Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg

Transkript

1 Sida 1 (35) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg S:t Eriks vård och omsorgsboende År 2013 Ansvarig för innehållet: Verksamhetschef för 29 HSL Zlata Cerimagic Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabiliterings (MAR)

2 Sida 2 (35) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens sdf äldreomsorg 1 Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 7 Resultat av QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar) uppföljning, Övrigt 18 Samverkan 30 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 31 Hantering av klagomål och synpunkter 33 Sammanställning och analys 34 Samverkan med patienter och närstående 34 Resultat 34 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodosessosfs 2011:9 7 kap. 3

3 Sida 3 (35) Sammanfattning St Erik vår och omsorgsboende har under 2013 drivits av två vårdgivare. På grund av inriktningsbeslut från Rödakorshemmet att inte längre bedriva äldreomsorg på entreprenad, har St. Erik upphandlas och Kosmo AB vann upphandlingen och står som ansvarig för driften sedan 1 november Verksamheten har årliga uppföljningar gällande hälso- och sjukvården där MAS och MAR med hjälp av kvalitetsmätningsinstrument QUSTA. Resultatet visar att kvaliteten generellt är god men att det finns utvecklingsområden som behöver uppmärksammas mer. Identifierande områden som behöver ses över är inkontinens, ADL Sunnås och kvaliteten i dokumentation. MAS och MAR har granskat 9 journalen som påbörjades under För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter gällande Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL enligt Sunnås vilket ger 60 poäng. Medianvärde för granskade journalerna var 36 vilket tyder att det mycket kvar till den godkända nivån. Max poäng för en grandsakad journal är 84 där det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån identifierade risker, problem och resurser samt signerade texter. Medianvärde för de granskade journalerna var 57. Det som sticker ut är ADL enlig Sunnås fanns i alla journaler men inte inom rimligtid. Vi registrerar i svenska palliativa registret men vi har inte påbörjat använda Senior Alert. Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd genomfört 27 maj visar att läkemedelshantering på St. Erik fungerar bra i stort. Alla förbättringsförslag från föregåendes år granskning var genomförda. Vi har även vi den här granskningen fått en del förslag till förbättringen vilket var underlag för arbetet kring detta område. Inkomna avvikelse för perioden har ökat jämfört med föregående period vilket kan vara ett resultat att vi har ändrat synsättet på rapportering av avvikelse vilket vi har arbetat under hela året. Under perioden har inga avvikelser föranlett anmälan enligt Lex Maria.

4 Sida 4 (35) Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målet för förvaltningens hälso- och sjukvården är att patienterna ska: 1. ha självständighet och integritet, 2. få god personlig omvårdnad och specifik vård, 3. känna sig trygga, 4. vara välnärda, inte falla eller få trycksår samt 5. få en hälsobefrämjande vardag KOSMOs värdegrund stämmer väl överens med den värdegrund som finns för Stockholms stad. Boende hos oss ska få sin omsorg utifrån sina egna individuella villkor och behov. Det övergripande målet för oss på St. Erik patientsäkerhetsarbete på är att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamhetens kvalitet inom hälso- och sjukvård utifrån vårt ledningssystem. Minst en legitimerade sjuksköterskor finns på plats i verksamheten årets alla dagar, dygnet runt. Den boende har en utsedd omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan ansvarar för att tillsammans med den boende (och eventuellt närstående) och berörda medarbetare analysera, planera och utvärdera hur vården och omsorgen bäst ska tillfredsställas. Sjuksköterskan handleder, utbildar och är arbetsledare för omsorgspersonalen i hälso- och sjukvårdsfrågor. All hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för att rapportera avvikelser och risker i vården enligt gällande riktlinjer och omsorgspersonalen ska omedelbart anmäla till ansvarig sjuksköterska om den boende i samband med hälso- och sjukvård skadats eller utsatts för risk att skadas. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att bedöma och handlägga eventuella avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen och samråda med verksamhetschefen om hanterandet av avvikelser. Verksamhetschef informerar intern MAS om avvikelser av akut karaktär, förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Intern MAS tar också del av avvikelser i VODOK för analys och förbättringsåtgärder.

5 Sida 5 (35) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjuk-vårdslagen (HSL) 29 KOSMOs VD har det yttersta ansvaret för Patientsäkerhetsarbetet. KOSMO har en intern MAS utsedd för verksamheten i Stockholm, dennes ansvar regleras i 24 HSL. 5 MAS har från nämnden i stadsdelen uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. KOSMOs interna MAS ansvarar för översyn av ledningssystemet så att det överensstämmer med rådande lagstiftning. Sjuksköterskan har ansvar för att följa de riktlinjer som finns i ledningssystemet för hälso- och sjukvård samt utföra den egenkontroll som följer med an-svaret. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. (SFS 2010:659 6 kap. 4 ) Som hälso- och sjukvårdspersonal räknas den personal som medverkar i hälso- och sjukvård samt den som biträder en legitimerad yrkesutövare. (SFS 2010:659 3 kap. 4 ) Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårdsuppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns.

