EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2006) 735 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Den övergripande strategin för migratin efter ett år: På väg mt en samlad eurpeisk migratinsplitik SV SV

2 Den övergripande strategin för migratin efter ett år: På väg mt en samlad eurpeisk migratinsplitik 1. HUR KAN MIGRATIONSUTMANINGARNA LÖSAS? I ktber 2005 diskuterade stats- ch regeringscheferna migratinen sm en av glbaliseringens största utmaningar ch enades m att mer kraftfulla åtgärder brådskade. EU var i stånd att reagera snabbt ch inm en månad hade kmmissinen utarbetat en plan för ett mfattande handlingsprgram, Pririterade åtgärder för att lösa migratinsutmaningarna: Första uppföljningen av mötet på Hamptn Curt 1. Det innehöll en rad knkreta åtgärder sm tillsammans bildade en övergripande strategi för migratin ch utgjrde underlaget för Eurpeiska rådets vidare diskussiner med inriktning på Afrika ch Medelhavsmrådet. I december 2005 antg Eurpeiska rådet dkumentet Övergripande strategi för migratin: Pririterade åtgärder med inriktning på Afrika ch Medelhavsmrådet. I den övergripande strategin frmuleras en knsekvent plitik ch knsekventa åtgärder avseende migratin genm att ett brett spektrum av migratinsfrågr tas upp ch de lika relevanta plitikmrådena sammanförs, däribland yttre förbindelser, utveckling, sysselsättning samt rättvisa, frihet ch säkerhet. Den antagna strategin avspeglar knkret, aktiv slidaritet sm bygger på att ansvaret delas mellan medlemsstaterna ch även med tredjeländer. Migratin är ett fenmen sm har funnits under alla tidsepker under histriens gång. Antalet migranter idag, sett i förhållande till världens beflkning, är inte högre än under andra perider i histrien. Migratinen har emellertid ökat i betydelse för Eurpa. På några få årtinden har Eurpa utvecklats från en regin sm man utvandrade från till en av de viktigaste destinatinerna för immigranter. Enligt OECD ch uppgifter från Eurstat km de största migratinsströmmarna från tredjeländer till EU under 2004 från Rumänien, Marck, Bulgarien, Turkiet, Ukraina ch Ryssland. Inflödet har blivit mer varierat med ett ökande antal invandrare från nya ursprungsländer i Central- ch Östeurpa, Asien (särskilt Kina) samt Central- ch Latinamerika (särskilt Ecuadr). Migratinen från Afrika har ökat betydligt under de senaste månaderna. Det är föga trligt att denna utveckling kmmer att avstanna inm en överskådlig framtid ch migratinstrycket kan kmma att öka. Samtidigt kmmer EU att behöva migranter för att säkerställa en hållbar arbetsmarknad mt bakgrund av den demgrafiska utvecklingen. EU måste knkurrera med andra världsreginer ch behöver migranter med lämplig kmpetens för att klara det. Det här meddelandet har två syften: För det första är det ett svar på Eurpeiska rådets uppmaning till kmmissinen att lämna en lägesrapprt m genmförandet av den första fasen av den övergripande strategin ch de pririterade åtgärderna med inriktning på Afrika ch Medelhavsmrådet senast i slutet av För det andra innehåller den förslag på hur Eurpeiska uninens strategi kan bli samlad i rdets rätta bemärkelse. På så sätt är den ett svar på de ökade insatser sm ministrarna för rättsliga ch inrikes frågr efterlyste i Tammerfrs den 21 september liksm stats- ch regeringscheferna i Lahtis den 20 ktber. Meddelandet innehåller därför förslag m att även andra plitikmråden sm inte mfattades av den övergripande strategin från december 2005 skall inkluderas, t.ex. laglig migratin ch integratinsåtgärder. Därigenm kmmer partnerskap med tredjeländer att mfatta samtliga relevanta frågr av intresse för samtliga berörda parter. 1 Referenser till samtliga dkument återfinns i bilaga A. SV 2 SV

3 Med tanke på att EU:s plitik när det gäller migratin ch närliggande mråden snarast måste stärkas är effektivare beslutsförfaranden en nödvändighet, även när det gäller laglig migratin, eftersm det skulle göra det möjligt för EU att leva upp till medbrgarnas förväntningar på det här mrådet. Fördraget m upprättande av en knstitutin för Eurpa innehåller en lämplig lösning på de nuvarande svagheterna i beslutsprcessen genm att reglerna för mröstning med kvalificerad majritet ch vanligt lagstiftningsförfarande (medbeslutande) tillämpas på laglig migratin. I den aktuella situatinen skulle övergångsklausulen i artikel 67 i EG-fördraget vara ett viktigt redskap för att uppnå detta mål, medan man försöker kmma fram till en övergripande interinstitutinell överenskmmelse inm den ram sm Eurpeiska rådet fastställde i juni 2006, ch den bör därför tillämpas. Sm ett led i ansträngningarna att stärka EU:s övergripande migratinsplitik inrättade kmmissinen en kmmissinärsgrupp för migratin. En liknande utveckling mt att samla lika men med varandra förknippade plitikmråden, kan knstateras i ett antal medlemsstater ch denna utveckling bör välkmnas ch m möjligt uppmuntras. Det här meddelandet riktar främst uppmärksamheten mt Afrika ch Medelhavsmrådet men den samlade synen måste i framtiden ckså kmma till uttryck gegrafiskt. Man bör allvarligt överväga att tillämpa strategin även på andra reginer, särskilt de sm ligger utmed EU:s östra ch sydöstra yttre gränser med tanke på de utmaningar sm dessa migratinsvägar skapar. Dessutm får vi inte glömma brt, även m de inte tillhör pririteringarna på krt sikt, de migratinsrelaterade frågrnas ökade betydelse i våra förbindelser med länder i Asien ch Latinamerika ch dessa länders ökade förväntningar när det gäller samarbete med EU. Dessutm uppmanade det iberamerikanska tppmötet, sm nyligen ägde rum, till intensifierad dialg ch intensifierat samarbete i migratinsfrågr ch till att Mntevidekmprmissen m migratin ch utveckling skulle kmma till knkret uttryck i natinell plitik, subreginala frum ch internatinella avtal. Många av de åtgärder ch strategier sm redgörs för i avsnitt 3 skulle på liknande sätt kunna tillämpas på samarbetet ch dialgen med Latinamerika ch Asien. 2. GENOMFÖRANDET AV DEN ÖVERGRIPANDE STRATEGIN: RESULTAT I AFRIKA OCH MEDELHAVSOMRÅDET EFTER DET FÖRSTA ÅRET 2006 ägnades åt att fastställa en dagrdning med Afrika. En ministerknferens m migratin ch utveckling sm ägde rum i Rabat i juli samlade runt 60 länder sm ligger utmed de västch centralafrikanska migratinsvägarna. Afrikanska stater ch EU-medlemsstater deltg i FN:s högnivådialg m migratin ch utveckling i september. Dessutm hölls i nvember en ministerknferens mellan EU ch Afrika m migratin ch utveckling i Libyen i syfte att för första gången utarbeta en gemensam migratinsstrategi för EU ch hela Afrika. Migratin har varit en återkmmande punkt på dagrdningen i prgram för dialg ch samarbete med Medelhavsländerna, med utgångspunkt i det betydande arbete sm redan lagts ner inm ramen för den eurpeiska grannskapsplitiken, ch Eurmed har använts sm ett frum för att frtsätta utbytet av bästa praxis ch arbeta vidare mt ett gemensamt verksamhetsprgram. Migratinsfrågr har ckså stått på dagrdningen för högnivåmöten med Afrikanska uninen ch de reginala rganisatinerna. En dialg m migratinsfrågr på grundval av artikel 13 i Ctnuavtalet inleddes med de viktigaste länderna i Afrika söder m Sahara. Mekanismen för akuta ingripanden har använts för att hjälpa Mauretanien ch Senegal i deras ansträngningar att klara av den lagliga migratin. SV 3 SV

