HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN ET1201, Etnologins grunder II - Vardagslivets dimensioner, 15,0 högskolepoäng Basic Ethnology II - Dimensions of Everyday Life, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för kulturvetenskaper. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för kulturvetenskaper 2. Inplacering Kursen är en fristående kurs på grundnivå och kan ingå i en kandidatexamen med etnologi som huvudområde. Kursen kan även ingå som valfri kurs inom ramen för kandidatexamen med annat huvudområde. Huvudområde Etnologi Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs Etnologins grunder, ET1101, eller motsvarande. 4. Innehåll Delkurs 1: Kulturarv och konsumtion, 7,5 hp, Cultural Heritage and Consumption Delkurs 2: Makt och normalisering, 7,5 hp, Power and Normalization Kursen ger dels på det teoretiska och dels på det praktiska planet orientering om vardagslivet i olika stadsmiljöer med betoning på förändringsprocesser under 1900-talet. Särskilt fokus läggs på folkhemmets

2 2/ 3 materialisering och senmodernitetens karaktärsdrag. Klass- och generationsrelaterade levnadsvillkor problematiseras med tonvikt på hur miljöer och föremål kan tillskrivas identitetsskapande egenskaper och få kulturarvsdignitet. Frågeställningarna belyses även via museibesök. Något som också aktualiseras är hur nations- och samhällsbilder kan konstrueras. Hur föreställningar om det normala är förenat med makt diskuteras och jämförs med uppfattningar om hur normaliteter skapas, upprätthålls, utmanas och omvandlas utifrån perspektiv på kön, sexualitet, etnicitet, klass och generation. 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika sociala gruppers vardagsliv och konsumtion med jämförelser mellan skilda generationer redogöra för folkhemmets materialisering och senmodernitetens karaktärsdrag i stadsmiljöer Färdighet och förmåga finna och använda sökvägar till källor som är förknippade med materiellt kulturarv Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera maktförhållanden och normaliseringsprocesser med särskild uppmärksamhet lagd på klass, kön, etnicitet, sexualitet och generation kritiskt diskutera hållbar utveckling, samt frågor om jämlikhet och jämställdhet kritiskt diskutera kulturarvskonstruktioner och samhällsbilder med jämförelser mellan olika talskontexter 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Kursen examineras i flera delar. Moment 1 examineras i form av muntliga seminarier i grupp samt en individuell skriftlig salstentamen. Examinerande seminarier är obligatoriska. Moment 2 examineras i form av en individuell skriftlig hemtentamen. Studenten äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Den som godkänts på prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). För betyget VG på hel kurs krävs betyget VG på minst 50% av kursens poängantal. 9. Kursvärdering Studierektorn ansvarar för att studenternas synpunkter inhämtas efter varje kursmoment samt efter avslutad kurs i både muntlig och skriftlig, anonymiserad, form samt att resultaten av utvärderingarna ligger till grund

3 3/ 3 för kursens kommande utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen ger behörighet till ET1301, Etnologiska fält och inriktningar, 15 hp. Kursen får ej inräknas i kandidatexamen tillsammans med kurs ET1100. Likabehandlings- och etikaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra om och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling.

4 Institutionen för kulturvetenskaper Litteratur kurs: ET1201 Etnologins grunder II - Vardagslivets dimensioner, 15 hp, HT12 (Beslutad ) Delkurs 1: Konsumtion och kulturarv, 7,5 hp Böcker: Ehn, Billy/Klein, Barbro, 1994: Från erfarenhet till text. Om kulturvetenskaplig reflexivitet. Stockholm: Carlssons. s (45s) Fredriksson, Cecilia 1998: Ett paradis för alla. Epa mellan folkhem och förförelse. Stockholm: Nordiska museet, , (51s) Frihammar, Mattias 2010: Ur svenska hjärtans djup. Reproduktion av samtida monarki. Stockholm: Carlsson bokförlag, s 45-82, (56s) Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar 1979/1984: Den kultiverade människan. Lund: Liber Läromedel. (223s). Gunnemark, Kerstin, 1998: Hembygd i storstad. Om vardagslivets praktik och den lokala identitetens premisser. Göteborg: Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, nr 26, s 21-29, , , (138s) Gunnemark, Kerstin (red), 2000: Återblickar och framtidstro i Majorna. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige, Lokalhistorisk identitet nr 11 s 8-21, 27-44, (89s). Gunnemark, Kerstin, 2004: Minnenas Galleri. Om minnesskåp och kulturarv. Stockholm: Carlsson bokförlag s 11-26, 53-71, (68s) Knuts, Eva 2006: Något gammalt, något nytt skapande av bröllopsföreställningar. Göteborg: Mara förlag s 15-92, (84s) Ronström, Ove, 2001: Kulturarvspolitik. I: Blehr, B (red) Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun. Stockholm: Prisma. S (47s) E4tta.pdf Kompendier: Berggren Torell, Viveka, 2003: För stass och stoj. Barnkläder på 1900-talet utifrån mormors minnen och museers material. Göteborg: Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige nr 43, s (16s) 1

