Platskontoret MANIFESTOS NYHETSBREV OM PLATSMARKNADSFÖRING, VARUMÄRKEN OCH ANDRA UPPLEVELSER. NR 1/2014

Transkript

1 Platskontoret MANIFESTOS NYHETSBREV OM PLATSMARKNADSFÖRING, VARUMÄRKEN OCH ANDRA UPPLEVELSER. NR 1/2014

2 FOTO FRAMSIDA: Nypon: jarsem sxc.hu; Norra hamnen Helsingborg samt workshop BBDC: Petra Lundin Foto s 2, Spelplan: Project H Design; Utställningsarbete och Dunkers: Petra Lundin Foto s 3, Norra hamnen Helsingborg: istockphoto.com; Michael: Fia Jobs Foto s 4, Skog: Aniblo, sxc.hu Foto s 5, Affisch: Glada Hudik-teatern; Bojorten Kristinehamn: Øyvind Lund Foto s 9, Personer i grönvitt: Project H Design; Car Bike Port, ställ: Cycle hoop Du får gärna skicka Platskontoret vidare. Om du har fått nyhetsbrevet vidarebefordrat och vill ha kommande nummer till din egen adress, maila till info@manifesto.se. Om du vet någon annan som borde få Platskontoret, gör du precis likadant. Manifesto. Citera oss gärna men ange källan. Foto: Manifesto om inget annat anges. Innehåll 57 veckor i Helsingborg 3 Sveriges kommuners marknadsföring Nya varumärkesplattformar för Hudiksvall & Kristinehamn 5 Grattis Söderhamn! +240 invånare 6 Heja Malmö! +77 placeringar 6 Välkommen till världens minsta designmuseum 7 Social design? 8 Omtankesmedja med kommunalrådsberedningen 10 Kommunikationsplattform för Wanås konst 11 Ny destinationsutbildning 12 Henry Dunkers plats 3, Helsingborg info@manifesto.se

3 PLATSCHEFEN 3 57 veckor i Helsingborg Ett år går fort och vårt första år i Helsingborg har gått snabbare än de flesta. Vi har hunnit med allt som vi planerade och lite till. Vi har till exempel öppnat ett eget designmuseum. Branding by Design Center, som museet heter, har fått mycket uppmärksamhet i lokala medier, vilket man inte är bortskämd med som place branding byrå. Under första året hann vi sätta upp fem utställningar. Det hade vi aldrig klarat utan våra praktikanter, som förutom Helsingborg också anslöt från Frankrike, Spanien och Rumänien. Manifestos kontor ligger på Henry Dunkers plats i Norra hamnen i Helsingborg. När det gäller vår kärnverksamhet utvecklade vi bl.a. en ny varumärkesplattform för Kristinehamns kommun. Nu är vi i full färd med att utveckla en varumärkesstrategi för Glada Hudik. Under senhösten genomförde vi tredje upplagan av vår undersökning Sveriges kommuners marknadsföring. Resultatet presenterar vi på nästa sida. Mellan varven har jag också arbetat på en bok om varumärkesutveckling med fokus på platser och destinationer. Det blir Manifestos fjärde bok i ordningen. Även Helsingborgs politiker börjar hitta till Manifesto. Vi har haft besök av politiker vid fyra olika tillfällen. Vi har diskuterat allt från social design och behovet av nya kreativa utbildningar till varför design- och varumärkeskonsulter väljer att driva ett designmuseum på sin fritid, om än världens minsta. Om du har synpunkter på det här numret, eller om du har vägarna förbi Helsingborg, maila till info@manifesto.se, så hörs eller ses vi. Michael Nilsson, varumärkesstrateg

