Rapport Uppföljning Unga ledare

Transkript

1 Rapport Uppföljning Unga ledare Mastemyr 2010 och Sunne 2011 Projektet finansieras av: Europeiska Unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Värmland, Hedmarks-, Østfolds- och Akershus Fylkes kommuner. Projektet genomförs av: Värmlands Idrottsförbund, Akerhus- Østfold- och Hedmarks Idrottskrets.

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Utbildningsmoduler Unga ledare 2. Metod 3. Resultat 3.1 Utvärdering av utbildningshelgerna Unga ledare 3.2 Vilken typ av föreningsuppdrag har deltagarna idag? 3.3 Vad tycker deltagarna att en fördjupningshelg ska innehålla? 4. Slutsats/Diskussion 4.1 Svarsfrekvens Bilagor Bilaga 1 2

3 Rapport Uppföljning Unga ledare Sammanfattning Interreg-projektet Världens Bästa Idrottsregion (VBI) och dess utbildningsgren Unga ledare har varit föremål för en utvärdering. Det vi ville ta reda på i undersökningen var främst vad de ungdomar som gått utbildningen skulle tycka om en fortsättningshelg, vad de gjort i sin förening och vilka uppdrag de för tillfället har i föreningen. Vi valde också att ställa frågor om hur de upplevde helgerna i Sunne och Mastemyr. Deltagarna hade redan tidigare svarat på en digital enkät kring detta, men för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna verkade det vara en bra ingång att ställa frågor om den helg de redan varit på. Tack vare att de i början av intervjun fick reflektera över vad de tyckte om den kurs de redan gått kunde de spinna vidare på vad en fortsättning och fördjupning skulle kunna innebära. Nöjdheten är stor bland deltagarna på kursen. Både ungdomarna som gick utbildningen i Mastemyr och de som gick den i Sunne tycker att kurserna inte kunde genomförts på ett bättre sätt. Vilka föreningsuppdrag de tillfrågade har varierar. Många är ledare i sin förening. Andra sitter i styrelse, är själva aktiva, domare eller har helt slutat i föreningen. En övervägande del vill delta i en fortsättning på Unga ledare. Ungdomarna vill se ännu en helg med teambuilding, föreläsare, diskussioner och intressanta ämnen. Unga ledare i Oslo och i Sunne har både norska och svenska ungdomar kunnat söka till. Denna gång kan endast de värmländska ungdomarna som deltog i kursen söka till utbildningen eftersom projektet Världens Bästa Idrottsregion då har avslutats. Svarsfrekvensen för undersökningen är hög då vi fått tag på och intervjuat 200 personer av de 228 svenska ungdomar som deltog på kursen. Detta innebär att vi intervjuat 87 %. Detta är en hög siffra vid en undersökning som både är kvalitativ och kvantitativ. 1. Bakgrund Världens Bästa Idrottsregion (VBI) är ett Interregprojekt som är ett samarbete mellan Norge och Sverige. Under tre år har man i projektet utbildat 400 nya unga ledare, tagit fram nya modeller för hur föreningar kan jobba med inaktiva målgrupper samt arbetat med arrangemangsutveckling. Målet för Unga ledare var att utbilda 400 unga ledare från Norge och Sverige. Under två kurshelger, en under 2010 i Mastemyr utanför Oslo och en i Sunne och Värmland 2011, har 400 ungdomar utbildats i organisationsledarskap och föreningslära. Utbildningsmodulerna som användes under kursen finns med som bilaga i denna rapport (Bilaga 2). Efter att dessa utbildningsinsatser genomförts väljer nu Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna att under våren 2012 erbjuda de värmländska ungdomar som gått kursen att söka till en fördjupning av Unga ledare. Denna gång är kursen inte en del av VBI. För att ta reda på vad ungdomarna tyckte om utbildningen, vilken sorts föreningsuppdrag de har idag och vad de tycker att en fördjupning ska innehålla, har tre personer ringt runt till alla svenskar som deltog på kursen och genomfört telefonintervjuer. Resultatet av dessa intervjuer redovisas i den här rapporten. 3

