Förord. Stockholm i april Samhällsekonomiska sekretariatet

Transkript

1 Förord IRAPPORTERNA Landstingens ekonomi och Kommunernas ekonomiska läge, som kommer ut två gånger om året, redovisar förbunden sin bild av landstingens respektive kommunernas ekonomiska situation och utveckling. Sedan hösten 2002 samordnar förbunden sina ekonomiska rapporter. Del 1 i rapporterna, som publiceras i separata volymer, är gemensam. Den innehåller en bedömning av sektorns ekonomi till och med år 2006 samt en redovisning av förbundens prognos för den samhällsekonomiska utvecklingen. Vidare analyseras i ett specialavsnitt förutsättningarna för en högre tillväxt av det kommunala skatteunderlaget. I del 2 av Landstingens ekonomi framgår att landstingen trots stora skattehöjningar kommer att få svårt att nå balans under prognosperioden, bland annat till följd av växande kostnader för läkemedel och annan medicinsk utveckling. I ett särskilt avsnitt redovisas hur landstingen klarar kraven på god ekonomisk hushållning. I del 2 av Kommunernas ekonomiska läge konstateras att det kommunala välfärdsuppdraget är underfinansierat både på kort och lång sikt. Enligt ekonomicheferna är de viktigaste frågorna framöver för kommunernas ekonomi: lönekostnadernas utveckling, sjukfrånvaron och omställningskostnader för att flytta resurser mellan växande och krympande verksamheter. Rapporterna är utarbetade av tjänstemän vid Landstingsförbundets samhällsekonomiska sekretariat och Svenska Kommunförbundets finanssektion. De personer som deltagit i arbetet framgår av insidan på respektive rapports omslag. Även andra medarbetare på förbunden har bidragit med fakta och synpunkter. Stockholm i april 2003 Stefan Ackerby Samhällsekonomiska sekretariatet Landstingsförbundet Maj-Lis Åkerlund Finanssektionen Svenska Kommunförbundet del 1 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Del 1: Kommunernas och landstingens ekonomi de närmaste åren... 7 Sämre ekonomi i kommuner och landsting... 7 Prognos åren De samhällsekonomiska förutsättningarna Stor osäkerhet i världsekonomin Fortsatt dystert på finansmarknaderna Den svenska ekonomin går på halvfart Skattebas i gungning Del 2: Kommunernas ekonomi under Väsentligt sämre resultat Kraftig ökning av personalkostnaderna Kärvt läge och det blir värre! Prognos Kostnader Intäkter Resultatet försämres markant Några utmaningar Fortsatta stora rekryteringsproblem i kommunerna Krångliga statsbidrag ökar administrationen LSS undantaget som bekräftar regeln Finansieringsprincipen måste respekteras och utvecklas! Att sträva mot ekonomisk balans Den framtida välfärden Välfärdsuppdraget underfinansierat på kort och lång sikt Appendix beräkningsantaganden Appendix diagram Appendix tabeller del 1

3 Sammanfattning KOMMUNER OCH LANDSTING är idag hårt trängda. De har krav och förväntningar på sig att ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande. Den avmattning i konjunkturen som vi nu är inne i har förvärrat ett redan bekymmersamt läge. Med den ekonomiska tillväxt vi räknar med blir sektorns skatteintäkter i år 5 miljarder kronor lägre än vi förutsåg i decemberrapporten. Kraftig försämring av resultatet 2002 Förra året försämrades ekonomin i kommuner och landsting, efter flera år med förbättrat resultat. Drygt 100 kommuner (en tredjedel) och 15 landsting (tre fjärdedelar) visade underskott, vilket är fler än Det samlade underskottet för 2002 uppgick till 7 miljarder kronor. Det kan jämföras med överskott på cirka 1,5 miljarder vardera åren 2000 och Resultatförsämringen förklaras av att en vikande sysselsättning inneburit långsammare tillväxt av skattebasen. Samtidigt har verksamheten i kommuner och landsting fortsatt att växa, vilket tillsammans med stigande priser och lönekostnader resulterat i en kraftig kostnadsökning. De stora skattehöjningarna 8 miljarder kronor eller i genomsnitt 65 öre bidrar till högre intäkter Trots detta bedömer vi att underskottet på 7 miljarder kronor kvarstår även med en betydligt långsammare kostnadsutveckling än i fjol. Den ekonomiska situationen förvärras de närmaste åren Det finns en stor osäkerhet kring konjunkturutvecklingen. Vi har förutsatt att den vänder uppåt mot slutet av året och tar fart nästa år. Detta ökar både sysselsättning och skatteunderlag. Men även med en vändning i konjunkturen blir de kommande åren fortsatt kärva för kommuner och landsting, eftersom skatteunderlaget växer betydligt långsammare än under de gångna åren. Även det statsfinansiella läget kommer att vara ytterst ansträngt. Därför kan vi inte hoppas på att staten kan bidra med välbehövliga resurstillskott. Erfarenheterna från den senaste tioårsperioden visar att statens indragningar från sektorn tillsammans med urgröpningen av statsbidragen överstiger de tillskott som kommit. Samtidigt som ekonomin sviktar ska sektorn svara upp mot många krav och förväntningar: ökad tillgänglighet och förbättrade behandlingsmöjligheter i vården, förbättrad äldreomsorg, åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland de anställda, konkurrenskraftiga löner med mera. Därtill har statsmakterna beslutat om reformer som är underfinansierade: maxtaxereformen inom barnomsorgen, LSS, läkemedel med mera. Kommuner och landsting sitter fast i en ekonomisk rävsax! Vår kalkyl till 2006 förutsätter en tillväxt av verksamheten i kommuner och landsting som är lägre än 1 procent per år. Detta är hälften av den tillväxt som varit de senaste fem åren. Trots detta ökar underskottet från beräknade 7 miljarder kronor i år till 18 miljarder kronor Kalkylen är en försiktig bedömning av behov och kostnader. För att nå balans 2006 skulle krävas att de totala kostnaderna, justerade för pris- och löneökningar, inte ökar alls under kommande år. Alternativt skulle skatteuttaget behöva höjas med ytterligare 1 krona och 20 öre, eller sysselsättningen behöva minska med cirka personer, jämfört med vad vår prognos innebär. Vår prognos slutfördes innan regeringens överenskommelse med samarbetspartierna om den ekonomiska Vårpropositionen var klar. Överenskommelsen innehåller bland annat förslag om att det tillfälliga sysselsättningsstödet och den så kallade 200- kronan förlängs med ytterligare ett år. Detta innebär att indragningen med drygt 4 miljarder kronor år 2004 skjuts upp till år Effekten motverkas emellertid av förslaget om en permanent förlängning av sjuklöneperioden. Inget av förslagen har kunnat beaktas i denna rapport, vilket väl illustrerar den osäkerhet som skapas av tillfälliga stöd. del 1 3

