelser i februari. Kvalitetsbarometern, brukarenkät genomförd 2013 av Stockholms stad samt Attendo Brukarenkät, genomförd av Attendo Egenkontroll av bl. a. patientsäkerhetsarbetet, genomförd av Attendo, Egen granskning av dokumentation i patientjournalsystemet Parasol och Vodok avseende HSL, utförd januari, maj, oktober och november, samtliga boende.

10 Sida 10 (38) Avtalsuppföljning av Stockholms stad med granskning av dokumentation genomförd 4 gånger 2013 Kvalitetsindex, företagets system, egen jämförelse varje månad samt med andra enheter inom Attendo. Dialogmöten med all personal avseende värderingar, attityder och förhållningssätt har genomförts på varje APT. Företagets värderingsverktyg används. Sjuksköterskorna följer varje vecka upp att läkemedel är givet och signerat av undersköterska Egenkontroll av nattfasta utfört i februari och november på samtliga boende. Ett dygns mätning. Resultat av QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar) 2013 Sammanfattning Solbacken vård- och omsorgsboende har förbättrat sitt resultat jämfört med föregående års uppföljning. Solbackens vård- och omsorgsboende har formulerat och uppdaterat skriftliga rutiner för det arbete som utförs. Det är dock viktigt att dessa rutiner hålls levande och att alla känner till och arbetar efter dem. Hälso- och sjukvårdspersonalen uttrycker att det är stabilare i verksamheten och att det finns ett ledarskap där alla medarbetare synliggörs. Områden för fortsatt förbättring och utveckling är demens och inkontinens utredningar samt dokumentation. MAS och MAR har granskat 11 stycken slumpmässigt utvalda journaler. Fyra var upprättade 2011 resterande För att få

11 Kontakt med Läkemedelsha Delegering Avvikelsehante Medicinteknisk Hygien Vård i livets Inkontinens Trycksår Nutrition Fall och Demens Rehabilitering Mun - och Sida 11 (38) godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning (60 poäng). Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL Sunnås enligt ovan checklista. Här behövs förbättringar för godkänd nivå, då ingen journal uppnådde 60 poäng. De största bristerna i att upprätta journal vid inflyttning kunde ses för personer som haft en vårdperiod på Kristallen. Medianvärdet för de granskade journalerna var 37 poäng. Intervall: 24 till 48 poäng. Totalt kan en granskad journal få max 84 poäng. I det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter. Medianvärdet för de granskade journalerna var 57 poäng. Intervall: 45 till 70 poäng. I huvudsak finns planer upprättade inom området fallrisk och elimination. Resultat av kvalitetsuppföljningen Lokal rutinpärm Den lokala rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enlig QUSTA. Rutinen ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den. En tydligare struktur. Övrig personal ska känna till MAS/MAR- riktlinjer/regler. På Solbacken finns gemensamma rutiner för hela huset som alla ska arbeta utefter. Rutinerna har utvecklats mycket sedan föregående uppföljning. Det är dock viktigt att rutinerna hålls levande, vilket är ett ständigt fortlöpande arbete.

12 Sida 12 (38) 1. Läkarkontakt. Det ska på äldreboenden finnas riktlinjer för hur personalen ska kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna ska vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare ska regelbundet uppdateras. Kopior på aktuella avtal rörande läkarinsatserna ska finnas. Förbättringsåtgärd Fungerar bra. 2. Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, MAS riktlinjer/regler och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen ska göras årligen, eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm ska dokumenteras. Ett arbete som pågår är att förbättra signering av överlämnande så att detta inte ska glömmas bort. Finns lite kvar att göra här. Egenkontroller görs på enheten. Förbättringsåtgärd Fortsätta med egenkontrollerna gällande ifyllande av signeringslistor. 3. Delegering Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar. Förbättringsåtgärd Fungerar bra. 4. Avvikelse På alla äldreboenden ska det finnas ett kvalitetssystem inom hälsooch sjukvården. Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för eller när en negativ händelse ska alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden ska återkopplas till personalen.

