Verksamhetsplan Futuraskolan AB Läsåret 2015/2016

Transkript

1 Verksamhetsplan Futuraskolan AB Läsåret 2015/2016

2 I Futuraskolan ligger de nationella styrdokumenten till grund för all vår verksamhet och vi arbetar ständigt med att diskutera och utveckla vårt arbete i förhållande till dessa. Vår vision är att vara den bästa språngbrädan för framtida världsmedborgare. Vi strävar mot vår vision genom att ge våra barn och elever ett försprång, goda värderingar, ett löfte, hälsosamma vanor och glädje. Dessa verksamhetsövergripande mål utgår från skollag och läroplaner, de genomsyrar vårt arbete såväl centralt i företaget som på varje enhet när vi utvecklar och utvärderar vår verksamhet. Tillsammans med den underliggande grundförutsättningen balans utgör de verksamhetsövergripande målen grunden för verksamhet. Ett försprång Glädje Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Balans Den företagsövergripande verksamhetsplanen tas fram av ledningsgrupp i samarbete med förskolechefer och rektorer. Dessa utarbetar i sin tur, tillsammans med sina medarbetare, egna utvecklingsplaner för sina enheter enligt samma struktur. Den företagsövergripande verksamhetsplanen och enheternas utvecklingsplan är externa dokument. Vid läsårsstart kan enheterna välja att upprätta handlingsplaner för respektive arbetslag. Dessa planer är kopplade till enhetens utvecklingsplan och är interna dokument. Enheternas utvecklingsplaner samt övriga planer utvärderas löpande under året. Under vårterminen görs även utvärderingar i form av enkäter för medarbetare, elever och föräldrar.

3 Ett försprång barn och elever ska få ett försprång i livet genom att redan från början ha ett globalt perspektiv, en bred insyn i och förståelse för andra kulturer och goda kunskaper i engelska. Glädje Ett försprång Goda värderingar Vi ger våra barn och elever de allra bästa förutsättningarna för att möta en framtida föränderlig värld genom att använda beprövade internationella program. Hälsosamma vanor Ett löfte Mål barn och elever får ett försprång i den globala världen. Mätetal för måluppfyllelse Enkätsvar Minst 80 % av våra föräldrar och elever anser att Futuraskolan bidrar till att skapa ett internationellt synsätt. Nationella prov Resultatutfallet på nationella prov i engelska för årskurserna 6 och 9 ligger över genomsnittet i riket. Futuraskolan har en internationell inriktning och vår vision är att vara den bästa språngbrädan för framtida världsmedborgare. Vi baserar vår undervisning på modern forskning och använder oss av de internationella programmen International Primary Curriculum (IPC) samt International Middle Years Curriculum (IMYC) som fokuserar på att utveckla ett internationellt mind-set hos barn och elever. Arbetssättet i programmen är fokuserat på lärande och erbjuder en kombination av akademiskt, personligt och internationellt lärande samtidigt som det ger eleverna goda ämneskunskaper och de verktyg de behöver för att möta en framtida föränderlig värld. Detta menar vi ger våra elever ett försprång i den globala världen.

4 Utvärdering av målen för läsåret 2014/2015 Fortsatt utveckling av vår internationella inriktning och fördjupad implementering av programmen IPC och IMYC med fokus på lärandet. Under läsåret har centrala IPC/IMYC-samordnare arbetat aktivt med att identifiera varje enhets individuella behov av stöd i arbetet med att fördjupa och utveckla arbetet med programmen. Stödet har sett olika ut beroende på var i implementeringsprocessen enheterna befunnit sig. Samordnaren har arbetat tillsammans med enheternas lärspridare, rektor samt arbetslag och enskilda lärare. Ett antal rektorer och lärare har även deltagit i Fieldwork Educations Summer School under juni månad, för att fördjupa sina kunskaper i programmen med målet att skapa nätverk för lärande på enskilda enheter men även mellan olika enheter inom Futuraskolan. En del i processen har också varit att stärka förskolechefernas och rektorernas roll som pedagogisk ledare och ägare av processen i arbetet med IPC/IMYC. Vi ser att arbetet har gett positiva resultat genom att respektive enhet kommit längre i sitt arbete med att implementera programmen. Dels då det gäller att planera vilka teman/units som ska användas men även i hur lärare och arbetslag gemensamt planerar undervisningen för eleverna. Då programmen tydligt fokuserar på elevernas lärande och lärprocesser ser vi även att elevernas delaktighet i planerandet av skolarbetet ökat. Även nivån på de pedagogiska samtalen på skolorna har ökat genom att programmen bidrar till att lärandet fokuseras. Detta arbete har skett parallellt med att förstelärare och rektorer under huvudmannens ledning, arbetat med Helen Timperleys bok Det professionella lärandets inneboende kraft. Timperleys grundtes är att lärare aktivt måste arbeta med att utveckla sitt eget lärande och att detta måste organiseras och främjas av skolornas ledare. Genom att ställa frågan vilka kunskaper och färdigheter eleverna behöver kan lärare fördjupa sin professionalitet och fördjupa sina färdigheter. Syftet med att ta avstamp i Timperleys tankar var att påbörja en förändringsprocess i kring hur vi ser på elevers lärande och utvecklandet av detsamma. Även detta ser vi har lett till att nivån på de pedagogiska samtalen har höjts samt att lärarnas och rektorernas samtal kring bedömning och sambedömning påverkats positivt. Även inom förskolan har arbetet med implementering och utveckling av IPC Early Years tagit fastare form. En av förskolecheferna har arbetat med att genom goda exempel visa på hur programmet gynnar barnens lärande. Parallellt med detta arbete har IKT-utvecklare arbetat med att visa på hur användandet av IKT-verktyg också påverkar barnens lärande positivt och även kan användas som en del i att dokumentera barnens lärande. Arbetet har skett i nätverksform, vilket också gett tillfälle till ett kollegialt utbyte enheter emellan. Vi ser att introducerandet av IKT-verktyg i lärandet har skapat lust och nyfikenhet att lära hos både barn och pedagoger.

