Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3.
|
|
- Magnus Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik Översikt utifrån Evidensbaserad omvårdnad Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra skador utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Fall orsakar skador såsom frakturer, hjärnskakning, skador på inre organ, sårskador och i värsta fall dödsfall. Kvinnor har större risk för att falla och kvinnor över 85 år faller i snitt en gång per år. Det sker ett fall varje minut i Sverige och tillräckligt många skadas för att det ska utgöra ett ansenligt folkhälsoproblem. Fall är den vanligaste skadeorsaken i alla åldrar men drabbar i synnerhet äldre, både i antal och gällande konsekvenser av fallet. Var tredje äldre person över 65 år faller varje år. Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess motsatsen är bevisad. Om patienten står på fler än tre läkemedel är det en ökad risk för fall oberoende preparat. Ju fler riskfaktorer patienten har, desto större risk för fall. Fall är vanligast i inledningsfasen av sjukhusvistelsen. Vad är ett fall? En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Vad är en Fallskada? En fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Hur vanligt är det med fall? Fallskador utgör ca 12% av vårdtillfällena och är efter hjärtoch kärlsjukdom den främsta orsaken till sjukhusvård. Två tredjedelar av äldre som bor i särskilda boenden faller under ett år och ett hundratal fallskador per år rapporteras från den slutna vården. Kan fallet leda till dödsfall? Varje år avlider cirka personer av fallskador i Sverige, vilket är tre gånger så många som omkommer till följd av trafikolyckor. De flesta som avlider efter en fallskada är över 65 år. Efter en höftfraktur ökar dödligheten inom ett år med 10-15%. Åtgärder Den samlade forskningen visar på att flera åtgärder bör sättas in samtidigt och bör utgå från individens behov. Det är därför svårt att förslå generella åtgärder. Varje verksamhet får utöver generella riktlinjer anpassa åtgärderna utifrån egna patientgrupper och vårdformer. Både generella och individuella åtgärder måste diskuteras ingående innan de genomförs. Fallprevention Riktlinje Bjurholm Teamarbete och ansvar För att förebygga fall och fallskador krävs vårdteamets samlade kompetens där patient och närstående ska ingå. Det är viktigt att ansvaret fördelas för att undvika att individen faller mellan stolarna. Riktlinjer skapar också en samsyn i arbetsgruppen. Ansvarsfördelning Nedan ges exempel på ansvarsfördelning i det multiprofessionella arbetet för att förebygga fall på individnivå. Kontaktperson KP - Uppmärksammar risker i boendemiljön
2 - Informera boende och anhöriga om fallrisker i boendemiljön, se Checklista för att förebygga fall - Utför fallriskbedömning enligt Senior Alert, även dokumentation - Kontaktar sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast vid upptäckta risker Lokala användare Senior Alert - Lägger in resultat av riskbedömningen - Är behjälplig med övrig registrering i Senior Alert såsom Åtgärder, Uppföljning samt Händelser Sjuksköterska - Beakta fallrisk vid inflyttning - Medicingenomgång med ansvarig läkare. - Utifrån Senior Alert, MNA, utförs en bedömning av eventuella nutritionstillskott. - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Arbetsterapeut - Bedömning av miljö, förflyttning - Utprovning av omgivningsanpassningsåtgärder samt hjälpmedel - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Sjukgymnast - Bedömning av fallrisk - Utprovning av höftskyddsbyxor - Utprovning av förflyttningshjälpmedel - Dokumentation av risker, bedömningar samt åtgärder Enhetschef - Kallar berörda personer och professioner till