4 På mindre än tlv månader har arbetet med samtliga pririterade åtgärder startat i praktiken. I slutet av året kmmer den eurpeiska gränsförvaltningsbyrån att ha inlett ch samrdnat flera gemensamma marina peratiner i Atlanten ch i Medelhavet, slutfört riskanalyser angående Afrika ch lagt fram genmförbarhetsstudier angående ett nätverk för kustbevakningen i Medelhavet ch ett övervakningssystem sm täcker EU:s hela södra sjögräns ch Medelhavet. Reginala nätverk med sambandsmän för invandring håller att inrättas utmed migratinsvägarna genm Afrika. Kmmissinen har lagt fram ett förslag till inrättande av grupper för snabba ingripanden vid gränserna ch analyserat internatinell havsrätt. En mer detaljerad redgörelse för genmförandet av den övergripande strategin finns i bilaga B. 3. STÖRRE SAMSTÄMMIGHET: EN SAMLAD EUROPEISK MIGRATIONSPOLITIK Den samlade strategin måste vila på en slid grund bestående av tre principer: Slidaritet mellan medlemsstater, partnerskap med tredjeländer samt skydd för migranter, särskilt sårbara grupper sm underåriga utan medföljande vuxen samt kvinnr. I de följande tre avsnitten ges förslag till hur denna strategi kan utvecklas, både med Afrika ch i vidare bemärkelse Stärkt dialg ch samarbete med ursprungs- ch transitländer i Afrika Dialg med afrikanska länder Den övergripande ramen för EU:s samarbete med Afrika definieras i EU:s strategi för Afrika sm antgs vid Eurpeiska rådets möte den december De främsta målen för denna strategi är att uppnå millennieutvecklingsmålen ch att främja hållbar utveckling, säkerhet ch gd samhällsstyrning i Afrika. Det framtida arbetet när det gäller migratin måste stämma överens med strategin, särskilt arbetet med att angripa de bakmliggande rsakerna till migratin såsm fattigdm, knflikter ch arbetslöshet. EU:s plitik på andra mråden, däribland handel, jrdbruk ch fiske, bör inriktas på samma mål genm en mer knsekvent plitik för utveckling. Vid ministerknferensen mellan EU ch Afrika m migratin ch utveckling i Libyen den nvember 2006 lyckades man fastställa pririteringar för samarbete ch anta en ambitiös deklaratin sm bereder vägen för gemensamma aktiner för Afrika ch EU på kntinental, reginal ch natinell nivå på flera lika mråden, alltifrån kampen mt illegal migratin till underlättande av den lagliga rörligheter för persner ch åtgärder mt de bakmliggande rsakerna till migratin. Afrika ch EU bör på allvar ge sig i kast med att genmföra de åtgärder sm anges i slutdeklaratinen i syfte att uppnå resultat sm kan rapprteras till den andra ministerknferensen, sm kmmer att hållas inm tre år. På reginal nivå blev den knferens sm hölls i Rabat i juli ckså en framgång ch banade väg för åtgärder sm specialanpassats till de lika migratinsvägarna. Ansträngningarna bör nu inriktas på att säkerställa lämplig uppföljning för att vid en andra ministerknferens m två år bedöma vilka framsteg sm gjrts. Kntakter mellan EU ch staterna i Östafrika bör ckså uppmuntras i större utsträckning för att utveckla knkret samarbete längs migratinsvägarna i Östafrika. Med utgångspunkt i det arbete sm lagts ner avseende migratinsvägarna kmmer EU att främja mer specifikt samarbete med lika reginer i Afrika. Plattfrmar för samarbete SV 4 SV

5 kmmer att sammanföra afrikanska länder, EU-medlemsstater ch internatinella rganisatiner i ett försök att i allas intresse hantera migratinen mer effektivt. Denna gemensamma ram kan sedan leda till att reginala avtal utarbetas med berörda afrikanska länder. Dialg ch samarbete med länder i Nrdafrika både på bilateral ch reginal nivå kmmer att utvecklas ytterligare inm ramen för den eurpeiska grannskapsplitiken. Migratinsfrågr är ett väsentligt inslag i handlingsplanerna för den eurpeiska grannskapsplitiken, i den plitiska dialgen ch i det eknmiska stödet för att stärka dessa länders förmåga att hantera migratinen på ett effektivare sätt. Arbetet inm ramen för Eurmed måste ckså frtsätta. Parterna har enats m en knkret uppföljning av det kapitel sm handlar m migratin, scial integratin, rättvisa ch säkerhet i det femåriga arbetsprgram sm man enades m i Barcelna i nvember Detta brde göra det möjligt att sammankalla en ministerknferens under den andra hälften av EU kmmer ckså att frtsätta att integrera migratinsfrågr i den regelbundna plitiska dialgen med alla AVS-länder ch viktiga reginala eknmiska gemenskaper. Denna dialg bygger på det mfattande arbetsprgrammet inm ramen för artikel 13 i Ctnuavtalet, sm spänner över en rad teman inm mrådet migratin ch utveckling. Från EU:s sida kmmer dialgen att ledas av kmmissinens delegatiner ch rdförandeskapets ambassader i de berörda länderna ch även mfatta intresserade medlemsstater, i enlighet med artikel 8 i Ctnuavtalet. Där så är lämpligt kmmer dialgen att stärkas ytterligare genm att kmmissinen gör särskilda besök på plats. Under 2006 skedde tre sådana artikel 13- besök. Under 2007 kmmer andra viktiga afrikanska länder att besökas, däribland Kamerun, Etipien, Ghana ch Nigeria. En gemensam arbetsgrupp inm ramen för EU- Ecwas (de västafrikanska staternas eknmiska gemenskap) för migratinsfrågr kmmer att sammanträda för första gången EU bör ckså spela en aktiv rll i uppföljningen av FN:s högnivådialg m migratin ch utveckling, särskilt när det glbala frumet för migratin har inrättats. Kmmissinen är red ch villig att aktivt bidra till frumets första möte sm kmmer att äga rum i Bryssel under smmaren Att främja migratins- ch utvecklingsagendan När det gäller migratins- ch utvecklingsagendan är den största utmaningen att ta itu med de viktigaste pådrivande faktrerna bakm migratin: fattigdm ch brist på arbetstillfällen. EU måste inse att man genm att skapa arbetstillfällen i utvecklingsländerna betydligt skulle kunna minska migratinstrycket från Afrika. Migranterna bör få hjälp att bidra till utvecklingen i sina ursprungsländer. Dessutm kmmer migranternas penningöverföringar att frtsätta att öka ch kmmissinen undersöker samarbetsmekanismer på det här mrådet med institutiner sm exempelvis Världsbanken ch Eurpeiska investeringsbanken. Arbetet kmmer att kncentreras på att förbättra datainsamlingen, minska kstnaderna för överföringar, underlätta användningen av den eknmiska sektrn sm kanal för överföringarna ch utfrska vägar för att ytterligare förstärka effekten av penningöverföringarna på utvecklingsplitiken. EU-prgrammet för migratin ch utveckling i Afrika bör sträva efter en utvecklingsfrämjande lösning på krt sikt för att ta itu med de utmaningar sm migratinen ger upphv till för AVS-länderna. Det första målet för denna gemensamma prgramplanering bör vara att på allvar ta itu med bristen på rdentliga arbeten i Afrika. Att främja investeringar SV 5 SV