5 Två utmaningar i arbetet har varit att skapa ett gemensamt språk kring hur vi arbetar med IPC/IMYC och hur vi ska arbeta med att utveckla barns och elevers lärande. Detta kan bero på att enheterna kommit olika långt i detta arbete men även på att enskilda individer tolkar begrepp och arbetsmetoder olika. En annan utmaning har varit att de personer som ingått i de utvecklingsgrupper som skapats i form av förstelärare och lärspridare, stundtals funnit det svårt att hitta en balans mellan rollen som lärare/pedagog och rollen som pedagogisk utvecklare. Då förändringsprocesser och utvecklingsarbete behöver ges tid ser vi ett fortsatt behov av att arbeta vidare med dessa frågor kommande läsår. Det engelska språket ska tydligt leva i vardagen på våra tvåspråkiga (bilingual) enheter och stärkas på våra svensktalande enheter i linje med vår utökade kursplan i ämnet. Huvudfokus under det gångna läsåret har legat på utvecklandet av IPC/IMYC och följandet av lärprocesser och i detta har det engelska språket varit en del. Arbetet med att utöver detta levandegöra det engelska språket mer på våra tvåspråkiga enheter samt att stärka det på våra svensktalande enheter, har inte prioriterats av huvudmannen i den omfattning som var planerat. Dock har vi generellt en hög måluppfyllelse samt en god nivå på det engelska språket på våra enheter. Jämförtal, nationella prov i engelska, årskurs 6 och 9, 2014/2015 Ämne Andel % som nått minst betyget E, åk 6 Andel % i riket som nått minst betyget E, åk 6 år 2014 Andel % som nått minst betyget E, åk 9 Andel % i riket som nått minst betyget E, åk 9 år 2014 Engelska , ,8 100 % av elever i årskurs 6 och 9 får minst betyget E på de nationella proven i engelska läsåret 2014/2015 och resultaten ligger över rikssnittet för år mål 15/16 utfall 14/15 utfall 13/14 Futuraskolan bidrar till att skapa ett internationellt synsätt hos mitt barn. Min skola har ett internationellt synsätt

6 Årets kundundersökning visar att andelen elever och vårdnadshavare som anser att Futuraskolan har ett internationellt synsätt samt att barn och elever får möjlighet att utveckla sina kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar, har ökat något i jämförelse med läsåret Ett stabilt och gott resultat. Dock varierar svarsfrekvensen hos vårdnadshavare mellan förskola och skola, där högst svarsfrekvens ses i förskolan och lägst svarsfrekvens återfinns i årskurs 6-9, vilket är ett förbättringsområde inför årets undersökning. Målet för läsåret var att 80 % av vårdnadshavare och elever skulle ange att Futuraskolan bidrar till att skapa ett internationellt synsätt. Ett mål vi nästan når, då 79 % av både elever och vårdnadshavare anger att de instämmer i påståendet. Mål för läsåret 2015/2016 Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande mål för läsåret 2015/2016: Fokusera på utvecklandet av elevers förmågor och lärande med utgångspunkt i Göran Svanelids Big Five samt de personliga målen i IPC/IMYC. Arbeta med lärmiljön som den tredje pedagogen kopplat till barns och elevers lärande. Fortsatt arbete med att synliggöra och dokumentera barns lärande inom förskolan. Förväntat resultat Fokus på lärandet i vardagen ska leda till att elevernas medvetenhet om sin lärprocess och hur de lär som bäst tydliggörs, vilket på sikt ska höja elevernas resultat. Lärarna exponeras för nya verktyg i processen bedömning för lärande med målet en ökad bedömningskompetens samt kontinuitet och enkelhet i de bedömningar som görs. Barnen i förskolan introduceras för IKT som en del av lärandet, vilket lägger en god grund för deras fortsatta lärande med hjälp av IKT. En god lärmiljö skapar förutsättningar för ett gott lärandeklimat. Ökad måluppfyllelse hos barn och elever. Aktivitetslista 2015/2016 Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Huvudman, rektorer och förskolechefer har tydliga rutiner för att samla in underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. er och förskolechefer säkerställer att fokus ligger på pedagogiska diskussioner under ledningsgruppsmöten och arbetslagsmöten på respektive enhet. Huvudman Förskolechef Förskolechef December 2015 Juni 2016 Löpande