4 2. Metod Ett frågebatteri skulle som första steg tas fram i arbetet med att förbereda inför intervjuerna. Som stöd för att ta fram frågor till en uppföljning av Unga ledare fanns en enkätundersökning som gjordes direkt efter kursens slut. I denna enkät fick ungdomarna svara på frågor om helgen via det internetbaserade enkätverktyget Questback. Den här gången skulle frågorna ställas personligen över telefon. Frågorna finns med som bilaga i denna rapport (Bilaga 1). Frågebatteriet låg till grund för intervjuerna som genomfördes av tre personer under sex veckor. Adress- och telefonuppgifter fanns redan tillgängligt eftersom deltagarna på kurserna uppgett dessa vid anmälan. Varje person som gjorde intervjuerna tilldelades cirka 75 personer att ringa till. Detta innebar att för att klara tidsplanen behövde man genomföra och dokumentera cirka fem intervjuer varje dag under de sex veckorna. Under båda kurshelgerna var ungdomarna indelade i sex olika grupper vilket innebär att varje intervjuare tilldelades fyra grupper var att intervjua. Varje svensk deltagare som gått kursen blev uppringd och tillfrågad om de kunde tänka sig att svara på några frågor om Unga ledare och en fortsättning på Unga ledare. De personer som ställde frågorna var själva unga ledare som deltagit i kursen. Tanken med att låta unga intervjua unga var för att få en så bra dialog som möjligt och för att faktiskt involvera ungdomar i efterarbetet. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ med tanke på de djupgående frågorna och det stora antal som intervjuades. Under telefonintervjun skrevs allt som ungdomarna sade ner antingen för hand eller direkt i ett ordbehandlingsprogram. Efter genomförd intervju dokumenterades den direkt genom att intervjuaren skrev rent svaren i dator och reflekterade över vad intervjupersonerna sagt. 3. Resultat 3.1 Utvärdering av Unga ledare En rolig, lärorik, trevlig, givande och intensiv helg med högt tempo på både gott och ont. Dessa ord beskriver nog bäst vad de ungdomar som deltog i Unga ledare tycker om utbildningen. Utbildningen ansågs vara ett bra komplement till ledarskapsutbildningar inom idrott som ungdomarna tidigare gått. Upplägget av helgen var uppskattat och helheten, inramningen av helgen fick mycket högt betyg. Många av de tillfrågade tyckte att Unga ledare gav mer än vad andra ledarutbildningar gett dem eftersom den täckte så många ämnen. Flera har sagt att de blev positivt överraskade efter att ha åkt på utbildningen utan större förhoppningar. Deltagarna tyckte också att kursen var heltäckande vilket ofta inte är fallet i grenspecifika utbildningar. Som ledare tyckte många att utbildningen är en bra grund att stå på samt att den gav mycket självförtroende. En del av de som deltog kom till kursen med tron att det var en aktivitetsledarutbildning och därför efterfrågar dessa mer teoretisk och praktiskt aktivitetsledarskap inför nästa utbildning. De tillfrågade tyckte att det är en bra utbildning att gå oavsett idrott och den inspirerade dem till mer engagemang inom föreningen. De som satt eller sitter i styrelse skattar utbildningen högt och säger att den är värdefull för deras arbete som styrelseledamot. Andra ord som användes för att beskriva helgen var välplanerad, innehållsrik och att det var häftigt med så många deltagare. Under båda utbildningshelgerna fick ungdomarna besök av föreläsare. Storföreläsarna var mycket uppskattade och beskrivs som inspirerande. I Mastemyr gick Tina Turner och Ingebrigt Steen Jensen hem hos de svenska ungdomarna. Det verkar som att inte så många kom ihåg Cato Zahl Pedersens 4

