Överklagande part: Eneby-Enlunda vägsamfällighet. Datum:

Transkript

1 Överklagande av Ekerö kommuns beslut om antagande av detaljplan för Enlunda Bussdepå (del av fastigheten Troxhammar 1:2, med flera) på Färingsö i Ekerö Kommun, Stockholms Län d. nr Plan Överklagande part: Eneby-Enlunda vägsamfällighet. Datum: Mikael Hellgren Ordförande Eneby Enlunda Vägsamfällighet C/O Hellgren Lykttändarens väg Skå Tel

2

3 Innehåll 1 Inledning Yrkande Översiktlig bakgrund till yrkande Detaljerade motiveringar till vissa punkter i sektion Vår analys av Alternativ till Enlunda Kontakt Bilagor och referenser (12)

4 1 Inledning Med anledning av Ekerö Kommuns planer på att bygga om Ekerö Centrum har Kommunen beslutat att flytta nuvarande bussdepå från samma område. En sådan depå skall kunna inrymma 70 + bussar, samt 70 + parkeringsplatser, samt för verksamheten tillhörande utrymmen (verkstäder, tvätthallar, godsmottagning, etc). Totalt sägs att en yta på 3,5 hektar initialt behövs, gärna med utbyggnadsmöjligheter när verksamheten växer. Verksamheten ska ligga så nära Ekerö Centrum som möjligt ( Tappström ). Kommunen har gjort ett ur alla aspekter undermåligt arbete i beredandet av ärendet. Vidare har kommunen inte följt applicerbara lagar, utvecklad praxis eller iakttagit de allmänna eller privata intressen som en Kommun är tvingad att göra. Detta gör att vi måste inge föreliggande överklagande. Åtgärden (enligt detaljplanen) och verksamheten som sådan medför betydande miljöpåverkan. Nuvarande förslag innebär betydande förstörelse av jungfrulig mark, sprängning av ett berg i storleken lastbilslaster, trots att alternativ utan sådan påverkan finns men inte utretts på det sätt lagen föreskriver. 2 Yrkande Vi yrkar att: A. Länsstyrelsen upphäver Ekerö Kommuns antagandebeslut. B. Länsstyrelsen i det fall den väljer att inte upphäva antagandet av beslutet baserat på vår skrivelse enbart, infordrar från Ekerö Kommun de utredningar som kommunen säger sig ha gjort. Det ger Länsstyrelsen möjlighet att dels bedöma om utredningar och dels granska och bedöma om redovisade utredningar kan anses på ett rimligt sätt uppfylla det som krävs enligt miljölagen, vidare besluta om nuvarande placering kan anses vila på saklig grund. C. Länsstyrelsen i det fall den väljer att inte upphäva antagandebeslutet, ändrar antagandebeslutet för att tillfredsställa de grundläggande krav Miljöbalken och andra applicerbara lagrum kräver. Samt beaktar de krav vi ställer i 3B, 3C och 4E. 4 (12)

5 3 Översiktlig bakgrund till yrkande Vi baserar vårt yrkande A. på ett antal nyckelområden vilka - enligt vår analys av Miljöbalken samt rättsfall - vart och ett enskilt är tillräckligt för att upphäva kommunens detaljplan. Den planerade bussdepån är ett av de största enskilda ingreppen som gjorts på Färingsös natur, då måste höga krav ställas på underliggande utredningar. A. Kommunen har inte utvecklat alternativ till nuvarande plats på ett sätt som ens tillfredsställer de mest grundläggande krav vad gäller att identifiera, beskriva och utvärdera (se referens R1 för länk till Kommunens MKB där utvärdering av alternativ är gjord på sida 14). Detta är ett klart brott mot Miljöbalken 6 Kap, 7 (se specifikt punkt 4, 5). Vi noterar speciellt den betydande miljöpåverkan utförandet och verksamheten innebär, vilken enligt vår analys ställer ytterligare krav på ett gott och tillfredsställande utformande och analys av alternativ. Vidare noterar vi de krav som ställts i liknande fall/prejudikat, t ex Mark- och Miljödomstolens upphävande av detaljplanen för bussterminal vid Slussen del av fastigheten Stockholm Södermalm 7:87, där det speciellt noterats att Staden inte ordentligt redovisat rimliga alternativ, samt att det inte framgått hur Staden gjort sina bedömningar när man valt att satsa på det alternativ man hade valt (Nacka Tingsrätt, Mark och Miljödomstolen, Dom meddelad i Nacka Strand, Mål nr P ). B. Detaljplanen som tagits fram av kommunen beaktar endast bussdepån som sådan och planerar inte andra i sammanhanget extremt viktiga element såsom, bland annat, gångvägar, trafiklösningar såsom säkerhet för skolbarn och andra gång och cykel-trafikanter, tillfartsvägar, rondell, infartsparkering, etc. På detta sätt kan detaljplanen/bussdepån inte anses vara fullständig då Bussdepån endast är utplacerad på ett ställe och omgivningen inte är planerad eller tagen hänsyn till. C. I detaljplanen har det ritats in tre (3!) in- och utfarter från bussdepån. Vägföreningen (alltså vi som skrivit under detta överklagande) äger vägen utanför den planerade depån. Vi tillåter endast en (1) kombinerad in- utfart till bussdepån. Det förefaller som om Kommunen tror att bussdepån planeras på ett tungt industriområde. Detta är inte korrekt. Enlundavägen är den enda tillfartsvägen/gångvägen (idag utan trottoar, vilket inte heller är inkluderat i planen) till ett stort och växande småhus-bostadsområde och frekventeras därför varje dag ett otal gånger av skolbarn och vuxna som till exempel ska till bussen. Den föreslagna dellösningen är trafikfarlig och kan ej godtagas. D. Den miljökonsekvensbeskrivning som uppgjorts är inte korrekt utförd och speglar inte verkligheten. 5 (12)