4 Den kommunala sektorns resultat exklusive extraordinära poster åren Miljarder kronor, löpande priser Miljarder kronor Källa: SCB och egna beräkningar Utfall Prognos Det behövs fler människor som arbetar Kommunsektorns ekonomiska problem är inte tillfälliga. De kommande årens demografiska utveckling kommer att successivt försvåra en tillväxt i den egentliga skattebasen sysselsättningen. Samtidigt är 1,8 miljoner människor i åldrarna år inte i arbete, inte minst på grund av sjukdom. Det är främst i de yngre åldersgrupperna som sjukskrivningar och förtidspensioner ökat. Om en femtedel av dem som idag står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete, skulle lönesumman öka med 130 miljarder kronor, samtidigt som statens utgifter skulle minska. Det skulle påtagligt förbättra de ekonomiska förutsättningarna för den offentliga sektorn. Om kommuner och landsting tillfördes hälften av detta finansiella utrymme skulle det motsvara nära 50 miljarder kronor i ökat resurstillskott. En snabbt växande skara är sjukskrivna utan att ha ett jobb att gå tillbaka till. Merparten av dessa kommer från den privata sektorn, medan kommuner och landsting i högre utsträckning behåller personal som är sjukskriven. Detta är en faktor, tillsammans med sektorns ålders- och könssammansättning, att väga in i jämförelser av sjukfrånvaron i olika sektorer. Risken finns att den försvagning av konjunkturen som nu är på gång får de långsiktiga problemen med arbetskraftsutbudet att träda i bakgrunden. Men konjunkturer är kortsiktiga fenomen. Om några år blir arbetskraftstillgången ett ytterst akut problem. De stora årskullarna från 1940-talets baby-boom lämnar definitivt arbetskraften. Ett tänkbart bidrag till ökad sysselsättning kommer då från invandrargrupperna. Att invandrarna får arbete de som redan är här och de som väntas komma blir nästa arbetsmarknadspolitiska huvuduppgift. Kärvt läge för kommunerna och det blir värre! Resultatförsämring andra året i rad... Kommunernas ekonomiska resultat försämrades kraftigt Resultatet före extraordinära poster blev ett överskott på 0,8 miljarder kronor eller 3,9 miljarder lägre än Orsaken till försämringen är att kostnaderna ökat mer än intäkterna främst beroende på en stark ökning av personalkostnaderna. Att personalkostnaderna har stigit med över 6 procent beror på att antalet årsarbetare ökat med drygt samt att lönerna ökat förhållandevis mycket. Bakom den samlade redovisningen för kommunerna finns en splittrad kommunkarta. Två tredjedelar av kommunerna redovisar överskott medan en tredjedel redovisar underskott för årets resultat. Det är nya kommungrupper som har problem. År 2002 är det förortskommuner och medelstora städer som i ökande grad uppvisar underskott. Förortskommunerna har även höjt skatten mest Många av dessa kommuner har också ökat sin folkmängd. Flera studier visar att befolkningstillväxt är påfrestande för kommunens ekonomi. Balanskravets huvudregel innebär att kommuner med underskott år 2000 ska ha återställt detta senast år Vårt huvudintryck är att balanskravet tas på största allvar bland flertalet kommuner som år 2000 redovisade ett underskott....och det blir värre Den sammantagna bilden av den kommunala ekonomin de närmaste åren är ytterst oroande, detta trots att de bedömningar vi gjort avseende behoven och kostnadsutvecklingen är försiktiga. Resultatet kan ändå beräknas till minus 12 miljarder kronor år Orsakerna till detta är: Expansion av verksamheterna till följd av reformer som delvis är underfinansierade samt demografin. Mindre ökning av skatteintäkter på grund av den svaga sysselsättningstillväxten. Kraftigt höjda kostnader för avtalspremier och sjukfrånvaro. Fortsatt urholkning av statsbidragens reala värde. 4 del 1

5 Möjligheterna att styra och delfinansiera verksamheten genom avgifter begränsas genom bland annat maxtaxorna. Om inte de ekonomiska förutsättningarna ändras radikalt måste kommunerna spara närmare 3 miljarder kronor per år för att nå ett nollresultat år Det motsvarar i genomsnitt ungefär kommunalt heltidsanställda per år eller en årlig höjning av skatten med öre. Sätter man upp en högre ambition god ekonomisk hushållning behövs en betydligt större resultatförbättring Många utmaningar i kommunal ekonomi Den nu kärva ekonomin är tyvärr inte övergående. Huvudbudskapet i vår senaste långtidsutredning Kommunala framtider är att kommunerna även långt in i framtiden kommer att få svårt att upprätthålla samma standard på verksamheten som idag. Det kommer att krävas skattehöjningar eller alternativa finansieringskällor för att bibehålla den ambitionsnivå man har idag. Den främsta orsaken till denna dystra bild är en kraftig ökning av antalet äldre. Därför är det än viktigare att våra gemensamma resurser används på bästa möjliga sätt. Ute i kommunerna pågår ett idogt arbete med att effektivisera och utveckla verksamheterna. Många kommuner måste även sänka ambitionsnivån inom flera områden allt för att sträva mot en ekonomi i balans. För att få ett bra resursutnyttjande måste de riktade statsbidragens andel minska. Dessa medför felaktig styrning, ökad administration och ineffektivitet. Vidare måste finansieringsprincipen respekteras och utvecklas. Vårt förslag att staten tar över finansieringen av LSS genom ett riktat statsbidrag är undantaget som bekräftar regeln och skulle även lösa ett stort ekonomiskt problem. Kraven på god vård driver på landstingens kostnader Kostnaderna i landstingen har ökat med mer än 7 procent per år två år i rad. Flera landsting tvingas därför vidta besparingsåtgärder i år för att hålla nere kostnaderna. Förra årets underskott motsvarade drygt 5 procent av kostnaderna. Efter stora skattehöjningar i bland andra Stockholms läns landsting och Region Skåne halveras enligt vår prognos underskottet i år. Kostnadsökningarna för landstingens verksamhet kommer att fortsätta, om än i långsammare takt. Den medicinska utvecklingen och krav på ökad tillgänglighet driver på kostnaderna, tillsammans med ökade kostnader för avtalsförsäkringarna. Trots en betydligt långsammare kostnadsutveckling än tidigare år visar vår prognos att underskottet växer fram till För att landstingen ska nå balans 2006 krävs att kostnaderna i fasta priser minskar med sammantaget cirka ½ procent i stället för att växa med knappt 3½ procent som vi räknat med i prognosen. Den skillnaden motsvarar en personalstyrka på personer. Alternativt skulle krävas en höjning av den genomsnittliga utdebiteringen av samma storlek som i år, det vill säga nära 50 öre. Den ekonomiska situationen skiljer sig markant mellan olika landsting. Medan Skåne och Västmanland de tre senaste åren haft en kostnadsökning på mer än 8 procent per år har kostnaderna i Norrbotten och Värmland vuxit med mindre än 4 procent per år. I boksluten för 2002 redovisade Stockholm och Skåne ett negativt eget kapital, medan till exempel Halland och Blekinge hade en betryggande soliditet, redovisat enligt den så kallade blandmodellen. Kostnaderna för läkemedelsförmånen är ett växande problem för landstingsekonomin. Under år 2002 ökade kostnaderna med knappt 9 procent och översteg därmed statsbidragen med 760 miljoner. Av detta underskott kan 300 miljoner hänföras till att statsbidragsnivån var för låg i utgångsläget, och 200 miljoner till att staten låtit Apoteket AB höja sin handelsmarginal. Det nyligen införda systemet med automatiskt byte mot billigare läkemedel, det arbete som pågår inom ramen för läkemedelskommittéerna och en decentralisering av budgetansvaret medför att kostnaderna kommer att växa långsammare i år och kommande år. För 2003 och 2004, de två återstående åren i det avtal landstingen slutit med staten, prognostiserar vi en kostnadsökning på 7½ respektive 6½ procent. Trots detta växer underskottet mot statsbidraget till drygt 1600miljoner kronor. del 1 5

