Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2012

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 11 april 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden 18 april 2012 Tid/plats Onsdagen den 18 april kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Ann-Christine Wallin Brukare/kunder 2. Redovisning Mest sjuka äldre bilaga... AU Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete bilaga... AU Rapport om den framtida ledarorganisationen för primärvården/hab/rehab i egen regi... AU Listningstak för vårdcentralen Visborg bilaga... AU Riktlinjer för utalarmering av IVPA (i väntan på ambulans) bilaga... AU Redovisning av projekt hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande arbete bilaga... AU Mobil tandvård bilaga... AU 154 Ekonomi 9. Ekonomirapport bilaga... AU Delårsrapport 1 bilaga... AU Ekonomi i balans slutrapportering... AU Plan för internkontroll 2012 bilaga... AU 158 Medarbetare/ledare

2 KALLELSE 2(2) 11 april 2012 Processer 13. Rapport från sjukvårdschefen... AU Presentation av nya hälso- och sjukvårdsdirektören... AU Uppdrag för Folktandvården bilaga... AU Uppdrag för Tandvårdsenheten bilaga... AU 163 Samhälle Övrigt 17. Informations- och anmälningsärenden...au 165 Remissvar till Socialstyrelsen angående överbeläggningar, utlokaliserad patient, utskrivningsklara patienter Beslut i andra nämnder Barn- och utbildningsnämndens beslut angående överföring av medel från HSN till BUN gällande HPV-vaccinering Regionsstyrelsens beslut angående nyttjande av eget kapital, Räddningstjänsten 18. Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Region Gotland VISBY Tfn Fax Org nr Region Gotland SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2011/239 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 29 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ledningsstruktur och handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden antar den föreslagna ledningsstrukturen och handlingsplanen för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ställt medel till förfogande för att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting med de mest sjuka äldres behov i centrum. För att kunna ansöka om det prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet har man tre grundläggande krav: 1. Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. 2. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 3. Huvudmännen ska ha fatta beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för sytematiskt kvalitetsarbete. Förslagen till ledningsstruktur och handlingsplan är framtagna i samarbete mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Handlingsplanen består av två delar, den första delen utgår från de nationella kraven, och den andra delen är ett regionalt tillägg som har sin grund i förbättringsområden som identifierats utifrån lokala processkartläggningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: Ledningsstruktur Handlingsplan Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre ledningsstruktur 1 SOF Medarbetare Samordnade insatser Medarbetare HSF Enhetschefer för: hemtjänst SÄBO habilitering/rehabilitering hemsjukvård LSS-verksamheter myndighetshandläggare Avdelningschef för: utförareavdelning SOL och LSS hemsjukvård och särskilt boende myndighetsutövning Samordnade arbetsgrupper Samordnad ledning för utförande av överenskommelser Verksamhetschef för: psykiatri primärvård enhetschefer på sjukhuset Områdeschef för: opererande specialiteter medicinska specialiteter primärvård och psykiatri slutenvård öppenvård habilitering/rehabilitering Beställarchef Beställarchef IFO Samordnad ledning och styrning av sammanhållen vård och omsorg Sjukvårdschef Kvalitetschef Socialdirektör Samordnad direktörsgrupp för sammanhållen vård och omsorg Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialnämnd Samordnat arbetsutskott mellan HSN och SON Hälso- och sjukvårdsnämnd Ekonomer, kvalitetsutvecklare/controller, HR, informatörer, specialister Samordnade stödjande resurser efter behov Gemensam kompetensplattform Ekonomer, kvalitetsutvecklare/controller, HR, informatörer, specialister t ex chefsapotekare

5 Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre ledningsstruktur; syfte mm Samordnade insatser Medarbetarna utför de samordnade insatserna. Medarbetarna är informerade. Viljeinriktning, uppdrag och mål är tydliga och kommunicerade Samordnade arbetsgrupper Forma görandet Samordnad ledning för utförande av överenskommelser HUR Samordnad ledning och styrning av sammanhållen vård och omsorg VAD - arbetar på uppdrag av den samordnade direktörsgruppen Samordnad direktörsgrupp för sammanhållen vård och omsorg Samordnat arbetsutskott mellan HSN och SON Är länken mellan nämnderna och det samordnade arbetsutskottet. Kommunicerar uppdrag och rapporterar till AU/nämnder Det är ett önskemål att beslut och uppdragen är dokumenterade Kommunicerar viljeinriktningen via balanserat styrkort för den sammanhållna vården och omsorgen, ger särskilda uppdrag, analyserar resultat från uppföljningar, fattar beslut

6 Gemensam handlingsplan, SOF o HSF för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Nationell plan för prestationsersättning anpassad till regionen ÖK målområde 2012 Svenska Palliativregistret Resultat Mått Prestationsersättning Länsmått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Aktivitet i handlingsplan Utförare oavsett driftsform sammantaget registrerar 70 procent eller fler av dödsfallen. Andel registreringar per kommun i förhållande till antalet dödsfall i kommunen. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som uppnått målen % 2012 januari 70%, februari 65% 70% Svenska Palliativregistret Styrning o ledning i samverkan. Införande och uppföljning i projektform Brytpunktsamtal Utförare oavsett driftsform sammantaget uppnått 70 procents täckningsgrad i Palliativregistret samt i 60 procent eller fler av de förväntade dödsfallen genom- fört ett brytpunktsamtal. Antal genomförda bryt punktsamtal. 20 miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting som uppnått målen % 2012 januari 33%, februari 50% 70% Svenska Palliativregistret Temadag för läkare om brytpunktssamtal våren 2012 Införs i överenskommelse/ avtal om läkarmedverkan i hemsjukvård och särskilda boendeformer Senior alert Samtliga relevanta verksamheter, oavsett driftsform,har påbörjat registrering i senior alert. Antal registrerade riskbedömningar. 50 miljoner kronor fördelas mellan de kommuner och landsting som uppnått målet. Lasarettet, särskilda boendeformer och hemsjukvården registrerar. Primärvården ska registerera Senior Alert Projekt pågår Aktuell aktivitet följa upp de verksamheter som registrerar samt införa i primärvården SveDem Utredning med registrering i SveDem via primärvården (vårdcentralerna), oavsett driftsform. Antalet utredningar med registrering i relation till antalet personer som nyin- sjuknat i demenssjukdom. 50 miljoner kronor fördelas till landsting som uppnått målet. Nuläget ska tas fram, Målsätts därefter. 10 % av alla personer som insjuknar ska registreras i Svedem Svedem Verksamhetsområdeschef för primärvård och psykiatri kontaktar Minnesmottagning för planering.

7 BPSD Utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymptom och registrerar i BPSD-registret. Antalet utförda nyregistreringar i BPSDregistret. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner som uppnått målet. 0 Samtliga Debo och Säbo med demensplatser ska vara anslutna till BPSD och ska ha registrerat minst 20% av sina brukare BPSD Projekt pågår. Utbildning i maj. Undvikbar slutenvård & återinläggningar 30 dagar Minska indikatorerna undvikbar sluten vård och återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent. Indikatorerna mäts länsvis den 1 september 2012 jämfört med nivån den 1 september miljoner kronor fördelas till de län som uppfyller uppsatta mål för dessa indikatorer sammanvägt i ett index. Minska med 10% Mäta återinläggningar Nationell uppföjjning Ta fram specifik handlingsplan med koppling till - Samordnad vårdplanering - Egenvård - Informationsöverförin g sluten öppen vård - Korttidsplatser - Läkemedel Återinläggningar inom 30 dagar tas fram lokalt. Intervall? Undvikbar slutenvård. Nationell definition saknas. Lokal definition bör samordnas med närliggande regioner.

8 God läkemedelsbehandling för äldre Minskar indikatorerna Olämpliga läkemedel, Olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boen- den för äldre med minst 10 procent. Indikatorerna mäts länsvis i september 2012 jämfört med nivån i september miljoner kronor fördelas till de län som uppfyller uppsatta mål sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna. Information -Riktad info till förskrivare och återkopplimng månadsvis (statistik) - Veckobrev (HSF) - Annonskampanj till allmänheten - Förskrivningsmönster från Apoteksservice samt regelbunden återkoppling till arbetsgrupp. -Info till specialistsjukvårdens läkare samt förankring hos verksamhetschef. Särskilda boenden -LM-genomgångar med stöd av analysverk MiniQ Primärvården -Identifiera patienter som har olämpliga läkemedel Regional handlingsplan -Gemensam vårdplanering -Inform. Las-PV -Process korttidsplatser -Preventivt. arb.sätt -Läkemedelshantering.

9 Gemensam handlingsplan, SOF o HSF för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre Regionalt tillägg Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Gemensam vårdplanering Infobroschyr om samordnad vårdplanering ska delas ut till patienter Förtydliga syftet med vårdplanerings-möte för såväl patient/anhörig/personal. Patienter får inte skrivas ut från slutenvården utan vårdplanering vid behov av vård eller omsorg efter sjukhusvistelse. Ibland kallar man inte till vårdplanering fast det behövs helger kvällar 100 % av de patienter som omfattas av föreskriften ska erbjudas samordnad vårdplanering. Samsyn på ledningsnivå om tolkning av föreskriften Patient/anhörigupplevelse: Jag upplever att alla tagit hänsyn till hela min situation inför utskrivning från slutenvård. Medarbetarupplevelse: målnivå Samordnad vårdplanering fungerar Gemensamma utbildningsinsatser för berörd personal SOF HSF om föreskrift och rutiner Gemensam infobroschyr till patienter och anhöriga ska implementeras När vårdplanering är gjord ska patienten kunna skrivas ut med behövliga insatser från socialtjänsten. Utskrivningsklara patienter ska verkligen vara utskrivningsklara och kunna lämna sjukhuset. Inga utskrivningsklara patienter ska vårdas i slutenvård Förhandsinformation till socialtjänsten om man inom slutenvården har kännedom om att patienten kommer att ha särskilda behov av t.ex hjälpmedel, larm, matdistribution, bemanning och läkemedelshantering, egenvård och delegering. Återtagande av utskrivningsklar datum när patienten inte är klar Förkorta installationstid av larm om hemtjänsten inte har tillgång till nyckel. Projekt pågår med nyckelfri hemtjänst

10 Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Förkorta processen för bostads-anpassning. Öka rehabkompetens i vårdplaneringsprocessen Klargörande av uppdrag för hemrehab gentemot rehabenhet slutenvård Bedömning av egenvård eller ansvarsövertagande ska göras av ansvarig läkare. Viktigt att kalla till ny SVPL vid ändrade förhållanden Läkemedelslistor/apodos måste vara uppdaterade inför utskrivning. Överenskommelsen ska vara aktuell SVPL ska vara en aktuell process tills patienten skrivs ut Årlig översyn av överenskommelsen. Implementering av egenvårdblankett i Take Care Sjukhusets rutiner ses över. Patienter ska inte göras utskrivningsklara i efterhand. Inga patienter ska registreras som utskrivningsklara i efterhand Anpassa dokumentationssystemet så att det inte går att registrera i efterhand. Vårdplanen ska alltid avslutas i Take Care i samband med att patienter skrivs ut. När brukare har daglig insats av hemtjänst ska utförande hemtjänst kontaktas inför hemgång även från akutmottagning. Den enskilde ska få det stöd den behöver när den kommer hem Utarbeta rutiner vid akutbesök på Visby Lasarett Utskrivningsmeddelande ska finnas skriftligt. Primärvårdsläkare ska justera vårdplan och ta över det medicinska ansvaret. Efter SVPL ska det alltid finnas ett skriftligt utskrivningsmeddelande Vid utskrivning ska det klart framgå vem som är patientansvarig läkare. Anpassa dokumentationssystemet så att det varnar om inte utskrivningsmeddelande skrivits ut. Förändra rutinen för primärvård.