6 Sida 6 (35) Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 I KOSMOs ledningssystem finns anvisningar om hur bedömda risker och avvikelser som vårdskador ska följas upp. Avvikelser behandlas vid Super 8 kvalitetsmöten en gång i månaden och återkopplas till respektive avdelning och vid arbetsplatsträffar för ett lärande i vardagen. Vid mötet deltar representanter för legitimerad personal, omsorgspersonal och verksamhetschef. Synpunkter och klagomål från boende och närstående behandlas enligt rutin i ledningssystemet. I ledningssystemet finns även rutin för hanterande av medicinska avvikelser som tas upp i den lokala ledningsgruppen. Avvikelser kan oftast härledas till någon kvalitetsgrupp i det kvalitetssystem som finns i KOSMO, Super 8. Vi på St Erik har påbörjat arbetet med Super 8-grupper, två av 8 grupper är redan i gång, nästa två grupper är planerade för start i april. Även tvärprofessionella team arbetet har kommit i gång där genomgångar, planeringar, riskbedömningar samt uppföljningar sker på den individuella nivån. Vi har funnits i Kosmos regi några sedan 1 november 2013 vilket innebär att 2014 kommer att präglas av nya strukturer, nya arbetsmetoder och införlivande av nya ledningssystemet. KOSMOs ledningssystem används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. I ledningssystemet finns avvikelseblanketten tillgänglig för samtliga medarbetare. Avvikelser som gäller hälso- och sjukvården skrivs ned på papper av den personal som observerat avvikelsen och överförs sedan till sjuksköterskans dokumentationssystem av mottagande sjuksköterska som också analyserar avvikelsen för eventuell omedelbar åtgärd. Månadsvis samlar vi ett antal nyckeltal som tillsammans med registrerade infektionen skickas till stadens MAS. Årligen följs verksamheten upp av stadens MAS/MAR, resultatet blir en bra underlag för granskning och förbättringsåtgärder.

7 Sida 7 (35) Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Månadsvisa rapporter om infektionen som skickas till stadens MAS. Månadsvis samlad statistik med bestämda nyckeltal skickas till stadens MAS Dokumentations utbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast genomfördes av stadens MAS/MAR. Innehållet i utbildningen bestämdes utifrån resultaten utifrån QUSTA uppföljningen. Årlig granskning av läkemedelshantering utförd av Apoteket. Innan Kosmo tog över driften av St. Erik påbörjades rekrytering av biträdande verksamhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Sedan KOSMO tog över driften av St Erik har massiva utbildningsinsatser påbörjats. Dessa utbildningar har gällt introduktion, kontaktmannaskap, dokumentation och genomgång av ledningssystemet. Vi har hunnit sätta i gång med 2 super 8 grupper och planerar att innan året är slut har alla 8 grupper i gång. En av deras åtagande är just att samla veckovis ett antal nyckeltal med kvalitetssäkring som syftet. Implementering av KOSMOs ledningssystem och de rutiner som styr verksamheten har skett dels genom utbildning i KOSMOsättet och dels genom att vi håller att säkerställa att rutinerna finns tillgängliga för all personal. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Avvikelsehantering: Uppföljning av samtliga inträffade avvikelser görs fortlöpande per enhet/plan. Samtliga super 8 grupper kommer att startas i år, egen kontroll utifrån bestämda nyckel tal är en stor del av deras åtagande. Varje avdelning genomför egenkontroll av livsmedelshygien. Miljöförvaltningen har gjort en kontroll av livsmedelshanteringen och rapporten därifrån har analyserats och brister har åtgärdats.

8 Sida 8 (35) Resultat av QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar) uppföljning, 2013 Sammanfattning Förbättringsåtgärderna handlar mycket om att strukturera upp arbetet med tydliga rutiner. St Eriks vård och omsorgsboende har ökat sitt resultat jämfört med föregående års uppföljning. Jämförelse av verksamhetens resultat av upprättade rutiner i procent under åren 91% 88% 80% St Eriks vård- och omsorgsboende har formulerat och uppdaterat skriftliga rutiner för det arbete som utförs. Det är dock viktigt att dessa rutiner hålls levande och att alla känner till och arbetar efter dem. Men fortfarande finns områden där rutinerna behöver utvecklas för att uppnå standard för de riktmärken som utgör godkänd kvalitet. Områden som fortfarande behöver förbättras och utvecklas är inom områdena inkontinens och ADL Sunnås samt fortsätta utveckla kvalitén i dokumentationen. MAS och MAR har granskat 9 stycken slumpmässigt utvalda journaler som påbörjades under För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning (60 poäng). Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL Sunnås enligt ovan checklista. Här behövs förbättringar för godkänd nivå, då ingen journal uppnådde 60 poäng. Medianvärdet för de granskade journalerna var 36 poäng. Intervall: 33 till 45 poäng. Totalt kan en granskad journal få max 84 poäng. I det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter. Medianvärdet för de