6 Några vägval för framtiden Hur ska vi då klara den framtida välfärden? Nedan ges några tänkbara alternativ för att tillgodose ökade behov men ändå få den kommunala ekonomin i balans: Bredda skattebasen och minska statsbidragsberoendet så att intäkterna följer kostnadsutvecklingen bättre. Strukturera om de offentliga transfereringarna och använda det frigjorda utrymmet till kommunal verksamhet. Öka möjligheterna till avgiftsfinansiering genom att till exempel ta bort maxtaxorna. Begränsa välfärdsuppdraget genom att till exempel ta bort delar av icke obligatorisk verksamhet. Fortsätta att effektivisera och finna nya sätt att bedriva verksamheten, exempelvis genom ökad samverkan mellan kommuner, landsting och privata aktörer. 6 del 1

7 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Del 1 Kommunernas och landstingens ekonomi de närmaste åren AVMATTNINGEN AV KONJUNKTUREN får nu kännbara effekter på kommunernas och landstingens ekonomi. Skatteintäkterna beräknas i år bli 4 5 miljarder kronor lägre än i vår bedömning i december 2002, vilket motsvarar en skattehöjning på cirka 30 öre. Detta illustrerar att sektorn i hög grad är beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Vår bedömning av den fortsatta konjunkturutvecklingen redovisas i avsnittet»de samhällsekonomiska förutsättningarna«. Sämre ekonomi i kommuner och landsting Efter flera år med underskott nådde kommuner och landsting sammantagna ett positivt resultat både 2000 och 2001, med intäkter som översteg kostnaderna med 1,5 miljarder kronor vardera året, exklusive extraordinära poster. Under år 2002 försämrades sektorns ekonomi påtagligt. Sammanställningen av boksluten för 2002 visar ett samlat underskott på 7 miljarder kronor. Bakom denna kraftiga omsvängning ligger att såväl 2001 som 2002 blev svaga år för den svenska ekonomin, efter tre år med god tillväxt i produktion och sysselsättning. Bilden av Kommunsverige är inte entydig. Samtidigt som många kommuner och de flesta landsting brottas med underskott finns de som förra året kunde redovisa överskott. Diagram A visar kommunernas och landstingens ekonomiska resultat räknat per invånare i respektive län. Som framgår av diagrammet återfanns de starkaste resultaten i några av Norrlandslänen, medan såväl landstinget som kommunerna i Stockholms län hade stora sammantagna underskott. Trots de sämre ekonomiska förutsättningarna har kommunernas och landstingens verksamhet fortsatt växa, mellan 2000 och 2002 med knappt 2,5 procent per år rensat för pris- och löneökningar. Den kommunala konsumtionen ökade sin andel av BNP med 1,3 procentenheter under perioden. Utgifterna för den av kommuner och landsting finansierade verksamheten uppgick, enligt nationalräkenskaperna, till 468 miljarder kronor år 2002 vilket motsvarade 20 procent av BNP (se diagram B). Större delen av den ökade BNP-andelen förklaras dock av att pris- och löneökningarna i kommunsektorn var snabbare än i ekonomin i övrigt. De senaste tio åren har kommuner och landsting haft stora svårigheter att klara sina åtaganden och samtidigt upprätthålla en ekonomi i balans. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet förde med sig stora underskott. Gradvis kunde underskotten reduceras under senare delen av decenniet genom nedskärningar i verksamheten och genom att skatteunderlaget fick en mer positiv utveckling. Diagram A Landstingens och kommunernas resultat före extraordinära poster, länsvis år 2002 Kronor per invånare, vägda genomsnitt Kronor per invånare Stockholm Kalmar Summa Skåne Kronoberg Dalarna Gävleborg Landsting Västernorrland Sörmland Källa: SCB och Landstingsförbundet. Jönköping Östergötland Örebro Diagram B Kommunal konsumtion åren Andel av BNP Procent Källa: SCB Löpande priser Kommuner Uppsala Västmanland Västerbotten Va Götaland Halland Blekinge 2001 års priser 1996 Jämtland 2000 Värmland Norrbotten del 1 7