7 Förmågor och personliga mål inom IPC/IMYC ska vara huvudtemat för förstelärarmöten och skolornas gemensamma studiedagar. Lärmiljön som den tredje pedagogen synliggörs i verksamheten på respektive enhet. Lärande och lärprocesser ska tydligt stå i fokus på rektors- och förskolechefsmöten. Huvudman Utvecklingsledare Huvudman Förskolechef Löpande December 2015 Juni 2016 Huvudman December 2015 Juni 2016

8 Goda värderingar Futuraskolan har en stark och levande värdegrund. De värdeord som främst kännetecknar vår kultur är Progressivitet, Energi och Respekt. Värdegrunden ska genomsyra hela vår verksamhet. Glädje Ett försprång Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Mål barn, elever och medarbetare tänker, känner och agerar utifrån värdegrunden PER Mätetal för måluppfyllelse Enkätsvar Minst 80 % av våra föräldrar och elever anser att värdegrunden PER präglar och genomsyrar verksamheten. Mer än 95 % med målet 100 % av våra elever anger att de är trygga i skolan. Mer än 95 % med målet 100 % av vårdnadshavarna anger att deras barn är trygga i skolan. Minst 90 % av medarbetarna anser att man på arbetsplatsen arbetar aktivt med PER. verksamhet ska präglas av en god anda. En känsla av samhörighet som alla bidrar till och får ta del av. Den andan är en viktig del av vår värdegrund och en positiv respekt är en grundpelare i att bygga en trygg och stimulerande miljö för barn och elever i våra verksamheter. Utvärdering av målen för läsåret 2014/2015 Tydliggöra betydelsen av PER i våra verksamheter.

9 Arbetet med att konkretisera vår värdegrund i den dagliga verksamheten har skett genom olika aktiviteter på våra förskolor och skolor. Bland annat har värdegrundsfrågor tydligare kopplats till det dagliga arbetet. Fokus har legat på att göra barn och elever till en del av arbetet med värdegrunden. Genom att delaktiggöra barn och elever har vårt mål varit att tydliggöra hur de är en del av att skapa den värdegrund vi äger tillsammans samt hur de själva kan förebygga kränkningar och mobbing. Under året har vi sett att barn och elever blivit mer delaktiga och engagerade i värdegrundsfrågor genom det sätt de uttrycker sig på samt hur de agerar mot varandra. Synliggöra och aktivgöra PER mer i vår kommunikation gentemot elever, vårdnadshavare och medarbetare. Genom att synliggöra och aktivgöra vår värdegrund i vår kommunikation tror vi att elever, föräldrar och medarbetare tydligare ska uppleva hur vår värdegrund är tänkt att aktivt genomsyra vår verksamhet och bygga kulturen på våra förskolor och skolor. Detta arbeta är dock långsiktigt och vi ser efter det gångna läsåret att vi tagit en bit på vägen genom att andelen elever och vårdnadshavare som anger att PER är synlig i våra verksamheter, ökat marginellt från föregående läsår. mål 15/16 utfall 14/15 utfall 13/14 Mitt barn känner sig trygg i skolan Jag känner mig trygg i skolan värdegrund PER märks i verksamheten (vårdnadshavare) värdegrund PER märks i skolan (elever) På min arbetsplats arbetar vi aktivt med värdegrund PER Jag står bakom vision och värdegrund PER På frågan som är kopplad till trygghet i skolan anger 95 % av vårdnadshavarna att deras barn känner sig tryggt i skolan en ökning med 1 % från föregående år. Andelen elever som anger att de känner sig trygga i skolan har ökat från 89 % läsåret 13/14 till 91 %

10 läsåret 14/15. Både siffran för vårdnadshavare och elever ligger högt, vilket är glädjande. Det visar att våra verksamheter upplevs som trygga av en majoritet av våra vårdnadshavare och elever. Samtidigt visar utfallet att det finns ett antal barn, elever och vårdnadshavare som upplever sin förskola och skola mindre trygg, vilket vi inte kan bortse ifrån. Vårt mål är alltid att alla ska uppleva sin skola och förskola som en trygg miljö där man kan trivas och utvecklas tillsammans med sina vänner och trots den positiva utfallet kan vi inte vara helt nöjda innan 100 % av vårdnadshavare och elever anger att de upplever trygghet. Resultatutfallet för vår värdegrund PER har förbättrats bland vårdnadshavare och elever jämfört med läsåret 2013/2014 och ligger idag på 76 respektive 70 %. Dock har vi en bit kvar innan vi når vårt mål om 80 %. Ökningen är i sig positiv och visar på att vårt fokus på att tydliggöra värdegrunden, gett resultat. Vårdnadshavarna i förskolan är mest positiva i sina svar och därefter kommer gruppen vårdnadshavare årskurs F-5 och minst instämmer vårdnadshavare årskurs 6-9. Bland eleverna instämmer en högre andel av eleverna i årskurs 3-5 jämfört med elevgruppen årskurs 6-9. Även i medarbetargruppen har vi ett positivt resultatutfall för andelen medarbetare som säger sig stå bakom vår värdegrund. Andelen som instämmer i påståendet ligger kvar på samma nivå som för läsåret 2014/2015 och 97 % säger sig instämma i påståendet. En glädjande och realistisk siffra även om 100 % är önskvärt. Andelen medarbetare som anger att det på deras enhet sker ett aktivt arbete med värdegrunden PER har även den ökat från 83 till 87 %. Mål för läsåret 2015/2016 Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande mål för läsåret 2015/2016: Än tydligare och mer aktivt involvera barn och elever i värdegrundsarbetet. Genom konkreta aktiviteter och arbetssätt kontinuerligt synliggöra PER mer på varje enhet. Förväntat resultat En ökad medvetenhet hos ledning, medarbetare samt barn och elever kring vikten av värdegrundsfrågornas betydelse för den kultur som utvecklas på förskolan/skolan och hur denna bidrar till det förebyggande arbetet kopplat till kränkningar och mobbing. Aktivitetslista Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Aktivt knyta vår värdegrund PER till de personliga målen inom IPC/IMYC. Huvudman Förskolechef Juni 2016

