Revisionsrapport Väntetider i vården Region Gävleborg Lars-Åke Ullström Niklas Eriksson

Transkript

1 Revisionsrapport Lars-Åke Ullström Niklas Eriksson Väntetider i vården Region Gävleborg

2 Väntetider i vården Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Granskningsresultat Kömiljarden Faktorer som påverkar besvarandet av samtal vid hälsocentraler Iakttagelser Kommentarer Väntetider inom specialistvården Besök till specialistvård Operation/behandling Kommentarer Väntetider inom verksamhetsområden Kirurgi Ortopedi Ögon Öron, näsa och hals Hudsjukvården Kommentarer Rutiner för att säkra att vårdgarantin efterlevs Iakttagelser Kommentarer Region Gävleborg

3 1. Sammanfattning Enligt den nationella vårdgarantin ska en person som är folkbokförd i ett landsting få telefonkontakt med primärvården i sitt landsting samma dag som personen i fråga ringer primärvården. I förstudien till denna granskning noterades att tre hälsocentraler hade anmärkningsvärt dålig måluppfyllelse vad gäller telefontillgänglighet. I denna granskning har det framkommit att ett flertal olika faktorer (t.ex. hög personalomsättning, tekniska problem, bristande bemanningsrutiner) har varit bidragande till att tillgängligheten har varit dålig. Från intervju med verksamhetsföreträdare kan vi konstatera att telefontillgängligheten sedan slutet av oktober är nära 100 procent, vilket även bekräftas av de data från verksamhetssystemet som vi har tagit del av i denna granskning. Den huvudsakliga orsaken till förbättringen (förutom att tekniken nu fungerar så som avsett) uppfattar vi vara ett optimerat bemanningsschema. Vi konstaterar att Region Gävleborg generellt har en relativt god måluppfyllelse i relation till vårdgarantin vad gäller andel väntande som får träffa specialist inom 90 och andel väntande som får sin operation/behandling påbörjad inom 90. Vi noterar dock att måluppfyllelsen 2015 är sämre jämfört med de föregående åren. I granskningen framkommer att det finns ett flertal specialistområden där en stor andel patienter får vänta längre än 90 på såväl ett första besök som operation/behandling utan giltiga skäl. I oktober 2015 fanns det 1663 som väntat mer än 90 på ett första besök. och 575 som väntat mer än 90 på operation/behandling. I dessa siffror ingår ett mindre antal patientvald väntan. De områden där det förekommer långa väntetider till besök är i första hand besök inom endoskopi 1 och urologi, ögonsjukvård (ett flertal diagnosgrupper), återbesök till ögonscreening samt hudsjukvård. Inom operations-/behandlingsområdet förekommer långa väntetider inom: - endokrin 2, plastik och urologi (allmänkirurgi) - höftplastik, knäplastik och revisioner (ortopedi) - katarakt (ögonsjukvård) - tonsill, hörselförbättring, hörapparater (öron-, näs- och halssjukvård) 1 Endoskopi är ett samlingsnamn för undersökningar där ett endoskop (slang med kamera, lampa och instrument för provtagning) används för att se hur insidan av kroppen ser ut. 2 Endokrina organ kallas kroppens hormonbildande körtlar, t.ex. sköldkörtel, testiklar, äggstockar, m.m. Region Gävleborg 1 av 27

4 Det finns gemensamma rutiner för hur patienten ska informeras om att väntetiden kommer att överstiga vårdgarantitiden samt att patienten har rätt till att få vård hos en annan vårdgivare. Delar av rutinen kan dock utvecklas för att möjliggöra en bättre uppföljning, t.ex. för patientvald väntan. Revisionell bedömning Vi bedömer att Hälso- och sjukvårdsnämnden: 1. delvis har säkerställt att patienter får vård inom vårdgarantitiden, och 2. i huvudsak har säkerställt att beslutade rutiner för information och erbjudande enligt vårdgarantin följs. I granskningen framkommer flera faktorer som tillsammans leder till långa väntetider. Till exempel konstaterar vi att alla kliniker med operationsverksamhet vid C-Op (ÖNH i Hudiksvall undantaget eftersom de har egna operationssalar) påverkas (mer eller mindre) av bristen på operations- och narkossjuksköterskor (begränsar antalet operationsplatser) och sjuksköterskor (begränsar antalet vårdplatser). Vi konstaterar att bristen på läkare och/eller specialister generellt påverkar både mottagnings- och operations-/behandlingsverksamheterna. Hälso- och sjukvårdsnämnden måste säkerställa att det genomförs analyser av grundorsakerna till köbildningarna och vidta lämpliga åtgärder i syfte att reducera väntetiderna inom de områden som har en hög andel patienter som har väntat mer än 90 på ett första besök eller operation. Det är väsentligt att Hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställer effektiva vårdförlopp för att undvika att det uppstår köer/långa väntetider i olika delar av vårdprocessen. T.ex. inom ögonsjukvården finns det flera verksamhetsområden som har stora problem med köer/långa väntetider. Region Gävleborg 2 av 27

5 2. Inledning Den nationella vårdgarantin anger hur länge en person ska behöva vänta på att få komma i kontakt med vården. Generellt ska den som är folkbokförd i ett landsting få telefonkontakt med primärvården i sitt landsting samma dag som personen i fråga ringer primärvården. Personen ska, om så bedöms som nödvändigt, få träffa en läkare inom primärvården senast sju från det att personen hade den första telefonkontakten. Enligt den nationella vårdgarantin ska en person få sitt första besök hos en specialist senast 90 efter det att en primärvårdsläkare har skrivit ut en remiss. 90 är även tidsgränsen för att behandling/operation ska påbörjas, räknat från det datum då beslut om behandling/operation fattats av specialist. Utifrån genomförd förstudie har Region Gävleborgs förtroendevalda revisorer beslutat att uppdra åt att genomföra en granskning av väntetiderna i regionen. Vårdgarantin Källa: Myndigheten för vårdanalys Revisionsfråga Har Hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt att patienter får vård inom vårdgarantins regler och följs beslutade rutiner om väntetiderna väntas bli längre? Revisionskriterier Den nationella vårdgarantin Rutiner inom Region Gävleborg Kontrollfrågor Vad skiljer de hälsocentraler som har problem med att besvara samtal samma dag med hälsocentraler som har höga värden? Inom vilka verksamhetsområden återfinns de patienter som väntat längre än 90 på besök i den specialiserade vården? Orsaker? Region Gävleborg 3 av 27

