Muonio kommun. Detaljplan för Mielmukkavaara Vindparksområde. Sammanfattning av planbeskrivning för internationellt samråd (förslag till detaljplan)

Transkript

1 Muonio kommun Detaljplan för Mielmukkavaara Vindparksområde Sammanfattning av planbeskrivning för internationellt samråd (förslag till detaljplan)

2 MUONIO KOMMUN, DETALJPLAN FÖR MIELMUKKAVAARA, VINDPARKSOMRÅDE SAMMANFATTNING AV PLANBESKRIVNING FÖR INTERNATIONELLT SAMRÅD, FÖRSLAG TILL DETALJPLAN Innehåll 1 PLANERINGSORGANISATION OCH KONTAKTUPPGIFTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEOMRÅDET KORTFATTAD TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET BAKGRUND DETALJPLANENS INNEHÅLL PLANLÄGGNINGSPROCESSENS GÅNG, FÖRFARANDEN FÖR DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN Planläggningsprocessens gång Internationellt samråd Deltagande och växelverkan enligt MKB-lagen Samråd enligt 53 renskötsellagen BEDÖMNING AV PLANENS KONSEKVENSER Bakgrund till konsekvensbedömningen Konsekvenser på svenska sidan... 9 Omslagsbild: Illustration, fotomontage med vy från byn Kajanki. Avstånd till vindparksområdet ca 5 6 km. (Källa: MKB-beskrivning, Pöyry Management Consulting Oy, 2010). BILAGOR 1. Genmälen till respons från Sverige under utkastfasen 2. Svenskspråkigt sammandrag av MKB-beskrivningen 3. Siktanalyskarta 1 PLANERINGSORGANISATION OCH KONTAKTUPPGIFTER Muonio kommun Puthaanrannantie 15 (PL 25) Muonio Kontaktpersoner: byggnadsinspektör Jaakko Muotka tfn ordförande för kommunstyrelse Juha Niemelä tfn fornamn.efternamn<at>muonio.fi Planarbete: Pöyry Finland Oy Jaakkogatan 3 (PL 50) Vanda Kontaktpersoner: Pasi Rajala tfn +358 (0) Mariikka Manninen tfn +358 (0) fornamn.efternamn<at>poyry.com Projektansvarig: wpd Finland Oy Kägelstranden Esbo Kontaktperson: Heli Rissanen tfn +358 (0) h.rissanen<at>wpd.fi 2

3 2 BESKRIVNING AV DETALJPLANEOMRÅDET Planområdet ligger på berget Mielmukkavaara vid Muonio älvdal i norra delen av Muonio kommun, ca 16 km norr om Muonio kyrkby och ca 2,5 km öster om svenska gränsen och Muonio älv samt ca 12 km söderut från kommungränsen mot Enontekis. Planeringsområdet innefattar ett område som förvaltas av Forststyrelsen i Finland samt en vägförbindelse som går över privat mark. Planområdet utgör ca 600 hektar. Vindparken upptar ca 400 hektar av planområdet. De närmaste byarna Ylimuonio, Kätkäsuvanto och Kajanki ligger ca 5 6 km från planområdet. På bergsryggen av Mielmukkavaara är naturen nästan orörd. Området används huvudsakligen för rekreation, främst jakt och bärplockning. Mellan berget och gränsälven går riksväg 21/europaväg 8. Utmed vägen finns permanenta bostäder och fritidsbebyggelse. Vid sjön Mielmukkajärvi, öster om Mielmukkavaara, ligger gården Hietala och fritidshus. En inofficiell vandringsled som används sommartid går över bergsryggen. Vid foten av berget på västsidan går en snöskoterled som ingår i det internationella nätverket Arctic Trail. Svenska sidan Den närmaste bebyggelsen på svenska sidan, Trollnäs gård, ligger vid älven mitt emot Mielmukkavaara på ca 2 km avstånd. Kätkesuando, mitt emot Kätkäsuvanto på finska sidan, ligger ca 5 6 km nordväst om Mielmukkavaara. Byn har 12 invånare och ett snickeri. Kätkesuando har klassificerats som en landskapsmässigt viktig kulturmiljö. Mitt emot Ylimuonio ligger Ruosteenranta, där det bor tre personer. Byn Muodoslompolo (ca 80 invånare) ligger ca 12 km från Mielmukkavaara) och Muonionalusta (21 invånare) ca 17 km därifrån. Ett nät av snöskoterleder som används av privatpersoner och safariföretag sträcker sig över till Finland och Norge. En övergång för snöskoterled finns bl.a. vid Kätkäsuvanto Kätkesuando. En broövergång för vägtrafiken i området finns i Muonio kyrkby. Riksväg 99 följer älvdalen, parallellt med riksväg 21/E8 på finska sidan, och går från Haparanda till Karesuando, där det finns en bro över gränsälven till Karesuvanto. Från Karesuvanto norrut finns en vägtrafikförbindelse endast på den finska sidan. Riksväg 99 har mindre betydelse för turisttrafiken än europaväg 8. I generalplanen för Pajala kommun (Översiktsplan, 1990) har de stora älvarnas stränder kategoriserats som områden av riksintresse för naturvård (N20 Könkämä- Muonio älv). En revidering av planen har inletts. 3