8 Sett över den senaste tioårsperioden uppgår tillväxten i kommunala sektorn till knappt 1 procent per år. Denna siffra överskattar i viss mån utvecklingen eftersom den inkluderar en ökning av arbetsmarknadsrelaterade insatser, till exempel Kunskapslyftet, som ligger utanför kommunernas egentliga åtagande. Det kan jämföras med att hushållens konsumtion under samma period ökade med 1,7 procent per år. Att den kommunala verksamheten trots detta svarar för ungefär samma andel av BNP som för tio år sedan förklaras av en snabbare prisutveckling. Som framgår av diagram B har andelen av BNP minskat om man räknar bort prisförändringarna genom att mäta i 2001 års prisnivå. De kommunala utgifterna, inklusive investeringar och transfereringar till hushållen, motsvarade förra året cirka 24 procent av BNP. Detta är ungefär samma andel som för tio år sedan. De offentliga utgifterna har, som andel av BNP, minskat kraftigt mellan 1992 och Därmed har också kommunernas och landstingens andel av utgifterna stigit. Detta ger dock en delvis missvisande bild eftersom den offentliga sektorn för tio år sedan hade ett stort underskott. Om istället kommunernas och landstingens skatter och statsbidrag relateras till de samlade skatteintäkterna blir bilden att kommunsektorn idag får en mindre del av den offentliga sektorns samlade skatteintäkter. Förra året steg dock andelen eftersom statens skatteintäkter, särskilt företagsskatterna, föll kraftigt (se diagram C). Diagram C Kommunernas och landstingens andel av skatterna åren Procent Kommunal andel Källa: SCB och egna beräkningar Skattekvot Prognos åren Svag intäktsutveckling Den samhällsekonomiska bilden för 2003 ser nu mörkare ut än den gjorde för några månader sedan och skatteintäkterna 2003 väntas nu bli 4 5 miljarder kronor lägre än i vår föregående prognos. Detta betyder att skatteavräkningarna kommer att bli negativa. Den kommunala sektorns intäkter beräknas öka med 4,0 procent per år under prognosperioden, vilket är en svagare utveckling än de senaste åren. Det förklaras främst av en långsammare tillväxt av skatteunderlaget. I kalkylerna har vi räknat med att de tillfälliga stöden till sektorn i form av tillfälliga skattemedel och tillfälligt sysselsättningsstöd upphör efter Det minskar intäkterna med 5 miljarder kronor. Vi har inte kunnat ta hänsyn till den förlängning av dessa tillskott som har aviserats inför regeringens vårproposition. förklaras av långsam sysselsättningstillväxt Det kommunala skatteunderlaget består av beskattningsbara förvärvsinkomster, det vill säga främst löner och beskattningsbara transfereringar. Det betyder att den kommunala sektorns skatteintäkter i stor utsträckning följer lönesummans utveckling. De kommun- och landstingsanställdas löner, som svarar för en stor del av sektorns kostnader, ökar i allmänhet i ungefär samma takt som lönerna i ekonomin totalt. Därför är det främst ökningar av lönesumman som grundas på ökad sysselsättning (fler arbetade timmar) som förstärker den kommunala sektorns ekonomi. Ökat skatteunderlag till följd av lönehöjningar ger däremot inte någon stor real effekt eftersom kostnaderna då ökar ungefär lika mycket. De senaste fyra åren har lönerna ökat med cirka 4 procent per år. I kombination med en snabb sysselsättningsökning har det lett till en ökning av lönesumman med i genomsnitt 5,6 procent per år. Den snabba sysselsättningsutvecklingen har varit möjlig bland annat på grund av att det funnits en arbetskraftsreserv efter lågkonjunkturen under 1990-talets början. Utvecklingen av konjunkturen har lett till att lönesummans ökningstakt dämpades betydligt under Under prognosperioden räknar vi med att utvecklingstakten faller till 4,1 procent per år i genomsnitt, främst till följd av att sysselsättningen väntas utvecklas mindre gynnsamt (se tabell A). Därutöver medför den långsiktiga demografiska utvecklingen en långsammare ökning av utbudet av arbetskraft. 8 del 1

9 Negativa skatteavräkningar att vänta Riksskatteverket gör preliminära utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och landsting utifrån regeringens bedömning av hur skatteunderlaget utvecklas. Skillnaden mellan de preliminära skatteutbetalningarna och verkligt skatteutfall regleras i efterhand då taxeringsutfallet är känt. De senaste åren har kommuner och landsting vant sig vid stora positiva slutavräkningar. Av 2000 års skatteinkomster kom cirka 9 miljarder kronor eller 2,7 procent i efterhand. Skälet är att den faktiska utvecklingen av skatteunderlaget, främst sysselsättningen, blivit högre än regeringens bedömning (se tabell B). Vår bedömning visar på en långsammare utveckling av skatteunderlaget 2003 än vad regeringens prognos gör. Enligt vår prognos kommer slutavräkningen för 2003 att bli negativ. Kommuner och landsting får då betala tillbaka 4,7 miljarder kronor av de erhållna skattemedlen. Skillnaden mellan vår och regeringens prognos för 2003 förklaras främst av att vi nu förutser en långsammare sysselsättningsutveckling än vad regeringen gjorde i Budgetpropositionen för Vi räknar även med lägre pensionsinkomster, vilket delvis motverkas av att vi antagit något högre timlöneökningar. Stora skattehöjningar ökar intäkterna med cirka 8 miljarder kronor 2003 Skattehöjningar i 69 kommuner och fyra landsting samtidigt som tre kommuner sänkte skatten 2003 medför att den genomsnittliga totala kommunala skattesatsen ökar med 0,65 procentenheter till 31,17 procent. De största höjningarna görs i kommuner som har låg total kommunal skattesats. Det innebär att skillnaden mellan högsta och lägsta kommunalskatt minskar Höjningarna, som är de största på 25 år, ökar sektorns intäkter med cirka 8 miljarder kronor, varav cirka 6 miljarder tillfaller landstingen och cirka 2 miljarder kommunerna. Skattesatserna för 2003 beslutades på basis av en betydligt mer positiv utveckling av skatteunderlaget än nuvarande bedömning. Med hänsyn till detta och att många kommuner och landsting brottas med stora underskott är det sannolikt att det kommer att behövas ytterligare skattehöjningar. I prognosen har vi endast tagit hänsyn till redan fattade beslut, vilket innebär att vi inte har gjort något antagande om ytterligare höjningar av skattesatserna. Tabell A Skatteunderlagsprognos och bidrag från olika komponenter, åren Procentuell förändring från föregående år Timlön 3,2 2,9 2,9 2,9 2,9 Sysselsättning 0,9 0,6 0,6 0,7 0,2 Sociala ersättningar 1,9 3,0 1,3 1,3 1,3 Övriga inkomster 0,4 0,0 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,6 0,6 0,3 0,3 0,3 Summa 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2 Regeleffekter 1,0 1,4 Summa exkl. regeleffekter 4,2 3,2 4,7 4,8 4,2 Källa: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Stor breddning av skattebasen i år I år beräknas skatteunderlaget öka med 4,7 procent och den underliggande tillväxttakten beräknas till cirka 3,2 procent. Mellanskillnaden är nettoeffekten av förändringar i skattebasens omfattning. Det särskilda grundavdraget för pensionärer slopas och de beskattningsbara pensionerna höjs, vilket ökar skatteunderlaget. Samtidigt ersätts skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer med en höjning av grundavdraget, vilket verkar i motsatt riktning. Ingen ökning av de generella statsbidragen under prognosperioden De generella statsbidragen efter avdrag för momsavgift och inklusive tillfälligt sysselsättningsstöd uppgick 2002 till 51 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas de minska till 47 miljarder kronor. När den kommunala sektorns skatteintäkter påverkas av att skattebasen ändras genom regeländringar brukar detta neutraliseras genom motsvarande minskning eller ökning av de generella statsbidragen. Den breddning av skattebasen, netto, som beskrivs ovan, regleras genom en minskning av de generella statsbidragen med 5,4 miljarder kronor. Tabell B Olika skatteunderlagsprognoser åren Procentuell förändring från föregående år Fastställda uppräkningsfaktorer 5,0 6,1 Lf o SK dec ,4 5,5 4,6 4,7 Lf o SK apr ,2 4,7 4,7 4,8 4,2 Källa: Finansdepartementet, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. del 1 9