6 Inom vilka verksamhetsområden återfinns de patienter som väntat längre än 90 på operation/behandling? Orsaker? Finns rutiner som säkerställer att patienter som förväntas få vänta länge än garantin får erbjudande om vård hos annan vårdgivare inom eller utom Region Gävleborg? Avgränsning Granskningen avgränsas till vårdgarantin gällande primärvård och specialistvård exkl. barn- och ungdomspsykiatrin Metod Genomgång av dokumentation rörande vårdgarantin och rutiner/regler specifika för Region Gävleborg. Inhämtande av underlag från SKL:s väntetidsdatabas samt material inom Region Gävleborg för analys av de som väntat längre än 90 för ett första besök hos specialist eller för specialistbehandling. I rapporten har vi gjort hänvisningar till nationell statistik och läsaren bör ha i åtanke att det kan variera mellan vårdgivare vilka insatser som inkluderas inom ett specialistområde. Vidare bör det noteras att uppgifter från Region Gävleborg berör 2015 medan nationella siffror från Myndigheten för vårdanalys berör Således måste jämförelser mellan Region Gävleborg och rikssnittet tolkas med viss försiktighet. Data från Region Gävleborg för specifika verksamheter har valts utifrån de områden som de intervjuade har uppmärksammat och utifrån områden som utmärker sig i statistiken. Bl.a. har en första gallring genomförts. De verksamheter där 90 % av patienterna får vård inom 90 har inte ingått i granskningen. Detta gäller även verksamhetsområden där patientantalen har varit få. Bland de resterande har urvalet gjorts utifrån i huvudsak andel patienter som får vänta mer än 90. Samtal har genomförts med verksamhetschefer för att inhämta underlag avseende tillgängligheten för besök och operation/behandling. Intervjuer med väntetidsansvariga inom divisionerna samt samordnare för regionens operationsverksamhet. Region Gävleborg 4 av 27

7 3. Granskningsresultat 3.1. Kömiljarden År 2014 var sista året som landsting och regioner kunde erhålla statsbidrag från den s.k. kömiljarden dvs. att sista utbetalningen skedde under 2015 eftersom bidraget erhålls i efterhand. Från och med 2015 (innevarande år) kommer regeringen, efter att ha tecknat en överenskommelse med SKL, att avsätta en miljard kronor för att förbättra samordning och tillgänglighet i vården. Denna satsning ersätter kömiljarden och kommer att betalas ut utan krav på mätning. Första utbetalningen kommer att ske våren Faktorer som påverkar besvarandet av samtal vid hälsocentraler Iakttagelser I revisionens förstudie (våren 2015) avseende väntetider i vården noterades att tre hälsocentraler i Gävle hade en märkbart sämre svarsfrekvens på de inkomna samtalen jämfört med övriga hälsocentraler i länet. Hälsocentralerna i Andersberg (66 % måluppfyllelse), Södertull (57 % måluppfyllelse) och Sätra (53 % måluppfyllelse) är de som i särklass utmärker sig i mätningen som SKL gjorde i mars Den hälsocentral som kommer närmast denna grupp är Hudiksvalls hälsocentral som har måluppfyllelse om 81 procent. Dock har den stora majoriteten av hälsocentraler 100 eller nära 100 procent måluppfyllelse. De tre hälsocentralerna som har sämst måluppfyllelse vad gäller att besvara inkommande telefonsamtal samma dag (vårdgaranti om noll (0) s väntetid). Mätning i mars Andersbergs hälsocentral Sätra hälsocentral Södertulls hälsocentral Besvarade Ej besvarade Besvarade Ej besvarade Besvarade Ej besvarade Källa: SKL/väntetider.se Region Gävleborg 5 av 27

8 Från det underlag vi har tagit del av i denna granskning noterar vi att ovanstående hälsocentraler har haft en varierande svarsfrekvens under året. I dagsläget noterar vi att svarsfrekvensen är mycket hög, mellan procent. Källa: Region Gävleborg Utifrån intervjuer framkommer att tillgänglighetsproblemen våren 2015 berodde på ett flertal faktorer. Hög personalomsättning anges som en orsak vid Södertulls HC och Sätra HC. Telefonbemanningen är till viss del sårbar, då en enskild persons frånvaro får en markant påverkan på antalet samtal som går att besvara. Södertulls hälsocentral har sedan flera år tillbaka, haft tekniska problem med telefonsystemet. Under våren 2015 hade verksamheten ett krismöte med internetleverantören och systemleverantören. Verksamheten fick under en period sommaren 2015 återinföra fast telefoni för att kunna besvara de inkommande samtalen. En gemensam orsak till att svarsfrekvensen varit dålig är att det varit en dålig överensstämmelse mellan flödet av inkommande samtal och schemaläggning vad gäller bemanning av telefoner. Hälsocentralerna har dock under året genomfört vissa ändringar i arbetssätt, vilket har medfört en viss påverkan på telefontillgängligheten. Den intervjuade påpekar att de personer som inte kommer fram på första försöket fortsätter att ringa tills de kommer fram. Detta innebär att statistiken för antalet samtal som inkommer stiger. En handlingsplan har utarbetats för att åtgärda problemen på ett systematiskt sätt. De åtgärder som vidtagits, som har utgått från handlingsplanen, har dels bestått i riktade utbildningsinsatser till cheferna på hälsocentralerna. Vidare har verksamheten, i samarbete med LEAN-samordnare, gjort vissa omprioriteringar och schemaläggningen av telefonbemanningen speglar idag inflödet av telefonsamtal i hög utsträckning. Region Gävleborg 6 av 27