11 Varje enhet arbetar aktivt med att definiera och synliggöra sina egna värdeord kopplat till värdegrundsarbetet. Ett kraftfullt och tydligt agerande från lärare och ledning när kränkningar sker. Förskolechef Förskolechef Juni 2016 Juni 2016

12 Ett löfte På Futuraskolan har vi ett löfte: Varje barn ska synliggöras, utmanas och lyckas. Alla får möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Det lovar vi. Glädje Ett försprång Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Mål barn och elever når sin fulla potential Målsättning Futuraskolan AB Nationella prov Hög samstämmighet mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i årskurs 9. Enkätsvar Minst 80 % av våra föräldrar och elever anser att barnen och eleverna i Futuraskolan får möjlighet att utveckla bästa möjliga kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Minst 95 % av våra medarbetare anser att Futuraskolan synliggör och utmanar varje barn och elev. Vi strävar mot vår vision genom vårt löfte att alla barn och elever ska synliggöras, utmanas och lyckas. När eleverna lämnar oss ska de vara trygga och vetgiriga individer väl rustade för kommande studier genom att de under tiden på Futuraskolan fått en förståelse för sin egen lärprocess och hur de lär som bäst. De ska också ha utvecklat ett internationellt mind-set och en medvetenhet om de utmaningar och möjligheter en allt mer global värld innebär. För att analysera och jämföra formella resultat med andra skolor och resultat för riket totalt, granskar huvudmannen resultat på nationella prov, måluppfyllelse för årskurs 3, betyg för årskurs 6 och 9, det genomsnittliga meritvärdet för

13 slutbetyg i årskurs 9 samt SALSA-värdet. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs. andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Ett positivt SALSA-värde innebär att eleverna presterat över förväntan beaktat bakgrundsfaktorer. Ett negativt värde innebär att eleverna presterat under förväntan och ett 0-värde visar att eleverna presterat som förväntat. Vårt mål är att våra skolor ska ha en historik av positiva salsavärden. Det bör även finnas en relativ samstämmighet mellan betygsättning i slutbetyg för årskurs 9 och utfall på nationella prov. I skrivande stund finns dock inte årets SALSA-värden färdigställda från Skolverket, varför dessa inte kan redovisas i årets verksamhetsplan. De resultat som redovisas i verksamhetsplan är övergripande till sin karaktär. På varje enhet sker ett analysarbete utifrån resultatutfallet på enheten och lämpliga åtgärder sätts in för att möta de behov som finns. Utvärdering av målen för läsåret 2014/2015 Lyfta fram och betona rektors och förskolechefens roll som pedagogisk ledare. Förskolechefer och rektorer har ett brett uppdrag och hanterar dagligen frågor kopplat till många olika områden inom de verksamheter de ansvarar för. Ett av huvuduppdragen är att vara en tydlig pedagogisk ledare för att tillsammans med övriga medarbetare, driva det pedagogiska utvecklingsarbetet framåt på varje enhet. Under läsåret 2014/2015 har huvudmannen genomfört en bokcirkel med rektorer och förstelärare där fokus bland annat legat på rektors roll som pedagogisk ledare. s roll som drivande i processen med att utveckla IPC och IMYC på sin enhet har samtidigt drivits parallellt med detta arbete. Huvudmannen har även arbetat med att se över hur rektorer och förskolechefer kan stöttas rent organisatoriskt i form av administrativt stöd. Genom det arbete som drivits under året ser vi att rektors och förskolechefens roll som pedagogisk ledare blivit tydligare inom organisationen. Dock ser huvudmannen ett fortsatt behov av att arbeta vidare med hur rektorer och förskolechefer ska kunna fokusera än mer på det pedagogiska ledarskapet genom att rutiner och organisation för det administrativa delarna av rektors och förskolechefens uppdrag ses över ytterligare. Utveckla analysdelen i det löpande kvalitetsarbetet på varje enhet. Huvudmannen har under det gångna läsåret arbetat tillsammans med förskolechefer och rektorer för att vidareutveckla dokument och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Målet har varit att förenkla och tydliggöra informationen i de dokument som används samt att tydliggöra vilka underlag som ska redovisas till huvudmannen och