Genomförandeplan - Ansvarar för att riktlinjer och rutiner följs - Information till all personal Biståndsbedömare - Ansvarar för att tidigare fall, fallrisk eventuella frakturer och fallriskbedömningar finns dokumenterade i Beställningen. Verksamhetschef - Att förutsättningar finns för att varje individ riskbedöms och att fallprevention och resurser erbjuds Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska MAS - Upprätta och revidera rutiner och riktlinjer i samråd med personal - Att Senior Alert används i kvalitetsarbetet - Upprätta generella behandlingsanvisningar vid höftledsfraktur (se collum-projektet) - Granska åtgärder vid fallskador Omsorgsnämnden - Ansvara för att resurser finns så att kvalitetssäkring kan ske inom området Evidensbaserade risker och riskfaktorer Sjukdomar och olika symtom är de vanligaste riskfaktorerna som man måste ta hänsyn till i det fallförebyggande arbetet. Patienter med ökad risk för att falla kan identifieras utifrån diagnos eller symtom:
3 Riskfaktorer utifrån diagnos Akut hjärtsjukdom Demens Depression Epilepsi Hjärtsvikt Kronisk obstruktiv lungsjukdom Ledsjukdomar Neuropati Osteoporos Parkinson Stroke Riskfaktorer utifrån symtom Blodtrycksfall Förvirring Långt Hb Läkemedlsorsakade blodtrycksfall Nedsatt kognitiv funktion Nedsatt styrka och rörlighet Nedsatt gångförmåga och förflyttnignsförmåga Nedsatt syn Nykturi Biverkan av läkemedel Yrsel och störd balans Undernäring Personer som slutar gå när de pratar har ökad risk för att falla. Risker i vårdmiljön Riskmomenten är många och här listas några exempel som kan öka medvetenheten om var i vårdmiljön risker kan finnas. Individ Personer som vistas på sjukhus är oftast påverkade av akuta sjukdomssymtom och/eller akuta läkemedelsbiverkningar och en stor andel faller på grund av dessa orsaker. Personen når inte personliga ägodelar. Skor saknas eftersom inläggningen skedde akut via ambulans. Dåliga skor som inte ger tillräckligt stöd eller är barfota. Inget kvällsmål med risk för dålig nattsömn. Överrumplingsmoment som till exempel om någon ropar på patienten som blir skrämd eller gör en hastig rörelse. Hörapparat eller glasögon används inte eller är trasiga. Kognitiv svikt. Personer med demens kommer inte ihåg att de ska ligga kvar i sängen till exempel i samband med höftoperation. Miljö Dålig belysning, svag, bländande, kontraster mellan mörkt och ljust och tvärt om. Stolar saknar karmar och patienten sätter sig fel. Hala golv på grund av spill eller i samband med golvtorkning. Golven torkas över hela golvytan istället för längs med ena halvan av korridoren åt gången. Golven blir hala på grund av boning eller för hög dosering av rengöringsmedel. Föremål står i vägen i korridorer, till exempel rullstolar, sparkcyklar, förrådsmaterial. Hjulen på sängen, rullstolen eller sängbordet har glömts bort att låsas eller hjullåsen är trasiga. Mörka mönster eller fläckar på golvet kan uppfattas av till exempel demenssjuka som hål och påverkar deras gång. Heltäckningsmattor kan eventuellt öka risken för fall hos de som har en hasande gång eftersom fötterna snarare "suger fast" i underlaget. Personer har svårt att se/hitta på grund av dåliga kontraster i färgsättning. Toalettbesök och personlig hygien Långt till toaletten eller patienten hinner inte vänta på hjälp. Antihalksockor alternativt höftskyddsbyxor används inte vid toalettbesök nattetid. Duschdraperier klarar inte av patientens kroppstyngd om de tar tag i dessa. Personen halkar till i duschen, avsaknad av halkmatta och stödhandtag på väggen. Rörlighet och mobilisering