6 E. Området är av riksintresse med hänsyn till natur och kulturliv, detta är ej förenligt med att spränga bort ett berg, särskilt när bättre alternativ existerar. Depån i Enlunda kommer att vara ett irreversibelt ingrepp i miljön som inte är Hållbart, Långsiktigt eller Varsamt utfört. En bergsskärning kommer att göras vilket innebär bortforslande av c:a 40,000 lastbilslaster berg. Alternativ finns där en bussdepå skulle kunna expanderas, eller läggas ned på ett sätt som skulle kunna återställa depåplatsen på ett tillfredsställande sätt. Det förslag som presenterats för Ekerö kommuns kommunfullmäktige är felaktigt och inkorrekt framställt. Politikerna i kommunen har erhållit skönmålande och vilseledande och direkt felaktiga i planbeskrivningen av hur området kommer att se ut. F. Det förefaller för oss i vår kommunikation med kommunen som att det enskilt viktigaste för kommunen i denna process har varit att bygga bussdepån på en plats där kommunen äger marken, snarare än att man till exempel skulle köpa en alternativ plats från en annan ägare (till exempel äger NCC ett nedlagt grustag i närheten till Ekerö Centrum, vilket skulle vara en perfekt lokalisering för en bussdepå och som inte skulle betinga något högre värde). Syftet med detta skulle vara att tjäna pengar på att exploatera marken. På detta sätt har Kommunen kraftigt brustit i sitt uppdrag att värna allmänintresset och naturen på Ekerö. G. Ledande politiker i kommunen förefaller ha beordrat tjänstemän att utforma processen på ett sådant sätt att endast ett specifikt resultat skulle kunna antas, och har under denna process även ljugit för andra politiker och boende i kommunen. De ledande politikerna har kommunicerat till andra politiker, kommunfullmäktige och allmänhet att man utrett alla alternativ. Vi har lagt upp ljudinspelningar på internet som refererar till när dessa osanningar har uttalats (se referens R2 länkar till inspelningar från kommunfullmäktige). Ledande politiker i Ekerö Kommun har aktivt sett till att Kommunen inte följt Miljöbalken genom att ta beslut om att alternativ inte skall utredas (se Bilaga B3). Beslutet att inte utreda alternativ togs ett knappt år efter att ett köpekontrakt underskrevs ( ) där Stockholms Lokaltrafik köper, och Ekerö Kommun säljer, Fastigheten Troxhammar 1:2, och där Ekerö Kommun i samma kontrakt utlovar att man ska expropriera privat egendom angränsande till denna fastighet, i syfte att för SL anlägga en bussdepå. Detta visar med tydlighet att Ekerö Kommun aktivt beslutat att bussdepån ska byggas på Troxhamar 1:2, oavsett om andra bättre alternativ finns, och att man därför inte haft någon motivering att göra ett fullgott arbete rörande alternativ. Köpekontraktet ovan är undertecknat av Peter Carpelan, Moderat (Kommunstyrelsens Ordförande). 6 (12)