13 Sida 13 (38) Förbättringsåtgärd Fungerar bra. 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Förbättringsåtgärd Fungerar bra 6. Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddsutrustning och handskar. Personal som arbetar i köket med matlagning ska inte samtidigt arbeta med de boende. Vid arbete i köket med mat/matlagning bör det finnas köksförkläden som personalen ska använda. Förbättringsåtgärd Basala hygienrutiner följs ganska bra men viktigt att tänka på att inte använda långärmade koftor i vården 7. Vård i livets slutskede Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede, läkemedel ska kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården, en vårdplanering ska göras dit berörda inbjuds att vara med. En vårdplan ska upprättas och det ska av dokumentationen framgå att det är vård i livets slutskede. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas. Registrering sker i palliativa registret. Enheten arbetar med Liverpool Care Pathway (LCP). LCP kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under livets allra sista tid.

14 Sida 14 (38) Förbättringsåtgärd Fungerar bra. 8. Inkontinens Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. Problemen kan vara olika stora. På varje äldreboende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problemen med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Allt ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärd Samtliga sjuksköterskor har i dagsläget inte utbildning i förskrivning av inkontinenshjälpmedel vilket medför att alla boende inte är utredda av sjuksköterska med utbildning. 9. Trycksår Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnads-journalen, och utifrån vad den visar vidtas preventiva åtgärder. Förbättringsåtgärd Verka för att komma igång med registrering i Senioralert. Viktigt att sjuksköterskorna håller sig uppdaterade på området sårvård. 10. Nutrition Kosten som serveras på äldreboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan ska inte vara mer än 11 timmar. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna o s v. BMI-värdet (Body Mass Index) bör mätas vid inflyttning och sedan följas regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärd

15 Sida 15 (38) Verka för att komma igång med registrering i Senioralert. Viktigt att även läkaren är inblandad i om patienten är i riskzonen och behöver näringsdryck. 11. Fall och fallskador Det förekommer att boende faller, ofta leder fallet inte till någon skada. Enheten bör ha skriftliga rutiner för att förebygga fall och fallskador. En riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska göras vid inflyttningen. Samtlig hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal ska vara involverade i det fallförebyggande arbetet. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska utbilda omsorgspersonalen i det fallförebyggande arbetet. När en boende med demenshandikapp faller ska sjuksköterskan ta kontakt med läkare. Fallen ska analyseras och analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärd Fungerar bra 12. Demens Solbacken är enbart avsedd för personer med demensliknande symtom, sådana enheter bör inte ha fler än nio boende. Personalen som arbetar med personer med demensliknande symtom bör ha utbildning och kompetens inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Det ska finnas rutiner för hur individuella demenslarm, GPS-larm, ordineras. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Vid bedömning om behov av skyddsåtgärd finns ska åtgärder, uppföljning och resultat dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärd Viktigt att sjuksköterskorna har utbildning inom något av områdena demens/geriatrik/öppen hälso- och sjukvård. Viktigt att alla som arbetar med demens sjuka behärskar svenska språket. Viktigt att det finns kunskap om hur individuellt GPS-larm ska anbringas. 13. Rehabilitering En rehabjournal upprättas vid inflyttning. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut,