6 i arbetsintensiva sektrer i reginer med hög utflyttning kmmer att vara en viktig priritering i ett större sammanhang där arbetskraftens migratin ch rörlighet inm Afrika underlättas. Andra samarbetsmråden kmmer att mfatta penningöverföringar, kmpetensflykt, utflyttade beflkningsgrupper, gd samhällsstyrning, laglig migratin ch människhandel. Medlemsstaterna kmmer att uppmanas att tillsammans med kmmissinen delta i prgramplaneringen av dessa åtgärder. Kmmissinen kmmer att anslå 40 miljner eur för den första fasen av det här initiativet (medel från den ninde Eurpeiska utvecklingsfnden) vilket kmmer att kmpletteras med medlemsstaternas bidrag. Initiativet kmmer gegrafiskt att spänna över de afrikanska länderna söder m Sahara, men åtgärderna kan inriktas på särskilda länder eller reginer ch under den första fasen framför allt på Västafrika. EU måste frtsätta att hjälpa de afrikanska staterna att bygga upp kapacitet för hanteringen av migratins- ch asylfrågr, däribland för syd-syd-strömmarna, utan att detta hindrar tillämpningen av befintliga reginala avtal m migratin ch rörlighet. Viktiga initiativ tas i länder sm mfattas av den eurpeiska grannskapsplitiken, särskilt när det gäller gränsförvaltning ch institutinellt stöd för att förbättra mttagandet av migranter ch skyddet av migranternas rättigheter. Vidare har kmmissinen föreslagit att det upprättas migratinsprfiler för alla intresserade utvecklingsländer 2. Migratinsprfiler är ett plitiskt redskap för att samla ch analysera relevant infrmatin sm är nödvändig för att ta fram knkreta åtgärder i en given situatin när det gäller migratin ch utveckling. Krtfattade migratinsprfiler håller på att införas för samtliga AVS-länder sm en bilaga till den nya generatinen landstrategidkument. Migratinsprfiler bör upprättas för samtliga berörda partnerländer på medellång sikt. Infrmatinen i dessa kan sedan användas för att ge tekniskt ch eknmiskt bistånd till afrikanska länder i syfte att åtgärda de bakmliggande rsakerna till migratinsströmmarna. En idé kunde vara att inrätta stödgrupper för migratin bestående av experter från EU:s medlemsstater sm kan ge nödvändig hjälp till de afrikanska stater sm begär detta. EU bör bli mer aktivt ch förutseende när det gäller migratinsfrågr. Migratinsplitiken bör baseras på tillförlitliga fakta ch överensstämma med plitiken på andra relaterade mråden. Genm stärkta kpplingar mellan plitik ch frskning kan förståelsen för migratinsfenmenet ökas ch utfrmningen av migratinsplitiken förbättras. Med det akademiska nätverket för migratinsfrskningsinstitut i Medelhavsländerna (Carim Eur-Mediterranean Cnsrtium fr Applied Research n Internatinal Migratin) sm förebild kmmer kmmissinen att stödja initiativ sm stimulerar inrättandet av ett panafrikanskt nätverk av bservatrier eller frskningsinstitut på migratinsmrådet. Åtgärder för partnersamverkan bör ckså genmföras med hjälp av gemenskapsmedel för att hjälpa de afrikanska länderna att utveckla sin migratins- ch asylplitik. Dessutm bör kmmissinens delegatiner ch medlemsstaternas representatiner i afrikanska länder sörja för att de kan hantera migratinsrelaterade frågr genm att utse en kntaktpersn för migratinsfrågr Laglig invandring Att arbeta vidare i riktning mt en gemensam EU-plitik för arbetskraftsinvandring är ett viktigt inslag i den övergripande strategin. För att skapa en EU-plitik för migratin sm är samlad i rdets rätta bemärkelse måste den lagliga migratinen integreras med EU:s plitik för både externa ch interna frågr. Migratin kan bidra till att arbetsmarknadens föränderliga 2 Se bilaga 8 till meddelandet m migratin ch utveckling. SV 6 SV