7 H. Vi noterar i vår research att Kommunen tidigare faktiskt har rekommenderat andra ställen att bygga Bussdepån på, och att dessa istället för nuvarande föreslagna lokalisering enligt kommunen varit att föredra då de framförallt ligger mycket närmare Ekerö Centrum. Nuvarande lokalisering har då avfärdats därför att den ligger alldeles för långt bort från Centrum (4 kilometer, vilket innebär en för lång tomresa ) och skulle innebära en mycket hög anläggningskostnad (bergskärning med 40,000 lastbilslaster sten att frakta bort), till förmån för alternativ som betraktats som mycket mer nära, ekonomiska och miljömässigt ansvarsfulla. 4 Detaljerade motiveringar till vissa punkter i sektion 3 A. Avsaknaden av identifiering, beskrivning och utvärdering av alternativ till det föreliggande alternativ är slående. Den utredning kommunen gjort är del av MKB, sidan 14. En kort läsning av densamma visar att man inte gjort någonting, förutom att avfärda alla andra potentiella alternativ till nuvarande alternativ som ointressanta utan att ens göra en ordentlig identifiering av alternativ. Vi har studerat andra liknande byggprojekt och har i inget fall hittat ett så undermåligt förarbete eller ursäkt till analys. De rättsfall vi analyserat pekar på behovet av ett grundligt arbete runt alternativ, i syfte att uppfylla lagens krav. Påpekas ska att noll-alternativet inte är ett alternativ eftersom det redan beslutats att den existerande depån skall bort. I MKB sid 15 står att om denna detaljplan ej kommer till stånd måste annan lokalisering sökas. Under denna tid skulle störningar ske i tätorten. Dessa störningar har funnits i c:a 40 år varför ett par år extra ej kan spela någon avgörande roll. Tilläggas bör att Trafiknämnden i Landstinget har beslutat att av budgetekonomiska skäl senarelägga planeringen av bussdepån till 2018, varför tid finns. I MKB sidan 14 refereras till utredningar som tidigare gjorts rörande alternativ. Normalt när man i löpande text hänvisar till en utredning har man en fotnot som anger utredningens namn och när den gjordes, för kommuner är det normalt diarienumret som anges. En annan möjlighet är att redovisa gjorda utredningar i den referensförteckning som avslutar MKB:n. Men även där saknas hänvisning till de utredningar som påstås vara gjorda. Det är i sig naturligt då vi inte trots begäran från kommunen fått del av något som kan klassificeras som en utredning. Hänvisning till utredningarna görs för att det kan finnas behov att vid ett senare skede gå tillbaka till den utredning man stöder sig på vid det beslut som fattades med utredningen som underlag. Om man i ett sådant här sammanhang inte kan referera korrekt till påstådda utredningar måste det tolkas som att utredningen inte finns. Vi har gjort kraftiga ansträngningar för att försöka finna några som helst utredningar av alternativ, men har istället av kommunens tjänstemän fått material som visar att inga utredningar har gjorts. Detta redovisas utförligt i bilaga B1. 7 (12)

8 B. 1) Rondell i förhållande till depå. All mark är utnyttjad till den grad att det inte längre finns plats för trafiklösningar som krävs för bussdepån, till exempel rondell, i området. Eftersom rondellen kommer att behövas för att bussarna ska ta sig ut på vägen är det anmärkningsvärt att man inte tänkt ut en lösning för detta. 2) Infartsparkering. För närvarande finns en liten infartsparkering där bussdepån ligger. Denna försvinner och det finns tankar på att en ny parkering ska finnas norr om Enlundavägen, detta är dock ej planerat. Att bygga ny infartsparkering norr om vägen är huvudlöst då de som parkerar sedan måste springa över en starkt trafikerad väg för att kunna komma till busshållplatsen. 3) Gång och cykelväg. Det finns ingen gång eller cykelväg planerad i området. Ett byggande av en bussdepå i den omfattning man planerar kommer skapa en mycket obehaglig trafiksituation där gång- och cykelvägar måste byggas. Vi har på ritningar över området noterat att skisser finns på cykelväg, men denna är inritat på ett sätt som visar att man inte tänkt igenom någon lösning eller har några konkreta avsikter att faktiskt skapa en. 4) En stor damm är tänkt att bygga invid Lullehovsbron denna skall förbindas med bussdepån via ett dike som påverkar fastigheterna söder om planområde. Ej heller detta är med i detaljplanen 5) Invid bussdepån har kommunen för avsikt att anlägga ett lättare arbetsplatsområde. Detta innebär att stora ytor kommer att hårdgöras, vilket i sin tur förändrar förutsättningar för de vattenflöden som tas upp i MKB. Detta pekar tydligt på behovet av att skapa en helhetslösning för området, snarare än ett lapptäcke av olika detaljplaner. C. [ingen ytterligare information] D. 1) MKB beaktar inte i tillräcklig omfattning skadorna på och riskerna kopplade till byggandet av en bussdepå som ligger i strömriktning mot ett mycket näraliggande vattenreningsverk 2) Man har ej tagit hänsyn till eventuella nivåhöjningar i Mälaren pga pågående temperaturhöjning. 3) De bilder och visualiseringar som används i MKB är inkorrekta, t ex används bilder som är från en gammal planering av Bussdepån. Till exempel a.) fastighetsgräns felaktigt utritad, MKB, figur 4.2 sidan 29, b.) figur 3.4, sidan 22, har gammalt planområde utritat 4) De illustrationer som gjorts är direkta skönmålningar av hur området skulle se ut, vissa av illustrationerna skulle t ex vara olagliga ur trafiksäkerhetssynpunkt. De bilder som tagits reflekterar på intet sätt storleken på det område som kommer att tas i anspråk. 5) MKB beaktar inga störningar pga ljud från depån. Vid anläggning av verksamhet framför en bergsvägg dubbleras ljudtrycket från verksamheten ut ifrån väggen. I detta fall kommer ett invändigt hörn att skapas vid beskärningen, ljudtrycket ifrån ett sådant hörn fyrdubblas. I riktning från beskärningen (norrut) finns boende som antagligen kommer att få en betydande ljudstörning pga detta. 8 (12)