16 Sida 16 (38) användningen av hjälpmedel ska följas upp. Vid behov ska ADLstatus utföras. Förbättringsåtgärd Fungerar bra 14 Mun- och tandhälsovård Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition. Munstatusen ska dokumenteras i journalen.. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Problem i munnen kan ha betydelse för boendes välbefinnande Boende ska erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen ska följa de råd som tandhygienisten ger. Förbättringsåtgärd Verka för att munstatus görs vid inflyttning och följs upp. Dokumentation För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finnas komplett information under allmänna uppgifter, anamnes. Som ett utgångsläge behövs komplett inkomststatus, genomförda riskbedömningar och ADL bedömning enligt Sunnås. Detta ska ligga till grund för den fortsatta vården och vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. MAS och MAR har granskat 11 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 15 %. Av de granskade journalerna hade 4 st. påbörjats hösten 2011 och 7 st. under Journalerna har granskats efter en mall som utgår från Vodok s sökordsträd. Allmänna uppgifter och anamnes ska upprättas dag ett och senast inom tre dagar ska det finna ett fullständigt inkomststatus. Senast inom fjorton dagar ska riskbedömningarna fall, nutrition och trycksår och ADL enligt Sunnås utförts samt att inkontinensutredning påbörjats. Vid granskning av journaler är det svårt att undvika subjektiva bedömningar. Därför bör enheten framförallt jämföras med sina egna tidigare resultat. Granskningen av journalerna grundas på kvantitet och kvalitet avseende sökord, fullständigt 2p. Del 1. Upprättande av journal vid inflyttning För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning. Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL - Sunnås = 60poäng.

17 Sida 17 (38) Del 2. Hela journalen Totalt kan en granskad journal uppnå 84 poäng. I det ingår förutom upprättande av journal vid inflyttning, uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter. Redovisning av journalgranskning Allmänna uppgifter: totalt 14 poäng- medianvärde på granskade journaler 8 poäng De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. Två journaler uppnådde 14 poäng. I tre av journalerna framgår det inte hur id-kontrollen har skett och i tre saknas det helt. I en av journalerna saknas uppgiftslämnare och i tre är uppgifterna otydligt vem som är uppgiftslämnare. Endast två journaler är fullständiga vad det gäller planeringsansvarig personal. I två journaler saknas delvis uppgifter. I övriga journaler finns uppgifter men inte inom den tidsram som anges enligt gällande regel. Sex journaler saknade komplett upplysning samtycke och i en journal saknades det helt. Anamnes: totalt 16 poäng- medianvärde 10 poäng Uppgifter finns i stort i journalerna men man inhämtar inte informationen inom tidsramen. Två journaler saknar Hälsohistoria, i en journal saknas kontaktorsak, två journaler saknar socialbakgrund och en journal saknar överkänslighet. I tre journaler saknas uppgift om att man har tagit över läkemedelsansvaret och två journaler saknar medicinska diagnoser. Uppgifter om det finns Restriktioner eller inte, framkommer bättre idag, men saknas dock fortfarande i flertalet av journalerna. Godkänt inkomststatus enligt checklista: 20 poäng- medianvärde 12 poäng Det är viktigt att alltid ta in komplett inkomststatus för att man ska kunna följa vårdprocessen framöver. De status som saknades var, ADL (1) andning/cirkulation (5), elimination (4), hud/vävnad (7), förflyttning (1), kognitivt (6), kommunikation (8), nutrition (3), smärta (6) och sömn/vila(5) Ingen av journalerna har ett komplett inkomststatus utifrån checklistans krav (20 poäng). Det är stora brister i att inhämta viktig information som exempelvis kognitivt och kommunikation för personer med demens sjukdom.