9 Sida 9 (35) granskade journalerna var 57 poäng. Intervall: 40 till 67 poäng. Det som sticker ut är att ADL bedömningar inte genomförs i samband med inflyttning. Verksamhetschefen ska lämna in en åtgärdsplan om när och hur förbättringsåtgärderna ska vara genomförda senast den 1/ Resultat av kvalitetsuppföljningen. Riktlinjer och lokala rutinpärmen Rutinpärmens lokala rutiner ska bygga på MAS regler och ledningssystemets som rör Hälso- och sjukvård. Rutinpärmen ska vara så tydlig att ordinarie sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt även tillfälligt anställd legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som lever upp till kraven enligt QUSTA. Den lokala rutinen ska upprättas så att det framgår vilken verksamhet som äger den och vem som ansvarar för att hålla den aktuell. Övrig personal ska också känna till MAS-regler och ledningssystemet samt var de kan ta del av dem. Förbättringsåtgärder Verka för att alla medarbetare följer de rutiner som arbetats fram i verksamheten. 1. Läkarkontakt. Det ska på äldreboenden finnas riktlinjer för hur personalen ska kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna ska vara nedbrutna till lokala

10 Sida 10 (35) rutiner för enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare ska regelbundet uppdateras. Kopior på aktuella avtal rörande läkarinsatserna ska finnas. Fungerar bra idag, enda önskemålet är att rondtiderna blev pålitligare. 2. Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, MAS riktlinjer och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen ska göras årligen, eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm ska dokumenteras. Förbättringsåtgärder Verka för att det alltid signeras på signeringslistan när läkemedel överlämnats till en boende, finns brister idag. Egenkontroller ska göras på enheten. Signera injektioner och plåster i Vodok, görs inte idag. HANDLINGSPLAN Göra egen kontroll av signeringslistor en gång i kvartalet, resultateten tas upp på avdelningsträffar och på arbetsplatsträffar 4 gånger/ år. Tas upp regelbundet på ssk-möte, signera endast i Vodok enligt gällande rutin. 3. Delegering Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar. Förbättringsåtgärder Fungerar inte fullt ut, delegeringarna måste verkställas i Vodok. Finns en utfärdad delegering inte inlagd i Vodok så gäller den inte. HANDLINGSPLAN Se över rutinen samt göra kontroller 4 gånger per år

11 Sida 11 (35) 4. Avvikelse På alla äldreboenden ska det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för negativ händelse eller en negativ händelse ska alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden ska återkopplas till personalen. Förbättringsåtgärder Verka för att dokumentera även läkemedelsavvikelser i journalen under sökordet läkemedel avsteg, saknas ibland idag. Verka för att den som upptäcker händelsen skriver avvikelsen, fungerar inte fullt ut idag. HANDLINGSPLAN Arbetet med avvikelse är en ständigt pågående arbetet Stående punkt på APT 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Förbättringsåtgärder Utveckla inventarieförteckning på produktnivå med uppgift om märkning för spårbarhet. HANDLINGSPLAN Åtgärdat 6. Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddsutrustning och handskar. Personal som arbetar i köket med matlagning ska inte samtidigt arbeta med de boende. Vid arbete i köket med mat/matlagning bör det finnas köksförkläden som personalen ska använda.

12 Sida 12 (35) Tvättstugorna såg över lag relativt rena ut, någon behöver ses över. Man försöker så gott det går att skilja på smutsigt och rent. Förbättringsåtgärder Verka för att klädregler följs. Använda köksförkläden vid iordningställande av mat. Verka för att ha golvytorna rena från material i förråden Verka för att strukturera arbetet så att man slipper springa mellan omvårdnadsarbete och matlagning, görs fortfarande vid frukost. Verka för att alla går den webb-baserade utbildningen om basala hygienrutiner HANDLINGSPLAN E utbildning för samtlig personal i basala hygienrutiner Gruppledare gör regelbundna kontroller av följsamheten Se över rutinen för morgonarbete 7. Vård i livets slutskede Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede, läkemedel ska kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården, en vårdplanering ska göras dit berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska framgå att det är vård i livets slutskede. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas. Förbättringsåtgärder Verka för att erbjuda samtal om vård i livets slut i ett tidigt skede. Använda skattningsskala vid smärta. HANDLINGSPLAN Samtalet erbjöds med dokumentering inte sker, medvetande göra gruppen att samtalet behöver ha en formel utformning för att bli dokumenterat Genomgång av skattningsskala på ssk-mötet 8. Inkontinens Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. Problemen kan vara olika stora. På varje äldreboende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problemen med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med personalen på enheten, allt för att kunna ge den

