Sårkåjåhkå Kraftstation

Transkript

1 Sårkåjåhkå Kraftstation Jörgen Tuomi Dag Wisæus Rapport 1 (14) Vattenfall Power Consultant

2 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT Författare Jörgen Tuomi, Dag Wisæus Uppdragsnamn Sårkåjåhkå kraftstation Beställare Vattenfall Granskad av Godkänd av Delgivning Antal sidor Antal bilagor 14 Sårkåjåhkå Kraftstation SAMMANFATTNING Sårkåjåhkå kraftstation ska utnyttja ca 45 m fallhöjd mellan Sårgåjávrre och det övre selet i Sårkåjåhkå. Årsmedelvattenföringen från Sårgåjávrre har uppskattats till 10,8 m 3 /s. Från intaget leds vattnet genom en ca 2,0 km lång tilloppstunnel till en ovanjordstation och därifrån vidare genom en ca 0,2 km lång utloppstunnel till Sårkåjåhkå. Närmsta anslutningspunkt för den producerade kraften är Ritsems kraftstation dit det är ca 28 km. Om Sievgoks kraftstation byggs kan Sårkåjåhkå kraftstation anslutas till denna. Avståndet från Sårkåjåhkå kraftstation till anslutningspunkten blir då ca 11 km. I denna kalkyl förutsätts att det finns en kraftledning framdragen till Sievgok. För närvarande finns ingen väg mellan Ritsems kraftstation och projektområdet men Gällivare kommun planerar att förlänga vägen till Ritsem till norska Atlantkusten. Vägen kommer då att passera projektområdet. I projektkalkylen förutsätts att vägen är färdig då bygget av Sårkåjåhkå kraftstation startar. Kraftverket beräknas producera 21,2 GWh/år vid en installerad effekt av 5,4 MW. Anläggningskostnaden inklusive förvärv av fallrättigheten har uppskattats till 147 Mkr vilket medför en utbyggnadskostnad av 6,9 kr/kwh. Rapport 1 (14) Vattenfall Power Consultant

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND UNDERLAG Topografiskt underlag Geologiskt och geotekniskt underlag Hydrologiskt underlag och beräkning av flödet i intagsläget Beräkning av flödet i intagsläget Flödets fördelning över året Jämförelse med andra mätstationer SÅRKÅJÅHKÅS KRAFTSTATION Allmän utformning Allmänt Regleringsmagasin Intag till kraftstationen Tilloppstunnel Maskinstation Utlopp Vägar Anslutning till stamnätet Alternativa utformningar PROJEKTETS NYTTA Metodik Energiproduktion utan reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre Energiproduktion med reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre FÖRSLAG TILL HUVUDDATA PROJEKTETS KOSTNADER Förutsättningar Anläggningskostnad inkl. förvärv av fallhöjd Rapport 1 (14) Vattenfall Power Consultant

4 1 BAKGRUND Sårgåjávrre på nivån +520 möh avbördas via Sårkåjhåhka till Suorvamagsinets västra ände. Avrinningsområdet uppges av SMHI till 272,6 km 2 varav 82,2 km 2 ligger i Norge. Medelflödet från Sårkåjávrre har beräknats till ca 10,8 m 3 /s. I denna studie utreds förutsättningarna för att bygga en ny kraftstation som ska utnyttja ca 45 m av den totala fallhöjden 67 m mellan Sårgåjávrre och Suorvas dämningsgräns. Intaget till kraftstationen föreslås ligga vid Sårgåjávrres utlopp. Projektet har troligen aldrig studerats tidigare, främst beroende att det ligger i väglöst land. Till Ritsems kraftstation, där närmsta väg tar slut, är det ca 28 km. Nu planerar emellertid Gällivare kommun att bygga en ny mellanriksväg till Norge. Vägen som ska bli en fortsättning på vägen till Ritsem ska följa stranden utmed Suorva och därefter fortsätta uppför Sårkkajåhka och vidare in i Norge. Enligt Vägverkets planer kommer vägen att passera strax intill projektområdet innan den söder om Coadnajávri går in i en tunnel som mynnar vid norska ishavskusten. Skuogejávrre DG +576 möh SG möh Gräns för avrinningsområde Coadnejávri DG +729 möh SG +725 möh Sårgåjávrre DG +521 möh SG +519 möh Tröskeldamm Ny väg Övre selet ca +475 möh Sårkåjåhkås kraftstation Suorva Prel. läge Sievgoks kraftstation Fig. 1:1. Översiktskarta över projektområdet, varje ruta är 2 x 2 km. Rapport 2 (14) Vattenfall Power Consultant

