Detaljplan för Svanevik 1:57 m.fl. Ronneby kommun Blekinge län

Transkript

1 Ronneby kommun Blekinge län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplaneförslaget, upprättat , har varit utställt för samråd under tiden 24 september till den 21 oktober Myndigheter och berörda fastighetsägare m.fl. har beretts tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. Detaljplanen handläggs enligt normalt planförfarande. Detaljplanehandlingarna fanns under samrådstiden tillgängliga på kommunens webbplats, samhällsbyggnadsenhetens expedition och Ronnebys bibliotek. Planförslaget annonserades i lokaltidningarna den 21 september. Yttranden har inkommit från Linda Hultgren, P-O Gunnarsson, Leif Herbertsson och Margareta Herbertsson, Tekniska Förvaltningen, TeliaSonera Skanova, Kommunstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsenheten, Peter Björnsson, Miljöteknik, Lantmäteriet, Familjen Andersson genom Per Andersson, Susanna Wahlberg, Kajsa Eriksson, Leif Ronander, Lisel Ronander, Helli Malers, Erik Malers, Kristina Malers, Louise Lindell, Kerstin Goos, Kjell Nyström, Barbro Nyström, Rose-Marie Jonasson, Bo-Staffan Andersson, Karen Andersson, Barbro Nordqvist, Stefan Stokki, Anders Stokki, Ulf Larsson, Hans Nilsson, Stefan Rask och Björn Eklund, Stefan Lagergren och Thomas Lagergren genom Jörgen Lagergren, Länsstyrelsen Tekniska Förvaltningen, Miljö- och hälsoskyddsenheten och TeliaSonera Skanova har inget att erinra mot planförslaget. Förutom Länsstyrelsens yttrande som redovisas i sin helhet, följer nedan en sammanfattning av inkomna yttranden. Länsstyrelsen Blekinge län Planens syfte och bakgrund Planens syfte är att ersätta en äldre plan från 1962 som blivit inaktuell då flertalet bygglov getts med avvikelser. Kommunen har upprättat ett beslutsunderlag, inklusive en checklista, för att bedöma behovet av en MKB. Kommunens ställningstagande är att ett genomförande av planförslaget inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan, och att en MKB enligt 4 kap 34 PBL inte erfordras. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning. Länsstyrelsens synpunkter 1

2 Gällande detaljplan medger användningen bostäder för fritidsändamål omgivet av parkområde och vattenområde. Flertalet av de 19 friliggande husen har dock genom åren ökat i volym. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen upprättar en ny detaljplan efter dagens förhållande. Översvämning och klimat Stora delar av tomterna är lågt belägna och riskerar att drabbas av översvämning. Länsstyrelsen anser det är bra att kommunen har uppmärksammat problematiken och att man har (för de flesta tomter) angivit bestämmelser om lägsta grundläggningsnivå. Länsstyrelsen vill dock upplysa om att det finns en ny rapport med nya uppgifter om stigande havsnivåer, se länsstyrelsens hemsida (rapport 2012:11). Här räknar man med framtida vattenstånd på 1,8 2,8 m (höjdsystem RH2000) vid högvattentillfällen. Medelvattenståndet beräknas höjas till mellan 0,4 och 1,5 m (höjdsystem RH2000). Länsstyrelsen anser att kommunen bör överväga att revidera detaljplanen utifrån dessa nya uppgifter. I de fall och för de tomter där man inte kan förhindra risk för översvämning genom att ange grundläggningsnivå, behöver man också överväga att reglera om tekniska skydd för byggnaderna, reservera mark för skyddsåtgärder (samt ev. ange utformning och/eller ev. höjd) och/eller ställa villkor om att skydds- och säkerhetsåtgärder på den aktuella tomten ska vara genomförda innan lov kan ges. Vatten och avlopp Länsstyrelsen instämmer med kommunen att det är en förutsättning att fastigheterna ska kopplas till det kommunala VA vid bygglov. Vad som anges ovan avseende översvämningsrisker är också viktigt att uppmärksamma i denna del. Strandskydd Planområdet omfattas idag inte av något strandskydd. Enligt nuvarande bestämmelser i 7 kap. 18 g MB införs strandskyddet automatiskt. Ronneby kommun har därför valt att bibehålla strandskyddet inom de delar som anges som NATUR och upphäva inom de delar som anses ianspråktaget som kvartersmark för bostäder. Länsstyrelsen antar att kommunen även anser införa strandskyddet på lokalgatorna och havsområdet. Om det inte är avsikten bör detta förtydligas i handlingarna. Länsstyrelsen vill även uppmuntra kommunen att införa en planbestämmelse med beteckningen NATUR utmed strandkanten i de fall fastigheterna inte är ianspråktagna. I syfte att göra strandområdet tillgängligt för allmänheten. Prövningsgrunder enligt 11 kap 10 PBL Förslaget bedöms inte aktualisera några frågor som kan föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap 10 vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer eller strandskydd. Vad som anges ovan avseende översvämning och klimat behöver uppmärksammas i den fortsatta planeringen för att undvika risker beträffande hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Kommunen har uppmärksammat den nya rapporten om havsnivåhöjder (rapport 2012:11) och det är höjder från den som används i samrådsförslaget. Kommunens höjdsystem RH00 överensstämmer med en försumbar skillnad med höjdsystemet RH70 och därför används höjderna rapporten anger för RH70. Planbeskrivningen förtydligas med att det är höjder från RH70 som används. 2