9 E. Planbeskrivning har många betydelsefulla felaktigheter, vilket gjort att kommunfullmäktige inte kunnat basera sitt beslut på korrekta uppgifter. Här är några exempel: Planområdet utgörs av åker och betesmark samt uppvuxen skogsmark (Detaljplanen) Detta är helt fel då större delen (80% +) av planområdet består av berg, som måste sprängas bort för depån. Den volym berg sprängningen motsvarar är mycket stor: cirka 40,000 lastbilslaster (i volym motsvarande cirka 2000 villor). Detta påverkar naturligtvis natur, boende etc mycket negativt precis som det skapar ett irreversibelt ingrepp i miljön. Fornlämningar berörs inte. (Detaljplanen) Då man i MKB har använt fel underlag/karta (från en tidigare planbeskrivning) har man inkorrekt påstått att Fornlämningar på området inte finns eller inte kommer att påverkas. Man har vidare sagt att Fornlämningar inte finns inom ett område på 80 meter, trots att huvudregeln är 100 meter. Detta gör att det står utom alla tvivel att Fornlämningens omfattning är inom det område som kommer att sprängas bort Vidare finns inom samma område en unik tall, en av endast sexton levande tallar av samma kaliber inom Stockholms län. Denna kommer att sprängas bort. Om detaljplanens södra gräns flyttades norrut minst m skulle möjligen tallen kunna räddas och även fornlämningar. Bussdepån kommer att uppfattas som grotesk i miljön 25 meter / 8 våningar hög bergvägg 35,000 kvadratmeter stort område (cirka 10 fotbollsplaner) 3 meter högt taggtrådsstängsel löper runt hela området Delar av området är idag bergklätt med mycket gammal skog och i mindre delar odlingsmark Omkringliggande område är berg, kullar, odlingsmark och bondebebyggelse Bygget är ett icke hållbart irreversibelt ingrepp i miljön. Om år när depån är för liten och det är omöjligt att bygga ut den kommer kommunen att få stora problem. Planen strider mot Kommunens Kulturmiljöanalys för Ekerö (2008) allmänt och Färingsö specifikt. Se speciellt sidan 8. Framöver bör större ingrepp såsom sprängning och utfyllnad av landskapet undvikas. Planen strider mot Kommunens Översiktsplan för Ekerö (2005). "Bibehållande av landsbygdskaraktären och det öppna landskapet mellan byar och bebyggelsegrupper ges högsta prioritet". F. [ingen ytterligare information] 9 (12)

10 G. När Bussdepån diskuterades i Kommunstyrelsen sade Peter Carpelan (Moderat, kommunstyrelsens ordförande) samt Lennart Nilsson (Moderat, Byggnadsnämndens ordförande) klart och tydligt till ledamöterna att alla alternativ är utredda, vilket är en lögn. För den intresserade finns bandinspelningar som bevis för detta se referens R2. I den utredning vi gjort har det tydligt framkommit att inga utredningar har gjorts överhuvudtaget. 10 (12)

11 5 Vår analys av Alternativ till Enlunda Ekerö kommun har totalt 21 busslinjer. 16 st går från Brommaplan. 2 av dessa 16 från Brommaplan är direktlinjer till Färingsö (där Enlunda, nuvarande bussdepåförslag ligger), resten går till Ekerö. Av kommunens totalt 21 busslinjer är det endast 5 som har Färingsö som destination, resten går ut på Ekerö. Givet detta är det angeläget att hitta ett förslag där a) bussdepån ligger så nära Centrum som möjligt, och b) att bussdepån förläggs till Ekerö. Detta av det enkla skälet att det skulle erbjuda de bästa miljö- och kostnadsmässiga fördelarna. Vår åsikt, och vi delar denna med Miljöbalken, är att det är Kommunens skyldighet att a) leta reda på, och att b) på ett tillfredsställande sätt utreda dessa alternativ. Detta har kommunen inte gjort. Vi har känt oss tvingade att göra en egen analys av några av de förslag vi vet översiktligt diskuterats på kommunen men som inte utretts, (se Bilaga B2 Miljöbelastningsmatris gällande platser för Bussdepå i Ekerö kommun ). De förslag på platser vi analyserat är fem stycken: 1) Enlunda föreslagen (den nu gällande planen), 2) Enlunda Väster, 3) Enlunda Öster, 4) Älvnäs f.d. Grustag, 5) Västeräng/Betlehemsskogen. Vår analys pekar tydligt på det orimliga i att välja nuvarande alternativ (det får 195 poäng där hög poäng visar på stor miljöbelastning), samt att det är tydligt att Bussdepån ska förläggas till Älvnäs f.d. grustag (endast 42 poäng). Denna slutsats kan nås genom att endast mycket översiktligt gå igenom viktiga bedömningskriterier. För det första är det mycket stor skillnad i miljöpåverkan mellan alla förslagen, samt signifikant skillnad mellan det föreslagna alternativet och det med lägst poäng. Detta gör att vi känner att det är orimligt att inte inom ramen för Miljöbalken utvärdera sådana alternativ. 6 Kontakt Vi svarar gärna på frågor, ger mer bakgrund och information runt vårt överklagande. Mikael Hellgren, Ordförande, Eneby Enlunda Vägsamfällighet. Telefon: Epost: hellgren@kth.se 11 (12)