9 Handlingsplanen har även presenterats för Patientnämnden (oktober 2015). Anledningen att patientnämnden informerades om handlingsplanen var att patientnämnden hade mottagit klagomål om dålig tillgänglighet vid Södertulls hälsocentral. I huvudsak har de bakomliggande problemen som orsakade den låga svarsfrekvensen vid de tre nämnda hälsocentralerna åtgärdats och att alla tre hälsocentraler uppvisar sedan vecka 44 en svarsfrekvens över 95 % Kommentarer Bortsett från de tekniska problemen kan vi konstatera att de åtgärder som har vidtagits, tydligare prioritering av telefontillgänglighet och optimering av bemanningsschemaläggningen i relation till inflödet av telefonsamtal, har haft en tillfredställande effekt vad gäller telefontillgängligheten Väntetider inom specialistvården Inom vilka verksamhetsområden återfinns de patienter som väntat längre än 90 på ett första besök respektive operation/behandling i den specialiserade vården? Besök till specialistvård Från SKL:s öppna jämförelser framgår att Region Gävleborg mellan åren klättrade i den nationella rankningen vad gäller patienter som får ett första besök hos specialistvården inom 90. Trots detta framgår att andelen ärenden inom Region Gävleborg som klarat vårdgarantin minskat med en (1) procentenhet, vilket tyder på att den förbättrade placeringen beror på att andra landsting eller regioner försämrade sitt resultat mer än Region Gävleborg snarare än att Region Gävleborg förbättrade sitt resultat var Region Gävleborg tillbaka på ungefär samma nivå som 2012 (0,3 procent över) med bibehållen plats i rankningen. Region Gävleborg 7 av 27

10 Region Gävleborgs rankning bland landsting och regioner avseende väntetider till första besök hos specialistvården. I parentes ( ) anges andel ärenden som klarat vårdgarantin om (92,5 %) 2013 (91,5 %) 2014 (92,8 %) Notera att Region Gotland inte finns representerad i statistiken, varför det enbart finns 20 län och regioner i rankningen. Källa: SKL:s Öppna jämförelser 2014 Sett till hur Region Gävleborg har klarat av att efterleva vårdgarantin från år till år framgår att variationen mellan månader har varierat lika. Regionen uppnår 2015 måluppfyllelsenivån i något lägre utsträckning jämfört med de föregående åren. Andel (%) personer som får första besök hos specialist inom 90 från remissdatum, fördelat på månader mellan (t.o.m. sep 2015). Källa: SKL/väntetider.se Nedanstående tabell visar väntande totalt i Region Gävleborg samt i Sverige. Region Gävleborg ligger i princip lika med rikssnittet vad gäller måluppfyllelse vårdgarantin. Region Gävleborg 8 av 27

11 Måluppfyllelse vårdgarantin Väntande totalt Väntande totalt Väntande 90 eller kortare Andel PVV (exkl PVV) Sverige 82% st st st 2% Gävleborg 83% st st st 1% Källa: Väntetider.se I denna granskning har vi i första hand focus på de som väntat länge för att komma till besök. I oktober 2015 var det 1663 personer (17 %) som hade väntat mer än 90 på ett första besök hos specialist inom Region Gävleborg Operation/behandling Från SKL:s Öppna jämförelser framgår att Region Gävleborg tappade flera placeringar i den nationella rankningen mellan , från att ha varit bland toppskiktet till att placera sig i medelskiktet, vad gäller patienter som får operation/behandling inom 90. Dock bör det noteras att det bara skiljer en halv (0,5) procentenhet mellan 2012 års och 2013 års placering. Tappet i placering kan förklaras av att det är relativ lika i resultat mellan länen och regionerna i toppen och att Region Gävleborg backade något medan flera andra län och regioner hade en svag förbättring. Vad som är värt att notera är att Region Gävleborg även 2014 fortsatte att försämra sitt resultat, dock med oförändrad placering. Region Gävleborgs rankning bland landsting och regioner avseende väntetider till operation eller behandling hos specialistvården. I parentes ( ) anges andel ärenden som klarat vårdgarantin om (96,0 %) 2013 (95,5 %) 2014 (94,2 %) Notera att Region Gotland inte finns representerad i statistiken, varför det enbart finns 20 län och regioner i rankningen. Källa: SKL:s Öppna jämförelser 2014 Siffror (t.o.m. oktober 2015) från SKL:s väntetidsdatabas, Väntetider.se, visar på att Region Gävleborg varje månad 2015 har haft en sämre utveckling än motsvarande månader tidigare år. I övrigt är den månatliga variationen lika som de föregående åren. Region Gävleborg 9 av 27