3 För de tomter där man inte kan förhindra översvämning genom att ange grundläggningsnivå finns i planen bestämmelsen att grundläggningen skall ske med hänsyn till översvämningsrisk. Kommunen vill ej ange närmre tekniska krav då nya lösningar kommer hela tiden. Planbeskrivningen kompletteras dock med beskrivning av några idag existerande åtgärder och att bedömning av lösningar sker vid bygglov. Prickmarken förhindrar byggnation i strandnära områden och ger samtidigt möjlighet att uppföra ex. vallar som skydd mot översvämning. Då planen innehåller bestämmelsen att markens höjd inte får ändras mer än plus/minus 50 cm införs ett undantag för skydd av befintliga byggnader mot översvämning så att en högre höjning kan bli möjlig för de lägre liggande fastigheterna. En förändring större än ±30 cm skall då prövas i ett marklov. Planbeskrivningen förtydligas med att strandskyddet även återinförs på lokalgator och vattenområde. Kommunstyrelsen anser att skrivningen angående VA-anslutning ska förtydligas angående eventuella framtida alternativa lösningar till att koppla på kommunalt VA och mindre avvikelse i sådana fall. Skrivningen om VA-anslutning förtydligas enl. ovanstående. Miljöteknik förtydligar att det förs diskussioner mellan samhällsföreningen i området och Miljöteknik i två frågor. Dels förs det diskussioner om att samhällsföreningen i egen regi ska bygga ut det vattenledningsnät de har idag. De har då fått en anslutningspunkt anvisad av Miljöteknik där de kan koppla på sin vattenledning. Om vattenledningen sedan uppfyller Miljötekniks krav är det meningen (diskussioner förs) att Miljöteknik skall ta över ledningen och införliva fastigheterna i Miljötekniks verksamhetsområde för vatten. Utöver det förs diskussioner om att bygga ut avloppet i egen regi. Här kopplar man inte på Miljötekniks avloppsnät direkt utan påkopplingen görs på ett annat privat nät som i sin tur är kopplat till Miljötekniks avloppsnät. Någon anslutningspunkt för avloppsnätet lämnas således inte av Miljöteknik. Miljöteknik tar inte över något tryckavloppssystem vilket innebär att avloppsnätet inte kommer ingå i Miljötekniks verksamhetsområde för spillvattenavlopp. Pumpstationer som byggs i området skall ta hänsyn till scenarierna för höjda havsnivåer och därför ha lockhöjder på minst + 2,2 m. Övriga ledningar i området ska vara täta och inga brunnslock under + 2,2 meter. Planbeskrivningen kompletteras med ovanstående information. Lantmäteriet anser att det bör redogöras för hur ledningsdragningen för vatten- och avlopp ska genomföras och säkerställas. Ska det t.ex. bildas ledningsrätt, gemensamhetsanläggning eller ska det/är löst på annat sätt. Vidare påpekar de att bestämmelsen minsta tomtstorlek är 800 m 2 kan innebära problem för fastigheten Svanevik 1:42 vid bygglov eftersom fastigheten endast är 783 m 2 och då planstridig. 3

