Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning

Transkript

1 SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen SID 1 (43) BUN/2016:95 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning Sammanfattning Kunskapsresultaten har stigit under. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala grundskolor har förbättrats jämfört med tidigare år. År är meritvärdet 229,8 i jämförelse med föregående års 225,2. Solnas meritvärde är högre jämfört med riket och länet. Förutsättningarna för förskolorna avseende personaltäthet, organisation och ekonomi har förbättrats de senaste två åren. Från och med år har ett strukturbidrag till förskolan införts. Strukturbidraget fördelas med föräldrarnas utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så vis utjämnande för barnens olika förutsättningar. Bidraget används bl.a. till personalförstärkningar. Förskolorna arbetar också med att under dagen organisera barnen i olika små grupper. Nämndens nettokostnader är 1 143,3 mkr. Det innebär ett underskott jämfört med budget på 15,3 mkr vilket motsvarar 1,3 procent. Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade volymer inom förskola och grundskola samt ökade kostnader för tilläggsbelopp för elever med stora behov i grundskolan. Intäkterna är 10 mkr högre än budgeterat beroende på nya specialdestinerade statsbidrag t.ex. lågstadiesatsningen, mindre barngrupper i förskolan, statsbidrag för nyanlända samt ökade föräldraavgifter för maxtaxa. Anledningen är dels att maxtaxan ökade från halvårsskiftet och dels fler barn inom förskola och fritidshem. Kostnaderna är 16,3 mkr högre än budget. Anledningen är främst ökade kostnader för tilläggsbelopp inom grundskolan samt fler barn i förskola och fler elever i grundskola än budgeterat. Tilläggsbeloppet ökar till stor del på grund av förvaltningens arbete med att få elever med stor frånvaro och hemmasittare tillbaka till skolan. När det gäller volymerna inom grundskolan och gymnasieskolan är en orsak den stora invandringen av asylsökande och anhöriga. Totalt fanns drygt 250 nyanlända barn och elever i Solnas förskolor och skolor i slutet av. De flesta går i högstadiet eller i gymnasiet. Under höstterminen kom flera ensamkommande elever från framförallt Afghanistan och Eritrea vilket innebär att många helt saknar skolbakgrund. Under året har ett antal organisationsförändringar genomförts i syfte att öka likvärdigheten och styra resurserna till barn och elever samt att förtydliga roller och ansvar i organisationen.

2 2 (43) Beslut Barn- och utbildningsnämnden antar års- och kvalitetsredovisning och överlämnar den till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Katarina Påhlman Annika Åström Förvaltningschef Bitr. förvaltningschef Chefscontroller

3 3 (43) Viktiga händelser 4 Fullmäktiges mål 5 Uppdrag 7 Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering - systematiskt kvalitetsarbete 8 Förskola... 8 Förskoleklass, grundskola, fritidshem... 9 Grundsärskola och gymnasiesärskola Tvärsektoriella frågor 11 Framtida utmaningar och förändringar 12 Ekonomiskt resultat 13 Investeringsbudget Köp av huvudverksamhet 14 Uppföljning av internkontrollplan 14 Bilaga ekonomi 16 Förskola Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola och gymnasiesärskola Köp av huvudverksamhet 22 Verksamhetsmått och nyckeltal 23 Bilaga verksamhetsresultat 24 Förskola Grundskola Gymnasieskolan... 40

4 4 (43) Barn- och utbildningsnämndens års- och kvalitetsredovisning Om barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola för åldrarna 1-5 år, öppen förskola, pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem för 6-9- åringar, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Till verksamheten hör även Sjukhusskolan vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Ungdomsmottagningen och Nyboda resurscentrum. Viktiga händelser Organisationsförändringar Ett övergripande syfte med organisationsförändringarna är att öka likvärdigheten och styra resurserna till barn och elever. I början av året organiserades central förvaltning om till en avdelning för administrativt stöd och en avdelning för verksamhetsnära stöd. En biträdande förvaltningschef har också tillträtt. En organisationsutredning gällande de kommunala förskolorna genomfördes under våren och resulterade i att nämnden fattade beslut om att 12 förskoleområden blev 13 fr.o.m. årsskiftet /2016. De kommunala grundskolornas organisation utreddes under hösten i syfte att eventuell ny organisation ska träda ikraft inför läsåret 2016/2017. Ny skola i Järvastaden Kommunstyrelsen fattade i augusti beslut om att samarbeta med Hemsö Fastighets AB om att bygga en ny skola i Järvastaden. Den ska rymma minst 500 elever från förskoleklass till årskurs 6 samt även innefatta fritidshem t.o.m. åk 6. Skolan ska i första hand drivas av en fristående skolaktör. En förskola kommer också att byggas på tomten. Skolan ska vara klar till höstterminen 2017 och förskolan till höstterminen Nyanlända Enligt skollagen gäller att med nyanländ menas barn och elever som varit bosatta utomlands men nu är bosatta i Sverige. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skoltid i landet. Gruppen nyanlända inkluderar alla barn/elever som kommer till Sverige såsom t.ex. barn till asylsökande, barn som anhöriginvandrar, barn till föräldrar som fått arbete i Sverige samt ensamkommande barn. Totalt fanns drygt 250 nyanlända barn och elever i Solnas förskolor och skolor i slutet av. De flesta går i högstadiet eller i gymnasiet. Under höstterminen kom flera ensamkommande elever från framförallt Afghanistan och Eritrea vilket innebär att många helt saknar skolbakgrund. Nya statsbidrag Statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan är kr per barn och läsår. Solna stad har totalt ansökt om 1,7 mkr för att minska barngrupperna på förskolorna. De fristående förskolorna söker statsbidraget själva. Statsbidraget förväntas att bidra till nämndens mål att barnen ska vara trygga och förvaltningens vision att skapa förskolor där alla barn och elever når sin fulla potential. Statsbidraget för lågstadiesatsningen syftar till att höja utbildningens kvalitet för de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 mer tid för varje elev. Totalt har Solna stad ansökt om 8,7 mkr för läsåret /2016. Medlen förväntas bidra till att nå nämndens mål att skolornas arbete ska leda till att

5 5 (43) varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse och även till målet att erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. Bidraget kommer också att bidra till förvaltningens vision att skapa skolor där alla elever når sin fulla potential. Fullmäktiges mål Effektmål: Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som känner sig trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka år jämfört med år. Effektmålet är på väg att uppfyllas, men inte år. Av årets brukarundersökning framgår bl.a. att 93 procent av föräldrarna instämmer i påståendet att mitt barn känner sig tryggt i förskolan, vilket är en ökning jämfört med. Resultatet avser både fristående och kommunala förskolor. Svarsfrekvensen i undersökningen har ökat till 78 procent, jämfört med 59 procent föregående år. Förutsättningarna för förskolorna avseende personaltäthet, organisation och ekonomi har förbättrats de senaste två åren. Från och med år har ett strukturbidrag till förskolan införts. Strukturbidraget fördelas med föräldrarnas utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så vis utjämnande för barnens olika förutsättningar. Bidraget används bl.a. till personalförstärkningar. Förskolorna arbetar också med att under dagen organisera barnen i olika små grupper. För att stärka barns och elevers språk, lärande och identitetsutveckling arbetar Solnas förskolor och grundskolor med språkutveckling. Barns språkutveckling är en viktig del för att förbereda barnen för övergången till förskoleklass och skola. Under några år har en språkscreening genomförts i förskoleklass för att mäta hur förskolan förberett barnens övergång till förskoleklass och skola. Årets språkscreening visar att 87 procent av barnen i förskoleklass uppnår godkända krav i sin språkutveckling. Förskolorna kommer att fortsätta arbetet med att analysera resultaten så att verksamheten bättre kan möta kraven i förskoleklassens läroplan. Resultaten avser alla barn, dvs. även de som gått i fristående förskolor. Effektmål: Andelen folkbokförda Solnaelever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka läsåret /15 jämfört med läsåret 2013/14. Effektmålet uppfylls inte. Effektmålet är inte uppfyllt Läsåret /15 89,5 % (Läsåret 2013/ 92,7 %). Andelen Solnaelever som är behöriga till gymnasieskolan ökade under föregående läsår, men har till läsåret /15 minskat. Andelen behöriga elever minskade också i riket och i länet minskade andelen något. Meritvärdet i årskurs 9 i Solnas kommunala grundskolor har förbättrats jämfört med tidigare år. År är meritvärdet 229,8 i jämförelse med föregående års 225,2. Solnas meritvärde är högre jämfört med riket och länet. Under året har Solnas skolor tagit emot flera nyanlända. Många med liten eller ingen skolbakgrund, vilket medför att de har svårigheter att nå målen. Resultaten på de nationella proven visar att de yngre eleverna lyckas bättre än tidigare år i både svenska och matematik. Däremot minskar andelen elever som klarar godkänt på nationella prov i svenska i årskurs 9.