11 Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Utveckla hemsjukvården Upprätta rutiner för vårdplanering i ordinärt boende och implementering av dessa Skapa tillit hos patienten att hemsjukvården har förmåga att ge vård i hemmet. Minska antalet indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar med 10 % jfr med tidigare mätning Överenskommelser i patientens vårdplan är genomförda Skapa kontinuitet och delaktighet för patienten Vårdplanering ska bidra till en helhetssyn på patienten Alla patienter i hemsjukvård ska ha en dokumenterad vårdplanering minst en gång per år. Förbättra distriktsläkares möjligheter att göra hembesök Minska undvikbar slutenvård Inrätta särskilda hemsjukvårdsläkare Klargöra ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter gentemot egenvård Minska antalet vårdskador MAS upprättar riktlinjer och rutiner för delegering i samverkan med berörda aktörer Implementering av rutiner för delegering Utveckla tillgängligheten till distriktssköterskor för hemtjänsten Distriktssköterskor som enbart arbetar med hemsjukvård Ökad kontinuitet för patienterna Organisering av arbetsuppgifter så att vissa dsk enbart arbetar med hemsjukvård Förbättrad informationsöverföring från hemsjukvård till akutsjukvården Alla patienter inskrivna i hemsjukvården ska ha medicinsk information förvarad i hemmet Implementera informationsöverföringsblankett i hemsjukvården. Klargörande av ansvar och uppdrag för hemsjukvård (nivå 1 o 2) och hemsjukvård (nivå 3). Berörd personal ska veta innebörden av enhetens uppdrag. Upprätta överenskommelse/avtal mellan SOF och HSF.

12 Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Utveckla process korttidsplats Effektiv process Korttidsplats i normalfallet 3 veckor förutom vid vård i livets slutskede Strukturerad samverkan mellan slutenvården, handläggarenhet, hemsjukvård och hemtjänstutförare Samordnad vårdplanering klargör inte patientens behov samt vem som ansvarar Patientens oro för att gå direkt hem. Personalen inom slutenvården informerar om korttidsplats så att patienten förväntar sig det beslutet av biståndshandläggare. Hjälpbehov för att gå direkt hem utreds inte. Klargöra alla inblandades parters ansvar för sin del i samordnad vårdplan Skapa möjligheter för patienten att gå direkt hem. Information till slutenvården om hur de kan informera patienten och vad som sker vid vårdplaneringen. Sprida informationsbrochyr om vad vårdplanering innebär till patienten och närstående. Samverkan mellan slutenvården och hemrehab. Samverkan och rutiner runt bostadsanpassning Först då det är fullt på korttidsenheten diskuteras andra lösningar med den enskilde och dess närstående Väntan på korttidsplats gör att behovet inte finns när beslutet ska verkställas. Syftet med korttidsplats klargörs inte i beslutet. Oklarhet vilka insatser som behövs på korttidsplats för att den enskilde ska kunna återgå hem. Vilka färdigheter ska tränas? Se över utredningsprocessen när det gäller beslut om korttidsplats. Tät uppföljning av biståndshandläggare om behov av korttidsplats då patienten ligger kvar inom slutenvården. Utveckla vårdplanering så att målen för beslut klart framgår.

13 Förbättringsområden Mål Planerade aktiviteter Rollfördelning och ansvar inför vårdplanering på korttidsenheten är inte klargjorda. Korttidsplats för att den enskilde ska fatta beslut om ansökan till SÄBO. Är korttidsplats då rätt insats? Demensutredningar blir fördröjda medan den enskilde är på korttidsplats. Oklart ansvarsförhållande. Biståndshandläggare upplever svårigheter att få adekvat info om den enskildes aktuella situation och medicinska tillstånd inför vårdplanering. Skapa en tydlig struktur kring vårdplanering på korttidsenheten, ansvar, syfte, deltagare, informationsvägar Tydliggöra ansvar för t ex demensutredning. Den kan ligga som ett underlag för biståndsbeslut. Informationsvägar saknas från hemtjänstutförare till korttidsenheten vilket innebär onödigt lång vistelse på korttidsplats. Slutenvården upplever svårighet att få tag på ansvarig chef för hemtjänst vilket gör att patienterna ligger kvar inom slutenvården onödigt länge. Skapa en rutin för hur korttidsplats får information om biståndsbeslut som påverkar deras planering. Hemtjänstutförare måste bli tillgängliga för slutenvården för att kunna utbyta relevant information om den enskilde

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Ärendenr HSN 2012/131 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om att införa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som motsvarar kraven i föreskriften SOSFS 2011:9 Bakgrund Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I överenskommelser har statsbidrag fördelats för att stödja kommuner och landsting i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medel har bl.a. använts till införande av kvalitetsregistren för palliativ vård och Senior Alert. Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting för en mer sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. De statliga stimulansbidragen ska framför allt kopplas till resultat och prestation och ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie arbete. Grundläggande krav måste uppfyllas för att landsting och kommuner ska kunna få ta del av medlen för 2012: - Gemensam struktur för lednings och styrning i samverkan samt en gemensamt politisk förankrat beslut om en handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre - Huvudmännen ska dessutom ha fattat beslut om att införa ett ledningssystem för kvalitet som motsvarar kraven i Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) I december 2011 antogs en första, gemensam handlingsplan av hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Tillsammans med beskrivning av tänkt Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/131 2 (2) ledningsstruktur skickades den till SKL. För att uppfylla de grundläggande kraven i årets överenskommelse måste respektive nämnd besluta om att införa ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 innan september månad Socialstyrelsen beslutade en ny föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft 1 januari Föreskriften är tillämplig inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst samt inom verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. De nya föreskrifterna och allmänna råden fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas och anger att det är vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. De viktigaste förändringarna i SOSFS 2011:9 De nya föreskrifterna och allmänna råden är gemensamma för hälsooch sjukvård, tandvård, socialtjänst och LSS. En definition av kvalitet införs. Den som bedriver verksamhet ska säkerställa att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. De nya föreskrifterna och allmänna råden ställer krav på att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar kvaliteten i verksamheten. Den information som verksamheten får genom riskanalyser, egenkontroller och utredning av klagomål, synpunkter och rapporter ska ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade hösten 2011 om framtagande av projektplan för att införa ett ledningssystem, ett arbete som i dagsläget pågår och beräknas vara klar i sina grundstrukturer innan sommaren Bedömning Mot ovanstående bakgrund föreslås hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om att införa ett ledningssystem motsvarande kraven i Socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef

16 SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling

17 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, Stockholm, fax , e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN , Artikelnr Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011

18 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete; beslutade den 28 juni SOSFS 2011:9 (M och S) Utkom från trycket den 20 juli 2011 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 14 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 8 kap. 5 socialtjänstförordningen (2001:937), 4 2 och 3 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 8 kap. 5 första stycket 1 och 4 och andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel 3

19 SOSFS 2011: kommunal nämnd, i fråga om sådan verk- samhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och 2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade vårdgivare socialtjänst den som bedriver socialtjänst den som bedriver verksamhet enligt LSS ledningssystem process kvalitet statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet som bedrivs enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 1. socialnämnd eller motsvarande kommu- nal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, 2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst, och 3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst system för att fastställa principer för ledning av verksamheten serie aktiviteter som främjar ett bestämt ända mål eller ett avsett resultat att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter För vårdgivare som endast bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar eller lagen (2009:366) om handel med läkemedel avses i dessa föreskrifter och allmänna råd

20 egenkontroll vårdskada allvarlig vårdskada med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksam heten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat und vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit SOSFS 2011:9 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. 4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Allmänna råd Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas upp. 5

21 SOSFS 2011:9 Processer och rutiner 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 6

22 För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. SOSFS 2011:9 Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355), jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter. 7

23 SOSFS 2011:9 Rapporteringsskyldighet 4 Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b LSS. 5 Bestämmelser om skyldighet 1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e LSS. Sammanställning och analys 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Förbättrande åtgärder i verksamheten 7 På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättring av processerna och rutinerna 8 Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 8

24 2 Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. SOSFS 2011:9 3 Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 7 kap. Dokumentationsskyldighet 1 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Allmänna råd Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, 3. samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, 4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 9

25 SOSFS 2011:9 5. rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, och 6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 8 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna i 3 7 kap., om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Georg Lagerberg 10

26

27

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2012/55 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 15 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om listningstak för vårdcentralen Visborg Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden beslutar att inte bevilja vårdcentralen Visborg fortsatt listningstak Bakgrund Vårdcentralen Visborg har tidigare begärt avsteg från regeln i Basåtagandet, numera Krav- och kvalitetsboken, att en vårdcentral inte får neka nya patienter att lista sig. Begäran motiverades med att man sedan starten i oktober 2008 fått ett större ental listade än vad personalbemanning och lokaler medgav. Nämnden beslutade medge ett tak för antalet listade patienter. Taket innebar att nya patienter endast kunde tas emot när redan listade patienter avregistrerades. Sedan dess har antalet läkare ökats från 3,65 till 4,65 och omdisponeringar av utrymmen har gjorts för att möjliggöra fler mottagningsrum för läkare i bottenvåningen. Antalet personer som står på väntelista för att lista sig vid vårdcentralen Visborg är för närvarande cirka 400. Frågan om fortsatt listningstak aktualiserades åter efter majoritetsskiftet 2010 och under hösten 2011 genomfördes ett möte mellan ledningen inom Praktikertjänst och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Praktikertjänst utlovade då att söka en lösning genom att öppna en filialverksamhet så snart man kunde rekrytera läkare. Vid kontakt med Praktikertjänst har det kommit fram att planerna på en filialmottagning inte kunnat verkställas eftersom att de inte kunnat rekrytera läkare. Praktikertjänst framhåller att detta innebär att framförda skäl för ett fortsatt listningstak kvarstår. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/55 2 (2) Bedömning Det obligatoriska vårdvalssystemet tillkom för att tillförsäkra befolkningen valmöjligheter mellan olika vårdcentraler samt för att förenkla etableringen av nya verksamheter. På Gotland har uppfattningen varit att patientens valfrihet är prioriterad vilket är bakgrunden till att nyetablerade vårdcentraler inte fått del av passivt listade personer utan endast fått lista personer som själva valt detta. Vårdcentralen Visborg erbjuder en verksamhet med mycket goda omdömen ibland annat nationella patientenkäten. Genom ett beslut om listningstak inskränks befolkningens möjligheter att välja den vårdcentral man önskar. Kontakter med företrädare för vårdvalskanslier i andra landsting visar att framställningar om listningstak är ovanliga. Där den möjligheten ges i förfrågningsunderlaget har denna sällan tillämpats. Mot bakgrund av ovanstående föreslås nämnden besluta att avslå begäran om fortsatt listningstak för vårdcentralen Visborg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef

30 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rolf Forsman Ärendenr HSN 2011/394 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Översyn av riktlinjer för insatser IVPA Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdnämnden beslutar att ändra riktlinjerna för IVPA (i väntan på ambulans) till att avse ärenden i Prio 1A, samt i Prio 1B avseende patienter under 7 år. Undantag från IVPA ska gälla beträffande vårdcentraler och äldreboenden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med redovisning av effekten av detta i oktober Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att se över riktlinjerna för utalarmering av räddningstjänst i väntan på ambulans. Bakgrunden är en framställan från Räddningstjänsten om överflyttning av kostnadsansvaret för insatser i väntan på ambulans till Hälso- och sjukvården, grundad på en kraftig ökning av antalet uppdrag. Generellt ses en ökning av antalet ambulanslarm över flera år. Från 2010 till 2011 ökade antalet utryckningar från 5866 till Det ökade antalet uppdrag innebär mindre tillgängligtid och längre framkörningstider vilket innebär att riktlinjerna för insats av IVPA uppfylls i allt fler fall. Genom detta redovisas också en betydande ökning av antalet IVPA-insatser. Riktlinjer för insatser i väntan på ambulans Riktlinjerna för insatser I Väntan På Ambulans är: Vid Prio 1A där IVPA beräknas vara på plats före ambulans. Vid Prio1B där ambulans ej kan vara på plats inom 30 minuter. Kan även begäras av ambulans/ helikopter. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

31 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 2 (4) Exempel på vad som klassificeras som Prio 1A är händelsestyrda ärenden, typ trafikolycka men inkluderar även hjärtstopp och andningshinder. Prio 1B avser symtombaserade larm som t ex bröstsmärta. Riktlinjen för prio 1B är avstämd mot den allmänna riktlinjen för ambulansverksamheten att samtliga prio1-uppdrag skall nås inom 30 minuter och tänkt att kompensera i de fall ambulansen inte uppfyller dessa. Riktlinjen ändrades hösten 2011 från att tidigare ha avsett ärenden där ambulans inte kunde vara framme inom 20 minuter. Insatserna inom IVPA utförs till största delen av deltidsbrandkårerna vilket innebär en kostnad för räddningstjänsten. Även utryckningar av heltidskåren i Visby innebär dock indirekt en kostnad eftersom uppdragen hindrar annan planerad verksamhet. Antalet IVPA-uppdrag var under som följer. Station Visby Slite Fårösund Fårö Dalhem Hemse Burgsvik Klintehamn Garda Kräklingbo Totalt Som synes ökar antalet IVPA-uppdrag även i Visby. En anledning till detta är utöver det ökande antalet uppdrag de ökade kraven vid ambulansens överlämning av information då patienten lämnas på akutmottagningen. Rutinen är att ambulanspersonal har 15 minuter att överlämna patienten, skriva journal och iordningställa ambulansen för nytt uppdrag. I vissa fal tar överlämningen längre tid vilket påverkar ambulansen möjlighet att ta nytt uppdrag. Statistik för 27 IVPA-ärenden under januari 2012 har detlajstuderats. I 16 av dessa fall nådde ambulansen patienten inom 30 minuter. I övriga 11 fall nådde ambulans inte patienten inom målvärdet 30 minuter. Den genomsnittliga tidsdifferensen, dvs den tid räddningstjänsten var före ambulansen var 19 minuter och 11 sekunder. I de 11 fall där ambulansen inte nådde patienten inom 30 minuter var IVPA 25 minuter före ambulansen. Det lägsta värdet var 2 minuter och 40 sekunder och det högsta 36 minuter och 18 sekunder.