10 Från och med 2003 tar staten över finansieringen av det så kallade momskontosystemet, som tillkommit för att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan kommunal produktion och köpt verksamhet. Vid övertagandet ska det generella statsbidraget minskas med ett belopp som motsvarar de samlade avlyften från kontot under Statsbidraget för 2003 har minskats med ett preliminärt belopp på 31,4 miljarder kronor. Enligt redovisningen för 2002 har landstingens konto visat ett underskott och kommunernas ett överskott. Dessa avvikelser ska regleras genom justeringar av statsbidraget Regeringens förslag till reglering kommer att presenteras i Budgetpropositionen för Förbunden ser positivt på ovanstående förändringar, som minskar den kommunala sektorns statsbidragsberoende och ökar skatteintäkternas andel av de totala intäkterna. Tillfälliga stöd försvårar planeringen År 1999 överlät staten de första 200 kronorna i statlig inkomstskatt för varje inkomsttagare (den så kallade 200-kronan) till kommuner och landsting. En sådan överlåtelse har därefter»tillfälligt«gjorts varje år. I prognosen har vi antagit att 200-kronan återgår till staten efter Under 2002 och 2003 får kommuner och landsting också ett tillfälligt sysselsättningsstöd som är generellt till sin karaktär men som är baserat på lönekostnaderna. Det består av två delar. En del är baserad på landstingets eller kommunens lönekostnader, inklusive en schablonmässigt beräknad löneandel av kostnaden för bland annat köpta tjänster och verksamheter. Stödet motsvarar 1 procent av lönekostnaderna. Den andra delen är ett nyanställningsstöd. Det utgår för lönekostnadsökningar Diagram D Statliga tillskott och indragningar åren Miljarder kronor i 2002 års priser Miljarder kronor Urholkning 1995 Summa 1997 Indragningar 1999 Summa inkl. urholkning Källa: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Tillskott 2005 som överstiger 4 procent och syftar till att ge stöd till de kommuner och landsting som ökar sin sysselsättning. I praktiken innebär det även en rabatt på lönekostnaderna till kommuner och landsting med snabb lönekostnadsökning. Sysselsättningsstödet har sannolikt bidragit till att sysselsättningen i kommuner och landsting steg under Men detta har ägt rum i en tid då sektorns ekonomiska läge inte lämnat utrymme för expansion. Stödets konstruktion medför även att löneökningar subventioneras. Sysselsättningsstödets och 200-kronans tillfälliga karaktär skapar dessutom en osäkerhet som försvårar landstingens och kommunernas ekonomiska planering. En permanent höjning av ett pris- och löneuppräknat generellt statsbidrag eller en breddning av skatteunderlaget skulle skapa mer stabila planeringsförutsättningar för den kommunala sektorn. De beräkningar som ligger till grund för vår prognos slutfördes innan regeringens överenskommelse fattades med stödpartierna om budgeten för Överenskommelsen innehåller bland annat förslag om att de tillfälliga stöden förlängs med ytterligare ett år. Detta innebär att indragningen med drygt 4 miljarder kronor år 2004 skjuts upp till år Effekten motverkas emellertid av förslaget om en permanent förlängning av sjuklöneperioden. Inget av förslagen har kunnat beaktas i denna rapport, vilket väl illustrerar de svårigheter som tillfälliga stöd förorsakar den ekonomiska planeringsprocessen. Real urholkning av statsbidragen Den kommunala sektorn har till följd av beslut av regering och riksdag under senare år fått ekonomiska tillskott i olika former. Samtidigt har sektorn också drabbats av indragningar till följd av statliga beslut. Tillskotten omfattar höjningar av det generella statsbidraget, den så kallade 200-kronan , satsningarna på den nationella handlingsplanen och överenskommelsen om ökad tillgänglighet i vården, kvalitetssäkring inom barnomsorgen samt det tillfälliga sysselsättningsstödet 2002 och Indragningarna omfattar nivåsänkningen av de generella statsbidragen 1993, egenavgifter i taxeringen (är egentligen en minskning av skatteunderlaget utan full statlig kompensation), införandet av det kommunala momssystemet 1996, indragningar av landstingens Dagmarmedel 2002 och 2003 samt höjningarna av Apoteket AB:s handelsmarginal 2002 och Till detta kommer prisoch löneurholkningen. 10 del 1