6 6 (43) Faktorer som kan ha betydelse för måluppfyllelsen är om eleverna känner sig trygga i grundskolan och om de vet vad de bör kunna för att nå målen i de olika ämnena. Årets brukarundersökning visar att när det gäller de här frågorna är resultatet för flera årskurser sämre jämfört med året innan. För elever i årskurs 3 har dock andelen som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ökat. Sommarskola har anordnats med goda resultat och fler elever blev därmed behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Dessa elever syns dock inte i officiell statistik. Arbetet med att fånga upp och bistå elever som riskerar att inte nå upp till målen fortsätter. Solnas skolor arbetar med prognosbedömning av elevernas kunskapsresultat. Arbetet innebär att insatser för att stärka elevernas kunskapsutveckling kan sättas in tidigt, för att öka förutsättningarna för att fler elever ska nå kunskapsmålen till dess betygen sätts i slutet av terminen. Den kartläggning som tidigare genomförts av hur Solnas skolor arbetar med att främja skolnärvaro visade på ganska stora skillnader skolor emellan. För att säkerställa att elevens rätt till utbildning tillgodoses har en särskild rutin tagits fram. Rutinen bygger på ett systematiskt arbetssätt, samverkan mellan relevanta aktörer och stöd av sakkunniga. Inom Solna stad pågår ett förvaltningsövergripande samarbete för att förebygga förtida skolavhopp och stödja ungdomar som lämnat skolan i förtid tillbaka till studier, praktik eller arbete. Staden genomförde under några dagar i augusti ett sommarläger för elever i årskurs 6-9 som har omfattande frånvaro eller av andra skäl har svårigheter att följa undervisningen. Detta var första året som lägret anordnades. För de elever som deltog var resultatet bra och de har helt eller delvis återgått till skolan. Läsfrämjande aktiviteter fortsätter att utvecklas av biblioteket i samarbete med skolor och fritidsklubbar. På fyra av stadens fritidsklubbar finns nu läsklubbar och åldersgränsen för tillgång till funktionen meröppet i Bergshamra bibliotek har sänkts till 16 år, vilket ytterligare ökar tillgängligheten. Strukturbidraget till grundskolan fördelas med föräldrars utbildningsnivå som fördelningsprincip och verkar på så sätt utjämnande för elevernas olika förutsättningar. Bidraget har bl.a. använts till personalförstärkningar och extra simundervisning. Effektmål: Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska öka läsåret /15 jämfört med läsåret 2013/14.(Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2013 års 11,9 % till 10 %). Effektmålet är uppfyllt. Effektmålet är uppfyllt Läsåret /15 80,2 % (Läsåret 2013/ 77,9 %). Andel folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år har under de senaste läsåren varierat mellan procent. Läsåret 2013/14 var andelen 77,9 procent. Solnas andel var högre jämfört med andelen i Stockholms län, men lägre än andelen för riket. För läsåret /15 redovisas uppgifter om andelen folkbokförda Solnaelever med examen eller studiebevis inom 4 år och andelen är 80,2 procent. Solnas andel är både högre än andelen i Stockholms län och andelen i riket. Stadens nätverk för studie- och yrkesvägledning skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Det finns en gemensam handlingsplan för studie- och yrkesvägledning från förskoleklass till gymnasiet. Handlings-

7 7 (43) planen syftar till att kunna ge eleverna stöd under längre tid, öka kontakten med arbetslivet och ge bättre kunskaper om olika yrken. Ökad självkännedom kan också bidra till att eleverna kan göra välgrundade val till gymnasieskolan. Det är hela skolans ansvar att stödja eleverna med vägledning kring framtida studie- och yrkesval. Uppdrag Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en strategi för att säkerställa den långsiktiga rekryteringen av lärare. En rekryteringsstrategi har tagits fram som syftar till att öka träffsäkerheten vid rekrytering genom att implementera de urvalsmetoder som bäst förutsäger framtida prestation. Projektet syftar även till att öka inflödet av sökande med efterfrågad kompetens samt stärka Solna stads varumärke som arbetsgivare. Inom ramen för yrkesgruppen lärare utarbetas och utvärderas olika koncept för rekrytering i syfte att ge stöd/avlastning till rekryterande chef samt öka kvaliteten i genomförda rekryteringar. För att bättre nå ut till potentiella kandidater med platsannonser har en yrkesspecifik annonskanal upphandlats. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta med att utveckla kvaliteten i förskola och skola. Barn- och utbildningsnämnden arbetar på många olika sätt för att utveckla kvaliteten i förskolan och skolan. Exempelvis genom det systematiska kvalitetsarbete, organisationsförändringar och nätverk inom olika verksamheter. Solnas skolor och förskolor upprättar en årlig verksamhetsplan och följer upp den i en kvalitetsredovisning. Det är centrala verktyg i det effektiva och systematiska kvalitetsarbete som det beskrivs i skollagen och i arbetet med att uppfylla de mål som barn- och utbildningsnämnden årligen slår fast i sin verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska formulera den enskilda enhetens mål för året utifrån nämndmålen i relation till dels enhetens resultat från föregående verksamhetsår, dels satsningar och andra prioriteringar. Verksamhetsplanens inriktning och prioriteringar styr också prioriteringar i den gemensamma kompetensutvecklingsplanen såväl som i medarbetarnas individuella kompetensutvecklingsplaner. En avstämning mot målen sker i prognosform i januari. Då revideras dels enhetens mål (utifrån reviderade mål i barn- och utbildningsnämndens nya verksamhetsplan) och dels eventuellt strategier och aktiviteter som framstår som otillräckliga/ineffektiva. Resultatprognosen efterföljs också av en resultatdialog mellan förskolechef/rektor och förvaltningschef. I syfte att utveckla kvaliteten har även en organisationsförändring genomförts inom hela förvaltningen. Ett övergripande mål har varit att öka likvärdigheten och styra resurserna så att kvaliteten i förskola och skola ska öka. Nätverk inom verksamheterna främjar utveckling av respektive verksamhet. Inom grundskolan finns ämnesnätverk som syftar till att öka lärares och skolledares kunskaper i likvärdig bedömning och bedömning för lärande. Det pedagogiska samarbetet kring bedömning i lärande inom och mellan skolor utvecklas också. Inom förskoleklassen är syftet att synliggöra verksamheten och utveckla en undervisning som främjar alla elevers utveckling och lärande utifrån deras olika förutsättningar och behov. Nätverket för fritidshemmen har arbetat med att få in ett språkutvecklande arbetssätt i verksamheten. Utifrån detta har fritidspedagogerna skapat pedagogiska planeringar. Exempel på sådana verksamheter är Stockholmsresan på Ulriksdalsskolan och idrott i

8 8 (43) mindre grupper där eleverna får träna sin rörelseförmåga. Syftet är också att få eleverna att öka sitt intresse för fysisk aktivitet och vana att vistas i naturen. Under 2016 kommer nätverksarbete att utvecklas även inom förskolans område. Tidigare har Solna stad även deltagit i Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) arbete med att ta fram kvalitetsmått inom förskolan. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med KSL och några kommuner utvecklat ett webbaserat verktyg för att bedöma, synliggöra, jämföra och främja kvaliteten i förskolan. Verktyget testas av en grupp kommuner och ambitionen är att senare göra verktyget tillgängligt för samtliga. Kvalitet, verksamhetsutveckling och effektivisering - systematiskt kvalitetsarbete Förskola Förskolans verksamhet vilar på läroplanens uppdrag. I förskolans systematiska kvalitetsarbete redovisas måluppfyllelsen inom normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, samarbete mellan förskola och hem. En kompletterande del är resultatet av måluppfyllelsen inom medarbetarengagemang. Varje förskola prioriterar specifika mål inom varje målområde. Normer och värden Under har fokus lagts på att varje lärandesituation i förskolan ska genomföras så att barnen utvecklar respekt och förståelse för sig själva och sina kamrater. För att öka måluppfyllelsen har förskolorna arbetat aktivt med bemötande av barn och vårdnadshavare. För att varje barn ska bli sett har ett aktivt arbete pågått med att indela barnen i mindre grupper under dagen så att varje barn får en möjlighet att få uppmärksamhet och bli sett. Likabehandlingsplanen ligger till grund för verksamheternas fokus på att alla barn behandlas med respekt. Aktiviteter planeras och genomförds så att traditionella könsmönster ska motverkas. Genom olika värderingsövningar har barnen lärt sig att respektera olikheter. Det är i de dagliga situationerna i förskolan såsom matsituationer, utelek, temaaktiviteter som pedagogerna har möjlighet att hjälpa barnen att utveckla sin förståelse för sitt eget agerande och utveckla gruppen. Utveckling och lärande Inom området utveckling och lärande fokuserar förskolan på att lärandesituationerna ska utveckla barnens språk samt den matematiska och naturvetenskapliga förståelsen. Förskolorna arbetar med pedagogisk planering som tar fasta på forskningsbaserade utgångspunkter exempelvis Bornholmsmodellen som bygger på att barnen på ett lekfullt sätt genom rim och ramsor utmanas att utveckla sitt språk. Ett språkutvecklande arbetssätt tar fasta på att pedagogerna vid varje möte med barnen i de dagliga situationerna på ett aktivt sätt använder språket. Inom matematiken får barnen bekanta sig med begrepp som form, antal, mängd och lägesord. Lärandesituationer i utomhuslek inriktas på att ta tillvara vad naturen och årstiderna erbjuder. En viktig utgångspunkt är att förskolan utgår från barnens intressen när de ska förstå exempelvis kretslopp. Barns inflytande Inom målområdet barns inflytande har förskolan under året fokuserat på att barnen ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter samt att lyssna och ta hänsyn till andra. Här är återigen indelningen i de mindre grupperna under dagen ett gott verkstyg för att ge varje barn utrymme att göra sin röst hörd. Varje barn uppmärksammas och ägnas tid. De barn som ännu inte har ett språk ges konkreta hjälpmedel att få sin röst hörd genom att bilder används för att visa möjlighet till egna val av aktiviteter.

