Hälsobokslut Folkhälsocentrum

Transkript

1 Hälsobokslut 2011 Folkhälsocentrum

2

3 Innehåll Sammanfattning:...4 Barn och unga...5 Vuxna...11 Vuxna...15 Äldre...19 Folkhälsans fördelning...25 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård...27 Hälsa och regional utveckling...27 Referenser...29 Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

4 Sammanfattning Sammanfattning Landstingsplanens övergripande mål är att: norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. norrbottningarna ska må bra och leva ett gott liv. individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsa och ta ett aktiv ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. Uppfyllelsen av, eller trenderna mot, mer precisa mål sammanfattas i kapitlet God hälsa i landstingsplanen för samt i handlingsplanerna för barn, vuxna och äldre. Bäst i Sverige år Mål för självskattad hälsa bland vuxna Under 2010 gjorde landstinget och länets kommuner en befolkningsundersökning. Resultatet av den undersökningen pekar på att norrbottningarna - i alla åldersgrupper - tyckte sig ha en bättre självskattad hälsa än fyra år tidigare. En jämförande landsövergripande uppföljning gjores för perioden Den visar att Norrbottens kvinnor ligger på det nionde bästa värdet och männen på det femte bästa värdet i landet. Nedstämdhet bland barn och ungdom Under fem år (sedan 2007) har skolsköterskorna genomfört hälsosamtal med eleverna. Samtalen visar att pojkarna i gymnasiets årskurs 1 har uppnått, eller varit nära, målet: högst tre procent av eleverna ofta känner sig nedstämda. Under samma tidsperiod har flickorna inte uppvisat någon förbättring och har tre gånger så många som ofta är nedstämda jämfört med pojkarna. Minskning av tobaksbruk bland barn och unga samt rökfria miljöer Läsåret 2010/2011 hade rökning bland flickor och pojkar i gymnasiets första årskurs för första gången minskat i förhållande till föregående år. Idag röker tolv procent av flickorna i gymnasiets årskurs 1 och elva procent av pojkarna. Snusning bland pojkar har minskat varje år och är idag 17 procent. Sex procent av flickorna i motsvarande ålder snusar. Målet - att halvera förekomsten av rökning och snusning bland skoleleverna i förhållande till läsår 2007/2008 är inte uppnått. Bästa resultatet i riktning mot målet uppvisar snusning bland pojkarna. Sett över en längre tidsperiod har tobaksbruk bland gravida och bland spädbarnsföräldrar minskat. Andelen icke-rökare bland gravida närmar sig målet om att högst två procent ska röka. I rankinglista bland län/regioner i landet placerar sig Norrbotten på tredje bästa plats med drygt fyra procent rökare eller snusare under graviditeten. När det gäller föräldrarna till barn vid åtta månaders ålder går trenden i rätt riktning. Målet är att nittiofem av hundra barn inte ska ha rökning i hemmet mot de senaste uppgifterna om åttioåtta av hundra. Papporna röker i högre grad än mammorna. Riskabla alkoholvanor Det finns inga uppgifter hur måluppfyllelse tillgodoses om att halvera andelen ungdomar mellan 16 och 24 år som har riskabla alkoholvanor eftersom detta mäts vart fjärde år, senast år Denna visade att nästan var tredje bedömdes ha riskabla alkoholvanor. Senare studier bland skolelever i länet visar positiva tecken om att fler inte dricker alkohol. Minskning av antalet fall av klamydia Landstingsplanens mål om femton fall per 1000 invånare i åldersgruppen år är uppnått under 2011 men det finns fortfarande en osäkerhet om det är tillfälligt eller en bestående trend. Alla kommuner utom två hade uppnått målvärdet föregående år. Övervikt bland barn, unga och vuxna Andelen fyraåriga flickor med övervikt eller fetma var sjutton procent och bland jämnåriga pojkar 14 procent, år Pojkarna närmar sig således målet om att högst tio procent av fyraåringarna ska ha övervikt eller fetma. Det finns inga klara tecken på att övervikten inklusive fetma bland skolelever börjat minska. Fortfarande är ungefär var tredje pojke och var femte flicka i gymnasiets första år överviktig eller fet. Yngre vuxna hade ökat sin andel med fetma, särskilt männen mellan åren 2006 och De övriga vuxna hade inte heller rört sig i riktning mot landstingets mål om en kraftig minskning av andelen överviktiga. Fallskador bland äldre Målet är att fallskador bland personer 80 år eller äldre ska minska så att sju kommuner i länet finns med bland de kommuner i landet som har minst 4

5 Barn och unga antal fallskador som leder till sjukhusvård. Den senaste redovisningen visar en smärre förbättring till att tre kommuner hade uppnått målvärdet. Efter en nedgång under 2010 har antalet operationer av höftfrakturer vid länets sjukhus återgått till en tidigare nivå, vilket gör att ingen klar förbättring kan ses över en tioårsperiod. Övriga kommentarer Med underlag av de två senaste länsundersökningarna av norrbottningarnas hälsa och levnadsvanor har det skett en del positiva förändringar med hälsan bland norrbottningarna. Här kan nämnas det självskattade hälsotillståndet, värk i rörelseorganen och tandhälsan. Hjärt- och kärlsjukdomar har inte samma positiva förändring. Förekomsten av rapporterat högt blodtryck har en viss ökning och diabetes är oförändrat sett med perspektivet på fyra senaste åren. Detta understryks också av att norrbottningarna fortfarande har ett högre insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar än genomsnittet för riket. Det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa såtillvida att värk och psykosomatiska besvär drabbar kvinnor mer än män och hjärt- och kärlproblem förekommer mer bland män. Den psykiska hälsan fortsätter att vara jämförelsevis bättre än i övriga delar av landet och vissa framgångar har skett när det gäller kvinnorna. De unga kvinnorna har fortfarande flest symtom på psykisk ohälsa men utvecklingen bland jämnåriga män visar tecken på en negativ trend sedan fyra år tillbaka. Hälsan är ojämlikt fördelat i befolkningen. Den fysiska hälsan fördelas olika mellan strukturella samhällsgrupper och den psykiska hälsan påverkas också till stor del av den aktuella livssituationen. Barn och unga Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Under barndomen läggs grunden för hälsa i vuxen ålder. Landstinget ska därför bidra till att stödja barns och ungdomars positiva utveckling. Prioriterade områden för landstingets arbete med barn och ungdomar är: Psykisk hälsa Övervikt och fetma Tobaksbruk, alkohol, narkotika och dopning Sexuell hälsa (sexuellt överförbara infektio- ner och oönskade graviditeter) God livskvalitet Barnen i Norrbotten Antalet barn i Norrbotten har minskat med dryga tjugo procent under en tjugoårsperiod och vid årsskiftet 2011/2012 fanns barn i åldrarna 0 till och med 17 år. Utifrån hälso- och sjukvårdsberedningarnas geografiska uppdelning finns de flesta barnen i Luleå/Bodenområdet och minst i östra länsdelen. En uppdelning från kust till inland visar att 58 procent bor i kustkommunerna Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. Minst barn, med 19 procent av länets barn, bor i inlandskommunerna (Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog). Resterande barn bor i de sex övriga kommunerna. Antal barn 0-17 år, och andel i fyra länsdelar, Barnens miljö Med utgångspunkt av skolsköterskornas hälsosamtal bor nära sex av tio gymnasieelever med båda föräldrarna medan två av tio bor med en förälder. En av tio elever bor växelvis hos mamma och pappa. En del elever (mindre än en av tio) går gymnasium på annan ort. Boendeformer bland elever i gymnasiets första år, Norrbotten, läsår 2010/2011. Barnfattigdomens utbredning varierar över landet och Norrbotten ligger bland de fyra länen/regionerna med lägsta nivåerna. Måttet på barnfattigdom innefattar barn som lever i familjer som 5

6 Barn och unga Skolan Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk. Det finns samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa men också mellan stor frånvaro i skolan och ogynnsamma levnadsvanor. Skolsköterskornas hälsosamtal bland länets ungdomar visar på att nio av tio elever trivs i skolan. Samtidigt uppger en av tio elever i grundskolans årskurs sju att de är hemma från skolan ofta eller ibland utan att vara sjuk och i gymnasiet ungefär en av fem elever. Det är vanligare bland flickor än bland pojkar att känna stress över skolarbetet. I gymnasiets första årskurs uppger 26 procent av flickorna att de är stressade över skolarbetet mot 14 procent bland pojkarna. Utbildning är en stark positiv faktor på folkhälsan och betygen i grundskolans årskurs nio har avgörande betydelse för om man studerar vidare. Låga eller ofullständiga betyg ökar risken för framtida psykosociala problem (Socialstyrelsen, Social rapport 2010). Läsåret 2010/2011 hade 9,2 procent av länets elever i årskurs 9 inte behörighet till gymnasium i jämförelse med rikets genomsnitt om 12,3 proantingen har låg inkomststandard eller har försörjningsstöd (socialbidrag). I Norrbotten fanns år ,5 procent av barnen i familjer med utsatt ekonomi. Variationen bland länets kommuner var samma år mellan 6,1 och 16,8 procent. Förändringar i ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer kan variera starkt i en kommun från ett år till ett annat. Det beror bland annat på in- och utflyttning eller förändringar av den lokala arbetsmarknaden. Barnfattigdomen bland svenska barn är mer är tre gånger så vanligt bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till sammanboende föräldrar (24,7 respektive 8,1 procent, år 2008). Andel barn som bor i familjer med utsatt ekonomi, Norrbotten (staplar) samt variansen mellan län/regioner i landet (helstreckade linjer), åren Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser utvecklas i samspel med andra människor. Det är därför positivt att nästan samtliga elever som omfattas av hälsosamtalen i länet säger sig ha någon vuxen att prata med om det som känns viktigt (nio av tio elever). Det betyder samtidigt att det finns flickor och pojkar i tonåren som saknar någon vuxen att prata med. Kamrater, skolan och familjerna är viktiga för barn. Detta visar bland annat samtalen från svenska barn till BRIS. De vanligaste samtalen handlar om kamrater, skolan, oro, mobbning/kränkande behandling, familjekonflikter, kärlek och ensamhet. De sju vanligaste samtalsämnena bland svenska barn som ringt BRIS, år Andel av samtliga kontakter. En studie bland ungdomar i svenska kommuner har visat att ungdomars självskattade hälsa och framtidstro är bättre i kommuner där arbetslösheten är låg bland de vuxna, det lokala företagsklimatet är gott, där andelen med försörjningsstöd är låg bland unga vuxna, där få barnfamiljer har låg inkomst eller försörjningsstöd och där avgångselever från grundskolan har bra slutbetyg. Det pekar mot att omgivande samhället är betydelsefullt för hur unga mår och hur de ser på sin framtid samt att skolan ensam inte kan lösa problemet med ohälsa bland ungdomar. Detta kan också åskådliggöras av de politikområden som mer eller mindre påverkar barns och ungas livsvillkor: 6