32 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 3 (4) Jämförelse med andra landsting Jämfört med övriga landsting inom Fyrklövern innebär Gotlands riktlinje att IVPA larmas ut i mycket hög utsträckning. Under 2011 drogs IVPA i 507 fall, dvs 8,9 larm per 1000 invånare och år. Motsvarande antal för Uppsala läns landsting är 2011 dvs 1,5 per 1000 invånare och år. Här skall dock beaktas att landstingen har olika antal ambulanser i tjänst vilket förstås påverkar beredskapsgraden. Tids- och kvalitetsvinst vid IVPA. IVPA innebär en kvalitetsvinst vid ärenden rörande hjärtstopp, andningshinder och liknande direkt livshotande tillstånd där insatser av räddningstjänstpersonal kan betyda skillnad. Även i övriga ärenden innebär insatser av räddningstjänst en ökad trygghet men är dock inte av samma medicinska betydelse. Ur sjukvårdens synpunkt har en begränsning av antalet medverkande personer vid IVPA-uppdrag till högst två diskuterats med Räddningstjänsten. Enligt Räddningstjänsten är detta inte möjligt eftersom resursen alltid skall vara dragbar för räddningsuppdrag. I skadefall med trauma kan insats av IVPA innebära en fördel när patient skall flyttas till bår med minsta möjliga påfrestning av misstänkt skadade kroppsdelar. Tillgång till räddningstjänstpersonal innebär i dessa fall fler extra händer vid förflyttning av patienten. En ärendegrupp där IVPA-insatsen är tveksam är larm till vårdinrättningar. I dessa fall innebär IVPA ingen ökad medicinsk kompetens. Förslag IVPA Ett minskat antal IVPA-uppdrag kräver en ändring av riktlinjerna. Mot bakgrund av att det ökande antalet ambulanslarm är det viktigt att inte låta tillgången till IVPA utgöra en kompensation för en tillräckligt dimensionerad ambulanssjukvård. IVPA utför inget fristående medicinskt uppdrag men är en viktig förebyggande och trygghetsskapande verksamhet. En ändring av indikationen har redan genomförts under hösten 2011 med en höjning av toleranströskeln från 20 minuter till 30 minuters framkomsttid i Prio 1B-ärenden. Ännu är det dock för tidigt att säga vilken effekt detta får på helårsbas. En uppdragstyp som dock både ambulansledningen och räddningstjänsten är överens om bör kunna utgå är uppdrag till inrättningar med någon form av vårdpersonal, såsom kommunala äldreboenden och vårdcentraler.

33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2011/394 4 (4) För att åstadkomma en större minskning av antalet IVPA-ärenden behöver riktlinjen skärpas ytterligare. Ambitionen bör då vara att närma Gotlands riktlinjer till de som gäller i övriga Fyrklöverlandsting. Utifrån erfarenheter från Uppsala vill förvaltningen föreslå att begränsa indikationerna för insats IVPA till Prio 1A-ärenden och prio 1B-ärenden rörande patienter under 7 år där räddningstjänst kan vara å plats före ambulans. Inom gruppen prio 1A faller därvid hjärtstopp och akuta luftvägshinder samt medvetslösa patienter och traumafall. Utöver detta skall det vara möjligt för ambulans att begära assistans av IVPA. En sådan begränsning behöver följas upp i samråd med Falck ambulans och Sjukvårdens larmcentral efter några månader. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anders Karlström Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef

34 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 2010/65 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 28 mars 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälsofrämjande insatser. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt projektet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Information till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen/ styrgruppen hälsofrämjande insatser - informerar om vad som har gjorts och vad som planeras i arbetet med hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt förslag till budget kommer att redovisas. Projektet Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att redovisas. Bakgrund Politiska direktiv och särskilda resurser för uppdraget Det långsiktiga arbetet för en hälsoinriktad hälso- och sjukvård ska fortsätta och det är angeläget att berörda nämnder tar sitt ansvar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda det fortsatta utvecklingsarbetet. (Kf ) LK: Utvecklingsmedel 700 tkr fördelat under arbeta för en långsiktig satsning för att utveckla hälsoinriktad hälso- och sjukvård enligt förvaltningens förslag. Uppdraget finansieras med riktad ramförstärkning med 500 tkr under 2011 (HSN ) Framtida resurser om 5 mkr är avsatta i hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska plan inför (HSN ). Detta finansieras inom den ramökning med 10 mkr som beviljades i vårens budgetberedning 2011 Uppdrag och ansvarsfördelning Regiondirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör och socialdirektör är uppdragsgivare för det förvaltningsgemensamma långsiktiga utvecklingsuppdraget att hälsoinrikta den gotländska hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ordföranderollen i styrgruppen för det gemensamma utvecklingsarbetet. Arbetet ska fortsätta enligt hittillsvarande Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

35 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 20 2 (2) plan med de prioriterade utvecklingsprojekten och aktivt deltagande i det nationella nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Arbetsform; uppdragsgivare styrgrupp - arbetsgrupper Uppdragsgivarna har fått en avstämning med styrgruppen om arbetet i februari Fokusering sker på delprojektet förslag till handlingsplan för införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Styrgruppens uppdrag och arbetet som helhet, med alla delprojekt, stäms av i november 2012 inför ett eventuellt nytt uppdragsbeslut för Mål och resultat Uppdragsgivarna betonar inriktningen på mätbara mål och resultat som visar på effekter bland patienter och brukare. Det betyder bland annat att arbetet med att möjliggöra uppföljning av nationella indikatorer för de kommande Nationella riktlinjerna är en prioriterad fråga. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömer att arbetet ska fortsätta enligt hittillsvarande plan vad gäller hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt att arbetet med Nationella riktlinjerna skall prioriteras. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monica Palmö Ordförande i styrgruppen för Hälsofrämjande insatser Bilagor Kortfattad beskrivning av vad som hänt inom områden Arbetsdokument Strukturplan för sjukdomsförebyggande metoder på Gotland

36 1 Strukturplan för Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland 2012 Projekt Sjukdomsförebyggande metoder på Gotland presenterar härmed en strukturplan för ett successivt införande av de nationella riktlinjerna. Ett införande fullt ut är inte möjligt med befintliga resurser innefattande den ramförstärkning på tkr som tilldelats HSF för hälsofrämjande insatser. Det krävs även omställningstid för att i praktiken rikta fokus i större utsträckning på förebyggande insatser, kompetenshöja, anpassa journal och utdatasystem. Dessutom tid för att skapa verktyg för ökad samverkan med Socialtjänsten och externa hälsoaktörer som kan ta vid och stötta patienter som behöver hjälp med att omsätta ordinerad egenvård, i detta sammanhang förändringar av levnadsvanor i praktiken. Fördröjningar av Socialstyrelsen utbildningspaket för vårdpersonal och IT-anpassning begränsar vilka sjukdomsförebyggande insatser som kan inledas enligt projektplan maj Rökfri operation prioriteras av alla verksamheter liksom av projekt-, referens- och styrgrupp. Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis kraftig utökning 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten och Folkhälsa och välfärd utökas 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning 10. IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Tidplan Införandet av sjukdomsförebyggande metoder på Gotland Start i mål i mål Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal feb - x 2 Rökfri operation införs som praxis maj x x 3 Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas maj - x 4 IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem maj - x 5 Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, levnadsvaneråd i aug - x utskrivningsmeddelanden mm skall bli praxis 6 Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal sept x x 7 Samverkan mellan HSF, SOF samt Folkhälsa och välfärd utökas sept x x 8 Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt sept x x 9 Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: okt x x 10 Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten dec - x Finansieringsplan (se bilaga 1,10,11)

37 2 Bakgrund Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Avgränsning: Riktlinjerna omfattar metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Enligt Socialstyrelsen bidrar dessa till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Metoderna består av rådgivning som leder till beteendeförändring. De indelas i tre nivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal och kräver omfattande kompetenshöjning bland legitimerad sjukvårdspersonal. I vissa fall rekommenderas tillägg av något slag, som exempelvis recept på fysisk aktivitet, stegräknare eller nikotinläkemedel. Prioriterade patientgrupper och tillstånd: riktas till vuxna >18år: Flera ohälsosamma levnadsvanor - tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor -särskilt vanligt bland lågutbildade och personer med ekonomiska problem Rökare (dagligrökare) Operation + rökning Småbarnsföräldrar (BVC) Ammande + rökning eller snusning(mvc/bvc) Gravida + rökning eller snusning (MVC) Lungsjukdom + ffa rökning Hjärtinfarkt + ffa fysisk inaktivitet Alkohol + fetma, hypertoni, depression, ångest, leversjukdom, hudsjukdom IT-struktur: Nya anvisningar för en nationell IT-arkitektur Informationsstruktur för uppföljning av landstingens insatser för det sjukdomsförebyggande arbetet(länk) - gavs ut i januari 2012 av SKL i samverkan med Socialstyrelsen. Socialstyrelsen kräver fungerande rapportsystem från januari 2013 med utdata från journaler av specificerade indikatorer på sjukdomsförebyggande patientinsatser/åtgärder. Gotlänningarna är mest positiva i landet till att läkare eller annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid besök. Mer än åttio procent är positiva. Det framgår av Vårdbarometern som varje år undersöker medborgarnas inställning till hälso- och sjukvården i alla landsting och regioner i Sverige. Enligt nationella patientenkäten 2010 tar läkaren upp någon levnadsvana till ca 35% inom psykiatrins slutenvård, 22% i psykiatrins öppenvård, 17% i primärvården och på sjukhusmottagningar samt till 15% på vårdavdelning. Enligt brukarna finns således en önskan om större insatser från oss i vården. Region Gotlands styrkort anger i ett av sina visionsmål: Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Det hälsopolitiska programmet (länk) anger en tydlig förväntan att såväl Hälso- och sjukvården som Socialtjänsten i praktiken utvidgar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna i nära samverkan med Regionens Folkhälsoenhet. I projektdirektivet till HSF står det: Riktlinjerna syftar till att öka användningen av vetenskapligt utvärderade sjukdomsförebyggande åtgärder. De ska ge underlag för ledning, styrning och prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Med riktlinjerna följer 9 indikatorer för nationell uppföljning. Bristen på enhetliga datakällor medför att det krävs utvecklingsarbete för att indikatorerna ska kunna följas upp på riksnivå. Regionen beslutar även om utökad rambudget för HSF 2012 och om ett projekt som sprider kunskap om riktlinjerna, skapar en strukturplan för införandet inklusive IT-anpassning och utveckling inom hela HSF i tillämpliga delar inom SOF.

