Humanistiska fakultetens strategi för Innehåll: 1. Introduktion Vision Bakgrund Åtgärder för framtida arbete 3

Transkript

1 Humanistiska fakultetens strategi för Innehåll: 1. Introduktion Vision Bakgrund Åtgärder för framtida arbete 3 2. Forskning Garanterad forskning inom anställningarna Ökad extern finansiering Nya modeller för forskningsfinansiering Ökad synlighet och dynamiskt samarbete 6 3. Undervisning Lärandemål Samarbete mellan olika ämnen Studentrekrytering Övriga åtgärder Tredje uppgiften och synlighet Information om forskningen inom fakulteten Humanistiska fakultetens synlighet och PR 11 a) Webbsida 12 b) Informatörsuppdrag 12 c) Intern TV i Arkens aula Övrig nätsynlighet Tredje uppgiften, fakultetens arkiv och biblioteket Marknadsföringsmaterial Kontakter till fakultetens alumner Personal och arbetsbelastning Arbetstiden Resursfördelningen Administrativa uppgifter 14 (Strategin godkänd av HF:s fakultetsråd , ärende 11) 1

2 1. Introduktion 1.1. Vision Gemensamma mål - olika ämnen Humanistiska ämnen studerar människan och hennes sätt att i samverkan och kommunikation med sina medmänniskor förstå, uppleva och påverka sin omvärld. De undersöker historiska och kulturella sammanhang vari sådan kommunikation, förståelse och påverkan äger rum. De är olika och har sina egna forskningsmetoder och traditioner. De har också gemensamma mål och forskningsintressen som de främjar tillsammans. Starka gemensamma områden Starka gemensamma forskningsområden som överskrider ämnesgränserna och som är speciella för humaniora inom Åbo Akademi är - kultur och språkkontakter och -variation i Norden och även andra förtecken, - identitetsfrågor med vikt på de finlandssvenska frågorna samt - text - och bildforskning. Ämnena är små och oftast är ämnet det enda i sitt slag som riktar sig speciellt till den finlandssvenska befolkningen. Därför är det en av HF:s huvuduppgifter att fortsätta den traditionellt starka forskningen inom varje enskilt ämne och dess kärnområde. HF:s finlandssvenska ansvar och nordiska orientering Fakulteten är en stark aktör inom sina kärnområden med finlandssvenskt ansvar. HF har starka kontakter till övriga Norden och är en stark länk i ÅA:s nordiska profilering. Såväl forskning som undervisning fyller höga kvalitetskrav. HF som en stark helhet HF:s ämnen bildar en stark helhet. Samarbetet över ämnesgränserna är därmed väsentligt. Ett samarbete som gagnar alla och en kultur som främjar ömsesidigt förtroende mellan alla medlemmar i fakultetens arbetsgemenskap är viktig och bildar grunden för en högklassig och stark humanistisk fakultet. Satsning på forskningen och forskarutbildningen Under åren ligger tyngden på forskningen och forskarutbildningen samt synliggörandet av fakultetens kultur- och samhällsinsatser. 2