12 Andel (%) personer som får operation/behandling hos specialist inom 90 efter beslut, fördelat på månader mellan (t.o.m. sep 2015). Källa: SKL/väntetider.se Måluppfyllelse vårdgarantin Väntande totalt Väntande totalt Väntande 90 eller kortare Andel PVV (exkl PVV) Sverige 79 % st st st 4 % Gävleborg 86 % st st st 3 % Källa: Väntetider.se I oktober 2015 var det 575 personer (14 %) som hade väntat mer än 90 på operation/behandling Kommentarer Region Gävleborg ligger relativt stabilt över tid vad gäller första besök till specialist. Andel patienter som får vänta längre än 90 på besök är något högre. Sett till antal patienter är det nästan tre gånger så många som har väntat mer än 90 på ett första besök, jämfört med antalet patienter som väntar på operation/behandling. Vad gäller väntetider till operation/behandling kan märkas svårigheter att uppnå tidigare års resultat. Sett i ett riksperspektiv ligger dock Region Gävleborg bra till Väntetider inom verksamhetsområden I iakttagelserna nedan redogörs för ett urval av områden där väntetidsstatistiken har visat på kö/väntetider och/eller där intervjupersonerna har lyft områden som exempel på områden där det finns problem. 3 3 I tabellerna med data från Region Gävleborg redogör vi för 1) totalt antal väntande, 2) antal som väntar 0-90, 3) antal som väntar mer än 90, 4) antal av de som väntar mer än 90 som har valt att vänta (PvV), 5) antal av totalt antal väntande som har en medicinsk motiverad väntan (MoV), andelen av det totala antalet väntande som väntat mer än 90 exkl. de som valt att vänta, och 6) den procentuella förändringen sedan ett år tidigare avseende hur stor andel som har väntat mer än 90 exklusive de som har valt att vänta. Plus (+) indikerar en ökad andel väntande. Minus (-) indikerar en minskad andel väntande. Region Gävleborg 10 av 27

13 I rapporten har vi gjort hänvisningar till nationell statistik och läsaren bör ha i åtanke att det kan variera mellan vårdgivare vilka insatser som inkluderas inom ett specialistområde. Vidare bör det noteras att uppgifter från Region Gävleborg berör 2015 medan nationella siffror från Myndigheten för vårdanalys berör Således måste jämförelser mellan Region Gävleborg och rikssnittet tolkas med viss försiktighet. Sett till regionen som helhet är väntetiderna till operation och behandling generellt inte långa. Siffrorna från SKL visar på att måluppfyllelsen (alla ska få vård inom 90 ) 2014 låg på 94,2 %. Inom respektive verksamhetsområde finns dock områden där det uppstår väntetider och där, relativt sett, många patienter har fått vänta länge. Från intervju framkommer att de patienter som får vänta mer än 90, utan att ha angivit att de vill vänta (PvV) eller har en medicinskt orsakad väntan (MoV), består av svårt sjuka (ofta äldre med många sjukdomar). Denna grupp kan inte erbjudas vård inom vårdgarantitiden eftersom det inte finns någon annan vårdgivare som kan ta emot dem inom 90, liksom att de är en lågt prioriterad grupp. Eftersom de inte kan erbjudas vård hos annan vårdgivare kan de inte heller avstå ett erbjudande om vårdgarantin. Enligt intervju informeras dessa patienter om att de inte finns möjlighet om att erbjuda vård inom 90. Enligt uppgift ska antalet registrerade PvV och MoV i IT-systemet vara i huvudsak rättvisande. Eventuellt kan siffran vara lite för låg inom vissa mottagningsverksamheter Kirurgi Hur ser kön ut till första besök? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 7,8 procent av patienterna inom allmänkirurgin väntar mer än 90 på ett första besök. Rikssnittet var 2014 c:a 11 procent (variationen mellan landstingen är 1-30 procent). Motsvarande andel väntande för patienter inom urologin region Gävleborg är 29,5 procent. Rikssnittet för urologin 2014 var c:a 15 procent (variationen mellan landstingen är 2-32 procent). Region Gävleborg 11 av 27

14 Väntande (okt 2015) till första besök inom Kirurgin i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Endoskopimottagningen Gävle Nedre magtarm kirurgi ,0 % +29,3 % Nedre magtarm medicin ,4 % +36,1 % Övre magtarm kirurgi ,7 % +9,7 % Endoskopimottagningen Hudiksvall Nedre magtarm kirurgi ,6 % +13,0 % Nedre magtarm medicin ,2 % -19,0 % Urologmottagningen Gävle Urologiskt ,3 % +23,7 % Urologmottagningen Sandviken* Urologiskt ,0 % +8,6 % *Mätning i april 2015 och april 2014 Källa: Region Gävleborg Hur ser kön ut för operation/behandling? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 13,5 procent av patienterna inom allmänkirurgin har väntat mer än 90 på en operation. Rikssnittet var 2014 c:a 10 procent (variationen mellan landstingen är 1-24 procent). Motsvarande andel väntande för patienter inom urologin är 12,8 procent. Rikssnittet var 2014 c:a 14 procent (variationen mellan landstingen är 4-37 procent). Väntande (okt 2015) till operation inom Kirurgin i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Endokrin ,5 % +4,5 % Kärl ,5 % +2,0 % Nedre magtarm ,3 % -1,3 % Plastik RG ,9 % +22,9 % Plastik Aleris ,0 % -1,4 % Urologi ,2 % +1,9 % Övre magtarm ,5 % +3,1 % Källa: Region Gävleborg Region Gävleborg 12 av 27