5 Ek, Sven B 1981: Recension av Frykman/Löfgren: Den kultiverade människan. I: RIG 1981:1 s (7s) Ek, Sven B 1981: Rösten från det förgångna. En replik I: RIG 1981:2. S 69 (1s) Fredriksson, Cecilia, 1996: Loppmarknader och ruiner. Om loppmarknadens estetik. I: Valeri, R & Nordström, I (red) Tycke och smak, sju etnologer om estetik. Stockholm: Carlssons bokförlag, s (16s) Gustafsson, Lotten 2002: Den förtrollade zonen. Nora: Nya Doxa (16s) Hammarlund-Larsson, C, Nilsson, B O, Silvén, E (red) Samhällsideal och framtidsbilder. Perspektiv på Nordiska museets dokumentation och forskning. Stockholm: Carlssons bokförlag s 67-84, , (74s) Kaijser, Lars, 2002: And the rest is history. I: Eriksen, A, Garnert, J, Selberg, T (red) Historien in på livet. Diskussioner om kulturarv och minnespolitik. Lund: Nordic Academic Press s (16s) Löfgren, Orvar & Frykman, Jonas 1981: Etnologisk kulturanalys. Ett genmäle till Sven B. Ek I: RIG 1981:2. (1s) Löfgren, Orvar, 1997: Att ta plats: rummets och rörelsens pedagogik. I: Alsmark, G (red) Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum. Lund: Studentlitteratur. s (15s) Povrzanovic Frykman, Maja 2012 Ting i transnationella liv: Migranter och materiella praktiker. I: Sprängskiss, s 8-9 (2s) Alternativt: Ristilammi, P-M, 1994: Rosengård och den svarta poesin. Stockholm/Stehag: Symposion s (14s) Sahlström, Meta 2008: Upplevelseturister i eget vardagsrum. I: Lindqvist, Yrsa, red. Tradition och turism på Åland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. s (13s) Stahre, Ulf, 1999: Den alternativa staden. Stockholms stadomvandling och byalagsrörelsen. Stockholm: Stockholmia förlag, s (15s) Zintchenko, Lennart, 1997: Offentliga bilder av Hammarkullen. I: Arnstberg, K-O I stadens utkant. S (15s) Delkurs 2: Makt och normalisering Böcker: Ambjörnsson, Fanny, 2006: Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. (237 s.) (Obs: texten är nedladdningsbar som e-bok på: Bringeus, Nils-Arvid 1976/1992: Människan som kulturvarelse. Stockholm: Carlssons bokförlag. Sid (11s) Bäckman, Maria, 2009: Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter. Göteborg/Stockholm. Makadam förlag. (272s) Hyltén-Cavallius, Sverker Minnets spelrum. Om musik och pensionärskap. Falun & Hedemora: Gidlunds. S , , (118 s.) 2

6 Lundstedt, Anna 2005: Gudrun Sjödén-kadern i Vit governmentalitet. Invandrarkvinnor och textilhantverk-en diskursanalys.stockholm: Elander Gotab. Sid (28s). Texten finns på nätet ( alternativt: se Kulturella perspektiv 3/2007. Petersson, Magdalena 2003: Identitetsföreställningar. Performance, normativitet och makt ombord på SAS och AirHoliday. Göteborg: Mara förlag. (200s) Petersson McIntyre, Magdalena. (2011). Doften av genus: Förhandlingar kring kvinnligt, manligt och parfymer, I: Tidskrift för genusvetenskap. 2011:1 s (21s) Tillgänglig: Kompendier: Adeniji, Anna 2008 Brangelina och bröllopet I: Inte den typ som gifter sig. Feministiska samtal om äktenskapsmotstånd. Göteborg/Stockholm: Makadam förlag. Sid (11s) Bauman, Zygmunt. 1994: Från pilgrim till turist. I: Moderna tider. Nr 47. Sid (14s) Belsey, Catherine (2002): Poststructuralism A Very Short Introduction. Sid (9s) Bremer Signe, Mellan vita rum. Om väntan, vithet och maskulinitet i två berättelser om transsexuella patientskap. I: Tidskrift för genusvetenskap 2010:1-2 (22s) Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos. Sid (10s) Liliequist, Marianne, 1995: Såpoperan och det kontextbundna tittandet. I: Selberg, Torunn (red): Nostalgi og sensasjoner. Folkloritisk perspektiv på mediekulturen. NIF, Åbo. (14s) Loomba, Ania 2005: Colonialism and Knowledge I: Loomba, A: Colonialism/Postcolonialism. Routledge.London Sid (9s) Martinsson, Lena 2006: Att bråka med normer I: Jakten på konsensus. Liber Malmö. Sid (8 s) Mörck Magnus, En reva i kostymen. Maskulinitet, mode och makt. I: Gradén Lizette & Petersson McIntyre Magdalena (red.). Modets metamorfoser. Den klädda kroppens identiteter och förvandlingar. s (21s) 3