4 PLATSMARKNADSFÖRING 4 Sveriges kommuners marknadsföring 2013 Under hösten genomförde vi under sökningen Sveriges kommuners marknadsföring för tredje gången. Av Sveriges 290 kommuner valde 208 att svara på enkäten, en svarsfrekvens på 71,7 procent. När vi studerar bortfallet kan vi också konstatera att nästan alla större kommuner har valt att delta i undersökningen. Tack för det. Arbetar er kommun med några utvalda kärnvärden? Om ja, vilka? Precis som tidigare år (2009 och 2011) frågade vi om kommunerna använder kärnvärden. 58 procent svarar att de använder kärnvärden, vilket är en klar ökning jäm fört med 2011 då endast 44 procent använde kärnvärden. När vi studerar svaren lite närmare ser vi att en del respondenter blandar ihop begreppen och snarare använder sig av någon form av utvecklingsteman, och i ett par fall rör det sig snarare om visioner än om kärn värden. Vi måste ändå konstatera en ökning från Dock är det en bra bit kvar till 2009 då 70 procent sa sig arbeta med en kärnvärdesbaserad strategi. OBS. I Platskontoret nr 2, som du kan ladda ner på platskontoret.se, kan du läsa mer om nackdelarna med kärnvärden och varför det förhindrar differentiering mellan olika platsvarumärken. Kärnvärdenas fem-i-topp har i princip varit oförändrad genom åren: Närhet, Trygghet, Mod, Öppenhet, Engagemang. Använder ni någon slogan i marknads föringen? Om ja, hur lyder den? 2009 svarade 46 procent av kommunerna att de använder en slogan i marknadsföringen. I dag svarar 55 procent ja. Många påpekar dock att deras slogan bara används i vissa sammanhang, eller att den lever kvar utan att komma till praktisk användning. När vi går igenom listan på alla inkomna slogans kan vi konstatera att det är ont om strategiskt tänkande i de här sam man hangen. De flesta är mer eller mindre puts - lustiga och snabbt glömda. Det är lite förvånande att inte fler ifrågasätter vad deras slogan kan åstadkomma, i synnerhet i de fall då den bara är en mer eller mindre kul formulering, och det gäller de allra flesta. Vilken av följande processer anser ni att ni behöver arbeta mest med för närvarande? (Rangordna 1 till 3, sätt 1 för den process som känns mest angelägen.) Vi bad respondenterna rangordna: Destinationsmarknadsföring, Platsmarknadsföring och Stadsutveckling. Det visade sig att platsmarknadsföring var den process som flest rankade högst (1,77 i snitt), sedan var det ett hopp ner till destinationsmarknadsföring (2,0) och strax därefter följde stadsutveckling med ett snitt på 2,1. Relativt sett tycks stadsutveckling vara en viktigare process för mindre orter än större. Sannolikt beror det på att dessa i regel fokuseras mer på att göra kommunen attraktiv för de egna invånarna än att locka till sig nya invånare, företagare och/eller besökare. FAKTARUTA Våren 2015 genomför vi nästa undersökning. Ta chansen att få med en fråga i formuläret. Har du synpunkter på vilka frågor vi ska ta upp, hör av dig till info@manifesto.se

5 VARUMÄRKESPLATTFORM 5 Nya varumärkesplattformar för Hudiksvall och Kristinehamn Under sommaren utvecklade vi en ny varumärkesplattform för Kristinehamns kommun. När vi hade presenterat plattformen fick vi också tillfälle att vara med i kommunens upphandling om reklambyråtjänster, och vann även den. Det känns spännande att få möjlighet att utveckla varumärket vidare och att även få arbeta med Kristinehamns kommunikation. I somras fick vi en förfrågan om att delta i Hudiksvalls kommuns upphandling om processtöd i varumärkesutvecklingen. Att få jobba med Glada Hudik lockade naturligtvis så vi bestämde oss för att arbeta fram ett anbud. Något senare kunde vi konstatera att vi även vunnit denna upphandling. Med facit i hand kan vi konstatera att samtliga nya uppdrag inom place branding under de senaste två åren har tillkommit efter att vi har fått en direkt förfrågning om att lämna en offert eller delta i en upphandling. Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Jag tror och hoppas att det framför Glada Hudik-teatern gör Hudiksvall känt långt utanför kommungränserna. Årets föreställning är Trollkarlen från Oz. allt är ett tecken på att fler och fler kommuner börjar studera olika konsulters track record, för att försäkra sig om att rätt företag lämnar anbud. Om så är fallet är det ett steg i helt rätt riktning, för i slutändan måste resultatet vara viktigare än vems bror eller svåger man är. Kristinehamn är den enda kommunen i Sverige som har ett flytande stadsvapen, bojorten Christine af Bro. Vill du veta mer om vår syn på varumärkes arbe tet och varför vi menar att platsvarumärken inte kan utvecklas på samma sätt som ett paket djup frysta kåldomar, ring eller maila Michael Nilsson, eller michael@manifesto.se