7 Barn och unga cent. Detta placerar länet bland de tre länen med bästa resultaten. Andelen elever från grundskolan med behörighet till gymnasium varierar mellan kommunerna inom länet, mellan pojkar och flickor men också mellan enskilda år (tabell nedan). Behörighet till gymnasieskolan visar andelen elever från grundskolans årskurs nio som är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Detta kräver minst betyget godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Länets flickor i grundskolans årskurs nio har bättre resultat än pojkarna. De fem senaste åren har i snitt åtta av tio elever nått målen i alla ämnen. Andel som är behöriga till gymnasieskola läsåret 2009/2010. Flickor Pojkar Flickor Pojkar Boden 85,9 90,8 Luleå 89,0 93,6 Gällivare 92,4 90,0 Pajala 88,6 85,3 Haparanda 78,8 85,2 Piteå 93,1 95,7 Jokkmokk 97,1 90,6 Älvsbyn 81,1 93,9 Kalix 76,7 92,6 Överkalix 94,7 90,5 Kiruna 88,2 90,9 Övertorneå 73,9 91,4 Källa: Öppna jämförelser Andel bland eleverna i årskurs 9 som har godkänt i alla ämnen, Norrbotten i Öppna jämförelser 2011 ligger åtta kommuner i länet bland de kommuner som har sämsta resultaten i landet totalt flickor och pojkar. Två kommuner ligger bland de bästa. Flickorna avslutar studierna i högre grad än pojkarna. År 2010 hade 78 procent av flickorna och 67 procent av pojkarna i Norrbotten avslutat sin gymnasieutbildning inom fyra år. År 2011 hade totalt 76 procent nått motsvarande mål i länet, vilket ligger i nivå med riksgenomsnittet. I Norrbotten hade, år 2010, 59 procent återfunnits i arbete eller studier två år efter gymnasium medan variansen i landet var mellan 57 och 72 procent. Ibland har kvinnorna högre värde än männen och ibland tvärtom. Det finns olika skäl till att ungdomar inte finns med i denna grupp. Andel som är etablerad på arbetsmarknaden eller studerar två år efter gymnasium (avgång 2007). Procent. Arjeplog 53,3 Kiruna 65,1 Arvidsjaur 57,7 Luleå 62,1 Boden 67,5 Pajala 58,8 Gällivare 58,3 Piteå 62,6 Jokkmokk 72,3 Älvsbyn 60,4 Haparanda 48,9 Överkalix 43,2 Kalix 65 Övertorneå 56,1 Källa: ÖP Gymnasium 2011 Andelen som avslutar gymnasium inom fyra år varierar mellan länets kommuner, enskilda år och mellan pojkar och flickor. Senaste redovisningen Somliga tar ett sabbatsår, är ute och reser, arbetar utomlands, är arbetslös eller ägnar sig åt annat. Men ju längre en ung person befinner sig utan sysselsättning och ju äldre han eller hon blir desto större är risken att man fastnar i ett utanförskap. Det blir då allt svårare att etablera sig i samhället. Flera studier visar att unga i utanförskap också löper en större risk än andra att drabbas av sociala problem. I kommunerna Arjeplog, Gällivare, Haparanda och Överkalix har det skett förändringar till det sämre. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år, * Få elever Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Arjeplog 51,4 69 * 41,7 Kiruna 67,7 77,3 58,6 Arvidsjaur 72,8 75,7 70,9 Luleå 77,4 82,1 73,3 Boden 71,6 72,3 70,8 Pajala 78,6 83,8 74,5 Gällivare 68,8 73,5 64,1 Piteå 86,2 88,9 83,8 Haparanda 70,6 66,7 73,7 Älvsbyn 80,3 83,3 77,5 Jokkmokk 57,6 67,5 48,9 Överkalix 76,6 82,9 69 Kalix 70,8 73,6 68,5 Övertorneå 79,7 89,2 66,7 Färgmarkeringarna visar kommunens position i jämförelse men landets 289 kommuner. Grön = de 25 bästa kommunerna Gul = bästa kommunerna Röd = de 25 sämsta kommunerna Källa: Öppna jämförelser

8 Barn och unga Etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter gymnasium, Norrbottens kommuner, åren 2007 och Procent. Andel bland elever i gymnasiets första årskurs i Norrbotten som ofta har besvär av nedstämdhet, huvudvärk eller magont, läsåret 2010/2011. Barnens hälsa Efter spädbarnsåren är olika former av psykisk ohälsa, skador samt astma och allergi de vanligaste problemen bland svenska barn 0-14 år inräknat hur problemen påverkar funktionsförmågan Under uppväxtåren utvecklas också levnadsvanor som kan ha betydelse för hälsan för stunden och senare i livet. Sjukdomsbördans fördelning bland svenska barn 0-14 år, år De flesta barn i Norrbotten uppger att de mår och sover bra. Samtidigt som den övergripande bilden är mycket positiv finns skillnader mellan pojkar och flickor som blir märkbara från och med årskurs sju i grundskolan. Flickor har oftare psykosomatiska besvär eller värk än pojkar i samma ålder. Under de fem år uppgifter insamlats via länets skolsköterskor finns inga tecken på att dessa skillnader minskar. Av följande bild framgår skillnaderna vad avser besvär av nedstämdhet, huvudvärk och magont bland pojkar och flickor i gymnasiets första år på länsnivå. Sömnen bland ungdomarna blir sämre med åldern. I gymnasiet första årskurs uppger tre av tio flickor och två av tio pojkar att de inte alltid sover bra. Av de nära kontakter med svenska barn Bris hade senaste året handlade 17,5 procent om psykisk hälsa. Forskning bland 7-8 åringar i Norrbotten har visat att läkardiagnosticerade astma förekom bland 7,4 procent av barnen (år 2006). Detta var en ökning jämfört med mätning tio år tidigare men att diagnoserna omfattade fler med lindrigare symtom än tidigare. Under samma tioårsperiod hade en kraftig ökning skett av allergisk sensibilisering från 21 procent till 30 procent. I skolsköterskornas hälsosamtal har andelen elever som ofta haft besvärande allergi de senaste tre månaderna legat mellan fyra och åtta procent. Tandhälsan hos barnen Tandhälsan bland norrbottniska barn blir bättre och bättre. I landstingets handlingsplan för barn finns som mål att andelen med karies bland 6-åringar ska understiga 20 procent år Senaste uppgiften för år 2010 är 22 procent men varierar mellan kommunerna. I kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Piteå, Boden och Kalix har sexåringarna bättre tandhälsa än i övriga kommuner. Andel (procent) kariesfria 6-åringar, år

9 Barn och unga År 2011 var 66 procent av länets 12-åriga pojkar och 65 procent av flickorna helt kariesfria. Medeltalet skadade tänder var 0,7. Åtta procent av 12- åringar hade fyra eller fler skadade tandytor, den gruppen står tillsammans för mer än hälften av de skadade ytorna. Andel kariesfria 12- och 15 åringar i Norrbotten åren Källa: Folktandvården. gjordes 194 aborter i Norrbotten bland kvinnor upp till 19 år. Samma år föddes 36 barn av mammor i samma åldersgrupp. Preliminära siffror för första halvan av år 2011 signalerar om att aborttalet är lika stort som första halvåret året innan. Aborter bland tonåringar, Norrbotten och riket, Antal per 1000 kvinnor. För 15-årsgruppen är medeltalet skadade ytor något lägre än föregående år både hos pojkar och flickor. I medeltal är drygt 2 tandytor skadade och av dessa är 0,4 skador på tändernas glatta ytor. Landstinget har som mål att länets 19-åringar ska ha lika god tandhälsa som genomsnittet för jämnåriga i riket. År 2011 hade länet 61 procent bland 19-åriga kvinnor och 58 procent bland jämnåriga män ingen kariesskada utanför tuggytan. Senaste motsvarande siffror för riket, år 2010, var 66 respektive 64 procent. L andstingets mål om tandhälsan bland 19-åringarna har således ännu inte uppnåtts. Under folktandvårdens vision En frisk mun i alla åldrar är ett av de strategiska målen kariesfria barn och ungdomar. Förutsättningar för en kariesfri barn- och ungdomstid skapas genom förebyggande insatser, genom att identifiera och stödja riskbarn samt samverkan med andra. För att stimulera regelbunden hälsofrämjande tandvård erbjuder Folktandvården Frisktandvård, ett avtal om tandvård till fast pris. Under 2011 ökade andelen patienter med avtal med 25 procent till totalt Tre av tio vuxna patienterna har valt Frisktandvård. Avbrutna graviditeter Aborter bland tonåringar i Norrbotten är på nedåtgående men ligger fortfarande över nivån när utvecklingen mot en ökad abortfrekvens startade i början av 2000-talet. År 2010 var det i snitt 23,8 aborter per 1000 kvinnor i Norrbotten. Detta överskrider målet i handlingsplan för barn och unga om högst 20 aborter per 1000 kvinnor. År 2010 Tonårsaborterna sker mestadels i tidig graviditet, före åtta veckor, och mestadels med hjälp av läkemedel. Aborter bland tonåringar fördelat efter graviditetsvecka för aborten, Norrbotten, åren Abortfrekvensen bland tonåringar inom en kommun kan variera starkt mellan enskilda år. För perioden har Arjeplog och Älvsbyn jämförelsevis minst antal tonårsaborter. Aborter bland tonåringar, Norrbottens kommuner perioden Antal per 1000 kvinnor. 9

