Motioner nr år Mot Nr 227. av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden.
|
|
- Ludvig Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motioner nr år 1973 Mot Nr 227 av herr Hermansson m. fl. angående arbets- och anställningsförhållanden. Förhållandena på arbetsplatserna präglas - som professor Walter Ko rpi uttrycker det i sin skrift " Varför strejkar arbetarna?" - av lagstadgad ojämlikhet. Ingenstans går klassamhäll et i dagen som på arbetsplatserna. Arbetsdo mst olen har gett paragraf 32 i SAF :s stadgar prejudicerande laglig sta tus. Enligt denna har arbetsköparna laglig rätt att leda och fördela arbetet och anställa och avskeda arbetare. Lönearbetarna - förutan vil ka ingen produktion kan äga rum, inga vinster och förmögenheter ka n samlas på hög h os de m som har den ekonomiska makten - har däremo t inget infly tande över den produktion av vilken deras livsuppehälle är helt beroende. Den feodala monarkins mak t har insk ränk ts. Nu är det kapitalet som bestämmer och denna kapitalmak t går i arv liksom kungamakten. De "sam arbetsavtal" som slutits m ellan SAF och LO har inte avsett att hindra att kapitalet s makt på avgö rande punkter består. " Företagsdemok rat in" är e tt sken, likt kejsarens nya kläder. Nä r det kom mer till k ritan är d et arbetskö parna som bestämmer över nedläggningar, driftsinskränk ninga r, avskedanden, investeringar, produktionsplaner och vinstens användning. Arbetsköparna bestämmer också över arbetsmiljön, vilka maskiner som skall användas, över arbetstakten och löneformerna. Om man d äre mot skulle upprätta en katalo g över vad fackföreningarna - arbetarna och tjäns temännen - bestämmer över skulle denna katalog bli mycket kort, eller ingen alls. De saknar helt rättigheter när det gäller ovan nämnda fö r de anställda avgörande förhållanden. Kollekt ivavtalslagen har sedan 1928 kriminaliserat strejker under avtals tid. För närvarande fi nns avtal som va rar upp till fem år. Under denna tid kan arbe tsköparen på olika sätt i kraft av paragraf 32 påverka de anställdas arbetsförhållanden i nega tiv riktning, men de anställda ka n inte anvä nda de t y ttersta maktmedel de har - strejkvapnet - för att försvara sig. Arbetsköparnas övermakt kommer mest extremt till uttryck under tider av sto r arbetslöshet. Med hot o m inskränkning av driften och avskedanden kan man pressa de anställda till extra eftergifter. Den övermak t som arbetsköpa rna har geno m kollek t ivavtalslagen tar sig också ut tryck i de lokala lönefö rhandlinga rna och d å det gäller arbetsmiljöskyddet, bägge lika vi ktiga för lönearbetarna. De centrala uppgörelserna fö ljs av fredsplikt. Under avt alst iden får inga strejker äga rum. Men under denna tid äger mängder av lo kala förhandlingar rum, där arbetsköparna har ett överläge geno m at t de hela t iden kan hänvisa till fredspl ikten. Ändrin g av arbetsm etoder, försämring av ackorden, rationalisering och ökad arbetstakt genom tvångsstyrning, omflyttningar och l Riksdagen J sam/. Nr
2 Mot :227 2 försämring av arbetsmiljön och skyddet för hälsan kan ske utan att arbetarna genom förhandlingar kan ändra på förhållandena, därför att dessa saknar det enda effektiva stödet för sina förhandlare, nämligen strej krätten. Förhandlingsrätten måste utökas, men den görs illusorisk å ena sidan genom att arbetsköparen har alla maktmedel på sin sida och å den andra geno m att arbetarna står med bakbundna händer, därför att de saknar strejkrätten. Sverige har den kapitalistiska världens numerärt starkaste fackföreningsrörelse när det gäller både arbetare och tjänstemän. Men denna numerära styrka motsvaras inte av fackliga rättigheter. l stället för rättigheter har fa ckföreningarna bundits vid s. k. samarbetsavtal, men de bygger på ett "samarbete" som är helt beroende av arbetsköparnas välvilja. De två vik tigaste avtalen, det s. k. saltsjöbadsavtalet och företagsnämndsavtalet, har inte fö rändrat maktläget på arbetsplatsen. Däremot söker man genom dessa skapa illusioner om "intressebalans" mellan arbete och ka pital. Man rör sig också med begreppet "arbetstillfredsställelse". Sådan kan