4 Planbeskrivningen kompletteras med en uppdaterad nulägesbeskrivning och redogörelse för genomföring och säkerställning av ledningsdragningen. Bestämmelsen om minsta tomtstorlek ändras till minst 780 m 2. Linda Hultgren, P-O Gunnarsson, Leif Herbertsson och Margareta Herbertsson (Svanevik 1:30 och 1:31) stödjer inriktningen och intentionerna i förslaget och likaså föreslagen nockhöjd och byggnadshöjd. De anser dock att den sammanlagda byggytan kan utökas till 175 kvm. Byggnadsarean utökas till 175 kvm. Stefan, Thomas och Jörgen Lagergren (Svanevik 1:39), Björn Eklund (Svanevik 1:44), Stefan Rask (Svanevik 1:42), Hans Nilsson (Svanevik 1:43), Ulf Larsson (Svanevik 1:41), Barbro Nordqvist (Svanevik 1:28), Stefan och Anders Stokki (Svanevik 1:35), Louise Lindell (Svanevik 1:25), Kerstin Goos (Svanevik 1:27), Kjell och Barbro Nyström (Svanevik 1:29), Rose-Marie Jonasson (Svanevik 1:32), Bo Staffan och Karen Anderson (Svanevik 1:26), Susanna Wahlberg och Kajsa Eriksson (Svanevik 1:33), Leif och Lisel Ronander (Svanevik 1:34), Helli, Erik och Kristina Malers (Svanevik 1:46) och familjen Andersson genom Per Andersson (Svanevik 1:40) anser att även om husen i området har olika utseende är en gemensam nämnare att de är låga pga. att gällande byggnadshöjd och maximal takvinkel vanligen inte utnyttjades. Inventeringen av de 13 fastigheterna på Funkön 2005 visade en genomsnittlig byggnadshöjd på 2,6 meter. Detta i kombination med låga takvinklar innebär att den befintliga bebyggelsens nockhöjder är betydligt lägre än vad som föreslås i samrådsunderlaget. De anser att den befintliga karaktären på bebyggelsen ska bibehållas genom att bebyggelsen så långt det är möjligt smälter in i landskapet för att inte påverka landskapsbilden och upplevs som störande eller olämplig från sjösidan. De anser vidare att den nya planen skall tillgodose behovet av bostadsyta samtidigt som den säkerställer en bebyggelse i ett plan som harmonierar i höjd med den övriga bebyggelsen. För att uppfylla detta erfordras högst en byggnadshöjd på 3,2 meter, maximal nockhöjd på 4,6 meter, maximal byggnadsyta på 175 kvm och en takvinkel på högst 30 grader. Takkupor skall ej tillåtas. Byggnadsarean utökas till 175 kvm. Byggnadshöjd och nockhöjd behöver anpassas till såväl befintlig äldre bebyggelse, dagens byggnadsteknik och energikrav samt framtida utmaningar inom bland annat energieffektivitet. Planens ambition är att tillåta utbyggnad, men begränsa höjden på husen. Höjderna måste samtidigt anpassas till dagens energihushållningskrav vilket på grund av utökat isoleringsutrymme innebär högre höjder. Skisser har visat att en byggnadshöjd på 3,9 m samt en nockhöjd på 6 m möter energikraven samt håller nere höjden på större byggnadsvolymer. 4

5 Bestämmelserna för byggnadshöjd, nockhöjd och takvinkel försvårar för dominerande takkupor, bland annat genom att takkupor påverkar byggnadshöjden. I vissa fall ger de dock utrymme för mindre kupor. För att i de fallen begränsa deras utbredning införs en bestämmelse Takkupa skall ha en sammanlagd längd av maximalt 2,5 m. Peter Björnsson (Svanevik 1:45) anser att planförslaget inte grundas på allmänna intressen utan snarare enskilda partsintressen hänförliga till fastighetsägarna i området, att förslaget är onödigt detaljerat och därför riskerar att motverka de syften som vill uppnås, att förslaget lägger en död hand över stora tomtarealer avsedda för bebyggelse i avsikt att skapa ett luftigt intryck samt att kommunen inte tillräckligt beaktat de skador som flera fastighetsägare skulle drabbas av. Han uppmanar kommunen att arbeta om förslaget enligt följande med ovan och nedan angivna motiveringar. Nuvarande krav på minsta tillåtna tomtyta skall bibehållas med motiveringarna att luftighet och skärgårdsnatur inte säkerställs av bestämmelsen, att den innebär en omfattande inskränkning av fastigheternas exploateringsgrad, att även en maximal exploatering enligt nuvarande detaljplan skulle uppfattas som luftig, att en särskiljning av fastigheterna är omotiverad, att det inte finns några allmänt beaktansvärda natur- eller kulturvärden eller omständigheter kopplat till landskapsbilden som motiverar en inskränkning, att kommunen övertolkat Länsstyrelsens rapport om kommande havsnivåhöjder och ska bortse från spekulationer om eventuella havsnivåhöjningar samt att han ej förstår hur tillfartsvägarna utgör ett problem för avstyckning. Vidare anser han att den högsta tillåtna byggnadsareas i vart fall kan utökas till 175 kvm, att regleringen av markens höjd bör utgå på grund av de skiftande förutsättningarna på olika fastigheter, att bestämmelsen om högsta takvinkel är föråldrad och borde utgå, att bestämmelsen om högsta byggnadshöjd är föråldrad och borde utgå, att nockhöjden borde sättas till 6,5 m från grundsula/grundmur, att bestämmelsen om anslutning till kommunalt VA bör utelämnas då det är osäkert när och om anslutningen förverkligas och att bestämmelsen därför inte är förenlig med PBL samt att bestämmelser om prickmark och grundläggning med hänsyn till översvämningsrisk skall utelämnas då kravet är omotiverat och kostnadsfördyrande. Byggnadsarean utökas till 175 kvm. Planens ambition är att en delning av fastigheter ej ska ske med hänsyn till landskapsbilden, områdets karaktär och havsnivåhöjning. Bedömningen har gjorts att med en utökad byggnadsarea kan styckning av fastigheter ej ske på ett sätt så att den karakteristiska skärgårdsnaturen, områdets luftiga karaktär och skydd mot kommande havsnivåhöjder kan säkerställas. Att delning av fastigheter ej ska ske kan rättsligt säkerställas på två sätt genom bestämmelser om fastighetsstorlek och genom fastighetsindelningsbestämmelser. Fastighetsindelningsbestämmelser är i detta fall onödigt krångliga och detaljerade och därför används i planen bestämmelser om fastighetsstorlek. Detta kräver då en differentiering av minsta tillåtna fastighetsstorlek mellan de olika fastigheterna. 5