10 Barn och unga Sexuell hälsa Den vanligaste sexuellt överförbara infektionen bland unga människor är klamydia. De två sista åren har trenden efter flera års ökning av klamydiainfektion i Norrbotten stannat upp. Under både år 2010 och år 2011 har landstingets mål om högst 15 fall av 1000 invånare mellan år uppfyllts på länsnivå. Utvecklingen inom kommunerna i länet har också varit minskande under de tre senaste åren. Under 2009 låg två kommuner under 10 fall per 1000 invånare år, år 2010 fanns fyra kommuner och år 2011 sex kommuner. Alla kommuner utom kommunerna Kiruna och Luleå ligger idag under landstingets mål om 15 per 1000 invånare år. Luleå kommun ligger nära målet med 16 fall per 1000 invånare. Klamydia bland åldersgruppen år i Norrbottens kommuner, år Antal per 1000 invånare år. Levnadsvanor Senaste uppgifter om rök- och snusvanor bland gravida i graviditetsvecka 32 visar att andelen som röker eller snusar är 4,22 procent i Norrbotten. Det gör att Norrbotten var ett av de bästa länen/regionerna inom Öppna jämförelser År 2009 var andelen som inte röker bland gravida i graviditetsvecka procent. Detta ligger två procentenheter under landstingsmålet på 98 procent. Andel barn födda år 2009 med någon rökare i familjen. Procent. med utgång från läsår 2007/2008 med 13 procent bland flickor och tio procent bland pojkarna. Andel bland elever i gymnasiets årskurs 1som röker, läsåret 2010/2011. När det gäller snusning har det skett en minskning bland pojkarna i förhållande till läsåret 2007/2008 med sju procentenheter till senaste läsåret med 19 procent. Smärre minskning har skett bland flickorna till sex procent från åtta procent. Sammantaget när det gäller rök- och snusvanor bland elever i första klass på gymnasium har det inte skett tillräcklig förbättring för att närma sig lanstingets mål med undantag av snusning bland pojkarna. Landstinget samverkar med länets skolor kring Tobaksfri Duo. Metoden har i utvärderingar visat positiv effekt. När det gäller alkohol har flertalet kommuner i länet använt sig av ÖPP (Örebro preventionsprogram) som numera övergått till metoden Effekt. Den riktar sig till föräldrar med kunskap, motivation och argument för att ha förväntningar på barns beteende. Både nationellt och i Norrbotten har andelen bland grundskolans avgångselever som aldrig dricker alkohol ökat på senare år. Andel som intensivkonsumerar minst någon gång i månaden (en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillfälle), årskurs 9, riket och Norrbotten. Procent. Från att ha ökat under några år har rökning minskat bland gymnasieelever i årskurs 1 det senaste läsåret. Tolv procent av flickorna och elva procent bland pojkarna röker minst någon gång i veckan. Landstingets mål är att halvera andelen som röker 10

11 Vuxna Hälsosamtalet visar att de flesta elever i årskurs sju i Norrbotten aldrig druckit alkohol, ungefär åtta av tio elever, för att i gymnasiet gälla drygt var tredje elev. En undersökning i Luleå kommun under år 2011 av eleverna i årskurs 9 visar på att andelen alkoholkonsumenter och andel som använt narkotika minskat medan de som dricker alkohol mer än sex gånger senaste tiden ökat i jämförelse med år Majoriteten av eleverna i länet äter frukost, lunch och middag varje skoldag. Det finns dock en oroväckande utveckling av matvanorna; det blir allt mindre vanligt att äta frukost varje skoldag, och bland flickorna också att äta lunch varje skoldag. Det blir också stadigt vanligare att äta frukost så sällan som högst två skoldagar i veckan. Det var vanligare att kunna koncentrera sig i skolan bland dem som åt frukost varje skoldag, jämfört med dem som åt frukost högst två skoldagar i veckan. Bland dem som åt frukost sällan, var det också vanligt att äta lunch sällan, men att ofta dricka läsk. En positiv utveckling är minskningen av andelen pojkar i gymnasiet som dricker saft eller läsk minst tre dagar i veckan, från 38 procent läsåret 2007/2008 till 29 procent detta läsår. Övervikt och fetma Förekomsten av övervikt och fetma ökar ju högre upp i åldern skoleleverna kommer. I gymnasiets första årskurs har tre av tio pojkar övervikt eller fetma mot drygt två av tio pojkar i årskurs 4. Vid 4-årsåldern har flickorna fler med övervikt i jämförelse med pojkarna. Andel med övervikt eller fetma bland barn i Norrbotten, år Från 4 15 år. Procent. Utvecklingen av övervikt/fetma bland eleverna i Norrbotten exempelvis årskurs 4 har under de senaste fem åren inte genomgått större förändring. Andel med övervikt eller fetma bland elever i årskurs 4, Norrbotten. Procent. Barn och unga utvecklar rörelseförmågan och bygger upp sitt skelett och sina muskler genom att vara fysiskt aktiva. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttlig till hög intensitet, minst 60 minuter per dag. De flesta skolelever anser sig vara aktiv på skolans lektioner i idrott och hälsa men den fysiska aktiviteten på fritiden avtar med åldern. Lite drygt hälften av förstaårseleverna i gymnasium motionerar/idrottar minst tre gånger i veckan utanför skoltid. I årskurs fyra är åtta av tio elever fysiskt aktiva, leker eller idrottar minst tre gånger i veckan. Den fysiska aktiviteten på fritiden bland eleverna har minskat över den tid frågan ställts i hälsosamtalen. Var tredje pojke i gymnasiet åk 1 uppger att de tillbringar minst fyra timmar per dag på fritiden med att sitta framför datorn. En av fem jämnåriga flickor tillbringar lika lång tid vid datorn. Det har blivit allt vanligare att ha kontakt med sina vänner via telefon och/eller dator varje dag både bland pojkar och flickor i alla åldrar. Inget tyder dock på att den ökade kontakten via telefon och dator har minskat det personliga umgänget med vännerna. Vuxna Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett starkt samband med hälsa (prop 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik). 11

12 Vuxna Valdeltagandet är ett sätt för medborgarna att påverka politiska beslut och brukar användas som ett mått på delaktighet i samhället. Allmänt i Sverige men också i länet har valdeltagandet haft en nedåtgående trend vid de senaste valtillfällena. Denna bröts vid senaste valet när deltagandet i kommunvalet inom länet var större år 2010 än vid valet år Samma utveckling noterades för förstagångsväljarna. Sju av tio förstagångsväljare i Norrbotten valde att delta i valet år Den utvecklingen kan mer eller mindre ses i de flesta av länets kommuner. Andel hemmaboende vuxna barn mellan 21 och 24 år har ökat under senaste årtiondet. År 2010 bodde 33,7 procent av den åldersgruppen kvar hos någon förälder i Norrbotten. Valdeltagande till kommunfullmäktige bland förstagångsväljarna, åren 2006 och Procent. De unga kvinnorna är den grupp som rapporterar mest dåligt bemötande (tre av tio personer). Ett demokratiskt samhälle bygger på en tillit mellan individerna. Norrbottningarna tycks ha en större tillit till andra människor än svensken i allmänhet De yngre vuxna norrbottningarna har en mer avvaktande attityd till andra människor än äldre. Bland den gruppen litar sex av tio personer i allmänhet på andra medan åtta av tio äldre har tillit till andra. Förtroendet för andra människor påverkas också av utbildningslängd, ekonomiska förutsättningar och hur mycket fritidsaktiviteter man har tillsammans med andra (Liv och Hälsa Norrland, 2003). Det var något fler norrbottningar som har tillit till andra människor år 2010 i förhållande till fyra år tidigare. Andel i befolkningen som i allmänhet litar på andra människor efter ålder och utbildning, Norrbotten år Ekonomisk och social trygghet Socialt nätverk och trygghet Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Regelbundna fritidsaktiviteter med andra avtar i medelåldern och är minst bland de allra äldsta. Inga större förändringar har skett av norrbottningarnas sociala liv mellan åren 2006 och Drygt en av fem vuxna norrbottningar har få sociala aktiviteter. Andel norrbottningar år som har svårt att lita på folk, inte deltagit i sociala aktiviteter under ett på eller känt sig illa bemött under de tre senaste månaderna, åren 2010 och Procent. Män Kvinnor Svårt att lita på andra Känt sig illa bemött (kränkt) Lågt socialt deltagande Den ekonomiska tryggheten för vuxna är till stor del beroende av att kunna förvärvsarbeta och ha ett arbete att gå till. Människor som inte har den situationen är hänvisade till samhällets trygghetssystem, bland annat via socialförsäkringar. Försäkringskassans ohälsotal dvs utbetalda dagar för sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning eller rehabpeng är inget direkt mått på folkhälsa men kan spegla jämförelser av den del av befolkningen som är utanför arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Beroende av socialförsäkringar ger också en sämre ekonomisk situation. Norrbotten har idag det högsta ohälsotalet i landet med 33,5 dagar per försäkrad och år (jan 2012). Genomsnittet för riket är 27,6. Ohälsotalet är högre bland kvinnorna än bland männen och särskilt i åldersgrupperna närmast pensionsåldern. Liknande förhållande dvs en av fem kvinnor i länet och en av tio män har under en tremånadersperiod blivit så illa bemött att de känt sig kränkta. 12