11 Om man tar hänsyn till både tillskott och indragningar mellan 1993 och 2006 blir bilden att nettoeffekten är svagt negativ; indragningarna har alltså överstigit tillskotten. En ytterligare effekt är den urholkning av statsbidragens värde som sker till följd av att de är nominellt bestämda och inte räknas upp med pris- och löneökningar. Urholkningseffekten uppgår till 16 miljarder kronor 2006 (se diagram D). Sammantaget försvagas statsbidragen därmed realt med 18 miljarder kronor mellan 1993 och Diagram E Kostnadsutveckling inom den kommunala sektorn åren Procentuell förändring Procent Källa: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Kraftiga kostnadsökningar Möjligheterna att utveckla verksamheterna har försämrats i och med att de samhällsekonomiska förutsättningarna ser betydligt sämre ut nu än tidigare. Skatteintäkterna de närmaste åren blir betydligt lägre. Det tillfälliga sysselsättningsstödet har sannolikt haft en sysselsättningshöjande effekt år Kostnadsnivån har därmed höjts och någon motsvarande»automatisk«sänkning av kostnaderna när stödet upphör efter år 2003 finns inte. Då krävs det personalneddragningar för att nå tillbaka till nivån före stödets införande. Vår bedömning av kostnadsutvecklingen baseras främst på demografi och statliga reformer samt de antaganden om pris- och löneutveckling som framgår av tabell C. Kommunernas och landstingens kostnader för verksamheten utgörs till mycket stor del av personalkostnader. Den rådande arbetsmarknadssituationen, med brist på ett flertal yrkeskategorier inom sektorn, har lett till kraftigt ökade löner i kommuner och landsting de senaste åren. Om lönerna ändras med 1 procentenhet motsvarar det 3,5 miljarder kronor år 2003 (inklusive köp av verksamhet), eller närmare heltidsanställda. Beloppet motsvaras av en förändrad skattesats med 0,25 procentenheter. Som framgår av diagram E beräknas kommunernas och landstingens kostnader sammantaget öka med drygt 6 procent år Därefter faller ökningstakten successivt till 4 procent år Kostnadsökningarna förklaras till största delen av prisoch löneökningar. En beskrivning av volymutvecklingen för olika verksamheter görs i Landstingens ekonomi respektive Kommunernas ekonomiska läge, del 2. En förklaring till att personalkostnadernas andel ökar är att avsättningarna till de anställdas avtalspensioner beräknas öka kraftigt de närmaste åren. År 2003 höjs även premien för avtalsgruppsjukförsäkringen. Huvudorsakerna är de senaste årens stora reallöneökningar respektive den höga sjukfrånvaron. Sammantaget innebär detta en ökning av personalomkostnaderna med drygt 3 procentenheter. Detta leder till en kostnadsökning på i storleksordningen 10 miljarder kronor år 2006, jämfört med de kostnader som 2001 års PO-pålägg skulle ge. Trots det stora efterfrågetrycket på kommunal arbetskraft de kommande åren har vi valt att anta samma löneutveckling i sektorn som i hela ekonomin (se tabell C). Stor resultatförsämring de närmaste åren Resultatet för kommunerna beräknas försämras med 4 miljarder kronor i år jämfört med För landstingen är bilden den motsatta, en förbättring med 4 miljarder kronor. Skillnaden förklaras främst av att de skattehöjningar som trädde i kraft vid årsskiftet är betydligt större i landstingen än i kommunerna. För kommuner och landsting sammantaget är resultatet alltså i stort sett oförändrat i år jämfört med 2002, det vill säga ett resultat före extraordinära poster på minus 7 miljarder kronor. Vår Tabell C Nyckeltal för den kommunala sektorn åren Årlig procentuell utveckling om inte annat anges Medelskattesats, % 30,52 31,17 31,17 31,17 31,17 Skatteavräkning, mdkr* 3,4 4,7 Timlön, kommunanställda 4,4 3,8 3,8 3,8 3,8 Timlön, landstingsanställda 4,5 3,8 3,8 3,8 3,8 Timlön, hela ekonomin 3,9 3,8 3,8 3,8 3,8 Konsumentprisindex 2,4 2,0 2,0 2,0 2,0 Nettoprisindex 2,2 2,2 2,0 2,0 2,0 *Skatteavräkningen betalas ut till kommuner och landsting i efterhand, när taxeringsutfallet är känt. Enligt Medlingsinstitutets konjunkturstatistik. Källa: SCB, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. del 1 11

12 Tabell D Samlad resultaträkning för den kommunala sektorn åren Miljarder kronor i löpande priser Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto Resultat före e.o. poster varav landsting o regioner varav kommuner Källa: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. prognos visar att underskottet kommer att växa under de kommande åren (se tabell D). Resultatutvecklingen förklaras av att skatteunderlagets underliggande ökningstakt blir betydligt långsammare än tidigare. Underskottet på 18 miljarder kronor 2006 motsvarar 0,7 procent av BNP och 3,5 procent av sektorns samlade nettokostnader. Underskottet 2006 innebär att kostnaderna överstiger intäkterna med ett belopp som motsvarar en höjning av den genomsnittliga totala kommunalskattesatsen med 1,2 procentenheter. Underskottet 2006 motsvarar också kostnaden till löner och personalomkostnader för cirka anställda i kommuner och landsting. Det ger en uppfattning om omfattningen av den sysselsättningsminskning, jämfört med prognosen, som skulle följa i sektorn om ekonomisk balans skulle uppnås genom en anpassning av kostnaderna. Även i den situationen kommer kommuner och landsting att ha ett stort rekryteringsbehov för att klara de stora pensionsavgångarna. Om balans ska nås genom en anpassning av löneutvecklingen måste lönerna i den kommunala sektorn öka långsammare än genomsnittet för ekonomin. Det skulle innebära en sänkning av de kommun- och landstingsanställdas relativa löneläge. En sänkning av relativlönerna skulle emellertid sannolikt leda till stora rekryteringsproblem och därmed också svårigheter att upprätthålla verksamheten. Prognosen illustrerar att förutsättningarna för tillväxt i den offentliga verksamheten kommer att bli betydligt kärvare de kommande åren än under de gångna fem åren. Möjligheterna för en snabb sysselsättningsökning som kan bära upp en real tillväxt i det kommunala skatteunderlaget är mindre. Det som kan förändra bilden är en kraftig nedgång i sjukfrånvaron. Som framgår av avsnittet»de samhällsekonomiska förutsättningarna«kommer även statens finanser att vara ansträngda, med ett sparande som ligger under det målsatta. Detta begränsar utrymmet att föra över resurser från staten till kommunsektorn. Det kommer därför att ställas höga krav på kommuner och landsting för att klara sitt åtagande och samtidigt ha en ekonomi i balans. En utveckling med stora underskott leder till att problemen skjuts på framtida generationer. I några kommuner och landsting kan det bli svårt att undvika skattehöjningar. Det finns dock starka skäl som talar mot att skattehöjningar generellt kan användas för att finansiera en fortsatt tillväxt i verksamheten. Kommunalskatter är förenade med en samhällsekonomisk kostnad, bland annat genom att hämma arbetsutbudet, vilket kan bidra till att minska skattebasen. Även fördelningspolitiska hänsyn försvårar höjningar av kommunalskatterna som begränsar konsumtionsutrymmet även för grupper med låga inkomster. Det finns en potential att med förändringar i organisation och arbetssätt, omfördelning av resurser mellan verksamhetsområden samt bättre samverkan mellan olika delar av sektorn åstadkomma mer med befintliga resurser. Det är dock svårt att uppskatta hur stor denna potential är och det handlar ofta om förändringar som tar tid. En starkare utveckling av den totala sysselsättningen skulle ge sektorn bättre förutsättningar att klara finansieringen utan omfattande höjningar av taxor och avgifter. Som framgår av avsnittet»skattebas i gungning«kräver detta åtgärder som påtagligt reducerar sjukfrånvaron. Ytterst är lösningen på de ekonomiska problemen i kommuner och landsting en fråga om prioriteringar mellan sektorns åtaganden inom utbildning, omsorg och vård och exempelvis de statliga transfereringssystemen och andra offentligt finansierade verksamheter. 12 del 1