6 Den nu gällande planen från 1962 ger en möjlighet, men inte en rättighet, till styckning av vissa fastigheter. Dagens tillåtna byggnadsarea är 50 kvm samt 10 kvm uthus. Planen medger 175 kvm och utökar således fastigheternas exploateringsgrad. Kommunen har en helt annan uppfattning om framtida klimatförändringar. Frågan om eventuella restriktioner beror på effekterna som bedöms uppstå vid högvattenstånd, vilka kan ge stora skador. Därför är det rimligt med restriktioner avseende bl.a. lokalisering av byggnader och grundläggningsteknik. Få ändringar av markens ursprungliga höjd är gjorda vilket bidrar till områdets karaktäristiska landskapsbild och skärgårdsnatur med berg i dagen etcetera. Med hänsyn till detta bör även fortsättningsvis höjning och sänkning av marken göras restriktivt, vilket regleras med bestämmelsen om att markens höjd inte får ändras mer än plus/minus 50 cm. Enligt PBL 4 kap 14 får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att en viss anläggning för till exempel vattenförsörjning eller avlopp som kommunen inte är huvudman för har kommit till stånd. För kommentarer till åsikter om takvinkel, byggnadshöjd och nockhöjd, se ovan. 6

7 SAMMANFATTNING: Detaljplanen föreslås revideras enligt följande: Plankarta Byggnadsarean utökas till 175 kvm. En bestämmelse Takkupa skall ha en sammanlagd längd av maximalt 2,5 m införs. Bestämmelsen Markens höjd inte får ändras mer än plus/minus 50 cm ändras till Markens höjd får inte ändras mer än plus/minus 50 cm undantaget åtgärder som görs för skydd av befintliga byggnader mot översvämning samt vid pumpstationer och brunnar. Ett u-område med bestämmelsen Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar införs på fastighet Svanevik 1:31. Bestämmelsen e 2 om minsta tomtstorlek ändras till minst 780 m 2. Planbeskrivning Förtydligas med: att det är höjder från höjdsystemet RH70 som används. att strandskyddet även återinförs på lokalgator och havsområde alternativa lösningar och mindre avvikelse gällande VA Kompletteras med: en beskrivning av några idag existerande åtgärder för grundläggning med hänsyn till översvämningsrisk och att bedömning av lösningar sker vid bygglov en uppdaterad nulägesbeskrivning och redogörelse för genomföring och säkerställning av ledningsdragningen en beskrivning tillhörande undantagen i bestämmelsen Markens höjd får inte ändras mer än plus/minus 50 cm undantaget åtgärder som görs för skydd av befintliga byggnader mot översvämning samt vid pumpstationer och brunnar. en beskrivning tillhörande bestämmelsen Takkupa skall ha en sammanlagd längd av maximalt 2,5 m Ronneby Helena Sandberg Planarkitekt 7