4 Personen går iväg med droppställning och ramlar till exempel över hjulen. TV-apparater på hjul, droppställningar, bordsben och så vidare skjuter ut med risk för att snubbla över dem. Hjälpmedel är inte rätt anpassade till patienten eller patienten vet inte hur de ska användas. Hjälpmedel sätts inte in, används inte, används inte rätt eller är trasiga Personen klättrar över sänggrindar. Personen försöker ta sig loss i samband med begränsningsåtgärder/frihetsinskränkande skyddsåtgärder. Även stressad personal kan vara en riskfaktor för fall. Ge patienten den tid som behövs vid till exempel förflyttning. Bristande information om fallrisker till personen/närstående. Egenvård De flesta fall sker i hem- och närmiljö. Det är därför viktigt att den enskilda individen själv identifierar risker för att förebygga fall. Bedömningsinstrument för egenvård och checklista för genomgång av fallrisk i hem- och närmiljön kan vara en hjälp för vissa individer och närstående. Praktiska råd om hur man tar sig upp från golvet vid ett eventuellt fall bör ges till riskpersoner. Försämrad livskvalitet Fall förknippas oftast med höftfrakturer och kan jämföras med stora livshändelser och försämrad livskvalitet. Även rädsla för att falla sänker livskvaliteten. Upp till 70% av dem som fallit nyligen känner rädsla för att ramla igen. Ond cirkel. Rädsla för att falla, yrsel och balansproblem är vanligt och kan leda till inaktivitet, vilket i sin tur leder till ökad ostadighet. Detta leder till en ond cirkel med minskad rörlighet, muskelsvaghet, minskad aktivitetspåverkan på skelettet och slutligen ökad risk för fall och fallskador. Ensamhet till exempel på grund av fysiska hinder, isolering, svårigheter att vistas ute ökar också risken för fall. Lugnande läkemedel, understimulering, sänkt motivation och passivitet är andra riskfaktorer. Rädslan för att falla påverkar även det sociala livet med ensamhet och isolering som effekt av att inte våga lämna hemmet. Kravet på de närstående kan dessutom öka för hjälp med transporter, inköp och så vidare. När och var inträffar fall? Det tycks inte vara någon årstidsvariation i hur fallen fördelar sig över året i hemmet och på institution. Men tittar man på hela äldrepopulationen tycks frakturförekomsten vara betydligt högre under vintermånaderna. Varje år i samband med första halkan ses en ökad belastning på akutmottagningarna. En stor del av dessa är handledsbrott och höftfrakturer som borde ha kunnat förhindras.
5 Fallen sker främst i den inledande delen av vårdtiden på institution. Förklaringen kan vara ovana att vistas i den nya miljön och att äldre patienter kan vara förvirrade under den inledande vårdtiden men också dåligt allmäntillstånd. Fallfrekvensen är som störst under den tid som patienterna är som aktivast dvs under förmiddag och eftermiddag. Det är med andra ord också under den tid som det är störst personaltäthet. Det kan finnas felkällor i avvikelserapportering, eventuellt kan det vara så att fallen upptäcks då och det finns också tid att skriva rapporter (främst fall utan skador). Det kan också vara så att fall ofta inträffar när personaltätheten är hög men personalen då sitter upptagna på rapport eller andra möten och patienterna därmed har mindre tillsyn. Endast 10-20% av inträffade fallen bevittnas av personalen. Mörker och intag av sömn- och lugnande läkemedel kan vara en orsak till fall kvällar och nätter. Dålig syresättning kan vara en riskfaktor hos äldre för att falla nattetid. Sju av tio fall bland åringar sker dagtid medan andelen skador i åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid. Detta är viktigt att uppmärksamma när förebyggande åtgärder ska sättas in. De flesta fall på institution tycks ske inne på patientens rum och en förklaring kan vara att de flesta patienter tillbringar mesta tiden där. Det är också vanligt med fall på väg till och