inte befrämjas av nuvarande maktförhållanden på arbetsplatserna utan endast genom att arbetarna känner a tt de har rätt att bestämma över sin egen arbetssituation. Arbetsköparna är intresserade av samverkan endast så länge som denna leder till ökad produktivitet och ökad lönsam het. Genom "samverkan" kommer de aldrig att avstå från de maktpositioner de nu har. För att ändra nuvarande maktförhållanden - den lagstadgade ojämlikheten - är lönearbetarna endast hänvisade till sin egen fackliga kam p. Men denna kamp hämmas av klasslagar som kollektivavtalslagen och lagen o m arbetsdomstol. Och de resultat som uppnås genom facklig kamp kan omintetgöras genom att arbetsköparna i sin hand har paragraf 32, upphöjd till lag. För att rasera klassamhället mås te man också rasera de lagar som detta klassamhälle stöder sig på. Den fackliga kampen måste bl. a. inrikta sig på att förändra lagarna så att dessa i stället blir ett stöd för fackföreningsrörelsen och garanterar lönearbetarna de rättighete r som de genom sina fackföreningar i decennier kämpat för. l dag är dessa rättigheter framför allt följande : l. Förhandlingsrätten. Arbetsköparna har ingen oinskränkt förhandlingsskyldighet. Många frågor får man inte förhandla om, och det gäller främst de s. k. paragraf 32-frågorna, arbetets ledning och fördelning och nedläggningar och avskedanden. Enligt företagsnämndsavtalet sker endast information inom viss tid om vissa produktionsförändringar, och det fin ns varselplikt. Enligt huvudavtalet kan man endast förhandla om i vilken ordning avskedanden skall ske. Avskedanden som sådana kan inte genom förhandlingar förhindras, ty a rbetsköparna kan alltid hänvisa till att en produktionsinskränkning är nödvändig, och där har de ett skydd i paragraf 32. De anställda och deras fackliga organisationer mås te ha lagstadgad rätt till förhandlingar i alla frågor. Genom att samtidigt bestämmelser av typen paragraf 32 i SAF:s stadgar ogiltigförklaras genom lagstiftning upphäves denna inskränkning i förhandlingsrätten.
3 Mot. 1973: Lagstadgad rätt till strejk om inte förhandlingarna ger resultat. Vi vill hänvisa till ett uttalande av förbundsordfö rande Gustav Kolare i september 1972: "Utvidgad förhandlingsrätt i lo kala frågor är viktig i och för sig men det löser inte proble men o m m an inte samtidigt får strej krätt under avtalsperioden. Som det nu är kan arbetsgivaren med fredsplikten i ryggen säga nej till snart sagt allt vad man begär på det lokala planet. De t är då man tvingas tillgripa 'vilda' strejker." Vidare citerar vi ur Walter Korpis "Varfö r strejkar arbetarna?": " At l ge de anställda förhandlingsrätt i frågor som tidigare reglerades av 32 är ett beslut som kan genomfö ras snabbt. Men för a tt ett sådant beslut skall bli meningsfullt måste de ans tällda ha maktmedel att säl ta bako m sina synpunkter. Det enklaste sättet a tt ge de anställda dessa maktmedel är alt ge dem rätt att ta till stridsåtgärder i dessa frågor, dvs. att ut vidga de anställdas strejk rä tt." 3. Lagstadgad rätt att avbryta hälsofarligt arbete. l delbetänkandet från arbetsmiljö utredningen föreslås: " Innebär visst arbete o mdedelbar och allvarlig fara fö r arbetstagarens liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren, kan skyddsombud bestämma att arbetet skall avbrytas i avvakta n på ställningstagande av y rkesinspektio nen." Bestämmelsen måste utvidgas, men detta tar vi upp i en anna mo tion. Det kan bara nämnas att en fara inte all tid är "omedelbar". Ofta handlar det o m en smygande fara som verkar på lång sikt. Den viktigaste invändningen måste dock göras mot den följande passusen i samma paragraf, där skyddsombud, som avbryter arbete "om skäl härtill uppenbarligen saknas", kan släpas inför arbe tsdomstolen och dö mas till böter. Även fa ckföreningen kan bötfällas. Detta utgör en farlig hämsko på skyddsombudens arbete. Fackföreningen ska ll ha full rätt att avgöra dessa frågor. Ingen avbryter ett arbete i onödan. Förmynderskap över de anställda måste bannlysas. 