14 när. Resultatet av arbetet har varit positivt men vi ser ett fortsatt behov av att arbeta vidare med analysdelarna i det systematiska kvalitetsarbetet. Mitt barn får möjlighet att utveckla bästa möjliga kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Jag får möjlighet att utveckla bästa möjliga kunskaper och färdigheter utifrån mina egna förutsättningar. På min skola synliggör och utmanar vi varje barn. mål 15/16 utfall 14/15 utfall 13/ Utfallet av måluppfyllelsen för mätetalen i kundundersökningen visar att andelen föräldrar som anser att deras barn får möjlighet att utveckla bästa möjliga kunskaper och färdigheter utifrån sina egna förutsättningar har ökat med 2 % från föregående år och ligger sammantaget på 83 %. Andelen elever som upplever att de får möjlighet att utveckla bästa möjliga kunskaper utifrån sina egna förutsättningar har även de ökat från 83 % till 85 %. Sammantaget ger det en positiv trend att bygga vidare på inför kommande läsår. Andelen medarbetare som ställer sig positiva till påståendet att varje barn synliggörs och utmanas på deras enhet ligger på samma nivå som föregående läsår, 85 %. Resultat nationella prov årskurs 3, 2014/2015 Ämne Matematik Svenska Andel (%) som nått kravnivån för samtliga delprov Resultatet på de nationella proven för årskurs 3 kopplat till andelen elever som klarat samtliga delprov ligger över snittet i riket. Gällande svenskprovet presterar eleverna generellt bäst på de muntliga delarna i proven samtidigt som de är mer utmanade i de skriftliga delarna av proven kopplat till formulerandet av egna texter. Även läsförståelsedelen visar att eleverna generellt presterar lägre i den delen. Gällande matematikdelen visar resultaten att eleverna klarat sig bäst på de muntliga delarna samt på proven kopplat till mönster och talföljder samt geometriska mönster och enklare problemlösning och positionssystemet. Den del där eleverna presterar lägst är området symmetri och skriftliga räknemetoder. Hur eleverna presterar på de olika delarna av de nationella proven följer i stort den generella trenden i riket.

15 Resultat nationella prov årskurs 6, 2014/2015 Ämne Andel (%) som nått minst betyget E Engelska 100 Matematik 96 Svenska Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Resultatet på de nationella proven för årskurs 6 kopplat till andelen elever som nått minst betyget E ligger över snittet i riket. Generellt presterar eleverna bäst på de muntliga och läsförståelsedelarna av svenskprovet och presterar något lägre på de skriftliga. Detsamma gäller för engelskprovet med undantaget att den receptiva delen ligger något högre än den skriftliga delen. Hur eleverna presterar på de olika delarna av de nationella proven följer i stort den generella trenden i riket. Flickor har generellt något högre resultat än pojkar på de nationella proven för årskurs 6. Resultat nationella prov årskurs 9, 2014/2015 Ämne Andel (%) som nått minst betyget E Engelska 100 Matematik 97 Svenska Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Resultatet på de nationella proven för årskurs 9 kopplat till andelen elever som nått minst betyget E ligger över snittet i riket. För både svenska- och engelskproven gäller att eleverna presterar bäst på de muntliga delarna. Därefter följer läsdelen och lägst presterar eleverna på skrivdelen. Hur eleverna presterar på de olika delarna av de nationella proven följer i stort den generella trenden i riket. Flickor har generellt något högre resultat än pojkar på de nationella proven för årskurs 9.

16 Andel elever (%) som nått kunskapskraven för årskurs 3, 2014/2015 Ämne Totalt (%) Bild 100 Engelska Hem- och konsumentkunskap 96 - Idrott 100 Matematik 96 NO 96 SO 98 Slöjd 100 Svenska 98 Svenska som andraspråk 100 Teknik 100 elever i årskurs 3 har en god måluppfyllelse. I de ämnen där samtliga elever inte nått målen analyserar varje enhet orsaker till detta samt sätter in lämpliga åtgärder på såväl grupp som individnivå för att öka elevernas måluppfyllelse. Betyg årskurs 6, 2014/2015 Ämne Betyg F (%) Betyg E (%) Betyg C (%) Betyg A (%) Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Musik Naturorienterande ämnen Biologi Fysik Kemi Samhällsorienterande ämnen Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk* Teknik * 7 elever läste ämnet varav 2 erhöll betyget F Betygsutfallet för elever i årskurs 6 ligger generellt högre än riket. Måluppfyllelsen ligger dock under vårt mål att 100 % av eleverna ska ha minst betyget E i samtliga ämnen. Trots detta är dock måluppfyllelsen hög. Flickor har generellt högre betyg än pojkar.

17 Betyg årskurs 9, 2014/2015 Ämne Betyg F (%) Betyg E (%) Betyg C (%) Betyg A (%) Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Musik Modersmål Moderna språk Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk* Teknik * 9 elever läste ämnet varav 1 erhöll betyget F Betygsutfallet för elever i årskurs 9 ligger generellt högre än riket. Måluppfyllelsen ligger dock under vårt mål att 100 % av eleverna ska ha minst betyget E i samtliga ämnen. Trots detta är dock måluppfyllelsen hög. Flickor har generellt högre betyg än pojkar. Meritvärde och behörighet till gymnasiet, årskurs 9, 2014/2015 Enhet Meritvärde Meritvärde riket Andel % som nått målen i samtliga ämnen Andel % som nått betyget E i en, ma, sv och sv/sva Yrkesprogram Estetiskt program Ek, hum och sam program Nat och tek program Bergtorp 265,9 224, Hertig 258,3 224, Karl Lidingö 262,2 224, ,8 86,8 86,8 86,8 86,8 Totalt Futuraskolan 262,1 89,6 95,6 95,6 95,6 95,6 95,6 På två av tre enheter som har årskurs 9 läsåret 2014/2015 är alla elever behöriga till gymnasieskolans samtliga program. Det genomsnittliga meritvärdet ligger på alla våra enheter mer än 30 poäng över rikssnittet i spannet 258,3 266,9