9 9 (43) Barnens inflytande främjas genom att de uppmuntras till självständighet vid t ex matoch påklädningssituationer. Förskola och hem Inom målområdet förskola och hem har arbetet inneburit att förbättra informationen om förskolans verksamhet så att vårdnadshavare upplever att de har god insyn samt förståelse för hur deras barn utmanas i sin utveckling. Informationen bygger på läroplanens grundstrukturer och basen är den pedagogiska dokumentationen. Föräldramöten och föräldraråd samt digitala utskick är grunden i informationsspridningen. Det dagliga bemötandet av föräldrar vid lämnings- och hämtningssituationer är ytterligare tillfällen då förskolan arbetar aktivt för att nå ut med sin information liksom utvecklingssamtalen där barnens lärande och utveckling sätts i fokus. En årlig brukarundersökning har genomförts där föräldrar i förskolan tillfrågas om verksamheten. Som komplement till detta verktyg har förskolan startat ytterligare aktiviteter för att mäta föräldrars och barns nöjdhet med verksamheten, en tyck och tryck mentometer har inhandlats och går runt på förskolorna. Under hösten har förskolan ytterligare utvecklat barnobservationer som en metod för mätning av sin måluppfyllelse. Resultatet av strukturerade barnobservationerna är en god grund för pedagogiska diskussioner som syftar till att utveckla verksamheten. Medarbetarengagemanget Varje medarbetare engagemang är viktigt för förskolans kvalitet. Utifrån resultatet på den årliga medarbetarundersökningen tar förskolan fram aktiviteter så att personalen tar tillvara varandras kompetenser genom kollegialt lärande. Den förtydligade organisation i förskolan möjliggör en genomtänkt planering av verksamheten. Även det är en viktig del för att öka medarbetarengagemanget. Under hösten genomfördes en partsgemensam överenskommelse mellan arbetsgivare och fackliga representanter som ligger till grund för hur den pedagogiska utvecklingstiden för förskollärare ska fördelas på förskolan. Tanken är att ge goda förutsättningar för förskolans personal att omsätta läroplanens intentioner i den dagliga verksamheten. Mycket kraft har lagts på att arbeta med att rekrytera och behålla personal. För att öka frisknärvaron på förskolan arbetar cheferna med att uppmärksamma varje enskild medarbetare särskilt i samband med frånvaro. Förskoleklass, grundskola, fritidshem Skolans verksamhet vilar på läroplanens uppdrag. Läroplanen är uppdelad i ett antal områden. I skolans systematiska kvalitetsarbete redovisas måluppfyllelsen inom normer och värden, ansvar och inflytande, kunskaper, samarbete mellan skola och hem. En kompletterande del är resultatet av måluppfyllelsen inom medarbetarengagemang. Varje skola prioriterar specifika mål inom varje målområde. Normer och värden I syfte att öka måluppfyllelsen inom målområdet normer och värden inom grundskolan har arbetet fokuserats på att öka studieron och att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Framgångsfaktorer är att skapa ramar för hur en lektion ska se ut. Det är av betydelse att eleven vet vad de kan förvänta sig av en lektion. Exempelvis kan lektionens schema stå på tavlan, det ska vara tydligt när lektionen startar och när den avslutas samt vad läraren förväntar sig av eleven. Under hösten har grundskolan arbetat med att skapa en fungerande rastverksamhet. Det åstadkoms genom att synliggöra personalen och anordna rastaktiviteter som är ledda av fritidspedagoger. Effekterna som uppnås är att övergången mellan rast och lektion ges en tydligare inramning vilket ger trygghet och studiero i klassrummet. Alla

10 10 (43) skolor har ett kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor. Brukarundersökningen visar att elevernas trygghet har minskat något sedan föregående år. Här behöver skolans personal förbättra analysen av rastverksamhetens effekter. Två skolor har påbörjat ett samarbete med specialpedagogiska skolmyndigheten för att utveckla elevhälsoarbetet. Specialpedagog på förvaltningen arbetar övergripande med att förtydliga organisation och roller i elevhälsoarbetet. Ansvar och inflytande Varje elev ska veta vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven. Under förra läsåret gick alla lärare i Solna en webbaserad kurs i bedömning för lärande. En av nyckelprocesserna i bedömning för lärande är att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna. Alla lärare behöver göra pedagogiska planeringar som är följbara för eleverna. Rektorerna har beslutat att för att lyfta vikten av det arbetet kommer de pedagogiska planeringarna göras åtkomliga för all personal samt berörda elever och föräldrar i hela Solna. Eleverna svarade i brukarenkäten att de i åk 5 och 8 i lägre grad känner till vad de behöver kunna för att nå målen. Ett fungerande matråd, klassråd och elevråd på skolan är en annan grund för elevernas inflytande. Arbetet vilar på de demokratiska processerna och är en viktig del i elevernas lärande. Kunskaper För att förbättra uppfyllelsen av kunskapskraven och snabbt sätta in insatser för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven har skolan arbetat fram en process med tätare avstämningar av elevernas förväntade resultat. Rektor ansvarar för att alla lärare rapporterar in prognoser och resultat i lärplattformen. Inom bedömning för lärande använder lärarna metoden att synliggöra lärandet med hjälp av till exempel signalkort, ett enkelt sätt att kartlägga elevernas upplevda kunskaper. Informationen från dessa utvärderingar behöver i högre grad användas för att anpassa undervisningen efter varje enskild elevs nivå. På gymnasiet har ett arbete pågått för att ge eleverna bättre återkoppling på sitt skolarbete. Eleverna uppgav att de hade fått sämre kontakt med lärare trots att lärarna återkopplat i större utsträckning än tidigare. Här är kursutvärderingen ett bra redskap för att anpassa lärarnas insatser. Kursutvärdering sker efter varje genomförd kurs och blir på så vis ett redskap för kontinuerlig utveckling. Alla lärare i Solna går antingen i läslyft eller mattelyft, statliga utbildningsinsatser för att förbättra läsförståelse och matematik. Lärarna har konstaterat att de har förbättrat sina arbetsmetoder. Det är dock för tidigt att säga i vilken utsträckning det fått påverkan på kunskapsresultaten. Lärarna upplever att det är en bra fortbildning vilket har lett till att förvaltningen ser över möjligheten att fortsätta utbildningen under nästa läsår trots att statsbidraget utgår. Medarbetarengagemang Rektorerna har genomfört en kartläggning av lärarnas stressnivåer i syfte att skapa aktiviteter så att topparna kan hanteras bättre. En aktivitet är att använda Infomentor för att underlätta lärarens arbete. Under året har flera lärare som saknar lärarlegitimation deltagit i VAL, vidareutbildning av lärare vid Stockholms universitet. Rektorer och förskolechefer har under deltagit i Solna stads ledarutvecklingsprogram Ledarskap i partnerskap. För att öka frisknärvaron på skolorna arbetar rektorerna med att uppmärksamma varje

11 11 (43) enskild medarbetare särskilt i samband med frånvaro. Resultat Resultaten på nationella proven i åk 3 och 6 har generellt förbättras. Vilket kan bero på ökad timplan i matematik samt insatser finansierade av strukturbidrag för de elever som har störst behov. I de lägre årskurserna har ämneslärarsystem införts vilket påverkar resultaten positivt. Under hösten har grundskolorna fokuserat på ett språkutvecklande arbetssätt som grund för elevernas kunskapsresultat. I skolornas analyser av resultatet på läsförståelsescreeningen går det inte att utläsa vilka aktiviteter som ligger bakom de delvis kraftigt förbättrade resultatet. Generellt har meritvärdet ökat medan behörigheten har minskat. En generell ökning av meritvärdet tyder på att de förbättrade arbetssätten inom grundskolan får genomslag för flertalet elever. När det gäller de sjunkande resultaten gällande behörigheten till gymnasieskolan går det att utläsa att något fler elever än tidigare inte klarar kunskapskraven i alla ämnen. I den gruppen återfinns bl.a. nyanlända elever med kort tid i svensk skola. Det är av stor vikt att skolorna har välorganiserad läxläsning samt genomför lovskola på samtliga skollov. De skolor som lyckats väl har fått fler elever behöriga i efterhand vilket inte går att utläsa i den offentliga statistiken. Grundsärskola och gymnasiesärskola Grundsärskola bedrivs både i egen regi och med externt placerade elever. Grundsärskola i egen regi finns på Tallbackaskolan och Skytteholmsskolan. Måluppfyllelsen för grundsärskolans elever är god. Arbetet med inkludering för grundsärskolans elever mellan särskolan och grundskolan har fortlöpt under med målsättning att låta varje elev finna utmaning inom ramen för sina specifika förmågor. Solna stad har ingen gymnasiesärskola i egen regi. Samtliga elever är placerade i fristående eller andra kommuners skolor. Tvärsektoriella frågor Internationellt arbete Som första skola i Solna har Skytteholmsskolan tagit fram en handlingsplan för sitt internationella arbete kopplat till skolans prioriteringar. En förstelärare genomgår utbildning till Skolambassadör för EU med uppdrag att tillsammans med skolledningen inspirera och stödja kollegor i arbetet med att undervisa om EU och Europa. Ulriksdalsskolan arbetar sedan 2013 med projektet Kinesiska i Solna som handlar om att införa kinesiska som ett modernt språk och starta ett utbyte med en skola i Beijing. Förutom språkdelen är hela skolan involverade i projektet genom elevutbyte på olika teman och pedagogiskt utvecklingsarbete för lärare. Projektet har ökat intresset för omvärlden i allmänhet och Kina i synnerhet liksom för det egna ursprunget. Råsunda förskoleområde har tagit emot studiebesök av tjeckiska och engelska pedagoger för att jämföra förutsättningar och styrdokument för förskoleverksamhet i de olika länderna samt ta del av den dagliga pedagogiska verksamheten. Besöken öppnar möjligheter för ett fortsatt samarbete och utbyte. Likabehandling Skolinspektionens tillsyn visar att enheterna behöver förtydliga planerna mot kränkande behandling samt arbetet med att motverka traditionella könsmönster. Reviderade rutiner för hur cheferna ska hantera ärenden om kränkande behandling har tagits fram och implementerats.