6 RESULTATET 6 Grattis Söderhamn! +240 invånare arbetade vi med att utveckla och förankra Söderhamns kommuns varumärkesstrategi. När vi fick uppdraget var den uttalade målsättningen att vända kommunens negativa befolkningsutveckling. Hösten 2010 presenterade vi en varumärkesplattform med fokus på tre temaområden. Efter valet slöt en förnyad kommunstyrelse med nya kommunalrådet Sven-Erik Lindestam i spetsen upp bakom plattformen i början av När Lindestam lyfte fram varumärkesstrategin i sitt förord till kommunens årsredovisning hade vi nått vårt första delmål, att få även få politiken att ställa sig bakom strategin. Under 2011 och 2012 har vi arbetat en del med förankringsfrågor. Eftersom det har varit stor omsättning på folk i den här varumärkesprocessen, har plattformen fungerat som den röda tråden i varumärkesarbetet. Framgångarna har avlöst varandra. Hösten 2012 gick Drivkraft Söderhamn gick till final i European Enterprise Promotion Awards, EU-kommissionens tävling i entreprenörskap. Våren 2013 ökade Söderhamn 86 placeringar på Fokus lista»här är det bäst att bo«, en av de snabbaste ökningarna i Sverige. När året var slut kunde Söderhamn konstatera att befolkningen hade ökat med 240 personer. Det var första gången på många år som Söderhamn hade ett positivt flyttnetto. Bakom Söderhamns framgångar står många engagerade människor som har arbetat långsiktigt. Förhoppningsvis kommer de även i fortsättningen att ha gjädje av att arbeta utifrån en effektiv varumärkesstrategi. Heja Malmö! +77 placeringar I förra numret av Platskontoret presenterade vi en enkel processbeskrivning för varumärkeskommunikation: Mål, Mät, Möt. Med Möt talar vi om vikten av att våga möta problem när och där de uppstår. Vi använde vårt samarbete med Malmö stad som ett av exemplen. Efter alla svarta tidningsrubriker hösten 2011 fick Manifesto i januari 2012 uppdraget att kommunicera sambandet mellan Malmöborna och den svarta ekonomin/organiserade brottsligheten. Resultatet blev Heja Malmö!-kampanjen, som var den skånska kampanj som rankades högst av branschtidningen Resumés jury under När Fokus lista»här är det bäst att bo 2013«kom ut kunde vi konstatera att Malmö, precis som Söderhamn, tillhörde snabbklättrarna på listan. Malmö ökade 77 placeringer, ett bra bevis på att det lönar sig att bemöta kommunikationsproblem. För vår egen del kändes det extra skönt att kunna konstatera att två av våra uppdragsgivare tillhörde de tio som hade ökat snabbast på listan.