13 De samhällsekonomiska förutsättningarna Stor osäkerhet i världsekonomin Tabell E BNP-utveckling i några OECD-länder åren Procentuell förändring från föregående år USA 2,4 2,2 3,0 Japan 0,3 0,5 1,0 Tyskland 0,2 0,5 2,5 Storbritannien 1,6 2,1 3,0 Sverige 1,9 1,2 2,4 Norden exkl. Sverige 1,5 1,8 2,5 Euroområdet 0,8 1,3 2,6 OECD totalt 1,5 1,8 2,6 Källa: OECD, nationella samt egna beräkningar. Diagram F BNP-utvecklingen inom OECD och Euroområdet åren Procentuell förändring från föregående år Procent OECD EU 1990 Källa: OECD, nationella samt egna bedömningar FALLANDE BÖRSKURSER och Irakkriget har skapat en stor osäkerhet i världsekonomin. Oljepriserna har stigit kraftigt och många företag avvaktar med sina investeringar. Vår prognos förutsätter att kriget i Irak blir kortvarigt och att de negativa konsekvenserna för världsekonomin blir måttliga. Ett starkare efterfrågetryck och stigande vinster bedöms leda till att investeringarna tar fart under hösten i år och bidra till en successivt stigande BNP-tillväxt mot slutet av året och nästa år (se diagram F). Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin. De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari och hamnade på den lägsta nivån sedan nio till tio år, vilket talar för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har fallit. Trots en svag uppgång i industrin fortsätter nedgången på arbetsmarknaden. Såväl penningsom finanspolitiken har en expansiv inriktning. Upprustningen inför Irakkriget och ytterligare stora skattesänkningar i år medför ett växande budgetunderskott. En sjunkande dollarkurs stimulerar exportefterfrågan. Sammantaget beräknas detta leda till en successiv men måttlig uppgång av den ekonomiska tillväxten. Efter tecken på en återhämtning under andra halvåret 2002 har tillväxten i den japanska ekonomin försvagats bland annat till följd av den markanta yenförstärkningen under senare tid. Den ekonomiska situationen i Japan karaktäriseras i dag av deflation, sjunkande nominella löner, svag investeringsbenägenhet och stigande arbetslöshet. Konjunkturuppgången bland euroområdets ekonomier kom av sig under Den europeiska centralbankens (ECB) inflationsmål på högst 2 procent är i det närmaste uppfyllt, vilket tillsammans med en stark euro bäddar för penningpolitiska lättnader. Tyskland som har stora problem står för en tredjedel av produktionen inom området. Det bekymmersamma budgetläget har föranlett den tyska regeringen att lägga fram ett reformpaket med såväl besparingar inom arbetsmarknadsområdet som stimulansåtgärder för byggbranschen och kommunerna. Utvecklingen i Storbritannien har varit något gynnsammare än för kontinentaleuropa. Orsaken har bland annat varit en stark utveckling av hushållens konsumtion samt stora offentliga infrastruktursatsningar. Trots indikationer på en dämpning i nuläget väntas tillväxten bli jämförelsevis god beroende på en exportökning, trots ett starkare pund, kombinerat med sjunkande räntor, ökande disponibla inkomster och stigande huspriser. Tillväxten i de nordiska ekonomierna hölls under förra året uppe av hög privat konsumtion och god offentlig konsumtion. I år väntas Finland få en något bättre utveckling än övriga länder till följd av nettoexportens bidrag och en bättre investerings- Prognos 2005 del 1 13