13 Vuxna Ohälsotalet i Norrbotten inom åldersgrupper, Utbetalningar av sjukpenning har minskat med mer än hälften i Norrbotten under den senaste femårsperioden. Sjuk- och aktivitetsersättningen (S/A) utgör mer än åttio procent av Norrbottens ohälsotal. Drygt personer i Norrbotten har idag sjuk- och aktivitetsersättning ( personer år 2006). Förhållandevis är det fler bland länets kvinnor som har sådan ersättning än bland männen och variationerna mellan länets kommuner är stor. Bland kvinnorna finns betydligt fler som har sjuk- och aktivitetsersättningen på deltid än bland männen (36 respektive 22 procent). Försäkringskassans utbetalning av dagar för sjuk- och aktivitetsersättningar, februari 2011 bland länets kommuner. Mått: Antal dagar per försäkrad och år. Sjukförsäkringskostnaderna i Sverige år 2009 fördelade på diagnoskategorier. Mått: Procent av totalkostnaderna. Psykiska sjukdomar Andel 37 Övriga fysiska sjukdomar Andel Rörelseorganen 31 Cirkulationsorganen 5 Skador 6 Tumörer 3 Nervsystemet och sinnesorgan 6 Källa: Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2011:4 Arbetslösheten bland norrbottningarna har totalt sett minskat från föregående år till 9,9 procent mars Minskningen har varit mindre bland ungdomarna som idag har drygt 3600 personer mellan 18 och 24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Av dem är sex av tio personer män. Alla kommuner utom Gällivare och Jokkmokk hade en lägre ungdomsarbetslöshet än för ett år sedan. 11 Antal ungdomar (18-24 år) som är arbetslösa eller i program. Februari 2012 Psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar är de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Depressioner och ryggsjukdomar stod för de enskilt största andelarna av sjukförsäkringskostnaderna med vardera tolv procent år Genom samarbete med forsäkringskassan kommer det inom en snar framtid vara möjligt få en överblick av vilka sjukdomar som bidrar till norrbottningarnas sjukskrivningar. En god livsmiljö innefattar att medborgarna ska kunna röra sig tryggt och säkert i bostadsområden, naturen eller allmänna platser. Miljöer där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att falla eller bli utsatta för överfall. Att känna sig rädd för att gå ut ensam på grund av risken att bli överfallen eller hotad påverkar livskvaliteten negativt. Utifrån egna uppgifter av norrbottningarna är det vanligast bland unga vuxna att ha blivit utsatt för fysiskt våld (sju procent bland män och fem procent av kvinnorna, år 2010). Denna grupp rapporterar också ha blivit mest hotad om våld (fem respektive sex procent). Bland kvinnor mellan 30 och 64 år har fyra procent blivit hotade om våld. Både fysiskt våld och hot om våld inom de olika åldrarna ligger på ungefär samma nivå år 2010 som år Den markant största gruppen i fråga om otrygghet är kvinnor som inte brukar våga gå ut ensam på grund av risk för att bli överfallna, 13

14 Vuxna rånade eller ofredade. En tredjedel av kvinnorna i länet känner denna otrygghet. Det är de yngre kvinnorna som är den största gruppen (35 procent, år 2010) medan kvinnor över 65 år är näst största gruppen (30 procent). Med utgångspunkt i anmälda våldsbrott ligger länets kommuner som regel bland dem som varken har flest eller minst våldsbrott i landet relaterat till folkmängden. Anmälda våldsbrott har haft en positiv utveckling i länet, färre kommuner i länet finns med bland kommunerna i landet med flest våldsbrott och fler bland dem med minst. Se även tabell längst ned på sidan. Andel av norrbottningarna (16-84 år) som uppger själva att de blivit utsatt för fysiskt våld, hotad om våld eller känner rädsla att gå ut ensam. Procent. Män Kvinnor Utsatt för fysiskt våld Utsatt för hot om våld Avstår att gå ut på grund av rädsla Dödlighet och dödsorsaker Från att ha den kortaste medellivslängden i Sverige har männen i Norrbotten avancerat till tredje näst kortaste och kvinnorna kvarstår bland de fem län/regioner med kortaste livslängd från födelsen. Fortfarande finns skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner. Medellivslängden vid födseln bland män och kvinnor i Norrbottens kommuner, för perioden åren Antal år. I jämförelse med riksgenomsnittet har länet större total dödlighet och fler som dör i diagnoserna ischemiska hjärtsjukdomar (dålig blodtillförsel till hjärtat), sjukdomar i hjärnans kärl (stroke) och diabetes. I Norrbotten dör färre i lungcancer och tumörer. Norrbottens dödlighet i olika diagnoser i jämförelse med riket, år Mått: Absolut avvikelse mellan åldersstandardiserade dödstal. Självskattad hälsa En allmän fråga om självskattad hälsa är hur varje individ bedömer sitt hälsotillstånd. Frågan används vanligtvis för att jämföra hälsan mellan olika befolkningsgrupper eller förändringar över tid. Norrbottningarnas självskattade hälsa bedöms idag bättre än för fyra år sedan. Fler rapporterar bra hälsa och färre dålig hälsa. Det gäller män som kvinnor, ung som gammal men också inom olika samhällsgrupper. De skillnader som fanns mellan olika samhällsgrupper år 2006 kvarstod fyra år senare. Arbetare rapporterar sämre hälsotillstånd än tjänstemän, personer med kort utbildning sämre än dem med lång utbildning osv. Kvinnor har fler med sämre hälsa än bland männen (se mer kapitel Hälsans fördelning ). Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare i Norrbottens kommuner, åren Arjeplog 3,9 5,4 6,8 Kiruna 9,9 10 9,8 Arvidsjaur 6,3 7,2 7,4 Luleå 9,9 10,2 10,8 Boden 12,1 13,5 14,3 Pajala 4,5 4,6 4,5 Gällivare 9,9 11,3 11,7 Piteå 7 7,6 7,6 Haparanda 10,1 9,8 11,1 Älvsbyn 6,8 6,5 5,9 Jokkmokk 6,9 7,2 6,9 Överkalix 7,6 7,9 9,3 Kalix 8,2 8,7 9,9 Övertorneå 6,4 7,5 6,9 Källa: SKL, Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet Färgförklaring se sid 7. 14

15 Vuxna Bra hälsotillstånd bland norrbottningarna, bland kvinnor och män efter ålder, åren 2006 och men också mer än en av tio kvinnor har svår värk i rygg eller höfter. Andel med svår värk i rörelseorganen efter kön och 30 år eller äldre, Norrbotten åren 2006 och Långvarig sjukdom och värk Bland personer i medelåldern (45 64 år) uppger färre idag att de har en långvarig sjukdom än för fyra år sedan. Det är ändå nästan hälften av kvinnorna och fyra av tio män som har en långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem. Var tredje av dem som har ett långvarigt hälsoproblem tycker att detta påverkar vardagen med besvär i arbetsförmågan eller som hinder i den dagliga verksamheten. Starkt nedsatt funktion uppger tretton procent bland männen och sjutton procent bland kvinnorna i omnämnda åldersgrupp. När det gäller åldersgrupp år har var tredje person en långvarig sjukdom, både bland männen och kvinnorna. Andel med långvarig sjukdom mellan 30 och 64 år, åren 2010 och 2006, Norrbotten. Värk är vanligare bland arbetare än tjänstemän, personer med kort än bland lång utbildning och personer som är födda inom övriga Norden än svenskfödda. Svåra besvär med värk i olika kroppsdelar åldrarna år, Norrbotten, år Hjärt- och kärlsjukdomar Andelen länsbor som uppger sig ha högt blodtryck hade ökat något från år 2006 till år 2010 i de flesta åldersgrupperna. I åldersgruppen år uppgav en av fem att de tar medicin mot högt blodtryck. Andel som uppger sig ta medicin mot högt blodtryck bland norrbottningar mellan 45 år och 64 år, åren 2006 och Källa: Hälsa på lika villkor? År 2010 uppgav var fjärde kvinna mellan 45 år och 64 år att de har svår värk mot var femte bland jämnåriga män. Färre har svår värk år 2010 än vad som rapporterades om för fyra år sedan. Oavsett vilken kroppsdel som värken utgår från (nacke, skuldror eller ben, armar eller rygg, höfter) har kvinnorna mellan 30 och 64 år fler med svår värk än bland jämnåriga män. Det är vanligast att kvinnorna har värk i nacke och skuldror 15

16 Vuxna Användningen av blodtrycksmedicin har inte minskat snarare ökat bland medelålders norrbottningar medan användningen av blodfettssänkande medicin hade minskat. Av patientregistret över inneliggande patienter vid sjukhus för olika diagnoser noteras att fler länsinvånare i åldrarna mellan 20 och 64 år är inlagda för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar än i grannlänet Västerbotten och genomsnittet för riket. Inneliggande för högt blodtryck eller sammanhängande sjukdomar, män och kvinnor 20 och 64 år, Norrbotten, Västerbotten och riket, Incidensen i hjärtinfarkt (nya fall av sjukhusvård eller som underliggande dödsorsak) i åldrarna mellan 30 och 74 år har stadigt minskat senaste tjugoårsperioden men Norrbotten har i slutet av 2000-talet haft ett högre insjuknande bland män än vad grannlänet Västerbotten har eller riket i genomsnitt. Under 2000-talet har Norrbotten varit bland de län som haft mest insjuknande i hjärtinfarkt. Den kraftiga nedgången av dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar som Sverige upplevt under många år (även Norrbotten) antyder på att en del kan åtgärdas med medicinska insatser eller genom förändrade levnadsvanor och livsvillkor. Med den bakgrunden infördes i senaste Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård ett mått som kallas åtgärdbar dödlighet i ischemiska (för Hjärtinfarkt bland MÄN, Norrbotten, Västerbotten,riket, åren Åldrarna år. Källa: Hjärtinfarktregistret. sämrad blodtillförsel till hjärta) hjärtsjukdomar. Måttet lämpar sig för jämförelser över tid mendet framgår samtidigt stora skillnader mellan män och kvinnor. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har högre värden på åtgärdbar dödlighet i ischemiska hjärt- och kärlsjukdomar i landet både för män och kvinnor. Åtgärdbar dödlighet i ishemiska hjärtsjukdom. Antal döda per invånare under 80 år. Norrbotten Kvinnor 42,8 38,6 Män 116, ,8 Totalt 77,9 84,7 75,4 Källa : SKL, Öppna jämförelser 2009 och 2010 Diabetes I befolkningsundersökningarna var förekomsten av diabetes i genomsnitt åtta procent bland männen och sex procent bland kvinnorna, båda åren 2006 och Norrbotten har förhållandevis fler med diabetes än genomsnittet för riket. Tumörer Cancerincidensen i Norrbotten är lägre än riket i genomsnitt. Under 2000-talet har i snitt knappt 1200 norrbottningar per år fått en cancerdiagnos, fler män än kvinnor. Förekomsten av cancer ökar kraftigt med stigande ålder. Nya fall med cancerdiagnos, Norrbotten och riket år Alla åldrar. Mått: åldersstand per inv. Incidens i cancer i Norrbotten år 2009 efter åldersgrupp. Antal per invånare, ej ålderstandardiserat. 16