18 meritpoäng. Ett stabilt och gott resultat som ger anledning till antagandet att undervisning och lärande håller en hög kvalitet inom Futuraskolan. Mål för läsåret 2015/2016 Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande fokusområden för läsåret 2015/2016: Utveckla styrkedjan i det systematiska kvalitetsarbetet samt säkerställa att varje nivå analyserar resultat och underlag i linje med riktlinjerna för det systematiska kvalitetsarbetet. Förväntat resultat Genom att tydliggöra vikten av en tydlig och fungerande styrkedja på alla nivåer med start i den dagliga verksamheten upp till huvudmannanivå förväntar vi oss ett förenklat systematiskt kvalitetsarbete. Fokus på styrkedjan kan kopplas till vardagens lärande och dess kvalitet och därigenom tror vi att detta bidrar till att höja kvalitet och resultat i verksamheten. Etablering av ett gemensamt förhållningssätt och ett gemensamt språk kopplat till det löpande systematiska kvalitetsarbetet. Aktivitetslista Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Arbeta med Skolinspektionens verktyg Kolla din verksamhet. Fortsätta förankrandet av modell och årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet inom organisationen. Fullfölja utvecklandet och förankringen av en gemensam fritidsmodell inom Futuraskolan. Utveckla det administrativa stödet för rektorer och förskolechefer. Huvudman Förskolechef Huvudman Förskolechef Huvudman Huvudman April 2015 April 2015 Juni 2015 Juni 2015

19 Hälsosamma vanor För att orka leka, lära och hålla igång en hel dag krävs mycket energi, både för vuxna och barn. På Futuraskolan är maten god, vällagad och näringsriktig. All mat lagas från grunden i våra egna kök. Vi lär barnen att äta rätt, röra på sig och ser till att vistas mycket utomhus. Vi uppmuntrar medarbetarna till en hälsosam livsstil. Glädje Ett försprång Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Mål medarbetare, barn och elever har hälsosamma vanor. Mätetal för måluppfyllelse Enkätsvar Minst 80 % av våra föräldrar, elever och medarbetare anser att Futuraskolan serverar skolmat av hög kvalitet. För att orka leka och hålla igång en hel dag krävs mycket energi. På Futuraskolan ska maten vara god, vällagad och näringsriktig. Maten som lagas och serveras varje dag, lagas från grunden i KRAV-certifierade kök. Vi vill med vår passion för bra råvaror och god mat dela med av oss av detta förhållningssätt till barn och elever på deras väg mot vuxenlivet. Genom att tidigt utveckla goda hälsovanor hos barn och elever hoppas vi bidra till en fortsatt hälsosam livsstil och medvetenhet om hälsans förutsättningar för ett friskt och aktivt liv. God och näringsriktig mat bidrar också till ökad trivsel och välmående hos våra medarbetare. För att våra barn och elever ska må bra är det också viktigt med rörelse, både ute och inne. Utomhusvistelse bidar också till minskad sjukfrånvaro och ljudnivå för barn/elever och medarbetare.

20 Utvärdering av målen för läsåret 2014/2015 Utveckla elevernas möjlighet att än mer påverka menyn/maten som serveras i våra verksamheter. Under året som gått har Futuraskolan arbetat med att tydligare och mer konsekvent låta eleverna påverka vilken mat som serveras på våra förskolor och skolor. Detta genom såväl elevråd som matråd. Målet har varit att vår övergripande kökschef ska delta på de matråd som hålls på våra skolor matråd för att svara på elevernas frågor samt för att eleverna ska uppleva sig lyssnade till. På grund av byte av kökschef och sjukskrivning har detta mål inte nåtts. Vi upplever trots det att våra elever har kanaler för att delge sina åsikter om den mat som serveras. I sammanhanget är balansen mellan elevernas önskemål och möjligheterna att tillaga den mat som eleverna efterfråga samt matens näringsinnehåll en viktig parameter. En uppgift för skolan är också att för barn och elever visa på olika typer av mat och få dem att smaka mat de inte alltid känner igen. På detta sätt har vi möjlighet att utveckla barns och elevers matvanor. Vi ser det som en möjlighet att vi lever i en tid då nya influenser på matområdet ger oss en chans till just detta. Undersöka möjligheten att starta ett tillagningskök till för att tillgodose matbehovet hos ett ökat antal elever i våra skolor. I och med flytten av vår enhet Dalénum skapades möjligheter att även utöka vår verksamhet med ett tillagningskök. Sedan läsårsstart 2015 har Futuraskolan ytterligare ett tillagningskök för att tillgodose vårt behov av god och näringsriktig mat till våra barn, elever och medarbetare. mål 15/16 utfall 14/15 utfall 13/14 Maten som serveras på mitt barns skola håller hög kvalitet Maten som serveras på skolan håller hög kvalitet. Maten som serveras på min arbetsplats håller hög kvalitet Årets kund- och medarbetarundersökning visar att elever, vårdnadshavare och medarbetare anser att kvaliteten på den mat som serveras inte håller samma kvalitet som året innan. Vi ser det som en positiv utmaning att vända denna trend. Dels då vår vision är att vara en av de skolor som serverar Sverige bästa skolmat men framförallt för att barn, elever och medarbetare fortsatt ska serveras en god och näringsriktig mat för att klara sin dag på bästa sätt. Med en ny kökschef på plats och ett nytt kök ser vi att vi har goda förutsättningar att lyckas med detta.