14 Procent USA 0 jan-98 Sverige Japan Tabell F Räntor och valutakurser Nivå vid årets slut om ej annat anges Styrräntor Sverige 3,75 3,25 4,0 USA 1,25 1,25 3,0 Euroområdet 2,75 2,25 3,0 Långa räntor* Sverige 5,3 4,5 5,0 USA 4,6 4,0 4,5 Tyskland 4,8 4,0 4,5 Valutakurser * US-dollar (SEK/USD) 9,72 8,50 8,25 Euro (SEK/EUR) 9,16 9,00 8,80 USD/EUR 0,94 1,06 1,07 *Årsgenomsnitt år Källa: Riksbanken samt egna beräkningar. Diagram G Styrräntor i USA, Japan, Euroområdet och Sverige åren Procent Källa: EcoWin. Procent Euroområdet jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 Diagram H Inflationstakten i USA, EU och Sverige åren Årstakt i procent USA EU Sverige 5 jan-03 1 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 Källa: EcoWin. utveckling. Lägst bedöms tillväxten bli i Norge som har problem med stark norsk krona, hög ränta och höga löneökningar. Danmarks tillväxt hämmas något av brist på arbetskraft samt att investeringsbenägenheten är låg. Fortsatt dystert på finansmarknaderna Efter en uppgång i slutet av förra året har börserna åter börjat falla i år. Förra årets nedgång på stockholmsbörsen uppgick till drygt 37 procent och till och med mars månad 2003 har kurserna fallit ytterligare. Vidare har förtroendet för de stora börsföretagens framtidsutsikter minskat påtagligt under det senaste året. Placeringar flyttas därför från börsen till andra säkrare värdepapper på obligationsmarknaden. Under mars månad sänkte ECB styrräntan från 2,75 till 2,5 procent. ECB väntas genomföra ytterligare räntesänkningar under innevarande år. Även Storbritannien bedöms fortsätta sänka sin styrränta liksom Sverige. Den amerikanska centralbanken (Fed) förutses däremot inte genomföra några ytterligare räntesänkningar i år. Med en konjunkturförstärkning bör räntenivåerna vända uppåt under nästa år. Euron och den svenska kronan stärktes påtagligt mot US-dollarn under förra året och hittills i år har denna utveckling fortsatt. Den svaga dollarutvecklingen kan delvis förklaras av Irakkonflikten, men även de osäkra tillväxtutsikterna i USA och de snabbt försämrade statsfinanserna bidrar. Kronans ställning mot euron kommer att påverkas av resultatet av folkomröstningen i september om ett inträde i valutaunionen. Vår bedömning är att kronan fortfarande är lågt värderad i reala termer och de grundläggande bestämningsfaktorerna talar för en fortsatt förstärkning i år och nästa år. Den svenska ekonomin går på halvfart Stark offentlig konsumtion och måttlig privat konsumtion motverkade dämpningen av konjunkturen förra året samtidigt som den negativa importutvecklingen gav ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. I år väntas hushållens konsumtion bli något starkare medan den offentliga konsumtionen mattas. Exporttillväxten accelererar måttligt och SCB:s investeringsenkät i februari över näringslivets investeringar indikerar oförändrad volym Först 2004 bedöms tillväxten ta ordentlig fart till följd av starkare efterfrågan från hemma- och exportmarknaderna (se tabell G). 14 del 1

15 men vänder uppåt till hösten Exportutvecklingen vänder svagt uppåt under innevarande år för att därefter ta ordentlig fart Vi har i våra bedömningar antagit att det blir ett kortvarigt krig i Irak och att oljepriserna därmed faller tillbaka till den nivå som gällde innan irakkonflikten tog sin början. Förutsättningarna för ökad produktion och stigande export skulle därmed påtagligt förbättras. Trots flera år med god utveckling av hushållens disponibla inkomster har den privata konsumtionen utvecklats svagt under de senaste två åren. Höjda skatter, försämrat arbetsmarknadsläge, höjda energipriser och en fortsatt osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen antas vara några av orsakerna till att konsumtionsutvecklingen blir måttlig även i år och hushållens sparkvot ligger kvar på en förhållandevis hög nivå. Kommunala konsumtionen dämpas Under 2001 och 2002 ökade den kommunala konsumtionen med knappt 2,5 procent per år. Det allt sämre ekonomiska läget i kommuner och landsting leder till en dämpning av den kommunala konsumtionstakten under Utrymmet är begränsat även de följande åren. Den kommunala konsumtionens andel av BNP kommer därför att minska under prognosperioden. Svag investeringskonjunktur SCB:s investeringsenkät i februari anger att näringslivets investeringar blir oförändrade i år och att investeringsnedgången från 2002 upphört. Den osäkerhet som nu råder väntas medföra att investeringsuppgången förskjuts något framåt i tiden. På sikt väntas emellertid vinstförväntningarna successivt förbättras och kombinerat med fortsatt låga räntor bedöms detta leda till en positiv effekt på investeringsviljan. Den expansiva finanspolitiken tar en paus Det finns under de närmaste åren inget utrymme för ofinansierade skattesänkningar eller utgiftshöjningar. Skattebaserna växer långsammare, beroende på att sysselsättningsgraden planat ut efter den snabba ökningen i slutet av 1990-talet. Utgiftsreformer kombinerade med ökade kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioner har samtidigt medfört att det offentliga sparandet bedöms vara lägre än det målsatta sparandet på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel (se diagram I på sidan 16). Tabell G Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år BNP 1,9 1,2 2,4 2,7 1,9 Import 2,7 3,2 5,5 6,2 4,5 Tillgång 0,6 1,7 3,3 3,7 2,7 Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,8 2,4 2,1 1,8 Offentliga konsumtionsutgifter 2,1 0,8 0,8 0,7 0,9 Statliga 1,7 0,5 0,5 0,5 0,5 Kommunala 2,4 1,0 0,9 0,8 1,0 Bruttoinvesteringar 2,5 0,0 5,0 6,5 4,0 Lagerinvesteringar* 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,4 3,0 5,0 6,0 4,0 Användning 0,6 1,7 3,2 3,7 2,7 *Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB, Konjunkturinstitutet samt egna beräkningar. Tabell H Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen åren Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges Real disponibel inkomst 4,7 1,5 2,1 1,6 1,4 Sparkvot, i % av disponibel inkomst 8,2 8,3 8,0 7,5 7,0 Sysselsättning, timmar 1,2 0,8 0,8 0,9 0,2 Timlön 4,0 3,8 3,8 3,8 3,8 Lönesumma 2,8 3,0 4,6 4,7 4,0 Öppen arbetslöshet, i % av arbetskraften 4,0 4,8 4,5 4,1 4,0 Total arbetslöshet, i % av arbetskraften 6,5 7,2 6,9 6,5 6,4 Konsumentprisförändring 2,4 2,0 2,0 2,0 2,0 Nettoprisförändring 2,2 2,0 2,0 2,0 2,0 UND1X* 2,5 2,1 2,0 2,0 2,0 *UND1X är ett av Riksbanken definierat mått på den underliggande inflationen. UND1X skiljer sig från KPI framförallt genom att räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter ej ingår. Källa: SCB, Konjunkturinstitutet samt egna beräkningar. Riksbankens inflationsmål är inte i fara I år har inflationen hittills stigit mer än väntat, främst beroende på höjda elpriser men också till viss del av stigande oljepriser. Uppgången av energipriserna bedöms i allt väsentligt bli tillfällig och redan under våren väntas inflationen börja falla tillbaka. En förstärkning av kronan bidrar också till att Riksbankens inflationsmål kommer att hållas. Rensat för energiprishöjningarna steg KPI med 1,7 respektive 1,8 procent under januari och februari i år. Stora krav på lönebildningen Enligt Medlingsinstitutets statistik ökade lönekostnaderna per timme i näringslivet med 4,5 procent per år under perioden För euroländerna var motsvarande ökningstakt 2,9 procent per del 1 15