17 Vuxna Vanligast tumörtypen bland kvinnor är bröstcancer och bland männen prostatacancer. Dessa diagnoser står för vardera en tredjedel av samtliga diagnoser i respektive grupp. För hela riket sammantaget är incidensen i bröstcancer i åldern år 103 fall per kvinnor och motsvarande i åldrarna år och år är 320 respektive 347 fall per kvinnor. Incidens av prostatacancer bland män i åldern år är 6,9 per , i åldern år är den 477 fall per och i åldern år rör det sig om 927 fall per män. åldrar att de har allergi, mestadels med inga eller lätta besvär. Andel med astma i olika åldersgrupper, Norrbotten och riket, år Incidens av bröstcancer, kvinnor och prostatacancer män, år. Norrbotten, region norr och riket, period Källa: Socialstyrelsen, Cancer i Sverige, Lungcancer är på nedåtgående bland männen samtidigt som den ökar bland kvinnorna. Lungcancer och malign melanom är två cancerformer där preventivt arbete har stor betydelse medan den diagnostiska aktiviteten också har betydelse för bröst- och prostatacancer. Lungcancer, Norrbotten och riket, åren Alla åldrar. Mått: åldersstand per inv. Psykisk hälsa Det psykiska välbefinnandet utifrån andelen som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och därmed sämre förutsättningar att möta oförutsedda negativa händelser i livet, hade inte försämrats bland norrbottningarna mellan åren 2006 och Undantaget var män under 45 år som rapporterade fler med sämre välbefinnnande år 2010 än tidigare. Denna grupp har också en ökning av andelen som ofta känner ängslan, oro och stress. Det är fler kvinnor än män med nedsatt välbefinnande. Fjorton procent av männen mellan 30 och 44 år har nedsatt välbefinnande men tjugo procent av jämnåriga kvinnor. Andel (procent) med nedsatt välbefinnande år, åren 2006 och Källa: Hälsa på lika villkor? Astma och allergi Astma är vanligare i Norrbotten än bland genomsnittet för riket bland jämnåriga kvinnor och män. I åldrarna mellan 30 och 64 år uppger 12 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i Norrbotten att de har astma. Få (en två procent) uppger att de har svåra besvär av astman. Motsvarande uppger 26 procent av männen och 32 procent av kvinnorna i samma De två senaste befolkningsundersökningarna visar en minskning av andelen norrbottningar som tänkt tankar om att ta sitt liv jämfört med fyra år tidigare. Bland män har minskningen gått från sju till fyra procent (2010) och bland kvinnorna från tolv till fyra procent. Norrbotten hör till de delar av Sverige med minst självmord i befolkningen. 17

18 Vuxna Självmord. Antal per inv Vuxna norrbottningarna yngre än 74 år är bland dem i landet som äter minst av lugnande medel eller sömnmedel (bensodiazepiner och bensodiazepinlika läkemedel). Regelbunden behandling med lugnande/sömnmedel åldrarna år. Mått: antal per inv Kvinnor Män Totalt Grön = bland de 1-7 län/regioner med bästa värden/resultat Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård Kvinnor 8,1 7,8 8,5 8,8 Män 21,4 19,6 19,2 20,3 Totalt 13,7 13,9 14,5 Grön = bland de 1-7 län/regioner med bästa resultat Gul = bland de 8-14 län/regioner med medelgott resultat Källa: Öppna jämförelser, hälso- och sjukvård. Tandhälsa Norrbottningarna tycker sig ha bättre tandhälsa än för fyra år sedan. Detta gäller alla åldersgrupper. Färre har dålig tandhälsa och fler har god eller någorlunda tandhälsa. Andel med bra självskattad tandhälsa, Norrbotten åren 2006 och och De yngre männen (16-29 år) hade mer än fördubblat andelen med fetma från fyra till elva procent. Jämnåriga kvinnor har ökat från fyra till sju procent. Den allmänt ökande övervikten i befolkningen beror av att energiintaget är större än det dagens människor med mindre fysisk ansträngning behöver. Andel med fetma efter kön och ålder, år Självrapporterade viktuppgifter. Norrbotten tillhör de delar av landet som har flest med övervikt eller fetma. Andel med fetma i befolkningen period Fetma Övervikt Kvinnor Män Rött= bland de sju län/regioner i landet med sämsta värden/resultat Källa: FHI, Hälsa på lika villkor. Länets sydligare och östra delar har fler med fetma i medelåldern än andra delar av länet. Andel med fetma bland män och kvinnor i åldrarna år, år Levnadsvanor Matvanor och fysisk aktivitet Sammantaget har det inte skett några förändringar till det bättre när det gäller norrbottningarnas övervikt under första decenniet på 2000-talet. Sex av tio män är överviktiga (inklusive fetma) och varannan kvinna. Förekomsten av fetma hade ökat bland unga och de allra äldsta mellan åren Den fysiska aktiviteten bland norrbottningarna hade inte förbättrats mellan åren 2006 och Dryga hälften av de vuxna rör sig på fritiden utifrån rekommendationen om fysisk aktiv 30 minuter per dag. Fjorton procent ägnar sin fritid i huvudsak till stillasittande sysselsättning och rör sig (promenerar, cyklar eller annat ) mindre än två timmar per vecka. 18

19 Äldre Andel som har en stillasittande fritid bland norrbottningarna, åren 2006 och Procent. Åldersgrupp år Kvinnor 9 9 Män år Kvinnor Män år Kvinnor Män Rök-, snus- och alkoholvanor Under 2000-talet har de som röker dagligen successivt minskat bland norrbottningarna. Den största gruppen rökare finns fortfarande bland kvinnor i medelåldern (45 64 år) med 21 procent dagligrökare. Av de yngre röker dagligen som högst tio procent (kvinnorna) men har också en hel del feströkare där exempelvis var tredje man feströker. Genomsnittet för länet av dagligrökare är 13,5 procent bland kvinnor och 11,5 procent bland männen. En tredjedel av rökarna, motsvarande drygt 7000 personer i länet, säger sig behöva hjälp att sluta röka. Snusning bland män har också minskat men är fortfarande vanligt, en av fyra snusar. Andelen rökare och snusare bland kvinnor och män i Norrbotten, befolkningsundersökningar åren 2003, 2006 och Procent Röker dagligen Snusar dagligen Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Den minskade rökningen har skett inom de flesta samhällsgrupperna men skillnaderna i rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker mer än tjänstemän, personer med kortare utbildning mer än personer med lång och födda utanför Sverige men i Norden röker mer än svenskfödda. Andelen dagligrökare bland kvinnor mellan 20 och 64 år i olika samhällsgrupper, Norrbotten, åren 2006 och Kvinnorna i Norrbotten ligger bland de län/regioner i landet som har minst andel med riskabla alkoholvanor (sju procent, period ). Männen i Norrbotten hamnar bland mittenvärdena med sjutton procent. Den grupp som dricker mest och har flest med riskabla alkoholvanor är unga vuxna. Unga vuxna kvinnor börjar ha liknande alkoholvanor som jämnåriga män. Andel med riskabla alkoholvanor bland norrbottningarna åren 2006 och Procent. Åldersgrupp år Män Kvinnor år Män Kvinnor år Män Kvinnor 5 5 Äldre Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten). De fyra hörnpelarna för att värna äldres hälsa och en god livskvalitet är delaktighet och socialt stöd, meningsfullhet och känsla av att vara behövd, goda matvanor och fysisk aktivitet. De äldre blir fler och fler. Norrbotten hade för tio år sedan 20 personer som var 100 år eller äldre och november 2011 hade 33 personer uppnått motsvarande ålder. Andelen personer 75 år eller äldre är tio procent och sex procent är 80 år eller äldre. År 2011 fanns totalt personer 75 år eller äldre i Norrbotten - sex av tio är kvinnor. 19

20 Äldre Äldres boenden inom Norrbottens länsdelar, (75 år eller äldre) Andel av samtliga. Sjukhusvård för de äldre i Norrbotten har sedan en minskning i början av 2000-talet legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren och relativt sett vårdas de äldre i länet något mer vid sjukhus än genomsnittet för riket. Patienter - 80 år eller äldre- som fått sjukhusvård i Norrbotten och riket Mått: antal per inv. Källa: Socialstyrelsen, slutenvårdsregistret. Vård och omsorg Ett viktigt bidrag från hälso- och sjukvårdens sida liksom kommunernas äldrevård är att tillhandahålla vård av god kvalitet och tillgänglighet. Undersökningar inom Vårdbarometern har visat att de flesta äldre i länet anser sig ha tillgång till den vård de behöver. År 2011 uppgav nästan nio av tio personer över 70 år att de har tillgång till den vård de behöver. Inom samma åldersgrupp hade 14 procent inte sökt vård när de tyckte sig behöva. Detta berodde i två av tio fall på att man ville avvakta sjukdomsförloppet och lika många tyckte sig inte orka med besväret/krånglet. De äldre har mer förtroende för hälso- och sjukvården än yngre personer. Har du tillgång till den vård du behöver? Telefonintervjuer med norrbottningar, år år år år 70 - Ja Varken eller Nej Totalt Källa: Vårdbarometern 2011 Personer i åldrarna 80 år eller äldre motsvarar strax under sex procent av länsinvånarna men gruppen står för tjugo tjugofem procent av totala vårddagar vid sjukhusen i länet under talet. Andel invånare i Norrbotten - 80 år eller äldre - och andel av samtliga vårddagar vid sjukhusen i länet, Källa: Slutenvårdsregistret, SCB:s befolkningsdatabas Äldres hälsa Åldrandet i sig är normalt och inte någon sjukdom men det naturliga förloppet gör ändå att vissa funktioner successivt nedsänks. Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar och sannolikheten för att flera sjukdomar och symptom förekommer samtidigt ökar. Detta medför att åldrandet skapar ett ökat behov av sjukvård och omsorg. De ökade medicinska möjligheterna och teknikens framsteg inom hjälpmedel gör också att sjukvården idag kan hjälpa allt fler att leva ett värdigt liv. Fler äldre har idag möjlighet att få medicinsk behandling för långvarig sjukdom är för tjugo år sedan. Befolkningsundersökningar i Norrbotten har visat att andelen äldre som bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller någorlunda har haft en positiv utveckling i Norrbotten. Bland de äldre har länets östra och sydligare delar förhållandevis något färre med bra hälsotillstånd än andra delar av länet. Gott självskattat hälsotillstånd bland äldre, år, män och kvinnor i Norrbottens kommuner, år Andel i procent. Äldre personer har en ökad risk att drabbas av sjukdomar som demens, hjärtsvikt, kärlkramp, 20