15 Vad beror köerna på? I intervjuer framkommer följande orsaker till långa väntetider: Svårigheter att rekrytera urologer. I dag finns 5 urologer inom regionen. Verksamheten försöker att rekrytera hyrläkare för att i första hand klara mottagningsverksamheten. Remissvolymen till besök är hög (1/3 del av alla remisser till kirurgkliniken) Brist på operations- och narkossköterskor i Gävle, men även till viss del i Hudiksvall och Bollnäs. I Gävle hålls en operationssal stängd tills vidare. I Hudiksvall finns det en märkbar brist på sköterskor som kan bemanna eftervårdplatser. Denna brist på vårdplatser utgör en återkommande begränsning av vårdkapacitet och konsekvensen blir att planerade operationer får strykas. Köer inom endoskopin, i första hand i Gävle, beror på lokalbrist. Verksamheten klarar produktionsmålen relativt bra. Jämförs produktionen istället med vårdkön (patientinflödet) framför verksamhetsföreträdare att produktionstalen borde ligga på en högre nivå för att undvika köer. Vilka är det som får vänta länge? Det sker alltid en medicinsk prioritering inom och mellan patientgrupper. Cancerpatienter är högt prioriterade inom alla patientgrupper. De operationstyper där det är lång väntan idag är struma, åderbråck, bråck, galla och prostatabesvär. Vad gör vården för att minska köerna? Inom allmänkirurgin är det relativt väl tillgodosett med operatörer. Problemet är istället tillgången till operations-och narkossköterskor på operationsavdelningen vilket påverkar operationsvolymerna. Inom urologin som har de längsta köerna pågår ett ständigt arbete med att försöka rekrytera ordinarie läkare. Verksamheten är dock beroende av hyrläkare i stor omfattning. Inom urologin har vårdförloppet standardiserats och effektiviserats. Varken mer resurser eller ökat antal vårdpersonal har tillkommit. De standardiserade vårdförloppen förkortar tiden från besök i primärvården och fram till operation. Som exempel nämndes patient med blod i urinen som senare kräver operation. Där är ledtiden nu c:a 16 jämfört med 58 innan det förändrade arbetssättet. Fler processer kommer att standardiseras, men det var inom urologin som potentialen till att vinna tid var störst i dagsläget. Region Gävleborg 13 av 27

16 Då urologin generellt kämpar med rekryteringsproblem är det heller inte lätt att få hjälp från andra sjukhus vid komplicerade fall. Verksamheten har även försökt få urologer från Örebro och Uppsala att komma till Gävle för att stärka upp verksamheten, dock utan resultat. För att snabbt få ned köerna görs extrasatsningar av olika slag. Under hösten 2015 opererades exempelvis patienter med struma, tarmcancer eller urologi under helger Ortopedi Hur ser kön ut till första besök? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 21,6 procent av patienterna inom ortopedin väntar mer än 90 på ett första besök. Rikssnittet 2014 var c:a 15 procent (variationen mellan landstingen är 0-43 procent). Väntande (okt 2015) till första besök inom Ortopedin i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Gävle ,1 % + 0,5 % Hudiksvall ,7 % +3,1 % Bollnäs ,5 % -0,9 % Källa: Region Gävleborg Hur ser kön ut till operation/behandling? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 12,3 procent av patienterna inom ortopedin väntar mer än 90 på en operation. Rikssnittet 2014 var c:a 14 procent (variationen mellan landstingen var 1 44 procent) Väntande (okt 2015) till operation inom Ortopedin i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Fot ,5 % +8,9 % Hand ,1 % -1,3 % Höftplastik ,2 % +9,6 % Knä ,2 % +3,7 % Region Gävleborg 14 av 27

17 Knäplastik ,8 % +10,8 % Revisioner höfter ,7 % -1,3 % Övriga extremiteter ,8 % -1,9 % Övrigt ,9 % +8,6 % Källa: Region Gävleborg Vad beror köerna på? I intervjuer framkommer följande orsaker till långa väntetider: Brist på sjuksköterskor i Hudiksvall Tillgång till mottagningsrum i Gävle Högt tryck på återbesök under hösten 2015 Brist på operatörer inom områdena axel, korsband och fotoperationer Ökat remissflöde då vården idag kan erbjuda mer än tidigare exempelvis inom området axelbesvär. Reducerad kapacitet på centraloperation (en sal stängd) Från intervju informeras vi även om att många av ortopedins patienter inte är högprioriterade. Eftersom ortopedin delar operationssalar (centraloperation) med andra verksamheter, där vissa har en relativt högre andel patienter med hög medicinsk prioritet, får ortopedins patienter stå åt sidan för de mer prioriterade patienterna. Vilka är det som får vänta länge? De intervjuade gör gällande att en stor andel av de som väntar mer än 90 även är patienter som har valt att vänta eller som av medicinska skäl inte kan opereras inom 90. Vad gör vården för att minska köerna? Inom ortopedin i Hudiksvall finns det fem (5) hyrsjuksköterskor som bemannar vårdplatserna. De intervjuade påtalar att det finns en viss sjukskrivning som framförallt är märkbar vid de verksamheter där det finns en sköterskebrist. Generellt håller verksamheten på att se över vårdflödet/processen. Mycket tid läggs på att få personalen att göra rätt istället för att fokusera på att försöka arbeta fortare. Vidare pågår det en översyn av möjligheterna att optimera nyttjandet av operationssalarna. T.ex. skulle detta kunna innebära att mindre/enklare operationer planeras in före, mellan eller efter avancerade/tidskrävande operationer när så är möjligt. Region Gävleborg 15 av 27

18 Patienter remitteras till regionvården efter medicinskt behov och erbjuds vård hos andra vårdgivare när regionen inte kan uppfylla vårdgarantin. T.ex. köper regionen en stor volym enklare vård av Aleris, Bollnäs sjukhus. Mer specialiserad vård köps av bl.a. Uppsala akademiska sjukhus och Astrid Lindgrens barnsjukhus. För multisjuka patienter (i behov av ortopedisk vård) kan det vara svårt att hitta andra vårdgivare som har möjlighet att erbjuda rätt vård, varför dessa ofta blir kvar i länet. I granskningen framkommer även synpunkter på vårdmiljön. Många vårdsalar är för 2 eller 4 patienter vilket utgör en risk för infektioner Ögon Hur ser kön ut till första besök? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 38,1 procent av patienterna inom Ögonsjukvården väntar mer än 90 på ett första besök. Rikssnittet var 2014 c:a 17 procent (variationen mellan landstingen var 1-38 procent). Väntande (okt 2015) till första besök inom Ögonsjukvården i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 Ögonmottaggningen Gävle > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Katarakt ,0 % +4,9 % Ospecifikt ,6 % +43,7 % Polikliniska operationer ,8 % -61,4 %* Strabism ,5 % -8,1 % Torra ögon / tårvägar ,2 % -46,8 %** Ögon barn ,4 % +21,6 % Ögonmottagningen Hudiksvall Cornea ,7 % +24,6 % Glaukom ,7 % +4,4 % Katarakt ,8 % +26,2 % Ospecifikt ,1 % +20,1 % Polikliniska operationer ,5 % +42,5 % Retina ,1 % +27,1 % *Vid jämförelsepunkten fanns det bara 4 väntande, varav alla hade väntat mer än 90. ** Vid jämförelsepunkten fanns det bara 1 väntande, varav alla hade väntat mer än 90. Källa: Region Gävleborg 4 Samlingsnamn för mindre omfattande operationer (i sammanhanget i/runt ögonen) och där patienten normalt kan åka hem samma dag som de har opererats. Region Gävleborg 16 av 27