3 1.2. Bakgrund Den tillsatte prefekt Urpo Nikanne fyra arbetsgrupper med uppgift att sammanställa en rapport inom sina områden. Arbetsgruppernas rapporter ligger till grund för HF:s strategi för åren : i stycken/avsnitten 2-5 presenteras i huvuddrag de olika gruppernas arbete med rekommendationer till konkreta åtgärder. Arbetsprocessen och tidtabellen kring strategin var följande: Den hade prefekten ett möte med arbetsgruppernas ordförande gällande arbetsgruppernas uppgifter och fakultetens strategiska mål. De fyra arbetsgrupperna fick sina rapporter färdiga den och arbetsgruppernas ordförande hade ett möte den Efter det har prefekten med hjälp av personalkoordinatorn Ulla-Maija Landor sammanfattat strategitexten, och utkastet har skickats till HF:s ämnen för kommentarer den Ämnena hade möjlighet att kommentera utkastet till slutet av augusti Prefekten och arbetsgruppernas ordförande reviderade texten på basen av ämnenas kommentarer. Den skickades det reviderade utkastet till hela HF (personal, forskare och studerande) via e-post och sattes på nätet. Den diskuterades strategin vid ett allmänt och öppet diskussionsmöte i Arken. Arbetsgrupperna, medlemmarna och uppgifterna var följande: Arbetsgrupp för forskning Ordförande prof. Peter Nynäs, medlemmar Camilla Kronqvist, Yrsa Neuman, Martina Björklund och stud. Kaarle Wirta. Sekreterare var Sonja Vanto. Instruktioner för arbetsgruppen: Arbetsgruppen skall utarbeta en strategi för att utveckla fakultetens forskning. Denna skall innehålla förslag och idéer om sätt att effektivisera ansökningarna av extern forskningsfinansiering från Finlands Akademi, TEKES och andra källor. Arbetsgruppen skall också komma med förslag hur HF kan göra rapporteringen om sin forskning bättre, så att HF:s forskning syns både i KOTA, inom ÅA och inom HF. Arbetsgruppen skall också söka möjligheter för forskningssamarbete vid HF så att samarbetet baserar sig på redan existerande forskningsintresse vid fakulteten. Arbetsgrupp för studier Ordförande prof. Nils-Erik Villstrand, medlemmar Meri Larjavaara, Brita Wårvik, Jan Svanberg och stud. Patrik Hettula. Sekreterare var Inka Lehtinen. Instruktioner för arbetsgruppen: Arbetsgruppen skall utarbeta en strategi för att utveckla fakultetens undervisning. Denna skall innehålla en beskrivning av lärandemål för lägre och högre universitetsexamen vid HF (vad bör en kandidat och en magister som får sin examen vid HF kunna). Arbetsgruppen skall också tänka på ämnenas samarbetsmöjligheter när det gäller undervisning. Arbetsgrupp för tredje uppgiften och PR 3

4 Ordförande prof. Anna-Maria Åström, medlemmar Ulrika Wolff-Knuts, Gerhard Schildberg Schroth och stud. Johan Selenius. Sekreterare var Anna-Stina Nyby. Instruktioner för arbetsgruppen: Arbetsgruppen skall utarbeta en strategi för att utveckla fakultetens arbete gällande den sk. tredje uppgiften. Vid HF görs mycket arbete som kan betecknas som forskningsbaserad interaktion med det övriga samhället. Arbetsgruppen skall komma med förslag och idéer hur detta arbete kan kartläggas, definieras och synligöras. Arbetsgruppen skall också komma med förslag om sätt att göra de humanistiska ämnena och HF mera synliga för forskningssamfundet, det finländska samhället och inom ÅA. Arbetsgrupp för personal och arbetsbelastning Ordförande prof. Lars Berggren, medlemmar Olli Lagerspetz, Ann-Catrin Östman, Lotta Collin och stud. Linda Bäckman. Sekreterare var Heidi Pfäffli. Instruktioner för arbetsgruppen: Arbetsgruppen skall utarbeta en strategi för att utveckla fakultetens personalpolitik och arbetssätt. Denna skall innehålla förslag och idéer för en sådan personalpolitik vid HF att personalen kan känna arbetet så motiverande som möjligt Åtgärder för framtida arbete De fyra arbetsgrupperna fortsätter sin verksamhet som utskott med uppgiften att följa med strategins verkställande, ge förslag till ändringar och nya initiativ samt en allmän uppföljning av de föreslagna åtgärderna. Utskotten rapporterar till fakultetsrådet om sitt arbete. 4