12 12 (43) Flera förskolor arbetar med ett projekt om jämlikhet ur ett genusperspektiv. Miljöarbete I samarbete med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har en miljöinventering av förskolorna påbörjats samt det har även anordnats en kompetensutvecklingsdag på temat En giftfri förskola. Barn är den grupp i samhället som är mest känslig. Därför arbetar Solna stad tillsammans med föräldrar och förskolepersonal för att göra förskolorna kemikaliesmarta och minska mängden ohälsosamma ämnen i barnens miljö. Arbetet har pågått i drygt ett år med flera olika insatser. Föreläsningar för personal och föräldrar har anordnats för att fördjupa kunskapen inom området. Dessutom har föräldrar och personal varit delaktiga i arbetet att ta fram råd till förskolan. Riktlinjer för inköp har förtydligats så att det ska vara enklare att köpa rätt saker. En kemikalieplan har tagits fram i samarbete med flera förvaltningar. Framtida utmaningar och förändringar Lärmiljö För att alla barn och elever ska kunna nå sin fulla potential ska en lärmiljö skapas som är kreativ, modern och trygg. Skolan behöver ha höga förväntningar på elevers prestationer och utveckla lärmiljöer som motiverar och bemöter alla för att stimuleras elevers motivation. Elevers framgång bygger på en kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade och engagerade lärare. Förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och det innebär att barn och elever i behov av extra anpassningar måste få rätt stöd i tid. Förskollärare och lärare behöver variera aktiviteter och undervisningen utifrån en mångfald metoder för att kunna förklara, illustrera och på olika sätt exemplifiera innehållet i verksamheten. Digitalisering av skola och förskola är en viktig förutsättning för att kunna anpassa undervisningen. Kompetens Aktiv och kontinuerlig kompetensutveckling säkerställer att alla har rätt förutsättningar vilket leder till hållbar och professionell utveckling inom förskola och skola. En viktig del i kompetensutvecklingen är fokuset på medarbetarskapet i hela organisationen. Att förstå varför personal väljer att arbeta i Solna är nyckeln till hur vi ska kunna rekrytera och behålla den kompetens som finns i vår organisation. Organisation Ett välutvecklat ledarskap skapar de rätta förutsättningarna för alla i organisationen att synas och känna delaktighet. Läroplanens område om ansvar och inflytande ställer krav på ett ledarskap som bjuder in medarbetare, barn, elever och föräldrar till dialog. En organisation som tydligt visar vem som ansvara för vad, gör att rektor och förskolechef får tid att fokusera på pedagogiskt ledarskap. Administratörer och verksamhetsnära stöd får förutsättningar att vara stöd till ledningen. Den pedagogiska personalen kan ledas och utvecklas genom ett kollegialt lärande som ska vara långsiktigt, systematiskt och kommunikativt. Fortsatt fokus på arbete med att sänka sjukfrånvaron inom ramen för stadens arbete med Hållbar arbetshälsa. Befolkningsutveckling Antalet barn 1-5 år ökade med 190 under. De närmaste åren kommer antalet barn enligt befolkningsprognosen att öka med mellan 85 till 188 barn per år. Under har antalet elever ökat med 273. Enligt den senaste befolkningsprognosen är ökningstakten även de närmaste åren hög ska antalet elever 6-15 år öka med 395 elever. Hälften i norra Solna och andra hälften i södra Solna. Gymnasieeleverna minskade under med 17 elever. De närmaste åren väntar en liten ökning av antalet elever enligt befolkningsprognosen.

13 13 (43) Under hösten kom många nyanlända till Solna. Det var både ensamkommande flyktingbarn, asylsökande och nyanlända. Ekonomiskt resultat Belopp i tkr Budget Utfall Differens Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Gemensamt Förskola Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Totalt Nämndens nettokostnader är 1 143,3 mkr. Det innebär ett underskott jämfört med budget på 15,3 mkr vilket motsvarar 1,3 procent. Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade volymer inom förskola och grundskola samt ökade kostnader för tilläggsbelopp för elever med stora behov i grundskolan. Intäkterna är 10 mkr högre än budgeterat beroende på nya specialdestinerade statsbidrag t.ex. lågstadiesatsningen, mindre barngrupper i förskolan, statsbidrag för nyanlända samt ökade föräldraavgifter för maxtaxa. Anledningen är dels att maxtaxan ökade från halvårsskiftet och dels fler barn inom förskola och fritidshem. Kostnaderna är 16,3 mkr högre än budget. Anledningen är främst ökade kostnader för tilläggsbelopp inom grundskolan samt fler barn i förskola och fler elever i grundskola än budgeterat. Tilläggsbeloppet ökar till stor del på grund av förvaltningens arbete med att få elever med stor frånvaro och hemmasittare tillbaka till skolan. I många fall krävs placeringar vid specialskolor. En annan orsak är att med ökad elevtillströmning följer även fler barn med olika behov av extra resurser. När det gäller volymerna inom grundskolan och gymnasieskolan är en orsak den stora invandringen av asylsökande och anhöriga. Nämndens nettokostnader är 85,8 mkr högre jämfört med, vilket främst förklaras av fler barn och elever i förskola och grundskola. Intäkterna är 70 mkr högre vilket förklaras med ökade intäkter för barn- och elevpeng till enheterna, ökade intäkter för statsbidrag, ökade intäkter för maxtaxa samt ökade intäkter för andra kommuners barn/elever. Kostnaderna är 155,8 mkr högre än året innan vilket främst förklaras med ökade volymer inom förskola och grundskola. Förskoleverksamheten visar ett underskott med 2,8 mkr (0,7 procent) främst beroende på fler barn än budgeterat. Resultatenheterna inom förskolan redovisar ett överskott med 2,7 mkr. Grundskoleverksamheten visar ett underskott med 12,1 mkr (2,4 procent). Den främsta orsaken är fler elever i grundskola och på fritidshem samt ökade kostnader för tilläggsbeloppet. Orsaken till att fler elever kommer är dels nyinflyttning men också den stora tillströmningen av nyanlända elever under hösten. Resultatenheterna inom grundskolan redovisar sammantaget ett överskott med 1,8 mkr. Gymnasieverksamheten visar ett överskott med 1,8 mkr (1,3 procent). Även inom

14 14 (43) gymnasieskolan har fler nyanlända elever mottagits under hösten. Solna gymnasium redovisar ett överskott med 1,2 mkr. Grund- och gymnasiesärskolan redovisar tillsammans ett underskott med 0,3 mkr (0,9 procent). Anledningen är fler elever inom grundsärskolan och färre elever inom gymnasiesärskolan. Kostnaderna för en elev inom grund- eller gymnasiesärskolan är höga och varierar mycket varför avvikelserna motsvarar få elever. Investeringsbudget Investeringsredovisning Verksamhetens inkomster, tkr 0 0 Verksamhetens utgifter, tkr Verksamhetens nettoutgifter, tkr Budgetavvikelse, tkr Investeringarna uppgår för året till 4,2 mkr vilket är 1,8 mkr lägre än budgeterat. Medlen har främst använts till inventarier och IT-investeringar. Köp av huvudverksamhet Barn- och utbildningsnämnden har under året köpt förskole- och skolplatser för 535,0 mkr en ökning med 28,3 mkr jämfört med (5,6 procent). Under har antalet barn och elever i förskolor och skolor ökat med 316 barn. Sammanlagt var barn och elever inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick i fristående eller andra kommuners verksamheter. Det motsvarar 44,5 procent. Året innan var andelen 44,3 procent. Inom förskolan valde 42,0 procent fristående eller annan kommuns förskola. Året innan var andelen 41,8 procent. Antalet barn har under året ökat i de egna kommunala och i de fristående förskolorna medan det ligger på samma nivå i andra kommuners förskolor. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola minskade till men har nu ökat något från 34,4 procent till 35,1 procent. Antalet elever har ökat både i de kommunala skolorna, i andra kommuners skolor och i fristående skolor. I gymnasieskolorna valde 88,2 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är 0,4 procentenheter mer än. Andelen elever som väljer fristående skola sjönk mellan 2013 och men ökar marginellt till. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köps skolplatser inom grundsärskola av både fristående och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor. Uppföljning av internkontrollplan Konkurrens om personal Följa statistik på personalomsättning och orsaker till omsättningen Olika organisationer och kommuner har olika beräkningsmått på personalomsättning.