4 Bild 1. Planområdets läge. Mielmukkavaara Bild 2. Gränser för projektområdet och uppfattning om vindkraftverkens placering på området enligt projektplanen. (Källa: wpd Finland Oy 2011) 3 KORTFATTAD TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET (Källa: MKB-beskrivning, Pöyry Management Consulting Oy, 2010, som dessutom kompletterats med den senaste informationen om projektplaneringen från wpd Finland Oy (augusti 2011)) Alla vindkraftverk består av ett torn på fundament, rotor med tre blad och maskinrum. Vindkraftverkens maximala höjd är 150 m. Vindkraftverken placeras på ca m avstånd från varandra. Metoden för grundläggning är att en markburen betongplatta utan pålverk grävs ned på 2 4 m djup och täcks med marksubstans. Träden måste röjas inom ett område på ca 0,5 0,8 hektar runt vindkraftverket på grund av bygg- och anläggningsarbetet. 4

5 Projektområdet ansluts till riksväg 21/E8. Den ca 2 km långa skogsvägen i området förstärks och dessutom anläggs ny väg på en sträcka av 9 10 km. För transporter krävs att vägbanans minimibredd är ca 4,5 5 m på den befintliga vägen (genom den flackare nedre delen utan kurvor) och dessutom måste områden reserveras för vägslänter och -diken. Vägbanan för vägar som anläggs på bergsryggen blir ca 6 m bred. Dessutom anläggs några mötesplatser för kombinationsfordon. Vid mötesplatsen är vägbanan maximalt ca 9 m bred. Anslutningen mellan riksväg 21/E8 och den befintliga skogsvägen breddas på skogsvägssidan så att kombinationsfordon kan svänga. Vindparkens interna el- och datakablar går i jordkablar i anslutning till underhållsvägarna. Kraftverkstransformatorn placeras i ett separat och skyddat maskinrum i tornets nedre del. Transformatorn omvandlar generatorns spänning (i storleksordningen 1 kv eller lägre) till kv. Vindparken ansluts till det regionala kraftnätet med en 110 kv ledning. Anslutningspunkten är ställverket i Muonio, ca 20 km från Mielmukkavaara i riktning syd-sydost. Kraftledningen projekteras enligt alternativ A, som granskats i MKBförfarandet. Kraftledningen är totalt ca 25 km, varav 22 km dras jämsides med den befintliga 45 kv ledningen. Efter MKB-förfarandet har kraftledningsplanen ändrats så, att kraftledningen följer den befintliga dragningen, även vid Kaarnestieva. Målet är att dra ledningen i en kabel under ån Kaarnesjoki i stället för en övergående luftledning. Kraftledningen ingår i detaljplanen endast till den del den ligger inom det planerade området för energiförsörjning. Efter utkastfasen har projektplanen ändrats så, att kraftledningen dras i en jordkabel på hela planområdet (bergsryggen på Mielmukkavaara) i stället för att dras som luftledning. Vindparken utrustas med flyghinderbelysning. Detaljerade bestämmelser om flyghinderbelysning finns i flyghindertillståndet, som ska sökas hos Trafiksäkerhetsverket Trafi. Tillstånd söks för den slutliga genomförandeplanen först efter att detaljplanen har gjorts upp. I nya vindparker av motsvarande slag är kraven på flyghinderbelysning baserade på luftfartsföreskriften AGA M3-6. Ett flyghinder med en höjd på högst 150 m, som de planerade vindkraftverken, ska utrustas med blinkande flyghinderbelysning som avger rött ljus och har en ljusstyrka