5 2. Forskning HF har som mål att vara en arbetsmiljö som främjar högklassig och innovativ forskning. Samarbete, synlighet och kommunikation mellan fakultetens ämnen och ämnen utanför fakulteten uppmuntras. Målet är att skapa nya starka forskningsgrupper och innovativa forskningsprojekt inom fakulteten. De huvudsakliga målen för fakulteten är att under den kommande perioden: 2.1. Garantera de anställdas möjligheter att forska inom anställningarna 2.2. Öka den externa finansieringen 2.3. Omvandla den nuvarande stipendieforskningen till fastare och långsiktigare former 2.4. Skapa förutsättningar för dynamiskt samarbete och ökad synlighet Åtgärder 2.1. Garanterad forskning inom anställningarna HF: har inom ramen för befintliga anställningar en betydande och konkret forskningsresurs och - kapacitet. Fakultetens mål är att garantera att redan tillgängliga resurser i form av för forskning inom anställning nyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Detta är en förutsättning för att fakulteten skall vara en arbetsmiljö som främjar högklassig och innovativ forskning. HF skall därför garantera att den vetenskapliga personalen i enlighet med vad som bestäms i personalinstruktionen för Åbo Akademi, 8-13 (godkänd ) kan ägna sig åt forskning. Centrala förutsättningar för det här är för det första att det skapas en tydlig och gemensam bedömningsgrund för i vilken utsträckning olika former av andra uppdrag (så som undervisning och administration) tar. För det andra krävs att arbetstidsplaneringen för anställda med forskning som en av arbetsuppgifterna utformas så att tiden för forskning är tydligt och systematiskt avdelad. Ledningen inom fakulteten skall därför i samarbete med övriga berörda parter inom universitetet utreda och presentera hur detta kan genomföras samt omgående vidta de åtgärder som krävs Ökad extern finansiering Fakulteten bör arbeta för att den externa finansierade forskningen skall öka inom HF, samt vidare förverkliga detta arbete på ett sådant sätt att finansieringsinitiativ och -ansvar för externt finansierad forskning i högre grad hänförs till de olika ämnena och fakulteten och inte vilar på enskilda forskare. HF:s mål är därför att garantera den forskande personalens möjligheter att på ett målinriktat sätt arbeta med projektansökningar. Fakulteten förverkligar detta mål på flera sätt. På motsvarande sätt som resurser garanteras för forskning i allmänhet och som rekommenderas ovan bör arbetstid tydligt och konkret avdelas för arbete med projektansökningar. Därtill bör även separata resurser riktas till arbete med projektansökningar. Dessa förverkligas dels som medel för finansiering av deltidsuppdrag för de som utformar ansökningar till stora finansiärer på nationell, nordisk och internationell nivå, dels om medel för finansiering av de informations-, stöd- och rådgivningstjänster som fakulteten behöver ha 5

6 tillgång till. Dessa åtgärder är en förutsättning för att fakulteten kontinuerligt skall utveckla innovativa projekt av hög vetenskaplig kvalitet Nya modeller för forskningsfinansiering HF:s forskning är redan i hög grad externt finansierad i form av bl.a. ett stort antal stipendier som kommer fakultetens doktorander och forskare till gagn. Den potentiella roll som denna finansiering har kan ändå betraktas som relativt liten eftersom den i hög grad förverkligas genom relativt kortvariga engagemang. Både forskarna, forskningens kvalitet och forskningsmiljön lider av den brist på långsiktighet och otydlig anknytning till HF som detta medför. HF:s mål är därför att utarbeta nya lösningar och strukturer för forskningsfinansiering. HF skall genom dessa lösningar garantera att medellängden på finansieringsperioderna ökar, anknytningen till HF formaliseras och att stipendieforskarnas och doktorandernas ställning inom arbetsgemenskapen och tillhörande infrastruktur befästs. Vilken form dessa lösningar kan ha förutsätter ett noggrant utredningsarbete och ingående diskussioner och förhandlingar med berörda parter och forskningsfinansiärer. Utredningen skall söka sådana lösningar som i betydligt högre grad möjliggör att doktorandstudier och postdoktoral forskning kan ske inom ramen för forskningsanställningar Ökad synlighet och dynamiskt samarbete Utveckling av innovativa projekt av hög vetenskaplig kvalitet inom HF förutsätter å ena sidan synlighet och välfungerande kommunikation, och å andra sidan samarbete både över ämnesgränserna inom fakulteten och utåt. HF:s mål är därför att skapa förutsättningar för dynamiskt samarbete och ökad synlighet vad gäller fakultetens forskningsverksamhet. Den forskning som görs vid HF är viktig och intressant och bör ges ökad synlighet för att gynna undervisning, rekrytering av forskarstuderande och personal, kontakten till omvärlden och olika slag av forskningssamarbete. Forskningens synlighet ökas i första hand genom att fakultetens hemsida gör forskningsverksamheten mera framträdande med beaktande av dess mångsidiga karaktär och olika intressegrupper. Detta bör inkludera att forskarnas/personalens hemsidor förenhetligas vad gäller utseende, innehåll och uppdatering, att publikationer från fakulteten (KOTA-uppgifter) är lättillgängliga i form, att hemsidan innehåller en gemensam kalender för kommande evenemang samt en nyhetsspalt, och att en mera social och interaktiv kommunikation förverkligas genom att forskningsarbetet ges ansikten och röster genom exempelvis virtuella kolumner eller bloggar. Olika slag av samarbete är av avgörande betydelse för utveckling av nya innovativa forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet. Fakulteten stöder samarbetet såväl mellan ämnen inom fakulteten och med andra institutioner inom Åbo Akademi, som nationellt och internationellt. För att bidra till utveckling av olika slag av samarbeten som kan gagna forskningsverksamhet bör fakulteten dels skapa och trygga vissa fasta plattformer i form av gemensamma seminarier, dels garantera utrymme för flexibilitet och spontanitet genom resursering. 6