18 Sida 18 (38) Det finns kvarstående brister i att bedöma och dokumentera inkomststatus. Framförallt allt kan man se att det brister i att inhämta uppgifter och upprätta inkomststatus på personer som flyttar in på korttidsplats. Uppdaterat status enligt checklista: 20 poäng- medianvärde 20 poäng De flesta journaler har ett komplett status som uppdaterats över tid. Sex av journalerna uppnår 20 poäng, de övriga 18 poäng. Plan totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 1poäng Att arbeta med planer har förbättrats men det finns fortfarande utvecklingspotential. Det saknades plan i en journal och det upprättas inte alltid planer när det finns en problemställning. Inom de område som det vanligast finns planer är fallprevention och elimination. Diagnos/mål och måluppfyllelse görs i huvudsak men sökorden används inte helt korrekt vilket gör det svårare att följa hela processen. I vissa journaler används måluppfyllelse som en planerad åtgärd eller som dokumentation av uppföljning. Planerade åtgärder kopplas inte alltid till planen. Riskbedömningar: totalt 6 poäng- medianvärde 4 poäng I två journaler har samtliga riskbedömningar genomförts inom 14 dagar vid inflyttning. Ingen journal saknar riskbedömning helt och hållet men görs inte alltid inom tidsramen, 14 dagar. Inkontinensutredning: total 2 poäng- medianvärde 1poäng Tre journaler finns inom tidsram. I övriga har det dröjt mellan tre månader upp till ett år innan utredning genomförts. ADL enligt Sunnås: totalt 2 poäng- medianvärde 2 poäng I nio journaler fanns en bedömning av ADL enligt Sunnås, två journaler saknar helt och i en journal har bedömningen inte genomförts inom 14 dagar. Signerade anteckningar: totalt 2 poäng- medianvärde 1poäng I sex journaler fanns det osignerade texter.

19 Sida 19 (38) Övrigt Palliativa registret Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet. I relation till månadsstatiken har cirka 50 % av de avlidna registrerats i registret. Antal väntade dödsfall under perioden 3 och antal oväntade

20 Sida 20 (38) Resultat kvalitetsindikator palliativ vård i livets slut under perioden 2012:4-2013:3 för Solbacken. Antal vårdtillfällen i urvalet: 3 Eftersamtal erbjudet Läkarinformati 100 on till Lindrad från rosslig andning Lindrad från ångest Lindrad från 100 illamående Lindrad från smärta Utförd validerad Läkarinformati on till Uppfyllt önskemål 100 Mänsklig närvaro i Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Målvärde Resultat Resultat kvalitetsindikator palliativ vård i livets slut under perioden 2011:4-2012:3 för Solbacken. Antal vårdtillfällen i urvalet: 3 Antal vårdtillfällen i Läkarinformatio urvalet: n till närstående Lindrad från 100 rosslig andning Lindrad från ångest 100 Lindrad från illamående Lindrad 100 från smärta 100 Eftersamtal erbjudet Läkarinformatio n till patienten 70 66,7 Uppfyllt 60 önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd 66,7 Trycksår vid dödsfallet Mänsklig 66,7 närvaro i Utförd validerad 100 dödsögonblicket smärtskattning Målvärde Resultat

21 Sida 21 (38) Senior alert sammanställning Registreringar av genomförda riskbedömningar/nutrition (MNA initial), trycksår (Norton) och fall (Downton Fall Risk Index) se tabell nedan. 13 registreringar har genomförts under perioden Samtliga i mars månad. Infektionsregistrering Samtliga enheter har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien. Indikation för antibiotikabehandling Tabellen nedan är en jämförelse mellan infektionsregistrering Kvartal 4, 2011 till Kvartal 3, 2012 och Kvartal 4, 2012 till Kvartal 3, Medelvärdet av antal nya fall under 2013 som indikerat antibiotikabehandling hos vårdtagare med urinkateter och urinvägsinfektion är lägre medan urinvägsinfektioner hos vårdtagare utan urinkateter har ökat. Pneumoni, sårinfektion, annan hud och mjukdelsinfektion och annan infektion har minskat se tabell nedan

22 Sida 22 (38) Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner minskat jämfört med föregående period men är högra jämfört med Pascal Pascal ordinationsverktyg är ett nationellt verktyg för ordination av läkemedel som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Pascal har ersatt Apotekets e-dos. Akut och buffertförråd Beställningssystemet Visma Proceedo ska användas vid beställning av läkemedel till akut och buffertförrådet För att kunna använda systemet måste du vara registrerad i HSA/EK. Systemet är webbaserat och enkelt att använda.