5 föreläsning och de som faktiskt nämnde honom tyckte att han var svår att förstå. I Sunne föreläste Jim Thuresson och Karin Fevaag Larsen. Dessa tyckte deltagarna var bra, inspirerande och roliga. Jim Thuresson var en större favorit än Karin Fevaag Larsen. Att de svenska föreläsarna under båda utbildningstillfällena varit mer omtyckta av svenskarna kan helt enkelt bero på att de var lättare att förstå. Ungdomarna delades in i grupper under kursen och gruppindelningen är något ganska många tyckte var bristfällig. De äldsta i de flesta grupper tyckte att diskussionerna fick en för låg nivå på grund av att det var så många yngre med. Att dela upp grupperna efter ålder men också efter erfarenhetsnivå är ett tips som dessa ville skicka med till nästa utbildning. Ungdomarna delades in i grupper efter ålder men på grund av att fler ur den yngre ålderskategorin ansökte om en plats var man tvungen att placera några av de yngre i en grupp där det fanns fler äldre. Kursledarna var då tvungna att anpassa nivån så att alla skulle förstå och få ut något av diskussionerna. Den konstruktiva kritiken var inte så stor från deltagarna, det var endast några få som kom med kritik. Det som framkom under intervjuerna är följande. Några tyckte att det skulle vara bra att gå djupare in i färre ämnen istället för att skrapa på ytan på många. Detta trodde ungdomarna skulle höja kvaliteten än mer. Mer fritid skulle behövas så att deltagarna under rasterna kan ta en paus, diskutera det de lärt sig och prata med och lära känna de andra deltagarna. Ungefär hälften av deltagarna ville också se en större blandning av teori och praktiska övningar på grund av att de tycker att det blev för mycket tid då de satt stilla i klassrummen. Det är främst de som tillhör gruppen yngre killar som tyckte att det kunde varit mer praktiska övningar och mer aktiviteter utomhus. Mängden och blandningen av teori och praktiska övningar är däremot uppskattad av den andra hälften av deltagarna. En extra dag skulle ett par stycken velat se med tanke på informationsmängden de skulle ta in. Någon ansåg att utbildningen var för mycket på nybörjarnivå och några fler trodde att utbildningen skulle handla om aktivitetsledarskap, inte om organisationsledarskap. Det var de äldre som var minst nöjda med helgen som helhet eftersom de redan hade mycket erfarenhet och kanske hade gått någon annan utbildning. Ungdomarna som gått kursen tycker sig ha haft stor användning av de olika övningar och teaumbuildinglekar de lärde sig, samt att den nya kunskapen fått dem att våga ta för sig mer i sin förening. Teambuildinglekarna gjorde att det blev omedelbar sammanhållning och gemenskap i grupperna, vilket var mycket uppskattat. Självförtroendet stärktes också hos många tack vare kursen. Detta främst genom de grupparbeten där de lärde sig att prata inför grupp, kunskapen de tillägnade sig om föreningen som organisation och om hur de som unga kan påverka. Ett annat uppskattat inslag var att de fick tillfälle att träffa nya människor och utbyta erfarenheter med sådana som delar samma intressen, även om en del av de som svarat tyckte att ännu mer tid kunde ha lagts på just erfarenhetsutbyte och att knyta kontakter. Många tyckte att helgen var inspirerande för deras fortsatta ledarskap och överlag är ungdomarna mycket nöjda och glada med att de gått utbildningen. Helgerna i Mastemyr och Sunne får höga betyg eftersom många anser att de inte kunde gjorts bättre. Ord som att; allt var perfekt och den inspirerade till mer engagemang i föreningen användes av många av respondenterna. Någon sade också att helgen slår många upplevelser de tidigare varit med om, vilket man nog får säga är ett enastående högt betyg. 5

6 3.2 Vilken typ av föreningsuppdrag har deltagarna idag? Ett av kriterierna för att få ansöka till Unga ledare var medlemskap i en förening. Därför har några frågor ställts om vilken funktion de har i sin förening nu. Nästan hälften av de tillfrågade är aktivitetsledare och ofta i kombination med att de själva är aktiva eller sitter i styrelsen. En ganska hög andel har tyvärr slutat idrotta och är inte med i någon förening. Detta beror oftast på att de fått andra intressen, inte har tid eller att de flyttat. Nästan undantagslöst har de ungdomar som är ledare hand om barn och unga som är yngre än de själva. I några få fall har de som gått utbildningen ledaruppdrag där de leder äldre personer än de själva. De som valt att sitta med i styrelsen gör det på grund av att de är otroligt intresserade av klubben som organisation och för att de tycker att det är ett roligt uppdrag. Ganska många intresserar sig också för ungdomssektionen i föreningen. Så här ser procentfördelningen ut på vad ungdomarna har för något uppdrag i sin förening: 12 stycken eller 6 % av de tillfrågade sitter i styrelse eller har annat styrelseuppdrag i sin förening. 98 stycken eller 49 % är aktivitetsledare i sin förening. 32 stycken eller 16 % har gått ur föreningen helt. 3 stycken eller 1,5 % är domare. 55 stycken eller 27,5 % är aktiva. Ganska många av ungdomarna har uppgett att de har fler uppdrag än ett därför är inte antalet och procentangivelserna exakta. Anledningen till att många av ungdomarna inte längre är med i en förening kan bero på att vi under utbildningshelgerna tog med personer som var engagerade inom en skolidrottsförening och efter att de gick ur högstadiet, gymnasiet eller slutade på universitetet naturligt också slutade i skolidrottsföreningen. 3.3 Vad tycker deltagarna att en fördjupningshelg ska innehålla? Vi frågade ungdomarna hur de tycker att en fortsättningshelg ska se ut och vad de önskar att den ska innehålla. När vi frågade dem om en fortsättning fick de önska vad de ville så länge det var inom idrott och ledarskap. Teambuilding har de allra flesta nämnt som något av det roligaste de gjorde under utbildningshelgen, därför är det nog en självklar inledning på en fördjupning av Unga ledare. De som är intresserade av en fortsättning säger att de vill ha repetition och en fördjupning av det som togs upp i Mastemyr och Sunne. Många har också sagt att de skulle vilja ha färre ämnen men att de vill gå djupare in i de ämnen som väl tas upp. De tycker att upplägget ska vara det samma som i Mastemyr och Sunne. Många har önskat någon form av erfarenhetsutbyte, de vill veta vad som hände efter första kursen, hur kursen har hjälpt de olika ungdomarna i deras ledarskap. De vill diskutera och inspireras av varandra. Teori borde enligt deltagarna blandas med praktik i större utsträckning under fördjupningshelgen så att lektionerna i klassrummen inte blir så långa. Några tyckte också att utbildningen borde vara mer öppen för alla typer av ledarskap, alltså inte lika mycket om föreningar utan mer om hur man individuellt kan utvecklas som aktivitetsledare. Att omsätta ledarskapet i praktiken på plats under helgen är också något som några av intervjuobjekten nämnt, skulle vara roligt och givande. Gruppindelningen måste också vara bättre. Det påpekades också att grupperna 6