7 De vetenskapsfilosofiska seminariernas roll inom forskarutbildningen och för samarbete över ämnesgränserna är central. I tillägg till det redan befintliga språkvetenskapliga seminariet inrättas ett kulturvetenskapligt seminarium. Genom tilläggsresurser vidareutvecklas dessa för att ytterligare skapa gemensamma element inom forskarutbildningen och på så sätt skapa nya och långsiktiga former för samarbete inom fakulteten. För att gynna spontant forskningssamarbete inom fakulteten och med forskare och forskargrupper utom fakulteten reserveras resurser för ordnande av seminarier. Sådan resursering skall riktas så att den gagnar övriga målsättningar i och exempelvis bidrar till nya innovativa forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet. En naturlig prioritering är vidare att resurseringen bidrar till att stärka fakultetens roll i ett nordiskt sammanhang. Forskarutbildningsnämnden (FUN) arbetar på förslag för en god forskarutbildning inom ett forskarutbildningsprogram för humaniora. 7

8 3. Undervisning HF erbjuder en mångsidig på forskning baserad och högklassig utbildning med klara och tydligt formulerade målsättningar där både studerande, lärare och potentiella arbetsgivare känner till vad ÅA:s humanistiska utbildning står för. Den högklassiga undervisningen åtföljs av tillräcklig och lättillgänglig handledning och rådgivning. Åtgärder 3.1. Lärandemål a) HF antar följande lärandemål för examina som utarbetats med UVM:s referensram som grund men bearbetade för att bättre passa ÅA:s stadgar och HF:s mål och anda: Lärandemål för kandidatexamen vid HF Kunskaper Kandidaten har ett brett kunnande och känner till samt förstår teorier, centrala begrepp och metoder inom det egna vetenskapsområdet. Han/hon förstår också vetenskapsområdenas omfattning och gränser. Färdigheter Kandidaten besitter de avancerade färdigheter, såsom organisations- och anpassningsförmåga, som krävs för att lösa komplicerade eller oförutsedda problem inom en specialiserad yrkes- eller forskningssektor. Kandidaten klarar av att leda komplicerad yrkesmässig verksamhet och projekt men han/hon kan också fungera individuellt i olika expertuppdrag. Han/hon kan fatta övervägda beslut i varierande arbetsmiljöer, och har de grundförutsättningar som krävs för att fungera som egenföretagare inom sitt område. Kandidaten har mental beredskap för livslångt lärande. Han/hon har en tillräcklig beredskap att kommunicera både skriftligt och muntligt med personer både inom och utanför det egna området. Han/hon klarar av interaktion på det andra inhemska språket och självständig internationell kommunikation på minst ett främmande språk samt är van vid att ta del av information på ett annat nordiskt språk. Värderingsförmåga Kandidaten kan svara för kritisk utvärdering av sin egen kompetens och andra personers och gruppers kunnande. 8