7 BRANDING BY DESIGN CENTER 7 Välkommen till världens minsta designmuseum Den 13 april 2013 öppnade vi Branding by Design Center (BBDC). Fem utställningar senare kan vi konstatera att Helsingborg verkade behöva en yta för att visa design. Besökarintresset har varit stort BBDC är ett experiment med nollbudget, även om både vi och våra praktikanter har investerat mycket tid i museet. Våra inhoppare har fått producera och designa utställningar och agerat utställningsvärdar. Nästa utställning, om social design, har premiär den 22 februari. Här är några exempel på vad som skedde på museet de första nio månaderna Spanska Ana Cantó Vicente lärde oss att det var Salvador Dali som designade Chupa Chups logotyp 2. En grön jul, 12 designer med fokus på ekologisk hållbarhet 3. Vi kunde inte tänka oss ett liv utan Jennifer Lempinens hylla så vi köpte in ett ex till museet 4. En vanlig lördag på BBDC 5. Sabina Kramle gör smycken och handväskor av burkringar 6. City och ett halvdussin andra tidningar besökte BBDC 7. Nöjd designchef med korg flätad av återvunna mjölkpaket 8. Natalie Pålssons bioluminiscenta lykta var med på utställningen Best of Northwest

8 UTSTÄLLNING 8 Social design? Social design är en process som kan lösa många av de problem som vi brottas med i Sverige. Samtidigt är socialt designtänkande fortfarande ett nytt begrepp för många svenskar. Vi bad Louisa Szücs Johansson förklara begreppet lite närmare. Louisa är en av projektledarna för utställningen Social Design. LOUISA, VAD ÄR SOCIAL DESIGN? Social design är användningen av design för att ta fram lösningar som skapar positiv samhällsutveckling. Det kan handla om att förbättra vardagen för människor och bidra till ett jämlikt samhälle men det kan också handla om hur design kan förbättra den offentliga sektorn och tackla utmaningar inom hälsa, utbildning, arbetslöshet, demokrati och hållbar utveckling. Internationellt sett praktiserar man redan social design, i Storbritannien kallas det Transformation Design och Service Design, i Italien går det under namnet Design for Sustainability och Social Innovation, medan det i USA kallas Design for Social Impact. Ännu är det här kunskapsfältet nästan obefintligt i Sverige, det måste vi försöka ändra på. Louisa Szücs Johansson arbetar på Mötesplats Social Innovation i Malmö. Hon har en master i design från Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet. INOM VILKA OMRÅDEN KAN EN KOMMUN ANVÄNDA ETT SOCIALT DESIGNTÄNKANDE? Det finns idag ett stort behov av nytänkande och förmåga att skapa förändringar för att förbättra och effektivisera den offentliga sektorn. Kommuner kan öka den sociala hållbarheten dels genom att skapa sociala processer som engagerar och involverar medborgare, dels genom att ha ett socialt ändamål och både sätta människor och vår planet i centrum för det man gör. I båda dessa perspektiv är designers sätt att arbeta något som kommuner kan lära av; t.ex. att arbeta utifrån ett användarperspektiv, att samarbeta i team med olika kompetenser, att ha ett prövande arbetssätt där idéer testas småskaligt så att eventuella brister upptäcks tidigt. Generellt handlar det om att förändra hur vi ser på problem, hur vi samarbetar och organiserar oss själva och att lära oss att hantera komplexa situationer för att kunna möta framtiden på bästa sätt. VARFÖR HAR DU VALT ATT INTRESSERA DIG FÖR DET HÄR OMRÅDET? Jag har alltid haft ett stort intresse för hållbar utveckling och ju mer jag har grävt mig ner i hur jag som designer kan bidra till en bättre värld, desto mer har jag insett hur stor del sociala aspekter, som t.ex beteendeförändringar, har för vår framtid. Vare sig vi gillar det eller ej