21 Mål för kommande läsår Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande fokusområden för läsåret 2015/2016: övergripande kökschef deltar på matråd för att fånga upp elevernas tankar och besvara frågor kring den mat som serveras. Tillagningskök och mottagningskök fokuserar på matens presentation, smak och konsistens. Ta fram en gemensam mellanmålsmeny för fritidshemmen. Förväntat resultat Ett mer positivt engagemang bland elever för att utveckla vårt matkoncept vidare. Ökad nöjdhet och höjd kvalitet i sig på den mat som serveras. Aktivitetslista Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Fortsätta att utveckla kvaliteten på vår mat (råvaror, andelen KRAV-märkt, menyer etc.). Övergripande kökschef säkerställer att kockar och personal i mottagningskök fokuserar på smak, konsistens och presentation av maten. Övergripande kökschef säkerställer att den gemensamt framtagna menyn för mellanmål efterlevs på varje enhet. Övergripande kökschef skapar rutiner för att delta på matråd. Kökschef Juni 2016 Kockar Mottagningskök Kökschef Juni 2016 Kökschef December 2015 Kökschef December 2015

22 Glädje För oss är grunden för lärande glädje. Det innebär att alla ska trivas och känna lust för att lära. För att uppnå det behöver vi en ha en god organisation, tydliga strukturer och kompetenta och engagerade medarbetare. Glädje Ett försprång Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Mål Futuraskolan har nöjda medarbetare, föräldrar, barn och elever. Mätetal för måluppfyllelse Enkätsvar Minst 80 % av våra föräldrar och elever rekommenderar Futuraskolan till andra. Minst 90 % av våra medarbetare kan rekommendera andra att arbeta i Futuraskolan. Minst 90 % av våra medarbetare anser att rektor och förskolechef är en tydlig pedagogisk ledare. En av hörnstenarna i lärandet är att känna glädje, nyfikenhet och inspiration. Genom att varje dag nyfiket ta oss an nya uppgifter och söka lösningar, stärker vi barns och elevers fantasi och kreativitet. Glädje skapar vi också tillsammans genom att dela med oss av goda exempel, ha ett lösningsorienterat förhållningssätt, förmåga att ta ansvar och se det positiva i alla människor. Alla vi som finns i våra verksamheter har ett ansvar för att bidra till glädje i vår gemensamma arbetsmiljö. Allt detta skapar en känsla av samhörighet och gemenskap med målet en god arbetsmiljö för alla. Utvärdering av målen för läsåret 2014/2015 Fortsätta att tydliggöra chefers uppdrag och ramar så att de tillsammans med medarbetarna kan ta ansvar för och utveckla verksamheten vidare.

23 mål är att ha kompetenta och självständiga chefer som i dialog med huvudmannen driver sina enheter i linje med de styrdokument som gäller för verksamheten. Förskolechefer och rektorer ska ha ett tydligt mandat att organisera sina enheter utifrån verksamhetens behov samt att ta nödvändiga beslut kring verksamheten för att den ska svara mot de kvalitetskrav som ställs inom ramen för de ekonomiska förutsättningar som skolpeng och barnomsorgspeng ger. Under läsåret 2014/2015 har huvudmannen tillsammans med cheferna arbetat med att skapa förutsättningar för detta och bedömer att det idag råder en större tydlighet i dessa frågor. Dock finns fortsatt behov av att fortsätta arbetet med att se över chefernas administrativa delar av uppdraget. Lärare ska ges bättre möjligheter att fokusera på sitt pedagogiska uppdrag. Staten har under det gångna läsåret beslutat om lättnader gällande vissa administrativa delar av lärarnas uppdrag. Detta ser huvudmannen som positivt, då det skapar förutsättningar för lärarna att lägga mer tid på undervisningen och mötet med eleverna. Huvudmannen ser samtidigt ett fortsatt behov av att inom ramen för organisation arbeta vidare med frågor kopplat till hur tid kan frigöras för att lärarna ska kunna lägga mer tid på undervisning, planering, och efterarbete. Tydliggöra företagets befintliga rutiner och policys som ett stöd för medarbetarna. Futuraskolan har vuxit stadigt de senaste åren och detta ställer krav på att grundläggande rutiner och policys är kända av alla medarbetare. Under året som gått har arbetet pågått med att standardisera dokument samt att säkerställa att dokumenten finns tillgängliga på både svenska och engelska. Under läsåret 2015/2016 implementeras dokumenten i verksamheten. mål 15/16 utfall 14/15 utfall 13/14 Jag rekommenderar Futuraskolan till andra. Jag kan rekommendera min skola till andra. Jag kan rekommendera Futuraskolan som en bra arbetsplats. Min närmsta chef är en tydlig pedagogisk ledare I vår kundundersökning ber vi vårdnadshavare att ta ställning till påståendet Jag rekommenderar Futuraskolan till andra. Andelen som instämmer i detta påstående har sammantaget minskat marginellt från 86 % föregående år till 85 % detta år. Högst andel vårdnadshavare som instämmer i påståendet finns i förskolan och lägst andel i årskurs 6-9. Andelen elever som anger att de rekommenderar sin skola till andra ligger kvar på