12 7 Bilagor och referenser Bilagor: B1 Synpunkter på kommunens utredningar. B2 Miljöbelastningsmatris gällande platser för Bussdepå i Ekerö kommun. Mikael Hellgren. B3 KSau beslut om nedläggande av utredning gällande alternativa platser Referenser: R1 Miljökonsekvensbeskrivning till Detaljplan för Enlunda Bussdepå (del av fastigheten Troxhammar 1:2 M FL) på Färingsö Kommun: nda/miljokonsekvensbeskrivning.pdf?epslanguage=sv R2 Länkar till citat från ledande politiker när de talar om att man utrett alla alternativ till den nuvarande placeringen av bussdepån: Under bussdepå ligger ljudfiler upplagda. 12 (12)

13 Bilaga B1. Synpunkter på kommunens utredningar. Protokollen från kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen från 2003 till dags dato visar att inga utredningar om alternativa platser har presenterats för politikerna. Det är uppenbart att påståendet om gjorda utredningar över alternativa platser på sidan 14 i Miljökonsekvensbeskrivningen är (medvetet?) vilseledande om inte rent av falsk. Exempel på kommunens svårighet att delge allmänheten påstådda utredningar görs genom att som exempel redovisa utredningen om Västeräng/Betlehem. När vi beställer kopia på alla gjorda utredningar över alternativa platser får vi ett dokument från stadsarkitektkontoret som är osignerat, saknar rubrik, saknar diariestämpel och aldrig har ingått som beslutsdokument i något beslutsfora, inte finns upptaget i något dagsboksblad. I detta dokument som är på 4 sidor berörs det som kommunen kallar för utredningar av alternativa platser. I dokumentet står om Västeräng/Betlehem: (citat) Västeräng/Betlehem (Färentunavägen) Utredd 2005 Lokalisering: Utmed Färentunavägen mellan Tappsundsbron och Lullehovsbron. Rymmer: 70 bussar Kommentar: Förslaget ligger delvis inom Riksintresse för kulturmiljö, anslutning till värdekärnor. Kommunen äger inte marken. Kommunen bedömde därför att lokaliseringen inte var lämplig. Storleken på depån uppfyller inte SL:s behov idag. Först ska sägas att när utredningen som påstås vara gjord 2005 efterfrågas finns den inte. Utredningen sägs vara ovanstående 7 rader. (!) När en annan person efterfrågar gjorda utredningar får denne från en annan tjänsteman - ett dokument upprättat på 4 sidor som redogör för utredningsresultatet rörande alternativa placeringar för bussdepån genomförd av en grupp som bestått av (inklippt citat) Denna högst sakkunniga grupp finner enhälligt att den plats som påståtts vara utredd 2005 och förkastad är den bästa platsen Se inklippt citat från dokumentet nedan. 1

14 Detta dokument förordar Västeräng/Betlehemsskogen som ligger efter vägen till nuvarande vald plats men på halva avståndet till Ekerö C jämfört med den valda platsen. Om en bussdepå vid Enlunda sägs (citat). Dokumentets sammanfattning är (citat): Som framgår får vi vid beställning av gjorda utredningar över alternativa platser ett dokument som säger att Västeräng/Betlehemsskogen utreddes En annan person får ett dokument daterat 2006 där chefen för Stadsarkitektkontoret och Tekniska chefen i Ekerö och Trafikplaneringschefen och projektledaren för Fastighetsutveckling inom SL enhälligt förordar Västeräng/Betlehemsskogen. De t.o.m. förkastar en placering vid Enlunda nu vald plats - pga. avståndet till Ekerö centrum. När det beslutsdokument efterfrågas som på saklig grund förkastar alternativet Västeräng/Betlehemsskogen som förordats som huvudalternativ kan kommunen inte hitta något beslutsdokument. Ett annat exempel som visar hur politiker och allmänhet vilseleds är att byggnadsnämndens ordförande Lennart Nilsson hävdade i debatten i kommunfullmäktige om just Västeräng/Betlehemsskogen att den placeringen är utredd och det är bara att gå tillbaka i handlingarna och se vad som är sagt om placeringen se referens R2. 2