från toaletten då patienterna går iväg själva. Dålig belysning eller bländande ljus ökar också risken för fall till och från toaletten nattetid. Rangordningen mellan övriga olycksplatser som korridor, dagrum, matsal, toalett osv. variera mellan olika studier. Individrelaterade faktorer är vanligare på institution eftersom patienterna i högre grad har olika funktionsnedsättningar. Samtidigt är omgivningsfaktorer som dålig belysning, hala eller blöta golv, olämplig fotbeklädnad, medpatienter som stöter omkull patienten, gånghjälpmedel, rullstolar och hjulförsedda bord vanliga orsaker till fall på institution. Fall som inträffar när patienter klättrar över sänggrindar eller fastspända patienter som välter omkull rullstolen när de försöker resa sig klassas som orsakade av omgivningsfaktorer. I hemmet orsakas de flesta fall av omgivningsfaktorer. Fallriskbedömning Som vårdpersonal bör man alltid ställa sig frågan "Finns risk för fall?" och vid redan uppkomna fall "Vad orsakade fallet?". Fall ska alltid betraktas som ett symtom på något, det vill säga ett tecken på förändring hos patienten till dess motsatsen är bevisad. Äldre som har sökt vård eller omsorg på grund av fall, har gång- eller balanssvårigheter samt fallbenägenhet bör genomgå omfattande bedömning. Förslag på följdfrågor som bör ställas till en patient som fallit Vad gjorde du direkt innan du föll? Hur mådde du innan du föll? Kände du några symtom innan eller efter du föll (yrsel, bröstsmärtor, synstörning)? Kändes det som om du var på väg att svimma när du föll? Hur mådde du efter fallet?
6 Det är viktigt att fråga om patienten kände något innan han/hon föll till exempel symtom i form av yrsel, muskelsvaghet och så vidare eller om patienten har ätit eller druckit dåligt? Frågor kring läkemedel bör ställas eftersom utebliven likväl som för hög dos av ett läkemedel kan öka risken för fall. Flödesschema Åtgärda omedelbart det som är snabbt och enkelt att åtgärda. Utvärdera regelbundet alla insatta åtgärder och dokumentera när och hur utvärderingen ska ske. 1. Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året. 2. Fråga dig själv om du tror att det finns risk för att individen kan ramla under vårdtiden om inga åtgärder sätts in. Om ja på någon fråga - sätt in åtgärder. Senior Alert / Bedömningsinstrument. För att identifiera riskpatienter innan ett fall inträffar, bör ett bedömningsinstrument användas. Bedömning med instrument ökar personalens medvetenhet inom vilka områden risk föreligger (synnedsättning, gångsvårigheter, läkemedel och så vidare). Samtalet vid riskbedömning är även ett naturligt tillfälle för vårdpersonal att ge information om fallprevention och att involvera patienten att själv ta ansvar och bedöma risker. Downton Fall Risk Index är ett beprövat instrument som använts under lång tid och i olika vårdformer. I det nationella kvalitetsregistret Senior Alert ingår också detta
7 bedömningsinstrument vilket gör att detta förordas som förstahandsval. Genom att nationellt använda ett och samma instrument kan viktig information samlas till grund för åtgärdsförslag. Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman. Poängen inom de olika delområdena ger viktig information om riskområden där åtgärder ska sättas in. Det finns även olika funktionsbedömningstest som kan användas för komplettering. Ansvarsområden vid fall/avvikelsehantering SÄB Bjurholm Omvårdnadspersonal (inom ett dygn) - registrera in i Avvikelsemodulen samma dag som avvikelse skett, dokumentera i boendes omvårdnadsjournal både händelsen och att rapport är uppstartad i Avvikelsemodulen samt följa upp handläggning av avvikelsen. Skicka Avvikelsemeddelande till sjukgymnasten för fallrapport och till alla