Likabehandlingskommittén

Transkript

1 Likabehandlingskommittén Tid: kl Plats: Konferensrummet, Personalavdelningen, Vasagatan 33. Ordförande: Staffan Edén rektorsråd Närvarande: Mats Andrén, Humanistiska fakultetsnämnden Christina Berg, Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Klara Gustavsson, GUS Hampus Haara, stud repr Inga-Lill Johansson, Handelshögskolans fakultetsnämnd Eva Jonsson, stud repr HDK Marianne Ladenwall, UB Beatrice Löfström, studentrepr Haga studentkår Agneta Ranerup, IT-fakulteten Per Sundqvist, Gemensamma förvaltningen David Turner, Naturvetenskapliga fakulteten Adjungerade: Margareta Bäck-Wiklund, inst för socialt arbete, punkt 1 Samuel Heimann. personalavdelningen Linda Lane, inst för socialt arbete, punkt 1 Frånvarande/anmält förhinder: Carl Granatenheim, stud rep Elisabeth Hesslefors-Arktoft, UFL Sven-Åke Lindgren, Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Jan Olsson, SA Ola Stockfelt, Konstnärliga fakulteten Linnéa Wigforss, stud repr Mötessekreterare: Pia Götebo Johannesson, jämlikhetssekreterare Sammanträdesdatum MINNESANTECKNINGAR 1. Inledning Mötet inleddes med en presentationsrunda. 1

2 2. Projekt Föräldraskap en lägesrapport Ordföranden gav en bakgrund till detta universitetsgemensamma projekt som baserar sig på Likabehandlingspolicyns formulering om att det inte ska vara något hinder att kunna kombinera arbete, studier och forskning med föräldraskap. Margareta Bäck-Wiklund presenterade en lägesrapport. Arbetet började i oktober med att lägga upp en arbetsplan. Material från rundabordssamtal och dokument från olika universitet och högskolor har använts. Forskargruppen ville komma i kontakt med folk som hade egna erfarenheter inom området och använda sig av fokusgrupper, vilket inte var helt enkelt att genomföra praktiskt. Man har kommit ganska långt med att formulera en föräldrapolicy. Margareta och hennes medarbetare har tänkt sig ett dokument med inledande text, sedan allmänna saker som gäller alla verksamheterna vid universitet. Först ska det understrykas att det uppfattas som viktigt att man jobbar med karriärplanering, för det andra är att det bör vara möjligt att ta med sig barn vid t ex öppna-hus-arrangemang. Förra veckan hade man en genomgång med arbetsgruppen bakom projektet av olika förslag som lades fram. Margareta sade att projektet är en utmaning, det pågår väldigt många olika aktiviteter inom GU och det är inte lätt att få en överblick. Det är också så att frågan om föräldraskap av många uppfattas som en ickefråga. De har försökt ta fasta på vad som är det viktigaste för en person inför föräldraledigheten, det är framför allt förutsättningar för att kunna planera, att ha så god framförhållning, att ha en möjlighet att planera sin karriär. Det finns också olika rutiner på olika fakulteter när det gäller t ex uttag av s.k. VAB-dagar. Arbetsgruppen diskuterade ett förslag om ekonomisk kompensation upp till 90 % vid 360 dagars ledighet, även om det har framkommit att det kanske inte är ekonomin i första hand som behöver kompenseras utan tiden. Man menade också att det på varje institution bör finnas någon som är ansvarig för frågorna. Man vill göra en lathund och införa planeringssamtal för dem som går på föräldraledighet. Uppsala universitet har utformat en mall för detta och är tänkt som förlaga till det kommande förslaget. Som doktorand ska det ses som en del av den individuella studieplanen, grundprincipen är att göra ett så genomskinligt dokument som möjligt och med så många länkar till gällande styrdokument som möjligt. Linda Lane berättade om processen för att inhämta kunskap hos studenter, doktorander, postdocar och övriga anställda. Det var svårt rent praktiskt att arrangera fokusgruppsmöten, i stället blev det gensvar via e-post och enskilda samtal. Genom dem fick de insikt i att många har intresse av att delta i gruppverksamhet, men att delta i verkligheten är något annorlunda då familjen ställer krav. Margareta berättade att man nu hade ganska gott på fötterna vilka typer av frågor som är viktiga. Det har också visat sig att ledarskapsutbildningarna inte behandlar föräldraskapsfrågor och arbetsmiljöbarometern visar ej om man har barn utan fokuseras endast på det som händer på arbetsplatsen. Diskuterades vikten av god framförhållning och personlig planering för doktoranderna. Det varierar mellan olika institutionen vilka rutiner man har. Agneta Ranerup tog upp ytterligare krav som idag ställs på forskare med barn, internationalisering är en. Margareta sade att man 2