38 3 HSN anger i sitt styrkort strategin Vi satsar på hälsofrämjande arbete för att begränsa framtida vårdbehov och framgångsfaktorn Främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdomar. Styrkortet anger som en viktig aktivitet på nämndnivå: Verka för att utöka verksamheten på ungdomsmottagning. Implementera nationella riktlinjer för förebyggande hälsovård Sjukdomsförebyggande arbete idag inom HSF och SOF HSF: Enklare levnadsråd ges vid många kroniska sjukdomstillstånd såsom hjärtkärlsjukdom, diabetes, astma, KOL, allergi, rökning, benskörhet, artros, fetma, riskbruk av alkohol, smärta, depression mm. Råden ges av såväl läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter dietister av psykologer och KBT-terapeuter. Problemet är att det sker i för liten utsträckning och att samtalsmetoder som leder till förändring används i ringa utsträckning. Föräldra-/mödrasamtal sker i för liten utsträckning på BVC och MVC. Tobaksavvänjning och förskrivning av FaR recept sker men i mycket liten utsträckning i jämförelse med behov och rekommendationer. Screening av 45-åringar avseende diabetes med efterföljande hälsosamtal pågår på Hemse vårdcentral. Efterföljande rådgivande samtal om alla levnadsvanor enligt de nationella riktlinjerna sker i begränsad utsträckning. IT-anpassning av Take Care saknas - för dokumentation av levnadsvanor, åtgärder med eller utan koder för rapporter och utdatasystem. SOF: Socialtjänstens sjukdomsförebyggande stödinsatser idag. OOF och EPF omsorgen om funktionshindrade resp. enheten för psykiskt funktionshindrade försöker bistå sina brukare med råd kring levnadsvanor. Krav på integritet och självbestämmande begränsar möjligheterna att införliva levnadsvaneförändringar i brukarnas årliga utvecklingsplaner. Men, ordinationer från sjukvården skulle utöka möjligheterna drastiskt. Alkohol- och beroendeenheten arbetar med missbruk och beroende, inte riskbruk som de nationella riktlinjerna innefattar. Nulägesanalyser (bilaga 2,3): Huruvida levnadsvanorna tas upp i patient/brukarmötet, hur de åtgärdas och dokumenteras samt vilka samtalskompetenser som finns inom olika professioner Har utretts från december 2011 till februari I princip har alla verksamheter som ingår i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjort nulägesanalyser. Inom Socialtjänsten har Alkoholoch beroendeenheten, Omsorgen om de funktionshindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade deltagit. Totalt har 31 nuläges- och behovsanalyser genomförts. Ytterligare fem återstår att genomföra. Nulägesanalyserna har bidragit till kunskapsspridning och påvisat på ett stort engagemang. I stort sett alla verksamheter uttrycker en önskan om att göra mer förutsatt att tid kan mobiliseras genom förbättrat IT-stöd, metodutbildning och viss resursförstärkning av nyckelfunktioner för kvalificerade rådgivande samtal. Resursförstärkningen behövs framför allt inom primärvården som då också kan bli en remissinstans.

39 4 Process genomförande Strukturplanens mål för successivt införande av de nationella riktlinjerna 1. Rådgivande samtal om levnadsvanor blir praxis vid patientmöten 2. Kvalificerade rådgivande samtal skall kunna erbjudas kraftig utökning 3. Samtalskompetensen höjs med internutbildning av all personal 4. Levnadsvanekompetensen höjs med internutbildning för ffa leg. personal 5. Rökfri operation införs som praxis från maj Flera ohälsosamma levnadsvanor Fler FaR-recept, utskrivningsmeddelanden med levnadsvaneråd skall bli praxis kraftig utökning 7. Samverkan mellan Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten och Folkhälsa och välfärd utökas 8. Föräldra- och mödrasamtal om levnadsvanor utökas kraftigt 9. Levnadsvanemottagningar införs på vårdcentraler: remissinstans för långsiktig och koordinerad levnadsvanebehandling och rådgivning 10. IT anpassning av journaler och införande av åtgärdskoder och utdatasystem Under ett successivt införandet av sjukdomsförebyggande metoderna behöver verksamheterna stöd av en projektledning, utbildningsledare, IT-systemutvecklare. Nyckelfunktioner som skall utföra rådgivande och kvalificerade samtal i mycket större utsträckning såsom tobaksavvänjare, dietister, MVC-barnmorskor, BVC-sköterskor behöver förstärkas med utökade tjänster men också stöd av nyinrättade handledare i MI. Levnadsvanekoordinatorer behöver inrättas på vårdcentralerna för att klara såväl utökning av insatser som samordning. Personalinvestering HFS Proj.ledare 0,5 Utbildare MI-handl. 0,5 IT Levnadsvane -koordinator VC 3,0 BVC/MVC 1,5 Tobaksavvänjare 2,0 Dietist 0,75 All verksamhet ger enkla råd - när det är motiverat och lägligt. Enkla råd (5 min): Information och korta standardiserade råd Rådgivande samtal (10-15 min): Dialog, individanpassad till hälsa, risknivåer, ålder, motivationgrad mm. Kan inkludera motiverande strategier, särskilduppföljning och hjälpmedel. Ges i ökad omfattning av all legitimerad personal i alla verksamheter inom HSF: - Tobaksstopp/minskning/motivationssamtal till rökstopp - Alkoholriskbruk + webbskattning - Otillräcklig fysisk aktivitet rådgivning + FaR eller stegräknare

40 5 - Ohälsosamma matvanor motivationssamtal till kvalificerad rådgivning Vissa verksamheter ger dessutom kvalificerad rådgivning - remissinstanser Kvalificerad rådgivning är som rådgivande samtal men strukturerat och teoribaserat. Det kräver teoriutbildad personal t.ex. i MI (Motvational Interviewing) med handledning. Krävs i många fall vid: - Tobaksavvänjning: Av tobaksavvänjare på sjukhuset och alla vårdcentraler. - Ohälsosamma matvanor: Av dietister, distrikts- och specialistsköterskor, kuratorer, psykologer och KBT-terapeuter. - Alkoholmissbruk/beroende Alkohol- och beroendeenheten inom SOF Kompetenshöjning för rådgivning: (bilaga 4 utbildningsplan) Samtalstekniken behöver snabbt höjas genom kurser i Motivational Interviewing (MI): Basutbildning i MI (2 dgr): All legitimerad personal under de kommande tre åren. Även utbildning i kognitivt- eller handledande förhållningssätt som nu ingår i flera grundutbildningar kommer väl till pass. Fördjupad utbildning i MI (2+3 dgr): För personal som skall genomföra kvalificerade rådgivande samtal ffa vid tobaksavvänjning (tobaksavvänjare med specifik utbildning), Ändring av ohälsosamma matvanor (dietister, specialistsköterskor...), förändring av alkoholmissbruk/beroende (behandlare inom alkohol- och beroendeenheten SOF). Nyckelfunktioner erhåller fördjupad MI-utbildning för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. MI-handledare inrättas inom HSF och SOF för att vidmakthålla kompetensen framgent. MI utbildning har redan påbörjats under projekttiden: 100 personer har redan utbildats. Kunskap om Levnadsvanor: Riktlinjerna beskriver tydligt men väldigt summariskt vilka levnadsvanemål som gäller. Därutöver behöver framför allt legitimerad personal betydande kompetenshöjning och handfasta råd om framför matvanor, men även om alkoholriskbruk, fysisk inaktivitet och tobak. Ett långsiktigt utbildningsprogram måste planeras och för detta krävs förstärkning inom utbildningsenheten med en utbildningshandledare på deltid. Socialstyrelsens plan att under våren ge ut nationella utbildningspaket till landstingen har försenats. I väntan på detta skall en utbildningshandledare forma korta utbildningstillfällen med hjälp av material som andra landsting producerat. Inköp av Karolinska Institutets webbaserade utbildning sundkurs.se Livsstilspåverkan som medel mot hjärtkärlsjukdom, bör snarast inköpas för själv eller gruppstudier inom alla verksamheter. Kostnaden ryms inom projektet; 1500/verksamheter, totalt 60 tkr. Rökfri operation införs Definition: Rökuppehåll 6 veckor innan och 6 veckor efter operation vid elektiv kirurgi. Rökuppehåll från operationsdagen och 6 veckor därefter vid akut kirurgi. Motiv: Rökuppehåll halverar antalet komplikationer och minskar antalet reoperationer, även vid akut kirurgi. En patientsäkerhetsfråga som accepteras av de allra flesta som skall opereras. Alla måste dock motiveras och ca var tredje behöver hjälp av tobaksavvänjare. Rådgivande motiverande samtal för en rökfri operation skall kunna utföras av all leg. personal liksom hänvisning till tobaksavvänjare vid behov. På Gotland utförs ca 5000 operationer per år varav ca 20% är akuta. 200 beräknas behöva hjälp av tobaksavvänjare. Rutiner för rökfri operation utarbetas under april 2012 och leds av tobaksavvänjaren på Visby lasarett i nära samverkan med opererande specialiteter, vårdcentralerna, anestesin och MIT-enheten som alla bör representeras i ett rökråd under första året. Akut tobaksavvänjning byggs ut på sjukhuset. Planerad tobaksavvänjning inför operation byggs ut ffa på vårdcentralerna (2012). Bör

41 6 även byggas ut inom folktandvården, psykiatrin och Socialtjänsten i ( ). Levnadskoordinator på vårdcentral samordnar tobaksfri operation med andra sjukdomsförebyggande insatser. Kontaktperson för tobak: inrättas på alla mottagningar och avdelningar som inte har en egen tobaksavvänjare. En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare och fungerar även som kontaktperson mot andra verksamheter. En framgångsfaktor inom ortopedkliniken i Umeå som inte behövt extra resurser. Stöd för beteendeförändring ges av omsorgerna och psykiatrin. Ekon. incitament OOF-SOF EPF-SOF Rökfri operation -internremisser IT -utdata Levnadsvane -koordinator VC Öppen vård akut 1% Sluten vård elektiv t Sluten vård akut 18% Op. Feb 2012 Tobaksavvänjarna inom HSF utökar sin tjänstgöringsgrad (se resurser personal nedan) Öppen vård elektiv t Levnadsvanemottagning på vårdcentral (bilaga 5) Levnadsvanekoordinator och ytterligare tobaksrådgivare anställs på samtliga vårdcentraler. Koordinerar levnadsvanemottagningen med övrig sjukdomsförebyggande verksamhet inom vårdcentralen, samverkar med sjukhuset och andra aktörer samt utför kvalificerad rådgivning. Flera ohälsosamma levnadsvanor skriftliga råd såsom FaR Särskilt drabbade är lågutbildade och personer med dålig ekonomi. Identifieras om möjligt inom sjukvården. Är välkända inom socialtjänsten. FaR- och utskrivningsmeddelanden bör användas i mycket större omfattning för att ge skriftliga rekommendationer för egenvård och stöd av Omsorgerna, Beroendeenheten, Stödoch försörjning inom SOF samt externa hälsoaktörer. MVC och BVC förstärks för att ge rådgivande samtal med fokus på föräldrarnas levnadsvanor - FaR-recept och/eller stegräknare vid rådgivande samtal - Utskrivningsmeddelande och FaR-recept vid rådgivande samtal Skriftligt råd som FaR till patienter för egenvård med eller utan stöd från SOF s omsorger, föreningar, hälsoaktörer. Det behöver utvecklas samma stödfunktioner i TC för FaR som för läkemedelsförskrivning och sjukskrivning. (se IT-stöd nedan). FaR förstahandsrecept från 580 till 5800/år Ek.incitament TC-stöd Läkemedelsmodul OOF-SOF EPF-SOF Egenaktivitet Friskvårdsaktörer Levnadsvanekoordinator VC Tobaksavvänjare x5 Gravida Förstärk MVC för fördjupning av samtal som leder till förändring av levnadsvanor för såväl