7 behv tillgdses ch de eknmiska aspekterna av migratinsplitiken bör beaktas. Den 28 nvember 2006 antg Ekfinrådet slutsatser m strategier för att öka de eknmiska fördelarna av migratin för EU. I enlighet med den strategiska planen för laglig migratin ch i linje med syftena i den eurpeiska sysselsättningsstrategin har EU valt en strategi i två steg inför de kmmande åren: att underlätta rätten till inresa ch vistelse för vissa kategrier invandrare (t.ex. högutbildade arbetstagare ch säsngsarbetare) enligt en behvsbaserad strategi utan att detta påverkar tillämpningen av principen m gemenskapsföreträde ch sörja för en gemensam säker rättslig ställning för alla lagligt invandrade arbetstagare. Andra åtgärder bör göra det lättare att balansera tillgången ch efterfrågan på arbetskraft. Den kmmande invandringsprtalen, den eurpeiska prtalen för rörlighet i arbetslivet (Eures), de nya riktlinjerna för Eures-nätverket ch prtalen för rörlighet för frskare är samtliga grundläggande verktyg för att uppnå detta mål. Tredjeländer kmmer att få infrmatin m de lagliga möjligheterna att arbeta i Eurpa, bland annat genm särskilda infrmatinskampanjer. Genm yrkesutbildning, prgram för kmpetensutveckling ch språkkurser kan ptentiella migranter öka sina chanser att hitta ett lagligt arbete. I detta syfte bör särskilda migratinscentrer upprättas i partnerländerna med bidrag från gemenskapen. Sådana centrer kan ckså spela en rll när det gäller att underlätta hanteringen av säsngsarbetare, student- ch frskarutbyten ch andra lagliga frmer av människrs rörlighet. Den ptential sm nya frmer av migratin, i synnerhet cirkulär migratin, innebär bör undersökas ytterligare. Dessutm kmmer det att vara viktigt att stödja utvecklingen av verktyg för bättre hantering av arbetskraftsmigratin till EU i tredjeländer. För detta krävs stöd till verksamhet sm exempelvis att stärka den förvaltning i tredjeländerna sm ansvarar för hanteringen av arbetskraftsmigratin, bygga upp kapacitet vid tredjeländernas natinella arbetsförmedlingar ch utveckla förmedlingskntr samt genmföra migratinsförberedande planer i ursprungsländerna. När vissa villkr är uppfyllda, t.ex. samarbete m laglig migratin ch effektiva mekanismer för återtagande, bör man sträva efter att kmma överens m mbilitetsprgram med intresserade länder vars medbrgare därigenm lättare skulle få tillträde till EU. Det finns ett tydligt behv av att rganisera de lika frmerna av laglig migratin mellan EU ch tredjeländer på ett bättre sätt. Mbilitetsprgrammen skulle tillhandahålla en övergripande ram för förvaltningen av sådan rörlighet ch samla alla de möjligheter sm medlemsstaterna ch Eurpeiska gemenskapen erbjuder samtidigt sm behörighetsfördelningen enligt fördraget respekteras. I samband med mera mfattande prgram kan upprättande av återtagandeavtal, närmare samarbete m laglig invandring ch effektiv gränsförvaltning bli förutsättningar för förenklade viseringsförfaranden. Kmmissinen anser att det är viktigt att underlätta rörlighet sm ett led i den samlade strategin för migratin, särskilt för de länder sm mfattas av den eurpeiska grannskapsplitiken ch för vilka det krävs en grundlig undersökning av hur viseringsförfarandena kan utfrmas så att de i mindre utsträckning utgör ett hinder för lagliga resr till ch från EU 3. När det gäller att utveckla strategier sm tar hänsyn till de eventuella fördelar sm arbetskraftsmigratinen till Eurpa innebär för tredjeländerna, bör EU vara mycket uppmärksamt på riskerna för kmpetensflykt ch de scieknmiska knsekvenser sm 3 Se meddelandet m stärkande av den eurpeiska grannskapsplitiken (KOM(2006)726 slutlig). SV 7 SV

8 denna kan få för utvecklingsländerna. Insikt m de negativa effekter sm alltför str utvandring av högutbildade arbetstagare fått för häls- ch sjukvården i ett antal länder har lett till att en samrdnad EU-strategi utvecklats, där det bland annat föreskrivs att principer för etisk rekrytering av häls- ch sjukvårdspersnal skall utarbetas ch att EU skall se till att i högre grad bli självförsörjande när det gäller häls- ch sjukvårdspersnal för att i framtiden minska efterfrågan hs bräckliga häls- ch sjukvårdssystem. Liknande initiativ bör vidtas för att ta itu med (eventuell) kmpetensbrist ch kmpetensflykt även inm andra sektrer. Fördelarna i samband med kmpetensrörlighet måste allvarligt övervägas Integratin ch interkulturell dialg Sambandet mellan migratin ch integratin kmmer att bli en pririterad fråga för EU. Kmmissinen kmmer aktivt att främja genmförandet av den gemensamma agenda för integratin sm bygger på de grundläggande gemensamma principerna för integratin ch sm mfattar alla viktiga mråden, även arbetsmarknadsplitiska, scieknmiska, kulturella ch plitiska dimensiner. Kmmissinen kmmer att utveckla instrument sm ger lika aktörer, även migranterna själva, möjlighet att bli mer delaktiga, ch därigenm bidrar till att främja en effektiv integratinsstrategi. Man planerar bland annat att a) inrätta en integratinsplattfrm för regelbundet meningsutbyte mellan berörda parter, b) befästa de lkala myndigheternas rll på grundval av den framgångsrika knferensen Integrating cities: Eurpean plicies, lcal practices sm hölls i Rtterdam den 9 10 ktber samt c) skapa en webbplats för integratin, nya utgåvr av handbken m integratinsfrågr ch den årliga rapprten m migratin ch integratin. Att förbättra integratinen på arbetsmarknaden är mycket viktigt. Expertgruppen på hög nivå för frågr rörande integratinen i samhället av etniska minriteter ch deras deltagande fullt ut på arbetsmarknaden förväntas under 2007 lägga fram knkreta rekmmendatiner sm kan vidareutveckla de befintliga strategierna. EU måste frtsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt barn med invandrarbakgrund ch kan göra detta inm ramen för prgrammet Utbildning Det krävs ckså större insatser för att säkerställa att migranter får samhällsutbildning med tnvikt på grundläggande eurpeiska värderingar ch lär sig värdlandets språk. Eventuella hinder för språkinlärning måste undanröjas snarast möjligt. Samtidigt är det lika viktigt att öka värdlandets förmåga att anpassa sig till mångfald. Det eurpeiska året för lika möjligheter för alla 2007 syftar till att öka medvetenheten m dessa frågr. Interkulturell dialg bör ckså användas sm ett instrument för integratin. Eurpeiska året för interkulturell dialg 2008 kmmer att priritera dialg i vardagen, t.ex. i sklan, i samband med idrtts- eller kulturaktiviteter ch på arbetet. Dessutm måste EU frtsätta att stödja prjekt på mråden sm interkulturell utbildning, utbildning av invandrare ch integrering av missgynnade ungdmar genm relevanta prgram Bekämpning av laglig migratin ch människhandel På EU-nivå måste kampen mt laglig invandring stärkas inm de pririterade mråden sm fastställs i kmmissinens m0065ddelande av den 19 juli Bland pririteringarna ingår ökat ömsesidigt förtrende ch infrmatinsutbyte mellan medlemsstater, även när det gäller legalisering av lagliga invandrare, förbättrad kntrll av tillträdet till EU:s territrium samt påföljder för de arbetsgivare sm erbjuder arbeten till tredjelandsmedbrgare sm lagligen vistas inm EU. Även m svart arbete är ett fenmen sm inte är begränsat till migranter, kmmer ny lagstiftning m påföljder för arbetsgivare sm anställer sådana persner att föreslås under våren 2007, eftersm möjligheten att få arbete i EU utan den rättsliga ställning SV 8 SV