21 Äldre benskörhet som bidrar till höftfrakturer och andra frakturer, åldersdiabetes med komplikationer, stroke och Parkinsons sjukdom. Dessutom tillkommer ofta åldersrelaterad försämring av syn och hörsel. För närvarande pågår satsning på de mest sjuka äldre genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Denna går ut på att stödja och stärka en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre med stort sjukvårds- eller omsorgsbehov. De sjukdomar som är vanligast att äldre vårdas vid sjukhus för är sjukdomar i cirkulationsorganen (exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke), skador på grund av olycksfall, sjukdomar i rörelseorganen eller andningsorganen samt tumörer. Under år 2010 drabbades cirka 980 personer av stroke i Norrbotten. Det är den enskilda sjukdom som medför flest antal vårddagar på sjukhus i vårt land. Stroke drabbar huvudsakligen äldre människor. Medelåldern för strokedrabbade i Sverige år 2010 var lägre för män (73 år) än för kvinnor (78 år). Socialstyrelsen uppger att åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år men att den ökande andelen äldre i befolkningen kommer att medföra fler personer med demens särskilt när 1940-talisterna når aktuella åldrar. Gruppen 65 år eller äldre är ur hälsosynpunkt en heterogen grupp. Det finns skillnader i hälsa mellan åldrarna närmast ålderspension och efter 75- årsåldern. Detta illustreras till höger hur förekomsten av olika kroppsliga besvär ökar med ökande ålder bland kvinnor. Var tredje kvinna äldre än 75 år har svår värk, besvär av högt blodtryck och en av fem har diabetes. Andel med olika kroppsliga besvär bland äldre kvinnor, Norrbotten år Procent. De äldre använder mer läkemedel än andra grupper och de som har ApoDos har högre läkemedelsanvändning än receptexpedierade läkemedel. En stor mängd olika samtidiga läkemedelsbehandlingar kan leda till oönskade effekter t ex skadliga biverkningar. Andelen äldre i Norrbotten med fler än tio läkemedel är bland kvinnor i nivå med de län som har högst andel i landet och bland männen i nivå med mellanskiktet. Personer, 80 år eller äldre, som använder tio eller fler läkemedel. Procent. Norrbotten jämfört med övriga län/ regioner i landet, Öppna jämförelser Kvinnor 12,1 11,0 13,9 Män 8,0 8,1 9,6 Totalt 14,6 10,5 10,4 12,3 Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet Röd= resultat på plats i landet De sju vanligaste diagnosgrupperna enligt ICD10:s kapitelindelning som gruppen 75 år eller äldre i Norrbotten vårdas vid sjukhus för, år Sorterat efter kvinnorna. Källa: Socialstyrelsen, Databas diagnoser i slutenvård. Antal patienter per inv Kvinnor Antal patienter Antal patienter per inv Män Antal patienter Cirkulationsorganens sjukdomar Symtom, och /eller sjukdomstecken som inte klassificeras på annat ställe Skador, förgiftningar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Andningsorganens sjukdomar Tumörer Sjukdomar i urin- och könsorganen

22 Äldre Det finns vissa läkemedel som medför en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör undvikas i denna åldersgrupp. Efter definition av Socialstyrelsen på läkemedels lämplighet bland de äldre använder knappt tretton procent av de äldre i länet olämpliga läkemedel. Personer, 80 år eller äldre, som äter minst ett av fyra definierade olämpliga läkemedel. Procent. Öppna jämförelser 2011 Socialstyrelsen uppskattar att mellan 12 till 15 procent av befolkningen över 65 år har depression. Även ångestsjukdomar bland äldre är vanligt och förekommer ofta tillsammans med depression. Äldre personer använder regelbundet psykofarmaka i betydligt högre utsträckning än yngre personer. Det var cirka fem gånger vanligare för män och kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) att hämta ut tre olika psykofarmaka än för åldersgruppen år. Det är viktigt att äldre inte behandlas med olämpliga psykofarmaka, som ökar risken för biverkningar i form av minnesstörningar och fallolyckor. Att ha så låg nivå som möjligt på andelen äldre med tre eller fler psykofarmaka är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Norrbotten ligger bland de län/regioner som har minst utskriven medicin för psykiska besvär till äldre. Senaste redovisningen av Öppna jämförelser hade Norrbotten det näst lägsta värdet bland alla län/regioner. Andel bland äldre som tar tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Procent. Öppna jämförelser Män Norrbotten Kvinnor Män Totalt Norrbotten 14,5 9,9 12,7 Hela Sverige 13,1 10,0 11,9 Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet Röd= resultat på plats i landet Män hela Sverige Kvinnor Norrbotten Kvinnor hela Sverige ,22 3,05 3,26 5, ,14 3,04 3,31 5, ,13 3,06 3,50 5,48 Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet. Sömnbesvär visar sig vara dubbelt så vanligt bland kvinnor i jämförelse med män. Den senaste befolkningsundersökningen i Norrbotten (2010) visade att minst fyra av tio äldre kvinnor hade lätta sömnbesvär. Det är inte ovanligt med långvarig användning av sömnmedel bland äldre. Med stigande ålder sker förändringar i kroppen som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Vid läkemedelsbehandling av sömnbesvär hos äldre är det därför viktigt att använda rätt typ av preparat. Den röda färgen för Norrbotten (nedan) antyder att länet ligger bland den fjärdedel av länen/regionerna i landet som har lägst andel användning av lämpligt sömnmedel (zoplikon) bland dem som använder sömnmedel. Personer, 80 år eller äldre, som använder lämpliga sömnmedel (zoplikon). Procent. Öppna jämförelser Norrbotten Dödsorsaker bland de äldre Den vanligaste dödsorsaken bland äldre (75 år eller äldre) är hjärt- och kärlsjukdom, följt av tumörer. Den tredje vanligaste underliggande dödsorsak är stroke. Bland övriga relativt vanliga dödsorsaker finns andningsorganens sjukdomar, psykiska sjukdomar och sjukdomar i nervsystemet. Skador hamnar på sjunde plats i rankinglista över dödsorsaker både bland männen och kvinnorna. De vanligaste dödsorsakerna bland norrbottningar 75 år eller äldre, år Mått: antal döda per inv. Dödsorsak, år 2010 Kvinnor Män Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Psykiska sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet Andningsorganens sjukdomar Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Riket ,3 53, ,6 51,6 Röd = resultat på plats i landet Tandhälsa Befolkningsenkäter bland de äldre i Norrbotten pekar mot att den självupplevda tandhälsan har förbättrats under andra hälften av 2000-talet. Färre tycker sig ha dålig tandhälsa (högst tio procent) och fler anser sig ha bra tandhälsa. 22

23 Äldre Upplevd tandhälsa bland män och kvinnor i i Norrbotten, åldersgruppen år. År 2006 och Procent. Särskilda livsvillkor Av personer 80 år eller äldre i Norrbotten bodde arton procent i särskilt boende ytterligare nitton procent hade beviljats insatser via hemtjänsten, april De äldres trygghet i form av praktiskt stöd i svåra situationer eller möjlighet att kunna prata mer intimt med någon är väl tillgodosett. Nio av tio har någon att prata med och i stort sett alla kan få praktisk hjälp vid behov. Andel av de äldre i Norrbotten som uppger sig ha praktiskt stöd eller en nära vän att prata med, år Procent. Källa: Hälsa på lika villkor? 2010 Har någon att dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Kan få hjälp av någon om med praktiska problem eller är sjuk? Kvinnor Män Kvinnor Män Jämfört med jämnåriga i övriga landet har de äldre norrbottningarna färre sociala aktiviteter. Under de senaste fyra åren syns dock en liten förbättring ha skett men fortfarande är det fyra av tio personer mellan 65 och 74 år som är mycket ensamma och hälften bland de äldre äldre. Mest ensamhet bland äldre återfinns i glesbygds- eller inlandskommunerna. Andel med låg social aktivitet bland äldre i Norrbotten, åren 2010 och Procent. Bland de äldre finns förhållandevis fler än inom andra åldrar som i sitt dagliga liv är beroende av andra människor eller myndigheter. De äldre i länet är också den grupp som känt sig minst illa bemött eller behandlad. De äldre litar också på andra människor i större utsträckning än vad unga vuxna gör. Inom åldersgrupp år uppger 85 procent att de som regel litar på andra människor mot 62 procent bland de yngre år. Andel norrbottningar som känt sig kränkta p g a dålligt bemötande. Mätperiod: tre månader, våren Procent. Källa: Hälsa på lika villkor? 2010 Andel bland norrbottningar i olika åldersgrupper som i allmänhet litar på andra människor, Procent. Källa: Hälsa på lika villkor? Skador Varje år drabbas var tredje person i Sverige över 60 år eller äldre av en fallolycka och varannan personer över 80 år. Kvinnor vårdas mer för skador på grund av fall än män. Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Frakturer i handleden är vanligt bland yngre pensionärer medan höftfrakturer ofta drabbar de alla äldsta. Fallolyckorna bland äldre sker oftast i eller utanför bostaden. De sex åren som uppgifter redovisas för höftfraktur nedan bland de äldre äldre i Norrbotten har ingen väsentlig minskning skett. Under