42 7 mammans, fostrets som familjens bästa. (se nedan under resurser) Småbarnsföräldrar och ammande Förstärk BVC för att möjliggöra mer rådgivning kring föräldrarnas levnadsvanor i synnerhet till utsatta grupper med låg utbildning och ekonomiska problem. (se nedan under resurser) IT-anpassasning (Systemgemensamma bilaga 6) Journalanpassning och införande av åtgärdskoder och utdatasystem termer, mallar, överblickbarhet, åtgärdskoder, utdata till verksamheterna och Socialstyrelsen införs för utdata Omsorgerna inom SOF utökar samverkan med HSF Omsorgen om funktionsförhindrade och Enheten för psykiskt funktionshindrade förstärker levnadsvaneråden i vardagen och ger vardagsstöd till brukare. Skriftliga råd från HSF behöver kommuniceras till omsorgerna som får större möjligheter att inleda, förstärka eller vidmakthålla levnadsvaneförändringar. Med skriftliga rekommendationer kan omsorgerna agera, vilket annars socialtjänstens regelverk om integritet och självbestämmande försvårar. Alkohol och beroendeenheten inom SOF utökar samverkan med HSF Med skriftliga rekommendationer från sjukvården kan de även agera för goda levnadsvanor inom övriga områden. Detta ger även synergieffekter som gynnar beroende behandlingen. Remissinstans från sjukvården när patienter blivit motiverade att göra upp med sina beroenden. Behöver utöka möjligheten till samverkan med HSF inte minst vid förskrivning av läkemedel som minskar alkoholsug (t.ex. Campral) eller förhindrar bruk (t.ex.antabus). Process Uppföljning (bilaga 7) Resurser Personal: (budget - bilaga 1) Tobaksavvänjare - utökning (bilaga 8) Nuläge: Finns idag totalt 1,05 tjänst inom HSF varav 0,5 på sjukhuset och 0,65 fördelat på VC. Pga andra pockande arbetsuppgifter är de endast verksamma som t-avvänjare 0,55. Framtid: Utökning med 2 tjänster totalt: 0,5 på sjukhuset med uppdrag att led processen rökfri operation i samverkan med VC. Nödvändigt för att klara målet med rökfria akuta operationer vilket inkluderar åtminstone rökuppehåll 6 veckor postoperativt. 1,5 på vårdcentralerna för att klara ett tillskott på ca 200 rökavvänjningar för den tredjedelen av rökarna som behöver hjälp med rökstopp/uppehåll 6v före och efter operation planerad operation. Dessutom för att kunna ta emot internremisser i ökad omfattning från psykiatrin och sjukhuset samt för att möta ett känt uppdämt behov av tobaksavvänjare inom primärvården. Idag hinner vårcentralerna endast stödja 275 av 1500 som vill ha hjälp att sluta röka (30% av rökarna på Gotland vill ha och behöver hjälp av en tobaksavvänjare). Finansiering: tkr. Efter en inkörsperiod ersätts vårdcentralen för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning och FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Det finns totalt 7 tobaksavvänjare varav en på sjukhuset som kan utöka sin insats som tobaksavvänjare redan från maj De har redan lokaler och utrustning. Levnadsvanekoordinator på Vårdcentralerna (bilaga 5)

43 8 Nuläge: funktionen saknas idag. Framtid: Tre tjänster som fördelas mellan samtliga vårdcentraler på Gotland utifrån listningstal. Finansiering: 1650 tkr. Efter en inkörsperiod ersätts vårdcentralen för genomförda åtgärder och resultat av tobaksavvänjning och FaR-förskrivning via ekonomiska incitament (bilaga10,11) Förutsättningar: Distriktssköterskor finns och lokalutrymme uppstår när distriktssköterskor i hemsjukvård mot årets slut flyttar över till äldreomsorgen. Högskoleutbildning enligt utbildningsplanen behövs för att säkra kvalliten på sikt - startar i september Dietist - utökning Nuläge: 3,8 dietister på sjukhuset och 0,3 inom primärvården, HemseVC. Framtid: Utökning med 0,75 tjänst på sjukhuset. Nödvändigt för att tillgodose kraftigt ökat behov av kvalificerade rådgivande samtal. Någon av dietisterna ges även uppdraget att bevaka ämnesområdet gynnsamma/ogynnsamma matvanor och bistå övriga verksamheter vid uppdatering av rutiner och informationsmaterial. Finansiering: 272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokal finns efter dietisttjänst som drogs in vid årsskiftet. Nyanställning. Kontaktperson för tobak Nuläge: Funktionen saknas. Framtid: En undersköterska eller sjuksköterska utses och ansvarar för att kontakt etableras med tobaksavvänjare på VC eller sjukhuset. Får även rollen som kontaktperson mot andra verksamheter. Funktionen inrättas på alla mottagningar och avdelningar som inte har en egen tobaksavvänjare. Finansiering: Inom ram Förutsättningar: Mottagningspersonal, avdelningspersonal och ledning inom resursområdena ställer sig positiva. Tobaksavvänjaren på sjukhuset skapar rutiner och nätverk. MI-handledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: 0, och 0,25 därefter fördelat på 3-4 personer inom hela sjukvården Finansiering:272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Grundutbildade personer finns i ett nystartat nätverk med två barnmorskor inom MVC, en tobaksavvänjare på VC Wisby Söder. Med ekonomiskt tillskott kan andra personer gå upp i tjänstgöringsgrad. Handledarutbildning inleds i maj Samverkan kommer att ske med 2 handledare inom SOF. BVC - utökning Nuläge: 9,0 heltidstjänster. Krav- o kvalitetshandbokens grund för resursfördelning är bastal 60 (bastal; antal nyfödda barn/bvc-sköterska och år). Framtid: Utökning med 1 tjänst. Ger utrymme att sänka bastalet till 54. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik, riktade mot föräldrars levnadsvanor. De skall även innefatta matvanor och fysisk aktivitet utöver rökning, snusning och riskbruk av alkohol som avhandlas till viss del redan idag. Det innebär att tillskottet av tjänst kommer att behöva fördelas över samtliga BVCmottagningar när arbetet är färdigimplementerat. I en initieringsfas kan det vara mer effektivt att lägga tjänsteutrymmet helt, eller till del, mer koncentrerat på en person, som får i uppdrag att utarbeta rutiner och arbetssätt och sprida kunskaper ut till de olika BVC-sjuksköterskorna. Finansiering: 544 tkr (inkl OH kostnader)

44 9 Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. MVC - utökning Nuläge: f.n. 7 barnmorskor inom MVC men planerad neddragning till 6,75 april Framtid: Utökning med 0,5 tjänst. Tillgodoser en del av behovet med fördjupade, utvidgade och ibland upprepade föräldrasamtal med MI metodik. Utökat fokus på matvanor, snusning och fysisk aktivitet utöver rökning och riskbruk alkohol som tidigare. Finansiering: 272 tkr (inkl OH kostnader) Förutsättningar: Lokalutrymme finns i och med att flera arbetar deltid. Sannolikt krävs nyanställning. Utbildningshandledare Nuläge: funktionen saknas. Framtid: +0,25 tjänst från maj Finansiering: 150 tkr Förutsättningar: Tillfällig anställning för att bistå kompetensutvecklaren inom kvalitetsenheten. Nyrekrytering. Delad expedition. Projektledare - förlängning Nuläge: Finns i tjänst t.o.m maj Framtid: 0,5 under resten av 2012, 0,3 under Finansiering: 350 tkr (från juni 2012) Förutsättningar: Delad expedition inom kvalitetsenheten. Styrgruppen har tillfrågat tilltänkt projektledare från juni FaR-mottagare: Nuläge: Funktionen saknas formellt. Framtid: Befintliga arbetsvägledare inom omsorgernas dagliga verksamhet, boendeassistenter inom omsorgerna och mentalskötare inom psykiatrin. Finansiering: 0 kr. Förutsättningar: Kan ske inom befintliga uppdrag. Förutsätter väsentlig utökning av skriftlig rådgivning om levnadsvanor i FaR-recept, utskrivningsmeddelanden eller andra behandlingsplaner från HSF. IT-funktioner: (bilaga 13 - IT-beräkningsunderlag) Termer och journalmallar anpassas efter termbank som SLSO redan infört i överensstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer (bilaga 6- systemgemensamma ) Levnadsvaneindikatorer visas i TC-mätvärdesmodul (bilaga 9) Levnadsvanescore utvecklas för att skapa ett sammanfattande riskvärde. Ett behov att få en snabb och enkel bild av levnadsvanorna har uttryckts allt ifrån narkosläkarna till personalen inom SOF s omsorger. Åtgärdstermer och KVÅ-koder (Klassificering Vårdåtgärder) införs i TakeCare enligt SKL s RIV-specifikation och Socialstyrelsens nationella riktlinjer. I väntan på att SLSO löst teknikfrågorna med KVÅ-koder, som bl.a. innebära onödig dubbeldokumentation, justeras åtgärdstermer i TC Gotland för att kunna fånga Behov av utdata finns för: Uppdragsgivarna, ekonomienheten (ekonomiska incitament grundade på åtgärder och resultat), verksamhetschefen, medarbetarna (kvalitetsarbeten, Lean och projektarbeten), förvaltningsledningen, politiska nämnder och Socialstyrelsen (krav från

45 10 januari 2013). Utdatasystem: Försenat på grund av att MIT-enhetens planerade införande av utdatasystemet RAVE fick avbrytas av tekniska skäl i november Qlikview är systemet som nu inköpts av HSF: Anpassningar till sjukdomsförebyggande metoder sker i nära samverkan med SLSO som generöst låter Gotland utgå från mallar s k appar som de tillverkat. Detta underlättar anpassningen till de utdata som Socialstyrelsen kräver januari Utdata skall även anpassas till vad verksamheterna, HSF-ledningen, HSN respektiver Region Gotland önskar följa och utvärdera. Sannolikt kan utdata börja levereras under hösten (bilaga 13) Utvecklingsuppdrag -IT FaR-recept förskrivning bör flyttas till TC s läkemedelsmodul. Skulle förenkla förskrivningen och möjliggöra motsvarande beslutsstöd vid förskrivning av FaR som vid förskrivning av läkemedel och hjälpmedel såsom historik, sparfunktioner av favoritrecept beslutsstöd via Fass, Janus, hjälpmedelskatalog mm. Motsvarande beslutstöd vid förskrivning av FaR önskas av flertalet förskrivare t.ex. från Fyss som föreslår träningsform, intensitet och duration utifrån angiven diagnos. Viktiga framgångsfaktorer för få fart på FaR-förskrivningen och göra den lika enkel och säker som vid läkemedelsförskrivning. SLSO har sedan 1 år har beställt dessa beslutsstödsfunktioner enligt uppgifter till vår projektgrupp. Påtryckningar från MIT kommer att ske. Indata till TC-journalen via webben - Mina vårdkontakter - hemifrån eller via IT-kiosk på mott. Ännu är endast drygt 2000 registrerade användare i Mina Vårdkontakter på Gotland. Kostnaden skulle bli ca 1000 tkr första året och därefter ca 750 tkr pr år. Tekniken inte löst inom SLSO. Funktionen behövs men vi bör avvakta till tekniken inte löst inom SLSO och minst ¼ av gotlänningarna anslutit sig till Mina vårdkontakter Utskrivningsmeddelanden införa levnadsvanerubriker på blanketten i TC MoR-recept i TC (Mat o Recept/Råd): I samverkan med SLSO Levnadsvanor i journal Alla ser Inget dubbeljobb Mätvärden Livsstilscoach VC Grafer Nätverk för utökad samverkan Nätverk sjukdomsförebyggande metoder: Representanter från alla verksamheter inom HSF och berörda inom SOF. Sammankallande projektledare t.o.m Referensgruppen för Mat och Hälsa: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Ref.gruppen för Tobaksfrågor: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Referensgruppen för Fysisk aktivitet: Samordning mellan Folkhälsa och välfärd (FHV), HSF, SOF, Skolhälsovården och externa hälsoaktörer. Folkhäslostrateg inom FHV sammankallar. Skolhälsovården. (FHV med repr från HSF o SOF)