19 För diabetespatienter är regelbunden screening viktig för att tidigt upptäcka förändringar i ögat. Väntande (okt 2015) till återbesök för Ögonscreening inom ögonsjukvården i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Bollnäs ,3 % +8,5 % Gävle ,7 % +15,5 % Hudiksvall ,7 % +10,1 % Notera att väntetid till återbesök inte omfattas av vårdgarantin. Normalt mäts återbesök i andel eller antal patienter som får ett återbesök innan ett s.k. medicinskt måldatum. Källa: Region Gävleborg Hur ser kön ut till operation/behandling? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 32,8 procent av patienterna inom Ögonsjukvården väntar mer än 90 på en operation. Rikssnittet var 2014 c:a 11 procent (variationen mellan landstingen är 2-38 procent) Väntande (okt 2015) till operation inom Ögonsjukvården i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Polikliniska operationer ,1 % +19,1 % Källa: Region Gävleborg Vad beror köerna på? Från intervju informeras vi om att mottagningsverksamheten, från ett väntetidsperspektiv, är viktigare än operationsverksamheten. Detta eftersom de som väntar för länge på att få en undersökning inom den specialiserade ögonvården, om det vill sig illa, kan få försämrad syn. Det är först vid ett första besök hos specialist som en bedömning och medicinsk prioritering kan göras. Situationen idag är att c:a hälften av alla patienter får träffa en specialist vid en ögonmottagning inom det medicinska måldatumet. Orsakerna till de långa köerna uppges vara många. Antalet personer som söker ögonsjukvård ökar i antal vilket bl a. beror på att fler typer av behandlingar kan Region Gävleborg 17 av 27

20 göras idag jämfört med för några år sedan. Många ögonpatienter behöver kontroller/behandlingar kontinuerligt och ibland under hela livet. Det är stora svårigheter att rekrytera specialistläkare till verksamheten. Konkurrensen från privata kliniker är stor. Till Hudiksvall är det i dagsläget även svårt att rekrytera hyrläkare. Sjukfrånvaron inom ögonsjukvården har ökat och är nu c:a 10 procent. Denna situation påverkar i hög grad produktionskapaciteten. En trend är att allt fler kataraktpatienter nu vill operera båda ögonen. Som regel kallas patienten till återbesök efter första operationen men inte efter andra. Vilka är det som får vänta länge? En stor patientgrupp som får vänta länge är diabetespatienter som behöver ögonbottenscreening med jämna intervall. En annan grupp som återfinns bland dem som väntar länge är personer med glaukom som väntar på ett återbesök. Det finns även en viss kö till kataraktoperationer. Från intervju framkommer att under 2015 (t.o.m. oktober) har totalt 30 avvikelser registrerats som berör tillgänglighet. I nio av dessa beskrivs någon form av synförsämring, som följd av att patienten har fått vänta för länge. Två av patienterna behövde ögonsjukvård med anledning av diabetes, fyra med anledning av glaukom och resterande hade övriga diagnoser. Ingen av de rapporterade avvikelserna har haft en så pass hög avvikelsegrad att någon händelseanalys har genomförts. Vad gör vården för att minska köerna? I intervju noterar vi att ögonsjukvården köper operationer av privata utförare. Runt hälften av alla kataraktoperationer utförs av privata aktörer. Ögonsjukvården köper även förundersökningar och återbesök för patienter med katarakt av privata utförare. Det finns ett avtal upprättat mellan Aleris och Region Gävleborg där Aleris kan genomföra operationer på andra ögat om patienten så önskar, utan att patienten behöver en remiss från Region Gävleborg. Rekrytering av specialister från Tyskland diskuteras för närvarande. Inom ögonsjukvården pågår även arbete med att analysera vårdflödet för att så långt som möjligt effektivisera processerna. Region Gävleborg 18 av 27

21 Åtgärder som redan har vidtagits innebär bl.a. omfördelning av arbetsuppgifter i organisationen för att bl.a. frigöra läkartid. I detta ingår även vidareutbildning av personal. Verksamheten har även infört e-kallelser vilket har möjliggjort att tidigare administrativ tid har kunnat frigöras till annat Öron, näsa och hals Hur ser kön ut till första besök? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 8,3 procent av patienterna inom Öron, näs- och halssjukvården väntar mer än 90 på ett första besök. Rikssnittet var 2014 c:a 8 procent (variationen mellan landstingen är 0-30 procent). Väntande (okt 2015) till första besök inom Öron-, näs- och halssjukvård i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 Öron-, näs- och halsmottagning Hudiksvall varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Hörsel ,8 % +12,8 % Larynx ,4 % 8,4 % Mun ,0 % +25,0 % Näsa ,5 % 7,3 % Svalg ,0 % +17,0 % Tinnitus ,5 % +23,5 % Källa: Region Gävleborg Hur ser kön ut till operation/behandling? Från det underlag som vi har delgivits för antalet faktiskt väntande (jan - okt 2015) noterar vi att 24,8 procent av patienterna inom Öron-, näs- och halssjukvården väntar mer än 90 på en operation. Rikssnittet var 2014 c:a 11 procent (variationen mellan landstingen är 2-39 procent). Region Gävleborg 19 av 27