24 Äldre fanns en tydlig minskning i förhållande till tidigare år men senaste året, 2011, har det i stället skett en ökning. Antal höftfrakturer bland äldre personer (80 år eller äldre) i Norrbotten som varit inlagd vid sjukhus varje kvartal från och med år Källa: NLL, BusinessObjects. Den allvarligaste utgången av en fallolycka är dödsfall. I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer per dag som följd av fallolyckor. Norrbotten placerar sig, år 2010, bland de län/regioner med flest dödsfall på grund av fallolycka. Dödsfall på grund av fallolycka, personer 80 år eller äldre. Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret. Antal döda / inv. Kvinnor Män Norrbotten jämfört med övriga landsting/regioner. Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet Röd= resultat på plats i landet Landstingsplanens mål är att hälften av länets kommuner ska befinna sig bland de kommuner som har minst sjukhusvård på grund av fallskador bland de äldsta. Vid senaste redovisningen inom Öppna jämförelser ligger frekvensen av fallskador bland de äldre i Norrbottens kommuner fortfarande bland de högsta i landet. Kommunerna Arvidsjaur, Haparanda, Pajala och Övertorneå visar en mer bestående förbättring. Tre kommuner hamnade bland de bättre i landet nämligen kommunerna Arvidsjaur, Haparanda och Övertorneå. Norrbottens läns landsting har under en tid arbetat med att utveckla ett systematiskt arbetssätt för att förebygga fall, trycksår och undernäring hos 65 år och äldre. Det innebär att de äldre riskbedöms vid inläggning vid sjukhus och vid identifierad risk får åtgärder insatta som följs upp och utvärderas. Detta görs idag på inneliggande patienter över 65 år och kommer genom införande av kvalitetsregistret Senior Alert att utvecklas ytterligare. Landstinget i Norrbotten finns bland de landsting/regioner som hade minst läkemedelsbehandling mot benskörhet av kvinnor 50 år eller äldre vid uppföljning 6-12 månader efter vårdtillfället för en benskörhetsfraktur (Öppna jämförelser 2010). Samma placering upprepades i Öppna jämförelsen 2011 där Norrbotten hade 12 procent med läkemedel mot benskörhet efter fraktur jämfört med riksgenomsnittet på 13,6 procent. Levnadsvanor Det är aldrig för sent. För att uppehålla hälsa eller fördröja sjukdom eller skada har hälsofrämjande eller förebyggande insatser lika stor betydelse bland de äldre som bland yngre människor. För de äldres goda hälsa och livskvalitet handlar mycket om att stödja förutsättningarna för dem att kunna bibehålla sociala aktiviteter, kunna röra sig, ha bra kosthållning, ha bra boende samt ett oberoende och tryggt åldrande. Erfarenheter från förebyggande arbete bland de äldre visar att också små insatser kan ha goda effekter för att skapa en ökad trygghet och stärka den enskildes egenvårdsförmåga och livskvalitet (Socialstyrelsen, Slutrapport 2002, Nationell handlingsplan för äldrepolitiken). Antal personer per 1000 invånare - 80 år eller äldre - med fallskador som medfört slutenvård. Norrbottens kommuner i jämförelse med andra kommuner, genomsnitt för åren , och Öppna jämförelser Vård och omsorg Arjeplog Kiruna Arvidsjaur Luleå Boden Pajala Gällivare Piteå Jokkmokk Älvsbyn Haparanda Överkalix Kalix Övertorneå Grön = resultat på 1-7 plats, bästa resultaten i landet Gul = resultat på 8-14 plats i landet Röd= resultat på plats i landet 24

25 Folkhälsans fördelning Elva procent bland männen år röker och nio procent bland jämnåriga kvinnor. På grund av åldern men också en mer tillåtande attityd för rökning decennier tillbaka finns många i denna grupp som varit rökare; hälften av männen och 30 procent bland kvinnorna. Några enstaka kvinnor snusar medan tretton procent av männen snusar idag mot tjugo procent år Det är få som har riskabla alkoholvanor i denna åldersgrupp. Trots att denna grupp har fler som av olika anledningar har svårt att röra på sig uppger ändå hälften av männen, och fler än fyra av tio kvinnor, att de är fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag. 13 procent av männen och 21 procent av kvinnorna i gruppen år har mycket stillasittande fritid, men det är stora skillnader mellan de allra äldsta och de yngre äldre. Liksom i övriga åldrar behöver de äldre äta mer frukt och grönsaker. Kvinnorna äter mer frukt och grönsaker än männen. Folkhälsans fördelning Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta gör att en överskuggande inriktning i allt folkhälsoarbete är att skapa lika förutsättningar för god hälsa oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk tillhörighet eller sexuell läggning. En av landstingets strategi är att verka för jämställd och jämlik hälsa i samverkan med andra samhällsaktörer. Hälsan påverkas av många olika politikområden och av individuella val. Faktorer med betydelse för hälsan (efter Dahlgen, 1991). För att minska ojämlikheten i hälsa rekommenderade WHO-rapporten Closing the Gap in a generation att förutsättningarna förbättras för människors dagliga liv. På uppdrag av regeringen jämförde sedan Statens Folkhälsoinstitut WHO:s rekommendationer med situationen i Sverige och med vad som har gjorts/inte gjorts enligt den förnyade folkhälsopolitiken (Statens Folkhälsoinstitutet, 2010). Denna och Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 konstaterade att hälsan inte är jämlik. Exempelvis har medelålders och äldre haft en bättre hälsoutveckling än yngre och män en bättre hälsoutveckling än kvinnor. Sociala skillnader i hälsa är fortfarande stora mellan socioekonomiska grupper och mellan låg- och högutbildade. Ett övergripande mått på folkhälsan i en befolkning är att mäta återstående medellivslängd vid födseln. Norrbotten är bland de län som har lägst medellivslängd men det finns också skillnader mellan kommunerna och grupper efter utbildningslängd. De med längre utbildning lever längre än de som har kortare utbildning. Medellivslängden i Norrbotten år 2007, grupperat efter kön och utbildningslängd. OBS! Skalan börjar vid 70 år och avslutas vid 90 år. Det finns skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterar mer hälsobesvär än män. Det finns geografiska skillnader så till vida att den fysiska hälsan, i form av hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och värk i leder är sämre i glesbygder och små kommuner, medan den psykiska hälsan, i form av stress och oro, är sämre i städer och förortskommuner. Tidigare konstaterades att den självskattade hälsan bland norrbottningarna bedömdes bättre år 2010 än fyra år tidigare. Fler rapporterade bra hälsa och färre dålig hälsa. Det gällde män som kvinnor, ung som gammal, men också inom olika samhällsgrupper. Jämför man olika samhällsgrupper ser man emellertid skillnader. Arbetare rapporterar sämre hälsotillstånd än tjänstemän, 25

26 Folkhälsans fördelning personer med kort utbildning sämre än de som har lång utbildning. Andel med bra självskattat hälsotillstånd, Norrbotten. Åren 2006 och Procent. skiljde sig mycket från övriga befolkningens men renskötarna har en högre olycksfallsrisk (Hassler S, 2005). Den psykosomatiska hälsan, exempelvis ängslan, oro och välbefinnande påverkas också till stor del av den livssituation man befinner sig i. Arbetslösa mår psykiskt sämre än dem som har arbete, hbt-personer sämre än heterosexuella, personer med funktionsnedsättning sämre än dem som inte har något funktionshinder. Andel med nedsatt välbefinnande i olika samhällsgrupper, åldrarna mellan 20 och 64 år, Norrbotten år Skalan slutar vid 50 procent. I Norrbotten finns en inte obetydlig andel länsbor som är finlandsfödda. De flesta finns i länets östra del och är i åldrarna 45 år eller äldre. Denna grupp rapporterar sämre hälsa än vad jämnåriga som är födda i Sverige gör. Förbättringar har skett oavsett födelseland under de fyra senaste åren men omtalade skillnad kvarstår. Andel med bra eller mycket bra hälsotillstånd bland svenskfödda och födda övriga Norden. Urval 45 år eller äldre. Procent. Sverigefinnar är en av de fem nationella minoriteter som baseras på språk, religion, traditioner och kulturarv. Andra minoritsgrupper som finns i Norrbotten är samer, judar, tornedalingar och romer. En nationell undersökning av hälsan bland minoriteter visade att hälsa eller faktorer som påverkar hälsan bland minoritetsgrupperna skiljer sig från svenskarna som grupp, ofta till nackdel för minoritetsgrupperna (Hälsobokslut 2009) En särskild studie bland finlandsfödda i mellansverige visade att i kommuner med hög andel finlandsfödda var den självskattade hälsan sämre än i kommuner med låg andel finlandsfödda. Värk i rörelseorganen, högt blodtryck och rökning var vanligare än bland svenskfödda. En studie av samernas hälsa visade att samernas hälsoläge inte Den minskade rökningen har skett inom de flesta samhällsgrupperna men skillnaderna i rökvanor kvarstår såtillvida att arbetare röker mer än tjänstemän, personer med kortare utbildning mer än med lång och födda utanför Sverige men i Norden röker mer än svenskfödda. Skillnader i levnadsvanor mellan gruppen som har lång eller kort utbildningstid gäller i andra avseende så till vida att de med längre utbildningslängd har färre ohälsosamma levnadsvanor. Andel med goda levnadsvanor bland grupper med olika utbildningslängd i åldrarna mellan 20 och 64 år, Norrbotten år En av skyddsfaktorerna för god hälsa är att ha tillit till andra människor och ett brett aktivt socialt liv. Personer med längre utbildning eller tjänstemän har större tillit till andra än vad personer med kort utbildning respektive arbetare har. Liknande 26