15 15 (43) Det är därför svårt att jämföra. Förvaltningen har valt att enbart följa förskolechefers och rektorers personalomsättning under. Under året har två förskolechefer slutat, en p.g.a. privata skäl och en har fått nytt arbete i annan kommun. På två skolor har nya rektorer börjat under. Under året har också två rektorer på andra skolor slutat. Båda rektorerna fick tjänster i andra kommuner. De två rektorerna som slutade arbetade på skolor som varit delade men där den rektor som varit kvar tagit över ansvaret för hela skolan. Uppföljning av personalens arbetsförutsättningar Följa upp anmälningar om arbetsmiljöincidenter. Under skulle ett stadsgemensamt systemstöd (KIA) att införas. Systemet kommer att hantera arbetsmiljöfrågorna ur ett arbetsgivarperspektiv gällande både medarbetare och elever samt även tillbud och olyckfall i verksamheten på fysiska ting som exempelvis lokaler. Systemet har blivit försenat och den nya tidplanen är att det kommer att införas under vintern /2016 för att var helt i drift under kvartal 2, I den årliga mätningen av stadens sjukfrånvaro har förvaltningens medarbetares sjukfrånvaro ökat från 5,7 procent till 6,6 procent. Även Solna stads samlade sjukfrånvaro har ökat under perioden från 6,7 procent till 6,9 procent. Det är den korta sjukfrånvaron samt den allra längsta sjukfrånvaron som ökat. Männens sjukfrånvaro har minskat medan kvinnornas ökat. Lokalplanering Under hösten byggdes en ny förskola på Huvudstafältet, Rovan. Förskolan startade sin verksamhet vid årsskiftet 15/16 och ska fullt utbyggd rymma cirka 80 barn. Förskolan Fjorden fick under sommaren en vattenskada vilket medfört att en avdelning flyttats till Thor under reparationen. En fristående förskola i Järvastaden Ur och skur öppnade till årsskiftet med 60 platser. I Järvastaden har den nya skolan Ringen startat med 94 barn i förskoleklass och på fritids. Skolan kommer att successivt utökas varje läsår till skola i Järvastaden står klar hösten Kompetensutveckling för medarbetare Förvaltningen har under 2013 och infört ett datasystem för att kunna följa lärares, förskollärares och fritidspedagogers kompetenser och behörigheter, Koll. Lärarnas behörighet och legitimation är registrerade och arbete pågår med att registrera förskollärare och fritidspedagoger. Den genomsnittliga ämnesbehörigheten i Solnas kommunala skolor har ökat från 67 procent höstterminen till 76,5 procent vårterminen enligt officiell statistik. Genomsnittet för Stockholms län är 76,2 procent. Även i KOLL kan konstateras att ämnesbehörigheten har ökat under året. Måluppfyllelse Genom systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet är upplagt på läsår. Det innebär att skolor och förskolor gör sin verksamhetsplan i augusti, halvårsprognos görs i januari och i juni görs läsårets kvalitetsredovisning. Ett av barn- och utbildningsnämndens effektmål för är att andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska öka läsåret / jämfört med läsåret 2013/. Det är svårt att göra en entydig bedömning utifrån nyckeltalen eftersom den nationella statistiken har ändrats. En samlad bedömning av målet är att folkbokförda gymnasieelever i större utsträckning fullföljer sin utbildning inom utsatt tid. När det gäller meritvärdena kan man se en viss minskning. I jämförelse med närliggande kommuner och riket ser trenden likadan ut. Jämfört med riket är trenden att Solnas elever ligger över genomsnittet när det gäller genomströmningen men något under när det gäller meritvärdet.

16 16 (43) De flesta av våra kommunala grundskolor har höjt sitt meritvärde i årskurs 9. Enligt skolverkets officiella statistik för läsåret 2013/ var meritvärdet för Solnas kommunala skolor 225. Motsvarande siffra läsåret / är 230. Solna stad är ankomstkommun för nyanlända och förvaltningen kommer att fortsätta bevaka utvecklingen för dessa elever. Fokus kommer också att vara på de skolor som inte höjt sitt meritvärde. Avtals- och entreprenaduppföljning Förvaltningen har tagit stickprov på några städ- och kostfakturor. Dessa har skickats ut till enheterna för kontroll att enheterna fått angivna tjänster och leveranser. Förvaltningen har därefter kontrollerat om leverantörerna fakturerat enligt gällande avtal. Allt var fakturerat och levererat enligt avtal. Avtalstrohet Avtalstroheten var år, 87 procent räknat på belopp. Motsvarande siffra för var 85 procent. Skälet till att avtalstroheten sjunkit var framförallt att Solna stad varit avtalslös avseende livsmedel under del av året. Leverantörers ekonomiska ställning Enligt Solna stads anvisningar ska detta följas upp per maj och september. Stadsledningsförvaltningen har följt upp punkten per maj och inte funnit något att rapportera inom barn- och utbildningsnämndens område. Periodisering av kostnader och intäkter Det stora flödet pengar för barn- och utbildningsnämnden utgörs av peng för barn och elever till andra kommuner och fristående förskolor och skolor. Pengen är periodiserad och betalas ut månadsvis till alla utförare. Detsamma gäller strukturbidrag, modersmålspeng och tilläggsbelopp som betalas ut månadsvis i samband med pengutbetalning. Föräldraavgifterna kommer in månadsvis. Statsbidraget för maxtaxa periodiseras i samband med delårsbokslutet i april och augusti. Interkommunala intäkter periodiseras i samband med delårsbokslut från de kommuner som inte har månadsvisa utbetalningar som Solna. Redovisning av representation Förvaltningen har kontrollerat några fakturor under året och konstaterat att det ser bra ut. Alla följde Solna stads regelverk Bilaga ekonomi Förskola Förskola Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Förskolans resultat är ett underskott med 2,8 mkr vilket motsvarar 0,7 procent av nettokostnadsbudgeten. Kostnaden per barn i förskola har ökat från kr till kr. Det är en ökning motsvarande 4,2 procent. Skälet är fler små barn än budgeterat. Andelen pedagogiskt utbildade inom förskolan är 33 procent. Det är samma andel som genomsnittet för Stockholms län. Statistiken är omgjord varför den inte går att jämföra

17 17 (43) bakåt i tiden. Intäkter Utfall är 3,1 mkr högre än budgeterat. Anledningen är bl.a. ökade intäkter för statsbidrag och ökade föräldraavgifter för maxtaxan. De av staten fastställda avgiftsnivåerna ändrades fr.o.m. 1 juli. Detta tillsammans med fler barn än budgeterat har inneburit högre intäkter för maxtaxa. De interkommunala intäkterna har ökat med 1,2 mkr och intäkterna avseende momskompensation har ökat med 0,9 mkr Under året har staten infört fler riktade statsbidrag. Inom förskolans område har förvaltningen sökt statsbidrag för mindre barngrupper inom förskolan på totalt 1,7 mkr vilket motsvarar 57 tomma platser för läsåret 15/16. Statsbidraget är 30 tkr per plats och läsår och tillfaller de olika förskolor som håller tomplatserna. Statsbidraget på 30 tkr ska jämföras med en genomsnittlig barnpeng som är 120 tkr. I första hand prioriteras att förse familjer med förskoleplats inom den lagstadgade tiden 3-4 månader vilket innebär att i den mån platserna kommer att behövas under året kan de komma att besättas. Det medför då att delar av statsbidraget kan behöva betalas tillbaka. Statsbidraget ingår som en del av resultatenheternas resultat. Kostnader Utfall för kostnader är 5,9 mkr högre än budget. Den största anledningen är fler barn. Budgeten baserades på totalt barn utfall blev barn, 49 fler barn än budgeterat (0,1 procent). Totalt motsvarar det ett underskott på 5,6 mkr. Resultatenheterna redovisar tillsammans ett överskott med 2,7 mkr. Fördelning av de olika enheternas resultat framgår nedan. Resultatenheternas resultat Belopp i tkr Budgeterad kostnad Utfall Avvikelse Avvikelse i % Utfall Utfall 2013 Bergshamra förskolor ,8% Råsunda förskolor , Ekensbergs förskolor ,4% Fridhems förskolor ,8% Hagalunds förskolor ,9% Tallbacka förskolor ,6% Granbacka förskolor ,6% Huvudstafältets förskolor ,3% Skytteholms förskolor ,6% Järva förskolor ,9% Frösunda förskolor ,7% Bagartorps förskolor ,7% 34 Totalt ,9% Antalet barn per personal i den kommunala förskolan är 5,9 barn, vilket är 0,1 barn mer än och 0,4 barn mer än genomsnittet för Stockholms län. Statistiken för andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal inom förskolan har gjorts om till och kan inte följas över tid. Solnas kommunala förskolor har 33 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Det är samma siffra som genomsnittet för Stockholms län. När det gäller fristående huvudmän i Solna har 19 procent av årsarbetarna pedagogiskt högskoleutbildning.