7 borde delas in i färre antal personer och fler grupper istället. De med lika mycket erfarenhet borde vara i samma grupp och de som saknar erfarenhet i samma grupp. Många av de äldsta deltagarna påpekade att de inte kunde ha så mycket utbyte med de i sin grupp som var mer än tre år yngre. De kände inte att de kunde ta del av andras erfarenheter eftersom de varit ledare så mycket längre och på andra nivåer än resten av deltagarna. Storföreläsare är ett måste tycker många eftersom man får sådan energi och mycket inspiration av att lyssna till de som lyckats bra med sitt ledarskap. Efter föreläsningar och lektioner vill de har mer tid till reflektion och gruppdiskussioner. Andra ämnen som har önskats är; hur man bygger ett lag lära sig om olika ledarstilar inriktning på mångfald fördjupning i föreningslivet unga i styrelse och förening mental coachning hur man ger kritik till barn och unga konflikthantering hur man möter barn och ungdomar hjärt och lungräddning idrottsskador rehabiliteringsträning näringslära pedagogik gruppdynamik överlag mer praktiska inslag Det gick inte att utläsa några större skillnader mellan svaren som ungdomarna från Mastemyr respektive Sunne gav på frågorna. De är lika nöjda med helgen och tycker att det var roligt och givande. Det finns en liten skillnad mellan Mastemyr och Sunne när det gäller fritid och intensitet under helgen. De ungdomar som gick kursen i Oslo tycker i än större grad att det gavs för lite tid till att umgås utanför lektionerna. Föreläsarna uppskattades mer i Sunne än i Mastemyr vilket kan ha att göra med yttre påverkan som dåligt ljud eller svårförståeligt språk. Ännu en utbildningshelg verkar vara vägen att gå för att ungdomarna ska vilja gå fortsättningskursen. Argument för detta är bland annat att det blir lättare för dem att få tid till det när det är sammansatt och att det är roligare att åka bort en helg och gå hela kursen just där och just då. Några av ungdomarna gav som förslag att man skulle förlänga utbildningshelgen med en dag eller att man på något sätt kunde ha en återträff någon vecka efter så att man får träffa sina nya vänner och prata om och gå igenom det man lärt sig på kursen. Vi frågade ungdomarna om de kunde tänka sig att gå kvällskurser eller utspridda tillfällen som en fördjupning på Unga ledare. Detta var inte något som ungdomarna tyckte var en bra idé. Anledningen till detta var att de tyckte och trodde att de skulle ha lättare att närvara vid en samlad utbildningshelg än vid flera spridda träffar. 7