sjuksköterskor för andra typer av avvikelse. Sjuksköterska (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen med personal som var vittne eller orsakat händelsen - fylla i och skriva sitt namn under anteckningen i Vidtagna/planerade åtgärder - skicka meddelande till enhetschefen - dokumentera eventuella planer/åtgärder i omvårdnadsjournal - pröva delegeringsbeslut och vidta eventuella indragningsåtgärder - information till anhöriga Sjukgymnast (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen tillsammans med personal som var vittne eller orsakat händelsen - dokumentera i patientjournalen eventuella bedömningar, åtgärder och planeringar - närvara på HSL -möten där fallrapporterna ska diskuteras - föreslå förebyggande åtgärder mot upprepning Arbetsterapeut (inom en vecka) - söka avvikelserapporten utifrån avvikelsemeddelandet och läsa igenom den - analysera händelsen tillsammans med personal som var vittne eller orsakat händelsen - dokumentera i patientjournalen eventuella bedömningar, åtgärder och planeringar - närvara på HSL -möten där fallrapporterna ska diskuteras - föreslå förebyggande åtgärder mot upprepning Enhetschef (inom 6 veckor) - skriva ut avvikelserapporter som underlag för diskussion - kalla HSL personal till möten där respektive avvikelserapporter ska diskuteras - ta upp avvikelserapport med berörda arbetsgrupper/personer med syfte att förebygga upprepning av samma avvikelse - dokumentera vidtagna åtgärder i rutan Handläggning Chef/MAS - skicka meddelande till MAS - informera om avvikelsehanterings syfte och genomförande samt motivera alla att skriva avvikelserapport MAS - upprätta rutin - granska och följa upp avvikelser - sammanställa avvikelser - avsluta avvikelserapporter - rapportera till verksamheter 1g/år - rapportera till Omsorgsnämnden varje halvår
8 - göra Lex Maria anmälning vid allvarlig skada eller risk för allvarlig skada Verksamhetschef - det ska finnas förutsättningar att arbeta med avvikelsehantering - ska kommentera och föreslå åtgärder för att minska antalet avvikelser utifrån sammanställd rapport - göra Lex Sara anmälningar Omsorgsnämnden - följa upp lokal avvikelsehantering - besluta om Lex Sara anmälning ska skickas vidare till Socialstyrelsen Bilaga 1. Lokal riktlinje för Handlingsplan vid misstänkt höftfraktur Umeå sjukvårdsdistrikt och särskilda boenden i Umeå kommun och kranskommunerna Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors har i avtal enats om en handlingsplan att involvera hela vårdkedjan kring en äldre person som misstänks ha en höftfraktur enligt följande riktlinje; Riktlinje: Personal kontaktar sjuksköterska vid alla fall enligt lokala rutiner. 1. Sjuksköterska kontaktar i första hand ordinarie läkare. Om denne inte är anträffbar eller under jourtid kontaktas jourhavande läkare enligt lokala rutiner. 2. Inte förflytta den person som fallit bädda bekvämt och varmt. Tänk på risken för trycksår! 3. Alltid beställa ambulans, inte bårbil. 4. Smärtlindring skall alltid ges: Grundbehandling: Tabl/supp Alvedon 1g. Morfin 10 mg/ml, ge 0,25 ml (2,5 mg) intramuskulärt. Får upprepas. Till patient med gallbesvär eller annan kontraindikation mot Morfin ges istället Ketogan 5 mg/ml, 0,5 ml (2,5 mg) intramuskulärt, som får upprepas. Om illamående: Ge inj. Primperan 5 mg/ml, 2 ml (10 mg) intramuskulärt, alternativt supp Primperan 20 mg. 5. Sätta i.v. nål om ambulansen inte kommit. 6. Sätt 1000 ml Glukos 50 mg/ml med 40 Na + 20 K. 7. Ge patienten 2 l syrgas på grimma, om tillgång till syrgas finns. Om patienten har KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) skall läkare kontaktas för ordination. Ovanstående gäller som handlingsplan och följes såvida läkare ej ordinerar annat.