9 så kommer vi att behöva designa om vårt samhälle, våra företag, våra grannskap och vårt sätt att leva. Detta kommer att resultera i ett helt samhälle av designande aktörer och frågan jag har ställt mig är vilken roll har designern i detta? Hur kan jag som designer använda min kompetens när det inte längre är lika relevant att designa materiella ting? Jag har ännu inte något själv klart svar på frågan, men jag lär mig mer och mer för varje dag som går. Framför allt måste designern släppa på rollen som den enda aktören som designar och även bjuda in andra aktörer i processen. Designern måste se sig som en del av ett team, där designerns styrka ligger i att trigga nya konversationer om hur vår framtid kan se ut. Med andra ord få sociala och meningsfulla initiativ att hända. HAR DU NÅGRA BRA EXEMPEL PÅ SOCIAL DESIGN? Ett exempel är Project H Design som lär ut designkunskaper till unga människor på landsbygden i USA, kunskaperna de lär sig appliceras på de behov som finns i deras samhälle och eleverna utvecklar dels krea tivitet och kritiskt tänkande men också en känsla av kapacitet och medborgarskap ( Ett annat intressant exempel är Peepoo en biologiskt nedbrytbar engångstoalett som skapar en hållbar och långsiktig lösning på sanitetsproblem i tredje världen ( Ett spännande initiativ ur kommunens perspektiv är MindLab i Köpenhamn som är en internt startad innovationsenhet som utvecklar den offentliga sektorn inifrån med hjälp av design tänkande. MindLab har utvecklat många nya lösningar som förbättrat danskarnas kontakt med myndigheterna, t.ex. användarcentrerade e-tjänster mm. ( Sedan kommer vi att presentera en rad andra exempel på utställningen, men vi ska väl inte gå händelserna i förväg.»social Design«har premiär på Branding by Design Center i Helsingborg den 22 februari. T.h: Car Bike Port av Cyclehoop, cykelställ som visar hur många cyklar det får plats på samma yta som en parkerad bil.»designern måste se sig som en del av ett team, där designerns styrka ligger i att trigga nya konversationer om hur vår framtid kan se ut.«t.v: Project H Design: students at Kutamba AIDS Orphans school learning landscape.

10 PÅ HEMMAPLAN 10 Omtankesmedja med kommunalrådsberedningen I mitten av januari var vårt fjärde politikerbesök i Helsingborg ett faktum. Den här gången fick vi besök av kommunalrådsberedningen. Under två timmar hann vi både presentera Manifestos perspektiv på place branding och ge en försmak på vår kommande utställning Social Design. Kommunalråden deltog också i en omtankesmedja med utgångs punkt i Helsingborgs Vision 2035 staden för människor som vill något. Vårt eget bidrag till att förverkliga visionen blir en kreativ skola, som vi hoppas kunna tjuvstarta redan i höst. Därför ägnade vi omtankesmedjan åt att försöka komma på vilka nya jobb som Helsingborg behöver i framtiden. Det blev en intressant diskussion med politiker som kändes genuint engagerade i frågan. OMTANKESMEDJA? Mer verkstad än think tank. En omtankesmedja kan handla om allt från att hitta nya samverkansmodeller mellan kommun och näringsliv kring konkreta problem till att utveckla innovativa koncept i allmänhetens intresse. Allt för att skapa ett Sverige med framtiden för sig. Uppifrån: Christian Orsing (m), Annika Román (mp), Maria Winberg Nordström (fp), Emma Håkansson (turistchef), Lars Thunberg (kd), Birger Nicander (stadssekreterare). Ingela Andersson (s) deltog också men hon fick lov att gå tidigare och kom inte med på bild.