13 Sida 13 (35) bästa hjälpen till den boende. Allt ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärder Viktigt att inkontinensutredning eller uppföljning av utredning görs på alla boende minst en per år, fungerar inte fullt ut. Dokumentera utredning i journalen enligt gällande regler. HANDLINGSPLAN Samtliga sjuksköterskor har fått genomgång av stadens MAS gällande problematiken. Tiden har frigjort för att hinna med arbetet 9. Trycksår Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen, och utifrån vad den visar vidtas preventiva åtgärder. Förbättringsåtgärder Använda skattningsskala vid smärta. HANDLINGSPLAN Genomgång av skattningsskala på ssk-mötet 10. Nutrition Kosten som serveras på äldreboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan ska inte vara mer än 11 timmar. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna o s v. BMI-värdet (Body Mass Index) bör mätas vid inflyttning och sedan följas regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärder Viktigt att dokumentera riskbedömningen; upprätta plan och vidtagna planerade åtgärder i journalen, fungerar inte fullt ut. HANDLINGSPLAN Utbildning för sjuksköterskor i Vodok Planerad egen kontroll av alla riskbedömningar

14 Sida 14 (35) 11. Fall och fallskador Det förekommer att boende faller, vanligen leder fallet inte till någon skada. För att på bästa sätt förebygga fall och fallskador bör enheten ha skriftliga rutiner för detta. Riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska göras vid inflyttningen, för att identifiera personer med risk. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska undervisa omsorgspersonalen i det fallförebyggande arbetssätt. Det fallförebyggande arbetet ska involvera samtlig hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal (teamarbete). När en boende med demenshandikapp faller ska sjuksköterska kontakta läkare. Alla fall ska analyseras. Analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärder Fungerar. 12. Demens Personalen som arbetar med personer med demensliknande symtom bör ha utbildning och kompetens inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Det ska finnas rutiner för hur individuella demenslarm, GPS-larm, ordineras. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Vid bedömning om skyddsåtgärd ska åtgärder, uppföljning och resultat dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Vid nyrekrytering ska man tänka på att anställa sjuksköterska med demensutbildning. Fungerar. Har tillgång till Silviasyster. Förbättringsåtgärder Någon behöver stöd i svenska språket. 13. Rehabilitering Vid inflyttning ska sjukgymnast och arbetsterapeut delta i att upprätta journal. Alla nyinflyttade ska erbjudas ett ADL-status. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel ska följas upp. Förbättringsåtgärder att säkra ADL-bedömning genomförs i samband med inflyttning

15 Sida 15 (35) att större utsträckning upprätta planer inom rehabiliteringsområdet i HANDLINGSPLAN samtal med rehab personal utbildning i Vodok egenkontroll planerad i form av checklista 14 Mun- och tandhälsovård Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition. Denna bedömning är ett munstatus och ska dokumenteras i journalen. Problem i munnen kan ha betydelse för boendes välbefinnande. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Boende ska erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen ska följa de råd som tandhygienisten ger. Förbättringsåtgärder Viktigt att sjuksköterskan upprättar munstatus och gör riskbedömning vid inflyttning, bedömningsinstrument finns i VODOK samt dokumenterar i status. Görs inte fullt ut. HANDLINGSPLAN Utbildning i Vodok för samtliga sjuksköterskor, en del av dem har fåptt även hjälp internt med en erfaren sjuksköterska Frigörande av tid för att hinna med arbetet Dokumentation För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finnas komplett information under allmänna uppgifter, anamnes. Som ett utgångsläge behövs komplett inkomststatus, genomförda riskbedömningar och ADL bedömning enligt Sunnås. Detta ska ligga till grund för den fortsatta vården och vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. MAS och MAR har granskat 9 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 30 %. Samtliga journaler som granskades hade påbörjats under Journalerna har granskats efter en mall som utgår från Vodok s sökordsträd. Allmänna uppgifter och anamnes ska upprättas dag ett och senast inom tre dagar ska det finna ett fullständigt inkomststatus. Senast inom fjorton dagar ska riskbedömningarna fall, nutrition och trycksår och ADL enligt Sunnås utförts samt att inkontinensutredning påbörjats. Vid granskning av journaler är