27 Hälsofrämjande hälso- och sjulvård mönster kan konstateras när det gäller att vara socialt aktiv. Bland männen med kort utbildning var 66 procent socialt aktiva, år 2010 mot 93 bland dem med lång utbildning. Andel som i allmänhet litar på andra människor åldrarna år, Norrbotten. år Procent. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Det har blivit allt viktigare att utveckla hälso- och sjukvården mot en ökad hälsoorientering, dels för att förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet men också som verktyg att minska skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Målinriktningen är att förbättra hälsan bland patienter, medarbetare och befolkningen. Under år 2011 har Norrbottens läns landsting blivit medlem i nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och detta innefattar landstingets alla sjukhus, vårdcentraler, tandvårdskliniker. Ett viktigt verktyg till ökad hälsoorientering blir anpassningen till de nationella riktlinjerna för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder (Socialstyrelsen, 2011). Den inriktar sig på lämpliga rutiner och stöd som sjukvården kan arbeta med när det gäller rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet. Dessa levnadsvanor beräknas bidra till en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Beroende av patienternas situation och behov föreslås kort rådgivning, rådgivning och kvalificerad rådgivning. Ibland med tillägg av andra hjälpmedel, exempelvis nikotintuggummi. Sekundärprevention (att förhindra nyinsjuknande eller försämring av hälsotillståndet) har stor betydelse för hälsan. Exempelvis kan försök att hindra att riskabel alkoholkonsumtion utvecklas till missbruk genom kort rådgivning hjälpa många patienter. Bäst effekt har detta visats ha inom primärvården och vid akutmottagningar. Tillgång till preventiva program för tobaksavvänjning är en viktig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd. Primärvården har stärkt sina resurser med utbildade tobaksavvänjare. Denna kapacitet används av andra divisioner för tobaksavvänjning, exempelvis att hjälpa patienter att bli rökfri före operation. Beställningen inom Vårdval Norrbotten har lagt stor vikt vid förebyggande och hälsofrämjande insatser och har infört prestationsersättningar från och med år Ersättning kommer att utgå till vårdcentraler som kan presentera en handlingsplan för hälsoinriktade aktiviteter och genomförda åtgärder mot tobaksbruk och fysisk inaktivitet. Ett viktigt uppdrag inom primärvården är att stärka nyblivna föräldrar och främja en hälsosam uppväxt. Redskap är hembesök, föräldrautbildningar och medverkande vid familjecentraler; redskap som kommer att följas upp. Hälsa och regional utveckling Folkhälsa prioriterad åtgärd i den regionala utvecklingsstrategin Under året har regionala partnerskapet antagit en Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS). Det tidigare utvecklingsprogrammet har reviderats till en strategi som utgår från Europeiska unionens (EU:s) och nationens strategiska inriktning. Visionen är: Norrbotten för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa. Strävan efter en hållbar framtid där framsteg görs som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina utgör grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. De tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk tillväxt, social välfärd och en god miljö är viktiga förhållningssätt i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Regeringens tillväxtpolitik, som ligger till grund för det regionala utvecklingsarbetet, tar sikte på ökad fokusering på bland annat jämställdhet, miljö, folkhälsa samt integration och mångfald i det regionala tillväxtarbetet. 27

28 Referenser Folkhälsans betydelse för och roll i regional utveckling är tydlig. Bland annat så återfinns folkhälsa i ett av det fem prioriterade områdena som är: Livsmiljöer Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Strategiskt gränsöverskridande samarbete Norrbottens prioriterade utvecklingsinsatser utgår från dessa fem områden. En prioriterad åtgärd är att främja en god, jämlik folkhälsa och livskvalitet så att människor mår bra vilket bidrar till långsiktig tillväxt och välfärd. Inom partnerskapet har Norrbotten satt upp mål som följer nationella mål och mål inom EU men även andra länsspecifika. Kraftsamling Kraftsamling är en öppen arena som värnar om regionens utveckling. Här identifieras de mest brännande utmaningarna för länet. Deltagarna, alla intresserade, bestämmer gemensamt vilka utmaningar som är viktigast att lösa i en nära framtid och på lång sikt. Målet med Kraftsamling är att fler ska välja att leva i Norrbotten. Totalt blir det åtta endagskonferenser fram till I juni skedde den första kraftsamlingskonferensen. Drygt 300 personer politiker, tjänstemän, företagsledare, entreprenörer och enskilda samlades för att diskutera vilka områden länet behöver arbeta med för att skapa befolkningstillväxt. Svaret från den första kraftsamlingskonferensen blev mångfald och integration. Även ungas situation, jämställdhet och Norrbottens självbild lyftes fram som viktiga utmaningar alla viktiga folkhälsofrågor. Kraftsamling ska vara en bred insamling av värdefulla tankar och idéer från andra aktörer än de traditionella och med en uttalad ambition att göra verklighet av de förslag som framkommer under processen. I programförklaringen inför den första konferensen uttrycktes det på följande sätt: Vad kan du göra i din organisation - privat, ideell eller offentlig - som leder till ett attraktivare Norrbotten med en ökad befolkningsmängd och framtidsanda? Kraftsamlingen sker för att se helheten, hur saker och ting hänger ihop och hur sambanden kan skapa tillväxt för Norrbottens län. Vi samlar kraft för att skapa kraft. Konferenserna är öppna för alla som anmäler sig och alla får komma till tals. Tankar och idéer sammanfattas för att kunna göras till verklighet. Det kan som sagt handla om att inarbeta idéerna i olika regionala strategier och planer. Men idéerna kan lika gärna leda till direkta och konkreta beslut i en kommun, ett företag eller en organisation. Kraftsamling har kommit till på landstingets initiativ, men innehållet och resultatet bestäms av engagemanget hos de enskilda människor som deltar. Regionala utvecklingsprojekt De regionala utvecklingsmedlen ska användas för ändamål som har stöd i landstingsplanen samt verksamhetsplanen för regional utveckling. Landstingets utvecklingsarbete vilar på allas lika värde avsett ålder, lön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald är prioriterat och ska genomgående beaktas i beslut, genomförande och uppföljning. Landstinget beviljade under 2011 medfinansiering och bidrag till regionala utvecklingsprojekt på totalt kr. Projekt av eller för unga människor uppgick till 10 procent av de beviljade utvecklingsmedlen under Fyra beviljade projekt handlar om mångfald/integration. Fem projekt är gjorda för eller av unga. Exempel på mål inom Regional utvecklingsstrategi Norrbotten 2020 (RUS) med beröring till folkhälsan i länet. Sysselsättning Eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent i åldrarna år. Utbildning Andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudierna och som inte studerar ska vara mindre än 10 %. Andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 45 procent. Fattigdom och social utestängning (utanförskap) Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen utanför arbetskraften till väl under 14 procent. 28

29 Referenser Referenser Angelin A;Den dubbla vanmaktens logik, Lund, Arbetsförmedlingen;webbsida statistik och prognoser. Burström B, Fredlund P;Self rated health: Is it a good predictor of subsequent mortality among adults in lower as well in higher social classes? Epid Community Health, 2001:55. CAN; Drogvanor i årskurs 9, Norrbotten, år CAN, Hvitfledt T, Gripe I, Skolelevers drogvanor CAN, Henriksson, Leifman; Skolelevers drogvanor 2011, rapport 129. CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2010, rapport 125 Molarius A, Ekholm A; Finlandsfödda har sämre fysisk hälsa än svenskfödda i Sverige, Läkartidningen nr volym 107. Mossberg HO; 40-year follow-up of overweight children. Lancet Aug 26;2(8661): Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Skador bland äldre i Sverige. NLL, Nordstrand A; Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, läsåret 2010/2011. NLL, Övervikt och fetma hos 4-åringar i Norrbotten, Barnhälsovårdsenheten; Rapport, Stenberg Å, NLL, Smittskyddsenheten, Smittsant. NLL, Folktandvården, Samhällsodontologen, Tandhälsan 2011 hos barn och unga. NLL, Sandberg K, Hälsa på lika villkor Norrbotten? databas år 2006 och NLL, Sandberg K, Hälsobokslut 2009 och NLL, Folktandvården, Samhällsodontologen, uppgifter om tandhälsa samt rök- och snusvanor. NLL, Sandberg, K, Skolelevers drogvanor Norrbotten år NLL, Sandberg K, Vårdbarometern SCB; Välfärd tidskrift om arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk. SCB; Barn-Ulf, Barns sociala relationer, Skolverket; Attityder till skolan Stockholm: Skolverket, Rapport 243. SKL; Öppna jämförelser folkhälsa SKL; Öppna jämförelser Vård och omsorg, hälsooch sjukvård samt trygghet och säkerhet SKL; databas SKL; Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland de äldre en kunskapssammanställning Smittskyddinstitutet, databas över sexuellt överförbara infektioner. Socialstyrelsen; Karies hos barn och ungdom, lägesrapport för år Socialstyrelsen; Befolkningens tandhälsa Socialstyrelsen; Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret , Assisterad befruktning Socialstyrelsen; Folkhälsorapport Socialstyrelsen; Lägesrapport Socialstyrelsen; databas cancerregistret, hjärtinfarktregistret, patientregistret. Socialstyrelsen; Hälso- och sjukvårdsrapport Socialstyrelsen; Olika villkor; levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga, Socialstyrelsen; Statistik över skador och förgiftningar i Sveriges län och kommuner. Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (preliminär version), Socialstyrelsen; Hälsoekonomiskt vetenskapligt underlag, Socialstyrelsen; Skador bland barn i Sverige, rapport Socialstyrelsen; Social rapport Socialstyrelsen; Cancer i Sverige, Socialstyrelsen; Äldre vård och omsorg april 2011 SOU 2006:77, Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder. Statens Folkhälsoinstitut; Levnadsvanor, Lägesrapport Statens Folkhälsoinstitut; Livsstilsrapport Statens Folkhälsoinstitutet, databas Fokhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut; Hur mår Sveriges minoriteter? A2010:X. Statens Folkhälsoinstitut; Barn och ungas hälsa, rapport Statens Folkhälsoinstitut; Svenska lärdomar av Marmotkommissionens rapport Closing the Gap, Statens Folkhälsoinstitut; Fallolyckor bland äldre en samhällsekonomisk analys bland och effektiva preventionsåtgärder. Försäkringskassan; hemsida med statistik Försäkringskassan; Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Socialförsäkringsrapport 2011:4. Ungdomsstyrelsen; Focus 07. Ungdomsstyrelsen; Ung idag, WHO; Closing the gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health,

30 Folkhälsocentrum, Robertsviksgatan 7, Luleå