5 2 UNDERLAG 2.1 Topografiskt underlag Utredningen baseras på Lantmäteriverkets topografiska karta i skala1: samt en topografisk karta i skala 1: från Statens Kartverk i Norge. 2.2 Geologiskt och geotekniskt underlag Inga geologiska eller geotekniska undersökningar har utförts. I rapporten har antagits att berget är ytnära och att markytan till största del utgörs av hällmark. 2.3 Hydrologiskt underlag och beräkning av flödet i intagsläget Beräkning av flödet i intagsläget Vid intagsläget vid Sårgåjávrres utlopp är avrinningsområdets storlek 272,6 km 2 enligt SMHI:s Avrinningsområden i Sverige, del 1. Av det totala avrinningsområdet är 82,2 km 2 beläget i Norge och 190,4 km 2 i Sverige. Från den norska sidan har följande areor och specifika avrinningar hämtats från NVE:s Vattenkraftatlas (NVE = Norges Vassdrags- och Energidirektorat): Avr. område Area (km 2 ) Spec. avr. (l/s/km 2 ) Volym (Mm 3 /år) Kystfelt 6,74 71,15 15 Coallebadajohka 49,09 67, Rikkejåkka 26,37 50,34 42 Totalt 82,20 62, Tabell 2:1 Från det svenska avrinningsområdet, som är 190,4 km 2, finns det inte lika precisa uppgifter om avrinningen från små delområden. Enligt SMHI:s avrinningskarta, som redovisas på SMHI:s faktablad nr. 12, daterat december 2002, så är avrinningen på den svenska sidan av riksgränsen l/s/km 2 inom ett område som sträcker sig från gränsen mot Norge och ca 50 km österut. Eftersom Sårgåjávrres avrinningsområde gränsar mot Norge förutsätts att avrinningen från det svenska avrinningsområdet är 30 l/s/km 2. Den antagna specifika avrinningen från den svenska delen av avrinningsområdet är således mindre än hälften av den av NVE beräknade avrinningen från den norska sidan. Med ovanstående antaganden blir den totala avrinningen vid Sårgåjávrres utlopp: 62,49 82, ,00 190,4 = 39,7 l/s/km 2 272,6 Medelflödet vid Sårgåjávrres utlopp: 0,0397 * 272,6 = 10,8 m 3 /s. Rapport 3 (14) Vattenfall Power Consultant

6 2.3.2 Flödets fördelning över året Avrinningens fördelning över året förutsätts vara samma som för den norska mätstationen Fordalsvatn med avrinningsområdet 44 km 2 ca 20 km väster om Sårgåjávrre. Avrinningsområdenas höjdförhållandena är likartade och NVE uppger Fordalsvatnets avrinning till ca 35 l/s/km 2 eller 1,55 m 3 /s. NVE har tillhandahållit dygnsflöden för perioden Sjöandelen av Fordalsvatnets avrinningsområde är ca 6 % medan den i Sårgåjávrres avrinningsområde är 10 %. Avrinningen över året från Sårgåjávrre är då något jämnare fördelad än avrinningen från Fordalsvatn. Genom att anta samma fördelning för Sårgåjávrre som för Fordalsvatn blir således den beräknade produktionen på säkra sidan. Med samma flödesfördelning för Sårgåjávrre som för Fordalsvatn erhålls då följande månadsflöden från Sårgåjávrre: Flöde (m 3 /s) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 2:2. Månadsvisa flöden från Sårgåjávrre. Med antagande om proportionalitet även mellan Sårgåjávrres och Fordalsvatnets varaktighetskurvor erhålls nedanstående varaktighetskurva för Sårgåjávrres flöden: Flöde m 3 /s Varaktighet ( % ) Diagram 2:3. Varaktighet av dygnsflöden från Sårgåjávrre Rapport 4 (14) Vattenfall Power Consultant