9 sm krävs utövar en str dragningskraft på laglig invandring. Samtidigt kmmer det att läggas större vikt vid efterlevnaden av befintlig lagstiftning sm ckså skyddar migranter, särskilt direktiven m hälsa ch säkerhet på arbetsplatsen. Dessutm bör stater få stöd för att ansluta sig till FN:s prtkll m människsmuggling ch människhandel. Under 2007 kmmer Eurpl att ägna sig åt att bekämpa medhjälp till laglig invandring ch människhandel ch kmmer ckså frtsätta att tillhandahålla perativa underrättelser, stöd ch utbildning sm är öppen för persnal inm brttsbekämpande myndigheter i tredjeländer. Den eurpeiska gränsförvaltningsbyrån bör å sin sida, inm ramen för EU:s plitik för yttre förbindelser, fastställa tekniska arbetsvillkr för gemensamma peratiner med tredjeländer, ch inbjuda dem att delta i perativ verksamhet när så är lämpligt. Handlingsplaner för lika migratinsvägar håller på att utarbetas med hjälp av rekmmendatinerna från sambandsmännen för invandring utmed migratinsvägarna. Nätverken för sambandsmän måste stärkas med målet att ha åtminstne en sambandsman i varje afrikanskt ursprungseller transitland av vikt. Dessutm bör mandat utarbetas för en EU-sambandsman för invandring sm bör ha möjlighet att agera på flera medlemsstaters vägnar. Återvändande ch återtagande kmmer att förbli grundläggande delar av hanteringen av migratinsfrågr. Medlemsstaterna måste få hjälp med att utarbeta ch genmföra prgram för frivilligt återvändande ch planer för frivilligt återvändande, däribland gemensamma flygningar för återsändande. Att hjälpa medlemsstaterna att få fram nödvändig dkumentatin för medelbart återsändande ch återtagande när det gäller lagliga migranter pririteras ckså i frtsättningen. Medlemsstaterna har fått eknmisk hjälp i sina ansträngningar att förbättra hanteringen av återvändande i alla dess frmer inm ramen för de förberedande åtgärderna för återvändande, vars resultat kmmer att bidra till att den fleråriga prgramplaneringen för den framtida Eurpeiska återvändandefnden riktas mer ändamålsenligt. I detta sammanhang är det likaledes viktigt att förslaget till direktiv rörande gemensamma nrmer för medlemsstaternas förfaranden för återvändande antas så snart sm möjligt. Förhandlingarna m ett återtagandeavtal mellan EG ch Ukraina har avslutats medan förhandlingarna med Marck har kmmit en gd bit på väg. Liknande förhandlingar med Mldavien ch Algeriet förväntas frmellt inledas inm krt. Sm en del av en balanserad strategi ch med utgångspunkt i dialgen m migratin ch viseringsfrågr i enlighet med handlingsplanerna för den eurpeiska grannskapsplitiken bör man överväga förhandlingar m återtagande ch förenklade viseringsförfaranden med vart ch det av de länder sm mfattas av grannskapsplitiken, när de grundläggande villkren har uppfyllts. När det gäller samarbetet med AVS-länder är återtagandeskyldigheten enligt artikel 13 i Ctnuavtalet av avgörande betydelse ch utgör en lämplig grund för kmpletterande bilaterala återtagandeavtal mellan EU-medlemsstater ch utvalda AVS-länder. Dess tillämpning bör emellertid beaktas mt bakgrund av artikel 13 i ett större sammanhang. Erfarenheterna har visat att EU måste erbjuda någt i gengäld för att en överenskmmelse skall kunna nås. I sina bilaterala förhandlingar m återtagande erbjuder medlemsstaterna i ökande grad ckså andra frmer av stöd till tredjeländer för att underlätta ingåendet av sådana avtal, ch man bör utfrska möjligheterna att tillämpa denna bredare strategi på EU-nivå. Integrerad förvaltning av sjögränserna är en viktig del av den övergripande strategin ch behandlas i ett separat meddelande, Förstärkt förvaltning av Eurpeiska uninens södra sjögränser. SV 9 SV

10 3.5. Asyl ch skydd av flyktingar Samtidigt sm det är viktigt att öka ansträngningarna för att ta itu med den illegala migratinen måste man ckså säkerställa att persner i de blandade migratinsströmmarna sm behöver internatinellt skydd får tillgång till asylförfaranden. Förslagen i den plan i ti punkter sm FN:s flyktingkmmissariat lade fram vid knferensen i Rabat bör användas för att främja perativt samarbete. Det är av största vikt att ha kvar frågrna m asyl ch skydd sm ett av de viktigaste inslagen i ett utvidgat samarbete ch en utvidgad dialg med tredjeländer. Genmförandet av de reginala skyddsprgrammen liksm verksamhet på andra mråden sm stöder asylsökande ch persner sm behöver internatinellt skydd, t.ex. i Mauretanien ch södra Afrika, måste frtsätta. Medel kmmer ckså att avsättas för finansieringen av ett prjekt i FN:s flyktingkmmissariats regi i alla länder runt södra ch östra Medelhavet, nämligen Marck, Algeriet, Tunisien, Libyen, Jrdanien, Syrien ch Libann. 4. EKONOMISKT STÖD TILL DEN SAMLADE EUROPEISKA MIGRATIONSPOLITIKEN 4.1. Stödja den yttre dimensinen Sm redan aviserats i samband med Eurpeiska rådets slutsatser från december 2005 upprepar kmmissinen sin avsikt att i sina förbindelser med tredjeländer intensifiera sitt eknmiska bistånd på mråden sm rör eller har anknytning till migratin, bland annat genm ett anslag på upp till 3 % av Eurpeiska grannskaps- ch partnerskapsinstrumentet, ch jämförbara ansträngningar när det gäller andra berörda finansiella instrument. Mtsvarande ansträngningar kmmer ckså att göras framför allt i Afrika söder m Sahara i syfte att angripa de bakmliggande rsakerna till migratin. Biståndet kmmer att kanaliseras genm gegrafiska prgram sm inrättas inm ramen för relevanta instrument för externt bistånd ch det tematiska prgrammet m migratin ch asylfrågr. När det gäller Eurpeiska utvecklingsfnden är EU:s initiativ för gd samhällsstyrning för AVS-länderna en lämplig mekanism sm gör att dessa länder kan erhålla ytterligare betydande eknmiskt stöd för att utveckla ch genmföra styrelserefrmer. Tillgången till dessa resurser inm ramen för den tinde Eurpeiska utvecklingsfnden är berende av resultatet av en dialg mellan kmmissinen ch partnerlandet m tidigare resultat ch framtida åtaganden när det gäller samhällsstyrning, däribland migratin. Ytterligare resurser kmmer att bli tillgängliga genm EU-prgrammet för migratin ch utveckling i Afrika. Sm ett resultat av knferensen mellan EU ch Afrika m migratin ch utveckling i Tripli bör man dessutm undersöka på vilket sätt man kan ge de nrdafrikanska länder sm vill bidra till att minska migratinstrycket i länder söder m Sahara eknmiskt stöd för samrdning av deras insatser med EU:s. Det nya tematiska prgrammet m migratin ch asylfrågr har utarbetats på grundval av erfarenheterna från Aeneasprgrammet ch bygger vidare på lärdmarna från detta. En viktig nyhet är att de eknmiska resurserna nu kmmer att tilldelas antingen gegrafiskt, med ledning av migratinsvägsknceptet, eller transversalt, genm glbala ch multireginala initiativ sm inte uteslutande är knutna till en enda migratinsväg. Slutligen kan det ckså inm EU:s territriella samarbete inm ramen för reginalplitiken finnas möjligheter till åtgärder sm kan bidra till att migratin kan hanteras tillsammans med SV 10 SV