18 18 (43) De fristående förskolorna har en högre personaltäthet än de kommunala förskolorna 5,3 barn per årsarbetare att jämföra med de kommunala som har 5,9 barn per årsarbetare. Statstiken ovan baseras på siffror från oktober. Preliminära uppgifter som lämnades in till SCB i oktober pekar på att personaltätheten i de kommunala förskolorna ökat till cirka 5,4 barn per årsarbetare. Faktiska siffror kommer att publiceras under våren Volymer Förskola, antal barn Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Egen regi Annan kommun Fristående regi Summa barn varav från annan kommun Summa Solna barn Antalet barn i förskoleverksamhet har ökat mellan åren med totalt 60 barn. Motsvarande ökningstakt förra året var 114 barn. Ökningen har skett både i de kommunala och i de fristående förskolorna till skillnad från förra året då hela ökningen skedde i de fristående förskolorna. Andelen barn i fristående och andra kommuners verksamhet är 42 procent. Det är samma nivå som. Under har barn varit inskrivna i förskoleverksamhet. Det är 49 fler än budgeterat. Vid årsskiftet fanns 17 nyanlända barn i förskoleverksamhet. Grundskola Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Verksamhet grundskola redovisar netto ett underskott på 12,1 mkr vilket motsvarar 2,4 procent av nettokostnadsbudgeten. Kostnaden per elev har ökat från kr till kr. Anledningen är dels fler unga elever som får både skolpeng och fritidshemspeng och dels ökade kostnader för barn i behov av särskilt stöd. Värt att notera är att Solnas kommunala grundskolor har ökat andelen fritidspedagoger med högskoleutbildning från 42 till 48 procent. I Stockholm län är andelen högskoleutbildade fritidspedagoger 29 procent och har liksom i flera grannkommuner sjunkit. Intäkter Föräldraavgifterna på fritids har ökat med 1,3 mkr mer än budgeterat. Anledningen är dels ändrade belopp för maxtaxan samt fler barn inom fritidshemsverksamhet. Statsbidragsintäkterna ökade mer än budgeterat. Exempel på statsbidrag som skolorna sökt och fått under året är statsbidraget för karriärtjänster (förstelärare), statsbidrag för läslyftet, statsbidrag för lovskola, statsbidrag för läxhjälp, statsbidrag för lärarlyft, statsbidrag för matematiklyft, statsbidrag för skapande skola samt statsbidrag för ökad un-

19 19 (43) dervisningstid för nyanlända elever. Vid halvårsskiftet infördes statsbidrag för lågstadiesatsning. Skolorna sökte och fick beviljat totalt 8,7 mkr för lågstadiesatsningen avseende läsåret 15/16. Övriga bidrag utöver budgeterat är lönebidrag, bidrag för VFU samt momskompensation. Statsbidragen ingår som en del i enheternas resultat. Kostnader Resultatet på kostnadssidan är ett underskott med 28,5 mkr. Den främsta anledningen är ökade kostnader för tilläggsbeloppet inom grundskolan som kostat 7,8 mkr mer än budgeterat. Anledningen till de ökade kostnaderna för tilläggsbelopp är bl.a. fler kostsamma placeringar vid specialskolor än budgeterat. I takt med att antalet elever ökar, ökar även behovet av fler specialplatser och andra lösningar som finansieras av tilläggsbeloppet. Till det kommer att förvaltningens arbete med hemmasittare resulterat i ett antal placeringar. Kostnaderna för skolskjutsar har därmed också ökat. Fler barn i fritidshemsverksamhet och ytterligare en elev på grundskolan innebär ett underskott med 5,5 mkr. Under hösten fick framförallt grundskolan och gymnasieskolan en stor tillströmning av nyanlända elever. Slutligen har kostnaderna för modersmål, tolkar och elevhälsovård ökat mer än budgeterat, tillsammans ett negativt resultat med 4,4 mkr. Grundskolan resultatenheter redovisar tillsammans ett överskott på 1,8 mkr. Motsvarande siffra var ett överskott med 2,5 mkr. Resultatenheternas resultat Av de sammanlagt nio enheterna redovisar sju ett överskott. Båda skolorna som hade ett underskott hade det också året innan och underskotten har ökat under. På Skytteholmsskolan f-3 har rektor slutat under året och skolan har i avvaktan på organisationsutredningen lagts ihop med Skytteholmsskolan 4-9. Bergshamraskolan har i början av fått en ny rektor och skolans ekonomi kommer att följas noggrant under 2016 i syfte att nå budget i balans på sikt. Belopp i tkr Budgeterad kostnad Utfall Avvikelse Avvikelse i % Utfall Bergshamraskolan ,7% Råsundaskolan f ,5% 26 Råsundaskolan ,3% 824 Ekensbergsskolan ,4% 6 Tallbackaskolan ,9% Granbackaskolan ,1% 995 Skytteholmsskolan f ,3% Skytteholmsskolan ,2% 522 Ulriksdalsskolan ,9% Totalt ,5% 342

20 20 (43) Volymer Antal elever Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Egen regi Annan kommun Fristående regi Summa barn varav från annan kommun Summa Solna barn Summa Solna barn, fritidshem Antalet elever ökade totalt med 273 mellan åren och. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola minskade till men har nu ökat något från 34,4 procent till 35,1 procent. Antalet elever har ökat både i de kommunala skolorna, i andra kommuners skolor och i fristående skolor. Utan tillströmningen av nyanlända under höstterminen hade antalet elever på grundskolan legat under den budgeterade nivån. Vid årsskiftet fanns 134 nyanlända elever i grundskolan och 6 elever i f-klass. Gymnasieskola Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Verksamheten gymnasieskola redovisar totalt ett överskott med 1,8 mkr. Den främsta anledningen är färre elever än budgeterat samt att Solna gymnasium redovisar ett överskott med 1,8 mkr. Intäkter Intäkterna ökade med 4 mkr. Anledningen är ökade interkommunala intäkter, ökade intäkter för momskompensation samt ökade intäkter för riktade statsbidrag. De statsbidrag som gymnasiet fått är statsbidrag för karriärtjänster, statsbidrag för matematikhandledare, statsbidrag för lovskola, statsbidrag från Migrationsverket och VFU ersättning. Kostnader Trots färre elever har kostnaderna ökat mer än budgeterat. Anledningen är främst att den genomsnittliga kostnaden per elev ökat vilket beror på många fler elever på det dyraste programmet, IM språk. I april gick cirka 36 elever på IM språk och i december var 103 elever inskrivna på IM språk. De flesta elever går på Solna gymnasium men även Psykologigymnasiet som ligger i Solna har tagit emot många nyanlända.

21 21 (43) Volymer Antal elever Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Egen regi Annan kommun Fristående regi Summa barn varav från annan kommun Summa Solna barn Antalet elever inom gymnasieverksamhet har minskat med 17 elever mellan åren och. Grundsärskola och gymnasiesärskola Sammantaget redovisar särskolans verksamheter ett underskott på 0,3 mkr. Anledningen ytterligare en elev inom grundsärskolan två färre elever på gymnasiesärskolan. När det gäller gymnasiesärskolan beror avvikelsen på både färre elever och på högre priser per elev än budgeterat. Kostnaderna för en elev inom särskolan är höga och varierar mycket beroende på elevens funktionshinder. Grundsärskola Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Gymnasiesärskola Belopp i tkr Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Volymer Budget Utfall Utfall antal elever Antal elever Grund sär Gymnasiesär Grundsär Gymnasiesär Grund sär Gymnasiesär Egen regi Annan kommun och friskola Summa barn varav från annan kommun Summa Solna

22 22 (43) barn Solna stad hade under verksamhetsåret 55 Solna elever inskrivna i särskolan fördelat på 26 elever i gymnasiesärskolan och 29 elever i grundsärskolan. I Solnas grundsärskolor går 9 elever från andra kommuner. Köp av huvudverksamhet Barn- och utbildningsnämnden har under året köpt förskole- och skolplatser för 535,0 mkr en ökning med 28,3 mkr jämfört med (5,6 procent). Under har antalet barn och elever i förskolor och skolor ökat med 317 barn. Sammanlagt var barn och elever inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick i fristående eller andra kommuners verksamheter. Det motsvarar 44,5 procent. Året innan var andelen 44,3 procent. Inom förskolan valde 42,0 procent fristående eller annan kommuns förskola. Året innan var andelen 41,8 procent. Antalet barn har under året ökat i de egna kommunala och i de fristående förskolorna och ligger på samma nivå i andra kommuners förskolor. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola minskade till men har nu ökat något från 34,4 procent till 35,1 procent. Antalet elever har ökat både i de kommunala skolorna, i andra kommuners skolor och i fristående skolor. I gymnasieskolorna valde 88,2 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är 0,4 procentenheter mer än. Andelen elever som väljer fristående skola sjönk mellan 2013 och men ökar marginellt till. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köps skolplatser inom grundsärskola av både fristående och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor.