16 Sida 16 (35) det svårt att undvika subjektiva bedömningar. Därför bör enheten framförallt jämföras med sina egna tidigare resultat. Granskningen av journalerna grundas på kvantitet och kvalitet avseende sökord, fullständigt 2p, delvis 1p och enstaka 0p. Del 1. Upprättande av journal För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning. Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL - Sunnås = 60poäng. Del 2. Hela journalen Totalt kan en granskad journal uppnå 84 poäng. I det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter= 24 poäng. Resultat och analys Del 1. Upprättande av journal Ingen journal uppnådde 60 poäng vilket är godkänt enligt checklistan för upprättande av journal vid inflyttning. Medianvärdet är 40 poäng. Intervallet är 17 till 52 poäng. En journal är komplett avseende allmänna uppgifter. Det som främst saknas är kompletta uppgifter om ID-kontroller, samtycke och planeringsansvarig personal. Journalerna är i stort kompletta när det gäller anamnes förutom att det saknas uppgift om pågående vård (5) och restriktioner (4). Att bedöma och dokumentera inkomststatus är i stort detsamma och genomsnittet ligger på 16 poäng av 20. Det som i huvudsak brister är ADL bedömningar inte införs inom rimlig tid Det har tagit mellan två till nio månader innan dokumenterad bedömning enligt Sunnås genomförts. Del 2. Hela journalen Medianvärdet för de granskade journalerna var 58 poäng. Intervallen mellan lägsta och högsta poäng var 36 till 74 poäng. Tre journaler över 60 kan lyftas fram, men behöver fortfarande utvecklas. Utvecklingsområden Säkra inkomststatus vid inflyttning genom att följa framtagen checklista. Dokumentationen behöver fortsätta utvecklas för att bättre kunna följa hela vårdprocessen.

17 Sida 17 (35) Redovisning av journalgranskning Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medianvärde på granskade journaler 6. De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. En journal uppnådde 14 poäng. I tre av journalerna saknas id-kontroll helt. I tre journaler saknas uppgifter om vem som är uppgiftslämnare. I sex journaler saknades upplysning samtycke helt. En journal är fullständiga vad det gäller planeringsansvarig personal och en saknar helt information. Anamnes totalt 16 poäng medianvärde 10 Sex journaler hade mellan 10 och 15 poäng. Journalerna är i stort kompletta när det gäller anamnes förutom att pågående vård saknas i fem journaler och restriktioner saknas i fyra. Godkänt inkomststatus enligt checklista 20 poäng,uppnått medianvärde 16 poäng. Det är viktigt att alltid ta in komplett inkomststatus för att man ska kunna följa vårdprocessen framöver. Några av journalsystemets sökord krävs inte vid inflyttning, om status inte avviker inom området som Känselfunktion, Fysiskmiljö, Rörelsefunktion och Muskel och ledfunktion. I granskade journaler har man använt dessa sökord i samband med inflyttning. I sju av journalerna finns inte uppgift om förflyttningsförmåga inom rekommenderad tid och ADL saknades i sex journaler i samband vid inflyttning. En av journalerna har inte inkomststatus utifrån checklistans krav. Uppdaterat status enligt checklista 20 poäng, uppnått medianvärde 17 poäng. Samtliga journaler har ett status som uppdaterats över tid. Status inom sökordet kommunikation och förflyttning uppdateras inte i samma utsträckning som övriga sökord. Plan totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 1 Det finns upprättade planer men åtgärder har inte kopplats och uppföljning saknas. Dokumentationen behöver utvecklas för att kunna följa vårdprocessen. Riskbedömningar totalt 6 poäng, uppnått medianvärde 6 I två av nio journaler saknades riskbedömningar inom 14 dagar vid inflyttning.

18 Sida 18 (35) Inkontinensutredning total 2 poäng, uppnått medianvärde 1 I fyra journaler fanns utredning vid inflyttning. ADL enligt Sunnås totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 0 ADL bedömningar fanns i samtliga journaler men inte inom rimlig tid. Tagit mellan två till nio månader innan dokumenterad bedömning enligt Sunnås genomförts. Signerade anteckningar totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 2 I två journaler fanns det osignerade texter. Övrigt Palliativa registret Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet. I relation till månadsstatiken har cirka 88 % av de avlidna registrerats i registret.

19 Sida 19 (35) Resultat kvalitetsindikator palliativ vård i livets slut under perioden 2012:4-2013:3 för St. Erik. Antal vårdtillfällen i urvalet: 11 Resultat kvalitetsindikator palliativ vård i livets slut under perioden 2011:4-2012:3 för St. Erik. Antal vårdtillfällen i urvalet: 4

20 Sida 20 (35) Infektionsregistrering Enheten har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien. Indikation för antibiotikabehandling Tabellen nedan är en jämförelse mellan infektionsregistrering år 2012 och Medelvärdet av antal nya fall under 2013 som indikerat antibiotikabehandling hos vårdtagare med urinvägsinfektion och urinvägsinfektioner hos vårdtagare utan urinkateter ökat. Pneumoni och annan hud och mjukdelsinfektion har minskat medan sårinfektion ökat. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är samma jämfört med , ,8 0,6 0,4 MRSA/VRE/ESBL/HEP ATIT 0, / / / / / /9 2013