22 Väntande (okt 2015) till operation inom Öron-, näs- och halssjukvården i Region Gävleborg. De områden som uppmärksammats i intervjuer och/eller vid genomgång av underlagen. Total 0-90 > 90 varav PvV Total varav MoV förändring sedan okt 2014 Hudförändring ,2 % +12,0 % Hörselförbättrande operationer ,7 % +20,6 % Käkkirurgi ,5 % +12,5 % Ospecificerade ,6 % +23,0 % Resistens ,3 % +1,2 % Septumplastik ,7 % -18,3 % Tonsillektomi ,3 % +5,5 % Källa: Region Gävleborg Vad beror köerna på? ÖNH har fått ett ökat inflöde av patienter som behöver vård för hudförändringar från halsen och uppåt. Detta sköttes tidigare av hudkliniken men bemanningsproblem gjorde att delar av deras patienter överfördes till ÖNH. Patienter med hudförändringar är en prioriterad grupp eftersom det kan röra sig om cancer. Däremot tar operationen i sig inte lång tid. Men eftersom dessa patienter är prioriterade så blir det en undanträngning av patienter som har en lägre prioritet, men som kanske har stått i kö längre. Hörselförbättrande operationer är komplicerade och tar lång tid att genomföra (upp till 10 timmar). Det finns även ett ökat behov av hörapparater och efterfrågan kommer att fortsätta att öka framöver då medelåldern bland förstagångenanvändare av hörapparater väntas sjunka samtidigt som lätet får en åldrande befolkning. Andelen som får vänta länge till ett första besök för hörapparat har minskat, men andelen som väntar på ett återbesök har ökat, eftersom varje nybesök genererar en till tre återbesök. Det framkommer i intervjun att produktionen märkbart minskade 2013/2014 när två audionomer blev långtidssjukskrivna. Det finns en viss läkarbrist, men generellt ser det bra ut vad gäller läkarbemanningen. Det börjar dock märkas en brist på operationssjuksköterskor. Region Gävleborg 20 av 27

23 Vilka är det som får vänta länge? De grupper som väntar länge på operation är patienter som väntar på att operera tonsiller, få en hörselförbättrande operation eller patienter med hudförändringar på hals och/eller huvud. Vad gör vården för att minska köerna? För närvarande pågår en upphandling av 50 tonsilloperationer vid en klinik i Stockholm. Verksamheten arbetar idag länsövergripande för att det inte ska bli för långa köer på vissa orter. Detta innebär att audionomer från Hudiksvall arbetar i Gävle och audionomer från Gävle arbetar i Sandviken. Verksamheten har tagit in några hyrläkare i Hudiksvall. Sommaren 2015 vikarierade fyra audionomstudenter inom ÖNH. Alla hade en koppling till länet och vi informeras i intervju om att dessa kan bli aktuella för framtida rekrytering Hudsjukvården Hur ser kön ut till första besök? Faktiskt väntande (t.o.m. v ) till första besök hos läkare inom Hudsjukvården i Region Gävleborg. Total 0-90 > 90 Hudsjukvården ,7 % Källa: Region Gävleborg Vad beror köerna på? Den intervjuade påtalar att det finns gott om ST-läkare, liksom sjuksköterskor, men att det finns en brist på hudspecialister inom hudsjukvården. Även hyrläkare med hudspecialistkompetens är enligt uppgift svåra att rekrytera. Verksamheten framför även att ett flertal patienter som remitteras till hudkliniken egentligen borde få vård vid en Hälsocentral. Den intervjuade påtalar att familjeläkarna har kompetens att behandla många av de ärenden som idag remitteras till specialister, men att det på grund av otydlighet i rutinerna remitteras för många patienter till specialistvården. Region Gävleborg 21 av 27

24 Vilka är det som väntar länge? Från intervju informeras vi om att de personer som väntar länge i vårdkön är personer som söker vård för lågt prioriterade hudproblem, t.ex. Acne eller Psoriasis. Vad gör vården för att minska köerna? Till sommaren 2016 kommer en utlandsrekryterad specialist att börja arbeta för Region Gävleborg. Verksamheten har även lyckats att rekrytera en hyrläkare och flera föräldralediga ST-läkare uppges återvända inom kort från föräldraledighet. Hudsjukvården har under våren och hösten 2015 haft lördagsmottagning för att hantera det stora remissinflödet. Ett förändrat arbetssätt planeras framöver när läkarbemanningen har förbättrats. Tanken är att effektivisera mottagningsverksamheten genom att låta sjuksköterskor förbereda patienten innan patienten träffar en läkare och även fördela om arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. I intervju framkommer att en översyn kommer att göras avseende remissrutinerna Kommentarer En generell slutsats, utifrån de data som vi har tagit del av avseende väntetider, är att av de patienter som har väntat mer än 90 har endast en liten del en patientvald väntan eller en medicinskt motiverad väntan. I intervjuer med verksamhetsföreträdare har även framkommit att många av de som har väntat länge själv har valt detta (patientvald väntan, PvV). Denna bild stämmer dock inte överens med den bild som vi får från regionens väntetidsdata. Vi kan utifrån detta se två möjliga förklaringar: 1) antalet patienter med en PvV eller en MoV är egentligen större än vad som framgår i siffrorna från regionens databas, vilket visar på att rutinerna för (och efterlevnaden av) hur information om PvV och MoV ska samlas in och registreras behöver ses över, eller 2) siffrorna från regionens databas ger en god bild av antalet patienter med en PvV eller en MoV, vilket tyder på att verksamheterna överskattar antalet långväntare som har avsagt sig vårdgarantin och vill fortsätta att vänta på vård. Eftersom i stort sätt alla kliniker, medundantag av ÖNH, inte har egna operationssalar i Hudiksvall, konstaterar vi att alla kliniker med operationsverksamhet påverkas (mer eller mindre) av bristen på operations- och narkossjuksköterskor (begränsar antalet operationsplatser) och sjuksköterskor (begränsar antalet vårdplatser). Region Gävleborg 22 av 27