3 har koncentrerat sig på sådant som man genom administrativa åtgärder kan göra något åt och att man försöker framhålla i texten att varje individs livssituation är unik och att man ska ha beredskap för detta. Agneta menade att t ex krav i samband med internationalisering är en del av det vi utsätts för som kollektiv och att vi kanske skulle titta på människor som lyckats med detta? David Turner menade att man behöver tänka till lite mer när det gäller frågan om kompensation i tid för doktorander och post-docar. Påpekades att Regelsamlingen inte stämmer överens i vårt regelverk med sammanträdestider 9-16 och undervisningstider 8-17, vilket hänger ihop med lokalfrågorna. Det senare är också något som studentkårerna har diskuterat. Kårerna menar att det är bra att vi den nya regelsamlingen som anger tider, det har det inte funnits tidigare. Krav på ny tentasal har också framförts av kårerna. Carina Berg undrade över doktorander som har externa medel. Margareta sade att det finns många frågor som det finns lösningar på och man har successivt fått denna kunskap. Det är därför viktigt med samlat dokument som ger en så fullödig information som möjligt. Det finns många saker som är problematiska, men några av dem kan man inte lösa inom ramen för en arbetsgivares eller studieanordnares mandat. Frågan är vad man kan göra inom ramen för universitetets regelverk. Slutplanen ska presenteras i maj Diskuterades slutligen kort den s.k. autonomiproppens påverkan på tidsbegränsade anställningar. 3. Kompletterande utbildningar för utländska akademiker i Göteborg - lägesrapport Samuel Heimann har under hösten och våren genom ett kontaktnät strävat efter att samordna de kompletterande utbildningar som finns vid GU. Ett seminarium ägde rum i februari där alla de kompletterande utbildningarna vid GU var representerade. Vid GU finns kompletterande utbildningar för psykologer, läkare, sjuksköterskor, tandläkare, jurister, ekonomer och lärare. Det rör sig om totalt cirka 300 studenter med höga kostnader och omfattande stödinsatser per student. De kortaste utbildningarna löper under 25 veckor, kompletterande utbildning till legitimationsyrken kan löpa över många år. Länsstyrelsen är huvudman för ett projekt som samlar samtliga lärosäten i västra Sverige. Syftet är att skapa ett sammanhåller system för utländska akademiker. Arbetsförmedlingen får allt starkare position med tanke på hur flyktingmottagandet kommer att se ut i framtiden. Ett möte med Riksrevisionens Effektivitetsrevision har ägt rum. De har granskat hur lärosätena hanterar utbildningsområdet kompletterande utbildningar och sett att det finns oklara uppdrag, bristande täckning i förordningen om hur stort uppdrag högskolor och universitet har och svårigheterna att skilja på arbetsmarknadsåtgärder och det livslånga lärandet. Riksrevisionens granskning ska förhoppningsvis innebära ett förstärkt uppdrag för lärosätena. Vid frågan om studenterna får jobb efter utbildningarna så svarande Samuel att arbetsmarknadsåtgärderna väl granskade, hos ekonomerna har över 70 % gått ut i jobb. Diskuterades acceptansen av utländska utbildningar i Sverige och förmedlades att den nya Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att se på hur man kan på ett enkelt sätt kunna mäta utbildningar och även gå in och mäta reell kompetens. Vid frågan om det förekommer 3