4. Lagstadgad rätt att vä lja löneform samt att säga nej till sådana produktio ns- och tidmätnings me toder som användes för att öka utsvettningen. Gruvarbetarna i malmfälten genomdrev genom sin strejk en fast månadslön uta n inslag av prestatio nslön o ch meritvärdering. Men i de fall lo kala förhandlingar med arbetsköparna ägt rum på senare tid och u ppgörelse träffats på vissa platser har arbetsköparna genomdrivit en viss del (i regel 25 procent) som prestationslön. De har all tså inte avs tått från moro ten och piskan. Även här har fredsplikten va rit hämmande för fackföreningen. Hade arbetarna fått vä lja hade de med all säkerhet gått emo t blandackorden. Fackföreningen bör ha rät ten at t avgöra vilken lö neform den vill ha, och den bör ha rätt att säga nej ti ll hetsande och stressande ackordsformer. 5. Lagstadgad rätt till mö ten och agitation på arbetsplatsen. l nuvarande kapitalistiska samhälle med paragraf 32 som uttryck för arbetskö parnas envälde är lönearbetarna bara o bjekt, en arbetskraft som arbetsköpa re n köper för visst pris för att skapa det mervärde eller vinst som helt tillfaller arbetsköparen i egenskap av ägare till produktions-
4 Mot. 1973:227 4 medlen. Utnyttjandet sker under minutiös övervakning. Arbetsköparen räknar i tusendels sekunder. Ingen onödig "spilltid" tolereras. Den anställde skall känna att han inte har någon rätt till arbetsplatsen för egna eller fackföreningens behov. Mötena måste hållas på fritid. Arbetsköparen bestämmer över vilka affischer som får uppsättas. " Politiska" affischer är bannlysta. T. o. m. propaganda för fackliga vuxenstudier har förbjudits. Hela arbetsstyrkan är som regel ansluten till fackföreningen. Det är viktigt att alla medlemmar får tillfälle att delta i sina egna avgöranden. Därför måste fa ckföreningen få lagfäst rätt att använda viss tid för möten på arbetsplatsen och utan inblandning av arbetsledningen, liksom arbetsledningen nu utan hinder använder sin arbetstid och arbetsplatsen för sina konferenser. Slaget av politisk och facklig information och agitation bör inte ensidigt få bestämmas av arbetsköparen. Yttrande- och mötesfrihet bör hållas i he lgd även på arbetsplatsen. 6. Lagstadgad rätt att hindra uppsägningar och omplaceringar. Anställningstryggheten är föremål för en utredning, och frågan om ersättning för omplacering har det förhandlats om i t. ex. Metall. För närvarande är det arbetsköparna som bestämmer med stöd av paragraf 32. Vi anser att det är nödvändigt att fackföreningarna med stöd av lagstiftning får inflytande över dessa frågor och genom sitt veto kan förhindra avskedanden och omplaceringar. Detta är en oerhört viktig trygghetsfråga för de anställda. Vi har i motion 1972:766 kritiserat direktiven för den sittande utredningen angående arbetsfredslagstiftningen, där en del av ovan nämnda frågor tas upp, och vill därför här ej på nytt ingå på dessa direktiv. Klart är emellertid att de är otillräckliga, varför vi i denna motion upprepar de krav som ställdes i motion 1972 :7 66. Med hänvisning till det anförda föreslås A. att riksdagen hos regeringen hemställer att denna snarast framlägger förslag om grundläggande demokratiska rättigheter för de anställda och deras fackliga organisationer: l. lagstadgad rätt till förhandlingar i alla frågor, 2. lagstadgad rätt till strejk när förhandlingar inte ger resultat, 3. lagstadgad rätt att avbryta hälsofarligt arbete, 4. lagstadgad rätt att välja löneform samt att säga nej till sådana produktions-, rationaliserings- och tidmätningsmetoder som ökar utsvettningen, 5. lagstadgad rätt att hindra uppsägningar och omplaceringar, 6. lagstadgad rätt att inlägga veto i personalfrågor, 7. lagstadgad rätt för fackförening att anordna möten på betald arbetstid samt rätt till möten och agitation på arbetsplatsen, B. att riksdagen vidare hos regeringen hemställer om följande lagförslag respek t i ve lagändringar:
5 Mot. 1973: lagen o m kollektivavtal av den 22 juni 1928 om arbe tas i syfte att i fö rsta hand ur nämnda lag avlägsna paragraf 4, gällande förbud mot att under avtalstiden tillgripa arbetsinställelse, 2. i samband med kollektivavtalslagens o marbetning företas en översyn och revidering av lagen om arbetsdomstol, 3. ur statstjänstemannalagen av den 3 juni 1965 strykes paragraf 3, 4. bestämmelser av typen paragraf 32 i Svenska arbetsgivareföreningens stadgar ogiltigfö rklaras geno m lagstiftning, varigeno m tillämpadet av de prejudicerande domarna i arbetsdo msto len med grunct i nämnda paragraf upphäves, 5. arbetsköparens ensidiga tolkningsföreträde avskaffas. Stockho lm den 18 januari 1973 C.-H. HERMANSSON (vpk) LARS WERNER (vpk) i Tyresö EIVOR MARKLUND (vpk) LARS-OVE HAGBERG (vpk) SUNE OLSSON (vpk) i Stockholm GUSTAV LORENTZON (vpk) KARL HALLGREN (vpk)
Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.
Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag
Motion till riksdagen 1987/88 :A 733
Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 av Lars Werner m. fl. (vpk) om en utredning om demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion förslag om
Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.
Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning
Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.
Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,
Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. '
UTTALANDE OM DEN NYA ARBETSRÄTTSREFOR~IBN. ' Arbetsrättsreformen har av statsministern karaktäriserats som den viktigaste reformen sedan den allmänna rösträtten genomfördes. Vi anser en sådan bedömning
En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse
En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en
/82:2438. Mot Motion. Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)
Motion Mot. 1981182 2438-2441 1981/82:2438 Lars Werner m. fl. Ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154) V pk krber sextimmarsdag Genom arbetarrörelsens historia har kampen för kortare arbetstid varit
tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric
Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och
Därför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Fackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring
Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o
UPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING
1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund
Därför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791
Datum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)
Nr 2028. Mot. 1973 :2028 8
Mot. 1973 :2028 8 Nr 2028 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1973:129 med förslag tilllag om anställningsskydd, m. m. Kungl. Maj :ts proposition 1973:129 angående
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista
ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare
ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL
ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.
Vem vinner på en bra arbetsmiljö?
Vem vinner på en bra arbetsmiljö? Illustration: Robert Nyberg. Är arbetsmiljö viktigt? Vilka är de viktigaste fackliga områdena? Är det anställningstrygghet och uppenbara plånboksfrågor om lön och skydd
UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter
A-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Nr 89. Prop. 1975: 89. Regeringens proposition nr 89 år 1975
Regeringens proposition nr 89 år 1975 Prop. 1975: 89 Nr 89 Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1974: 358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen; beslutad den
SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning
SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,
Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (delbetänkande, SOU 2018:66)
ENHET Enheten för Ekonomisk politik HANDLÄGGARE Thomas Carlén DATUM 2018-10-22 ERT DATUM Ert datum DIARIENUMMER 20180251 ER REFERENS Er referens 2018-08-29 Fi2018/02864/S1 Ett mer konkurrenskraftigt system
P R E S S M E D D E L A N D E
P R E S S M E D D E L A N D E Stockholm 1998-09-17 sidan 1(1) Rapport om partiernas syn på arbetsrätten Det har blivit modernt att försämra Efter en genomgång av partiernas valmanifest kan man konstatera,
Avtals EXTRA. Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna. försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans!