15 Men kommunen kan inte hitta någon utredning. Och det enda som finns i handlingarna är de två meningar som står på sidan 14 i Miljökonsekvensbeskrivningen (citat): Vidare har kommunen tidigare tittat på att förlägga bussdepån vid Västeräng, på Malmvik. Här äger dock inte kommunen marken. Att förkasta platsen enbart för att kommunen inte äger marken visar tydligt att det är viktigt att bussdepån placeras på mark som kommunen kan sälja. Men att kommunen inte äger den aktuella marken kan inte vara saklig grund att anse att Västeräng är en olämplig alternativ placering. En utförd alternativutredning på det sätt som Miljölagen kräver hade kunnat ge vid handen att denna plats var lämpligare än den av kommunen nu valda. I Miljökonsekvensbeskrivningen enda sida om alternativa platser nämns utredningar som påstås vara gjorda. Men de existerar inte när de efterfrågas. Vid beställning av en utredning som påstås vara gjord för Älvnäs fås ett dokument som säger nedanstående (citat): Det kan tilläggas att avståndet från nu beslutat alternativ till centralorten är större än 3500 m. Uppräkningen kan fortsätta med fler exempel på sådant som styrker att inga utredningar över alternativa platser har gjorts. Men för att inte tynga ned anmälan med kommentarer om ytterligare 6-7 andra påstådda utredningar är förhoppningen att Länsstyrelsen har bättre muskler och kan erhålla de utredningar som kommunen påstår finns men som allmänheten inte lyckas få del av. Därför görs hemställan enligt 2B sida 3. Men hur har bussdepån hamnat på nuvarande plats? Frågan är berättigad och ger insyn i kommunens sätt att arbeta och upprätta utredningar. Under 2009 gjordes program och samråd över området som omfattar den skrafferade cirkeln i kartan nedan. 3

16 I samrådshandlingarna står: "VERKSAMHETER OCH SERVICE I området finns redan Färingsö Trä. Till området kan en flyttning av SL:s depå från Tappström tänkas" (Vår fetmarkering) Samrådsredogörelsen presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 8 juni Beslutet blev att ta fram alternativa placeringar av en bussdepå inom det skrafferade området vilket framgår av protokollet nedan. Ks au 164 Detaljplan för del av Troxhammar 1:2 m fl, samrådsredogörelse efter programsamråd KS09/ Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner samrådsredogörelsen och uppdrar åt stadsarkitektkontoret att ta fram alternativa samrådsförslag för placering av bussdepån. Observera att programmet daterat mars 2009 omfattade ett nytt arbetsplatsområde på södra delen av Färingsö, norr om Lullehovsbron. Dvs samrådet rörde inte specifikt en placering av bussdepån utan omfattade området inom cirkeln på bilden ovan. Det var bakgrunden till beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott om ett nytt samråd med alternativa placeringar av bussdepån. 4

17 Men inga alternativa placeringar togs fram, ännu mindre alternativa samrådsförslag. Efter ca 1,5 år - februari presenterades 1 (ett) förslag i kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslaget var nuvarande placering. Samtidigt beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott att inga andra alternativ skulle tas fram. Det är häpnadsväckande att läsa den enda sidan i Miljökonsekvensbeskrivningen om alternativa platser och finna nedanstående text: "I samband med ett programarbete för södra Färingsö utreddes alternativa lokaliseringar av bussdepå. Under programsamrådet framkom att både myndigheter och boende i området framhöll det öppna landskapets värden och förespråkade därför att bussdepån skulle förläggas väster om Färentunavägen och att den östra sidan av vägen skulle hållas obebyggd". Sanningen är dels att det inte gjordes några utredningar dels att det bara var 4 st synpunkter på en bussdepå i det samråd som kommunen refererar till och som omfattade området inom cirkeln på bilden ovan. De som ens yttrat sig om bussdepån har gjort det utifrån att det eventuellt kan flyttas en bussdepå till någon plats inom den stora cirkeln som markerar området och de har inte fått alternativ att ta ställning till som t.ex. nu aktuell plats mot annan plats. Ingen vet vilka synpunkter som skulle erhållas om det hade funnits ett val mellan att spränga bort ett berg och ett annat alternativ. En (1) myndighet uttalade sig om en bussdepå och det var Kulturnämnden i kommunen som skrev: "Anser att det finns en risk igen med en bussdepå som ligger centralt i ett exploateringsområde och hindrar utvecklingen av Södra Färingsö". Tre (3) ägare till mark inom området uttalade sig om en bussdepå Ägare 1 skriver: "Ifrågasätter lämpligheten av att bussgarage m m placeras i entrén till Färingsö. Placeringens konsekvenser måste noga beaktas i långsiktigt perspektiv". Ägare 2 skriver: "Anser att bussgarage m m är storskalig miljöstörande industrietablering och därför inte bör tillåtas och att annat läge bör sökas, t ex Skå flygfält eller annat industriområde". Ägare 3 skriver "Vill ha en mer detaljerad plan för området. Anser inte att området för bussdepån är acceptabelt. Vill inte att nuvarande arbetsplatsområde (Färingsö Trä)utvidgas mot öster. Inte bra ur buller- och luftmiljösynpunkt". Som framgår hävdar kommunen helt ogenerat att de 4 synpunkter som i generella termer uttalade sig om en bussdepå i ett programsamråd från 2009 som omfattade en stor del av södra Färingsö och där det stod i förutsättningarna "Till området kan en flyttning av SL:s depå från Tappström tänkas" tas till grund för placeringen av bussdepån på nuvarande plats. 5