25 Virade konstaterar vi att bristen på läkare och/eller specialister generellt påverkar både mottagnings- och operations-/behandlingsverksamheterna. Illustration av vilka delar av vårdflödet (förenklat) som påverkas olika typer av personalbrist Källa: Intervjuer Vi konstaterar att Region Gävleborg generellt har en relativt god måluppfyllelse i relation till vårdgarantin, även om måluppfyllelsen 2015 är sämre jämfört med föregående år. Samtidigt konstaterar vi att det finns flertalet specialistområden där en stor andel patienter får vänta längre än 90 utan giltiga skäl Rutiner för att säkra att vårdgarantin efterlevs Finns rutiner som säkerställer att patienter som förväntas få vänta längre än garantin får erbjudande om vård hos annan vårdgivare inom eller utom Region Gävleborg? Iakttagelser Enligt uppgift ska samtliga verksamheter informera om vårdgarantin och möjligheten till att få vård hos annan vårdgivare i kallelsen samt vid vårdmötet. Förutom att verksamheterna hänvisar till allmänt tillgänglig information (t.ex. affischering och vårdguiden 1177) skickar verksamheterna per automatik ut information om vårdgarantin i samband med att remissbekräftelse avseende ett första besök vid en specialistmottagning skickas till patienten. I utskicket framgår om väntetiden väntas bli längre eller kortare än 90 (eller motsvarande tidsgräns inom de verksamheter som har en förstärkt vårdgaranti). Från intervju framkommer att verksamheterna, utöver de standardiserade utskicken i kallelsen/remissbekräftelsen, arbetar på olika sätt i kontakten med patienten. Region Gävleborg 23 av 27

26 Inom vissa verksamheter, när väntetiden väntas bli mer än 90, erhåller patienten ett erbjudande om vård vid annan vårdgivares mottagning och en svarstalong, på vilken patienten kan ange vid vilken vårdgivare (utifrån ett fåtal alternativ) patienten önskar få vård. Från de exempel på informationsbrev/remissbekräftelser som vi har tagit del av noterar vi att det inte finns något svarsalternativ i stil med, jag vill vänta. Patienten erbjuds enbart att välja en annan vårdgivare. Vill patienten stå kvar i kön kan patienten avstå vårdgarantin genom att inte skicka in talongen (passivt val) alternativt kontakta vården (aktivt val). Förenklat informationsflöde vid användande av svarstalong för att välja vård hos annan vårdgivare, i de fall väntetiden väntas bli länger än 90. Inom andra verksamheter uppmanas patienten i remissbekräftelsen att kontakta en vårdvägvisare för att få hjälp med att hitta en alternativ vårdgivare som har möjlighet att ta emot patienten vid en specialistmottagning inom 90. Region Gävleborg 24 av 27

27 Förenklat informationsflöde vid telefonkontakt med vårdvägvisare för att välja vård hos annan vårdgivare, i de fall väntetiden väntas bli länger än 90. Vad gäller information om vårdgarantin i samband med att beslut fattas om att patienten ske erhålla operation/behandling, informeras vi om att det inte skickas ut några informationsbrev. Den läkare som fattar beslutet om operation/behandling har generellt tillräckligt bra koll på väntetiderna för att kunna informera patienten om väntan tros bli längre eller kortare än 90. Patienten får i samband med, eller efter det, att beslut fattas information om att kontakta operationsplaneraren för att boka en tid för operation. I samband med detta informeras patienten även om möjligheten till att få sin operation/behandling genomförd någon annan stans där väntetiden är kortare. Detta givet att det finns någon annan vårdgivare som har kapacitet att ta emot patienten. Generellt ringer vården inte upp enskilda patienter med anledning av att väntetiden väntas bli längre än 90. Däremot kan vården ringa upp patienter om de ser att ett helt område kommer att påverkas, t.ex. av att en läkare blir sjuk. I telefonkontakten med patienten ska vården notera om patienten väljer att avstå vårdgarantin. Denna funktion finns inbyggd i Region Gävleborgs IT-system. Enligt uppgift ska den väntetidsdata som finns i stort vara representativ för andelen patienter med PvV eller MoV. Region Gävleborg 25 av 27

28 Kommentarer Vi kan konstatera att det till viss del finns ett gemensamt informationssätt, i och med att information om vårdgarantin och möjligheten till att få vård hos annan vårdgivare per automatik utgår med remissbekräftelsen. Vi kan dock konstatera att arbetssätten varierar mellan verksamheter. Från ett jämlikhetsperspektiv bör nämnden säkerställa att de olika arbetssätten uppfyller att alla patienter informeras om och ges likvärdiga förutsättningar att acceptera eller avböja vårdgarantin. Från ett uppföljningsperspektiv finns det en inbyggd svaghet i att inte efterfråga om patienten vill vänta i samma informationsbrev/remissbekräftelse där patienten erbjuds välja vård hos en annan vårdgivare. I och med att patienten inte uppmanas att aktivt välja att vänta (i de fall de vill vänta) kan verksamheten inte registrera detta i väntelistorna. Detta skulle delvis kunna förklara varför vården upplever att andelen patientvald väntan är betydande bland de som väntar mer än 90, medan de data vi har tagit del av säger något annat. Region Gävleborg 26 av 27

29 Ange datum Ange namn Projektledare Ange namn Uppdragsledare Region Gävleborg 27 av 27