Avtals EXTRA Hög anslutningsgrad och sammanhållning är viktigast när arbetsgivarna kräver kraftiga försämringar i avtalen. Vi är starkast tillsammans! JANUARI 22017 Tillsammans är vi starka Vi är världens
Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare!
IDÉN!? Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare! Hur gör vi detta? Att organisera oss för att bli starkare är en idé! En idé som är långt mycket äldre än
Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen
Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4
Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals
Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Omorganisation på jobbet
Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter
GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll
GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,
Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till
Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Nr 1719. Mo t. 1973 :17 19 J J
Mo t. 1973 :17 19 J J Nr 1719 av herrar Olsson i Sundsvall och Winberg i anledning av Kungl. Maj:ts pro position 1973:55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhet. Do mstolsverksutredningen föreslog
Inlämningsuppgift. Fråga 1
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och
Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
LOs yttrande över promemorian En enklare ledighetslagstiftning (Ds 2009:15)
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Sofie Rehnström/CA 2009-06-15 20090243 ERT DATUM ER REFERENS 2009-04-16 A2009/1375/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över
Nr Mot. 1975: av herr Danell med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Il 1).
Mot. 1975: 1840 12 Nr 1840 av herr Danell med anledning av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. J propositionen om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor ( J 975: J
Skyddsombud i hundra år
Skyddsombud i hundra år skyddsombud i hundra år REGIONALT SKYDDS Arbetarnas ombud i skyddsfrågor föddes för hundra år sedan 1912. Det dröjde dock till 1938 innan de fick namnet skyddsombud. Med åren vann
Uppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...
Fackförbundet ST. Fackförbundet för dig som valt att arbeta på Tunnelbanan
Fackförbundet för dig som valt att arbeta på Tunnelbanan Några historiska punkter I november 1904 grundades Extra ordinaries förening. Några historiska punkter Efter flera sammanslagningar och namnbyten
Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.
h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,
Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.
DETALJMOTIVERING. 1 Lagförslag. 1.1 Arbetsavtalslag. 13 kap. Särskilda bestämmelser
DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 1.1 Arbetsavtalslag 13 kap. Särskilda bestämmelser 6. Bestämmelsernas tvingande natur. Enligt gällande 1 mom. i paragrafen är ett avtal som inskränker de rättigheter och förmåner
Röster om facket och jobbet 2011
Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Röster om facket och jobbet 0 Det fackliga medlemskapet Om undersökningen - 988, 99, 998, 00, 006 och 0-4500 intervjuer vintern 00/0 - Anställda
Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?
VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till
Ramavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
CY INNEHÅLL 1.0 POLI
TE R & AR M B ÄN ET PO LI SK SF CY FÖ LI ÖR R GA H Å RÄ L TT LA IG ND HE E N ÄN SK LIG A RÄ TT IG HE TE R SV ER IG E PO LIC Y FÖ R AR BE TS FÖ RH ÅL LA ND EN OC H M PO LIC Y CA RL SB ER G INNEHÅLL 1.0
TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN
TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med
1971 konfliktade akademikerna på nytt
AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och
Gemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
. I. . i #_ . " Undertecknad organisati(>~ har enhälligt antagit följande I ~ uttalande och hemställer.till Eder att det införes i Eder tidning.