18 Bilaga B2 Miljöbelastningsmatris gällande platser för bussdepå i Ekerö kommun. Val av platser. Av de platser som finns i denna matris är 4 undersökta av SL. Älvnäs är ej undersökt. Kommunen har ej utvärderat en enda plats. Med början på sidan 6 finns utkast för 4 av de 5 platserna. För Västeräng Betlehemsskogen har vi ej kunnat hitta några skisser, därför är dessa värden något osäkrare dock har platsen förordats av såväl Ekerö kommun som SL i ett tidigare skede. Förklaringar till kriterier och bedömningar. Viktning av kriterier har gjorts enligt skalan 1, 3, 5 och 7. Kriterierna är satta så att största siffra ger mest miljöbelastning. De olika förslagen har bedömts med faktorn 0, 1, 2, 3, 4, och 5 där 0 inte medför någon belastning. Den högsta totalsumman kommer alltså att ha högsta miljöbelastningen. Hur kriterier och förslag bedöms kan man naturligtvis ha olika uppfattning om. Dock tror vi att en opartisk bedömning skulle komma i närheten av detta. 1

19 Kriterier \ Plats Enlunda föreslagen Enlunda väster Enlunda öster Älvnäs fd grustag Västeräng Betlehemsskogen Vikt Anmärkning 1 Möjlig påverkan på dricksvattentäckt för Stockholm 5 5 (5x5=25 ) 4 (20) 4 (20) 1 (5) 3 (15) 2 Påverkan av landskapsbild 7 4 (28) 2 (14) 4 (28) 0 (0) 2 (14) 3. Bestående ingrepp i natur 7 5* (35) 3 (21) 3 (21) 1 (7) 2 (14) *Bergsbeskärning i detta omfång är irreversibelt 4. Påverkan på närliggande natur 7 5* (35) 1 (7) 1 (7) 0 (0) 2 (14) *Vårtjärn på berget torrläggs, idag plats för grodor och salamander under våren. Gammal kastanjeallé torrläggs. 2

20 5. Avstånd till busslinjer 3 4 (12) 4 (12) 4 (12) 2 (6) 3 (9) Tomkörning 6. Påverkan av grundvattennivå 5 5 (25) 2 (10) 2 (10) 1 (5) 2 (10) 7. Störningar för boende pga körning till o från bussdepå 5 3 (15) 3 (15) 3 (15) 3 (15) 1 (5) Liten ökning mellan centrum och Älvnäs, dock många boende. 8. Inga expansionsmöjligheter i framtiden Miljöbelastning under byggtid 3 5* (15) 2 (6) 2 (6) 1 (3) 2 (6) *Enorma mängder (antagligen c:a lastbilar) berg skall sprängas, forslas, lagras, krossas Anläggningskostnad

21 Förtydliganden 1. Möjlig påverkan på dricksvattentäckt för Stockholm. Planerade diken från bussdepå är tänkta att mynna ut vid Lullehovsbron. Strömriktningen där är rakt emot Strömdals vattenverk som förser västra och centrala Stockholm med vatten. Ett utsläpp av miljöfarliga ämnen här skulle kunna påverka Stockholms dricksvattenförsörjning. 2. Påverkan av landskapsbild. Enlunda föreslagen kommer att medföra en dramatisk ändring av landskapsbilden då den högsta punkten på berget sprängs bort. Vidare kommer det att bli en stor grop istället för en skogsbacke. Enlunda östra skulle medföra att ett öppet fält bebyggs. Enlunda västra skulle till stor del försvinna bakom befintlig byggnad. I Älvnäs skulle landskapsbilden ej förstöras på något sätt då området redan är skövlat och avspärrat som det är idag. 3. Bestående ingrepp i natur. Här tas hänsyn till om projektet är irreversibelt, om våra barn har möjlighet att återskapa naturen till det den var innan depån anlades. 4. Påverkan på närliggande natur. I fallet Enlunda föreslagen kommer naturupplevelsen på berget att helt förstöras då det kommer att stå ett närmare 3 m högt taggtrådsstaket på toppen av det. På detta berg ligger en fornlämning som där upplevelsen av platsen kommer att påverkas kraftigt. På de ytor av berget som skall sprängas bort ligger med stor sannolikhet fler fornlämningar som skulle kunna förhöja platsens upplevelse om de utforskades och bevarades på plats. Vid gränsen till sprängningen står en av Stockholms större tallar den kommer med största sannolikhet att stryka med pga av att all skog framför den tas bort vilket gör den kraftigt utsatt för stormar samt att marken dräneras pga bergsbeskärningen. 5. Avstånd till busslinjer. Här tas hänsyn till var stora flertalet bussar passerar. C:a 80% av bussarna angör Ekerö idag medan endast c:a 25 % (två linjer passerar Ekerö innan de kör till Färingsö) kör på Färingsö. Att bussdepån ligger där stora flertalet bussar kör medför minskat antal tomtransporter. 6. Påverkan av grundvattennivå Bersbeskärning medför sänkning av grundvatten nivå. Markförstärkning vid anläggning på lerlager kan bitvis påverka nivå. Anläggning av depå på före detta rullstensås påverkar ej nivån. 7. Störningar för boende pga körning till o från bussdepå. Förutom tomtransporter av bussar skall förare och personal komma till och från depån. I fallet Älvnäs passerar dessa körningar bebyggt område. Dock finns utvecklade planer (se sidan 8 denna bilaga, 4