9 Lärandemål för magisterexamen vid HF Kunskaper Magistern har både en god överblick över det egna vetenskapsområdet och specialiserad expertis inom sin disciplin, och kan använda dessa som grund för självständigt tänkande och/eller forskning. Han/hon förstår sin egen disciplins centrala beröringspunkter med andra vetenskaper och kan granska dessa och även ny kunskap kritiskt. Färdigheter Magistern förmår formulera och lösa krävande problem och kan bidra till kreativa lösningar inom sammanhang där man utvecklar ny kunskap och nya metoder samt tillämpar och kombinerar kunskap från olika forskningsfält. Magistern kan arbeta självständigt inom sin bransch i krävande expertuppdrag eller som företagare. Han/hon kan fungera som ledare och är kapabel att utveckla innovativa strategiska tillvägagångssätt i komplexa sammanhang. Magistern har god mental beredskap för livslångt lärande. Han/hon har god beredskap att kommunicera både skriftligt och muntligt med personer både inom och utanför det egna området. Han/hon klarar av interaktion på det andra inhemska språket och krävande internationell kommunikation på minst ett främmande språk samt är van vid att ta del av information på ett annat nordiskt och ett tredje främmande språk. Värderingsförmåga Magistern kan kritiskt utvärdera enskilda personers och gruppers verksamhet. Han/hon förmår också att självständigt bidra med relevant kunskap inom sitt område samt kan ansvara för andras kompetensutveckling. b) Ämnena granskar att kurserna till sitt innehåll är sådana att de kunskaper som ingår i lärandemål för examina erhålls i undervisningen. c) Varje kurs med en genomgång av lärandemålen för kursen och hur den knyter an till lärandemålet för examina. d) Lärandemålet för ifrågavarande examen fogas till betyget som förtydligande komplement till betyget Samarbete mellan olika ämnen a) Ämnen som ordnar gemensamma specialkurser uppmuntras (morotspengar). b) HF prioriterar i sin resursering forskningsförberedande metodologisk undervisning som går utöver ämnesgränserna. c) Fakulteten utvecklar metodologisk och teoretisk utbildning både inom språk- och kulturämnen. 9

10 3.3. Studentrekrytering a) HF marknadsförs som en helhet med ett mångsidigt utbud. b) Fakultetens starka sidor, såsom smågruppsundervisning och individuell handledning, framhålls i rekryteringen. c) Den nordiska orienteringen och möjligheten att erhålla goda språkkunskaper (också passiva) lyfts fram. d) HF uppmärksammar möjligheten att rekrytera kandidater till magisternivån. e) HF bibehåller urvalsproven (i Åbo, Helsingfors, Vasa, Mariehamn och Stockholm) som en möjlighet att testa de sökandes motivation och förmåga till analytiskt tänkande samt förutsättningarna för att kunna studera ett visst ämne. f) HF intensifierar sin marknadsföring av sina två nya magisterlinjer Werbung Interkulturell och Nordenstudier Övriga åtgärder a) HF främjar utvecklandet och förnyelsen av undervisningsmetoder och ökar kännedomen om dem bland den undervisande personalen. b) HF framför tydligt formulerade önskemål om att MinPlan görs mer användarvänlig och bidrar aktivt till att arbetet genomförs med framgång. c) HF informerar tydligt och kontinuerligt sina studerande om kursutbudet vid andra högskolor i Åbo. 10