46 11 Utbildningsplan Utbildningsplan för kompetensutveckling HSF-personal: (bilaga 4) Utbildningsplan för kompetensutveckling för SOF-personal: Hänvisar till FHV/SOF-plan. Utbildningar för allmänheten om goda levnadsvanor: Bör utarbetas lokalt av FHV i samverkan med projektledning och utbildningsenhet HSF ifall Socialstyrelsen och deras samverkaspartners inte genomför planerade informationskampanjer via media. Informationsplan Informationsmaterial till patienter: Hemsida, i kallelsebrev, bra broschyrer att dela ut. Finns Finns för tobak, fysiska aktivitet. Projektledare nr 2 i samverkan med informatörer HSF och SOF och utbildningshandledare ansvarar för material även om matvanor och alkohol. Informationsmaterial till personal: Uppgift för projektledare nr 2 i samverkan med informatör och utbildningshandledare. Socialstyrelsen skall producera informationsmaterial. Finansieringsplan: (bilaga 1) 1. Befintlig budget täcker redan en stor del av det sjukdomsförebyggande arbetet som redan utförs inom verksamheterna om än med varierande omfattning och intensitet 2. Del av ramförstärkning på tkr som tilldelats HSF för sjukdomsbefrämjande arbete fr.o.m Ekonomiska incitament införs inom primärvården till att börja med så snart MIT skapat tillförlitliga åtgärdsrtermer och utdatasystem. Ledning, styrning och uppföljning Information alla ledningsgrupper och APT med start maj 2012 Styrkort HSN nuvarande mål och strategier uvärderas nästkommande möte Styrkort FLG - nuvarande mål och strategier utvärderas och justeras Aktivitetsplaner inom resp. verksamhet kompletteras och förtydligas under 2012 Krav- och kvalitetshandboken för primärvården uppdateras under 2012 Alla vårdprogram och vårdöverenskommelser uppdateras med sjukdomsförebyggande metoder i takt med att de blir tillämpliga under 2012, 2013 respektive Uppföljning av sjukdomsförebyggande insatser: Inleds i takt med att IT- anpassningar blir klara och utdatasystem finns i funktion. Hans Brandström, Projektledare Beslutsgång för Strukturplan för sjukdomsförebyggande metoder : Styrgrupp sjukdomsförebyggande metoder : Underlag till sekr FLG : Underlag till sekr HSN : Styrgrupp för sjukdomsförebyggande metoder fastlägger : FLG beslutar : AU (HSN) informeras : HSN informeras 1204??: Uppdragsgivarna informeras (Dahlöf, Lager, Magnusson/Karlström) 1204??: Regionledningen informeras

47 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 (2) Vad är gjort kopplat till en hälsoinriktad hälso- och sjukvård (HFS) och vad händer 2012 Till beställare, uppdragsgivare och styrgrupp för HFS 2009 Formulering av ett förvaltningsgemensamt uppdrag inklusive att forma en gemensam styrgrupp Genomförande av förstudie med syftet att analysera förutsättningar, behov och möjligheter samt ge rekommendationer om det fortsatta utvecklingsarbetet Ökad förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, ett projekt inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen huvudansvarig Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF 2010 Utvärdering av en rökfri arbetstid i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen som tillika är huvudansvarig Fortsättning från Ökad förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, ett projekt inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen huvudansvarig. Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF 2011 Ett projekt för att mäta brukares upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet i samband med biståndsbedömning för insats i hemtjänsten. Socialförvaltningen huvudansvarig (fortsättning 2012) Förarbete inför och stöd till implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder via ett projekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är huvudansvarig Beskrivning av förutsättningar för och konsekvenser av en modell för ekonomiska incitament kopplat till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ledningskontoret huvudansvarig. En strategi och åtgärdsplan för att främja barns och ungdomars hälsa med mat och fysisk aktivitet togs fram i anslutning till ett vårdprogram för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Ledningskontoret huvudansvarig. Seminarium om hälsofrämjande metoder i samverkan mellan HSF, SOF och FHVF Fortsatt utvecklingsarbete för att ta tillvara på erfarenheterna från projektet kopplat till ökat förskrivande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) i avvaktan på att implementeringen av de nationella riktlinjerna genomförs. Dokumentnamn HFS- vad är gjort & vad är på gång Framtagen av funktion/namn Processledare Mats Granström Dokumentnummer - Godkänd av funktion/namn Styrgruppen för HFS Upprättat/godkänt datum / Version 2

48 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2 (2) Vad händer 2012 Del i implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Hans Brandströms projekt där det exempelvis kommer leda till att skapa förutsättningar för att fler ska erbjudas rökavvänjning inklusive att vi har fler rökfria operationer. Skapa bättre förutsättningar för hjälp och kunskap avseende att kunna nå en hälsosam vikt och erhålla en förbättrad livskvalitet genom att hjälpa de med ohälsosamma levnadsvanor på t.ex BVC. Att fler gotlänningar får ett Far -recept utskrivet och därmed skapar bättre förutsättningar för att nå en förbättrad hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. I övrigt hänvisar vi till Hans Brandströms dokumentation. I samverkan med Folkhälsoenheten (folkhälso- och välfärdsenhet - FHVF) planerar vi för en seminariedag i september. Temat är samverkan mellan hälso- och sjukvård, föreningar och andra aktörer ska ske med koppling till recept på fysisk aktivitet. I samverkan med Folkhälsoenheten (folkhälso- och välfärdsenhet - FHVF) planerar vi för den årliga folkhälsodagen. Temat för i år är de fyra områdena som ingår i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ökar medvetenheten inom hälso- och sjukvården om aktivitetskatalog kopplad till fysisk aktivitet på recept. Ökar medvetenheten inom hälso- och sjukvården avseende satsningen på en mer hälsoinriktad hälso- och sjukvård genom att skapa en hemsida, genomföra marknadsförande aktiviteter såsom mejl till alla om nyheter, kommande reportage i HSF-bladet. Verkar för att förbättra attityder till och uttaget av friskvårdstimmen. Avstämningar med uppdragsgivare och politiker för att hela tiden ha en värdeskapande dialog i det fortsatta arbetet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Verka för att utöka verksamheten på ungdomsmottagning. Vi tar aktivt del av det senaste inom området hälsoinriktad hälso- och sjukvård via vårt nätverk inom HFS. Vi som arbetar med den hälsoinriktad hälso- och sjukvården samverkar både internt (Bra Sjukskrivning, jämlik vård) och externt (Finsam, Försäkringskassan) med pågående projekt eller processer som tangerar området, allt för att uppnå synergieffekter till nytta för vår kommuninvånare. Dokumentnamn HFS- vad är gjort & vad är på gång Framtagen av funktion/namn Processledare Mats Granström Dokumentnummer - Godkänd av funktion/namn Styrgruppen för HFS Upprättat/godkänt datum / Version 2

49 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Monica Palmö Ärendenr HSN 2012/102 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum Hälso- och sjukvårdsnämnden Mobil tandvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att ett pilotprojekt enligt projektdirektivet gällande mobil tandvård genomförs. Bakgrund De senaste åren har mobil tandvård blivit vanligare i Sverige framför allt inom uppsökande barntandvård och äldretandvård. Behovet av mobila tandvårdsinsatser i den kommunala äldreomsorgen kommer sannolikt att öka i framtiden då man numera prioriterar den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att vårdberoende kronisk sjuka eller handikappade pensionärer så långt det är möjligt skall få vård och hjälp i det egna hemmet och även tandvård måste då ibland kunna ges i patientens hem. Den mobila tandvårdens möjligheter beskrivs i slutbetänkandet av utredningen tandvårdsöversyn 2000 "Tandvården till år 2010 ". (Staten offentliga utredningar SOU 2002:53 sid ) Mobil tandvård kan definieras som mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke-stationär tandvårdsmottagning. Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Patientsäkerhet, kvalitet och hygien måste alltid tillgodoses vid alla typer av vård. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr

50 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/102 2 (3) Pilotprojekt. Mobil tandvård Ett projektdirektiv har tagits fram. Beräknad start för projektet är april Det kommer att starta som ett pilotprojekt på södra Gotland med folktandvården Hemse som bas. Två team med en tandläkare och en tandsköterska i varje team kommer att starta. Patientgrupper som är aktuella för behandling: Patienter kopplade till den uppsökande tandvården via Tandvårdsenheten. Patienter med hemsjukvård som önskar få sin tandvård i hemmiljö. Patienter utan möjlighet att komma till konventionell tandvård. Patienter med påtagliga rörelsehinder. Patienter med uppenbara tandvårdsbehov utan egen insikt Patienter som av olika andra skäl inte kommer till sin tandläkare/tandhygienist. Ekonomiska beräkningar Kostnad kronor under projekttiden Personal, utrustning, förbrukning inom redan befintliga 0 ramar (Hemsekliniken) Utrustning för mobil tandvård ordningställs av Svensk Dental Service Underhåll utrustning. Utbyte delar. Försäkring Lånebil från Lasarettet för transport av utrustning och personal. Milkostnad per tillfälle. Förbrukningsmaterial som blir nödvändig spec. för mobilt ändamål. Summa Ordinär tandvårdstaxa enl. folktandvårdens mall. Patientavgift via faktura. Intäkt per behandlingstimme kan beräknas till ca kronor brutto Intäkter under projekttiden arbetstimmar per tillfälle under projekttidens 18 veckor = 90 arbetstimmar x kronor

51 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/102 3 (3) Beräknat netto under projekttiden är ca kronor. Motsvarande intäkter beräknas ha förvärvats på kliniken om motsvarande arbete hade utförts där. Det är samma åtgärder och efter samma tandvårdstaxa som arbetet utförs på men arbetet är förlagt på annan ort med den mobila enheten. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gör bedömningen att med den mobila enheten uppnås målet att nå de patienter som inte kan få nödvändig tandvård på grund av att de inte kan ta sig till vårdgivare. Patienten skall erhålla livskvalitet med ett fungerande bett vad gäller tuggfunktion, nutrition och möjlighet till social samvaro utan besvärande problem från munhålan. Målet är att tillgodose patientsäkerhet, kvalitet och hygien. Dessa patientgrupper får möjlighet att erbjudas tandvård på lika villkor som för övrig befolkning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bo Magnusson Tf hälso- och sjukvårdsdirektör Monica Palmö Tandvårdschef Bilaga: Projektdirektiv Rutin. Ersättning vid mobil tandvård som vårdmodell inom Nödvändig vård

52 Projektdirektiv 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt Uppsökande - Mobil tandvård på Gotland Ett pilotprojekt inom Folktandvården och privattandvården på Gotland Beställare Hälso- och sjukvårdsdirektör. Styrgrupp Folktandvårdens ledningsgrupp (FTV LG) Bakgrund De senaste åren har mobil tandvård blivit vanligare i Sverige framför allt inom uppsökande barntandvård och äldretandvård. Behovet av mobila tandvårdsinsatser i den kommunala äldreomsorgen kommer sannolikt att öka i framtiden då man numera prioriterar den så kallade kvarboendeprincipen. Det innebär att vårdberoende kronisk sjuka eller handikappade pensionärer så långt det är möjligt skall få vård och hjälp i det egna hemmet och även tandvård måste då ibland kunna ges i patientens hem. Den mobila tandvårdens möjligheter beskrivs i slutbetänkandet av utredningen tandvårdsöversyn 2000 "Tandvården till år 2010 ". (Staten offentliga utredningar SOU 2002:53 sid ) Mobil tandvård kan definieras som mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke-stationär tandvårdsmottagning. Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Tekniskt svår och avancerad tand- och munhälsovård kräver tandläkarutrustning, motsvarande en stationär tandvårdsmottagning. Alla avsteg från den utrustningen påverkar direkt valet av den terapi som kan utföras. Uppdrag Implementera och utveckla arbetet med en mobil tandvårdsenhet på Gotland i samarbete med privattandvården. Fokus läggs på äldretandvård (nödvändig tandvård) och en uppföljning görs vid projektets slut Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:

53 Mål Målet är att nå de patienter som ej kan erhålla nödvändig tandvård p.g.a. att de ej kan ta sig till vårdgivare. Patienten skall erhålla livskvalitet med ett fungerande bett vad gäller tuggfunktion, nutrition och möjlighet till social samvaro utan besvärande problem från munhålan. Målet är att tillgodose patientsäkerhet, kvalitet och hygien Syfte Starta och utvärdera en mobil tandvårdsenhet inom Folktandvården Gotland där privattandvården medverkar vid tillhandahållande av utrustning Tillhandahålla främst för de äldre sjuka medborgarna en jämlik och hälsofrämjande tandvård så att den orala hälsan inte försämras vid sjukdom Utveckla den mobila tandvårdsenheten efter utvärdering så att det blir ett permanent uppdrag för Folktandvården Gotland, ev. i samarbete med de privata vårdgivarna. Avgränsning Under projekttiden ( ) planeras projektet starta på södra Gotland med folktandvården Hemse som bas. Inkluderar i starten 2 team med en tandläkare + en tandsköterska i varje team. Utrustning tillhandahålls tillsvidare av privattandläkare Jan Bolin. Avtal mellan Folktandvården och J Bohlin skall upprättas och skall innefatta utlåning, försäkring, reparation och underhåll av utrustning. Återrapportering Vid Förvaltningens ledningsgrupp (FLG)- och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) möte i december 2012, april och augusti Id Slutdatum Övrigt Projektledaren har arbetat som sjukhustandläkare i mer än 30 år och har långvarig erfarenhet av äldretandvård och har arbetat med mobil tandvård vid tidigare anställningar i olika landsting. Projektledaren har sedan 80-talet varit nationellt engagerad i äldretandvårdsfrågor, inte minst inom Svensk förening för Orofacial Medicin (f.d. Svensk Sjukhustandläkarförening). Tandläkare Björn Franzén har lång erfarenhet av vuxentandvård och ca 10 års erfarenhet av sjukhustandvård. Under hans år som privattandläkare har han tillsammans med Folktandvården arbetat för en integrerad syn på äldretandvård. Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regeringen och SKL:s överenskomna satsning på Mest sjuka äldre kopplingar till det lokala uppdraget på Gotland. Senior Alert där munhälsan ingår. 2 (3) Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:

54 3 (3) Projektledare Monica Palmö, Tandvårdschef, Folktandvården Gotland Projektorganisation Beställare, projektledare, styrgrupp, Björn Franzén. Finansiering och Budget Se bilaga Kodsträng Ansvar Konto Objekt Projekt Datum Underskrift Projektnamn: Projektledare: Beställare: Version: Dokumentnummer: Datum:

55 Rutin 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ersättning vid Mobil tandvård som vårdmodell inom Nödvändig tandvård Anvisningen är utarbetad gemensamt för Landstinget Värmland, Landstinget Kronoberg, Region Skåne, Region Halland och Västra Götalandsregionen, Landstinget Gävleborg, Landstinget Blekinge, Region Gotland, Landstinget Dalarna, Landstinget Kalmar. Definition: Mobil tandvård är mun- och tandhälsovård som utförs vid en icke stationär tandvårdsmottagning Vilken tandvård som kan bli aktuell avgörs i varje enskilt fall, beroende på allmäntillstånd, tandhälsa och möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen. Regler som styr tandvården i övrigt gäller även för Nödvändig tandvård. Om en behandlingsåtgärd inte bedöms kunna utföras med god kvalitet, ska den inte utföras. Patientsäkerhet, kvalitet och hygien måste alltid tillgodoses vid alla typer av vård. Tekniskt svår och avancerad tand- och munhälsovård kräver tandläkarutrustning, motsvarande en stationär tandvårdsmottagning. Alla avsteg från den utrustningen påverkar direkt valet av den terapi som kan utföras. Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Nödvändig tandvård A Konventionell tandvårdsklinik med fast utrustning komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk B Permanent fast tandvårdsutrustning i en separat lokal på särskilt boende komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk C Mobil tandvård - se nedan Nivåer, vårdutbud och ersättning vid Mobil tandvård C1 Tandvårdsutrustning som transporteras till t.ex. ett särskilt boende och som där monteras upp i en separat lokal komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk och fastställd tandvårdstaxa. C2 En tandvårdsbuss med fast tandvårdsutrustning som kan placeras i anslutning till patientens bostad eller ett särskilt boende - komplett vårdutbud med ersättning enligt respektive landstings/regions regelverk och fastställd tandvårdstaxa. C3 Enklare mobil tandvårdsutrustning som används vid behandling bedside. Dokumentnamn Ersättning vid mobil tandvård Framtagen av funktion/namn Närverket för södra Sveriges bedömningstandläkare Dokumentnummer Godkänd av funktion/namn Tandvårdssamordnare Helen Hultnäs Upprättat/godkänt datum Version 1

56 Rutin 2 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bedside dentistry innebär att man med hjälp av denna tandvårdsutrustning behandlar patienter i särskilda boenden eller i patientens eget hem. Det av landsting och regioner gemensamt fastställda ersättningsbara vårdutbudet, enligt det särskilda tandvårdsstödet är begränsat till i första hand: undersökning profylax temporära och/eller enytsfyllningar avtagbar protetik I särskilda fall kan akut nödvändig tandvård utföras vid bedside dentistry. Vården ska alltid utförligt dokumenteras. I journalen ska valet av vårdmodell motiveras, och det ska tydligt framgå varför terapin inte utförs vid stationär tandvårdsmottagning. Patientsäkerheten ska särskilt beaktas. För ersättning enligt det särskilda tandvårdsstödet vid mobil tandvård som utförs bedside (vårdnivå C3) gäller följande: Utan krav på förhandsbedömning Åtgärd 101 eller 102, ersätts en gång per kalenderår. Åtgärd 103 får debiteras högst 3 gånger per kalenderår Åtgärd 105 för utvärdering av behandlingsresultat får debiteras 1 gång per kalenderår Röntgenundersökning ska utföras enligt gällande anvisningar för all tandvård. Vid undersökning enligt åtgärderna 101 och 102 ingår bildtagning och analys av upp till fyra intraorala bilder. Ersättning för övrig bildtagning utgår enligt fastställd taxa. Högst 2 av åtgärderna 201, 202, 203, 311, 321, 341, alternativt 30min tidsdebitering, får debiteras vid samma behandlingstillfälle. Högst 6 av dessa åtgärder får debiteras per kalenderår eller vid tidsdebitering totalt högst tre timmar/kalenderår. Vid kirurgisk behandling lämnas endast ersättning för åtgärderna 401 och 403. Vid fyllningsterapi lämnas endast ersättning för åtgärderna 701, 704, 301 och 302 (temporär fyllning) Vid reparation av avtagbar protetik lämnas ersättning för åtgärderna All övrig tandvård kräver förhandsbedömning Dokumentnamn Ersättning vid mobil tandvård Dokumentnummer Upprättat/godkänt datum Framtagen av funktion/namn Närverket för södra Sveriges bedömningstandläkare Godkänd av funktion/namn Tandvårdssamordnare Helen Hultnäs Version 1

57 HSF Totalt 2012 Årsbudget januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Nettokostnad Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav Schablonersättning läkare varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling netto -5,37% 53,33% -23,98% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 0,13% Kostnadsutveckling kostnader 17,83% 11,86% -19,87% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -1,65% Kostnadsutveckling personal 2,31% 3,64% 5,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 3,64% Kostnadsutveckling personal.inkl.hyr 1,99% 2,31% 2,58% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 2,30% Kostnadsutveckling utomlänsvård -7,62% 11,24% -56,21% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -34,88% Kostnadsutveckling rekv.läkemedel 659,37% 434,46% -10,42% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 88,72% Kostnadsutv. Förmånsläkemedel #DIVISION/0! 4,04% -2,19% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% -100,00% 1,76% Övrig uppföljning Antal utskrivningsklara dagar Antal ersatta utskrivningsklara dagar Antal utskrivningsklara dagar Antal ersatta utskrivningsklara dagar Kömiljard besök 82% 90% >80% Kömiljard operation/behandling 80% 88% >80% Antal primäruppdrag Helikopter 3 7 Kostnad primäruppdrag Helikopter (kr) Personaluppföljning Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Totalt antal anställda Antal årsarbetare tillsvidareanställda Antal årsarbetare visstidsanställda Totalt antal årsarbetare Mertid i timmar Övertid i timmar Mertid i timmar Övertid i timmar Sjuktal 4,80% 5,00% Nyckeltal Kostnad/vårdtillfälle Utomlänsvård Vårdtillfällen/remiss Utomlänsvård 1,84 1,91 Kostnad över-timtid/kostnad närvarotid 6,39% 5,68%

58 HSF Totalt 2011 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden periodiserad budget 0 Utfall Avvikelse Totala Kostnader Personalkostnader(konto 5) Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Kostnader förmånsläkemedel HSF Totalt 2010 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Ack. Utfall perioden Rensat för vaccinationskamp. periodiserad budget Utfall Avvikelse Totala kostnader Personalkostnader Varav timlöner Varav timlöner ej schablon varav övertid+mertid Kostnader hyrpersonal Personalkostnad inkl.hyrpersonal Kostnader utomlänsvård Kostnader rekv.läkemedel Inkl.rabatt Kostnader förmånsläkemedel

59 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

60 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Förvaltningsledning Patientavgifter Utomlänsintäkter 3 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

61 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Konkurrensut. vårdtjänst Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel 6 9 Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

62 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Läkemedel Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel 1 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 1 1 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster 1 1 Summa kostnader Netto Sida 4

63 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

64 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Tandvården Patientavgifter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

65 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Konk.utsatt verksamhet Patientavgifter Utomlänsintäkter Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel 6 9 Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

66 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Privata specialister Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Läkemedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Summa kostnader Netto Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader 4 Läkemedel Lab kostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

67 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Primärvård egen regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Intern ersätt + debitering Konsulter Läkemedel Sjukvårdsmaterial Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Primärvård privat regi Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Läkemedel Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

68 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Primär ambulanstransport Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Konsulter Utbildning och resor Läkemedel 8 8 Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader 1 1 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Tandvårdsenheten Patientavgifter 234 Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel 1 1 Lab kostnader 3 3 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 3 3 Övrigt Inventarier o Material Övrigt Tjänster Summa kostnader Netto Sida 4

69 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Sjukvårdsupplysning Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Utbildning och resor Livsmedel 5 8 Hjälpmedel 1 1 Tele och IT kostnader Lokalkostnader 6 6 Övrigt Inventarier o Material 2 4 Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Kollnetto Sida 5

70 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Sjukvården Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

71 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Sjukvården ledning Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Sjukvårdsmaterial 5 5 Lab kostnader 2 Hjälpmedel 1 31 Tele och IT kostnader Helikoptertransport Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 2

72 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Öppen- & dagvård Patientavgifter Utomlänsintäkter 50 Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet 2 Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 3

73 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Habilitering/Rehabiliter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet 1 1 Personalkostnader Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 4

74 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Service/Diagnostik Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 5

75 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Slutenvård Patientavgifter Utomlänsintäkter -2 Bidrag Intern ersätt + debitering 21 Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 6

76 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Opererande specialiteter Patientavgifter Utomlänsintäkter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 7

77 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Medicinska specialiteter Patientavgifter Bidrag Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 8

78 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Psykiatri Patientavgifter -1 Bidrag Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 9

79 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull.12 Bokslut Primärvård Patientavgifter -7-7 Bidrag Intern ersätt + debitering Övriga intäkter externa Övriga intäkter interna Summa intäkter Köpt verksamhet Personalkostnader Hyrpersonal Konsulter Utbildning och resor Läkemedel Livsmedel Tvätt Sjukvårdsmaterial Lab kostnader Hjälpmedel Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Inventarier o Material Övrigt Patientresor Övrigt Tjänster Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 10

80 Uppföljning HSF Budg. jan-mars Utfall jan-mars Avvik. jan-mars Årsbudget Årsprognos Årsavvikelse Rull_12 Bokslut Beställare primärvård Patientavgifter Utomlänsintäkter Övriga intäkter externa Summa intäkter Köpt verksamhet Intern ersätt + debitering Konsulter Läkemedel Sjukvårdsmaterial Tele och IT kostnader Lokalkostnader Övrigt Tjänster Kapitalkostnader Finansiella poster Summa kostnader Netto Sida 1

81 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärendenr HSN 2012/2 1 (13) Datum Version 2. Delårsrapport Sammanfattning Patienter på Gotland har gott förtroende för den vård som ges men är något mindre nöjda med bemötandet, visar resultat från enkäter i primärvården (inklusive sjukgymnastik) samt på BB/förlossning hösten Tillgängligheten i hela sjukvården upplevs som god. Samverkan med socialnämnden om de mest sjuka äldre har inletts. Previa har tagit över regionens sjukvårdsrådgivning. Medicinsk tillnyktring har övergått i hälso- och sjukvårdens regi. Akutmottagningen har genom ett förändrat arbetssätt ökat säkerheten i de medicinska bedömningarna och kortat handläggningstiderna. Nationell patientsäkerhetssatsning 2012 genomförs på Gotland. Beslut om rökfria operationer på Visby lasarett innebär första steget i införande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Satsning på stärkt ledarskap görs inom förvaltningen. Vakansläge under årets första kvartal innebär risk för ökat behov av främst sjuksköterskor men även läkare inom några specialitetsområden. Bemanningsläget inom tandvården är också ansträngt. Den ekonomiska prognosen pekar mot 20 miljoner kronor i underskott för året. Åtgärdsplan för att skapa budget i balans är inte fullt genomförd ännu. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