8 Av de 200 personer vi intervjuade var 160 personer intresserade av att gå en fortsättning. Det var alltså 40 stycken av de 200 personer som tillfrågades som inte var intresserade av en fortsättning. Anledningen till detta berodde inte enbart på att det inte ville vara ledare längre eller att de inte var medlemmar i en förening. Många kunde inte delta på grund av flytt och några sade helt enkelt att de inte var nöjda med kursen. Vi frågade också om det fanns något SISU Idrottsutbildarna kunde göra för föreningen i form av utbildningsinsatser. På denna fråga svarade nästan alla att det inte fanns något eller att de inte visste eftersom de inte var involverade i sådana frågor. Däremot har vi kunnat utläsa att det finns ungdomar som skulle vara intresserade av att gå Plattformen. En del sade det rakt ut när vi ställe frågan om utbildning, i andra fall gick det att utläsa i de svar de gav på några av de andra frågorna angående en fortsättning och fördjupning på Unga ledare. De som är intresserade av att vidare utbilda sig till ledare inom idrott kommer SISU Idrottsutbildarna att erbjuda kurser lokalt där de bor. 4. Diskussion/Slutsats En del av de frågor vi valde att ställa till ungdomarna hade egentligen inte så stor betydelse för själva rapporten. Detta gjorde vi medvetet eftersom vi ville få igång en bra dialog med respondenterna för att i slutändan få ut så mycket som möjligt av intervjun. De första frågorna som behandlade uppgifter om dem själva använde vi oss av för att göra en mjukstart på intervjun. Frågorna om helgen i Mastemyr och Sunne ville vi ställa för att få en bakgrund till hur de senare svarade på frågorna om en fortsättning. Frågorna som rörde deltagarna och deras förening ställde vi för att ta reda på hur deras engagemang ser ut idag. Unga ledare utbildningen kunde enligt undersökningen inte gjorts så mycket bättre. Det är sällan nöjdheten är så stor bland så många. Det finns alltid saker att förbättra men för att ungdomarna som deltog ska söka till en fortsättning behöver inte så stora förändringar göras i upplägg. Det är, som nämnts ovan, inte alls många som kommit med kritik. Det är därför svårt att lägga någon större vikt vid den kritik som framkommit även om det är viktigt att lyssna på den också. Gruppindelningen är något att ta med sig inför en fortsättning. Att dela in grupperna efter erfarenhetsnivå kan vara svårt eftersom man inte innan helgen vet hur mycket utbildning de har sedan tidigare eller hur länge de varit ledare. 49 % av de ungdomar som gick Unga ledare är idag aktivitetsledare i sin förening och en del av dem blev det efter att de gått utbildningen. Den största andelen var dock ledare redan innan. 6 % sitter i styrelse och de flesta av dem gick med på att ha ett styrelseuppdrag efter att de gått Unga ledare utbildningen i Mastemyr eller Sunne. En ganska stor andel av ungdomarna är själva aktiva och hinner inte med att vara ledare. Det finns också ett ganska stort antal som valt att helt sluta med föreningsidrott eftersom de gått ur klubben. Det har framkommit många önskemål om ämnen som ska tas upp under en fortsättningshelg. Det är svårt att uppfylla alla dessa önskningar. De ämnen som flest har önskat borde däremot få en chans att vara en del av fortsättningshelgen. Erfarenhetsutbyte är definitivt något som borde få utrymme med tanke på att många önskat detta. Åtminstone en storföreläsare bör vara en del av helgen 8

9 eftersom det är ett sådant uppskattat inslag. Många av respondenterna har också önskat mer inriktning på aktivitetsledare och att få utöva mer praktiska övningar. En del av de ungdomar som deltagit i utbildningen Unga ledare har fortsatt att engagera sig som ledare inom idrotten och även i andra sammanhang. Hösten 2010 startade utbildningen Framtidens SDF Ledare som är en satsning som görs på unga ledare. Dessa ledare har potential att bli ledare i specialdistriktsförbunden inom svensk idrott. Vintern 2011 åkte 19 ungdomar från värmländsk idrott på Värdegrundsresa till Polen. Många av dessa hade tidigare deltagit i Unga ledare i Mastemyr eller Sunne. Nu åker dessa ungdomar ut i föreningar och pratar värdegrund med barn och ungdomar runt om i Värmland. Några av ungdomarna från Unga ledare deltar också i Värmlandscoach som är en satsning på kvinnliga coacher inom idrotten. De ungdomar som är med i de olika projekten har blivit handplockade till dessa uppdrag av Värmlands Idrottsförbund eller av SISU Idrottsutbildarna. 4.1 Svarsfrekvens 200 personer har deltagit i undersökningen om en uppföljning av Unga ledare. Intervjuunderlaget bestod av 228 personer vilket innebär att vi fått in svar från 91 % av respondenterna. Bortfallet beror på att det funnits de som inte velat delta, inte kunnat delta, inte gått att få kontakt med via telefon, Facebook eller e-post. Efter många försök att nå de personerna som det inte gått att få tag på blev vi tvungna att lägga dem till handlingarna och nöja oss med den svarsfrekvens vi fått in. Dessa blev till antalet 22 personer. Av olika anledningar som sjukdom under kursen, flytt utomlands eller att de avsagt sig att få mer information om ledarutbildningar och liknande har vi inte kunna få tag på dessa ungdomar heller. På grund av detta kan sex personer avskrivas. 9