9 Bilaga 2. Hjälp personen vid fall Håll på personens höftbenskammar. Du kan ytterligare stötta honom/henne genom att hon/han har kontakt med din kropp. Flytta din ena hand till personens bål för att kunna dra honom/henne mot dig. Du tar samtidigt ett steg bakåt för att bredda din understödsyta och flytta tyngden bak
10 Låt personen glida längs ditt ben och följ med i rörelsen genom att böja i knäna. Låt personen fortsätta glida ner längs din kropp tills hon/han når golvet. Stötta fortfarande personens bål. Tänk på din arbetsställning genom att vara i gångstående, böja dina knän och förflytta tyngdpunkten. Upp från golv Hämta en kudde om personen har ramlat och låt honom ligga kvar tills du har förvissat dig om att han inte har skadat sig. Planera och förbered förflyttningen upp till sittande eller till sängen. Hämta hjälp. Följ de rutiner som finns om fall och fallskador.
11 Personen tar sig upp själv/med hjälp av en person 1. Hämta en kudde om individen har ramlat och låt henne eller honom ligga kvar tills du har förvissat dig om att hon eller han inte har skadat sig. Om personen inte själv kan hjälpa till måste hjälp tillkallas. Gör det bekvämt för individen på golvet medan ni väntar på hjälp. 2. Följ de rutiner som finns om fall och fallskador. 3. Om personen inte har skadat sig, be honom/henne rulla över på sidan och resa sig på alla fyra. Använd vårdbälte om det behövs. 4. Placera en stol framför personen, så kan denne resa sig genom att stödja på stolen. 5. Skjut in en stol bakom personen så kan han eller hon sätta sig utan att behöva resa sig helt.
Fallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merFall-och fallskadeprevention
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra
Läs merLokalt vårdprogram. Fallprevention
Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada
Läs merRiktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje fallprevention Riktlinje Fallprevention Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 1 Datum 2011-09-12 sida 1(5) Reviderad RIKTLINJE FÖR FALLPREVENTION
Läs merMAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011
MAS Bjurholm Flik 4.2. Verksamhetschef HC Bjurholm Jan 2011 AVVIKELSEHANTERING En del i kvalitetssystemet i hälso- och sjukvård (se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.vårdhandboken.se) handlar
Läs merFALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION
FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad:
Läs merFörebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN
Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken
Läs merFallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer
Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer Utfärdad av: Eva Coulianos, Fallpreventionsgruppen Granskad av: Ann-Marie Pälvärinne, Sjuksköterska Godkänd av: Rune Wejstål Godkänd datum: 2012-03-21 Bakgrund:
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-03-11 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för
Läs merVarför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet
Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet Utgångsläget patienten Patienter > 75 => 70% av $ för osteoporosfrakturer Ström-11 Hur
Läs merMAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador
MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador Inledning Var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden för
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merFallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten
Fallprevention Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden Rehabenheten En del av äldreomsorgen 2009 Projektet Fallprevention på Skellefteå kommuns särskilda
Läs merLinnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012
Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012 Författare: Anna Sjöberg Karina Karlsson Sofie Svensson 1 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat... 3 4.1 Enkät... 3 4.2 Antalet
Läs merRutin för fall och fallskador
2016-04-01 1 (5) Omsorg Rutin Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad den 2009-04-01 Upprättad av Pernilla Hedin, enhetschef, Ida Malmström, sjukgymnast, Sofia Rahdevi,
Läs mer6. Fel och brister i verksamheten. 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria
6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.
Läs merRutin för fall och fallskador
2018-02-01 1 (5) Omsorg Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad av Sofia Rahdevi, sjukgymnast, Margareta Eriksson arbetsterapeut, Caroline Andersen, sjuksköterska Upprättad
Läs merMetodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar
Läs merFallrapport/avvikelserapportering
Fallrapport/avvikelserapportering Namn: Personnr: Adress: Telefon: Kontakt: Kontaktpersons tel. Typ av boende: Enhet: Datum för avvikelsen: 1. Tidpunkt för händelsen 8-14 14-20 20-02 02-08 Exakt tid för
Läs merLandstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.