11 grannländer, till exempel genm gemensam utbildning för gränspatruller, tullmyndigheter ch plis, skärpta kntrller vid hamnar ch flygplatser, nätverk för infrmatinsutbyte m migratin, kapacitetsuppbyggnad ch lämplig migratinslagstiftning i ursprungsländerna. Närmare uppgifter m tillgängliga belpp inm ramen för de lika finansieringsinstrumenten finns i bilaga C Främja slidaritet mellan medlemsstaterna Det anslag på miljner eur sm budgetmyndigheten beviljat ramprgrammet Slidaritet ch hantering av migratinsströmmar för periden är uppdelat i fyra separata finansiella instrument, sm vart ch ett stöder lika målsättningar för hanteringen av migratinsströmmarna till EU; fnden för de yttre gränserna (1 820 miljner eur), återvändandefnden (676 miljner eur), Eurpeiska flyktingfnden (699 miljner eur) samt integratinsfnden (825 miljner eur). Gemensamt för alla fnderna är att större delen av resurserna kmmer att gå direkt till medlemsstaterna inm ramen för en delad förvaltning. Dessa nya instrument är specifika ch kmpletterar annan gemenskapsfinansiering sm bidrar till att lösa frågr sm rör migratin, däribland de reginalplitiska instrumenten. Medlemsstaterna bör aktivt inta ett strategiskt ch långsiktigt förhållningssätt till användningen av dessa resurser ch stödja natinella åtgärder sm främjar slidaritet mellan medlemsstater. Samtidigt sm ramprgrammets viktigaste syfte är att stärka genmförandet av den interna dimensinen av gemenskapsplitiken när det gäller asyl, invandring ch gränskntrller, kmmer sannlikt många av åtgärderna att bidra till att även målsättningarna i detta meddelande uppnås. I syfte att framhäva detta samband kmmer kmmissinen att förslå strategiska riktlinjer sm syftar till att integrera målen för migratinsplitiken i den perativa ramen för varje enskild fnd. Åtgärdernas övergripande karaktär ch deras flerfaldiga syften kmmer att beaktas ch syftet med ramprgrammet, att se till att det kntinuerligt vidtas åtgärder för att förbättra migratinshanteringen i medlemsstaterna, att stärkas. Kmmissinen vill ckså sörja för att de gemenskapsåtgärder inm ramen för dessa fyra fnder sm förvaltas direkt av kmmissinen ger möjligheter att stödja medlemsstaterna i genmförandet av en övergripande invandringsplitik, genm finansiering av knkreta samarbetsprjekt, utveckling av gemensamma verktyg ch referensdkument, innvativa piltprjekt ch genm att ge aktörer möjligheter att med sin specifika sakkunskap bidra till utvecklingen av gemenskapens plitik genm frskning ch verksamhet sm inriktas på lika plitikmråden. Kmmissinen är ckså fast besluten att undersöka alla möjligheter att skapa en hävstångseffekt med hjälp av fnderna genm att finna finansieringssätt med andra aktörer, exempelvis Eurpeiska investeringsbanken. 5. SLUTSATSER Eurpeiska uninen måste anta en övergripande strategi för att bemöta de snabbt växande ch ständigt föränderliga utmaningarna i samband med hanteringen av migratinsströmmarna i en glbaliserad värld har varit ett piltår för den övergripande strategin. EU ch dess medlemsstater har med framgång inlett knkret samarbete i större mfattning än någnsin tidigare. Under 2006 ökade emellertid ckså migratinstrycket på EU ytterligare, särskilt vid dess södra gränser. Insatserna måste därför ytterligare intensifieras ch stärkas på ett samlat SV 11 SV

12 sätt, exempelvis genm genmförande av övergångsklausulen i artikel 67 i EG-fördraget, för att öka EU:s möjligheter att möta utmaningarna i samband med migratin. Sedan 1999 har Eurpeiska uninen tagit en rad initiativ i riktning mt en gemensam migratinsplitik i syfte att få till stånd en gemensam asylplitik, bekämpa laglig invandring ch människhandel, sörja för en rättvis behandling av lagliga migranter samt bygga upp partnerskap med ursprungs- ch transitländer. Kmmissinen är fast besluten att frtsätta på den inslagna vägen, bland annat genm att lägga fram ytterligare lagstiftningsförslag för rådet ch Eurpaparlamentet m laglig migratin, däribland m migrerande arbetstagares rättigheter. Medlemsstaterna måste emellertid ckså öka sina ansträngningar att snabbt genmföra de åtgärder sm man redan enats m ch kmplettera EU-åtgärderna med egna initiativ. Det är av största vikt att de pågående insatserna regelbundet utvärderas ch att EU:s strategier anpassas i enlighet med detta. Man måste dck vara medveten m att en varaktig ch lämplig lösning på migratinsfenmenet kmmer att kräva kntinuerliga ch långsiktiga insatser ch betydande resurser. SV 12 SV

13 Annex A REFERENCES The fllwing list cntains the full reference f each dcument quted in the Cmmunicatin, as well as sme additinal recent dcuments f relevance. COMMISSION COMMUNICATIONS Cmmunicatin frm the Cmmissin n Reinfrcing the Management f the Eurpean Unin's Suthern Maritime Brders, COM(2006) f 30 Nvember Cmmunicatin frm the Cmmissin n Strengthening the Eurpean Neighburhd Plicy, COM(2006) 726 final f 29 Nvember Cmmunicatin frm the Cmmissin n The demgraphic future f Eurpe frm challenge t pprtunity, COM(2006) 571 f 12 Octber Cmmunicatin frm the Cmmissin n Plicy pririties in the fight against illegal immigratin f third cuntry natinals, COM (2006) 402 final f 19 July Cmmunicatin frm the Cmmissin n Implementing the Hague Prgramme: the way frward, COM (2006) 331 final f 28 June Cmmunicatin frm the Cmmissin n Prmting decent wrk fr all: The EU cntributin t the implementatin f the decent wrk agenda in the wrld, COM(2006) 249 f 24 May Plicy Plan n Legal Migratin, COM(2005) 669 final f 21 December Cmmunicatin frm the Cmmissin n an EU Strategy fr Actin n the Crisis in Human Resurces fr Health in Develping Cuntries, COM(2005) 642 f 12 December Cmmunicatin frm the Cmmissin n Pririty actins fr respnding t the challenges f migratin: First fllw-up t Hamptn Curt, COM(2005) 621 final f 30 Nvember Cmmunicatin frm the Cmmissin n Migratin and Develpment: Sme cncrete rientatins, COM(2005) 390 final f 1 September Cmmunicatin frm the Cmmissin n A Cmmn Agenda fr Integratin: Framewrk fr the Integratin f Third-Cuntry Natinals in the Eurpean Unin, COM(2005) 389 final f 1 September SV 13 SV