4 en aktiv rekrytering till de kompletterande utbildningarna förmedlades att rekryteringsprocesserna varierar, vilket är ett av de stora problemen med utbildningarna. De är tillfälliga projektlösningar med snäva ramar och man har problem med framförhållningar. Rekryteringen till de flesta utbildningarna går andra vägar än kurskatalogen. De flesta utbildningar som riktar sig till personer som kommer från s.k. tredje land som Irak, Iran Somalia och Pakistan. Diskuterades studieavgiftssituationen och Samuel sade att det här utbildningsområdet är begränsat till dem som har uppehållstillstånd, det nya antagningssystemet kommer dock bara att beröra de som inte har det. HSV har ett uppdrag att bedöma examen och bara de som ska söka jobb och inte dem som ska in på utbildning. Samuel tog Juristutbildningen som ett exempel för att visa på komplexiteten, man ska ha 4- årig utbildning för att vara behörig, men läser kurser som motsvarar tre år på två år här. Det krävs en utbildning för att ta till sig svensk rättspraxis. Ordföranden ställde frågan till kommittén om strategier i förhållande till dessa grupper och frågade hur det ser ut på fakulteterna. Man resonerar lite olika på fakulteterna, IT-fakulteten kommer till exempel att satsa på att få fler europeiska studenter. Minskade årskullar och kommande studieavgifter är faktorer som får räknas in här. Vid frågan om hur många personer som utbildningarna skulle vara intressanta för sade Samuel att av flyktingströmmen plus andra invandrargrupper utfärdas totalt ca uppehållstillstånd/år, av dem är ca berörda av insatser och runt 20-25% av dem har någon form av högre utbildning. Hur många av dem som är i behov av utbildning är en öppen fråga och projektet Utländska akademiker ska titta på översynen i de här frågorna och bristen på samordning mellan myndigheterna. Målet är bland annat att kartlägga varje individs bakgrund, det handlar om personer inom Västra Götaland som borde vara aktuella för kompletterande utbildning. Studentrepresentanterna påpekade att det är viktigt med uppföljning av hur själva utbildningen fungerar idag. Ordföranden framhöll att ett syfte med våra insatser har varit att det tidigare inte funnits någon samverkan mellan utbildningarna inom GU men att det nu finns möjligheter till att viktiga erfarenheter utbytas och eventuella samordningsvinster kan göras. 4. Förutsättningar för bildande av ett Centrum för genusvetenskap vid GU Ordföranden sade att det finns mycket utveckling inom området genusforskning men ingen överblick och rektor vill nu ha en struktur kring aktiviteterna. Ordföranden kommer att hålla i förutsättningarna för att skapa en centrumbildning och uppmanade kommittén att förmedla kunskaper om aktiviteter till honom. Han påminde om att det har diskuterats inom kommittén att vi inte tar tillvara den kunskap som finns. Processen kommer att starta under våren och eventuellt kommer ett seminarium att äga rum under hösten. 5. Fakulteternas likabehandlingsarbete lägesrapport Naturvetenskapliga fakulteten fortsätter sin uppföljning av analysen av fakultetens tjänstgöringssituation ur ett jämställdhetsperspektiv. Man undersöker bl.a. uppdelningen mellan män och kvinnor när det gäller anslag från forskningsråd och följer upp hur prefekterna arbetar aktivt med jämställdhet. Fakulteten har också börjat arbeta med en 4