SID 1 (11) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa,
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merBeslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare
Dokumenttyp Rutin Fallprevention Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig fr o m 2010-05-18
Läs merAnsvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)
1(6) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinjer för avvikelsehantering inom Vård- och omsorgsnämndens område,
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merSammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915
Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer
Läs merHELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab
HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab DET NATURLIGA ÅLDRANDET Bentätheten i skelettet minskar Svagare muskulatur Lägre syreupptagningsförmåga
Läs merAvvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter
OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merDen fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida http://www.vardsamordning.sll.se/sv/tuff-satsning.
Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra utbildningen. Den fördjupade utbildningen
Läs mer1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)
Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merRiskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår
SID 1 (10) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt
Läs merHåll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast
Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merVad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö
Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merAllmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.
Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser
Läs merRiktlinjer för Avvikelsehantering
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merSammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial
Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Britt Mårtensson 0455-304418 ÄN 2018/691 8.2.3 2018-10-29 Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial 2 2018.
Läs merUtbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal
Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform
Läs merFörebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060
Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober
Läs merSammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-
Läs merTeori - Fallhändelserapport
Teori - Fallhändelserapport Webbplats Socialstyrelsen utbildning Kurs Ett fall för teamet Anpassad bok Teori - Fallhändelserapport Utskriven av Gästanvändare Datum söndag, 27 oktober 2019, 10:07 Fallhändelserapporten
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merFALLPREVENTION MALMÖ STAD
Gäller primärvården i Malmö FALLPREVENTION MALMÖ STAD Riskbedömning och preventiva åtgärder FÖRORD Hösten 2008 startades ett närsjukvårdsprojekt mellan Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö, primärvården
Läs merFramtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.
Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef
Läs merUtredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund
Läs merRIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt SFS 2010:659 2012-03-07 Marianne Falk Verksamhetens omfattning I Ovanåkers kommun finns 128 platser på särskilt boende för äldre. Det finns 16 platser för korttidsvistelse.
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merFörebyggande arbete kring brukaren
Förebyggande arbete kring brukaren Riskbedömningar HSL. Riskinventering SoL och LSS Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Skribent MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård-
Läs merRutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det
Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Rutin Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal
Läs merRiktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL
Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merRutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen
Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering
Läs merAvvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg
RUTIN FÖR Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg Antaget av Medicinskt ansvariga Antaget 2019-05-25 Gäller för Enheter där hälso- och sjukvård samt social omsorg utförs inom avdelningen
Läs merInformation till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur
Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...
Läs merKommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.
Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merStå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs merTidig identifiering av mest sjuka äldre
Malin E Pettersson Eva Thors Adolfsson 2013-02-28 Tidig identifiering av mest sjuka äldre Steg I Alla patienter som är 75 år och kommer till mottagningen eller per telefon kontaktar mottagningen bedöms
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merManual till checklista för fallprevention
Oktober 2008 Manual till checklista för fallprevention Ange problem och/eller behov där sådana finns, för respektive frågeställning. Ange åtgärd eller planerad åtgärd, ex läkemedelsgenomgång, kontaktman
Läs merDokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)
Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet
Läs merLokal rutin för Senior alert 11.2.
Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk
Läs merRIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Läs merMedicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun för period 2, maj aug 2012 SN-2012/321
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-10-02 SN-2012/321 Socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta
Läs merRutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merRutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör
Socialtjänsten HSL Medicintekniska produkter d.nr. 2014/34/730 Upprättad: 2014-04-03 Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Med sängtillbehör menas här grind, grindskydd och uppresningsstöd
Läs merStå på dig goda vanor för att inte ramla
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merVilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Läs merDivision Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
Läs merÅr Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merStandardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:
Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg Hälsohistoria 2011-03-07 Har patient någon/några av följande diagnos/symtom: Fall i samband med medvetslöshet Kardiovaskulära orsaker Reflektoriskt
Läs merRiktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter
RIKTLINJE Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering RUTIN Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 161015 Gemensam med Regionen:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs mer