10 Bilaga 1 Frågeformulär för telefonintervju Basuppgifter: Kille/tjej? Ålder? Se så att de adressuppgifter etc stämmer? Får vi fortsätta att skicka information till dig på mail? Vilken är din idrott? Vilken är din förening? Utbildningshelgen Sunne och Mastemyr: Hur upplevde du utbildningen och helgen i Sunne/Mastemyr? Varför var den? Vad hade du velat se mer eller mindre av utbildningsmässigt? Vad saknade du i utbildningen? Vad tyckte du om utbildningspassen och storföreläsningarna? Förening och ledaruppdragledaruppdrag: Hade någon uppgift i din förening innan du åkte på utbildningen? Har du fått någon uppgift efter att du gått utbildningen? Vad gav dig kursen och på vilket sätt hjälper den dig i ditt ledarskap? Vad har du gjort för att förändra i din förening? Tycker du att du får ett bra stöd av din förening? Hur vill du att din förening ska ge dig stöd och vilken sorts stöd i så fall? Har du blivit tillfrågad om att bli ledare? Vilken typ av uppdrag skulle du vilja ha i din förening? Hur mycket tid lägger du ner på ditt uppdrag som..? Fortbildning: 10

11 Skulle du vilja gå ytterligare en utbildning, alltså en fördjupning på Unga ledare? Vad tycker du/skulle du vilja att en fortsättningskurs/vidareutbildning innehöll, vad känner du att du behöver lära dig mer av? Bilaga 2 Ledaren och ledarrollen Mål med modulen Kunskap om + Insikt i = Kompetens ledarstilar, härskartekniker, det finns lederstiler som fungerar bättre än andra ideellt hur idrotten vill att de ska vara som ledare Kunna utöva ledarskap så att fler vill vara med Ungdom i centrum Mål med modulen: Kunskap om + Insikt i = Kompetens nusituation statistik, (frånfall) gammal och ung är avgörande för att klubben ska lyckas få en bättre förståelse för att det är ett samarbete mellan gammal och ung som kan lyckas tillsammans. Idrottens organisation i Sverige och Norge Mål med modulen: 11

12 Kunnskap om + insikt i = Kompetens Medlemsrättigheter och skyldigheter i norsk/svensk idrott. Kunnskap om att det finns en lag(stadgar) som reglerar idrotten att det finns en organisation utöver den egna föreningen och att det är möjligt att få hjälp Veta vem och var man kan ta kontakt inom idrotten. Samt vilken väg man kan ta för att kunna påverka Idrottens förändringsverktyg Mål med modulen: Kunnskap om + insikt i = Kompetens verktyg, Organisations-hjulet, smarta mål, gap analys och 4 - fältaren Att lära sig se och förstå balansen i mellan de olika uppgifterna/områdena i organisationshjulet. Samt att lära vikten att lära vikten av att om man vill få något så måste man ge. Att kunna ställa bättre frågor och förstå föreningens utmaningar. Kunna använda sig av verktygen i sitt dagliga arbete. Självförtroende Mål med modulen: Kunskap om + insikt i = Kompetens vad självförtroende är, hur man bygger upp det och vad det är beroende av reflektion över skillnaden mellan självförtroende och självbild, (självinsikt) våga att stå för något, sätta gränser, flytta gränser Ledaren och kommunikation Mål med modulen: 12

13 Kunskap om + insikt i = Kompetens Vad kommunikation betyder, en- tvåvägs, kommunikationskanaler, informastionsflöde (etc) Förstå hur man strukturerar ett samtal (GAP-analysen). Här har vi mer material! kunna ge bra återkoppling. Här lär vi oss mer! Retorik Mål med modulen: Kunskap om + insikt i = Kompetens Hur retoriska verktyg - grundnivå kan forma ett budskap på ett enkelt sätt. Hur men sprider ett budskap på ett tydligt sätt. Vad som gör en presentation bra. Att retoriken kan utnyttjas i många situationer, inte bara när man talar. framföra i klubben (till exempel handlingsplanen/ policyn) 13