5 likabehandlingsplan som bl.a. ska omfatta hur de bemöter gäster och dem de rekryterar från andra länder. Den engelska delen på webben är ganska bristfällig och ska åtgärdas. Humanistiska fakulteten har en likabehandlingsplan som ska uppdateras är den närmaste tiden. Gemensamma förvaltningen implementerar handlingsplanen för tillgänglighet. ITfakulteten rapporterar att man har ett nytt ombud på en av institutionerna och att man nu ska ta tag i åtgärdspunkter som att förbättra hemsidan. Handelshögskolan har antagit likabehandlingsplan för 2010 uppföljningsarbetet för 2009 är i princip klart. Flera nya spännande projekt är på gång men man avser att först genomföra de tidigare projekt man redan åtagits sig att göra. Utbildningsvetenskapliga fakulteten står inför en omorganisation och får kanske likabehandlingshandläggare på fakultetsnivå. Studenterna har nyligen tillsatt sina ombud. Det är stora förändringar på gång och de ska diskutera hur de nya studentkårerna ska organisera likabehandlingsarbetet. Man börjar med att jobba med värderingsfrågorna, Universitetsbiblioteket har lämnat in uppföljningen av sin likabehandlingsplan och det handlar mycket om tillgänglighet. Man har också installerat skötbord för föräldrar med barn och på Centralbiblioteket en hörna för barn. Inför likabehandlingskommitténs majmöte vill ordföranden ha en rapportering om hur det går att arbeta med handlingsplanerna och hur det går att få dem utvärderade. Den övergripande frågan är till detta möte är om vi jobbar på rätt sätt och vill då har en diskussion kring arbetssättet. 6. Utbildning för ombud Studenterna efterlyser utbildning i likabehandlingsfrågor likt de kurser som likabehandlingsombuden bland personalen har genomgått. Utbildningen kommer att ses över och i framtiden också vara öppen både för studenter och andra intresserade inom GU. 7. Delegationen för jämställdhet i högskolan Sekreteraren rapporterade kort från de tre konferenserna i Göteborg, Malmö och Örebro som fokuserade på grundutbildningen och rekrytering ur ett jämställdhetsperspektiv. Konferensen innehöll sessioner där de projekt som fått medel från Delegationen presenterade sina projekt. Meddelades att Birgitta Jordansson och Agnes Wold har fått ett särskilt utredningsuppdrag från Delegationen för att undersöka hur dagens fokus på excellens inom forskning och undervisning påverkar jämställdheten. Meddelades att rektorsrådet Staffan Edén tillsammans med dekanerna Mikael Alexandersson och David Turner har gått in med en ansökan till Delegationen som bland annat syftar till att kartlägga kvinnors och mäns förutsättningar vid tjänstgörings-, anslags- och uppdragsfördelning. Genom att förena olika metodiska angreppssätt vill projektet skapa verktyg för att utmana strukturella hinder för jämställdhet. Ansökan bifogas./. Informerades om att projektet genset (Gender in Science) inom det sjunde europeiska ramprogrammet inbjuder fler aktörer att medverka inom projektet. Med 5

6 minnesanteckningarna bifogas mer information om projektet./. Se också 8. Informationsärenden Ordföranden informerade att kårobligatoriet kommer att avskaffas och om några aktuella propositioner inom högskoleområdet. I Propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) föreslår regeringen att inriktningen på det nationella kvalitetssäkringssystemet för universitet och högskolor förändras för att möta de nya krav som ställs utifrån målsättningar om ökad frihet, internationalisering och hög kvalitet. Man menar att Sverige behöver ett kvalitetssäkringssystem som stärker drivkrafterna för att uppnå högt ställda krav på resultat i utbildningarna. De universitet och högskolor som har utbildningar av hög kvalitet bör premieras genom ökade anslag. Proppen innehåller inga likabehandlingsperspektiv som kvalitetsindikatorer och kan få en negativ verkan på den breddade rekryteringen. Stora delen av högskolevärlden är inte överens med regeringen om innehållet i proppen. Studentrepresentanterna framhåller att man kommer att avreglera hur utbildnings- och kursplaner kommer att se ut om man inte skapar ännu tydligare dokument lokalt. Det finns också rättsäkerhetsproblem för forskarutbildningen när det gäller avreglerade kursplaner, Propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen. Det innebär att väldigt mycket läggs över på högskolorna när det gäller den inre organisationen, anställningarna, befordringsvägarna och karriärvägarna. Ordföranden menar att det kan vara positivt ur ett likabehandlingsperspektiv om man gör det på ett bra sätt men att det kommer att kräva att vi jobbar på ett helt annat vis. Ordföranden framhåller att det är viktigt att vi bevakar utvecklingen och att det finns möjlighet att ta initiativ. 9. Punkter nästa sammanträde Vid nästa sammanträde onsdagen den 26 maj ska följande punkter tas upp: Kårobligatoriets avskaffande Uppföljning av föräldraprojektet Uppföljning av likabehandlingsarbetet på fakulteterna Diskussion om den s.k. Autonomiproppen Information om höstens likabehandlingsutbildningar Minnesanteckningar förda av Pia Götebo Johannesson 6