82 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 2 (13) Viktiga/kritiska händelser Brukare/kunder Redovisning av den patientupplevda kvaliteten Resultatet från mätning av patientupplevd kvalitet inom primärvården hösten 2011 visar att de flesta patienterna är nöjda med bemötandet och anser att läkaren ger god och begriplig information om behandlingen. Informationen om läkemedelsbiverkningar upplevs däremot inte vara lika bra. Patienterna uppger också bristen på läkarkontinuitet som negativ. Bemötande och tillgänglighet till tidbeställning, väntrumsmiljön samt möjligheten till avskildhet i receptionerna får jämförelsevis låga betyg. Det samlade intrycket för både 2009 och 2011 års enkäter är ett gott förtroende för primärvården på Gotland, i paritet med riket. En patientenkät inom BB/förlossning genomfördes i sex landsting och regioner under hösten Gotland har bättre resultat än genomsnittet, men något lägre upplevd kvalitet på bemötande. Indikator J3 Bemötande J2 Delaktighet J4 Information D4 Förtroende J1 Helhetsintryck J6 Rekommendera Fråga Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Kände du dig delaktig i beslut om din förlossning och eftervård, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt hälsotillstånd? Kände du förtroende för de barnmorskor som du träffade? Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Skulle du rekommendera andra att föda på den här förlossningsavdelningen? Landsting (PUK) Riket (PUK) Ett genomsnitt från indikatorerna i tabellen ovan ger följande resultat och rankning: Genomsnitt Ranking Region Gotland 75 1 Örebro läns landsting 74 2 Stockholms läns landsting 74 3 Region Skåne 73 4 Landstinget i Värmland 71 5 Landstinget Blekinge 70 6 För sjukgymnastik i primärvård gjordes en mätning på Gotland och i Östergötland, med i stort sett likvärdiga resultat.

83 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 3 (13) Mätning av patientupplevd kvalitet leder till förbättringar Resultat från flera patientenkäter har visat på brister i information om läkemedelsbiverkningar. De läkemedelsgenomgångar i SÄBO, som införs i år, är ett sätt att komma till rätta med denna brist. Inom psykiatrin har man tagit fram ett utskrivningsmeddelande, som ska innehålla både aktuell medicinlista och biverkningsdiskussion. Tillgänglighet Månadsmätningarna till operation och specialistmottagningar inom 60 dagar ligger stadigt på mer än 80 % sedan hösten Riktade och framgångsrika insatser har gjorts på mottagningar för neurologi, gynekologi och ögon. Barnoch Ungdomspsykiatrin har nära 100 % tillgänglighet inom 30 dagar. Fortsatta köer finns inom infektion, hjärtmottagning, endoskopi, reumatologi och barnmedicin. Bäst framkomlighet nationellt till sjukvårdsrådgivningen Gotlänningarna har den bästa framkomligheten till sjukvårdsrådgivning i Sverige enligt 1177-statistiken. I Vårdbarometern anser 87 % att det är mycket lätt eller lätt att komma fram. Mest sjuka äldre samverkan med Socialnämnden Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Den gemensamma satsningen för 2012 syftar till att stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. På Gotland har hälso- och sjukvården och socialtjänsten tagit fram förslag på gemensam ledningsstruktur och handlingsplan för en mer sammanhållen vård. Samarbetet har lett till en gemensam utvecklingsgrupp (chefsteam) som deltar i det nationella nätverket Ledningskraft. Med samordnade arbetsutskott kan gemensamt formulerade beslutsunderlag läggas fram i de två nämnderna. Förbättrad munhälsa för äldre genom samarbete med socialförvaltningen Tandvårdens uppsökande verksamhet har kunnat utökas genom samarbete med medicinskt ansvarig sjuksköterska och teamkoordinatorer inom socialförvaltningen. Därigenom får tandhygienisterna lättare att nå ut till hemtjänstens personal och kan bättre fånga brukare med rätt till sådan uppsökande verksamhet.

84 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 4 (13) Processer Sjukvårdsrådgivningen övertagen av Previa Den 1 februari tog Previa över sjukvårdsrådgivningen från hälso- och sjukvårdsförvaltningen via 1177-tjänsten. Samarbetsklimatet är gott och övergången har gått smidigt. Allmänheten informerades via annonsering Medicinsk tillnyktring i hälso- och sjukvårdsförvaltningens regi Den 1 februari lades socialförvaltningens tillnyktringsenhet ned. Övertagandet av medicinsk tillnyktring till hälso- och sjukvårdsförvaltningen gjordes på kort tid. Dessa platser har inrättats inom psykiatrins slutenvård och nya rutiner har upprättats. Akutprocesen gör framsteg Akutprocessens förbättringsarbete med primärbedömning i team har gått från enstaka testdagar till reguljär arbetsmetod. Resultatet har blivit säkrare och snabbare medicinska bedömningar och förbättrad logistik. Systemet för medicinsk prioritering har den 1 februari bytts till RETTS (Rapid Emergency, Triage and Treatment System), ett system som används i övriga landsting. Smärtverksamheten integreras i Rehabcentrum Rehabiliteringen på Korpen har i projektform fått uppdraget att omvandla nuvarande slutenvårdsavdelning till en kombinerad sluten-/dagvårdsverksamhet. Verksamheten kommer att innefatta såväl medicinsk/geriatrisk rehabilitering som smärtmottagning i teambaserad form. Högsta antalet dialyspatienter Det högsta antalet samtidiga patienter i hämodialys (rening av blodet vid njursvikt) hittills, 33 stycken, har noterats under februari Normalt ges tre behandlingar, men sex patienter får fyra till fem behandlingar per vecka. Kargo-projektet bidrar till kostnadskontroll av utomlänsvården Sedan årsskiftet arbetar en projektledare inom Kargoavtalet och en ekonomicontroller framgångsrikt med kartläggning av utomlänsprocessen, för att säkerställa rätt utomlänsvård till rätt pris. Trenden som började i slutet av 2011med minskat antal utomlänsremisser och minskad kostnad håller i sig. TakeCare-åtkomst äntligen tekniskt tillgänglig för privata vårdcentraler Den tekniska lösningen för att möjliggöra för de privata vårdcentralerna att ansluta till TakeCare har efter ett års förberedelser kunnat öppnas för testkörning. På grund av att test och utbildning inte kunnat genomföras enligt tidigare plan måste det skarpa införandet skjutas till oktober 2012.

85 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 5 (13) Riktade tandhälsokontroller för ettåringar På grund av att tandhälsan har försämrats hos treåringar har hälso- och informationskontroller införts för ettåringar. Patientsäkerhet Förvaltningen har beslutat att genomföra årets nationella satsning för ökad patientsäkerhet som är överenskommen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. Satsningen innehåller fyra grundläggande krav och sex olika indikatorer som, om de uppnås, innebär en ekonomisk ersättning från staten. I satsningen ingår bl.a. att följa och rapportera överbeläggningar, mäta förekomst av dolda vårdskador, minska förekomst av trycksår och minska antibiotikaförskrivning. Hälsofrämjande insatser Det hälsofrämjande arbetet har till stor del fokuserats på implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ett projekt har skapat förutsättningar för att fler ska erbjudas rökavvänjning och att rökfria operationer kan införas. Övriga målområden är minskat riskbruk av alkohol, minskad förekomst av ohälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. För att uppnå detta krävs att vårdpersonal kan utföra rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal med sina patienter. Under första kvartalet har utbildning i motiverande intervju (MI) startat. Medarbetare/ledare Satsning på att stärka ledarskapet Arbete har påbörjats via sjukvårdens ledningsgrupp för att stärka enhetscheferna i deras roll. Som ett första steg inbjöds samtliga chefer till en planeringsdag i mars med tema förhållningssätt, relationer, kommunikation och bemötande. Ansträngt vakansläge Under februari och mars har sjukfrånvaron varit ovanligt hög i samband med influensautbrott. Ett tidigare ansträngt läge i sjuksköterskebemanningen resulterade då i behov av hyrsköterskor på enstaka arbetsplatser. Inför sommaren är behovet av sjuksköterskevikarier större än tidigare och bemanningsföretag har redan kontaktats. Bemanningsläget bland läkare har försämrats genom nya vakanser främst inom primärvård och onkologi. Detta resulterar i behov av nya hyrläkarlösningar, förutom behovet inom tidigare bristspecialiteter.

86 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 6 (13) Bemanningsläget inom tandvården är ansträngt då fyra tandläkare och två verksamhetschefer lämnat sina uppdrag. Fyra tandläkare är föräldralediga och chefstjänsten i Hemse är fortsatt vakant. Personalövergång till Previa Den 1 februari tog Previa över sjukvårdsrådgivningen. Fem medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen följde med i övergången. Ekonomi Ekonomiskt resultat för perioden januari-mars 2012 För perioden visar det ekonomiska resultatet ett underskott jämfört med budget på 4,1 mkr. Periodiserad budget tkr jan-mars 2012 Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2012 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2011 Utveckling Intäkter % Köpt verksamhet % Personalkostnader ,9% Hyrpersonalkostnader ,2% Läkemedelskostnader ,8% Lokalkostnader ,3% Övriga kostnader ,6% Kapitalskostnader ,6% Totala kostnader ,6% Nettokostnader % Ekonomiskt resultat per område Periodiserad budget tkr jan-mars 2012 Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2012 Periodens avvikelse tkr Ackumulerat utfall tkr jan-mars 2011 Utveckling Ledning ,6% Konkurrensutsatt verksamhet % Läkemedel % Sjukvården ,9% Varav vårdval primärvård ,7% Tandvården % Totalt %

87 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 7 (13) Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2011 är 0 procent och kostnadsutvecklingen är 1,6 procent. Intäktsutveckling Jämfört med 2011 har intäkterna minskat. Patientavgifter och intäkter för utomlänsvård har ökat. Högkostnadsskyddet för öppenvård höjdes januari 2012 från 900 till 1100 kronor. De ökade patientavgifterna kan också bero på att antal öppenvårdsbesök för perioden har ökat med 1804 besök. Uppbokning av minskat statsbidrag för läkemedel 2010 påverkade redovisningen i början av 2011 med 3,6 miljoner kronor och redovisningsprincipen gällande intäkter för läkemedelsstudier och andra projekt har ändrats. Därför är posten statsbidrag 5,7 miljoner kronor lägre än Personalkostnadsutveckling Personalkostnaderna har ökat med 3,9 procent. I gengäld har kostnaden för hyrpersonal minskat med 35,2 procent. Minskningen är störst inom ortopedi och anestesi. Sammantaget har kostnaden för egen personal och hyrpersonal ökat med 2,5 procent jämfört med Kostnader för utomlänsvård fortsätter att minska Kostnader för utomlänsvården har jämfört med 2011 minskat med 35 procent, vilket motsvarar 13,4 miljoner kronor. 7 miljoner kronor beror på den förändrade redovisning som gjordes i bokslut 2011 då slutenvårdsfakturorna från Karolinska för vård utförd i september månad 2011 bokades upp på Tidigare har dessa fakturor kostnadsförts i januari nästkommande år. Den förändrade redovisningsprincipen gör att sjukvårdens kostnad för utomlänsvården under 2012 vid jämfört med 2011 inte bara beror på faktisk nedgång i kostnad för vården utan också på att det under 2012 kommer att redovisas 12 månaders utfall istället för 13. Vid uppdelning av utomlänsvården i olika priskategorier är det tydligt att den stora kostnadsminskningen beror till stor del på en betydligt lägre kostnad för de mest kostsamma vårdtillfällena. Kostnaden för vårdtillfällen över 500 tkr som ägt rum under 2011 har minskat med?? jämfört med 2010.

88 Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gotland 8 (13)