på cd. Eventuella visuella störningar kan minimeras genom att rikta ljusen korrekt. En sådan lösning har t.ex. tillämpats vid PVO Innopower Oy:s vindpark i Ajos. På vindparksområdet anläggs ett ställverk där spänningen omvandlas till överföringsspänningen 110 kv. I anslutning till ställverket byggs personal- och biutrymmen samt ett förråd för service och underhåll under drifttiden. Vattenförsörjningen till underhållspersonalen ordnas genom en borrad brunn samt en sluten tank för avloppsvatten i anslutning till personalutrymmena. Våningsytan som transformatorn, dess apparatur, förrådet samt personal- och biutrymmena kräver är totalt ca 300 m 2, varav högst ca 120 m 2 behövs för förrådet samt personal- och biutrymmena. Vindparksbygget beräknas ta ca 1 1,5 år. Bygget kommer sannolikt att fördelas på två år. Vindkraftverkens tekniska livslängd är ca 25 år och kablarnas minst 30 år. Fundamenten dimensioneras för 50 års livslängd och genom modernisering av installationerna är det möjligt att förlänga vindparkens livslängd till 50 år. 5

6 Bild 1. a & b. Till vänster: uppförande av vindkraftverk i Kiruna vindpark (Foto: Gunnar Britse). Källa: MKB-beskrivning, Pöyry Management Consulting Oy, Till höger: illustration, fotomontage, bergsryggen på Mielmukkavaara, alternativ med grön färgton (MKB-illustration 12). Källa: MKB-beskrivning, Pöyry Management Consulting Oy, BAKGRUND Mielmukkavaara har anvisats som vindkraftsområde i landskapsplanen för Fjäll- Lappland. Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommuner och övriga myndigheter främja genomförandet av landskapsplanen. För att projektet ska beviljas bygglov krävs att en detaljplan utarbetas. Detaljplanens syfte är att skapa de erfordrade planmässiga ramarna för vindparksbygget i Mielmukkavaara och anpassa bygget till övrig användning av området samt slå vakt om naturvärden och andra värden i området och dess omgivningar. Målet är att planen ska möjliggöra uppförandet av maximalt 15 vindkraftverk. Kraftverken har en effekt på ca 3 MW per enhet. Tornets och rotorbladets totala höjd överstiger inte 150 m. I vindparksprojektet tillämpas förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKBförfarande) i enlighet med MKB-lagen. MKB-förfarandet för projektet inleddes år 2008 och slutfördes hösten Förfarandets syfte var att bedöma vindparksprojektets miljökonsekvenser, planera åtgärder som förebygger och mildrar de negativa konsekvenserna och bidra till ökad insyn i projektet samt växelverkan med intressenterna. Programmet för miljökonsekvensbedömning (MKB-program) färdigställdes våren 2009 och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB-beskrivning) våren Kontaktmyndigheten, Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral, lämnade sitt utlåtande om MKB-beskrivningen den 9 september MKB-materialet inklusive separata utredningar utgör det centrala faktaunderlaget för utarbetandet av detaljplanen. Området har dessutom beskrivits i andra utredningar och undersökts vid arbetet med detaljplanen. 5 DETALJPLANENS INNEHÅLL Detaljplanen gäller bergsryggen på Mielmukkavaara. Ungefär halva detaljplaneområdet har anvisats som ett område för energiförsörjning reserverat för vindkraftverk (EN-1). 6