21 Sida 21 (35) Senior alert sammanställning Registreringar av genomförda riskbedömningar/nutrition (MNA initial), trycksår (Norton) och fall (Downton Fall Risk Index) Antal unika personer som riskbedömts under perioden. 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Pascal Pascal ordinationsverktyg är ett nationellt verktyg för ordination av läkemedel som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Pascal har ersatt Apotekets e-dos. Akut och buffertförråd Ett nytt beställningssystem och nya rutiner för beställning av läkemedel införs med början hösten Beställningssystemet Visma Proceedo ska användas vid beställning av läkemedel till akut och buffertförrådet För att kunna använda systemet måste du vara registrerad i HSA/EK. Systemet är webbaserat och enkelt att använda. Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under 27 maj 2013 granskat läkemedelsförråden/hanteringen alla vård- och omsorgsboende. Akut- och buffertförråden är ett litet förråd med läkemedel där landstinget står för kostnaden och som enbarts ska användas vid akuta situationer. Läkemedelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar. Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt

22 Sida 22 (35) förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningen. Sammanfattning Läkemedelshanteringen på St Eriks äldreboende upplevs fungera bra i stort. Under kvalitetsgranskningen såg vi över ansvarsfördelning, lokal rutin och delegeringar. Därefter gick vi igenom läkemedelshanteringen i Akut- och buffertförrådet, kylskåpet, i läkemedelsskåpen för Person-bundna läkemedel på enheterna samt i några av de boendes skåp. Alla förbättringsförslag som framkom vid förra kvalitetsgranskningen är genomförda. Förslag till förbättringar Rekommenderar att komplettera/ändra den lokala rutinen för läkemedelshantering enligt följande: Beskriv rutinen för inskrivning av en ny boende, med avseende på läkemedelshanteringen ochsäkerställande av aktuell ordinationshandling. Beskriv rutinen med egenkontroll som genomförs regelbundet samt hur resultatet från dennahanteras via kvalitetsmöten. Ändra till att det är Pascals Ordinationshandling som utgör originalhandling, enligt MAS nya riktlinjer. Uppdatera kontaktuppgifterna för rekvisition av apodos-läkemedel (Dos Örebro) och läkemedel till Akut-och buffertförrådet (ApoEx). Komplettera den lokala rutinen med vem som godkänt den (ska vara MAS) samt datum för godkännade. Övriga förslag: Dokumentera ansvarsfördelningen för rekvisition av läkemedel till Akut- och buffertförrådet och till de boende samt vem som utför narkotikakontrollen. Lägg in alla aktuella delegeringar i VODOK, enligt MAS riktlinjer. Införskaffa aktuell ordination enligt generella direktiv. Finns på MAS hemsida. Se över narkotikahanteringen generellt. Kontrollräkning av narkotika ska göras 1 gång per månad. Vid differens vid kontrollräkning av narkotika ska en utredning göras. Dokumentera så gott det går i narkotikajournalen på raden under. Se över användningen av olika tecken som ersätter signering vid avvikelse i samband med administrering av läkemedel, så att endast fastställda tecken används.

23 Sida 23 (35) HSL- indikatorer En jämförande statistik har gjorts under perioderna. I tabellen nedan visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som ansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för. 30, , , ,5 28 Antal vårdtagare som OAS-ansvarat för 27 1/ / / / / / Byte av vårdform Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har ökat från föregående perioder. Av de personer som åkte in på sjukhus var det 40 % som blev inskrivna i sjukhusvården. Statistiken grundas på antal vårdtagare. Avlidna Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har minskat. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem.

24 Sida 24 (35) Under 2013 har 17 vårdtagare avlidit på boendet. av dessa har 3 vårdtagare gått bort inom 3 månader. Statistiken grundas på antal vårdtagare. Trycksår 1 Antalet trycksår är samma jämfört med föregående år men ökat jämfört med då det var noll. Genomsnittet oktober september 1 Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud. Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa. Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande muskler. Såret är ofta nekrotiskt. Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, senor/ben. Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger.

25 Sida 25 (35) Förskrivna inkontinenshjälpmedel Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har minskat jämfört föregående period men ökat jämfört med Användandet av urinkateter har ökat jämfört föregående perioder Inkontinens - hjälpmedel Kateter 5 0 1/ / / /9 1/ / Genomsnittet oktober september Ordinerade läkemedel Förbrukningen av läkemedel går inte att jämföra med tidigare perioder för parametrarna har ändrats från tidigare perioder Genomsnittet oktober september Specifik omvårdnad Flera av de äldre som flyttar in i ett särskilt boende har ett hälsooch sjukvårdsbehov medan vissa har ett hälso- och sjukvårdsbehov som de kan klara av själva eller endast behöver lite hjälp med. Specifik omvårdnad ges till vårdtagare som exempelvis har behov av respirator, tracheostomi, syrgaskoncentrator, intravenöst dropp, injektioner, blodtransfusioner,