23 Sida 23 (38) Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under år 2013 granskat läkemedelsförråden/hanteringen alla vård- och omsorgsboende. Akut- och buffertförråden är ett litet förråd med läkemedel där landstinget står för kostnaden och som enbarts ska användas vid akuta situationer. Läkemedelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar. Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningen. Sammanfattning av apoteksgranskning Enheten upplevs ha en god och säker läkemedelshantering med väl utformade rutiner. God ordning råder i läkemedelsförråden. Nedan ges några förslag som kan förbättra läkemedelshanteringen ytterligare, samt övrigt som diskuterades under mötet. Förbättringsförslag 1. Fler (helst alla) boende inom växelvård/korttidsvård ska ha med egna läkemedel i originalförpackning vid inskrivning på Solbacken. 2. Arbeta aktivt med att säkerställa att aktuell information skickas med den boende hem efter en sjukhusvistelse. 3. Uppdatera den lokala rutinen för läkemedelshantering. 4. Införskaffa en Min/Max termometer till kylskåpen. 5. Kontroll av hållbarhet av läkemedel kan göras ungefär var tredje månad mot dagens varje månad. 6. Komplettera kontrollistan för kylskåpstemperatur med info om att gällande intervall är +2-8 grader celsius. 7. Glucagon kan förvaras 18 månader i rumstemperatur under förutsättning att utgångsdatum ej passeras. HSL- indikatorer En jämförande statistik har gjorts under perioden , och 2010 till I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som ansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för.

24 Sida 24 (38) Byte av vårdform Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har ökat jämfört med föregående perioder. Av de personer som åkte in på sjukhus var det 13 % som blev inskrivna i sjukhusvården. Statistiken grundas på antal vårdtagare. Avlidna Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har minskat jämfört med föregående perioder. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem. Statistiken grundas på antal vårdtagare.

25 Sida 25 (38) Trycksår 1 Antalet trycksår har minskat jämfört med föregående period men ökat jämfört med Genomsnittet oktober - september Förskrivna inkontinenshjälpmedel Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har ökat jämfört föregående perioder. Användandet av urinkateter minskat jämfört med 2012 men ökat jämfört med Genomsnittet oktober - september 1 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud. Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa. Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande muskler. Såret är ofta nekrotiskt. Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, senor/ben. Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger.

26 Sida 26 (38) Ordinerade läkemedel Förbrukningen av läkemedel går inte att jämföra med tidigare perioder för parametrarna har ändrats från tidigare perioder. Genomsnittet oktober - september Specifik omvårdnad Flera av de äldre som flyttar in i ett särskilt boende har ett stort hälso- och sjukvårdsbehov medan vissa har ett hälso- och sjukvårdsbehov som de kan klara av själva eller endast behöver lite hjälp med. Specifik omvårdnad ges till vårdtagare som exempelvis har behov av respirator, tracheostomi, syrgaskoncentrator, intravenöst dropp, injektioner, blodtransfusioner, såromläggningar eller som inte kan tillgodogöra sig vanlig kost utan får nutrition via någon form av sond. Under verksamhetsåret har ingen person varit i behov av specifik medicinteknisk sjukvård och ingen person har någon form av sår där det krävs omfattande såromläggning. Totalt antal givna blodtransfusioner under 2013 är 0 medan antal injektioner (ej insulin) är 292 stycken. Specifik Rehabilitering Inom området rehabilitering redovisas fyra indikatorer i enlighet med stadens gemensamma statistikunderlag. Två av dessa avser antal bedömningar av ADL respektive funktionsförmåga som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast. De övriga två är en redovisning

27 Sida 27 (38) av antal personer som har individuellt utprovad/ förskriven rullstol respektive lyftsele till personlyft. Då registrringarna påbörjades senare under redovisningsperioden är resultatet för verksamhetsåret 2013 inte att bli komplett Skyddsåtgärder Användning av åtgärder som begränsar rörelsefriheten som att t.ex. inte kunna resa sig upp eller att larm utlöses vid förflyttning ur t.ex. säng, får inte användas utan ett samtycke från vårdtaga-ren. Åtgärden kräver förutom samtycke att en utredning av risker görs och att tidigare prövade insatser inte räckt för att uppfylla säkerheten för vårdtagaren. Vid en jämförelse mellan VB-2012 ochvb-2013 kan en minskning på ca 7 % ses för användningen av skyddsåtgärder. Användning av olika typer av individuella larm har minskat med 24 %, medan användningen av sänggrindar och bälten ökat med 5 %.