11 4. Tredje uppgiften och synlighet Fakultetens främjande av forskningsresultatens genomslagskraft och allmänna synlighet Humaniora är samlingsnamnet för de vetenskaper inom vilka man studerar människan som kulturvarelse, hennes kommunikationssätt och skapande verksamhet. Detta innebär för Humanistiska fakulteten att i första hand studera våra egna kulturer och språk men också besläktade och främmande kulturers språk, kulturer, världsbilder och kulturella, sociala och ekonomiska uttryckssätt över tid och i samverkan med andra. Humanistiska fakulteten förmedlar via sin forskning förhållningssätt, värderingar och förmåga till kritisk analys och påverkar därigenom också samhällsutvecklingen på lång sikt på ett kritiskt sätt. Humaniora har ett stort allmänintresse och forskningsresultaten har stor relevans för samhället. Det är därför angeläget att föra ut och ge information om fakultetens ämnen och vad som händer inom dessa såväl inom forskningen som inom den tredje uppgiften. Åtgärder 4.1. Information om forskningen inom fakulteten Fakultetens ansvar för att föra ut sina forskningsresultat är i första hand nationellt och nordiskt, men det internationella och lokala vinner allt större betydelse. Humanistisk forskning sprids i första hand genom aktiv publikationsverksamhet. Därför måste man satsa på denna; en fakultetsallmän populärvetenskaplig publikationsserie vore en möjlighet som bör utredas (jfr ÅA:s strategi, sid. 12). HF satsar på Open Access publicering. Inom humanistiska fakulteten förekommer årligen många internationella och nationella kongresser och seminarier där forskningen förs fram. Dessa evenemang bör ges större synlighet via nya och etablerade kanaler för informationsspridning och ges resurser för deras efterarbete, t.ex. publicering av kongressrapporter Humanistiska fakultetens synlighet och PR Av mångfalden av kanaler för synlighet väljs att fokusera på webbsynligheten. Fakultetens webbsidor görs mer utåtriktade via portalen Om universitet. En ny fakultetsextern hemsida görs till ett forum för samlad information om forskning, publikationer och andra aktiviteter. Upprätthållande och uppdatering av relevant webbinformation kräver självfallet resurser, varför föreslås etablerande av ett informatörsuppdrag. Som en parallell till hemsidan fungerar information i en intern TV i Arkens Aula. 11

12 a. Webbsida Fakulteten upprätthåller en webbsida med aktuell information om bl.a. publikationsserier och tidskrifter, aktuella och planerade konferenser, pressklipp, m.m. Modell för fakultetsextern portal Humaniora Ämnen vid HF Publikationer Tidskrifter Doktorsavhandlingar Övriga publikationer Forskning Forskarutbildning Samhällsrelaterade projekt Organisation Kvalitetsarbete Blanketter Efter examen Hänt vid HF Disputationer Examina Pris och utmärkelser Pressklipp etc. Forskningen uppmärksammats Nya publikationer Aktuellt vid HF Kongresser Disputationer Gästföreläsare Lärarnas aktivitet inom tredje uppgiften b. Informatörsuppdrag Ett uppdrag som informatör vid HF inkluderas i arbetsuppgifterna för en av de administrativa befattningshavarna vid fakulteten. Informatören ska samla in och på fakultetens ingångssida upprätthålla aktuell information. Uppdraget bygger på att forskarna själva vid månatlig uppmaning levererar nödvändiga uppgifter till informatören. Informatören lägger ut uppgifterna på den fakultetsexterna portalen och ser också till att uppgifterna vidarebefordras till ÅA:s kommunikationsavdelning. Informatören samarbetar intimt med fakultetens administrativa personal och fakultetsrådet. 12