7 2.3.3 Jämförelse med andra mätstationer Som jämförelse uppger SMHI att Sitasjaures årsavrinning var 39 l/s/km 2. Sitasjaures vatten härrör till ca 1/3 från Norge. Den norska medelavrinningen har beräknats till 59 l/s/km 2 med utgångspunkt från uppgifter från NVE. Av detta följer att den svenska avrinningen till Sitasjaureunder motsvarande period var ca 26 l/s/km 2 under förutsättning att avrinningarna och är jämförbara. Eftersom Sårgåjàvrres svenska avrinningsområde ligger närmre Norge än vad Sitasjaures svenska del gör, så förefaller det rimligt att anta att avrinningen på svenska sidan är 30 l/s/km 2. Rapport 5 (14) Vattenfall Power Consultant

8 3 SÅRKÅJÅHKÅS KRAFTSTATION 3.1 Allmän utformning Allmänt Den totala fallhöjden mellan Sårgåjávrre och Övre Selet är ca 45 m. Sårkåjåhkås kraftstation består av: 2 regleringsmagasin, Coadnejávri i Norge samt Sårgåjávrre i Sverige Ett intag vid Sårgåjávrres utlopp Tilloppstunnel, ca 2,0 km Maskinstation Utlopp i Sårkåjåhkå Den nya vägen förutsätts följa Sårkajåhkås vänstra strand innan den korsar Sårkajåhkå strax nedströms Sårgåjávrres utlopp. Med denna sträckning kommer vägen att passera strax intill både den planerade maskinstationen och det tänkta intagsläget. Sårgåjávrre DG +521,0 SG +519,0 Intag Tunnel Överfallsdam Ny väg Maskinstation Utlopp Övre selet ca +475 Bild 3:1. Plan över projektområdet Rapport 6 (14) Vattenfall Power Consultant

9 3.1.2 Regleringsmagasin Sjöar inom kraftverkets avrinningsområde som kan regleras är Sårgåjávrre och Skuogejávrre samt Coadnejávri som ligger i Norge. Den nya vägen kommer preliminärt att passera utloppen för Coadnejávri och Sårgåjávrre varför regleringarna av dessa är enkla att utföra. Skuogejávrres utlopp ligger ca 8 km norr om vägen vilket innebär att denna sjö skulle bli betydligt svårare att övervaka och reglera. I denna utredning föreslås att Coadnejávri och Sårgåjávrre regleras. Den totala vattenvolymen att reglera har beräknats till ca 32,4 Mm 3. Sjöarna däms upp i sina respektive utlopp med överfallsdammar av betong. Dammen vid Coadnejávri beräknas bli 5 m hög och ca 60 m lång. För att kunna sänka av Coadnejávri med 2 m måste Rikkejåhka troligen rensas på en kortare sträcka vid Coadnejávris utlopp. Tröskeldammen vid Sårgåjávrre beräknas bli 3 m hög och ca 50 m lång. Vid höga flöden kan vattnet strömma fritt över trösklarna då sjöarnas nivåer överskrider dammarnas krönhöjder. Krönhöjden vid Coadnejávris utlopp sätts till +729,0 möh och vid Sårgåjávrres utlopp sätts den till +521 möh. Detta innebär att t.ex. vid det sällan förekommande flödet 150 m 3 /s från Sårgåjávrre så överskrids tröskelhöjden med ca 1,2 m om tröskelns längd är 50 m. De båda trösklarna förses med bottenventiler för att möjliggöra minimitappning under årets alla månader. Sårgåjávrres nivå ska vid normala flöden variera ± 1,0 m kring nuvarande medelnivå +520,0 möh. Coadnejávri ska på motsvarande sätt variera ± 2,0 m kring sin nuvarande medelnivå +727,0 möh. Magasin Area (km 2 ) Nuv. nivå (möh) Krönhöjd (möh) SG (möh) Ampl. (m) Volym (Mm 3 ) Tillr. (Mm 3 ) Regl.grad. (%) Coadnejávri 5, ,0 20,0 41,9 48 Sårgåjávrre 6, ,0 12, ,5 Tabell 3:1. Magasinsdata Intag till kraftstationen Uppströms dammen, vid Sårgåjåhkås vänstra strand, byggs ett intag som via ett vertikalt bergschakt leder vattnet till tilloppstunneln. Från sjön och fram till intaget schaktas en intagskanal som leder vattnet till intaget då sjön är avsänkt till +519 möh. Intaget förses med falsar för sättavstängning samt en grovgrind. Sättavstängningen manövreras med mobilkran. Rapport 7 (14) Vattenfall Power Consultant