23 23 (43) Verksamhetsmått och nyckeltal Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsmått 2013 Nettokostnad per barn i förskoleverksamhet, kr Nettokostnad per barn på fritidshem, kr Nettokostnad per elev i grundskola inkl. f-klass, kr Nettokostnad per elev i gymnasieskola, kr Nettokostnad per elev i särskola, kr Nettokostnad per elev i gymnasiesärskola, kr Kvalitetsmått, enbart Solnas kommunala regi 2013 Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan (1) 5,9 5,8 5,6 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, förskolan % (1) (2) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem, % (1) Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, grundskolor, % (1) Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Solna gymnasium, % (1) Antal elever per lärare grundskolan år 1-9 (1) 13,1 12,2 11,3 Antal elever per lärare Solna gymnasium (1) 14,3 14,5 14,8 - Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Faktiskt meritvärde år (1) Mätning per oktober, 2013, 2012 (2) Nytt beräkningssätt, inte jämförbart med tidigare år Volymer 2013 Antal barn i förskola i enskilda och andra kommuners förskolor Antal barn i förskola i Solna kommunala förskolor Andel inskrivna barn av befolkningen, % Antal elever f-9 i fristående och andra kommuners sko

24 24 (43) lor Antal elever f-9 i Solna kommunala skolor Antal elever, gymnasieskolan i fristående och andra kommuners skolor Antal elever i Solna gymnasium Antal barn från andra kommuner i Solnas kommunala förskolor Antal elever från andra kommuner i Solnas kommunala skolor år f Antal elever från andra kommuner i Solna gymnasium Bilaga verksamhetsresultat Förskola Trygghet - Förskolan Diagram 1 visar att andelen föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i förskolan" ökar från 92 procent till 93 procent. Förskolan har arbetat strukturerat för att förbättra resultaten. Diagram 1: Trygghet Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i förskolan" 78% 92% 93% 2013 Alla förskolor i Solna Likabehandlingsplan - Förskolan Diagram 2 visar att andelen av föräldrarna som känner till förskolans arbete att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering ökar från 71 procent till 74 procent. Aktiviteter som gett utdelning är att likabehandlingsplanen gås igenom på föräldramöten, tas upp på utvecklingssamtal samt vid föräldraråd. Förskolorna har även arbetat med att synliggöra likabehandlingsarbetet genom att visualisera det i bilder på förskolorna.

25 25 (43) Diagram 2: Likabehandlingsplan Andel föräldrar som instämmer i påståendet: "Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering" 65% 71% 74% 2013 Alla förskolor i Solna Information - Förskolan Diagram 3 visar att andelen av föräldrar som instämmer i påståendet: Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp minskar från 77 procent till 74 procent. Diagram 3: Information Andelföräldrar som instämmer i påståendet: "Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp" 66% 77% 74% 2013 Alla förskolor i Solna Grundskola Matematik - Årskurs 3 Diagram 4 visar att andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i matematik ökar mellan (62 %) och (76 %). Resultaten varierar mellan skolorna, från 93 % på Granbackaskolan till 60 % på Skytteholmsskolan.

26 26 (43) Diagram 4: Matematik årskurs 3 Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov 2013 Svenska - Årskurs 3 Diagram 5 visar att andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov i svenska ökar mellan (73 %)och (80 %). Resultaten varierar mellan skolorna, från 90 % på Granbackaskolan till 71 % på Tallbackaskolan. Diagram 5: Svenska årskurs 3 Andel elever som nått kravnivån på samtliga ämnesdelprov 2013 Matematik - Årskurs 6

27 27 (43) Diagram 6 visar att andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i matematik, årskurs 6, ökar mellan (90 %) och (92 %). Resultaten varierar mellan skolorna, från 95 % på Bergshamraskolan till 87 % på Ulriksdalsskolan. Diagram 6: Matematik årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E Svenska och svenska som andraspråk- Årskurs 6 Diagram 7 visar andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i svenska (95 %) årskurs 6,. Resultaten i svenska varierar mellan skolorna, från 97 % på Bergshamraskolan och Råsunda skola till 89 % på Tallbackaskolan. Diagram 7: Svenska årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E Diagram 8 visar att resultatet i svenska som andraspråk i Solnas skolor (88 %) är högre än resultatet för riket som helhet (77 %).

28 28 (43) Diagram 8: Svenska som andraspråk årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E 88% 76% 77% 5 Solna kommunala skolor Riket SvA* Underlaget innehåller för få elever för att redovisas på skolnivå Engelska - Årskurs 6 Diagram 9 visar att andel elever med provbetyg A-E för ämnesprovet i engelska, årskurs 6, ökar mellan (96 %) och (98 %). Samtliga skolor har resultat som överstiger 94 % med en variation på sex procentenheter. Solnas totala resultat (98 %) är tre procentenheter högre än riket som helhet (95 %).

29 29 (43) Diagram 9: Engelska årskurs 6 Andel elever med provbetyg A-E Läsförståelse - Årskurs 7 Diagram 10 visar andel elever med god läsförståelse i årskurs 7. Resultaten (totalt 67 %) varierar mellan skolorna, från 74 % av eleverna på Bergshamraskolan till 41 % av eleverna på Skytteholmsskolan. Diagram 10: Läsförståelse årskurs 7 Andel elever med god läsförståelse *Resultat saknas för Tallbackaskolan Trygghet - Årskurs 3 Diagram 11 visar att andel elever som uppfattar skolan som trygg minskar något (90 %) jämfört med (91 %). Elevernas upplevda trygghet varierar mellan skolorna, från 98 % på Ekensbergsskolan till 82 % på Tallbackaskolan

30 30 (43) Elevernas upplevda trygghet (90 %) är 11 procentenheter högre än föräldrarnas (81 %). Diagam 11: Trygghet - Elever, årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2013 Diagram 12 visar att andel föräldrar som uppfattar att deras barn känner sig tryggt i skolan ökar (81 %) jämfört med (76 %) Föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet varierar mellan skolorna, från 87 % på Ulriksdalsskolan och Ekensbergsskolan till 63 % på Skytteholmsskolan. Diagam 12: Trygghet - Föräldrar, årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2013 Trygghet - Årskurs 5 Den brukarundersökning som genomförts visar att andelen elever i årskurs 5 som uppfattar skolan som trygg minskat, men ökat något bland föräldrarna, jämfört med. Elevernas upplevda är trygghet är två procentenheter högre än föräldrarnas.

31 31 (43) Diagram 13 visar att andel elever i årskurs 5 som uppfattar skolan som trygg minskar (84 %) jämfört med (88 %). Elevernas upplevda trygghet varierar mellan skolorna, från 93 % på Granbackaskolan och Råsunda skola till 67 % på Ulriksdalsskolan. Diagam 13: Trygghet - Elever, årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2013 Diagram 14 visar att andelen föräldrar som uppfattar att deras barn känner sig tryggt i skolan ökat något (82%) jämfört med (81 %) Föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet varierar mellan skolorna, från 88 % på Råsunda skola till 63 % på Ulriksdalsskolan. Diagam 14: Trygghet - Föräldrar, årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2013 Trygghet - Årskurs 8 Brukarundersökningen som genomförts visar att andelen elever i årskurs 8 som uppfattar skolan som trygg minskat, men ökat bland föräldrarna, jämfört med. Elevernas upplevda är trygghet är sex procentenheter lägre än föräldrarnas.

32 32 (43) Diagram 15 visar att andel elever i årskurs 8 som uppfattar skolan som trygg minskar (82 %) jämfört med (93 %). Elevernas upplevda trygghet varierar mellan skolorna, från 95 % på Tallbackaskolan till 72 % på Skytteholmsskolan. Diagam 15: Trygghet - Elever, årskurs 8 Andel som instämmer i påståendet: "Jag känner mig trygg i skolan" 2013 *Uppgift saknas 2013 Diagram 16 visar att föräldrarnas upplevelse av deras barns trygghet varierar mellan skolorna, från 100 % på Tallbackaskolan till 77 % på Ulriksdalsskolan. Diagam 16: Trygghet - Föräldrar, årskurs 8 Andel som instämmer i påståendet: "Mitt barn känner sig tryggt i skolan" 2013 *Uppgift saknas 2013 Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 3 Diagram 17 visar att andel elever i årskurs 3 som känner till kunskapskraven ökar (90 %) jämfört med (87 %). Elevernas kännedom om kunskapskraven varierar mellan skolorna, från 93 % på Tallbackskolan till 88 % på Ulriksdalsskolan.

33 33 (43) Elevernas kännedom om kunskapskraven (90 %) är 18 procentenheter högre än föräldrarnas (72 %) Diagam 17: Kännedom om kunskapskraven - Elever, årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2013 Diagram 18 visar att andelen föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav minskar (72 %) jämfört med (84 %) Resultatet varierar mellan skolorna, från 83 % på Bergshamraskolan till 60 % på Tallbackaskolan Diagam 18: Kännedom om kunskapskraven - Föräldrar årskurs 3 Andel som instämmer i påståendet: "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2013 Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 5 Diagram 19 visar att andelen elever i årskurs 5 som känner till kunskapskraven minskar (88 %) jämfört med (91 %). Elevernas kännedom om kunskapskraven varierar mellan skolorna, från 100 % på Granbackaskolan till 73 % på Ulriksdalsskolan.

34 34 (43) Elevernas upplevelse av kännedom om kunskapskraven (88 %) är 16 procentenheter högre än föräldrarnas (72 %). Diagam 19: Kännedom om kunskapskraven - Elever årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2013 Diagram 20 visar att andelen föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav minskar (72 %) jämfört med (83 %) Diagam 20: Kännedom om kunskapskraven - Föräldrar årskurs 5 Andel som instämmer i påståendet: "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2013 Kännedom om kunskapskraven - Årskurs 8 Diagram 21 visar att andel elever i årskurs 8 som känner till kunskapskraven minskar (64 %) jämfört med (82 %). Elevernas kännedom om kunskapskraven varierar mellan skolorna, från 80 % på Ulriksdalsskolan till 47 % på Skytteholmsskolan.