22 detaljplanearbetet för Brunna samt kommunens översiktsplan) på en ny vägdragning för Ekerövägen. Denna nya huvudled kommer då att passera grusgropen. På detta sätt kommer störningen från denna trafik + extrakörning med bussar att minska radikalt då bullerdämpande åtgärder blir ett krav för denna väg. 8. Inga expansionsmöjligheter i framtiden. I fallet Enlunda befintlig måste en 25 m hög bergsvägg forseras. I Älvnäs finns plats för tre bussdepåer av den tänkta storleken. Detta kriterie kan man diskutera om det är en del av miljöbelastning 9. Miljöbelastning under byggtid. I fallet Enlunda Östra och Västra skall matjord tas bort samt transporteras från plats. Grundförstärkning skall också ske. I fallet Älvnäs behövs inga större transporter av grundläggningsmaterial. 10. Anläggningskostnad. Denna punkt finns ej med i totalsumman då detta ej är ett miljökriterie dock är det viktigt för oss skattebetalare. SL har gjort beräkningar på kostnader och kommit fram till att östra Enlunda skulle vara 22 Miljoner kronor billigare än den nu föreslagna platsen. Analys av matris och dess utfall. Det som kan ses är att Enlunda föreslagen har den absolut högsta miljöbelastningen. Om man skall välja ett sådant förslag måste det finnas mycket starkt vägande skäl. Att kommunen äger stor del av marken som skall bebyggas är ej tungt vägande. Som vi ser det finns inga tungt vägande skäl för Enlunda föreslagen. Om miljön skall värderas i ett sådant här stort projekt med enorm bergsbeskärning så måste det leda till att denna plan avslås. De efterföljande bildernas namn och ovanstående namn hör ihop som följer: Färingsö syd = Enlunda föreslagen, Östra Enlunda = Enlunda Väster, Färingsö norr = Enlunda Öster. 5

23

24

25

26

27 Bilaga B3 KSau beslut om nedläggande av utredning av alternativa platser

28 ~EKERÖ ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesprotokoll ARBETSUTSKOTT Stda: 8 Detaljplan för Troxhammar 1:2 m fl (Enlunda Bussdepå), samråd om planförslag Dnr KS09/ Beslut 1) Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna samrådsförslag för detaljplan för del av Troxhammar 1:2 m fl (bussdepå Enlunda) samt uppdra åt stadsarkitektkontoret att genomföra samråd med de redovisade handlingarna som underlag. 2) Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avbryta stadsarkitektskontorets tidigare uppdrag att ta fram alternativa samrådsförslag för placering av bussdepån. Sammanfattning av ärendet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för anläggandet aven bussdepå samt utökning av befintlig småindustriverksamhet i området. Befintlig småindustriverksamhet Färingsö Trä föreslås även ingå i detaljplanen. Den 19 augusti 2008 gav Kommunstyrelsens arbetsutskott stadsarkitekt-kontoret i uppdrag att ta fram ett detaljplan för Östra Enlunda som arbetsplatsområde. Ett program för ett större område på södra Färingsö togs fram och skickades ut på remiss 17 april- 11maj 2009 till sakägare och myndigheter. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände programsamrådsredogörelsen och uppdrog åt stadsarkitektkontoret att ta fram alternativa samrådsförslag för placering av bussdepån. Bussdepåns olika lägen har sedan dess diskuterats med SL. Under programsamrådet framkom att både myndigheter och boende i området framhöll det öppna landskapets värden och förespråkade därför att bussdepån skulle förläggas väster om väg 800 och att den östra sidan skulle hållas obebyggd. Varför nu denna placering föreslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande stadsarkitektkontoret, Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Illustrationsplan över bussdepån Behovsbedömning Trafikutredning Dagvattenutredning Landskapsanalys för bussdepån Landskapsanalys för Enlunda verksamhetsområde Expediering: Stadsarkitektkontoret 26 Justerandes signum Anslagsdatum Utdragsbestyrkande 2 1 1_1-_ _3-_ _8 1 _