10 Intagskanal Intag Schakt Tröskeldamm Tunnel Bild 3:2. Intags- och dammläge vid Sårgåjávrres utlopp Tilloppstunnel Efter intaget leds vattnet via ett ca 45 m djupt schakt till en ca 2,0 km lång tilloppstunnel med tvärsnittsarean 20 m 2. Schaktet utförs med s.k. raise boaring. Ca 100 meter uppströms maskinstationen gjuts en övergångszon i tunneln där den våta arean minskar från 20 till 3.2 m 2. Övergångszonen består av en tätande betongplugg. Genom betongpluggen leds vattnet vidare till stationen via en ståltub med en diameter på 2,0 m. Betongpluggens längd beräknas bli ca 22 m lång. Med utbyggnadsvattenföringen 15 m 3 /s blir vattenhastigheten i tunneldelen låg 0,75 m/s. Detta medför att något svallschakt inte behövs. Övergången från tunnel till ståltub sker där erforderlig bergtäckning mot hydrauliskt upptryck erhålls. Denna bergtäckning har beräknats till 22 m Maskinstation Maskinstationen utförs som en ovanjordstation grundlagd på berg. Stationen nås via en kort anslutningsväg från den nya mellanriksvägen. Fallhöjden 45 m i kombination med Sårgåjávvris relativt låga amplitud på 2 m innebär att en Francisturbin rekommenderas. Turbinen kommer vid inloppet att förses med en vridspjällsventil för temporär tömning av vattenvägen i direkt anslutning till maskinstationen. Utloppet förses med en sugrörslucka som manövreras med mobilkran. I maskinsalen installeras även en travers där lyftkapaciteten motsvarar tyngsta lyft av aggregatets alla ingående delar. Rapport 8 (14) Vattenfall Power Consultant

11 Bild 3:3. Preliminärt maskinstationsläge vid det övre selet Utlopp Från maskinstationen leds vattnet åter till Sårkåjåhkå genom en ca 5 m bred och m lång bergkanal. Genom att utföra rensningar i älven mellan utloppskanalen och fram till det s.k. övre selet på ca +475 möh vinner man någon meter i fallhöjd Vägar Den nya mellanriksvägen förutsätts passera läget för maskinstationen samt tröskeldammarna vid Sårgåjávrres och i Coadnejávris utlopp. I kalkylen förutsätts även att denna väg finns då bygget startar. Mellanriksvägen förutsätts korsa tilloppstunneln norr om maskinstationen. Om vägen anläggs söder om stationsbyggnaden erfordras en bro över utloppskanalen. Likaså förutsätts att mellanriksvägen korsar Sårkåjåhkå via en bro strax nedströms den tänkta tröskeldammen i Sårgåjavvre. Se Bild 3:1. Plan över projektområdet. För vägar/planer till kraftanläggningen har följande antaganden gjorts: 1. Anslutningsväg från mellanriksvägen till maskinstationen, 200 m lång och 4,5 m bred. Vid maskinstationen anläggs en plan på 200 m 2 för parkering. 2. Anslutningsväg från mellanriksvägen till intaget via Sårgåjavrres tröskeldamm 400 m lång och 4,5 m bred. Vid intaget anläggs en plan på 100 m Mindre anslutningsväg från mellanriksvägen till Coadnejávris tröskeldamm 200 m lång och 3 meter bred. Vändplan vid vägslut 50 m 2. Samtliga vägar och planer i kalkylen har slitlager av grus. Rapport 9 (14) Vattenfall Power Consultant