26 Sida 26 (35) såromläggningar eller som inte kan tillgodogöra sig vanlig kost utan får nutrition via någon form av sond. Under verksamhetsåret har ca 1 personer som varit i behov av specifik medicinteknisk sjukvård och ca 4 personer har någon form av sår där det krävs omfattande såromläggning, se nedan tabell. Specifik Rehabilitering Inom området rehabilitering redovisas fyra indikatorer i enlighet med stadens gemensamma statistikunderlag. Två av dessa avser antal bedömningar av ADL respektive funktionsförmåga som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast. De övriga två är en redovisning av antal personer som har individuellt utprovad/ förskriven rullstol respektive lyftsele till personlyft. Då registreringarna påbörjades senare under redovisningsperioden är resultatet för verksamhetsåret 2013 inte att bli komplett. Genomsnittet mars - september

27 Sida 27 (35) Skyddsåtgärder Användning av åtgärder som begränsar rörelsefriheten som att t.ex. inte kunna resa sig upp eller att larm utlöses vid förflyttning ur t.ex. säng, får inte användas utan ett samtycke från vårdtagaren. Åtgärden kräver förutom samtycke att en utredning av risker görs och att tidigare prövade insatser inte räckt för att uppfylla säkerheten för vårdtagaren. Vid en jämförelse mellan VB-2012 ochvb-2013 kan en minskning på ca 18 % ses för användningen av skyddsåtgärder. Användning av olika typer av individuella larm har minskat med 12 %, och användningen av sänggrindar och bälten med 24 %. Genomsnittet oktober - september Kvalitetsindikatorer - Riskbedömningar Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 procent innan årets slut, se tabell nedan. Instrument som ska användas är: Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus Norton för att mäta risk för trycksår Vårdprogram för urininkontinens/kvalitetssäkringsprogram NIKOLA

28 Sida 28 (35) ROAG- munstatus Genomförda riskbedömningar enligt Downton Fall Risk, MNA och Norton har minskat jämfört med föregående perioder Munstatus har genomförts jämfört med tidigare perioder. Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober Inkontinensutredning och läkemedelsgenomgångar Urininkontinensutredningar har ökat jämfört med föregående perioder medan läkemedelsgenomgångar minskat. Kvalitetsindikatorn är beräknad på antal boende/antal journaler per helår under mätperioden ADL bedömningar enligt Sunnås ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning och ska förnyas årligen och i samband med förändrad status med syfte att bedöma den enskildes förmåga att klara sin dagliga

29 Sida 29 (35) livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder. Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADLbedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd har ökat i jämförelse med tidigare perioder. Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober Body Mass Index (BMI) Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindikatorn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22. Färre personer har risk för undernäring. Kvalitetsindikatorn är beräknad på antal boende/antal journaler per helår under mätperioden

30 Sida 30 (35) Hälso- och sjukvårdspersonal Kvalitetsindikatorn med antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2013, 2012 och år Antal boende/ tillgänglig plats ,5 37, ,4 1/ / / Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Samverkan Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 St Erik har arbetat förebyggande för att undvika brister i vårdkedjan inför och under inflyttningsprocessen. Samverkan med landstinget St Erik har lokala samverkansformer utifrån verksamhetens behov med berörda instanser inom landstinget. Vi deltar i samverkansmöten landstinget inbjuder till. Vi har skriftliga rutiner för muntlig som skriftlig informationsöverföring då patienten flyttas mellan olika vårdformer eller besöker läkare/ tandläkare/hjälpmedelscentral utanför den egna verksamheten. Stockholm geriatriken ansvarar för läkarinsatserna på St. Erik genom avtal med Kungsholmensstadsdelsförvaltning. Läkare finns på boendet en dag per vecka samt vid behov. Samverkan med sjukhus Sjuksköterskan ansvarar för att ansvarig läkare alltid kontaktas för bedömning om boende behöver skickas till sjukhus. Sjuksköterskan ansvarar också för att ge den mottagande slutenvårdsenheten relevant information. Om boende har pågående behandlingsinsatser av sjukgymnast/arbetsterapeut och bedömning gjorts att fortsatta behandlingsåtgärder krävs,

31 Sida 31 (35) ansvarar de för att ge den mottagande vårdenheten relevant information. När en boende skickas in till sjukhus skickas information med gällande den boende. Telefonkontakt tas med mottagande vårdenhet, närstående eller medarbetare som känner boende följer med och lämnar uppgifter om namn och fullständiga personuppgifter. Vid utskrivning från sjukhus kontrollerar sjuksköterskan att utskrivningsmeddelandet innehåller en sammanfattning av medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser som boende erhållit. Samverkan med Vårdhygien Vi samverkar med Vårdhygien, personal har på detta sätt tillgång till utbildning i Vårdhygien, hygienronder och tillgång till experthjälp vid utbrott av eventuell smitta. Vårdhygien kan också vara behjälplig med sak- och hygienfrågor om allvarliga infektioner eller stora utbrott av maginfluensa uppstår. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 I patientsäkerhetslagen har en förtydligande sket angående vikten av preventionsarbete. I anslutning till inflyttning träffar arbetsterapeut och sjukgymnast den inflyttade och gör en första bedömning om behov av hjälpmedel för att förebygga risker. En första bedömning av patientens status utförs omgående; förflyttning, kommunikation, elimination och nutrition. Riskbedömning för utvecklande av trycksår, nutritionsproblem och fall ska vara genomförda av sjuksköterska inom fjorton dagar efter inflyttning. Inkontinensutredning ska vara påbörjad inom fjorton dagar efter inflyttning. En riskanalys görs för att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas och för att ta fram konkreta åtgärder som eliminerar eller minimerar identifierade risker. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i enlighet med de riktlinjer för avvikelsehantering som finns i ledningssystemet. Sjuksköterska signerar mottagandet av avvikelserapporter och för över dessa till VODOK där bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder redovisas.