13 c. Intern TV i Arkens aula Till Arkens aula införskaffas en informationsskärm som tjänar såväl den interna som externa informationsspridningen. På skärmen alterneras HF:s hemsida med Händer i Arken. Via skärmen, som gärna ska vara tillgänglig också från de personliga datorerna, upplyses Arkens egen personal om interna och externa evenemang i huset och samtidigt betjänas också gäster Övrig nätsynlighet Samverkan med samhället sker i ökande grad via nätet. Utan nätsynlighet finns det risker att man marginaliseras. Genom den ovan beskrivna fakultetsportalen ökas synligheten. För utarbetande av ytterligare nätsynlighet krävs mera expertis och kontakter till kommunikationsenheten. För de enskilda ämnenas och arkivens nätsynlighet krävs däremot endast resurser Tredje uppgiften, fakultetens arkiv och biblioteket Fakultetens bibliotek, arkiv och samlingar betjänar allmänheten och de enskilda läroämnena. Deras synlighet innebär också PR för fakulteten. Biblioteket, som är en erkänt förnämlig institution både vad gäller samlingarna och biblioteksutrymmena, bör ständigt få de resurser som krävs. Genom Spegeln-projektet arbetar man för att göra arkiven kända. En egen portal finns redan för utvidgad nätsynlighet. Arkiven bör få de penning- och personalresurser som krävs att ge service utanför universitetet. Digitaliseringen av arkivsamlingarna är ytterst angelägen och för detta bör fortsättningsvis sökas medel Marknadsföringsmaterial Med marknadsföring avses såväl allmän information om ÅA som studentrekryteringen. En mycket tydlig ansvarsfördelning parallellt med samverkan mellan fakulteten och ÅA:s kommunikationsavdelning är en förutsättning i rekryteringen av nya studerande. Fakultetens studierådgivare fungerar som fakultetens marknadsföringsansvariga, som i samarbete med ämnesrepresentanterna ansvarar för textmaterialet i fakultetens broschyrer. Fakultetens arbete för allmän synlighet på mässor och i massmedia planeras och uppföljs av fakultetskansliet men faller även inom ramen för det nya informatörsuppdraget Kontakter till fakultetens alumner Fakulteten håller sig à jour med akademins register över alumner och strävar att hålla kontakt med sina alumner. 13

14 5. Personal och arbetsbelastning HF har som mål att utveckla en arbetskultur och ett arbetsklimat som främjar personalens hälsa, trivsel, motivation och kreativitet. Denna målsättning sammanfaller med ÅA:s strategi för ett välmående universitet: Åbo Akademi ska för studerande och anställda vara en attraktiv miljö som främjar hälsa, välbefinnande och utveckling och där samtliga ska behandlas lika, beredas delaktighet i beslutsprocesserna och bemötas med respekt. Humanioras struktur, med många små ämnesenheter och begränsade resurser, ställer speciella krav på ändamålsenlig planering, administration och personalförvaltning. Resurserna måste allokeras så att de centrala uppgifterna, dvs. utbildning och forskning, prioriteras och arbetstiden begränsas till vad som stadgas i lag och avtal. Fördelningen bör således ske utifrån de enskilda ämnenas och fakultetens behov, enligt klara och tydliga principer. Den växande administrationens fragmentering av arbetstiden ska motverkas av klara instruktioner, verksamhetsanpassade rutiner, funktionell arbetsfördelning och långsiktig planering. Åtgärder 5.1. Arbetstiden a) Omräkningstalet för all kontaktundervisning, inklusive handledning, ska generellt vara 1+3 (vilket inte utesluter att enskilda kurser eller moment åsätts högre eller lägre omräkningstal). b) Handledning och förberedelserna för handledning ska beaktas i arbetsplanerna och införas under kategorin Undervisning. c) HF:s ska ha en särskild studierådgivare med placering i Arken. Skälig tid för studievägledning ska räknas in i lärarnas arbetsplaner. d) Arbetet med ansökning om extern finansiering inskrivs i arbetsplanen 5.2. Resursfördelning a) Inför fastställande av budget och personalplan förs diskussioner med de enskilda ämnena. Antalet kurser och personal avpassas så att överuttag elimineras. Undervisnings- och personalbehov, liksom konsekvenserna av föreslagna förändringar, utreds och relateras till resultat och långsiktiga mål (ämnenas och fakultetens). b) Budget och personalplan beslutas innan undervisningsprogram för följande läsår fastställs Administrativa uppgifter a) Den forskande och undervisande personalens administrativa uppgifter reduceras radikalt. Ansvaret för Reportronic, Travel, Rondo m.fl. nätverktyg överförs till administrativ personal med enhetlig akademisk grundkompetens och anställningsbeteckning (amanuens). b) HF framför tydligt formulerade önskemål om att användbarheten och nyttan av nätbaserade dataprogram som gäller undervisning (MinPlan och Urkund) utvärderas externt och användbarheten förbättras alternativt kan de ersätts med enklare system. c) HF:s långsiktiga mål är att högst två ämnesenheter delar på en amanuens som handhar administration, kurskoordination m.m. 14