12 3.1.8 Anslutning till stamnätet Om Sievgoks kraftstation kommer till utförande blir denna kraftstation närmsta anslutningspunkt till stamnätet för Sårkåjåhka kraftstation. Avståndet mellan kraftstationerna är ca 11 km. Om Sievgoks kraftstation inte byggs är avståndet istället ca 28 km till en befintlig anslutningspunkt vid Ritsems kraftstation. Vid Ritsem finns en 40 kv-ledning till vilken både Sievgoks- och Sårkåjåhkas kraftstationer kan anslutas, I kalkylen förutsätts att det byggs en 11 km lång kraftledning till Sievgoks kraftstation Alternativa utformningar Som alternativ till en tunnel mellan intag och maskinstation kan en stål- eller trätub anläggas ovan mark. Tuben läggs då antingen på betongfundament eller så grävs den delvis ner i ett schaktat dike och kringfylls med sand/grus. Alternativet med trätub och tunnelalternativet bedöms likvärdiga ur kostnadssynpunkt medan alternativet med ståltub bedöms bli betydligt dyrare. Eftersom frysrisken i tubalternativen är påtaglig vid långa driftuppehåll är denna kalkyl baserad på tunnelalternativet. Ett alternativ till den föreslagna ovanjordstationen är en underjordsstation. Byggkostnaden för underjordsalternativet är marginellt högre, men räntekostnader för bygget ökar avsevärt då byggtiden förlängs. Stationsbygget kan inte påbörjas förrän tillfartstunneln och själva stationsrummet är utsprängt. Därav anledningen till att en ovanjordsstation förordas. Om mellanriksvägen istället korsar Sårkåjåhkå vid det nu tänkta stationsläget och därefter följer Sårkåjåhkås högra sida upp mot Sårgåjávrre är det möjligt att istället även placera intag, tunnel och maskinstation på Sårkåjåhkås högra sida. Detta för att bibehålla de korta anslutningsvägar till intag och maskinstation som denna kalkyl bygger på. Kostnaden för att istället lägga anläggningen på Sårkåjåhkås södra sida bedöms bli något högre än med nuvarande placering beroende på sämre och flackare terräng på Sårkåjåhkas högra strand. Om valet av någon anledning står till att lägga tilloppstunneln på motsatt sida som mellanriksvägen kommer det att krävas antingen en bro vid maskinstationen eller vid intaget. Alternativt anläggs en ca 2 km lång anslutningsväg till maskinstationen eller intaget. Kostnaden för en bro över Sårkåjåhkå beräknas till ca 10 Mkr. En 2 km lång anslutningsväg längs Sårkåjåhkå kostar som jämförelse ca 4 Mkr. Anslutningsvägen har dessutom en driftkostnad för bland annat snöröjning under större delen av vinterhalvåret. 4 PROJEKTETS NYTTA 4.1 Metodik I nedanstående varaktighetskurva visar det grå fältet den del av årsmedeltillrinningen 10,8 m 3 /s som vid utbyggnadsvattenföringen 15,0 m 3 /s kan utnyttjas för energiproduktion om regleringsmöjligheter saknas. Det grå fältet motsvarar 5,8 m 3 /s. Rapport 10 (14) Vattenfall Power Consultant

13 Av det skrafferade fältet kan utläsas hur mycket av spillet som kan nyttiggöras med regleringsvolymen 32,4 Mm 3. Det skrafferade fältet motsvarar medelflödet 1,0 m 3 /s. Den genomsnittliga mintappningen 0,4 m 3 /s motsvaras av den gröna linjen. Det resterande flödet 3,6 m 3 /s spills vid sidan av stationen. 150 Flöde m 3 /s Spill vid sidan av stationen Spill som kan tillvaratas vid reglering (motsvarar 1,0 m 3 /s) Flöde som kan utnyttjas vid utbyggnadsvattenföringen 15 m 3 /s Mintappning 0,4 m 3 /s Varaktighet ( % ) Diagram 4:1. Varaktighetskurva. Den utnyttjningsbara andelen av tillrinningen kan ökas genom att spillet minskas genom reglering av Sågåjávrres och Coadnejávri. Det förutsätts då att kraftverket under vintern och våren körs så att båda magasinen ligger på sänkningsgränsen när de höga flöden som turbinerna inte kan svälja inträffar under försommaren. Med denna driftstrategi kan den beräknade spillvolymen vid oreglerade förhållanden minskas med samma volym som den tillgängliga magasinsvolymen om sjöarna regleras, dvs med 32,4 Mm 3. Den utnyttjningsbara tillrinningen blir då ca 6,80 m 3 /s. Om magasinen därefter körs ner, så fort som tillrinningarna underskrider kraftverkets slukförmåga, så kan spillvolymen reduceras ytterligare genom att ännu en eller flera flödestoppar kan tas tillvara. Vid beräkningarna av de nyttiga tillrinningarna i denna studie tillgodoräknas endast en magasinsvolym per år. Vid beräkning av fallhöjden förutsätts att Sågåjávrres i genomsnitt ligger på sänkningsgränsen + 1/2 av regleringsamplituden, dvs +520,0 möh. Nedströmsvattenytans medelnivå antas vara +475,0 möh. I ett senare stadium av detta projekt bör nedströmsvattenytans nivå optimeras. Fallförlusten i vattenvägarna vid Q u =15 m 3 /s har beräknats till 1,5 m. Medelbruttofallhöjden vid produktionsberäkningen blir då 43,5 m. Totalverkningsgraden för turbin, generator och transformator sätts i beräkningarna till 87 %. Rapport 11 (14) Vattenfall Power Consultant