28 Sida 28 (38) Kvalitetsindikatorer - Riskbedömningar Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 procent innan årets slut, se tabell nedan. Instrument som ska användas är: Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår Vårdprogram för urininkontinens/kvalitetssäkringsprogram NIKOLA ROAG-munstatus från 2013 Genomförda riskbedömningar enligt MNA och Norton har minskat jämfört med föregående perioder. Fallriskbedömning enlig Downton Fall har minskat jämfört med föregående perioder. Munstatus tillkom Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober

29 Sida 29 (38) Inkontinensutredning och läkemedelsgenomgångar Urininkontinensutredningar har ökat jämfört med föregående perioder. Läkemedelsgenomgångar är samma jämfört med föregående period men ökat jämfört med Kvalitetsindikatorn är beräknad på antal boende/antal journaler per helår under mätperioden Övriga indikatorer ADL bedömningar enligt Sunnås ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att bedöma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADL-bedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd har ökat i jämförelse med perioden men är samma jämfört med perioden Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober

30 Sida 30 (38) Body Mass Index (BMI) Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindikatorn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22. Kvalitetsindikatorn är beräknad på antal boende/antal journaler per helår under mätperioden Hälso- och sjukvårdspersonal Kvalitetsindikatorn med antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2011, 2012 och år Antal boende/ tillgänglig plats / / / Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut

31 Sida 31 (38) Avvikelser Registrerade avvikelser Inkomna avvikelser för perioden har ökat jämfört med föregående perioder. Under perioden har ingen avvikelse föranlett anmälan enligt Lex Maria. Fall avvikelser och Fallincidenter Sammantaget har registrerade fallincidenter minskat i jämförelse med föregående perioder. I7 av de fall med skada som registrerats var konsekvensen fraktur.

32 Sida 32 (38) Läkemedels- och övriga avvikelser Läkemedelsavvikelserna och övriga avvikelser har för perioden ökat jämfört med samma perioder , Till stor del står ökningen för MTP, larmproblem. Samverkan för att förebygga vårdskador Överenskommelse finns för rapportering vid in- och utskrivning av patient mellan kommun och landsting. Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för att läkare kontaktas vid förändringar i boendes hälsotillstånd. Vi har rond varje onsdag på Solbacken Samverkan sker även med kommunens MAS när det gäller särskilda händelser, läkemedelsrutiner mm. Under kvällar och helger när verksamhetschefen inte är i tjänst träder den tjänstgörande sjuksköterskan in i den arbetsledande rollen. På Solbacken har vi teammöten med paramedicinare och vård- och omsorgspersonal varje månad för utbildning och handledning avseende lyftteknik, gångträning och profylax för att förebygga tryckskada och kontraktorer. Riskanalys Riskanalys vid inflyttning av varje brukare görs med kontaktperson, arbetsterapeut och sjukgymnast Vi gör risk- och händelseanalyser vid allvarliga händelser.