14 COUNCIL AND EUROPEAN COUNCIL CONCLUSIONS Presidency Cnclusins n the Glbal Apprach t Migratin: Pririty actins fcusing n Africa and the Mediterranean, Eurpean Cuncil, Brussels, December EU Strategy fr Africa, Eurpean Cuncil, SEC 15961/07, December A Strategy fr the External Dimensin f JHA: Glbal Freedm, Security and Justice, 14366/3/05, 12 December Cuncil Cnclusins n A Cmmn Agenda fr Integratin, 14390/05, 1-2 December OTHER DOCUMENTS Annual Reprt n Migratin and Integratin SEC(2006) 892. Natinal Actin Plans fr Scial Inclusin Eurpean Cmmissin, DG Justice, Freedm and Security, Handbk n integratin fr plicy makers and practitiners, Nvember 2004, written by the Migratin Plicy Grup, Brussels. The handbk can be dwnladed frm the fllwing address: andbk_en.pdf Labur Migratin Patterns in Eurpe: Recent Trends, Future Challenges, published in September 2006 in the series Ecnmic Papers and available n the fllwing website: SV 14 SV

15 ANNEX B OVERVIEW OF WORK CARRIED OUT ON EACH PRIORITY ACTION IN 2006 The fllwing gives details f wrk carried ut n the pririty actins during the curse f Its purpse is t give an idea regarding the amunt and type f wrk that has taken place, but is nt intended t be cmprehensive. I. INCREASING OPERATIONAL COOPERATION BETWEEN MEMBER STATES The FRONTEX Agency has crdinated several imprtant jint peratins t assist suthern Member States. These activities have been a first test fr the Agency and a shw f slidarity with thse Member States mst affected by high numbers f migrants arriving every day. Amng the imprtant peratins that have been carried ut in the autumn are HERA II in the Canary Islands and ff the cast f Nrth-western Africa and NAUTILUS in the central Mediterranean. The purpse f these peratins, which have als invlved the cperatin f neighburing African States, has been t enfrce the cntrl f the external maritime brders f the Eurpean Unin, thereby disrupting and preventing illegal immigratin by sea, and at the same time cntribute t saving the lives f illegal immigrants in distress at sea (search and rescue peratins). Mrever, FRONTEX has crdinated the detachment f experts in natinality identificatin frm ther Member States t Spain and Malta t assist the authrities f these tw Member States in repatriating third cuntry natinals wh cannt legally remain in their territries. Tw imprtant studies will infrm future wrk. In July FRONTEX cmpleted the feasibility study n a Mediterranean Castal Patrls Netwrk (MEDSEA). The study calls fr the establishment f Natinal Crdinatin Centres in the Member States, which wuld, twentyfur hurs a day and seven days a week, crdinate the activities f the different natinal authrities invlved, in cperatin with the natinal crdinatin centres f neighburing Member States and third cuntries. FRONTEX is als carrying ut the study n the technical feasibility f establishing a surveillance system cvering the whle suthern maritime brders f the EU and the Mediterranean Sea (BORTEC). This study will cmprise an verview f the existing mnitring and surveillance systems in use, their area f cverage and their technical slutins, as well as the needs and wishes fr further develpment with mdern technlgy t cver the entire EU suthern maritime brders. It is due t be cmpleted by the end f The develpment f Reginal Netwrks f Immigratin Liaisn Officers (ILOs) has prgressed well as part f the verall Migratin Rutes Initiative. Fur key migratin rutes frm Africa t Eurpe were identified, and the presence f ILOs alng these rutes was determined. Reprts n illegal immigratin were drafted by these ILOs, which gave a picture f the situatin in their respective cuntries and peratinal recmmendatins fr stepping up cperatin alng the rutes. Meanwhile, Spain, France, Italy and the UK accepted leadership fr each f the Reginal Netwrks, and preparatry meetings gt underway quickly. The Reginal Netwrks will nw wrk n develping an actin plan fr each rute, cnsisting f cncrete, peratinal prjects that can be implemented t help cmbat illegal immigratin. In July the Cmmissin put frward a prpsal fr the establishment f Rapid Brder Interventin Teams t be managed by FRONTEX. Such teams wuld be made up f specially trained brder guard fficers f the natinal services f Member States wh n shrt ntice SV 15 SV

16 can be deplyed t a requesting Member State t prvide technical and peratinal assistance. All csts assciated with the training and deplyment f these fficers by FRONTEX will accrding t the prpsal be cvered by the Cmmunity. The prpsal is currently being discussed in the Cuncil; quick adptin wuld mean they culd becme peratinal in the freseeable future. The Cmmissin has als been carrying ut an analysis f the law f the sea frm the pint f view f the fight against illegal immigratin. The study examines Member State cntrl pwers in the different maritime spaces, as well as third cuntries' bligatins n the basis f internatinal sea law and maritime law and as regards the fight against the smuggling f migrants. The pssibility fr an institutinalised reginal cperatin mechanism alng the lines f the ne existing amngst the Baltic States is als explred. EU Member States and the Cmmissin played an active rle in preparatins fr the UN High Level Dialgue n internatinal migratin and develpment. An EU Cmmn Psitin was develped in the Cuncil as a cntributin t the Dialgue, supplemented by a Cmmissin Cmmunicatin. It set ut the EU's apprach t issues being cvered by the Dialgue. The event itself was a success. High-level representatives frm arund the wrld jined tgether fr tw days t pledge their supprt fr clser cperatin n migratin and develpment issues. Many States expressed their wish t cntinue the dialgue thrugh a glbal, infrmal and vluntary Frum. Belgium has ffered t hst the Glbal Frum n migratin and develpment in July The aim will be t share expertise and best practice and enhance c-peratin in the area f migratin and develpment. PART I: INCREASING OPERATIONAL COOPERATION BETWEEN MEMBER STATES 1. Call n FRONTEX t: 1.1.implement brder management measures in the Mediterranean regin, in particular jint peratins and pilt prjects, as early as pssible in 2006 Several jint peratins and pilt prjects were planned and implemented during The UK negtiated a framewrk partnership agreement with FRONTEX t allw UK fficials t participate in jint peratins n a case-by-case basis. Prject prpsals were als submitted by Member States t the varius Cmmunity prgrammes, including ARGO and AENEAS. These included the Spanish prjects 'Seahrse', 'Atlantis' and 'Gate t Africa'. Actins and events: 25 June-5 July Operatin Pseidn: this prject measured the effectiveness f brder cntrl n the 'Balkan rute'. Jint actin was carried ut t cmbat illegal immigratin. It tk place at varius places alng the land brder between Greece and Turkey, as well as in harburs in Greece and Italy. SV 16 SV