'. I -- I '!. i #_. " 29/11-73.,' Red.,sekr. Tidningen Arbetet Göteborg ',..:i, r', Undertecknad organisati(>~ har enhälligt antagit följande I ~ uttalande och hemställer.till Eder att det införes i Eder
Förlängt anställningsskydd till 69 år
2018-09-24 R 51.18 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Förlängt anställningsskydd till 69 år Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på regeringens promemoria Förlängt anställningsskydd
Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15)
Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005: 15) Rubrik Departementsserien, Ds 1 Inledning...5 2 Promemorians lagförslag...7 2.1 Förslag till lag
Strax dags för jobb. Om anställning och facket
Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och
Förhandlingsordning. Innovations- och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna. Innovations-
Innovations- Innovations- PROTOKOLL Ärende Parter Tid Plats Närvarande för Förhandlingsordning IKEM - och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna 31 Mars 2017 IKEM - och kemiarbetsgivarna
1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna
Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning
Välkommen till IF Metall
Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt
CY innehåll 1.0 POli
te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet
Förtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud
Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet
1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion
15 Motion 1981/82:707 Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering Det är väl bekant att fastighetsförhållandena är mycket särpräglade inom stora delar av
Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.
Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig
om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser Villkor om varierande arbetstid
1. om ändring av arbetsavtalslagen 1 kap. Allmänna bestämmelser 11 Villkor om varierande arbetstid Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under
Dina rättigheter på jobbet
Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!
Välkommen till Seko!
Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Förhandlingar enligt MBL. Förhandling enligt Information enligt 19
Förhandlingar enligt MBL Förhandling enligt 10 11-14 Information enligt 19 Allmän förhandlingsskyldighet 10 Ömsesidig förhandlingsrätt/förhandlingsskyldighet Part är skyldig att ställa upp till förhandling
SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET. Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING
SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET Rapport: Konsekvenser av huvudorganisationernas gemensamma lagförslag om inskränkningar i strejkrätten SAMMANFATTNING 1 Rätten och möjligheten att strejka är det främsta medel
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Ra pp or t 5 av
5 Ra pp or t 5 av 7 7 Röster om fac ket och jobbet Ungdomar och fa cket Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport
Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01
Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,
Kollektivavtal det tjänar du på
Kollektivavtal det tjänar du på för dig som är arbetsgivare 1 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar
Utrikesministeriet Juridiska avdelningen
1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk
AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING
Bilaga 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permittering 1/6 AVTAL OM UPPSÄGNING OCH PERMITTERING I SJÖFARTSBRANSCHENS UTRIKESTRAFIK Organisationerna som undertecknat har - med beaktande av å ena sidan
Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare
Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar
PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum
MEDBESTÄMMNDERÄTT PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 2000-09-0 vsnitt (5) MEDBESTÄMMNDERÄTT MEDBESTÄMMNDELGEN - MBL Medbestämmandeformer I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Föreningsrätt och förhandlingsrätt.
Föreningsrätt och förhandlingsrätt ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Föreningsrätt Innebörd Personkrets Föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt Innebörd EU-rättens regleringar angående förhandlingsrätt Olika
Frågesport Steg 6- Facit
Datum 16 november 2016 Frågesport Steg 6- Facit 1. Fråga: Vilka två lagar styr rätten till ledighet för facklig utbildning? Svar: Studieledighetslagen styr rätten till facklig utbildning för medlemmar,
Aktuellt inom arbetsrätt
Aktuellt inom arbetsrätt 2016-2017 Lagstiftning, utredningar och domar Jonas Stålnacke, Almegas arbetsrättsenehet Ny lagstiftning 2016 Föräldraledighet/förmåner - vårdnadsbidrag avskaffas (1 feb) - tredje
Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?
Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma
Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden
Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt
1978/79: Motion
lo Motion 1978/79: 2486 av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen 1978/79: 168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m. m. propositionen föreslås en rad förändringar
RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Är skyddsombudet lönsamt?
Är skyddsombudet lönsamt? 1. Lönsamt för vem? 2. Hur är skyddsombudet lönsamt? Sten Gellerstedt, LO 28 april 2009 1 Är skyddsombudet lönsamt? Samhällets kostnad för arbetsrelaterad sjukfrånvaro 47 95 miljarder
Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan
1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1