33 Sida 33 (38) Kvalitetsmöte med verksamhetschef, biträdande verksamhetschef, sjuksköterskor och sjukgymnast minst en gång per månad där vi samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Ledningsgrupp varje onsdag där verksamhetschefen möter sjuksköterskor där vi samlar rapport från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Verksamhetschefen granskar arbetsskador och tillbud och bedömer risker ur ett patientperspektiv och vidtar åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet: På Solbacken finns sjuksköterska dygnet runt: Personal kontaktar alltid sjuksköterskan och talar om vad som hänt. All personal som upptäckt en händelse rapporterar den på särskild blankett. Händelserapporten lämnas till sjuksköterskan som skriver vad hon åtgärdat. Rapport som gäller fall eller hjälpmedel skall sjuksköterskorna lämna till någon av våra paramedicinare. Vid fall ska även sjukgymnasten skriva åtgärder och göra en fallanalys. En gång i månaden har Kvalitetsrådet möte och går igenom alla händelserapporter. Kvalitetssamordnaren håller i mötet och skriver ett protokoll enligt företagets mall. Verksamhetschefen eller biträdande verksamhetschef medverkar alltid och signerar varje rapport samt skriver in åtgärd/beslut på rapporten samt när uppföljning ska ske. På mötet, där alla ombud medverkar, talar vi om vad som hänt och hur vi ska undvika att det händer igen. Vi utser en ansvarig som ser till att åtgärden genomförs och ansvarar för uppföljningen. Föregående månads protokoll hanteras och åtgärder följs upp bland annat via dokumentation i Vodok. Resultatet ska skrivas in i protokollet och det ska sedan skickas till huvudkontoret/kvalitetsutvecklaren för godkännande. Statistik lämnas till huvudkontoret/kvalitetsutvecklaren via en web-blankett av VC. Protokollet och statistiken kopieras och lämnas till alla våningar. Kvalitetssamordnaren informerar sedan också på Arbetsplatsträffen varje månad

34 Sida 34 (38) Sjuksköterskorna och paramedicinarna diskuterar sedan händelserapporten under våningsmöten med dagpersonalen, på rapporten med natten och rehabmötet. Allvarliga händelser utreds omedelbart av verksamhetschef eller ställföreträdare. Resultatet/åtgärden återförs omgående till personalen samt vid månadsmötet som VC har med personalen på varje våning samt arbetsplatsträffen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6Anhörigas åsikter På Solbacken finns blanketter Vi vill bli bättre i den välkomstmapp som brukare och anhöriga får när de kommer till Solbacken. Blanketten finns även vid entré i verksamheten och på samtliga avdelningar. Vi efterfrågar synpunkter och goda förslag varje månad när vi skickar ut vårt informationsbrev. De flesta anhöriga skickar sina klagomål och synpunkter per mail till verksamhetschef. Inom två dagar har verksamhetschefen gjort en utredning och handlingsplan som återförs till närstående, boende, myndighet, kvalitetsutvecklaren, regionchef och Stockholms stad. Utredningen beskriver klagomålet/synpunkten, bakgrund, förlopp, orsak och åtgärder på kort och lång sikt. Ansvarig för åtgärden anges. Nytt datum anges för slutlig återkoppling av resultatet av åtgärden. Verksamhetschef informerar personalen på morgonrapport och går igenom alla klagomål och synpunkter på morgonrapporten samt på APT en gång i månaden.. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och återkopplas. Varje kvartal lämnas rapporten till stf Kungsholmen. Man gör en åtgärdsplan och förankrar alla åtgärder i verksamheten via enskild samtal. Vår kund, Stockholms stad, och regionchefen informeras omgående vid allvarliga klagomål eller allvarliga händelser. Sammanställningen sker i företagets eget analysverktyg, Kvalitetsindex. Genomgång sker varje månad på enhetsmötet med regionchefen. Kvalitetsutvecklaren för regionen sammanställer uppgifterna till Kvalitetsindex och har särskild kompetens för att vara en resurs för verksamhetschefen avseende analys, bedömning