7 Det omges av ett skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY). Vindparkens underhållsvägar har anvisats som riktgivande vägtrafikförbindelser. En riktgivande vägtrafikförbindelse ansluter till riksväg 21/Europaväg 8 via en befintlig väg. Vindparkens interna 110 kv jordkabelförbindelse som går från transformatorstationen till planområdets norra gräns har anvisats med beteckningen riktgivande, för underjordisk ledning reserverad del av område. Dessutom innehåller planen en allmän bestämmelse om att områdets interna el- och datakablar i första hand ska placeras på området för underhållsvägar. Del av område i vilken vindkraftverk (tv) får placeras har reserverats på EN-1-området. Det reserverade området för vindparken och vindkraftverken har dimensionerats och avgränsats så att maximalt 15 vindkraftverk kan uppföras. Det högsta antalet vindkraftverk som tillåts anvisas genom planbestämmelserna. De avgränsade områdena på plankartan utgår från vindkraftverkens placering i de preliminära vindparksplanerna. Dessutom anvisar plankartan riktgivande platser för de enskilda vindkraftverken. De för vindkraftverk reserverade delarna av området har avgränsats så, att en hypotetisk nedstörtning inte ska utgöra en fara för området utanför EN-1. Vindkraftverkens maximala höjd har fastställts till 150 m. Dessutom finns bestämmelser om kraftverkens och övriga byggnaders färgsättning samt buller, uppsättning av stängsel, hantering av avloppsvatten, bevarande av trädbestånd och återställning av området efter att driften har upphört. Efter samråd med myndigheterna anses det utifrån det nu utarbetade utkastet till miljöministeriets anvisningar för vindparksplanering inte ändamålsenligt att ange byggrätten för vindkraftverken i kvadratmeter våningsyta. Planbestämmelsen vid beteckningen del av område reserverat för vindkraftverk (tv) anger dock att den våningsyta som vindkraftverken behöver får byggas på området. Plankartan anvisar 11 områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald (luo, luo-1) enligt naturutredningarna. Dessa områden utgör särskilt viktiga livsmiljöer, som definieras i skogslagen. Vissa objekt är kategoriserade som hotade. Områdena har anvisats med bindande delområdesbeteckningar. Beteckningarna är inte i strid med vindparkens funktioner med undantag för ett objekt som genomkorsas av den nya underhållsvägen och ett som genomkorsas av den befintliga infartsvägen. Planen anvisar en byggrätt på 300 kvadratmeter våningsyta för uppförande av förråd, bas för personalen och ställverk. Byggrätten har dimensionerats utifrån vindparksprojektets behov. 6 PLANLÄGGNINGSPROCESSENS GÅNG, FÖRFARANDEN FÖR DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN 6.1 Planläggningsprocessens gång Inledningsfas Detaljplaneringen inleddes våren Planläggningens inledande kungjordes och programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt Sedan dess har programmet reviderats vid flera tillfällen efter behov. Inledningsfasens myndighetssamråd anordnades i Rovaniemi Beredningsfas Kommunstyrelsen i Muonio godkände detaljplanen vid sitt sammanträde och beslutade att underlaget för detaljplanen ska framläggas offentligt. 7