14 4.2 Energiproduktion utan reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre Den utnyttjningsbara medelvattenföringen utan reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre är 5,8 m 3 /s. Sårgåjávrre ligger då alltid på 520,0 vilket är 1,0 m under föreslagen dämningsgräns vid reglering. Bruttofallhöjden blir då 45,0 m. Energiproduktionen har beräknats till 18,0 GWh/år. 4.3 Energiproduktion med reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre Den utnyttjningsbara medelvattenföringen med reglering av Coadnejávri och Sårgåjávrre har beräknats till 6,8 m 3 /s. Energiproduktionen ökar med dessa förutsättningar till 21,2 GWh/år. 5 FÖRSLAG TILL HUVUDDATA Krönhöjd Sårkåjåhkås överfallsdamm +521,0 möh Sänkningsgräns Sårkåjåhkå +519,0 möh Nedströmsvattenyta +475,0 möh Bruttofallhöjd 46 m Medelvattenföring 10,8 m 3 /s Utbyggnadsvattenföring 15 m 3 /s Minimitappning (genomsnitt över året) 0,4 m 3 /s Antal aggregat 1 st Effekt vid bruttofallhöjden 46 m 5,4 MW Produktion 21,2 GWh Minimitappningen utformas så att det varje månad skall tappas minst 10 % av den naturliga månadsmedelvattenföringen nedströms dammen. 6 PROJEKTETS KOSTNADER 6.1 Förutsättningar I denna kalkyl ingår anläggningskostnaden samt kostnaden för förvärv av fallhöjden. Kostnaden för förvärv av fallhöjden har antagits vara 5 % av nuvärdet av nyttan. Övriga kostnader som tillkommer men som inte ingår i nedanstående kalkyl är: Räntor under byggnadstiden, D.o.U-kostnader, stamnätsavgifter samt fastighets- och bolagsskatter. Rapport 12 (14) Vattenfall Power Consultant

15 6.2 Anläggningskostnad inkl. förvärv av fallhöjd (SEK) (SEK) Delsumma Summa BYGG Tröskeldamm vid Coadnejávri inkl rensning Tröskeldamm vid Sårgåjávrres inkl rensning Intagskanal l=100 m Intag Tilloppstunnel inkl störtschakt, l= m Maskinstation inkl. schakt, inredning o. förstärkning Utloppskanal, 30 m Rensning nedströms utloppskanal, 70 m Vägar, planer, Massuppläggning Gemensamma kostnader på byggplatsen (15% av bygg) SUMMA, BYGG: MEKANISK UTRUSTNING Mintappningsventil Coadnejávri och Sårkåjåhkå Intagsgrind och sättavstängning Ståltub i tilloppstunnel, ca 100 m Turbin, inkl. ventil, spiral, inloppsrör, o sugrör Sugrörslucka Travers maskinsal Kylvattenanläggning SUMMA, MEK: ELEKTRISK UTRUSTNING Generator Transformator Ställverk, inkl jordningar Lokalkraft utrustning Kontrollanläggning Reservkraftaggregat Kraftledning till Sievgok Provning SUMMA,EL: PROJEKTERING OFÖRUTSETT, RESERVATIONER 30 % av bygg och proj, 20 % av mek och el FÖRVÄRV AV FALLHÖJD TOTALSUMMA Vid en produktion av 21,2 GWh/år bli utbyggnadskostnaden 6,9 kr/kwh (prisnivå 2007) Rapport 13 (14) Vattenfall Power Consultant