35 Sida 35 (38) och åtgärd. En årsrapport fylls i löpande per månad och ger samlad överblick. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid varje inflytt genomförs en vårdplanering där den boende och deras anhöriga deltar tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kontaktperson samt arbetsterapeut. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kontaktar närstående vid varje förändring av hälsotillståndet. Kontaktmannen har samtal minst en gång per månad med anhöriga och träffar den boende nästan dagligen. Särskilda informationsmöten arrangeras minst två gånger per år. Kontakt via mail till all anhöriga och skicka månadsbrev. Närstående bjuds också in till våra löpande aktiviteter såsom fredagsfika, olika uppträdande, sångstunder. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Beskriv vilka resultat som har uppnåtts. Strukturmått: All personal har fått utbildning i mun- och hälsovård. Vi har också haft livsmedelshantering med Dafgård vid fyra olika tillfällen. All omvårdnadspersonal har gjort arbetsmiljöverkets interaktiva utbildning i ergonomi samt riskbedömningar. Attendo har haft en 2 timmars lång internutbildning i arbetsmiljö för all personal. Hygiensjuksköterska från Vårdhygien har vid 2 tillfällen utbildat personal i basala hygienrutiner. Vid 2 tillfällen har vi haft brandutbildning för sammanlagt 40 personer. Under maj/juni genomfördes en språkscreening för personal som har svenska som andra språk. All personal har gjort webb-utbildning i Demens-ABC. Sjuksköterskorna har varit på olika utbildningar inom demensområdet. Under hösten har personal utbildats i värderingar Utbildning i munhälsovård 2 timmar vid tre tillfällen. 75% av omvårdnadspersonalen Utbildning om livsmedelshantering 2 timmar vid 5 tillfällen. 100 % av omvårdnadspersonalen Utbildning i certifierat kontaktmanskap CPK 4 timmar 75% av omvårdnadspersonalen. Pågår under Utbildning om läkemedels hantering, diabetes till sjuksköterskor 65%

36 Sida 36 (38) Processmått: Riskbedömningar vad gäller fall, nutrition och tryckskador var 4:e månad Fallanalys utfördes på samtliga boende. Hygien och klädrutiner vid egenkontroll är 85 % godkänd. Resultatmått: Trycksakdor: 0 st Vårdskador: 0 Vårdrelaterade infektioner: 0 Medicintekniska produkter:0 Läkemedels avvikelser: Förväxling 0, Dubbeldos: 1 Osignerade mediciner 2013 jan feb m a r ap r m aj Safiren Granate n ju n ju l au g se p ok t no v Opalen de c Topasen Ametist en Diaman ten Rubine n

37 Sida 37 (38) Övergripande mål och strategier för kommande år Övergripande mål och strategier för 2014 Patientsäkerhetsarbetet mål 2014 Registrering av avvikelserapporter Att alla boende har en aktuell inkontinensutredning. Minska antalet läkemedelsavvikelser med minst 5% Öka närståendes delaktighet i den boendes vård. Skapa förtroende mellan närstående och personal. Strategier 2014 Alla händelser samlas i en kvalitetspärm. Går igenom med kvalitetsombud, sjuksköterska, rehab samt verksamhetschef. Fortsätta utvecklingen att rapportera alla avvikelser. Följa rutinen att ansvarig sjuksköterska skall börja göra en utredning inom 3 dagar när den nya boende flyttar in samt utredning genomföras vid behov och dokumenteras i Voddok. Avdelningsmöte med ansvarig sjuksköterska 1 ggr/ månad där genomgång av alla läkemedelsavvikelser görs. Kontaktperson ringer eller mailar till anhöriga minst 1 ggr/ månad Ansvarig ssk informerar närstående vid förändrat tillstånd mm. Skicka månadsbrev till all närstående av biträdande verksamhetschef. Fint bemötande av personal. Arbeta med företagets värderingar samt Stockholms Stads värdegrundsmaterial. Utbilda personal i nationella värdegrunden. Börja registrera i Senior Alert Genomgång av förutsättningarna/godkännande för att registrera i Senior Alert. Godkänd egenkontroll i lokala rutiner, SoL och HSL dokumentation även 2014 Verksamhetschefen och biträdande verksamhetschef uppdaterar rutinpärmen årligen och vid behov. Signeringslistan att man har tagit del