11 SAMARBETE 11 Kommunikationsplattform för Wanås konst Wanås konst i nordöstra Skåne är Sveriges främsta skulpturpark. Vi har utvecklat en ny kommunikationsplattform för Wanås. Plattformen innehåller även en PR-strategi som vår PR-partner Printa har svarat för. I vårt gemensamma uppdrag ingår att vi ska lyfta fram de övriga delarna i Wanås konsts verksamhet, bl.a. en konsthall med ett stort inslag av pedagogisk verksamhet samt en deli med lokalt producerat mathantverk. Av naturliga skäl har Wanås flest besökare under sommarsäsongen men vi ska även arbeta med säsongsförlängning. Det är inte första gången vi samarbetar med Printa. Under fjolåret tog vi oss även an Båstads kommun tillsammans. Där har vi bland annat undersökt marknadsförutsättningarna för ett nytt bostadsområde som ska växa fram runt Hallandsåstunneln när denna tas i bruk Omvärldsanalys på IHM i Malmö I höstas medverkade Manifesto för tredje gången på kursen Business Management på IHM i Malmö. Undervisningen har omfattat tre heldagar per termin och det är ungefär den tid som krävs för att man åtminstone ska hinna lära sig grunderna i Omvärldsanalys och Affärsval. En av uppgifterna under kursens gång bestod i att bestämma var på produktlivscykelkurvan olika produkter befinner sig. På bilden redovisas resultaten. VI UNDERVISAR OCH FÖRELÄSER BL.A. OM: Vill du hålla dig uppdaterad om Wanås konsts aktuella program, se En grupp besökare får guidning av Elisabeth Millqvist, en av Wanås två verksamhetschefer. Place branding Destinationsutveckling Sociala medier Varumärkeskommunikation Strategisk design Kreativitet

12 SISTA SIDAN NY DESTINATIONS UTBILDNING Tack Raluca, Robert, Ulrika och Louise! Under sommaren och hösten tog vi emot fyra fantastiska praktikanter från olika utbildningar. Raluca Luput läser YH Företagssäljare och Marknadsföring i Osby. Robert Sarvik har en Master i Strategisk kommunikation från Lunds Universitet Campus Helsingborg. Ulrika Ridell pluggar produktdesign på Malmö högskola. Louise Dustler studerar grafisk design på Berghs i Stockholm. Den här kvartetten har inte minst hjälpt oss med våra utställningar, och som de har gjort det! Första året på Branding by Design Center hade inte varit detsamma utan Louise, Raluca, Robert och Ulrika. Och inte vårt första år i Helsingborg heller. Nästa utställning på BBDC: Social design samhällsinnovation och intraprenörskap Den 22 februari är det premiär på nästa utställning på BBDC Social design: samhällsinnovation och intraprenörskap. Det här är ett kunskapsfält på stark frammarsch ute i världen, men Sverige har inte riktigt kommit igång ännu. Och det vill vi ändra på. Utställningen visar prov på allt från miljöinnovationer till framgångsrikt intraprenörskap, där Pär Johansson och Glada Hudik-teatern är ett lysande exempel. Social design visas även lördagen den 1 mars, mellan kl 11 och 16. Du hittar BBDC hos Manifesto på Henry Dunkers plats 3 i Helsingborg. PS. Vill ni se utställningen i grupp vid ett annat tillfälle, kontakta oss för tidsbokning. I september startar vi en utbildning på temat Destinationsutveckling och besöksdesign. Det är ett område där vi tycker att det finns stora kunskapsluckor, inte minst när det gäller att koppla ihop besöksnäringen med det övriga näringslivet. Kursen är casebaserad för det finns mycket att hämta från andras goda exempel. Eftersom kompetensbehovet finns över hela landet ska vi försöka ge kursen på flera olika sätt: 1. En termin på distans, med tre träffar i Helsingborg. 2. En termin på distans, med en internatträff på lämplig plats ute i landet. 3. Som uppdragsutbildning enligt beställarens önskemål. Medan vi har utvecklat kursen har vi haft god hjälp av en referensgrupp. I höst gör vi en ansökan om att få starta en YH-utbildning med delvis liknande innehåll, och med ett stort inslag av tjänsteförsäljning. Nu vill vi gärna ha kontakt med dig som vill ingå i referensgruppen för den utbildningen. Vill du veta mer om referensgruppen, maila michael@manifesto.se. Här laddar du ner kursprogrammet.