8 Beredningsunderlaget presenterades vid ett informationsmöte i Muonio och var framlagt Utlåtanden begärdes in och åsikter om beredningsunderlaget kunde framföras under den ovannämnda tiden. Genmälen till responsen som erhölls under sommaren 2011 utarbetades och genmälena behandlades av kommunstyrelsen under hösten Förslagsfas Ett förslag till detaljplan har utarbetats utifrån underlaget och responsen. Målet är att planläggningsprocessen ska nå godkännandefasen under våren Planförslaget framläggs offentligt vintern och utlåtanden begärs från myndigheterna. Anmärkningar kan framställas under den tid som planförslaget är framlagt. Efter framläggandet anordnas ett myndighetssamråd för förslagsfasen i enlighet med kraven i markanvändnings- och bygglagen. Om inga väsentliga förändringar av planförslaget behöver göras går förslaget vidare till nästa fas för godkännande Godkännande av planen och ikraftträdande Beslutet om godkännande av detaljplanen fattas av kommunfullmäktige i Muonio. Om fullmäktige godkänner planen och beslutet inte överklagas vinner planen laga kraft. 6.2 Internationellt samråd Planeringsområdet ligger nära den svenska gränsen (Pajala). I projektet tillämpas det internationella samrådsförfarandet. Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral har varit kontaktmyndighet i MKB-förfarandet och är också myndighet i det internationella samrådet. Miljöministeriet i Finland sköter arrangemangen kring det internationella samrådet. Miljöministeriet har underrättat de svenska myndigheterna om möjligheten att delta i förfarandet för deltagande och växelverkan. Kungörelser om planläggningen publicerades på samma dag i Sverige (NSD, Norrbottenskuriren) och i Finland i augusti Den svenska versionen av programmet för deltagande och bedömning har skickats till Pajala kommun, Kiruna kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vägverket Region Norr och Naturvårdsverket. Utkasten till detaljplanekarta, planbeteckningar och planbestämmelser samt en sammanfattning av planbeskrivningen skickades till de svenska myndigheterna i beredningsfasen med avseende på det internationella samrådet. Motsvarande handlingar har skickats till de svenska myndigheterna i förslagsfasen. Responsen från Sverige under beredningsfasen handlade bl.a. om flyghinderbelysning, rovfåglar, invånarnas möjligheter till deltagande samt hur förändringen av landskapsbilden påverkar förutsättningarna för rekreation, friluftsliv och turism i området. Responsen från Sverige och genmälen till den har sammanställts i bilaga Deltagande och växelverkan enligt MKB-lagen Lokalbefolkningen och andra intressentgrupper i vindparksprojektet har kunnat delta i MKB-förfarandet för projektet. De boende och övriga intressenter har kunnat medverka i projektet under MKB-förfarandet genom att framföra synpunkter till kontaktmyndigheten Lapplands Närings-, trafik- och miljöcentral, de projektansvariga och det konsultföretag som bedömt miljökonsekvenserna. Ambitionen har varit att kartlägga de olika intressenternas synpunkter i bred omfattning, bl.a. genom intervjuer och enkäter samt flera möjligheter till dialog (bl.a. informationsmöten, en workshop för turismföretagare i Muonioområdet, en träff för områdets jägare, samråd enligt renskötsellagen (848/1990). 8