17 15 July-15 September Operatin AGIOS: a jint peratin t tackle frged dcuments in Spain's Mediterranean prts. Deplyment f EU fficers started at the beginning f August. The implementatin f the AGIOS- Prject is clsely linked t the ARGO-funded prject 'Gate f Africa'. HERA I: 17 July-31 Octber HERA II: 11 August t date 31 July-31 Octber Secnd phase is freseen frm mid-nvember t mid-december Operatin HERA: a prject that aimed t reduce the flw f migrants frm Senegal and Mauritania twards the Canary Islands. The bjective was reached by raising the number f repatriatins perfrmed (HERA I Identificatin and Return), as well as establishing patrls n the pen sea near Senegal and Mauritania t reduce the departure f vessels frm these shres (HERA II - Patrlling). Operatin Migratin Flw Malta: the main bjective f this peratin was t tackle the flw f illegal immigrants embarking frm Libyan shres, t enhance knwledge and intelligence f the Maltese authrities and t increase the percentage f successfully identified illegal immigrants. 5 Octber-15 Octber Operatin NAUTILUS: the main scpe f this jint peratin was t patrl the area suth f Sicily, Lampedusa and Malta in the Mediterranean Sea t reduce the immigratin flws riginating mainly frm Libya. The invlvement f Libya in this prject was sught Nvember Operatin Amazn: s-called Fcal Pint Offices were established in internatinal airprts in Spain, Prtugal, UK, France, Italy, Netherlands and Germany, with the bjective f preventing illegal immigratin. The fcus was n Latin American migratin rutes. Cntinue carrying ut jint peratins 1.2. Present a Risk Analysis reprt n Africa, building n recent studies, by May 2006 FRONTEX shared its analysis reprt, Brief Assessment f Illegal Immigratin Flws and Rutes n the African Cntinent, in May. This reprt assisted in the identificatin f the main illegal immigratin rutes frm Africa, and was used t supprt the wrk n setting up reginal ILO netwrks. Actins and events: Spring April EUROPOL issued a study n the eastern Mediterranean. FRONTEX delivered a tailred Risk Analysis reprt n Illegal Immigratin frm Mauritania, identifying recently used illegal immigratin rutes frm Western Africa that transit Mauritania. 30 May FRONTEX delivered the Risk Analysis n illegal migratin frm Africa with special fcus n Mrcc and Libya and presented the results t its Management Bard Meeting in Sifk. SV 17 SV

18 22-23 May, Casablanca Interpl meeting n illegal migratin in Africa 7-9 June, Brd, Slvenia Jint ICMPD-EUROPOL meeting held within the framewrk f the Dialgue n Mediterranean Transit Migratin (MTM), n the tpic 'Migratin Flws and Trends in the Mediterranean' Nvember, Prt Jint ICMPD-EUROPOL-FRONTEX meeting held within the framewrk f the Dialgue n MTM, n the tpic 'Prject Twards Cmprehensive Respnse t Mixed Migratin Flws'. Risk analyses t be used in planning and preparatin f further peratins Launch a feasibility study n reinfrcing mnitring and surveillance f the suthern maritime brder f the EU, namely in the Mediterranean Sea, and n a Mediterranean Castal Patrls Netwrk invlving EU Member States and Nrth African cuntries, as early as pssible in 2006 A supprt grup currently cnsisting f 14 Member States was set up t undertake the MEDSEA study, which was cmpleted in July. The main recmmendatin f the study is t establish natinal crdinatin centres in all Member States, which shuld n a 24/7 basis crdinate the activities f Member States and third cuntries. Actins and events: 1 March A cre team f experts frm SP, IT, FR and GR started wrk in FRONTEX. Participating Member States submitted answers t a questinnaire circulated by FRONTEX. 6 April, Warsaw First meeting f MEDSEA Supprt Grup. 10 May, Warsaw Secnd meeting f MEDSEA Supprt Grup. 8 June, Helsinki Third meeting f MEDSEA Supprt Grup. 20 June, Warsaw Furth meeting f MEDSEA Supprt Grup. 6 July, Warsaw Fifth meeting f MEDSEA Supprt Grup. 24 July Study presented t the Cuncil and the Cmmissin. Recmmendatins f the study t be implemented by Member States as sn as pssible, where necessary with supprt frm FRONTEX timetable and csting t be put tgether Third cuntries t be cntacted nce the EU has a clear view n hw it wants t reinfrce mnitring and surveillance sufficient flexibility fr mdifying the EU apprach t be kept t allw fr the integratin f the wishes and views f third cuntries SV 18 SV

19 2. Explre the technical feasibility f establishing a surveillance system cvering the whle suthern maritime brder f the EU and the Mediterranean Sea by the end f Such a system wuld use mdern technlgy with the aim f saving lives at sea and tackling illegal immigratin Wrking arrangements fr the 'BORTEC' study were transferred frm the Cmmissin t FRONTEX. Actins and events: Spring Expert grup established t carry ut the study, bringing tgether bth technical and peratinal peple, including thse with expertise with the Galile system. 5 April Crdinatin meeting between Cmmissin and FRONTEX t enable transfer and cntinuatin f the wrk. 2 June Prject template apprved. 7 July First meeting f the Supprt Grup. Study due in December 3. Establish reginal netwrks f Immigratin Liaisn Officers (ILOs) invlving pririty cuntries r regins as early as pssible in 2006, and present reprts n illegal immigratin and trafficking, with the assistance where apprpriate f ILOs in key cuntries, by May 2006 The wrk t set up reginal netwrks f ILOs has been clsely linked t the migratin rutes initiative and the EU-Africa Ministerial Reginal Cnference held in Rabat. On the basis f existing data and statistics, fur key migratin rutes frm the African cntinent twards Eurpe were identified and selected fr detailed wrk. Fr each f these rutes the presence f ILOs in the relevant cuntries was determined. The ILOs were apprached t draft targeted illegal immigratin reprts and t submit cncrete, peratinal recmmendatins fr stepping up cperatin alng the rutes. EC Delegatins in the relevant third cuntries identified immigratin cntact persns wh supprted the reprting activity. The ICONet system was adapted fr specific use by the ILO Netwrks. In additin, fr each key rute a lead Member State was identified: SP, FR, IT and UK fr reginal netwrks 1 t 4 respectively. Leading Member States were requested t draft a six-mnth calendar f activities, including start-up reginal meetings, with the final bjective f develping an peratinal actin plan fr each rute. Actins and events: May-June Illegal immigratin reprts drafted by ILOs. 14 June, Madrid Jint preparatry meeting fr ILO reginal netwrks 1 and 2, rganised by SP and FR. 6 July, Las Palmas de Gran Canarias Jint start up meeting fr ILO reginal netwrks 1 and 2 rganised by SP and FR, bringing tgether ILOs alng bth rutes. 6 Octber, Lndn Jint preparatry meeting fr ILO reginal netwrks 3 and 4 rganised by IT and UK Nvember, Rme Jint start up meeting fr ILO reginal netwrks 3 and 4, bringing SV 19 SV