24 föregående års siffra, 83 %. Högst andel elever som anger att de instämmer i påståendet återfinns i årskurs 3-5. Våra medarbetare får ta ställning till påståendet Jag kan rekommendera Futuraskolan som en bra arbetsplats och i år ligger utfallet i instämmande på 88 % mot 87 % föregående år, vilket följer de senaste årens trend som varit positiv. Medarbetarna svarar också på frågan om deras chef är en tydlig pedagogisk ledare eftersom det tydliga, pedagogiska ledarskapet är en viktig del för verksamheternas kvalitet och förmåga att utveckla kvaliteten ytterligare. Nöjdheten hos våra medarbetare ligger kvar på samma nivå som föregående år, 65 %, vilket ger oss skäl att fundera kring vad detta kan bero på. En möjlig förklaring kan vara den bredd som finns i chefernas uppdrag och att andra delar av chefernas uppdrag påverkar hur medarbetarna uppfattar deras pedagogiska ledarskap. Mål för läsåret 2015/2016 Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande fokusområden för läsåret 2015/2016: Fortsatt arbete med att utveckla möjligheterna för rektorer och förskolechefer att fokusera på sitt pedagogiska uppdrag inom skola och förskola. Fortsatt arbete med att utveckla möjligheterna för lärarna att fokusera på sitt pedagogiska uppdrag inom skola och förskola. Förväntat resultat Lärare, rektorer och förskolechefer upplever att deras pedagogiska uppdrag står i fokus. Större fokus på att följa barns och elevers lärande, vilket i sig ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Aktivitetslista Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Effektivisera och minimera rektorers och förskolechefers administrativa uppgifter. Effektivisera och minimera lärares administrativa uppgifter. Huvudman Juni 2016 Huvudman Förskolechef Juni 2016

25 Balans Alla företag behöver ha en stabil ekonomi. För oss är det viktigt om vi ska ha möjlighet att hålla hög kvalitet och utveckla vår verksamhet. Glädje Ett försprång Goda värderingar Hälsosamma vanor Ett löfte Mål Futuraskolan har en ekonomisk stabilitet för långsiktig kvalitetsutveckling Mätetal för måluppfyllelse Köstatistik Minst 1,5 barn i kö till varje plats på förskolan. Minst 1,5 sökande elever till varje ledig plats. Beläggningsgrad Minst 95 % antal inskriva barn/elever i förhållande till totalt antal platser. Utgångsläge De av våra enheter som är under uppbyggnad har haft en fortsatt stabil tillväxt under det gångna året och har utvecklats väl. Både gällande barnantal samt kvalitets- och resultatmässigt. Behovet av rutiner för uppföljning och planering för att fylla lediga platser i förskolan och skolan är idag större för ett antal av våra mogna enheter. Anledningar till den uppkomna situationen ser vi bland annat beror på varierande storlek på barn/elevunderlag i befolkningen, hur kommuner planerar tillväxtområden samt ökad konkurrens om barn och elever och föräldrars ökade rörlighet mellan förskolor och skolor. Till våra skolor i Täby, Stockholm och södra Sollentuna finns mer än 1,5 barn/elev i kö per ledig plats. Den omvända situationen gäller för våra skolor i norra Sollentuna och på Lidingö. Förskolor med en tillfredsställande kö är våra förskolor i Stockholm och Täby. Till våra förskolor i Sollentuna, Danderyd och på Lidingö ligger köerna under 1,5 barn per

26 ledig plats. Beläggningsgraden på våra förskolor och skolor följer mönstret för kösituationen och ligger något under målet 95 % på de enheter som ligger under 1,5 barn i kö per ledig plats. I våra tidigare nystartade enheter Rådan och Lidingö International samt International School of Stockholm har vi under det gångna året sett en utveckling mot mer normala nivåer avseende investeringar i verksamheten. Vi genomför kontinuerligt rapporter och uppföljningar per enhet avseende elevsituation och ekonomiskt utfall för att säkerställa en fortsatt god och stabil grund för utveckling av enheternas kvalitet. Mål för läsåret 2015/2016 Utifrån resultaten av utvärderingen och utgångsläget ovan identifierar vi följande fokusområden för läsåret 2015/2016: Tydligare kommunicera våra goda resultat och nöjdhet i förskola och skolan till omvärlden. Upprätthålla goda rutiner för att tidigt upptäcka och förutse avvikelser i elev/barnantal. Förväntat resultat Ökat elevantal på ej fulla enheter. Påfyllnad i våra köer. Stabil ekonomisk utveckling. Fortsatt hög kvalitet i våra verksamheter. Aktivitetslista Aktiviteter Ansvarig Mätdatum Varje enhet har en dokumenterad handlingsplan för marknadsföring och aktiviteter för att säkerställa påfyllnad av barn och elever. Förskolechef December 2015 Varje enhet har tydliga rutiner för inskrivningar och köhantering. Regelbundna uppföljningar av barnantal/ekonomiskt utfall för att säkerställa ekonomi i balans för varje enhet. Förskolechef Huvudman Förskolechef December 2015 Löpande Stockholm Peter Bergström, VD