9 Ett internationellt avtal om bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser har slutits genom den s.k. Esbokonventionen (Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context). När MKB:n inleddes anmälde Sverige sitt intresse att delta i MKB-förfarandet för projektet. Miljöministeriet i Finland har svarat för arrangemangen kring det internationella samrådet och förmedlat bl.a. yttranden och åsikter från Sverige till kontaktmyndigheten, Lapplands NTM-central. Responsen från Sverige har behandlats på samma sätt som den från Finland. Arrangemangen för deltagande och växelverkan vid MKB:n beskrivs utförligare i MKBbeskrivningen. 6.4 Samråd enligt 53 renskötsellagen Lapplands miljöcentral kallade parterna till ett möte den 13 oktober Vid mötet behandlades både detaljplaneringen och MKB-förfarandet. I samrådet deltog företrädare för Muonio renbeteslag, Yläalueen tokkakunta, Renbeteslagsföreningen och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, som har gjort utredningen om rennäringen. 7 BEDÖMNING AV PLANENS KONSEKVENSER 7.1 Bakgrund till konsekvensbedömningen Bedömningen av detaljplanens konsekvenser bygger till stor del på utredningar under förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) av projektet. I MKB:n granskades två alternativ för genomförande av projekt och ett s.k. nollalternativ där det inte genomförs. De direkta och indirekta miljökonsekvenserna vid anläggning, drift och avveckling av vindparken har utretts. Bedömningarna i MKB-förfarandet har preciserats under planarbetet, bl.a. utifrån förändrade ingångsdata och preciserade planeringslösningar. Projektets viktigaste konsekvenser beskrivs i planbeskrivningen. Vissa MKButredningar utgör bilagor till beskrivningen. Ett svenskspråkigt sammandrag av MKBbeskrivningen har utarbetats (bilaga 2). De viktigaste konsekvenserna bland de långvariga och betydande konsekvenserna av projektet gäller landskapet och därigenom rekreationsbruket och turismen samt människornas levnadsförhållanden och trivsel. I MKB:n har granskningen av de visuella konsekvenserna omfattat hela det område där vindkraftverken teoretiskt är synliga. Enligt olika källor sträcker sig det teoretiska siktområdet maximalt ca 35 km från vindparken. Vad gäller övriga konsekvenser har områdets omfattning fastställts utifrån det som är ändamålsenligt för den granskade aspekten. 7.2 Konsekvenser på svenska sidan Vindparksprojektets konsekvenser på svenska sidan beskrivs utförligare i det svenskspråkiga sammandraget av MKB-beskrivningen (bilaga 2). Konsekvenser av vindparksprojektet i Mielmukkavaara som når över till Sverige gäller främst visuella konsekvenser för landskapet och därigenom konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel samt turismen och företagen inom turistbranschen. Vyer mot vindkraftverken öppnar sig från öppna områden, t.ex. vatten-, odlings- och ängsområden, vägar som går i riktning mot projektområdet eller öppna eller glest trädbevuxna myrområden eller bergsryggar. I skogsområden bryts sikten av träd och i bebyggda områden kan byggnader, konstruktioner och växtlighet bryta de långa siktaxlarna mot vindkraftverken. Vindkraftverken är ett dominerande landskapselement på ca 5 km avstånd. Särskilt i Kätkesuando (i Kätkäsuvanto på finska sidan) bildar älvdalen och de omgivande byoch odlingsområdena ett öppet landskap där Mielmukkavaara utgör en viktig sydgräns i 9