32 Sida 32 (35) Informationsöverföring sker minst tre gånger per dygn mellan de olika arbetspassen. MAS går regelbundet igenom avvikelserna i VODOK. Inkomna avvikelser Inkomna avvikelser för perioden har ökat jämfört med föregående perioder. Under perioden har ingen avvikelser föranlett anmälan enligt Lex Maria. Statistiken grundas på antal avvikelse som registrerats i verksamheten. Fall avvikelser och Fallincidenter Registrerade fallincidenter har ökat i jämförelse med perioden men minskat jämfört med I 3 av de fall med skada som registrerats var konsekvensen fraktur. Statistiken grundas på antal avvikelse som registrerats i verksamheten.

33 Sida 33 (35) Läkemedels- och övriga avvikelser Läkemedelsavvikelserna har ökat jämfört med tidigare perioder. Övriga avvikelser är som tidigare noll / / / / / / Statistiken grundas på antal avvikelse som registrerats i verksamheten. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål och synpunkter Det ska vara lätt för alla att lämna synpunkter och klagomål. Vi på St Erik har tydliga rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. Information om detta ges muntligt och skriftlig vid inflyttning till patienter och närstående. Utöver detta finns det en anhöriga tavla på varje våningsplan med förtryckta blanketter. Närmaste chef/arbetsledare tar kontakt med den person som framfört synpunkt /klagomålet inom 24 timmar. Vid helg sker detta första vardagen efter helg. Vid kontakt görs en: Överenskommelse om vilka åtgärder som kan och vidtas. Datum för uppföljning All dokumentation sparas i avsedd pärm för klagomål. Verksamhetschef ansvarar för att berörd personal får information om en eventuell överenskommelse. Kontaktpersonal ansvarar för att nödvändig information dokumenteras i Sol- dokumentationen (uppdatering i genomförandeplan sker parallellt).arbetsterapeut/sjukgymnast/sjuksköterska ansvarar för att nödvändig information dokumenteras i HSLdokumentationen. En synpunkt/klagomål behandlas som en avvikelse med efterföljande behandling via super 8 grupperna.

34 Sida 34 (35) Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål och synpunkter utreds, analyseras och återkopplas av verksamhetschef i samarbeten med Super 8 grupp för HSL frågor. På enheten diskuteras och analyseras klagomål och synpunkter på arbetsplatsträffar. Avvikelser och synpunkter diskuteras även i den lokala lednings-gruppen som har möten en gång i veckan samt på sjuksköterskemöten, rehabmöten och avdelningsmöten. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Visionen är att ha en tät kontakt och en aktiv samverkan kring patientens säkerhetsarbete med patienter och deras närstående. Då flertalet av de patienter som bor på St Erik människor med demensdiagnos och inte alltid kan medverka i sitt eget patientsäkerhetsarbete blir kontakten med närstående särskilt viktig. Redan vid ankomstsamtalet kartlägger teamet patientens vårdrisker, exempelvis risk för fall, undernäring, trycksår varvid åtgärder tas fram som kan förhindra/förebygga risker och dokumenteras i SoL och HSL dokumentationen. Samverkan med patienter och närstående sker dock mest i den dagliga omvårdnaden. Varje boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska som också har det direkta informationsansvaret till patienten och närstående. Ansvarig läkare finns tillgänglig dagligen. Sjuksköterska förmedlar kontakten mellan närstående och läkare. Medarbetare finns alltid till hands för närstående vid vård i livets slut. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Ledningssystem med Skriftliga rutiner som revideras regelbundet Stadens kvalitetsinstrumentet QUSTA till uppföljning Processmått Etablerade processer gällande egen kontroll, avvikelse hantering, insamling av statistik, synpunkter och klagomålshantering. Resultatmått Resultaten pekar på en stor procent förbättringar på nästan alla område vilket tyder att målen är delvis uppfyllda.

35 Sida 35 (35) Övergripande mål och strategier för kommande år Införliva ledningssystemet i alla grupper Utbildningar och i igångsättande av super 8 grupper Försatt arbeta i tvärprofessionella team Fortsätta utbildningar till undersköterskor Starta samtliga registreringar i Senior Alert Utbildning för omvårdnadspersonal i mat och måltider Utbildning för all personal i inkontinensvård