35 35 (43) Elevernas kännedom om kunskapskraven (64 %) är sex procentenheter lägre än föräldrarnas (70 %). Diagam 21: Kännedom om kunskapskraven - Elever årskus 8 Andel som instämmer i påståendet: "Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" 2013 Diagram 22 visar att andelen föräldrar som anser att skolan har tydliga kunskapskrav har minskat (70 %) jämfört med (73 %) Diagam 22: Kännedom om kunskapskraven - Föräldrar årskurs 8 Andel som instämmer i påståendet: "Skolan har tydliga mål för vad mitt barn ska kunna i de olika ämnena" 2013 Årskurs 9 Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen Diagram 23 visar att andel elever i årskurs 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen minskar med fyra procentenheter (76 %) jämfört med (80 %).

36 36 (43) Skolornas resultat varierar med 28 procentenheter, från 86 % på Råsunda skola till 58 % på Skytteholmsskolan. Solnas totala resultat (76 %) är en procentenhet lägre än riket som helhet (77 %). Diagram 23: Kunskapskrav årskurs 9 Andel elever som uppfyller kunskapskraven i alla ämnen 2013 Diagram 24 visar andel elever i årskurs 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen uppdelat per svensk och utländsk bakgrund. Andel elever med svensk bakgrund som nått kunskapskraven i alla ämnen (85 %) minskar med två procentenheter jämfört med (87 %). Andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som nått målen i alla ämnen (73 %) minskar med en procentenhet jämfört med (74 %). Andel elever med utländsk bakgrund, födda i utomlands, som nått målen i alla ämnen (46 %) minskar med sju procentenheter jämfört med (53 %). Diagram 24: årskurs 9 Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen uppdelat per svensk och utländsk bakgrund Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala Riket Solna kommunala 2013 Svensk bakgrund Utl. bakgr, födda i Sverige Utl. bakgr, födda utomlands Diagram 25 visar andel elever i årskurs 9 som nått målen i alla ämnen uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Andel elever med föräldrar, med eftergymnasial utbildning, som har nått målen i alla ämnen (83 %) ligger fem procentenheter lägre än riket som helhet (88 %). Andel elever med föräldrar, med förgymnasial eller gymnasial utbildning, som har nått målen i alla ämnen (68 %) ligger en procentenhet högre än riket som helhet

37 37 (43) (67 %). Diagram 25: Årskurs 9 Andel som nått målen i alla ämnen uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå, 88% 83% 67% 68% Riket * Solna kommunala Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * F.o.m. slås förgymnasial och gymnasiall utbildning ihop varpå jämförelser med tidigare år inte är möjliga Behörighet till gymnasieskolan För att ha behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk, engelska, matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Att vara behörig till yrkesprogrammen innebär att man är behörig till något av gymnasieskolans program. Diagram 26 visar att andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan (87 %) minskar med tre procentenheter jämfört med (90 %). Skolornas resultat varierar med sjutton procentenheter, från 94 % på Bergshamraskolan och Råsunda skola till 69 % på Skytteholmsskolan. Diagram 26: Behörighet årskurs 9 Andel elever behöriga till nationellt program - yrkesföberedande 2013 Meritvärde En elevs meritvärde utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i grundskolan. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt tabell nedan: Betyg Betygsvärde A 20

38 38 (43) B 17,5 C 15 D 12,5 E 10 F 0 Diagram 27 visar att meritvärdet i årskurs 9 (238) ökar med 13 poäng jämfört med (225). Meritvärdet i Solna är 13 poäng högre än riket som helhet (225). Meritvärdet varierar mellan skolorna, från 253 poäng på Bergshamraskolan till 213 poäng på Skytteholmsskolan. Notera att en del av den generella ökningen kan förklaras av att det maximala meritvärdet har höjts, från 320 till 340 poäng Diagram 27: Meritvärde årskurs * *Max meritvärde ökade från 320 till 340, Flickor Diagram 28 visar att flickornas meritvärde i Solna (247) ökar med 16 poäng jämfört med (231) och är nio poäng högre än riket som helhet (238). Flickornas meritvärde varierar mellan skolorna, från 270 poäng på Bergshamraskolan till 213 poäng på Skytteholmsskolan Diagram 28: Meritvärde årskurs 9 flickor 2013 * *Max meritvärde ökade från 320 till 340 **Ulriksdalsskolan för ltet underlag för att redovisas Pojkar Diagram 29 visar att pojkarnas meritvärde i Solna (232) ökar med 11 poäng jämfört med (221) och är 20 poäng högre än riket som helhet (212). Pojkarnas meritvärde varierar mellan skolorna, från 244 poäng på Bergshamraskolan och Råsunda skola till 214 poäng på Skytteholmsskolan.

39 39 (43) Diagram 29: Meritvärde årskurs 9 pojkar 2013 * *Max meritvärde ökade från 320 till 340 Skillnaden mellan ämnesprovbetyg och slutbetyg i årskurs 9 Svenska Diagram 30 visar att andel elever i årskurs 9 som har samma slutbetyg som ämnesprovbetyg i svenska (68 %) är oförändrat jämfört med. Resultatet är fyra procentenheter högre än riket som helhet (64 %). Andel elever med samma slutbetyg som ämnesprovbetyg varierar mellan skolorna, från 81 % på Bergshamraskolan till 50 % på Ulriksdalsskolan. Diagram 30: Ämnesprov och slutbetyg Svenska årskurs 9 Andel elever som har fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyget Matematik Diagram 31 visar att andel elever i årskurs 9 som har samma slutbetyg som ämnesprovbetyg i matematik (55 %) har minskat med elva procentenheter jämfört med (66 %). Motsvarande resultat för riket som helhet var 60 %.

40 40 (43) Andel elever med samma slutbetyg som ämnesprovbetyg varierar mellan skolorna, från 86 % på Bergshamraskolan till 18 % på Skytteholmsskolan. Diagram 31: Ämnesprov och slutbetyg Matematik årskurs 9 Andel ever som fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyg Engelska Diagram 32 visar att andel elever i årskurs 9 som har samma slutbetyg som ämnesprovbetyg i engelska (72 %) har minskat med tre procentenheter jämfört med (75 %). Motsvarande resultat för riket som helhet var 74 %. Andel elever med samma slutbetyg som ämnesprovbetyg varierar mellan skolorna, från 88 % på Ulriksdalsskolan till 67 % på Tallbackaskolan. Diagram 32: Ämnesprov och slutbetyg Engelska årskurs 9 Andel ever som fått samma betyg på ämnesprovet som i slutbetyg Gymnasieskolan Diagram 33 visar att andel elever i Solna Gymnasium som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år minskar (61 %) med s14 procentenheter jämfört med (75 %).

41 41 (43) 82% Diagram 33: Genomströmning - Solna Gymnasium Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år 77% 75% 76% 61% 69% 2013 Solna Gymnasium Riket Diagram 34 visar att andel elever, folkbokförda i Solna, som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år har minskat (73 %) jämfört med (78 %). Diagram 34: Genomströmning - Folkbokförda elever i Solna Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år ( Alla program inkl IV/IM ) 78% 77% 78% 78% 81% 73% 2013 Elever folkbokförda i Solna Riket Diagram 35 visar att andel elever med slutbetyg i Solna Gymnasium som är behöriga till högskola minskar (82 %) med två procentenheter jämfört med (84 %). Andel elever som är behöriga till högskola (82 %) ligger 11 procentenheter högre än riket som helhet (71 %). Diagram 35: Högskolebehörighet - Solna Gymnasium Andel elever behöriga till högskola av de som fick slutbetyg 88% 87% 84% 82% 7 71% 2013 Solna Gymnasium Riket Diagram 36 visar att andel elever med slutbetyg, folkbokförda i Solna, som är behöriga till högskola minskar mellan och. För elever på studieförberedande program (70 %) är minskningen s14 procentenheter jämfört med (84 %). Motsvarande minskning för riket som helhet (92 %) var 16 procentenheter jämfört med (76 %).

42 42 (43) För elever på yrkesförberedande program (29 %) är minskningen 16 procentenheter jämfört med (45 %). Motsvarande minskning för riket som helhet (31 %) var fyra procentenheter jämfört med (35 %). Diagram 36: Behörighet - Folkbokförda elever i Solna 2013 Solna Alla kommuner Solna Alla kommuner Studieförberedande program Yrkesförberedande program Diagram 37 visar att den genomsnittliga betygspoängen för elever i Solna Gymnasium minskat marginellt (13,9) med 0,1 poäng jämfört med (14,0). Den nationella statstiken omfattar enbart elever med 2500 gymnasiepoäng. Solna Gymnasiums egen statistik visar (grön stapel) att den genomsnittliga betygspoängen för alla elever i Solna Gymnasium ökar (13,9) jämfört med (13,5). 14, ,6 13,2 12,8 12, ,6 11,2 10,8 10, ,4 Diagram X: Betyg - Solna Gymnasium Genomsnittlig betygspoäng (endast elever med 2500 gy-poäng) 14,0 13,9 13,9 14,0 13, Riket Blå stapel: Endast elever med 2500 gymnasiepoäng, Källa SIRIS Grön stapel: Alla elever, Källa Solna Gymnasium Diagram 38 visar andel elever med minst betyget E i gymnasiegemensamma kurser samt gymnasiearbete.

43 43 (43) Diagram 38: Betyg - Solna Gymnasium Andel elever med minst betyget E i gymnasiegemensamma kurser samt gymnasiearbete 95% 9 85% 75% Eng 5 Id hälsa 1 Ma 1 Na 1 Hi 1 Re 1 Sam 1 Sv 1 SvA 1 Gy arb