10 landskapsbilden. När vindparken betraktas från detta område upptar den en mycket synlig plats och landskapsrummets karaktär förändras kraftigt när det avgränsande naturområdet förvandlas till ett vindparksområde. På medelavstånd, 5 12 km, kan vindkraftverken ännu urskiljas klart, men storleken eller avståndet är svårare att urskilja. Inom detta mellanområde förändras sikten mot Mielmukkavaara i området kring älvdalen. På detta avstånd på svenska sidan syns Mielmukkavaara t.ex. från låglänta, öppna myrområden i sydost. På fjärravstånd, km, syns vindkraftverken fortfarande, men andra landskapselement blir klart mer dominerande i förhållande till vindkraftverken. På detta avstånd utgör vindkraftverken en del av fjärrlandskapet. Vid god sikt syns vindkraftverken på högst ca 35 km avstånd. På svenska sidan är de därmed synliga på ca 30 km avstånd från riksgränsen. I mörker kan kraftverkens flyghinderbelysning urskiljas även på svenska sidan inom samma område som vindkraftverken i dagsljus (se siktanalyskartan, bilaga 3). Detaljerade bestämmelser om flyghinderbelysning ges i flyghindertillståndet, som söks hos Trafiksäkerhetsverket (Trafi) först när det finns en slutlig genomförandeplan. Flyghinderbelysningens utförande har bedömts i avsnitt 3 ovan. Bebyggelsen är glesare på den svenska sidan än på den finska. Enligt invånarenkäten förhåller sig de närboende på den svenska sidan positiva till vindparksprojektet. I Sverige riktades sig enkäten till invånarna i byarna Saivomuotka, Kätkesuando, Ruosteranta, Muodoslompolo, Merasjärvi och Muonionalusta. Inom projektets verkningsområde finns ett begränsat utbud av turisttjänster på den svenska sidan (men klart fler på den finska). Det närmaste kända turistföretaget på den svenska sidan är beläget i Muonionalusta (Muodoslompolo, Pajala), på cirka 15 km avstånd från projektområdet. Utifrån utredningarna under MKB-förfarandet och de rovfågelobservationer som utfördes 2010 och 2011 kan det konstateras att projektet inte har några konsekvenser för lokala rovfåglar på den svenska sidan eftersom terrängobservationerna på projektområdet inte resulterat i några iakttagelser av rovfåglar med revir på den svenska sidan. Dagrovfågelobservationer i området har utförts vid olika tidpunkter under totalt 49 dagar. Det närmaste kända rovfågelreviret på den svenska sidan är fiskgjusens revir på cirka 5 km avstånd från projektområdet. Reviret upptäcktes i samband med utredningarna under MKB-förfarandet. I samband med MKB-förfarandet och därefter har illustrationer utarbetats, där en del bygger på fotounderlag från den svenska sidan. Dessa framläggs i denna sammanfattning av planbeskrivningen (bild 5 8) och MKB-beskrivningen det svenskspråkiga sammandraget av MKB-beskrivningen (bilaga 2) en separat illustrationsbilaga till planbeskrivningen. Lägesdatabaserade analysdata om siktområdet som tagits fram i samband med MKB-förfarandet har framlagts i denna sammanfattning av planbeskrivningen (Error! No bookmark name given.bilaga 3Error! No bookmark name given.) planbeskrivningen MKB-beskrivningen och det svenskspråkiga sammandraget av MKB-beskrivningen (bilaga 2). 10

11 Mielmukkavaara Bild 4. Platser för fotomontage i denna sammanfattning som visar vyn från den svenska sidan (MKB-illustration 7, 8 och 9) (Bild 5. Fotomontage (MKB-illustration 7), vy mot Mielmukkavaara från badplatsen vid Naankijärvi. Avståndet till vindkraftverken är ca 12 km. (Foto: Männistö/Pöyry) 7). Bild 5. Fotomontage (MKB-illustration 7), vy mot Mielmukkavaara från badplatsen vid Naankijärvi. Avståndet till vindkraftverken är ca 12 km. (Foto: Männistö/Pöyry) 11

12 Bild 6. Fotomontage (MKB-illustration 8), vy mot Mielmukkavaara från riksväg 99, som går längs älvdalen på svenska sidan. Avståndet till närmaste vindkraftverk är något under 3 km. (Foto: Männistö/Pöyry) Bild 7. Fotomontage (MKB-illustration 9), vy mot Mielmukkavaara från Kätkäsuvanto på svenska sidan. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 6 km. Mielmukkavaara avgränsar det öppna landskapet, som utgörs av älvfåran, åkrarna på slänterna och bebyggda bymiljöer. Vindkraftverken förändrar områdets karaktär och vyer betydligt. (Foto: Männistö/Pöyry) 12

13 Bild 8. Fotomontage (MKB-illustration 6), vy mot Mielmukkavaara från Laukukero i Pallas. Exempel på långdistansvy. Avståndet till vindkraftverken är ca 24 km. (Foto: Männistö/Pöyry) 13